Nordiska Musikgymnasiet Stockholm

Frdjupningsarbete Sv. C/MuHi, VT 2013

Nemo Karlsson Asp nemokasp@gmail.com

Hur Hisaishi Joes musik

frstrker knslor och stmningar i Hayao Miyazakis filmer

Handledare: Peter Kvist och Linde Wewel

Innehll:

1. Inledning s. 3 1.1 Syfte med mitt frdjupningsarbete s. 3 1.2 Bakgrund s. 3 1.3 Om filmmusik i allmnhet s. 3 1.4 Lite om filmmusikkomponerandet i detta exempel s. 3 2. Metod och Material s. 4 2.1 Metod s. 4 2.2 Material s. 4 2.3 Vilka filmer jag valt och hur jag motiverar valen s. 4 3. Hisaishi Joes musik i tv av Hayao Miyazakis filmer s. 5 3.1 Mamoru Fujisawa s. 5 3.2 Ett samarbete mellan manuspapper, regianvisningar och partitur s. 5 3.3 Laputa, slottet i himlen s. 6 3.4 Ponyo p klippan vid havet s. 8 4. Slutsats s. 10 Litteraturfrteckning s. 11

1. Inledning
1.1 Syfte med mitt frdjupningsarbete Jag vill frdjupa mig i hur Hisaishi Joe anvnder musik i Hayao Miyazakis filmer fr att beledsaga dem genom att frstrka knslor och stmningar och ven bevisa hans ypperliga talang i detta. Hur skiljer sig hans musik i de olika filmerna och finns det ngot stilistiskt samband mellan hur melodierna knyts an till de olika filmernas teman eller hndelser? 1.2 Bakgrund Den frsta Miyazakifilmen jag sg var Spirited Away som hade premir i Sverige r 2003. Det var min frsta kontakt med animerade filmer ifrn Japan och skulle resultera i ett brinnande intresse i kultur ifrn Japan i allmnhet och ngra r drefter Studio Ghiblis filmer i synnerhet. Det frstnmnda intresset svalnade, men mitt intresse i Ghibli har aldrig dtt ut sedan det fddes, det har snarare trappats upp med ren. Detsamma gller den speciella del musiken har inom mig. Den har inspirerat mig mnga gnger och kommer skert fortstta gra det. 1.3 Om filmmusik i allmnhet Nationalencyklopedin frklarar begreppet filmmusik med dessa meningar:
filmmusik, musik som beledsagar film. Filmmusikens huvudfunktion r att tillfra filmen den knslomssiga dimension som bild, ord och ljud inte frmedlar med tillrckligt eftertryck1

Musik har beledsagat film lngre n dialogen gjort det. Stumfilmstiden varade lnge och gav kompositrer en viktig roll i att frklara knslor hos skdespelarna vars ord var begrnsade till bokstver som dk upp efter de rrt p lpparna. De kunde ocks ge understd till hndelser, precis som i ljudfilmens vrld. Ofta spelade exempelvis en pianist live i biografen vilket ju gjorde filmupplevelserna helt olika varandra, och under perioden 1900-1920 gav man ut nothften med musik som kunde tnkas passa till de olika filmerna. Sedan ljudfilmen slog igenom r 1929 har frinspelad musik regerat filmkulturen vrlden ver. Kompositrerna skrev musik som spelades in och kunde spelas upp i filmen nr man ville vilket sjlvklart kade frmgan hos musiken att mer precist komma in i en scen, oavsett om det r en musikal ifrn Bollywood eller en undergroundfilm ifrn Tyskland. 1.4 Lite om filmmusikkomponerandet i detta exempel Kompositren som jag ska prata om brjade sin karrir med att gra musik till tecknade serier och filmer som enbart visades i Japan. Dessa filmer och serier samt filmerna jag kommer frdjupa mig i kallas fr Anime och det r en vanlig benmning p animerad film i landet. I huvudtexten kommer jag att nmna bildalbum, eller image album p engelska. Dessa r mycket vanliga inom Animevrlden. Ett bildalbum r ett album som komponerats enbart genom manuskriptet som material fr kompositren och d denna kan basera musiken p sina egna fantasier och tankar angende filmen s blir det en mycket personlig tolkning2. Nr jag nmner ljudspr eller soundtrack s menar jag Original Sound Track, det slutgiltiga musikljudspret som finns i filmen.

Frklaring av filmmusik och fakta rrande mnet: http://www.ne.se/lang/filmmusik, 22/1 2013 (Nationalencyklopedin).
2

Frklaring av image album och Original Sound Track http://www.animenewsnetwork.com/encyclopedia/lexicon.php?id=74, 29/1 2013 (Anime News Network).

2. Metod och material

2.1 Metod Jag har stora frkunskaper i bde Miyazakis filmer och Hisaishis musik d jag sett de med en mycket hg koncentrationsniv och infr denna underskning har jag sett dem med en om mjligt nnu hgre. Framfrallt har jag antecknat nr musiken kommer in och vad den mjligtvis frsker frstrka knslor, metaforer, bildsprk (vad som syns p bilden) eller spnnande scener. Min metod r att sitta vid filmerna och anteckna vad som hnder nr musiken kommer in och hur den r uppbyggd. Jag kommer i varje film leta efter ungefr samma musikrelaterade bestndsdelar: Filmgenre vilken genre filmen tillhr och hur musiken pverkas av den. Tema(n) om det finns ngra terkommande melodier i filmen. Actionscener hur scener dr hndelsefrloppet str i centrum behandlas. Scener med eftertanke/metaforer hur musiken tillfr en extra dimension till scener med en eventuellt djupare mening. Scener som visar figurernas emotionella status hur musiken tillfr en extra dimension till figurernas emotionella utveckling och om den blir blottad genom detta.

Tyngden i mitt frdjupningsarbete ska ligga p musiken, men eftersom det naturligtvis inte r skert att min lsare har sett de filmer jag pratar om r det ndvndigt att jag skriver relevant fakta bakom filmen och ven skriver kort om handlingen. Jag vljer att inte ge en alltfr detaljerad synopsis d jag vill frmja intresse och nyfikenhet fr filmerna hos min lsare. En annan praktisk sak r hur jag har valt att skriva filmtitlarna: ibland skriver jag ut hela titeln, men fr att motverka att det blir fr tjatigt skriver jag ocks frkortningar som Laputa istllet fr Laputa, slottet i himlen. Fr att frhindra frvxling skriver jag med kursiv text nr jag menar titlar och normal text d jag menar platser, personer etc. 2.2 Material Mitt grundmaterial r tv filmer ifrn Studio Ghibli och kllor som jag hittat p internethemsidor som Wikipedia och Ghibli Wiki. En del kllor och citat har jag hittat i en uppsats skriven av en student p Wesleyanuniversitetet3. Filmerna och deras premirdatum i Japan och d ven vrldspremir: Laputa, slottet i himlen, 2:a augusti 1986 Ponyo p klippan vid havet, 19:e juli 2008 2.3 Vilka filmer jag valt och hur jag motiverar valen Filmernas produktionsr (och d ocks Hisaishis kompositioner) ligger nstan arton r ifrn varandra. I och med det blir det mer aktuellt att se p hur hans kompositionsteknik och stil har utvecklats. Mitt skande efter en bred frdjupning ansg jag vara viktig och drfr valde jag tv filmer med s olika teman som mjligt. Laputa var den andra filmen i Miyazakis regi och manusfrfattande. Den har ett ventyrstema med rum fr mnga metaforer. Ponyo r Miyazakis senaste film. Jag vill att det ska vara den frsta filmen man ser som barn4 sade Miyazaki om
3

Uppsats om Hisaishis kompositionsstil och ven ett stycke delvis inspirerad av hans musik: Hisaishid Away: An Analysis of Joe Hisaishis Film Scoring Technique (Rob Russel, Wesleyan University, Connecticut, Frenta Staterna)
4

Intervju med Hayao Miyazaki, taget ifrn den svenska Blu-ray och DVD utgvan av Ponyo p klippan vid havet (ges ut av Scanbox (forts. p nsta sida) 4

Ponyo och det r en film som sannerligen stter barn i centrum och r mycket anpassad fr mnniskor i livets tidiga skede, mer om detta i huvudtexten.

3. Hisaishi Joes musik i tv av Hayao Miyazakis filmer

3.1 Mamoru Fujisawa Hisaishi Joe fddes som Mamoru Fujisawa i Nagano i Japan r 1950 och brjade vid fem rs lder med violinlektioner. Musikintresset fortsatte, och han brjade vid nitton rs lder p musikuniversitetet Kunitachi i Tokyo. Inriktningen var filmmusik. Efter skolan s fick han under sjuttiotalets gng olika kompositionsjobb inom den japanska animationsindustrin, och gav ven ut ngra soloalbum i brjan av decenniet drefter. Det var ocks i brjan av ttiotalet som han tog sitt artistnamn som r en japansk ordlek med Michael Jacksons producents namn, Quincy Jones5. Det namnet brukar utanfr Japan skrivas om till Joe Hisaishi. Vrt att nmna r att han ocks ingtt ett lngt samarbete med en annan filmregissr, Takeshi Kitano. Deras arbetsfrhllande startade i brjan av nittiotalet och slutade tvrt i brjan av tjugohundratalet. Den musiken kommer inte att berras i det hr arbetet. Kitano har aldrig mer frgat Hisaishi om han vill gra musik till hans filmer igen. P frgan varfr svarade Kitano shr:
De scenerna [i hans senaste film utan Hisaishis musik] var slagverksbaserade och behvde verkligen ha de elementen i sig. Herr Hisaishi som kompositr r inte s flexibel s jag valde ngon annan istllet6

Jag utgr ifrn att Kitano antingen menade att Hisaishis musikaliska bredd inte var tillrckligt stor fr att han skulle kunna gra ngot som Kitano skulle anse tillrckligt originellt fr den scenen, eller att hans stil r alldeles fr likadan och drmed avsljande i filmerna. Vi kommer upptcka att det sistnmnda stmmer men nd inte. 3.2 Ett samarbete mellan manuspapper, regianvisningar och partitur Hisaishis genombrott kom r 1983 d den ganska nye filmskaparen Hayao Miyazaki skulle gra film p sin mycket omtyckta tecknade serie Nausica ifrn vindarnas dal. Filmen var egentligen tnkt att ha en mer knd filmkompositr, men Hisaishi rekommenderades av ett musikbolag att gra ett bildalbum till filmen. Miyazaki lyssnade mycket p bildalbumet under filmens produktion och tyckte om musiken s mycket s att han bad Hisaishi att skriva ett komplett musikljudspr till hela filmen7. Sedan dess har Miyazaki och Hisaishi varit goda vnner och samarbetet har fortsatt i samma bana:
Grundprocessen i vrt arbetsfrhllande har inte frndrats sedan r 1984 [d filmen Nausica frn vindarnas dal hade premir]. Jag gr alltid ett image album innan jag stter min musik i soundtracket i filmen. Vi diskuterar sedan musiken i detta image album och Miyazaki bestmmer sedan vilka scener musiken ska anvndas i 8
Entertainment AB).
5

Biografi ver Hisaishi Joe http://en.wikipedia.org/wiki/Joe_Hisaishi, 15/1 2013 (Wikipedia, den fria encyklopedin).
6

Intervju med Takeshi Kitano. http://www.midnighteye.com/interviews/takeshi-kitano/, 5/2 2013 Midnighteye r en fristende filmsajt med fokus p film ifrn Japan. Publicerad r 2003. versatt ifrn engelska av mig.
7

Kortare biografi ver Hisaishi Joe: http://www.nausicaa.net/miyazaki/hisaishi/, 29/1 2013 nausicaa.net, en fristende beundrarsajt om Studio Ghibli som innehller fakta om filmerna och annat relaterat till filmstudion.
8

Intervju med Hisaishi Joe ifrn r 1997. Reproducerad p hemsidan kitanotakeshi.com, en fristende sida om Takeshi Kitano. Syftet

5
(forts. p nsta sida)

Hayao Miyazakis animerade verk tillhr filmhistoriens mest lskade. I och med filmen Laputa, slottet i himlen skapades filmstudion Studio Ghibli vars filmer berrt mnniskor ur alla generationer i Japan. Sedan brjan av tjugohundratalet har filmerna ocks berrt mnga mnniskor utanfr Japan med studions frsta stora internationella filmsucc Spirited Away. Hans stt att med precision och nrhet skildra berttelser som ofta har en koppling till vr vrld ger en bra igenknningsknsla (till huvudfigurerna) och en knsla av medvetenhet i olika problem i vrlden. Hans stt att ofta skildra dem ur barns perspektiv ger de olika problemen ett nytt ansikte som ofta r lttare att frst och verblicka. 3.3 Laputa, slottet i himlen
Jorden snurrar kring solen och br dig, br oss bda, som skerligen kommer att trffas

Laputa var den frsta stora lngfilmen som kom ur det nystartade Studio Ghibli. Produktionen blev ganska utdragen och andelen personer som beskte filmen p bio var inte lika mnga som Miyazakis frra film, Nausica, men vann nd mnga priser och r enligt mnga en kultfilm inom Animevrlden9. Laputa var ett flygande slott som fanns d mnniskan levde uppe i luften. Efter vad som kan ha varit en stor militr uppgrelse s fll den civilisationen som kunde bygga dessa flygande slott och samhllen. Pazu r en gruvpojke som lever i en tid d detta r historia eller myt, det beror p vem man frgar. Han r frldrals och bor i en fattig by som liknar ett Walesiskt gruvsamhlle ifrn sent 1800-tal. Pazus far hvdade sig ha sett Laputa nr han var ute och flg, men alla skrattade t honom. Pazu tror dock p sin avlidne far. En kvll faller en flicka ned ifrn himlen, Shiita. Hon faller dock inte p ett vanligt stt utan dras lngsamt ned av gravitationen detta fr att hon har ett mystiskt halsband som hon rvt ifrn den kvinnliga delen av hennes slkt. Det visar sig att hon har hoppat ifrn ett luftskepp och r frfljd av bde piratgng, militr och underrttelsetjnst. De vill t slottet Laputa, som hon tydligen r en arvinge till. Detta r en ren ventyrsfilm med utrymme fr eftertanke och actionscener. Detta terspeglas mycket i musiken genom orkesterstycken vars strksektion brassar p fr fullt och stunder med syntharpeggion fyllda med mystik. Det finns tv teman i filmen, och den ena r filmens huvudtema. Den spelas fr frsta gngen i introt: ett nostalgiskt pianoarpeggio spelas och fr ett svagt understd av synthstrkar d titeln Laputa kommer upp. Detta fljs av ngra klarinetter som spelar ett intermezzo. Sedan kommer en historia om ett samhlle som gick samma bana som den industriella revolutionen i Europa, och efter ngra kort sekvenser av det kommer temat: en nostalgisk och sorgsen melodi som fr verka som understd till denna berttelse i bilder. Musiken blir storartad d en bild p ett jttelikt flygande samhlle visas. Musiken gr lugnare framt d luftslotten helt pltsligt ligger p marken och r frstrda: en frlorad civilisation. Jag tror Hisaishi Joe frsker f in oss i berttelsen fr att vi ska kunna leva oss in i historien som om den skulle ha hnt p riktigt. Nostalgiska melodier i moll r en bra ingrediens fr detta ndaml.

med hemsidan r att bredda kunskapen om filmskaparen och skdespelaren Takeshi Kitano. Originalintervjun kommer ifrn HK Orient Extreme Cinema. versatt ifrn engelska av mig. http://www.kitanotakeshi.com/index.php?content=resources&id=37, 2/2 2013
9

Fakta om filmen Laputa samt synopsis: http://sv.wikipedia.org/wiki/Laputa_%E2%80%93_Slottet_i_himlen, 3/2 2013 (Wikipedia, den fria Encyklopedin).

Det andra temat r Pazus trumpetsolo som han spelar frsta morgonen efter att Shiita fll ned ifrn himlen. Hon har inte vaknat n, s han gr upp p taket. Morgonmusik spelas och det r omjligt att inte tnka p Grieg med fljter som leker till morgonens speciella ljus. Han slpper ut ngra duvor och det fljs av musik som frstrker knslan av frihet nr de flyger ivg. Efter en stunds tystnad i det kala bergslandskapet tar han fram trumpeten. Temat r mycket enkelt och vi fr ocks se ett mycket enkelt gruvsamhlle med arbetare som kmpar fr sin fda. Melodin r simpel och Hisaishi har ocks en mycket fin minimalistisk sida som kommer till uttryck senare i filmen ocks. Laputa innehller flera actionscener och en av dem utspelar sig i filmens frsta tio minuter. Det r luftpirater som attackerar luftskeppet som Shiita sitter inlst i. Sekunden Shiita ser piraterna komma ut ur molnet s kommer musiken in lika fort och ovntat som dem. Ett snabbt stycke med snabba strkar, slagverk och blsinstrument pirattemat fortstter nda tills det avbryts av ett pistolskott. Hisaishi frsker hr matcha det som sker p bilden och lta musiken lpa likadant bredvid. En annan actionscen utspelar sig ocks med piraterna, men hr ska de befria Shiita som sitter inlst i ett militrfort. Pazu samarbetar nu med piraterna fr att komma till Shiitas undsttning. P fortet r det tumult d en robot ifrn Laputa ocks frsker rdda Shiita. Militren krigar mot roboten. Denna actionscen har delvis samma musik som i inledningsscenen (pirattemat) men avbryts ibland av scener ifrn det brinnande fortet vars musik beledsagar handlingen genom att vara undergngslik med trummor och lngsamma, dramatiska strkar. Med hjlp av Hisaishis musik lyckas regissren klippa in musik som verkligen spr p bde atmosfren och spnningen i scenerna. Vi fr ocks se att Hisaishi anvnder samma melodier i scener som pminner om varandra: nr piraterna attackerar s r det ju deras tema. Detta kan hjlpa filmens skdare orientera sig i filmens olika figurer (i det hr fallet grupper). Laputa r en guldgruva om vi ska se Hisaishis frmga att knyta samman knslor hos figurerna med sin musik. Shiita svvar nrmare Jorden med sitt grnglimmande halsband. Pazu, som jobbar utanfr gruvan, ser henne och sekunden han gr det brjar ett minimalistiskt syntarpeggio uppbackat av harpor spelas. D det r ett mycket repetitivt stycke musik s frs man nstan in i trans. Hisaishi frsker gra musik av Pazus knsla av att se en mnniska komma svvande ned ifrn himlen en magisk knsla av nyfikenhet och frundran. Efter introt s visar Hisaishi sin talang i vergngar mellan olika stmningar, allts utan klipp i musiken: nr hon faller ned ifrn luftskeppet s kommer introt med historien och huvudtemat. Efter introt s visas Shiita som faller ned genom de mrka molnen. Musiken ifrn huvudtemat slutar aldrig utan skalas av och ensam kvar blir en Cello som spelar temats melodi. I slutscenerna finns det en scen som r mycket eftertnksam. Pazu och Shiita finner sig i en mycket pressad situation dr en agent som har tagit makt ver det frfallna och de Laputa hotar ta makten ver hela vrlden med slottets militaristiska del. Nr Pazu sger att de d mste frstra Laputa genom en formel som Shiita kan s tar han hennes hand. D spelas en version av huvudtemat i en stilla barnkrsform. Det r storartat och tragiskt p samma gng d man vet att Laputa kommer frstras men att det mste gras. Stycket blir hgtidligt d Laputa faller isr och det blir ett requiem ver de forna mnniskorna som frstrde deras egen civilisation genom krig och maktgalenskaper. I filmens sluttexter spelas en sng upp vars melodi r samma som huvudtemat. Citatet i brjan av denna del var ifrn det stycket. Den blir som en aria ver vad som hnt och handlar om att tillsammans ge sig ut p ett ventyr. Hisaishi har haft snger i nstan alla Miyazakifilmers eftertexter. 7

3.4 Ponyo p klippan vid havet

Jag tycker att vi brjar med desserten och gr baklnges och avslutar med maten. Det har varit en vldigt baklnges dag idag

Vilka av Miyazakis filmer som riktar sig till barn eller inte r ibland en diskussionsfrga d en del personer anser att tecknade filmer verlag tillhr barndomen medan andra anser mnga av Miyazakis animerade filmer vara avsedda fr en vuxnare publik. Om man ser p de filmer som regissren sjlv anser vara barnfilmer s frstr man snabbt vad han menar r barnfilm: filmerna r inte vldsamma och har en komisk underton till figurer och handling. Efter Det levande slottet s gick det bara fyra r tills nsta Miyazakifilm skulle ha premir, nmligen Ponyo p klippan vid havet. Titeln avsljar att den kommer att utspela sig vid havet men ocks dess koppling till berttelsen Den lilla sjjungfrun av H.C. Andersen. Ponyo handlar om en liten fisk vid namn Brunhilde som lever med sin far under havet utanfr Japan. Hon har flera smsyskon och drmmer om att ta sig upp till ytan och se vad som finns dr. Hennes far, som r mnniska men avskyr mnsligheten fr vad de gjort mot havet och dess organismer, vill dock inte detta. Hon lyckas nd smita upp och bli tillfngatagen av dagisbarnet Sosuke vars blod hon av en hndelse fr i sig. I och med detta kommer hon att kunna bli mnniska men p vgen rkar hon skapa kaos genom att frigra ett experiment av hennes far som hotar att gra om vrlden till tiden d vrldshaven tckte jorden. Det mktiga havet ger bra inspiration till musiken som samtidigt ibland fr frvandlas till komisk musik, skickligt skapat fr mindre barn vars tankar tas p allvar av Hisaishi och Miyazaki med bde musiken och bilden. Citatet under rubriken r taget ifrn en scen d Sosukes mamma just kommit hem ifrn en tumultartad resa genom en storm med Sosuke och Ponyo. Hisaishis utveckling har i detta stadie ntt en s pass hg niv s han r kapabel till mycket avancerade stycken fr full orkester. Filmen innehller mnga fler teman n Laputa som visserligen hade kraftfull orkestermusik, men detta ljudspr r stundtals som en Wagneropera med susande strkar och musik som inte bara frsker understdja bilden utan stundtals ocks nstan frflytta huvudfokusen till den. Detta mrks inte minst i filmens brjan d dess huvudtema presenteras. Vi fr se ett stilla havslandskap och hra svaga strkar. D man fr se mer av landskapet och ven tusentals levande varelser blir det ett crescendo dr strkar spelar och hrmar vgorna som rr sig under vattenytan. Det hela inger en knsla av att havet r en plats fyllt med liv och rrelse. Detta tema kallar vi fr havstemat. Hisaishi ligger p samma niv som bilden i denna scen, precis som han gjorde i Laputa. Nr Ponyo fr frsta gngen syns vergr havstemat till en annan melodi, nmligen Ponyos tema. En gladlynt melodi som mnga ur biopubliken redan knde till d den i sngform hade slppts som singel redan ett r innan premiren. Men nu fr vi hra den i strkversion. Hisaishi lter havstemat glida ver till Ponyos tema som i Laputas intro. Efter denna scen s kommer introt. Titeln visas och lugna strkar kommer in. I bakgrunden syns pastellfrgade lekfulla bilder som backas upp av det mktiga stycket Umi no Okaasan eller Moder Hav. Stycket handlar om att havet pminner ngon (Ponyo) om havet och alla hennes slktingar som finns dr. Istllet fr Laputas allvarligare och storartade ton s r detta en lugnare melodi och bevisar ocks smbarnsfilmen Ponyo. Dock r det storartat p ett annat stt i och med sngen som fr symbolisera havet och dess sng till Ponyo. Miyazaki tror p barns frmga att 8

sjlva begrunda sig ver vad de hr och ser. Ponyo innehller en hel del teman och Hisaishi lter alla terkomma minst tv gnger till i filmen men alltid i olika skepnader som melodi fr soloviolin, som pianosolo eller i pizzicatoversion. P detta vis s r det aldrig trkigt nr samma (vackra) melodi anvnds igen fr att ge understd till en hndelse eller knsla. Vi kan nu med skerhet sga att detta r en stor del i Hisaishis kompositionsteknik, oberoende av Miyazakifilmens tema. Ponyo r allts det namn som dagispojken Sosuke ger fisken. Egentligen heter hon Brunhilde, och hr ser jag en mycket mrklig koppling: Brunhilde r nstan namnet p en av figurerna i Richard Wagners operacykel Nibelungenringen. Finns det ngon mer koppling? Ponyos fars experiment, en gul srja, rkar f fjutt lite fr tidigt och gr fiskarna enorma nr de kommer i kontakt med den. Japans kust blir i och med detta stormig och Sosuke och hans mamma flyr ovdret med bil. Musiken r dramatisk men frndras helt pltsligt till en mktigare ouvertyr la Valkyrierytten nr Ponyo/Brunhilde rider p enorma fiskar. Jag vet inte riktigt hur Nibelungenringen kom in i spelet men Hisaishi anpassar sig sjlvklart efter regissrens anvisningar och ider ter igen och skriver ett fantastiskt stycke som bde beledsagar och tar bildens och handlingens roller och nstan gr dem till bifigurer och stter sig sjlv, musiken, i centrum. Det gjorde Hisaishi litet av i Laputa men i Ponyo s r han mycket kaxigare. Detta spr p handlingen och gr den nnu intensivare. Ett annat bra exempel p detta finns i filmen tidiga scener d Sosukes mamma kr honom till dagis. Hon kr galet snabbt och i musiken ligger strkar som repeterar tv toner i ett snabbt och gladlynt tempo. En melodi spelas med lugna strkar och det ger en mycket trygg stmning trots mammans snabba och vldsamma krteknik. Han hr mycket mer lekfull i musiken i Ponyo n i Laputa och svngningarna mellan olika melodier sker snabbare och med mer avancerade vergngar. Hisaishis utskta skildringar av knslor finner vi ocks hr fast lite mer avancerat. I Laputa hade vi Pazu som ser Shiita komma flygande ned ifrn himlen. I Ponyo hittar vi en liknande sektion, men hr r det flera knslor som ska behandlas och musiken gr det mycket vl: Sosuke har Ponyo i en liten hink med vatten. Det r fridfull musik d han gr till en vattenkran fr att fylla p nytt vatten. Helt pltsligt tappar han hinken och Ponyo trillar ur. Han blir vettskrmd p ett stt som barn kan bli och musiken blir i samma stund mycket dramatisk. Han rusar ned till havet och lgger henne i vattnet. Lugnet sprider sig i Sosuke och musiken d Ponyo terfr medvetandet. Filmens eftertexter innehller den poppiga sngen Ponyo p klippan vid havet och r en gladlynt sng som sjungs av ett ttarigt barn och en ldre man. Hisaishi kom genast p melodin nr han fr frsta gngen sg Ponyos synopsis. Det lite komiska var att han frst inte vgade visa den d han ansg den vara alldeles fr enkel. Nr han inte kunde f den ur huvudet s visade han den fr Miyazaki och en annan Ghibli person, producent Toshio Suzuki, och de tyckte bda melodin passade galant10. Melodin r passande d den r enkel att minnas och utav egen erfarenhet s passar ltta melodier yngre barn d de ofta r mycket nya inom musikens vrld.

10

Fakta rrande sngen Gake no Ue no Ponyo http://en.wikipedia.org/wiki/Gake_no_Ue_no_Ponyo_(song)#cite_note-ase1209-4, 10/2 2013 (Wikipedia, den fria encyklopedin)

4. Slutsats
I brjan av detta arbete frgade jag mig hur Hisaishis musik skiljer sig i frhllande till filmerna, om man kan tyda en stil i komponerande och upplgg och om den har utvecklats. Jag anser mig ha ftt svar p alla dessa frgor. Musiken till Laputa skrevs under en tid d Synthesizers var mycket populra i Japan. Det mrks ocks att Hisaishi r intresserad av minimalistisk musik d Laputa r fullt med enkla melodier som ibland fr st nstan helt ensamma utan ackompanjemang. D Laputa r en ventyrsfilm passar det bra med musik som ska inspirera till fantasier och eftertanke ver vad man ser p bilden och ven frundras ver scener med snabb handling. I Ponyo anpassar han mycket vl musiken till smbarn och fokuserar mycket p att ge understd till scener dr barns knsloyttringar str i centrum. Ljudspret r komponerat p samma stt i och med Hisaishis frkrlek till bildalbum. Hans stt att presentera teman i intron och tidigt i filmen fr att sedan lta de terkomma finns i bda filmerna och i alla Miyazakifilmer han skrivit musik till. Citatet ifrn Takeshi Kitano fr std hr han har ungefr samma kompositionsstt i alla filmer och han gillar att anvnda sig av melodier som kan anses relativt enkla. Detta r egentligen en frga om vad regissren vill ha och d kan Hisaishi inte hjlpa att han som kompositr har hittat sin stil och vill anvnda sig av den. Framfr allt vill han det nog inte. Redan i Laputa skriver han skickligt men Ponyo innehller exempel p nnu skickligare partier. vergngarna r lite mer sammanhllna och han lgger mer krut p att skildra figurernas knslor inte bara fr att det r barnfilm. Det mrks dock att han ftt mer plats p senare r d Ponyo innehller f minuter utan musik. Kanske r det strre spelrummet en orsak till att hans musik knns mer utvecklad? Nr jag skrev denna uppsats fick jag ibland sm ngestknslor om att ju mer jag ser och lyssnar desto mer frgor kan jag stlla. Mitt intresse fr filmerna och musiken blir strre och strre och antagligen kommer jag stta p Hisaishis musik i studiesammanhang igen. Ifall det r i uppsatsskrivande, pianospelande eller komponerande fr tiden avgra. Det viktigaste r att den kommer att bra mig igenom livet. Kimi wo Nosete, .

10

Litteraturfrteckning
Litteratur eller annan text: Uppsats om Hisaishis kompositionsstil och ven ett stycke delvis inspirerad av hans musik: Hisaishid Away: An Analysis of Joe Hisaishis Film Scoring Technique, 14/2 2013 (Rob Russel, Wesleyan University, Connecticut, Frenta Staterna) Filmer: Laputa, slottet i himlen, Tenk no shiro Rapyuta, Studio Ghibli, 1986 (premir i Japan, spelades aldrig p de stora biograferna i Sverige) Ponyo p klippan vid havet, Gake no Ue no Ponyo, Studio Ghibli, 2005 (premir i Sverige, r 2004 var premirret i Japan) Kllor ifrn internet:
Frklaring av filmmusik och fakta rrande mnet: http://www.ne.se/lang/filmmusik, 22/1 2013 (Nationalencyklopedin). Frklaring av image album och Original Sound Track http://www.animenewsnetwork.com/encyclopedia/lexicon.php?id=74, 29/1 2013 (Anime News Network). Uppsats om Hisaishis kompositionsstil och ven ett stycke delvis inspirerad av hans musik: Hisaishid Away: An Analysis of Joe Hisaishis Film Scoring Technique (Rob Russel, Wesleyan University, Connecticut, Frenta Staterna) Biografi ver Joe Hisaishi: http://en.wikipedia.org/wiki/Joe_Hisaishi, 15/1 2013 (Wikipedia, den fria encyklopedin). Intervju med Takeshi Kitano. http://www.midnighteye.com/interviews/takeshi-kitano/, 5/2 2013 Midnighteye r en fristende filmsajt med fokus p film ifrn Japan. Publicerad r 2003. versatt ifrn engelska av mig. Kortare biografi ver Joe Hisaishi: http://www.nausicaa.net/miyazaki/hisaishi/, 29/1 2013 nausicaa.net, en fristende beundrarsajt om Studio Ghibli som innehller fakta om filmerna och annat relaterat till filmstudion. Intervju med Hisaishi Joe ifrn r 1997. Reproducerad p hemsidan kitanotakeshi.com, en fristende sida om Takeshi Kitano. Syftet med hemsidan r att bredda kunskapen om filmskaparen och skdespelaren Kitano. Originalintervjun kommer ifrn HK Orient Extreme Cinema. versatt ifrn engelska av mig. http://www.kitanotakeshi.com/index.php?content=resources&id=37, 2/2 2013 Fakta om filmen Laputa samt synopsis: http://sv.wikipedia.org/wiki/Laputa_%E2%80%93_Slottet_i_himlen, 3/2 2013 (Wikipedia, den fria Encyklopedin). Fakta rrande sngen Gake no Ue no Ponyo http://en.wikipedia.org/wiki/Gake_no_Ue_no_Ponyo_(song)#cite_note-ase1209-4, 10/2 2013 (Wikipedia, den fria encyklopedin)

11