UME UNIVERSITET Ume centrum fr genusstudier

Ett relationsanarkistiskt stllningstagande

- En underskning av subjektspositionering inom relationsanarki
Ida Midnattssol

Genusvetenskap: Makt och kn C Hstterminen 2012 Handledare: Hanna Bertilsdotter-Rosqvist

Abstract
Title: A relationship anarchist position - an examination of subject positioning in relationship anarchy. Ett relationsanarkistiskt stllningstagande - en underskning av subjektspositionering inom relationsanarki. Author: Ida Midnattssol Year: Autumn 2012 Level: Bachelor degree Department: Ume Centre For Gender Studies Supervisor: Hanna Bertilsdotter-Rosqvist Summary: This essay aims to examine what subject positions are possible within the discourse of relationship anarchy. Through semi-structured interviews with four people who define themselves as relationship anarchists I've made a discourse analysis to determine how these relationship anarchists explain what, in the discourse theyre in, is described as an relationship anarchistic way of being, what isnt and how they relate to this. Relationship anarchy is described as an ideology based on freedom. It is about the right to define their relationships as they like, as something constantly changing and that does not hold a specific value based on its label. But it is apparent that the freedom is relative when it occurs in a discourse where other standards are created. Based on these standards, both the hegemonic discourse, where being a couple is the relationship standard, and the counterhegemonic relationship anarchist discourse, the respondents are positioning themselves as something different from that, and that their way of practicing relationships are based on responsibility and communication. Based on this I find that there are three possible subject positions within relationship anarchy: the idealogical, the player and the responsible. Key words: Relationship anarchy, monogamy, mononormativity, anarchism, twosomeness, poly, polyamory, norms/standards, freedom.

Innehllsfrteckning
1. Inledning_____________________________________________________ s. 5 1.1. Relationsanarki fr mig - s. 5 1.2. Relationsanarki i en kontext - s. 5 1.2.1. ppna relationer polyforskning - s. 5 1.2.2. Tvsamhets- och krnfamiljskritik feministisk forskning - s. 6 1.2.3. Att ifrgastta hierarkier anarkism - s. 8 1.2.4. ppna relationer baserade p tvsamhets- och krnfamiljskritik fr att ifrgastta hierarkier relationsanarki inom forskning - s. 8 1.3. Problemformulering - s. 10 1.4. Syfte och frgestllningar - s. 10 1.5. Avgrnsningar - s. 10 2. Teori och metod_______________________________________________ s. 11 2.1. Vrldsbild under konstruktion diskursanalys som teori - s. 11 2.2. Att kartlgga diskurser diskursanalys som metod - s. 12 2.2.1. Att skapa sin sjlvbild subjektspositionering och gruppidentitet - s. 13 2.2.2. Att se mnster tematisering - s. 15 2.3. Mina respondenter urval - s. 15 2.4. Att ta tillvara p berttelser en beskrivning av mina intervjuer - s. 17 2.5. Vem r jag? metodreflektioner - s. 19 2.6. Intervjusituationen som maktposition etiska stllningstaganden - s. 21 3. Ett relationsanarkistiskt stllningstagande analysen_______________ s. 23 3.1. Utopisk frihet vad relationsanarki r - s. 23 3.1.1. Frihet - s. 23 3.1.2. Anarkanormativitet - s. 26 3.1.3. Politiska stllningstaganden - s. 28 3

3.2. Normala relationer och krlek som religion vad relationsanarki inte r - s. 29 3.3. Ansvarstagande och kommunikation att inta positionen relationsanarkist - s. 32 3.3.1. Ansvar - s. 32 3.3.2. Avstndstagande frn relationsanarkistiska normer - s. 33 3.3.3. Ngot annat n en fas - s. 35 3.4. Frihet under ansvar diskussion - s. 35 3.4.1. Nodalpunkten relation - s. 36 3.4.2. Att gra fria val - s. 37 3.4.3. Kvinnlig frigrelse och nyliberalism - s. 38 3.4.4. Ung och radikal - s. 40 3.4.5. Queer performativitet - s. 40 4. Ngra avslutande tankar________________________________________ s. 41 5. Kllfrteckning________________________________________________ s. 43

1. Inledning
1.1. Relationsanarki fr mig
Jag kom i kontakt med begreppet relationsanarki frsta gngen r 2009 genom en vn. Fr mig var det inte frmmande att prata om alternativa relationsformer, att ha flera sexuella relationer samtidigt eller att ha romantiska knslor fr fler n en person. Men att praktisera relationer p ett sdant stt att det inte skapar hierarkier relationerna sinsemellan genom att inte stta etiketter p sina relationer och att anamma kravlshet ven med de en1 r kr i och kanske har familj med var fr mig nytt och ocks ganska provocerande. Att relationsanarki innebr just de hr sakerna r inte alls en befst definition, det kan definieras p mnga olika stt, ngot som jag fr anledning att terkomma till. Men detta var det jag mttes av vid min frsta kontakt med begreppet. Nr jag sjlv ftt lufta mina funderingar kring detta valde jag att ocks praktisera denna relationsform, ngot som efterhand gav mig en knsla fr vad jag upplevde som dess fr- och nackdelar. Efter det har jag brjat fundera p min egen position som relationsanarkist och till och frn pendlat mellan att kalla mig det eller inte. Drfr tycker jag att det r intressant att underska vad de som kallar sig relationsanarkister lgger i begreppet.

1.2. Relationsanarki i en kontext

1.2.1. ppna relationer polyforskning Nr det kommer till alternativa relationspraktiker s r begreppet poly kanske det mest omtalade. Polyamorsitet eller polysexualitet (beskrivs ibland med termen ppna relationer) handlar om att ha frmgan eller praktiken att ha flera romantiska/sexuella relationer samtidigt, dr amorsitet handlar om den emotionella, romantiska aspekten och sexualitet om sexuella praktiker. Det finns en del forskning p polyomrdet, speciellt frn de senaste tio ren. Meg Barker och Darren Landridge beskriver i Whatever happened to non-monogamies? Critical reflections on recent research and theory (2010) hur forskningsfltet utvidgats just under det senaste decenniet, frn att frst ha handlat om vad som beskrivs som icke-konsensus polyrelationer, allts att ha flera romantiska/sexuella relationer utan att de olika parterna r medvetna om 1 Jag har valt att konsekvent anvnda mig av ordet en istllet fr man fr att uttrycka generalitet. Jag ser anvndandet av man fr att beteckna en mer allmn strmning av ngot kan kopplas till maskulina strukturer i sprket. Att istllet anvnda en ser jag som en feministisk sprkanvndning. 5

varandra, till att nu handla om relationer dr alla parter r medvetna och vljer att ha den typen av relationer.2 Ett tema inom polyforskning r hur olika konstellationer av polyamorsa relationer formas. Kathy Labriola visar i Models of open relationships (2003) hur det i vissa konstellationer srskils mellan exempelvis primra och sekundra partners, dr den primra partnern frdelas mer tid och utrymme n den sekundra.3 Detta blir intressant ur mitt perspektiv d relationsanarki p flera stt tar avstnd frn denna typ av skapande av hierarkier och tydliga mnster mellan olika relationer. Nr jag sker p tidigare forskning blir det tydligt att detta mne frmst verkar forskats p i en vsterlndsk kontext, ngot som ocks Barker och Landridge nmner. Utver en studie gjord i Hong Kong 2006 r forskningen frmst centrerad kring Europa, Australien och Nordamerika.4 De resultat som dyker upp i mina skningar frn andra delar av vrlden visar sig vid nrmare betraktelse snarare handla om polygami. Polyamorsitet/polysexualitet skiljer sig frn begreppet polygami, som i stor utstrckning kopplas till religist eller kulturellt mnggifte, ofta kopplat till mn som har flera fruar, och sledes r utanfr mitt fokus. Denna bild av polyamori som kopplat till vstvrlden och polygami till andra geografiska delar r ocks en del av en diskurs som definieras av vstvrlden. Att det inte finns s mycket forskning kring polyamori i exempelvis Afrika och Asien sger inget om att polyamori inte frekommer. Diskursen om polygama relationer kopplas ocks ofta till patriarkala strukturer, exempelvis just dr en man har rtt att gifta sig med flera kvinnor men inte tvrt om. Detta r inget jag kommer att diskutera vidare. 1.2.2. Tvsamhets- och krnfamiljskritik feministisk forskning Feministisk forskning handlar om att underska maktperspektiv. I relation till polyforskning hamnar fokus p tvsamhetskritik5 och normer inom relationer. Judith Butler beskriver i Gender Trouble (1999) sin teori om den heterosexuella matrisen som handlar om hur vi placeras in i mallar baserat p hur vra kroppar ser ut och hur vi framstller vrt genus med tv mjliga alternativ: man och kvinna. Utifrn vr genustillhrighet frvntas vi sedan begra det motsatta knet och agera enligt detta heterosexuella begr, det som benmns som 2 Barker, Meg och Landridge, Darren Whatever happened to non-monogamies? Critical reflections on recent research and theory, 2010, Sexualities 13:748-764, 2010, s. 749. 3 Labriola, Kathy Models of open relationships, 2003, URL: http://www.cat-anddragon.com/stef/poly/Labriola/open.html (hmtat 2012-11-14) 4 Barker och Landridge s.763 5 Tvsam innebr att ha en monoamors relationspraktik, allts att inte ha romantiska relationer med fler n en person samtidigt. 6

heteronormativtet,6 ngot det visade sig att mina respondenter ocks responerar kring i sitt relationsanarkistiska stllningstagande. Detta normsystem skriver ocks Gayle S. Rubin om i Thinking sex: notes for a radical theory of the politics of sexuality (1984). Rubin har formulerat en teori om sexuell vrdehierarki dr en viss typ av sex ryms inom ramen fr vad som r bra sex (normalt, hlsosamt, heligt och naturligt), och dess motsatser r dligt (onaturligt, onormalt, syndigt, sjukt) sex. En av de sakerna som rknas till det onormala r att ha sexuella relationer med flera personer, utanfr fasta romantiska relationer. Genom att ha den typen av sexuella relationer blir vi bestraffade socialt, men ocks ekonomiskt genom att frsrjningssystem och juridik r format efter en krnfamiljsnorm. Rubin efterlyser drfr ett nytt stt att se p sex och ett erknnande av de politiska dimensionerna av det, vi mste erknna vr sexualmoral fr att kunna inkludera flera sexuella praktiker och inte avfrda dem som onormala.7 En annan feministisk forskare som skriver om normer r Fanny Ambjrnsson. I sin avhandling I en klass fr sig: genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer (2004) skriver den8 om normer utifrn ett klass- och genusperspektiv och undersker hur dessa skapas i tv olika skolklasser p en gymnasieskola. Den behandlar mnen som hur det normala skapas i relation till det avvikande och hur det normativa uppfattas som att gra fria, individuella val9, ngot som blir relevant i studier av beskrivningen av normer utanfr den egna gruppen och hur respondenterna sjlva frhller sig till frihet. ven i Vad r queer? (2006) beskriver Ambjrnsson frhllandet till normer och anvndandet av stereotypisering fr att lyfta fram vissa egenskaper hos en grupp som de enda fr att frenkla, verdriva och befsta just den 6 Butler, Judith, Gender trouble: feminism and the subversion of identity, Routledge, New York, 2006[1999], s. 8-10, 22-27. 7 Rubin, Gayle S., Thinking sex: notes towards a radical theory of the politics of sexuality, 1984, i The Lesbian and gay studies reader, Abelove, Henry, Barale, Michle Aina & Halperin, David M. (red.), Routledge, New York, 1993, s. 3-35 8 I uppsatsen har jag valt att anvnda pronomenet den istllet fr han, hon eller hen. Jag anvnder detta fr att jag anser mig ofrmgen att uttrycka ngot om de omskrivna personernas knsidentifikation. I vissa avseenden ser jag det ndvndigt att anvnda pronomen som hon och han fr att synliggra patriarkala strukturer, men i min uppsats ser jag det som viktigare att inte placera mina respondenter och kllor i de fack som knande utgr. Att anvnda den istllet fr hen anvnds i vissa politiska kretsar fr att belysa hierarkier mellan arttillhrigheter, som srskiljanden mellan mnniskor och andra djur, ngot som kan tyckas irrelevant i sammanhanget men som jag ser som ett grundlggande stllningstagande kring makt i alla situationer jag befinner mig i. 9 Ambjrnsson, Fanny, I en klass fr sig: genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer, Ordfront, Diss. Stockholm: Univ., Stockholm, 2004, s. 37 7

egenskapen hos gruppen, vilket blir intressant nr gruppidentiteter, s som relationsanarkist, skapas.10 Barker och Landridge tar upp begreppet mononormativitet, som de skriver myntades av Marianne Pieper och Robin Bauer 2005.11 Termen syftar till att synliggra tvsamhetsnormen, i likhet med vad som tidigare gjorts med begreppet heteronormativitet fr att synliggra heteronormen. Mononormativitet innebr att det finns en hegemonisk diskurs om tvsamma relationer som det egentliga sttet att ha romantiska relationer p och som, som Rubin beskriver, frfrdelas i samhllet ekonomiskt, socialt och kulturellt.12 1.2.3. Att ifrgastta hierarkier anarkism Relationsanarki har en tydlig begreppskoppling till anarkism och hmtar ocks inspiration gllande frhllandet mellan olika parter drifrn. Anarkism har sitt etymologiska ursprung i grekiskan och betyder ordagrant utan (an) hrskare (archos). Som politisk inriktning bygger anarkism p en kritik av stat och kapital och syftar till att upplsandet av dessa bda r ndvndigt fr att frigra sig frn kapitalistiska strukturer. Anarkismen innebr ocks kritik av hierarkier, som p ett samhlleligt plan strvar efter en horisontell organisering istllet fr en vertikal,13 ngot relationsanarkin tar fasta p. Fr relationer kan detta innebra att inte organisera sina relationer utefter en rangordning av dess vrde, utan en mer plan struktur. 1.2.4. ppna relationer baserade p tvsamhets- och krnfamiljskritik fr att ifrgastta hierarkier relationsanarki inom forskning Relationsanarki bestr av alla dessa delar: en syn p romantik som ppet fr fler n en person och som grundar sig i en kritik av hetero- och mononormativiteten, och med ursprung i ifrgasttande av hierarkier och maktstrukturer fr relationsanarkin en anarkistisk och politisk koppling. Kring relationsanarki finns vldigt lite forskat, och Barker och Landridge skriver att just relationsanarki, som begrepp, r frmst frekommande i en svensk kontext.14 I Sverige r kanske det mest knda namnet frknippat med relationsanarki Dr. Andie, eller Andie Nordgren, som drev tidigare en hemsida om just relationsanarki dr diskussioner frdes, och

10 Ambjrnsson, Fanny, Vad r queer?, Natur och kultur, Stockholm, 2006, s. 75 11 Men omskrevs i en svensk kontext redan 2001, i Anna Adenijis c-uppsats Ordningsstrande begr biteori som kritik av antropologisk sexualitetsforskning. 12 Barker och Landridge, s. 750 13 Jacobson, Staffan, Anarkismens terkomst, India Dck bokcaf, Lund, 2006, s. 5-6 14 Barker och Landridge s. 763 8

fortfarande finns kvar att lsa.15 Dr. Andie, tillsammans med Interacting Arts, har ocks frfattat Relationsanarki i tta punkter (2006), en folder med tips om hur en kan gra fr att va sig i relationsanarki och argument fr relationsanarkins frdelar och mjligheter. Dessa punkter r: Du kan lska mnga mnniskor och varje relation r unik, Kravlshet r krlek och respekt, Ge dig sjlv en fast punkt, Minns den heterosexuella matrisen men var inte rdd, Spontanitet istllet fr plikt, Fuska tills det funkar, Tillit r bttre n misstnksamhet och Frndra med kommunikation.16 I denna kontext finns ingen intern kritik, utan r tydligt ett stllningstagande fr och r inte heller del av akademisk forskning. Detta r dock relevant att ta upp d flera punkter av de som nmnts r saker mina respondenter ocks resonerar kring, ngot som antyder att dessa punkter r del av en strre relationsanarkistisk diskurs. Det finns dock en del forskning rrande kopplingen mellan relationer och anarkism, utan att det benmns med just begreppet relationsanarki, bland annat artikeln Constructing anarchist sexuality: Queer identity, culture, and politics in the anarchist movement (2010) av Laura Portwood-Stacer. Den tar upp hur identifikationen som anarkist och queer tar sig i uttryck i romantiska/sexuella relationer och olika stt att frhlla sig till hierarkier, bde strukturellt och individuellt, rrande just relationer. Portwood-Stacer har tittat p hur personer i Nordamerika inom den anarkistiska rrelsen konstruerar sin identitet som just anarkister. Deras stt att praktisera vad som beskrivs som anarkistisk sexualitet grundas ofta i ett avstndstagande till vad de benmner som den kapitalistiska heteronormen (drav queer) och ven tvsamhetsnormen. Portwood-Stacer hnvisar till anarkafeministen Emma Goldmans omtalande om monogami som en form av gande och drfr kapitalistiskt. Denna anarkistiska sexualitet tar sig i praktiken uttryck i ppna relationer och ett avstndstagande frn heterosexualitet, ven om flera av respondenterna i dens underskning hade vad som skulle ses som heterorelationer. De pratar om att f definiera relationer fritt, utan styrande frn staten eller marknaden.17 I en svensk kontext r det begreppet relationsanarki som betecknar den hr typen av relationspraktik. Portwood-Stacer beskriver vidare hur detta skiljer sig frn en apolitisk diskurs av polyamori dr maktanalys inte r en central del, jmfrt med de 15 http://www.andie.se/index.php 16 Nordgren, Andie Relationsanarki i tta punkter, 2006, URL: http://www.andie.se/index.php?title=relationsanarki_i_atta_punkter&more=1&c=1&tb=1&pb =1 (hmtat 2012-11-29) 17 Portwood-Stacer, Laura, Constructing anarchist sexuality: Queer identity, culture, and politics in the anarchist movement, 2010, Sexualities 13:479-493, 2010, s. 479-484 9

stllningstaganden dens respondenter gr. Portwood-Stacer skriver ocks om hur dessa anarkistiska kretsar skapar motnormer, allts normer som uppstr i motstnd mot de gngse normerna: inom anarkismen skapas normer fr hur en r en bra anarkist, ngot som benmns som anarkanormativitet.18

1.3. Problemformulering
Utifrn tidigare forskning skapas diskursen om relationsanarki bde i relation till mononormativitet och till anarkanormativitet. Utifrn dessa mjliggrs olika subjektspositioner inom relationsanarki. Mitt intresse ligger i att underska just vad dessa positioner fylls med fr innehll, det vill sga hur relationsanarkister sjlva talar om relationsanarki och hur de konstruerar olika subjektspositioner i koppling till detta.

1.4. Syfte och frgestllningar

Syftet med min uppsats r att underska diskursen relationsanarki bland sjlvdefinierade relationsanarkister och vilka subjektspositioner som blir mjliga att inta inom denna diskurs. Mina frgestllningar r: Vad framstlls som att vara relationsanarkistisk teori/praktik? Hur beskrivs olika stllningstaganden inom relationsanarki? Hur vrderas dessa? Hur framstller sjlvidentifierande relationsanarkister sin egen position i relation till dessa ovanstende frgor?

1.5. Avgrnsningar
Jag har valt att avgrnsa mig till relationsanarki, i kontrast till vriga ppna relationer och polyamori d mitt intresse ligger just positioneringen som relationsanarkist, och inte centralt kring fenomenet att ha romantiska relationer till fler n en person, ngot som blir ett inslag i min underskning men fr st i bakgrunden till mitt centrala fokus. Jag har gjort avgrnsningar rrande mina respondenter och valt att intervjua personer som intar positionen relationsanarkist men som tidigare haft en annan relationspraktik (eller tminstone teori), att positionera sig som relationsanarkist har fr alla varit ett aktivt val.

18 Portwood-Stacer s. 489 10

2. Teori och metod

Jag har valt att gra denna underskning genom intervjuer och diskursanalys av dessa. Vad detta innebr och hur jag gtt till vga beskriver jag nedan.

2.1. Vrldsbild under konstruktion diskursanalys som teori

Marianne Winther Jrgensen och Louise Phillips beskriver i sin bok Diskursanalys som teori och metod (2000) ordet diskurs som ett bestmt stt att tala om och frst vrlden (eller ett utsnitt av vrlden)19. Det finns olika stt att tolka diskurser p och jag har valt att utg frn Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori, d den r en teori som lmpar sig vl fr att underska politiska processer och kamper mellan olika diskurser20, och ven deras anvndning av fragmenterat och verdeterminerat subjekt i frga om subjektspositioner och gruppidentiteter, som jag beskriver nedan. Diskursanalys har sin grund i ett socialkonstruktionistiskt synstt. Winther Jrgensen och Phillips beskriver detta genom Vivien Burrs formulerade premisser fr vad socialkonstruktionism innebr. Den frsta premissen r att vr kunskap inte kan ses som objektiva sanningar, vr vrldsbild konstrueras utifrn vrt stt att kategorisera vr omgivning. Premiss nummer tv handlar om att vr kunskap alltid r skapad utefter vrt kulturella och historiska sammanhang. De anvnder begreppet kontingent: vr vrldsbild r kontingent, det vill sga att den hade kunnat vara annorlunda och kan alltid frndras. I denna premiss ingr ocks att ting inte har ngon essens, ngon inneboende mening utan att den skapas socialt. Den tredje premissen gr ut p att kunskap skapas genom social interaktion dr vi gemensamt skapar sanningar. Den fjrde premissen sger att i dessa sanningar som skapas, skapas ocks handlingar som blir naturliga och sledes ocks handlingar som blir omjliga, inte omjliga i den bemrkelsen att de inte gr att utfra utan att de blir obegripliga inom ramarna fr dessa socialt framstllda sanningar om vrlden.21 Laclau och Mouffes diskursteori vilar p dessa grunder. De utgr ifrn att ingen diskurs r sluten eller statisk utan stndigt i omformning nr den kommer i kontakt med andra diskurser, ngot som tar sig i uttryck i diskursiv kamp. Dessa diskursiva kamper utkmpas fr att uppn hegemoni, att vara 19 Winther Jrgensen, Marianne & Phillips, Louise, Diskursanalys som teori och metod, Studentlitteratur, Lund, 2000, s. 7 20 Bolander, Eva och Fejes, Andreas Diskursanalys, 2009, i Handbok i kvalitativ analys, Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red.), 1. uppl., Liber, Stockholm, 2009, s. 84 21 Winther Jrgensen och Phillips s. 11-12 11

den diskurs som fr definiera sprkets betydelse utifrn sitt stt.22 Sprk r ocks en central del inom diskursteori. Genom sprket skapar vi representationer, som aldrig bara terger verkligheten utan som r medskapare av den. Verkligheten kan drfr aldrig beskrivas p ett objektivt stt, ngot som inte betyder att den inte existerar, men den fr bara betydelse genom olika diskurser.23 Laclau och Mouffe hller sig ocks till Michel Foucaults syn p makt. Det innebr att de anser att makt inte r ngot som ngra besitter och utvar ver andra utan istllet r ngot som skapar vr sociala omvrld. Makten r bde produktiv och begrnsande. Ett exempel som ofta ges fr att frklara Foucaults perspektiv r fngelsesystemet, som ger oss dels regler att frhlla oss till som verkar begrnsande genom att vara ett slags hot, ngot som inte existerar av naturen utan som vi skapat genom att socialt komma verrens om att detta r ngot vi frhller oss till, mer eller mindre medvetet. Men det ger oss ocks nya positioner att inta, s som brottsling, som innebr olika saker i olika diskurser, och polis, ett yrke vi kan utbilda oss till fr att upprtthlla dessa processer.24 Detta synstt r allts ngot som Laclau och Mouffe ansluter sig till och menar att makt inte r ngot som kan bortses ifrn, vi lever i vad vi upplever som en bestmd vrld och som alltid skapas tillsammans med makt och som fr oss att inte se andra alternativ, men att vrlden r bestmd p just detta stt r allts inget givet.25 Foucaults syn p makt speglar sig ocks i dens syn p sanning som ngot som inte existerar utanfr en diskurs, och eftersom detta inte r ngot som kan uppns br vi verge letandet efter det sanna och istllet underska hur diskurserna skapar vad som tillsynes r sant och falskt.26 Syftet med diskursanalys r allts att kartlgga diskurser och hur dessa konstrueras, ngot som kan gras p olika stt. Jag ska nu beskriva den diskursteoretiska metoden som jag utgtt ifrn.

2.2. Att kartlgga diskurser diskursanalys som metod

I diskursteori anvnds en rad begrepp som blir centrala fr det konkreta analysgenomfrandet. Det frsta centrala begreppet r moment. Alla tecken i en diskurs r moment, vars betydelse bestms av dess relation till varandra. En nodalpunkt r ett tecken utifrn vilket de andra tecknen ordnas och ges betydelse. Vi kan ta exemplet relation. Relation blir en nodalpunkt i 22 Winther Jrgensen och Phillips s. 13 23 Ibid. 15-16 24 Ibid. 20 25 Ibid. 44-45 26 Ibid. 21 12

diskursen om relationsanarki, runt vilka andra begrepp inordnas och ges betydelse, exempelvis momenten krlek, romantik och ensamhet. Genom att prata om romantik i koppling till relation frstr vi att det handlar om krlek mellan mnniskor istllet fr till exempel en tidpunkt i historien eller en viss sorts litteratur frn 1700-talet. Det gr att vi frstr vilken betydelse det ordet har i just den diskursen och utesluter de betydelser ordet kan ha i koppling till andra nodalpunkter i andra diskurser. Det som d utesluts kallas i diskursteori fr det diskursiva fltet. Eftersom en diskurs alltid skapas i relation till dess diskursiva flt ppnar det ocks en mjlighet fr glidningar i begrepp. De tecken som inte r helt faststllda vad de betyder kallas fr element. Ett teckens betydelse kan aldrig vara helt fastlst eftersom det stndigt skapas i sociala processer, som r i stndig rrelse. Men fr att ge ett tecken betydelse mste vi allts stta det i relation till andra tecken, det kallas artikulation. De tecken som olika diskurser kmpar om att ge just sin betydelse kallas fr flytande signifikanter, de tillskrivs i stor utstrckning olika betydelser i olika sammanhang. Ett exempel p det frn min underskning r ordet frihet, ngot jag ska visa i analysen. Utifrn detta menar Laclau och Mouffe att varje uttalande blir en artikulation, ett faststllande av ngots betydelse i just det sammanhanget, genom att stta tecken i relation till andra tecken s som vi skapar mening i det vi sger. Men eftersom det alltid finns fler n en betydelse, finns det alltid en potentiell diskursiv kamp om vilka diskurser som r de rdande och tillts vara betydelsegivande t de tecknen vi anvnder.27 Till exempel menas i en tvsamhetsdiskurs att en relation handlar om ett, oftast heterosexuellt, par. I en relationsanarkistisk diskurs handlar ordet relation om alla kopplingar till mnniskor vi har, att vara i en relation tappar nstan sin betydelse. Dremellan rder allts en diskursiv kamp om vilken betydelse ordet relation egentligen har. 2.2.1. Att skapa sin sjlvbild subjektspositionering och gruppidentitet Inom diskurser finns alltid ett flertal subjektspositioner som en individ kan inta. Till dessa positioner finns olika frvntningar om hur individen ska agera. Inom en relationsanarkistik diskurs finns olika frvntningar p hur en relationsanarkist ska agera. Om en relationsanarkist exempelvis skulle uttala sig om att det finns en person som r Den rtta och att syftet med livet r att leta efter den stora krleken skulle andra relationsanarkister frmodligen frst detta som att personen inte alls r relationsanarkist utan tvsam. Ett annat exempel r om en person i en tvsamhetsdiskurs och som befinner sig i en frvntat tvsam relation, utan att detta diskuterats inleder mnga sexuella relationer vid sidan av sin partner 27 Winther Jrgensen och Phillips s. 33-36 13

och berttar det fr den. Detta skulle frklaras av mnga som otrohet, ngot mjligt men ofta tabubelagt och svrbegripligt. Genom att gra ngot som inte frvntas blir det sledes mer eller mindre obegripligt. Subjektspositioner skapas inom ramen fr diskurser, men inte bara av en enskild diskurs eftersom vi som individer alltid befinner oss i flera olika. Detta kallas att subjektet r fragmenterat. Samtidigt som du r relationsanarkist, kan du ocks vara svensk, student och mamma. Ibland kan dessa subjektspositioner och vilka frvntningar som finns inom dessa krocka med varandra, d r subjektet verdeterminerat. Detta hnder nr olika diskurser gr emot varandra och det uppstr en konflikt. Exempelvis om du ska vlja vilket parti du ska rsta p och de olika partierna str fr olika viktiga stllningstaganden i ditt liv. Du tvingas vlja vilket av dessa stllningstaganden som r det viktigaste i just det hr valet. Enligt diskursteorin r subjektet stndigt verdeterminerat eftersom diskurserna aldrig r fasta och det finns inga fasta subjektspositioner. Det gr att den subjektsposition (av dessa olika mjliga) som intas r ett resultat av att en diskurs r hegemonisk och framstr som sanning ver de andra diskurserna. Fr att vidare frklara hur subjektspositioner intas anvnder sig Winther Jrgensen och Phillips av Jacques Lacan. Lacan menar att identitet r detsamma som att identifiera sig med ngot, detta ngot r de olika subjektspositionerna som blir mjliga i olika diskurser. Individen konstrueras genom att det ven inom en identitet finns nodalpunkter. Anarkist kan exempelvis vara en sdan nodalpunkt som olika diskurser fyller med olika mening. Genom att gra kopplingar till andra sdana nodalpunkter genom ekvivalenskedjor s begripliggrs dessa identiteter. Exempelvis att vara anarkist kontrasteras till vad det innebr att vara kapitalist, att vara kapitalist r att inte vara anarkist. Genom att d identifiera sig med att vara anarkist finns frvntningar p vad denna positionering ska innebra (och inte innebra). P liknande stt byggs gruppidentiteter upp: vissa mjligheter framstlls som relevanta och andra inte, genom att det grs kontraster mot vad gruppen inte r. Eftersom grupper bestr av olika individer med olika subjektspositioner krvs ett sllande av vilken av dessa positioner som r mest central fr att mjliggra en gruppidentifikation. Sledes grs ocks ett avstndstagande frn de som inte tillhr gruppen och de skillnader och andra mjliga subjektspositioner som finns inom gruppen ignoreras. Fr att utrna hur dessa identiteter skapas br en titta efter dessa

14

nodalpunkter som identiteterna organiseras kring och hur dessa blir meningsfulla genom att stllas i kontrast mot andra identiteter eller grupper, ngot jag gr i min analys.28 2.2.2. Att se mnster tematisering Fr att kunna se vilka beskrivningar av diskurser som terkommer och hitta nodalpunkter, subjektspositioner och s vidare har jag strukturerat mitt intervjumaterial genom tematisering. Detta r allts en del i analysen som ska underltta min huvudsakliga analysmetod, diskursanalysen. Fr att tematisera har jag tagit hjlp av Using thematic analysis in psychology (2006) av Virginia Braun och Victoria Clarke som p ett konkret stt gr igenom hur en tematisering av ett empiriskt material som intervjuer kan g till. De utgr ifrn sex punkter som i korthet innebr: 1. Transkribering och inlsning av data och frsta anteckningarna. 2. Frsta kodningen av hela materialet. 3. Leta efter teman i det kodade materialet. 4. Jmfr teman med det kodade materialet och gr en versikt. 5. Definiera och namnge de olika temana s att de blir representativa fr dess innehll. 6. Analysera temana.29 Ett tema bestms inte utifrn att det r det som det talas mest om, utan snarare av den centrala roll det antar i intervjuerna, det som jag tidigare benmnt som nodalpunkt. Utifrn ett diskursanalytiskt perspektiv r tematisering att se vilka nodalpunkter som framkommer i dessa berttelser om diskursen relationsanarki och berttelsen om vad det r att vara relationsanarkist och det r i det syftet jag anvnt denna tematiseringsmetod.

2.3. Mina respondenter urval

Jag har valt att gra intervjuer med fyra stycken personer. Jag har riktat in mig p en till synes homogen grupp vad det gller lder (mellan 26-30 r), det tillskrivna knet (kvinna), och geografisk kontext (Ume). Urvalet gick konkret till s att jag till en brjan skickade ett sms till personer i min nrhet som jag tnkte skulle kunna knna andra som definierade sig som relationsanarkister. Smset formulerades som en allmn frfrgan om ngon sjlv ville eller knde ngon som ville vara med i min intervjustudie och att kriterierna var just att definiera sig sjlv som relationsanarkist och att tidigare inte ha gjort det. Jag frgade ocks personer i 28 Winther Jrgensen och Phillips s. 48-54 29 Braun, Virginia och Clarke, Victoria Using thematic analysis in psychology, 2006, Qualitative research in psychology 3:2, s. 77-101, 2006, s. 77-90 15

min nrhet om de kunde tnkas veta ngon som ville stlla upp. Nr jag mrkte att denna mer allmnna frfrgan inte gav ngon utdelning valde jag istllet att frga specifika personer, som jag upplever att jag har ngorlunda liknande relation till och som befinner sig i min bekantskapskrets men inte p ett stt som jag upplever problematiskt, i bemrkelsen att vr relation p ngot allvarligt stt pverkar vrt stt att prata om relationer i det hr sammanhanget. Jag valde exempelvis att intervjua personer jag inte har en sexuell eller romantisk relation till. Vid mina specifika tillfrgningar svarade samtliga tillfrgade ja. Helne Thomsson beskriver i Reflexiva intervjuer (2010) hur en vnskapsrelation till de en intervjuar kan f effekten att de knner ett ansvar att stlla upp, fr vnskaps skull.30 Detta r ngot jag inte upplevde, utan snarare tvrt om en vilja och positivt engagemang i att bli tillfrgade. Jag hade kunnat vlja att gra mitt urval annorlunda, genom att exempelvis hitta personer p internet genom olika diskussionsforum eller dylikt, ngot som hade mjliggjort att jag inte hade ngon personlig relation till respondenterna alls. Detta hade d gjort att vissa positiva effekter utgtt, s som att knna sig bekvm med att jag inte r dr fr att stta dit dem. Genom att bryta mot gngse normer fr en ofta agera frsvarare av sin relationspraktik, och eftersom de knner till min bakgrund vet de ocks min koppling till relationsanarki. Ocks att prata om personliga grejer med ett visst grundlggande frtroende mjliggjordes utifrn vr tidigare bekantskap. Nr samtalet handlar om s intima saker som nra relationer kan det vara frdelaktigt att ha ett visst frtroende uppbyggt p frhand. Att till exempel prata om sex kan fr mnga knnas intimt, ngot flera respondenter nd valde att gra och som jag ser som ett tecken p detta frtroende. Det hade dock eventuellt mjliggjort att de kunnat prata mer om specifika nra relationer utan speciellt stor sannolikhet att jag kunnat gra kopplingar till individer i deras nrhet. Jag hade ocks kunnat kontakta vnner till vnner som finns i andra stder och som jag hade kunnat intervjua exempelvis via Skype, men det personliga mtet ppnar fr fler nyanser i en intervjusituation och dessutom krymper risken fr tekniska problem. Det hade gjort att jag ftt ett annat material, det jag nu har beskriver en relationsanarkistisk diskurs i just Ume men som ocks visade sig vara del av den svenska relationsanarkistiska diskursen. Detta syns exempelvis p de kopplingar som gr att gra till Dr. Andies tta relationsanarkistiska punkter, som jag visar p i analysen.

30 Thomsson, Helne, Reflexiva intervjuer, 2. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2010, s. 125 16

ven att mina respondenter befinner sig inom ett ganska smalt ldersspann pverkar. Om jag valt att intervjua ldre personer hade de haft andra erfarenheter av andra politiska strmningar ver tid och kanske ocks varit del av andra subjektspositioneringar utifrn lder. Detta gller sklart ven de i en yngre lder. Ocks den tillskrivna knstillhrigheten kvinna gr skillnad. Ur en feministisk stndpunkt menas att kn r ngot som i stor utstrckning pverkar hur vi bemts och vilka subjektspositioner som blir mjliga fr oss.31 Samtliga respondenter r ocks del av en politisk krets och r alla feministiskt medvetna och veganer. Bde feminism och veganism r teorier kopplade till relationer mellan individer, ngot som pverkar deras stt att resonera kring maktfrhllanden rrande exempelvis knstillhrighet, sexualitet och arttillhrighet. Hade jag intervjuat personer som inte tagit stllning kring dessa frgor eller tagit en annan stllning tror jag att deras resonemang hade sett annorlunda ut. De flesta beskriver ocks sitt relationsanarkistiska stllningstagande som kopplat till feminism, utan den bakgrunden hade de kanske inte heller kallat sig relationsanarkister.

2.4. Att ta tillvara p berttelser en beskrivning av mina intervjuer

Intervjuerna har varit semistrukturerade och varierat i lngd mellan 35 minuter till lite mer n en timme. Att de var semistrukturerade innebr att jag utgtt frn ngra tidigare formulerade huvudfrgor men sedan stllt fljdfrgor utifrn de svar jag fick. Jag har ven lmnat ppet fr respondenternas egna kommentarer och frgor i slutet av intervjun. Den varierande lngden upplevde jag beror frmst p hur mycket respondenterna funderade ppet och formulerade sina tankegngar, de kortare intervjuerna var mer konkreta medan de lngre var mer samtalande i sin karaktr. De lngre intervjuerna innehll mer ppna resonemang och mnga vndningar i meningar, exempelvis att en mening pbrjades men inte avslutades innan en ny id vckts. De mer konkreta innehll lnga tystnader dr jag frestller mig att kanske liknande resonemang frdes men istllet i respondentens tankar. Intervjuerna har gt rum p olika platser, antingen hemma hos mig eller hos respondenten. De gnger vi har varit hemma hos respondenter har det varit p mitt frslag d jag frestller mig att det r mest bekvmt fr dem, men vid tv tillfllen har intervjuerna skett hemma hos mig i det kollektiv jag bor i. Det bidrog till en avslappnad stmning i en hemmilj, men ocks till att de trffade andra personer jag bor med och som de ocks knner. ven om de jag bor med inte nrvarade 31 Ambjrnsson 2006, s. 112-114 17

vid intervjutillfllena pverkar det kanske nd att andras, n respondentens och min, potentiella nrvaro fanns. Det gjorde ocks att respondenterna som valde att vara hos mig p ett stt rjde sin anonymitet genom att sjlva vlja att bertta vad de gjorde hos mig och att de jag bor med knner till mitt uppsatsmne. Drfr var det upp till respondenterna sjlva att bestmma var vi skulle vara. Vi satt ocks p bekvma stllen, i en soffa eller sng, som till skillnad frn att sitta vid ett skrivbord eller matbord gr stmningen mer samtalande. Jag har spelat in och transkriberat alla intervjuer, ngot jag informerat respondenterna om i frvg att detta skulle ske. Jag har frstelse fr att det kan pverka intervjusituationen att anvnda sig av inspelning, det kan gra respondenten obekvm och ge en knsla av att behva formulera sig vl d den vet att det som sgs kommer att finnas med ordagrant och analyseras. Detta var ocks ngot som vissa respondenter nmnde innan intervjun startade. Jag valde nd att anvnda mig av inspelning d det knns viktigt att inte behva lgga ned s mycket fokus p att anteckna och vara rdd att missa ngot centralt, utan istllet p att lyssna. Jag upplever att det var svrt att veta under tiden fr intervjun vad som var det viktigaste, ngot jag kunde underska nrmare under transkribering och genomlsning. Det blir ocks nnu svrare att fra en konversation om jag stndigt ska frska formulera allt p papper. Jag frskte istllet avdramatisera inspelningssituationen genom att inte lgga s mycket fokus p det sjlv och att anvnda mig av en inspelningshrdvara i litet format fr att det inte heller skulle ta s mycket synligt fokus. Under intervjuerna upplevde jag att precis i brjan, nr jag brjade spela in och uttryckte specifikt att nu startar jag inspelningen, blev det alltid lite tyst. Jag kom p mig sjlv med att frska ltta upp stmningen med att stlla frsta frgan med en lite lttsam ton och skmta och ironiskt antyda att min inledningsfrga (Vad r relationsanarki fr dig?) var en liten och lttbesvarad sdan. Ju lngre intervjuerna fortskred, ju mindre upplevde jag att inspelningen var ngot mrkbart. Men oftast fortsatte diskussionerna ett tag efter inspelningen stngts av, dels fr att situationen kndes mindre vervakad, men ocks fr att jag inte bara ville avsluta s abrupt. Vissa av intervjuerna var, som jag nmnt, i mer samtalande ton medan andra respondenter var tysta under lngre stunder fr att formulera sig frst, ngot som kanske pverkades av inspelningssituationen. Nr det kom till att formulera mina intervjufrgor utgick jag ifrn ngra olika teman: personlig definition av relationsanarki, synen p relationer, relationer i praktiken, relationer och politik, anarkism och makt, rdslor och framtid. Intervjuerna var, som jag nmnt, semistrukturerade och formades efter respondentens svar p mina huvudfrgor. Jag frskte

18

sledes vara lyhrd fr vilka frgor respondenten gick igng mest p. Jag anser samtidigt att de frgor som respondenterna knde sig tveksamma till ocks visar p ngot, min utgngspunkt r att ven det som inte sgs eller det faktum att respondenten inte funderat kring en sak, ocks r en typ av svar. Frgor rrande relationer och makt var ett exempel p ngot respondenterna svarade vldigt olika p, vissa stllde sig tvekande till frgans innebrd medan andra direkt tyckte att det var vldigt centralt och ngot de funderat mycket kring. Men frgor kring makt var ocks ngot som kom upp vid flera tillfllen i intervjuerna och som efter att ha nmnts frsta gngen vckte nya tankar hos respondenterna efter ett tag. Jag hade ocks mjligheten att gra en testintervju i frvg dr jag testade olika frgor, ngot som gav uppslag till nya frgor snarare n fick mig att stryka frgor jag ville ta med. Att jag valt att anvnda ordet respondent, istllet fr informant, om de som jag genomfrt intervjuerna med har jag gjort utifrn Idar Magne Holmes och Berndt Krohn Solvangs frklaring i Forskningsmetodik. Om kvalitativa och kvantitativa metoder (1997). De beskriver att en respondent r ngon som sjlv r delaktig i det som undersks, vilket de jag intervjuar r, till skillnad frn den som inte sjlv r delaktig, men har mycket information, som d r en informant.32

2.5. Vem r jag? metodreflektioner

Det som Winther Jrgensen och Phillips beskriver som underskarens uppgift inom diskursanalys r som sagt inte att upptcka sanningen, inte heller att komma bakom diskursen eller frst vad respondenterna verkligen menar. Det r istllet diskursen sjlv som undersks och vilka konsekvenser olika berttelser fr socialt. En svrighet r d att som sjlv delaktig i samma diskurs kunna frska se just diskursen och inte ta saker som sjlvklarheter. Det r centralt att komma t vad som framstlls som givet. Drfr, skriver Winther Jrgensen och Phillips, ska vi frska gra oss frmmande fr materialet i s stor utstrckning det gr. Men eftersom vi r medskapare och aldrig kan stlla oss utanfr diskursen r detta vldigt svrt. Anne-Charlotte Ek beskriver i sin text Intervjuaren i grnslandet mellan det vlbekanta och det frmmande. Reflexivitet i praktiken (1999) reflexivitet som en analytisk metod att tnka kring det egna tnkandet, att hela tiden ifrgastta grunden till ens egna tankar fr att frska bli medveten om vad fr pverkan de har fr ens frestllningar. I sitt eget resonemang utgr Ek frn Sue Wilkinsons uppdelning av tre aspekter kring reflexivitet. Frst har vi den 32 Holme, Idar Magne och Solvang, Bernt Krohn, Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa metoder, 2., [rev. och utk.] uppl., Studentlitteratur, Lund, 1997, s. 104 19

personliga aspekten som handlar om att erknna forskningsintresset som kopplat till det personliga. Det handlar om att se hur vrt eget pverkar det vi undersker, vad vi tar med oss in i studien, ngot jag ska redogra fr lngre fram. Den andra aspekten kallar den fr den funktionella aspekten, hur vra vrderingar styr hur vi vljer metod och pverkar hur vi ser p saker. Ek beskriver hur detta kan grundas i frutfattade meningar om de vi ska underska, ngot som kan bidra till att frtrycka snarare n lyfta respondenternas rster. Detta r kopplat till Eks studier kring att lyfta fram kenyanska kvinnors rster om hiv, men kan ven relateras till alla mnen dr vi tar upp andras personliga erfarenheter. Den tredje aspekten kallar Wilkinson den disciplinra aspekten som syftar till att granska akademin och den kunskapssyn som rder inom ens disciplin. Att titta p ngot grs alltid utifrn ens egna erfarenheter och vrderingar, valet av ett mne grs alltid utifrn ett intresse, och drfr pongterar Ek genom Wilkinson ndvndigheten av reflexivitetsbegreppet.33 Jag menar att detta stt att se p reflexivitet r frenligt med diskursanalys, dr det centrala som sagt ligger i vrt eget deltagande i diskursen och ofrmgan att stlla sig utanfr. Jag vill ocks skriva in mig sjlv i en fr uppsatsen vsentlig kontext. Jag befinner mig som sagt ocks inom en relationsanarkistisk diskurs och har sledes en del inblick i vad jag upplever som interna normer som jag kommer att diskutera lngre fram, men r ocks formad av dessa, en svrighet jag diskuterat ovan. Jag positionerar mig ocks som queer och feminist och ven queerfeminist, vilket inte behver vara samma sak. Med queer avser jag att jag har en bredare syn p kn och sexualitet n att det handlar om tv dikotoma kn och ser grnserna som flytande och att dessa r ytterst upp till individen sjlv att definiera i sitt eget liv. Jag kallar mig ocks feminist vilket fr mig innebr att jag erknner en underordning av de som av samhllet (ofta godtyckligt) placeras inom kategorin kvinna och som fr betydelse bde socialt, kulturellt och ekonomiskt. Det innebr fr mig ocks att jag erknner flera maktordningar som samverkande och stndigt nrvarande. Min position som queerfeminist ser jag som ett frenande av dessa: dels en vidare syn p kn och identifikation och ett behov av att aktivt synliggra dessa maktperspektiv som stndigt frpassar delar av befolkningen till ett stndigt underlge. Allt detta fr betydelse fr min syn p materialet och valet av teorier.

33 Ek, Anne-Charlotte, Intervjuaren i grnslandet mellan det vlbekanta och det frmmande. Reflexivitet i praktiken, 1999, i Metod, makt och kn: i ett feministiskt samtalsrum, Ek, Anne-Charlotte (red.), Kvinnovetenskapligt forum, Ume univ., Ume, 1999, s. 21-22 20

Vid olika tillfllen under materialinsamling, transkribering och analyserande har jag ftt syn p hur jag sjlv pverkar mitt material. Ett exempel p detta var nr en av respondenterna, vid en frga om normer inom relationsanarki, svarade att normer ocks kan vara positivt och att en norm r att kommunicera. Jag mrkte d att jag knde mig provocerad, och upplevde att respondenten inte var nog kritisk till relationsanarki. Detta gav mig en klar bild av min egen (kritiska) instllning till relationsanarkistiska normer. I min syn p relationsanarki finns det mnga normer som krockar med relationsanarkistisk teori, ngot som andra respondenter ocks beskrivit, s nr detta svar vckte sdana knslor hos mig synliggjorde det mina frvntningar. Nr jag senare transkriberade intervjun var det uppenbart att respondenten besvarat min frga utifrn hur den stlldes, min reaktion var allts helt baserat p frvntningar och inte en missuppfattning hos respondenten. Jag upplever att den kanske ocks uppfattade min reaktion d den sjlv frgade mig vid ett senare tillflle i intervjun om vad jag sjlv tnkte om relationsanarkistiska normer. Jag upplever denna hndelse som nyttig fr min egen process att se mig sjlv i materialet. Jag har ocks, under analysprocessen, insett svrigheten med att analysera intervjuer gjorda med personer jag har en personlig koppling till. Jag trodde till en brjan inte att detta skulle pverka, och under intervjusituationen upplevde jag inte att det utgjorde ett problem (som jag tidigare beskrivit). Men med en frestllning om att respondenterna kommer att vilja lsa arbetet knde jag ibland en knsla av att vara hrd eller missvisande i mitt stt att grva i saker som de sagt. Missvisande, i det avseendet att jag bara tagit med utsnitt av vad de sagt, ngot som r ett mste d allt material aldrig skulle rymmas i mitt arbete och inte heller r vsentligt fr uppsatsen. Jag vill drfr igen ppeka att de citat jag valt att ta med bara r delar av vad som sagts.

2.6. Intervjusituationen som maktposition etiska stllningstaganden

Nr det kommer till etiska principer finns det fyra krav frn Vetenskapsrdet jag frhller mig till. Frst har vi informationskravet, mina respondenter r informerade om vad det r fr typ av studie de deltagit i och vad deras deltagande innebr. Sedan har vi samtyckeskravet, respondenterna ska samtycka till att de deltar i en studie. Eftersom det r intervjuer jag genomfrt, efter att frst ha tillfrgat dem om deras vilja att delta ser jag det som ett samtycke till deltagande. Konfidentialitetskravet handlar om att min studie och mina intervjuer r helt anonyma och respondenternas personuppgifter inte kommer att spridas. Fr att ocks undvika att de personer som kommer att lsa uppsatsen, som har knnedom om vissa sikter kopplade till vissa respondenter, ska kunna frst vem som sagt vad har jag valt att inte hnvisa till respondenterna med ett figurerat namn eller en siffra till varje specifik respondent utan att 21

blanda citat och resonemang frn olika personer. Till sist har vi nyttjandekravet som innebr att mina intervjuer inte kommer att anvndas i kommersiella syften.34 Utver dessa principer finns ngra centrala maktaspekter att ta hnsyn till i en intervjusituation, dels den utifrn sociala kategoriseringar men ven den i positionen intervjuare respondent. Med maktaspekt utifrn sociala kategoriseringar menar jag utifrn en rad subjektspositioner vi intar och placeras i utifrn olika diskurser. Jag menar att normer har en stark pverkan p vrt frhllningsstt till varandra, oavsett vr eventuellt kritiska instllning eller medvetenhet om dessa. Jag anser att vi alla r delaktiga i reproduktionen av normer och kategoriseringar av individer. Drfr gjorde jag valet att mina respondenter, utifrn kategorier som etnicitet, lder, knstillhrighet och funktionalitet, kommer frn en homogen grupp, till vilken jag sjlv hr. Huruvida detta egentligen stmmer verrens med deras egen uppfattning om detta r inget jag underskt utan jag har helt enkelt utgtt ifrn min egen uppfattning om hur vi, utifrn de kategoriseringar jag upplever att vi, baserat p vra attribut och uttryck, placeras i. Detta kan f effekten att jag verskattat vra likheter och dragit slutsatser om att vi har mer liknande erfarenheter n vad som egentligen stmmer, ngot jag frskt ta hnsyn till i min analys, men som jag aldrig helt kan bortse frn d detta redan bidragit till en avgrnsning i materialet i valet av just dessa respondenter. Detta val r allts inte gjort fr att jag faktiskt tror att vi r mer lika varandra n personer frn andra av dessa kategoriseringar, utan fr att jag tror att vi utifrn rdande diskurser, rrande vad just attribut och uttryck sger om en person, placeras i samma kategorier och drfr ocks bemts utifrn dessa. Drfr gjordes valet utifrn ett frsk till utjmnande av makt i detta avseende. Den andra ingngen till makt bestr i att vara den som intervjuar och den som blir intervjuad. Att vara intervjuad kan ge en knsla av att bli synad i smmarna, att bli ifrgasatt, ngot som jag tror utjmnas delvis i det jag tidigare skrev om frtroende. Men fortfarande tror jag maktsituationen kvarstr, ngot som jag inte ser hur detta ska kunna undvikas, utan istllet helt enkelt fr finnas med i min medvetenhet kring intervjuerna och ven hos de som lser uppsatsen.

34 Vetenskapsrdet, Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhllsvetenskaplig forskning, 2002, URL: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (hmtat 2012-12-14) 22

3. Ett relationsanarkistiskt stllningstagande analysen

Under intervjuerna kom det fram flera aspekter av vad relationsanarki r fr respondenterna, bde explicit uttalat, antytt och genom att de berttade om vad de upplever att relationsanarki skiljer sig ifrn. Jag har brjat med att beskriva vad som framstlls som att vara relationsanarki fr att sedan g in p vad som framstlls som att inte vara det, fljt av att g in p var respondenterna sjlva placerar sig i detta. Under dessa tre delkapitel har jag att bitvis tagit in tidigare forskning, men fokuset p just tidigare forskning ligger i det fjrde delkapitlet, diskussionen. I mina rubriker har jag anvnt uttryck som relationsanarki r, ngot som syftar till att beskriva diskursen och inte till att avtcka sanningen.

3.1. Utopisk frihet vad relationsanarki r

3.1.1. Frihet Min inledande frga i intervjuerna var Vad r relationsanarki fr dig?, dels fr att f en bild av vad det r just de menar eftersom relationsanarki r en ganska bred ram av olika stt att frhlla sig, och fr att jag inte ska utg ifrn att de har samma definition som jag. Ocks fr att utrna centrala punkter i deras syn p relationsanarki. Alla inledde sitt svar med antingen ngra sekunders tystnad, eller ett ironiskt Ja, den lilla frgan. Jag fick bilden av att alla tnker att relationsanarki r ngot ppet fr mnga tolkningar och svrt att formulera enkelt och konkret. Svaren p denna frga var mer allmnt formulerade om relationsanarki som teori dr en central punkt var att det innebr att ha en friare syn (i relation till vad terkommer jag till) p vrderandet av relationer, att en relation inte innehar ett vrde just efter den kategori den placeras i eller vilken praktik den har. Relationsanarki fr mig r att se bortom de regler och normer som finns fr olika relationer och skapa nya i varje enskild relation. Och att till exempel inte vrdera krleksrelationer eller sexuella relationer ver vnskapsrelationer, eller tvrt om fr den delen. Det finns inget i strukturen ver hur en relation r som gr den mer eller mindre vrdefull. Det handlar inte bara om att vara fri i vrderandet utan ocks att vara fri att stta vilka etiketter en vill Jag tror vl att det kanske frmst r att sjlv kunna definiera vilka relationer jag vill ha, hur jag vill ha dem och kanske innebrden i sexuella relationer, nra relationer, familj, att sjlv kunna vlja hur jag ser p det och vad som ska ing i det.

23

och att detta r ngot som kan varieras i ondlighet. att faktiskt sjlva kunna definiera och bestmma helt fritt. Att det r det jag tycker r s coolt att det finns inga ramar, det finns inga grnser. Det finns liksom bara att, fr mig, att prata med varann. Relationers vrde kan frndras ver tid, en annan central punkt i mnga respondenters berttelser. Men att det kanske kan f skifta, att just nu r den hr relationen jtteviktig och sen r det den hr och sen r det den hr, och att lta det pendla mellan sexuella relationer och vnskapsrelationer, och att det som knns just d. Det beskrivs ocks som att tillfrandet av det sexuella i en relation inte frvntas innebra ngon frndring, relationsanarkister emellan. Fr som nu till exempel s hade sex med en person fr ngra veckor sen som jag ocks vet r relationsanarkist vilket ju r sknt att veta innan, det kan ju ocks stlla till problem, shr om jag inte vet hur den andra tnker. Ska jag sga det innan, det kan ju ocks bli konstigt Du, om vi ska ha sex s vill jag bara att du ska veta att jag har sex med andra ocks, eller shr Att jag tnker att det knns helt lugnt, det knns inte alls som en frndring i vr relation, eller ingen strre och jag knner mig vldigt trygg i att inget kommer frndras. Relationsanarki erknns av flera vara ngot ppet fr olika tolkningar, samtidigt som det verkar vara underfrsttt att vissa saker gller, som just tillfrandet av det sexuella som ngot som inte mrkvrt pverkar relationen. Nr ngon r relationsanarkist utgr respondenten ifrn att de tnker ngorlunda lika. Det finns olika diskurser gllande begreppsdefinitioner. Anvndandet av uttrycket att vara tillsammans/ihop sger flera av respondenterna att de inte lngre anvnder, d det ger en bild av att relationen innehller aspekter det inte ndvndigtvis gr: dels ger det en bild av att just den relationen r viktigare n andra, men ocks att det kommer med ett paket av frvntningar om framtida familjebildning, gemensamma livsml och annat som beskrivs tillhra krnfamiljsnormen. Tillsammansbegreppet, en del av tvsamhetsdiskursen, anses vara en motsttning till den relationsanarkistiska diskursen och individens frihet att sjlv definiera. Men definitionsfriheten verkar inte vara total. Flera respondenter beskriver ett behov av att anvnda mer allmnna definitioner av sina relationer i sammanhang dr det finns personer

24

som inte kallar sig relationsanarkister eller ingr i den diskursen, fr att de alls ska f ngon uppfattning om vad relationen innebr, och fr att inte behva g igenom en hel relationsideologi d relationsanarki n s lnge r relativt oknt som begrepp utanfr vissa kretsar. De anpassar sina definitioner och kan anvnda sig av tillsammansbegreppet fr att ge en ngorlunda representativ bild, d relationsanarki fr den utomstende inte sger ngot om relationens egentliga praktik. En respondent beskriver ett stt att agera utifrn detta d den ofta fr frgor om den har en flick- eller pojkvn. Det som egentligen ligger i frgan r huruvida den har en sexuell relation, menar respondenten, ngot som ftt den att definiera relationer utifrn vnskapsrelationer och sexuella relationer fr att den anser att det r det mest representativa fr relationens faktiska praktik. Respondenten anser att genom att frga om den har en flick- eller pojkvn blir det ett stt att frkl frgan om den har en sexuell relation, utifrn en frvntad monoamorsitet.35 Men utifrn en hegemonisk tvsamhetsdiskurs blir det en motsttning i att benmna relationer som sexuella i ett sammanhang med personer som en inte knner s vl, och skulle sledes knnas som att bryta en social kod om att g in p ngot fr privat p en tillsynes ickeintim frga. Att benmna relationer som sexuella infr frmmande personer blir drfr svrt. Men om det i det fria definierandet grs undantag fr de som inte r infrstdda med relationsanarki, blir definitionsfriheten frmst infr andra relationsanarkister. Det beskrivs ocks att det anvnds andra begrepp inom relationsanarki. Jag tnkte p det fr ngon vecka sen att ofta sger jag Ja men som jag har ihop det med, istllet fr att vara ihop, och det r vldigt snarlikt, det r bara en omskrivning, s ibland kan jag knna att det blir omskrivningar fr samma sak. Den hr omskrivningen fr att vara ihop, som enligt respondenten kommer med ett helt paket av frvntningar om vad som gller fr den relationen, fyller en funktion genom att den antyder att det inte r just en sdan tillsammansrelation som menas, samtidigt som den i ett relationsanarkistiskt forum kommer med andra frvntningar. Men syftet med att ha en term fr ngot r ocks att ge just en bild av vad det innebr, ett begrepp r alltid fyllt med en betydelse, ven om den kan variera. En av respondenterna beskriver ocks att det leder till en viss frvirring med s snarlika begrepp, som i en gemenskap betyder en sak men i andra ron lter som att det handlar om ngot annat, som just att ha ihop det eller att vara ihop. Kanske r det ocks just den funktion det kan fylla, att antyda fr vissa personer att det 35 Jmf. polyamorsitet 25

handlar om en relationsanarkistisk praktik som samtidigt maskeras i mer gngse frklaringar av en vanlig relationspraktik, fr att slippa ifrgasttande. Att vara ihop eller att ha ihop det kan sledes ses som att vara moment i olika diskurser, dr det frn en mononormativ diskurs ses vara tv begrepp fyllda med samma mening men i en relationsanarkistisk diskurs vara tv separata moment. I de ovanstende resonemangen r den mest centrala punkten i hur relationsanarki beskrivs frihet: friheten att definiera, frndra och vrdera. Relationsanarki beskrivs som grnslst och som ett avstndstagande frn normer. Dr. Andie skriver ocks under en av sina tta punkter: Kom ihg att det finns ett vldigt starkt [tvsamt] normsystem som talar om hur man br leva och vad riktig krlek r. Den relationsanarkistiska diskursen innehller ocks normer, precis som alla sammanhang. Detta bekrftar mina respondenter nr jag frgar om det, som jag strax ska beskriva. Trots detta r frihet ngot mnga av respondenterna hnvisar till och ordet norm har inom en anarkistiskt och feministisk diskurs en dlig klang d det refererar till just ofrihet och att leva inom en bestmd mall. Inom en diskurs finns det alltid olika stt att vara och bete sig som ger oss mjlighet att inta vissa positioner och som uttrycker vr identitet, ngot som ofta blir taget frgivet i den inbrdes gruppen. 3.1.2. Anarkanormativitet Nr jag d frgar respondenterna om normer inom relationsanarki svarar ngra att det exempelvis kan vara att en inte fr ha fr starka knslor fr en specifik person. Eller egentligen r det kanske inte knslorna som inte fr vara starka, men knslorna fr inte leda till ett uppvrderande av den relationen ver andra nra relationer. En respondent beskriver det som att det utifrn relationsanarkistiska normer kan ses som en risk att bli fr tvsam om en lgger mycket tid p en relation. inte g in s mycket i relationer och inte satsa s mycket och i krleksrelationer s fr man inte bli fr attached, om folk har relationer som inte r i samma stad r det lite tntigt att ka dit och hlsa p bara fr att man r kr i nn. Av denna anledning beskrivs att relationsanarkister fr svrt att hnge sig i en specifik relation med risken att bli ansedd som en dlig relationsanarkist.

26

Folk tnker s mycket att varje relation ska vara fri. [] Man ska inte sga att den hr relationen betyder mer n ngon annan fr att alla r unika och man kan inte stta relationer i shr, i hur vrdefulla de r eller s, men det gr ju folk hela tiden i alla fall. Men att det r ngon sorts politisk korrekthet att det ska man inte gra. Hr finns en kritik av synen p relationsanarkistisk praktik som synonymt med ideologin och det blir ett srskiljande mellan teori och praktik. Respondenten menar att genom att se p relationsanarki p det sttet kan problem skapas och personer sras genom nya frgivettaganden, ngot som respondenten anser att relationsanarki i praktiken br ta avstnd ifrn. Genom att bygga upp nya normer gr vi miste om relationsanarkins behllning av normkritik. Ett stt som flera av mina respondenter resonerar p och som blir ett frhllningsstt till denna politiska korrekthet r just att srskilja teori och praktik. Ja, men i ideal, fr jag tnker att det r praktik och ideal liksom, att ideal s r det relationer som r inte definieras av gande och av mer jmstllt i form av makt. Jag tnker fria relationer och vrdera relationer, det hr r ju ocks i teorin, att kunna vrdera relationer olika utan att det vrderas. Att den hr relationen r p det hr sttet just nu och att man kan ha olika relationer p olika stt. Och att det inte behver vrderas. [] Ja men i praktiken s tnker jag att det r helt annorlunda. Att idn kanske man vill strva efter och s, men att jag bara tycker att det liksom r nstan dumt att tro att det dr ska g att genomfra fr att personer r s himla olika, situationer r s olika. Det r nt jag strvar efter och tror p, p ett stt, men jag tnker inte att det r relationsanarki fr mig i praktiken. Hr finns allts en tudelning mellan teori och praktik, en diskursiv kamp. I diskursen om relationsanarki i praktiken kan vi se ett tilltande att en inte alltid kan frvntas leva enligt ett ideal. Flera av respondenterna uttrycker ocks en ppenhet fr att alla typer av relationer ocks kan vara relationsanarkistiska, att det som relationsanarki frmst handlar om r att ifrgastta och utifrn det skapa sitt eget frhllningsstt. Utifrn diskursanalys kan vi se subjektet som verdeterminerat och att vi d frhller oss till den diskurs som r hegemonisk (verordnad) i det sammanhanget. En av respondenterna menar att genom att vi lever i ett samhlle dr det finns olika normer (diskurser) som ofta krockar, en typ av normer som vi vxt upp med och en typ av normer inom den relationsanarkistiska kretsen, kan vi inte frvnta oss att vi bara ska slppa ngot av det utan att vi kommer att frhlla oss till bda, ngot som respondenten menar inte blir mindre relationsanarkistiskt utan snarare realistiskt. Hr kan vi se hur respondenten sjlv funderar i termer av diskursiv kamp och verdeterminerat subjekt. I det hr fallet tar det sig uttryck i att en vill identifiera sig som relationsanarkist men att det krockar med den rdande diskursen i samhllet om mononormativitet. Respondentens svar p detta blir att gra en kompromiss, att skilja p 27

relationsanarki som teori och praktik, ngot som fortfarande tillter den att identifiera sig med relationsanarki men samtidigt inte frvntas helt ta avstnd frn den mer dominerande relationsdiskursen om mononormativitet. 3.1.3. Politiska stllningstaganden Begreppet relationsanarki har, som sagt, sin grund i anarkism, ngot som inte automatiskt innebr att de som definierar sig som relationsanarkister ocks kallar sig anarkister, eller tvrt om. Inte fr att det finns ngon motsttning mellan begreppen eller dessa tv olika diskurser, utan snarare, som en av respondenterna uttrycker, handlar relationsanarki fr den specifikt om just relationer och medfr inte automatiskt den specifikt anarkistiska instllningen till resten av samhllet, ven om respondenten inte stller sig helt avstndstagande till anarkism som politisk inriktning heller. De olika respondenterna har olika relation till anarkism som politisk inriktning. Tv respondenter positionerar sig uttryckligen som anarkister, samtidigt som en av dessa och de tv andra sger sig vara i behov av att tnka mer kring anarkism och dess egentliga mening. Den person som tydligast uttalar sig som anarkist visar ocks att detta definitivt r en del i dens stt att vara relationsanarkist och nmner sitt anarkistiska stllningstagande terkommande under intervjun, bland annat genom att ppeka att anarkismens syfte, fr den, r att ifrgastta de interna strukturerna som oundvikligen skapas i alla sammanhang dr flera personer r inblandade. Den menar dock att detta perspektiv ofta saknas inom relationsanarki och att den rdande diskursen blir diskursen om frihet, snarare n diskursen om ansvarstagande (se 3.3.). Andra respondenter understryker dock det motsatta och menar att relationsanarki blir just ett synliggrande av makt inom relationer. Exempelvis nr jag stller frgan till en respondent gllande normer inom relationsanarki svarar den att normer bde kan vara bra och dliga och att en norm inom relationsanarki till exempel kan vara att ha mycket kommunikation och att delge sin vilja och sina behov. Svaret gav en annan bild av vad som kan anses som en mer positiv syn p relationsanarki och inte framstller denna bild av krock mellan teori och praktik. Vad det gller relationsanarki som politiskt stllningstagande, utver det anarkistiska, sger samtliga att det r en vsentlig del av vad relationsanarki r fr dem. Det politiska valet grundas frmst i feministisk kritik av krnfamiljs- och tvsamhetsnormen, normer som de stndigt positionerar sig emot. Detta ska jag vidare redogra fr under nsta rubrik.

28

3.2. Normala relationer och krlek som religion vad relationsanarki inte r
Jag tycker att den normativa relationsbildningen r vldigt statisk, det r antingen eller liksom. Antingen r man ihop eller s r man inte det. Jag tnker att det shr i en mer normal relation, eller vad man ska sga, i en tvsam relation, s kanske finns det vissa grundregler och d vet man, gr man med p dem s gr man med p dem, r man med i leken fr man leken tla, lite s knns det som, att d vet man vad man gett sig in p. Ordet normativ och normal anvnds hr fr att beskriva normer som finns mer allmnt i samhllet. Denna kritik mot normala relationer, det vill sga en mononormativ relationsdiskurs, r till stor del grundad i feministiska teorier, bland annat Rubins sexuella vrdehierarki. Som jag tidigare beskrivit handlar den om hur olika typer av sexuella praktiker vrderas olika och dr att ha sex utanfr en tvsam romantisk relation anses som onormalt och drfr bestraffas bde socialt, ekonomiskt och juridiskt. Inom den sexuella vrdehierarkin nmns ocks heterosexuellt sex som det efterstrvansvrda och normala, i likhet med i Judith Butlers heterosexuella matris dr vi frvntas begra och vilja bli begrda av det motsatta knet. Flera av respondenterna uttrycker att ven heterosexualitet som norm r ngot de vnder sig ifrn och att deras relationsanarkistiska uppvaknande uppsttt i samband med funderingar kring sexualitet och vad som beskrivs som ett ifrgasttande av ett normpaket. Att, som i ovanstende citat, ta avstnd frn dessa grundregler som har med bde sexualitet men ocks flersamhet36 att gra blir ett stllningstagande, ett ifrgasttande av systemet. ven i Portwood-Stacers underskning framgr att vissa som, ven fast de har en till synes heterosexuell praktik i avseendet att de enbart har sexuella och amorsa relationer till personer av det motsatta knet mot det de tillskrivs, frnsger sig epitetet heterosexuell fr att det anses bygga p en frtryckande norm. En del av den anarkistiska sexualiteten blir sledes att ta avstnd frn heteronormen.37 Inom den dominerande mononormativa relationsdiskursen beskrivs ocks finnas en bild av ens partner som en person som ska uppfylla alla ens behov.

36 Jmf. tvsamhet 37 Portwood-Stacer s. 482-483 29

Det r p ngot stt som att den hr personen ska vara nn sorts all-person, krlek lite som religion p ngot stt. Att hnvisa till religion anspelar p att vi letar efter ngot nstan onaturligt, efter Den ende rtte, och det grs ett avstndstagande frn att p ett nstan dogmatiskt stt mena att det gr att hitta en person som ska ge en allt en behver. Istllet anses relationsanarki fylla funktionen att kunna ha flera personer som tillsammans kan tillgodose ens behov. ven hr kan vi se hur det som positioneras emot framstlls som en stereotyp fr att utgra en kontrast till relationsanarki. Som Ambjrnsson beskriver framstlls motsttningen nstan raljerande och som extrem, fr att gra skillnaden s tydlig som mjligt.38 Avstndet mellan relationsanarki och tvsamhet framstr som milslngt. Ofta beskriver respondenterna relationsanarki som att det innebr att ha flera sexuella och amorsa relationer samtidigt. En av respondenterna menar att detta r en del av den gngse definitionen men ser det inte som en sjlvklar del av det egna praktiserandet. Nr jag har haft en romantisk relation med ngon s har vi pratat om att det r en ppen relation och att man fr vara med andra. S tycker jag verkligen att det ska vara. Men sen har det aldrig varit s, att de jag har varit tillsammans med har varit tillsammans med andra, eller jag har inte heller varit det. S p det sttet har jag faktiskt aldrig i praktiken knt eller upplevt att vara polyamors. Men jag tnker ocks att jag r mer relationsanarkistisk i tnkandet n jag r polyamors egentligen. [] Jag r kanske knslomssigt ganska monogam sjlv egentligen. Men respondenten beskriver ocks att det ligger mycket status i att ha flera romantiska relationer, ngot som beskrivs som frnskilt relationsanarki. Men p ngot stt tycker jag att polyamorsitet blir sdr status p ngot stt ocks, att det handlar om vem som har legat med flest. Eller, det r lite modernt i de kretsar jag r i att vara polyamors tror jag. Och det r nd en status i att vara med mnga och att vara populr och det tycker jag r sjukt provocerande. Fr, fr mig r det typ motsatsen till relationsanarki. Vldigt ltt brjade jag f kompisar men det r inte lika mycket status i det som det r att ha ltt att f en romantisk relation med folk. I hnseende till det kritiska frhllande till hierarkier som relationsanarki har, bde i respondenternas definitioner och enligt anarkism, upplevs statusen i att ha mnga romantiska relationer som problematisk. ven Portwood-Stacer ser denna norm inom relationsanarki och 38 Ambjrnsson 2006, s. 75 30

dens respondenter beskriver att de upplever att folk tvingar in sig i polyamorsitet fr att det ligger status i det.39 Hr finns allts en diskursiv kamp: relationsanarkistiska normer kontra respondentens uppfattning om egentlig relationsanarki. Ocks inom relationsanarki finns en krock om att frihet r en av grundpelarna men att friheten inte inkluderar att knna det som rknas till mononormativa knslor. Det kan ocks motiveras som frihet i att vara en frihet frn att behva knna dessa knslor. En respondent sger: Jag tnker att min erfarenhet av frut nr jag inte hade sna hr [relationsanarkistiska] relationer, att jag vldigt ltt hamnade i att tycka dliga saker och d fick jag dligt samvete fr att jag kanske blev svartsjuk, vilket kanske var helt logiskt, fr att han var ett jvla svin liksom, och d knde jag mig dlig och s fick jag skuld fr det. [] P ngot stt tnker jag att hade det funnits ett mer snt synstt som jag har idag och som jag tnker r grundat i den hr relationsanarkin s hade det inte blivit s. D hade mitt behov varit lika viktigt som hans oavsett vad det handlade om. Respondenten beskriver svartsjuka som att tycka dliga saker, svartsjuka framstlls som en icke nskvrd knsla, men samtidigt frstelig. Anledningen att dessa knslor uppstod var att respondentens behov inte togs p allvar, ngot som i efterhand ses av respondenten fljs logiskt av dessa knslor. Hade relationen varit relationsanarkistisk hade respondentens behov varit lika centrala som den andra partens i relationen, ngot som hade kunnat frebygga eller kanske helt eliminera svartsjukeknslorna. Ocks hos Portwood-Stacers respondenter finns en beskrivning av rtt typ av knslor, dr en knsla av att vilja ha ensamrtt och att vara svartsjuk inte ses som bra anarkistiska knslor.40 Svartsjuka blir frnskilt relationsanarki som ngot som inte borde finnas om relationsanarki praktiseras p rtt stt. Som vi sg ovan menar en av respondenterna att egentlig relationsanarki ocks r ett avstndstagande av statuspositioner som uppkommer med mnga romantiska relationer, ngot som verrensstmmer med anarkismens ifrgasttande av hierarkier. En respondent sger ocks: Jag har aldrig varit i ett sammanhang som har varit mer hierarkiskt n anarkistrrelsen. Och att d anarkister ocks r relationsanarkister, det r inte alla men, blir ju vldigt farligt liksom att shr att, folk inbillar sig att vi inte har maktskillnader i den hr gruppen eller i de hr relationerna. 39 Portwood-Stacer, s. 489-490 40 Ibid. 31

Hr uppstr en diskursiv kamp mellan diskursen om anarkistisk och relationsanarkistisk ideologi, och hur det faktiskt praktiseras. Hr kritiserar respondenten anarkismens frmga att ifrgastta vissa hierarkier vldigt starkt, ngot som d kan kopplas till den status som ges till den som har mnga romantiska relationer. Status och hierarkier r allts ngot som fr dessa respondenter frknippas med relationsanarki men som inte r frenligt med deras bild av vad det br vara, ngot jag utvecklar under 3.4.

3.3. Ansvarstagande och kommunikation att inta positionen relationsanarkist

Alla kallar sig relationsanarkister fast att det r s himla mnga nyanser i det. Och att det har tagit jttelng tid fr mig att inse vad min vg r. Den relationsanarkistiska diskursen och gruppidentiteten skapas i positionering till vad den inte r. Genom att beskriva sin bild av relationsanarki och sin bild av vad som inte ingr positionerar respondenterna sig sjlva, och vad relationsanarki egentligen r i deras gon, som ngonting utanfr dessa normer. Ur ett diskursteoretiskt perspektiv r det ocks genom dessa diskursiva kamper som uppstr mellan exempelvis relationsanarki och tvsamhet som dessa grupper skapar. Nu ska jag visa hur dessa relationsanarkister befster sin position genom att beskriva sina egna relationspraktiker. 3.3.1. Ansvar Det hr med att ta ansvar fr relationer, folk har massa relationer och man ska inte ga varann och snt liksom, och kr p den delen men inte tar s mycket ansvar. [] Andra anser att de har ingen skyldighet att bertta nnting fr nn. Och sen s pverkar det ju nd i ett rum, s pverkar ju nd relationer, och saker som har hnt och att det finns ju massa svartsjuka. Jag kan ju g in i ett rum och knna bara o-oh, ven om jag inte har ngot med saken att gra, att det inte r ngon som jag r speciellt involverad i och bara nu r det svartsjuka dr och dr, och det r jttejobbig stmning, och det kanske skulle kunna undvikts om folk pratade mer och tog mer ansvar. Jag tycker fan att det r lite gymnasiegrabbsbeteende. Relationsanarki beskrivs hr anvndas som ett svepskl fr att inte behva ta ansvar genom att gra ansprk p den frestllda friheten som tidigare beskrivits som en grundpelare inom relationsanarki, terigen en diskursiv kamp, hr mellan frihet och ansvarstagande. Detta hrleds till hur grabbar p gymnasiet beter sig, ngot som anspelar p ett omoget och

32

maskulint beteende, att vara en player. Det framstlls ocks som att det inom relationsanarki finns en motsttning mellan att inte ga och att ta ansvar. Ansvar antyder respondenten kan praktiseras genom att kommunicera och prata mer. Men det kan vara svrt att stlla sdana krav inom relationsanarki dr det uttrycks att kravlshet r nskvrt. Det kan vi bland annat se i Dr. Andies tta relationsanarkistiska punkter. Under punkten Kravlshet r krlek och respekt str det: Kravlshet r enda sttet att vara sker p att alla i en relation r dr av fri vilja. Det r inte riktig krlek fr att man anpassar sig till varandra enligt ngon mall.41 En respondent resonerar kring krav i relationer och menar att om den inte stllde ngra som helst krav, som en gr i alla relationer p hur en vill bli bemtt, s kommer den att bli srad. I mina respondenters resonemang framstr allts kravlshet och frihet frn ansvar som ngot som kan ses som en del av den relationsanarkistiska diskursen men som de sjlva vljer att ta avstnd ifrn. Istllet beskriver de sitt eget stt att frhlla sig till relationer r genom att kommunicera: Jag tnker att det vldigt ltt kan bli shr, ja men jag r relationsanarkist och jag kan gra shr och shr men att det d r ltt att kra ver den man har en relation till fr att den kanske inte r med p det och jag tnker att det r helt fritt s lnge det finns en dialog och ett samspel i det, vilket jag tnker att det inte alltid r ltt, men jag tnker att det r vldigt viktigt. 3.3.2. Avstndstagande frn relationsanarkistiska normer En respondent beskriver det centralt fr den att kunna ha sex p ett stt som skiljer sig frn det som beskrivs som normer inom tvsamhet och relationsanarki: Att ha rtten till sin sexualitet att f ha sex p olika stt, ocks, det r ju inte s himla provocerande idag att inte vara heterosexuell, ven om det finns en stark norm i det, men verlag, eller att vara asexuell, att det var jtteviktigt fr mig ett tag, och det knns ju som att det finns ju knappt. Det antas att alla mnniskor ska vilja och vara sexuella hela tiden frn att de r typ 15. Respondenten beskriver att den valde att ha en period utan sex. Detta frhller sig till normen inom relationsanarki dr det nskvrt att ha mnga sexuella relationer, och respondenten uttrycker att det fr alla personer, relationsanarkister och andra, finns en norm om att vara 41 Nordgren 33

sexuell. Asexualitet beskrivs som ett stt fr respondenten att ta avstnd frn detta och p detta stt ha rtten till sin sexualitet. En av respondenterna uttrycker att den efter flera r i en relationsanarkistisk kontext landat i inte vara s fast i relationsanarkistiska principer alltid, utan att kunna ha det som ses som normativa relationer ven som relationsanarkist: Nr det som att jag tycker sjlv i att jag har landat lite i att det inte behver vara s farligt utan att det kanske r mer upp till mig och de jag har relationer med och att man till och med kanske kan ha liksom en primr relation. [] Ja men till och med det, att man kanske kan ha primra relationer ibland, fr att det i realiteten ser ut s, ven om det inte verrensstmmer med teorin. Orden till och med understryker att detta ses som att g ganska lngt utanfr det som egentligen finns i respondentens bild av vad relationsanarki tillter, men att det r mer realistiskt att se det s. Respondenten uttrycker ocks att relationsanarki kan ha effekten att f vara ett teoretiskt bollplank att hmta inspiration ifrn och som ideologi att diskutera saker utifrn. Eller jag tror att jag tnker s att liksom teorier kring relationer eller kring relationsanarki r vldigt hjlpfulla liksom, att diskutera kring och tnka kring, det har hjlpt mig skitmycket. Men p ett individplan handlar det ju mer om knslor och faktiskt frhlla sig till varann. terigen finns ett srskiljande mellan teori och praktik, och som hr uttryckt i struktur och individ. Strukturen och ideologin, menar respondenten, frhller sig inte till de knslor som uppstr. En respondent beskriver ocks att den skapat ett frhllningsstt till andra personer som kallar sig (relations)anarkister, eftersom den upplever att det finns s mnga olika stt att vara det p. Jag tycker att det mer handlar om att vissa personer r shr kollektivister, kollektivistiskt tnkande, och vissa personer r egoister. [] Jag kategoriserar folk mycket mer s nu n om de kallar sig anarkister eller inte. Fr att det faktiskt ska sga ngot om personens egentliga relationspraktik och frhllningsstt till andra mnniskor blir detta dens pragmatiska tankestt. Den upplever att detta stt att kategorisera folk r mer talande n epitetet anarkist. Dock blir detta etiketterande baserat p respondentens egna uppfattningar, ordet egoist har i de flesta sammanhang en

34

negativ innebrd d det i de flesta sammanhang uppfattas som positivt att i stor utstrckning frhlla sig till andra mnniskor. Men eftersom respondenten upplever att detta nd inte grs, bland annat genom den tidigare omtalade ansvarsfriheten vissa anammar, har att kalla sig relationsanarkist till viss del tappat sin funktion. 3.3.3. Ngot annat n en fas Nr jag frgar respondenterna om det finns rdslor kopplat till relationer beskriver samtliga en rdsla fr att st ensam kvar i framtiden. De har alla upplevt att fler personer ansluter sig till vad de ser som ett tvsamt levnadsstt, och i deras gon verger relationsanarkin, nr de blir ldre och vergr till att praktisera en mer traditionell familjebildning. Men de r inte speciellt oroliga att de sjlva ska avvika frn sin relationsanarkistiska praktik, i alla fall inte fr att de sjlva aktivt kommer att gra det valet. Dock resonerar ngra att de kanske kommer att knna sig tvingade in i tvsamheten d det kommer vara det enda terstende valet nr alla andra lmnat. Att ha mnga sexuella relationer ver kort tid, en ovilja att binda sig till en person, beskrivs i en tvsam diskurs ofta som en fas som hr ungdomen till, ngot som gr ver. Detta kan ses bekrftas i och med respondenternas egna erfarenheter av personer i deras nrhet. Samtidigt som de sjlva menar att deras relationsanarkistiska stllningstagande r ngot annat n en fas, men att indirekt blir tvsamheten deras lsning fr att inte bli ensamma, ngot som skulle vara vrre n att lmna sin relationspraktik.

3.4. Frihet under ansvar diskussion

Relationsanarki som teori och ideologi beskrivs som frihet: en frihet att ha relationer p ett stt som skiljer sig frn den, av mnga feminister kritiserade, tvsamhetsnormen. Friheten bestr i att definiera och vrdera alla olika typer av relationer utefter det som passar relationen bst vid just den tidpunkten. Men relationsanarki beskrivs ocks som ett nytt normsystem. Genom att enbart prata om frihet maskeras de relationsanarkistiska normerna och gr de svrgripbara, ngot som ocks leder till att relationsanarki i praktiken, fr respondenterna, ofta srskiljs frn teorin, d det gr det mer pragmatiskt. Knslor beskrivs som svra att anpassa efter en teori. Utifrn de relationsanarkistiska och de tvsamma normerna positionerar sig respondenterna som fria, som vljer att gra val utanfr dessa bda mallar. Exempelvis genom att se ngon sexuell eller romantisk relation som primr, i likhet med

35

distinktionerna mellan primr och sekundr beskrivna av Labriola42, men nd ha andra relationer av samma sort eller genom att ta makten ver sitt stt att ha sex i och med att vlja bort sexuell praktik helt ur sitt liv fr en period. Oftast finner jag att den mest centrala diskursiva kampen str mellan relationsanarki och tvsamhet, men ocks mellan relationsanarki i teori och relationsanarki i praktik, och anarkism och relationsanarki. Det r utifrn detta jag ser att det finns tre huvudsakliga subjektspositioner att inta: Du kan dels vara relationsanarkist enligt ideologin. Detta r ngot som visserligen framstlls som i praktiken omjligt, men som nd r en slags arketyp fr hur en relationsanarkist kan vara. Den andra subjektspositionen blir att vara en relationsanarkist p det oansvariga sttet en player, en relationsanarkist som inte kommunicerar. Och sen finns det tredje sttet, dr jag finner att alla mina respondenter positionerar sig, som ngot annorlunda frn dessa tidigare beskrivna positioner. Den relationsanarkistiska positionen innebr att ta ansvar, kommunicera, att frhlla sig till ideologin men inte slaviskt och naivt tro att den ska kunna efterlevas och att kritisera status som uppstr i de sammanhang dr relationsanarki r det normativa sttet att praktisera relationer. Inom den subjektspositionen finns det variationer, s som att vara en polyamors relationsanarkist eller en monogam. Utver detta beskrivs ocks tvsam som en mjlig subjektsposition, ngot som fr respondenterna blir en referens de frhller sig till fr att beskriva vad, i deras gon, relationsanarki som helhet tar avstnd frn en antagonist till relationsanarki. 3.4.1. Nodalpunkten relation Genomgende i uppsatsen r begreppet relation en nodalpunkt som fylls med olika betydelser, en flytande signifikant. Relationer kan handla om romantik, sex, vnskap, bekantskap och mnga andra saker. I uppsatsen har fokus hamnat p romantiska och sexuella relationer, ngot som jag menar beror p att det r just kring de relationerna som den strsta diskursiva kampen finns. Utifrn en tvsamhetsdiskurs frvntas romantiska, och oftast ven sexuella, relationer vara ngot som uteslutande praktiseras mellan tv personer samtidigt.43 Sexuella relationer till flera personer frekommer antingen i hemlighet (som otrohet) eller under perioder utan en fast partner, och ses d oftast som en tillfllig praktik i vntan p att romantiska knslor mellan tv parter ska uppst. Inom en polydiskurs, dr primra och sekundra relationer praktiseras, finns ofta en annan tanke om att de romantiska knslorna frmst ska vara kopplat 42 Labriola 43 Dock inte frutsatt att dessa tv personer kommer vara uteslutande med varandra resten av livet, en praktik som benmns som kedjemonogami. 36

till en person men att sexuell praktik r mer ppet. Inom relationsanarkistisk diskurs finns dock, som vi sett, en teori om att bde romantiska och sexuella knslor och praktiker ska vara ppet i ondlighet, under frutsttning fr den ansvarstagande kommunikationen. Till viss del finns det ocks en diskursiv kamp om vad vnskapsrelationer, det vill sga relationer som inte bygger p romantisk krlek eller innehller en sexuell praktik, ska innebra och vilken plats dessa relationer ska f i ens liv. Men ven inom en tvsamhetsdiskurs finns en rdande id om att det inte r problematiskt att ha fler n en vn och att olika vnner inte behver utgra ett hot mot varandra. Inom relationsanarki dras ofta paralleller till denna frihet som anses finnas inom vnskapsrelationer, att de inte frutstts konkurrera med varandra, ngot som enligt mnga relationsanarkister menar borde vara grundfrutsttningarna fr alla typer av relationer. Respondenterna anvnder olika moment fr att artikulera vad begreppet relation i de fall det samtalas om det innebr, exempel utifrn romantisk och sexuell. Troligen fr att det fortfarande finns en hegemonisk diskurs om att det finns en avgrande skillnad mellan relationer som innehller romantik och/eller sex gentemot de som inte gr det. Och ven om det inom en relationsanarkistisk diskurs inte anses sga ngot om relationers vrde vilken kategori den tillhr, kommer den utifrn den hegemoniska tvsamhetsdiskursen vrderas. Den diskursiva kampen domineras av den hegemoniska diskursen, dr det blir den diskursen som fr avgra att olika relationer behver tillskrivas olika kategorier och som, i den diskursen, ocks sger ngot om relationens vrde. 3.4.2. Att gra fria val Begreppet frihet, som jag beskrivit som en nodalpunkt i respondenternas berttelser om relationsanarki, ser jag ven det som en flytande signifikant som fr olika innebrd i olika diskurser. Det fr ven olika innebrd inom den relationsanarkistiska diskursen, till exempel i relation till ansvar. Men vad menas med att vara fri? Ambjrnsson beskriver med hjlp av Pierre Bourdieu hur, i det sammanhanget, den verordnade samhllsklassen r de som stter upp ramar fr vad som anses naturligt och vad som rknas som en norm. De utanfr den klassen som fljer en annan norm positioneras som stereotyper, medan de som fljer den rdande klassens normer positioneras som fria individer som gr val fr att de sjlva vill.44 Friheten inom relationsanarki blir ocks den relativ. Dr relationsanarki r den rdande normen blir detta vad som ses som naturligt och att gra val inom ramarna fr detta ses som 44 Ambjrnsson 2004, s. 37 37

att gra fria val. Tvsamhetsnormen beskrivs istllet som en stereotyp, att flja en norm. Men som vi sett finns ven normer inom relationsanarki. Strvan, som en av respondenterna beskriver, efter att vara politiskt korrekt kan hrledas till resonemanget om anarkanormativitet. Begreppet anarkanormativitet skriver Portwood-Stacer avser just den typ av normer som uppstr i anarkistiska sammanhang. Den beskriver hur dens respondenter frvntas ha en queer syn p sexualitet och relationer. Queer i det hr sammanhanget handlar om avstndstagande frn normer och en ppenhet fr alla olika typer av relationskonstellationer, men som det beskrivs ven i mina exempel blir ppenheten inte total utan ett frvntat avstndstagande frn vad som anses normativt och egentligen bara ppet fr vissa praktiker.45 Utifrn detta berttar Portwood-Stacer hur CrimethInc.46 sger att ett stt att bemta normer frn bda hll, s att sga, r att avsga sig normer i helhet och respektera alla sina behov och begr, oavsett ursprung. Portwood-Stacer kritiserar dock detta fr att ha ett neoliberalt perspektiv, friheten r inbillad, vi blir aldrig fria frn normer eller diskurser. Istllet, menar den, mste vi komma ihg att problemet med traditionella, frtryckande relationsnormer47 r inte att de r traditionella utan att de r frtryckande.48 3.4.3. Kvinnlig frigrelse och nyliberalism Diskursen om frihet kan ocks relateras till vad frihet innebr kopplat till statusen i att ha mnga sexuella relationer. I samhllet finns en rdande diskurs om den ansvarslse mannen, som tidigare hr anats nr vi pratat om gymnasiegrabbsbeteende och att vara player, som kan ha mnga sexuella relationer utan att ta ansvar. Inom den diskursen finns en status i att vara kille och ha legat med mnga, medan tjejer istllet stmplas som horor om de har fr mycket sex, eller ibland om de har sex ver huvud taget eller beter sig p ett slampigt stt.49 I den relationsanarkistiska diskursen utkas det manliga sttet till att vara knsverskridande, det kan ses som en frigrelse fr den kvinnliga sexualiteten och att frng normer om mn som sexuellt aktiva och kvinnor som passiva. Men blir det frigrande nr det samtidigt r en frga om status att ha mnga sexuella relationer? Det kan ocks ses som en frskjutning av en grns men som fortfarande inte lmnar det mjligt fr alla att ta del av 45 Portwood-Stacer, s. 489-491 46 CrimethInc r ett anarkistiskt kollektiv, ocks knt som CWC ("CrimethInc. Ex-Workers Collective" eller "CrimethInc Ex-Workers Ex-Collective") som publicerat flera artiklar p anarkistiska teman. 47 Frtryckande i den mening att de upprtthller ett system dr enbart ett stt att ha relationer p som dessutom gynnar det kapitalistiska systemet. 48 Portwood-Stacer, s. 489-491 49 Ambjrnsson 2006, s. 129-130, 151-153 38

denna frihet: de som inte vill eller kan ha mnga sexuella relationer fr, enligt diskursens koder, inte ta del av frigrelsen. Liknande ifrgasttande kan vi se riktat mot vissa delar av queerrrelsen frn queerfeminismen. Nr queer fr innebrden att bryta mot grnser, gra som en vill, ifrgastter queerfeminismen: men vilka r det som har mjlighet till detta? Ambjrnsson beskriver hur vissa strmningar av queerrrelsen anses g i nyliberalismens spr genom att betona den fria individens rtt till sin identitet och att forma den som den vill. Queerfeminismen menar d att det finns sociala och ekonomiska hierarkier som pverkar hur mycket frihet olika grupper av individer fr.50 Ur ett diskursanalytiskt perspektiv kan vi se det som att det finns en rdande diskurs i samhllet dr bland annat kn, som uppdelat dikotomiskt i man och kvinna, mjliggr vissa subjektspositioner och att vi sledes behandlas utifrn dessa. Queerfeminismens kritik kan d ses som ett ifrgasttande av den liberala synen dr vi alla r fria individer som inte styrs av diskurser och sledes bara agerar utifrn oss sjlva. Det gr allts att hrleda detta perspektiv till fr vem det egentligen blir mjligt att inta positionen relationsanarkist utifrn idealet att ha mnga sexuella relationer. Detta kan ocks sammankopplas med en diskussion som finns inom feminismen om rrelsens syfte: r det de traditionellt manliga vrdena som ska mjliggras fr alla, eller de kvinnliga som ska uppvrderas?51 Om det r manligt att uppvrdera att ha mnga sexuella relationer utan att ta ansvar och kvinnligt att istllet ta mycket ansvar och kommunicera kan vi se respondenternas agerande som en vilja att uppvrdera det traditionellt kvinnliga sttet att praktisera relationer.52 Utifrn samma resonemang kan vi ocks se p det en av respondenterna tog upp ifrga om uppdelandet mellan kollektivister och egoister. Egoisterna positioneras i den nyliberala diskursen dr den enda en tar ansvar fr r sig sjlv medan kollektivismen kan ses som ett (medvetet eller omedvetet) feministiskt agerande.

50 Ambjrnsson 2006, s. 129-130, 151-153 51 Young, Iris Marion, Throwing like a girl and other essays in feminist philosophy, Indiana University Press, Bloomington, Ind., 1990, s. 76-80 52 Som tidigare beskrivit vill jag inte tillskriva mina respondenter en knsidentitet som kvinna som jag inte vet om de identifierar sig med som sjlva, utan utgr hr ifrn att de samtliga passerar som kvinnor i en tvknsdiskurs. Jag har ocks tidigare, i kapitel 2, frklarat den feministiska pongen med att ibland se vilka subjektspositioner vi tillskrivs utifrn denna diskurs. 39

3.4.4. Ung och radikal Det kan ocks diskuteras huruvida relationsanarki kan bli en nodalpunkt i en annan diskurs. Respondenterna tillhr alla, vad jag skulle kalla, en subkulturell grupp. Inom denna grupp finns inte bara normer kring relationsanarki utan ocks kring sexualitet, veganism och feminism. Denna diskurs kan ses handla om att vara radikal, dr det centrala blir att ta avstnd frn de normer som samhllet anses erbjuda och praktisera ideologier som alla p olika stt berr diskurser om frihet: veganism handlar om frihet frn artfrtryck, feminism om frihet frn knsbaserat frtryck, sexualitet om frihet att ha sex med vem en vill och som vi tidigare sett ses relationsanarki handla om frihet. Inom diskursen fr denna subkulturella radikalitet blir frihet den absoluta nodalpunkten som resterande moment frhller sig till. Dr. Andie benmner ocks relationsanarki som ett stt att ha just radikala relationer. Det framstlls ocks som att relationsanarki inte r det enklaste att stlla om till, mina respondenter har alla bakgrund i en annan kultur n denna subkultur, och Dr. Andies tips fr att lyckas med denna omstllning r att fuska tills det funkar. En ska i frvg tnka ut hur en nskade att en agerade om en var s stark och cool som du nskar.53 Att ha relationsanarkistiska relationer framstlls sledes i detta sammanhang som just radikalt, starkt och coolt. Att samtliga respondenter ocks r relativt unga personer gr att de, som tidigare beskrivits, i en tvsamhetsdiskurs kan frklaras som att vara i en ungdomlig, rebellisk fas. Detta r ngot de inte vill tillskriva sig sjlva, dock till viss del andra i sin nrhet. Att vara relationsanarkist blir fr vissa en del av ungdomen, men fr mina respondenter ngot de helst vill se som ett livslngt val. 3.4.5. Queer performativitet Portwood-Stacer skriver om hur anarkistisk sexualitet ocks kan frsts som en queer performativitet. Genom att anvnda sina egna kroppar fr att visa p motstnd genom att praktisera alternativa relationsformer blir det ocks en sorts uppvisande, performativitet. Portwood-Stacer refererar till Butlers frklaring av performativitet som hur vi anvnder vra kroppar fr att ge uttryck fr identitet, ngot vi alla gr p olika stt. Butler sger ocks att individuella ageranden dock inte bidrar till ngon politisk frndring, det kan snarare ha motsatt effekt genom att bli ngot som den hegemoniska diskursen kan ta avstnd ifrn och skapa sin egen subjektsposition som tvsam emot.54 Detta kan exempelvis gras genom 53 Nordgren 54 Portwood-Stacer s. 485-486 40

stereotypisering som vi tidigare sett anvndas kring tvsamhet, genom att framstlla relationsanarkister som extrema och fr att i sin tur positionera tvsamheten som vanlig och sund, i likhet med Rubins resonemang om sexuell vrdehierarki.55 Men om vi artikulerar ett kollektivt politiskt agerande kan det f genomslagskraft som just ett sdant, istllet fr att vara ngot enskilda, onormala individer sysslar med. Portwood-Stacer menar att den anarkistiska sexualiteten har potential att vara ett sdant kollektivt politiskt agerande.56

4. Ngra avslutande tankar

Det r mnga tankar som hinner g igenom mitt huvud under tiden fr mitt uppsatsarbete. Vad tycker jag att relationsanarki r? Om relationsanarki bara skapar andra normer, tillfr det d ngot? Eller vice versa, om allt kan kallas relationsanarki, varfr behvs det d? Min generella uppfattning om vilken funktion relationsanarki kan fylla r att vara ett ifrgasttande av traditionella normer p en samhllelig niv, genom att visa p och ta strid fr alternativa stt att bilda familj och ha relationer p, som frngr det tvsamma system som juridiska, sociala och ekonomiska institutioner i Sverige idag bygger p, i likhet med det PortwoodStacer skriver om anarkistisk sexualitet som queer performativitet (se 3.4.5.). Det blir s tydligt fr mig ibland hur mycket i samhllet som bygger p tvsamhetsnormen. Det uppstr svrigheter verallt. Att skaffa barn som fler n tv frldrar (och ven som ensamstende), att vilja gifta sig med fler n en person, att inte vilja gifta sig men nd ha ekonomiska rttigheter till gemensam egendom, att skaffa familjemedlemskap i olika sammanhang nr en familj rknas tv vuxna och flera barn. Och s vidare. I koppling till detta tror jag att relationsanarki har massor av potential att frndra och bryta mark fr en, n s lnge, alternativ familjebildning. Jag tror ocks att relationsanarki kan gra stor skillnad p individniv. Relationsanarki kan skerligen fr mnga knnas som en stor frihet i och med att det ger utrymme fr relationspraktiker som annars knappt erknns. Men att sga att det bygger p frihet frn normer blir fr mig att kasta sten i glashus. I en relationsanarkistisk subkultur, dr stora delar av ens omgivning praktiserar relationsanarki, blir det ocks svrt att vlja att gra ngot annat sjlv. Jag tror drfr att relationsanarki skulle ha stor behllning av att frhlla sig till det som Portwood-Stacer skriver om att anledningen till att anarkistisk sexualitet ifrgastter 55 Rubin s. 3-35 56 Portwood-Stacer s. 485-486 41

frtryckande traditionella normer inte r att de r traditionella, utan frtryckande och i det hitta ett mer ppet frhllningsstt till att praktisera relationer p ett mer icke-hierarkiskt stt.

42

5. Kllfrteckning
Tryckta kllor
Ambjrnsson, Fanny, I en klass fr sig: genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer, Ordfront, Diss. Stockholm: Univ., Stockholm, 2004 Ambjrnsson, Fanny, Vad r queer?, Natur och kultur, Stockholm, 2006 Barker, Meg och Landridge, Darren Whatever happened to non-monogamies? Critical reflections on recent research and theory, 2010, Sexualities 13:748-764, 2010 Bolander, Eva och Fejes, Andreas Diskursanalys, 2009, i Handbok i kvalitativ analys, Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red.), 1. uppl., Liber, Stockholm, 2009 Braun, Virginia och Clarke, Victoria Using thematic analysis in psychology, 2006, Qualitative research in psychology 3:2, s. 77-101, 2006 Butler, Judith, Gender trouble: feminism and the subversion of identity, Routledge, New York, 2006[1999] Ek, Anne-Charlotte, Intervjuaren i grnslandet mellan det vlbekanta och det frmmande. Reflexivitet i praktiken, 1999, i Metod, makt och kn: i ett feministiskt samtalsrum, Ek, Anne-Charlotte (red.), Kvinnovetenskapligt forum, Ume univ., Ume, 1999 Holme, Idar Magne och Solvang, Bernt Krohn, Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa metoder, 2., [rev. och utk.] uppl., Studentlitteratur, Lund, 1997 Jacobson, Staffan, Anarkismens terkomst, India Dck bokcaf, Lund, 2006 Rubin, Gayle S., Thinking sex: notes towards a radical theory of the politics of sexuality, 1984, i The Lesbian and gay studies reader, Abelove, Henry, Barale, Michle Aina & Halperin, David M. (red.), Routledge, New York, 1993 Portwood-Stacer, Laura, Constructing anarchist sexuality: Queer identity, culture, and politics in the anarchist movement, 2010, Sexualities 13:479-493, 2010 43

Thomsson, Helne, Reflexiva intervjuer, 2. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2010 Winther Jrgensen, Marianne & Phillips, Louise, Diskursanalys som teori och metod, Studentlitteratur, Lund, 2000 Young, Iris Marion, Throwing like a girl and other essays in feminist philosophy, Indiana University Press, Bloomington, Ind., 1990

Hemsidor
Labriola, Kathy Models of open relationships, 2003, URL: http://www.cat-anddragon.com/stef/poly/Labriola/open.html (hmtat 2012-11-14) Nordgren, Andie Relationsanarki i tta punkter, 2006, URL: http://www.andie.se/index.php?title=relationsanarki_i_atta_punkter&more=1&c=1&tb=1&pb =1 (hmtat 2012-11-29) Vetenskapsrdet, Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhllsvetenskaplig forskning, 2002, URL: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (hmtat 2012-12-14)

Omslagsbild: http://www.andie.se/index.php

44