Vous êtes sur la page 1sur 5

Hillevi HELLBERG Ngra ord om Octave Mirbeaus Lidandets lustgrd

Nr jag fr ett tag sedan stdade ur en lda med anteckningsbcker och lsa papper som fljt mig genom de mnga flyttarna sedan jag lmnade frldrahemmet fll tv mycket sm blad ut ur en gammal plnbok jag av ngon anledning behllit. P dessa lappar stod ngra frfattarnamn och boktitlar. Och jag minns nr lapparna skrevs, nr jag en frsta gng glntade p en drr som ledde ned till litteraturhistoriens undervrld, dr de sregna blommorna v er. !ad fr namn undrar lsaren" #dana som $imbaud, som %autreamont och !erlaine& titlar som Mot strmmen och Severins resa in i mrkret, s vlbekanta idag men d nya bekantskaper fr mitt unga sinne. Ned i den dr den litterra kanons kllare intrdde jag, mina gon vande sig vid det artificiella ljuset och de i vissa rum s kvalmiga dofterna ' och jag har alltsedan dess aldrig riktigt kommit upp igen.

(n av de f hastigt nedskrivna titlarna av Octave )irbeaus Lidandets lustgrd. P den tiden lste jag inte p franska och nr jag vl upptckte att det fanns en svensksprkig versttning p !ertigo frlag var det bara fr att upptcka att den slt slut. # gick ett decennium utan att jag kom mig fr att ska upp )irbeau p nytt, jag vervgde ett )irbeaus samlade skrifter i Paris fr ngot r sedan men avstod till sist nd. *m d om min gldje nr den svenska versttningen ges ut p nytt i ett srdeles vackert, inbundet band. +rvntningarna var, som lsaren frstr, efter tio r hopplst hga. +rvntningar som boken hpnadsvckande nog levde upp till. ,ngen trkig eftersmak av fadd besvikelse i gommen. %ikvl tror jag att hade jag lst den tidigare, d nr jag hade gymnasistens mottagliga sinne, skulle den lmnat strre avtryck ' den skulle kunnat rita om medvetandets kartor fr mig. ,dag, nr sensibiliteten trubbats av utav lder och mycket lsande, lmnar den istllet ett bestende intryck. )rkret lgrar sig ver trdgrden och drar sina tunna bl sljor ver de nakna grsmattorna och ttare sljor ver buskagen som fr en enklare form. -rsbrstrdens och persikotrdens vita blommor, nu vita som mnen, ser ut som frbiglidande, egendomligt bjda vlnader. /de galgarna och bommarna reser sina olycksbdande stllningar, sitt mrka virke mot den stlbl

orientaliska himlen. *etta visste jag om Lidandets lustgrd d0 en fransman fljer en engelska, 1lara, till -ina och dess mrka hjrta& en trdgrd vattnad av blod, blommor som spirar ur likens kroppar. +ebrighet. *etta vet jag om Lidandets lustgrd nu0 en fransman skickas efter en kortlivad misslyckad politisk karrir till 2sien p ett vetenskapligt uppdrag ' att studera maneter och finna ett slags urcell. 3an verger snart uppdraget han helt saknar kvalifikationer fr och slr flje med engelskan 1lara som han mtt p bten frn (uropa. 3on tar med honom till -ina och tar dr med honom till en trdgrd belgen innanfr ett fngelses murar ' en lustgrd fr praktfull grnska och grym tortyr. *en dr bilden jag mlat upp fr mig, med blommor som v er upp ur dda fngars ktt dyker inte riktigt upp ' dremot urholkade trdstammar dr fngar r fastbundna i diverse smrtsamma poser, och trdgrden i sin helhet vattnas av de ddas blod, av multnande kroppars nringsrika gdning. 4terigen r det 5jag skriver frst ordet kontrasten, men det r missvisande, jag menar snarare06 samverkan mellan det skna och det grymma, kontrasten 5dr kom det6 mellan det ckliga snudd p groteska och det paradisiska som utgr krnan fr lsarnjet. Om den fasansfulla njutningen har jag redan nyligen skrivit aprop Barnahandlerskan och I avgrunden, lsaren kan hr gra ett snabbt terbesk till det resonemanget. N nr man talar om Lidandets lustgrd r det nstan oundvikligt att man drar parallellen till 1onrads Mrkrets hjrta. *e bda romanerna har slende likheter, inte minst i ppningsscenerna0 dr en samling herrar samlats varvid en av dem bertta sin historia om en e otisk resa in i mrkret. *enna resa int r ven den en likhet, i )rkrets hjrta trnger man allt lngre in i 2frikas mrker, i Lidandets lustgrd r det mot trdgrdens centrum man strvar. %ikvl fr vi i det senare nrmast en knsla av kinesiska askar 5i -ina, i staden, i fngelset, i trdgrden, dess centrum omgrdat av trd som frst mste kringgs fr att komma till dess slutgiltiga centrum6. )en sjlv kommer ja p mig med att tnka mindre p Mrkrets hjrta och mer p ett slags inverterad pikaresk. /de i huvudpersonens lite tvetydiga bakgrund och i romanens fragmenterade struktur dr en betydlig del r historier terberttade av olika personer berttaren mter eller som han sjlv terger. 5-anske r dock detta sant ocks fr Mrkrets hjrta"6 3os )irbeau finns drtill ett element av satir och 5svart6 humor. *e inledande partierna om det politiska livet i (uropa och godtycket i de vetenskapliga uppdragen r stundom rent av drpligt0 Ses! Kom igen nu! sade han med godmodig min var nu inte tjurskallig! "r # mig $ag har noga tnkt e%ter &u mste ge dig av I ditt eget intresse' %r din %ramtids skull' jag ser ingen annan utvg Ses! (r du hur ska jag sga) r du em*ryolog) "an lste mitt svar i den %rskrmda *lick jag gav honom! +ej 78889 &et handlar om att ka till Indien' -eylon tror jag' %r att ska i havet i havsvikarna %r att dr studera vad vetenska#smnnen kallar den cyklo#iska maneten' %attar du) och *land %ram. och *akglade snckor och sniglar' koraller' stjrnkoraller' rrmaneter' sjgurkor' och radioalarier vad vet jag) %inna urcellen hr noga # det organiserade livets #roto#lasmatiska initium ja' ngonting t det hllet &et r %rtjusande och som du ser mycket enkelt du r inte em*ryolog ,rargligt! mycket %rargligt!

*en hr passagen r fr vrigt ocks frtjusande d den, trots humorinslaget, genom ordvalen mlar en bild som sprungen ur (rnst 3eaeckels verk. :ag tnker mig ocks att berttaren, ironiskt nog, faktiskt lyckas med sitt uppdrag och finner livets innersta princip. #om allts inte r godhet och dygd utan lidande och lust.

)irbeau var en ganska sympatisk figur i det sena artonhundratalets +rankrike. :ag tnker nu helt skamdlst citera efterordet0 /ctave Mir*eau var en rasande' en man i stndigt u##ror' hela hans %r%attarska# sjuder av en aldrig sinande vrede! "an var utom sig av *esvikelse och hat in%r mnniskorna och det samhlle de ska#at! 0ar %anns %riheten' det goda och det skna) 7.9 Sjlva mjligheten av ngot *ttre %rgi%tas i en korrum#erad civilisation som vilar # utsugningens #rinci#! 78889 ,r att vara socialist hade Mir*eau en ovanlig mnniskosyn! "an hade inga illusioner om ngon inne*oende godhet i mnniskan! 1vrtom lmnad t sig sjlv eller ner#ressad i %attigdom visade hon i sin nakenhet *ara viljan att ta' dda och knulla! Men ven om hans mnniskosyn saknar sedvanliga idealistiska drag' slutade han dock aldrig att slss mot de hrskande klasserna! 1y de %rtryckte sjlva mjligheten till godhet och sknhet' de %rntog mnniskan den lilla vrdighet hon hade! 0e den som gr mnniskan gulare n hon *ehver vara! e%%ekten av denna %rnedring r hat och u##ror! ;ill detta var )irbeau anti8kapitalist och anti8nationalist. 3an tog tydligt stllning emot antisemitismen i *reyfus8affren ' med historiskt facit i hand r dessa stllningstagande som enkla att sympatisera med. # outhrdligt trkigt< tnker lsaren nu. #ocialistiska pamfletter som skildrar vsterlandets 5eller n vrre, )oralens6 frfall har vi nog av i den samtida bokfloden. %yckligtvis genomsyras hans prosa av betydligt mer kontradiktoriska och kontrastrika element. :ag skulle hr kunna citera resten av efterordet som kommer fram till ungefr samma slutsatser som jag 5som jag allts oberoende av det kommit fram till, frdelen med efterord visavi frorden r att du kan bekrfta lsaren i hennes tolkning vilket fr henne att lgga frn sig boken njt spinnande ' och alla vet att det sista intrycket av en bok r det som frhrskar varfr du nu har en lsare evigt positivt instlld till boken ifrga6 och som dessutom formulerar dem frnmligt. N, men d du, kre lsare, skerligen kommer att lyda min uppmaning och infrskaffa denna prla och egenhndigt njuta efterordet ifrga tnkte jag

hrmed skissa intrycken i egna ord. Problemet 5vilket allts r frdelen fr oss6 fr )irbeau r att han r allt fr vllustig i sitt beskrivande av dess ondskans blommor. Om trdgrden varit tnkt som en trist allegori ver ett europeiskt samhlle i frfall skulle det behvts mindre av erotik och e otism, sknhet och lidelse. ,nte bara sjlva beskrivningen av trdgrdens landskap och v tlighet, som dock utgr de verkliga hjdpunkterna ' man mrker av det dr slktskapet med impressionisterna som det talas om, och man mrker ptagligt att )irbeau sjlv lr har varit road av trdgrskonst ' utan ocks i beskrivningen av tortyren, smrtan, vidrigheten ' det skrivs fram lidelsefullt. (ffekten blir liknande den i /audelaires bermda kadaverdikt dr sjlva likmaskarna, kttets ptagliga frruttnelse och drmed ocks dess frgnglighet p en gng ger lsaren en rysning av vlbehag som av ckel. *et r den dr rysningen av vlbehag, tror jag, som r styrkan i en te t som %idandets lustgrd, och som fick )irbeau sjlv att infr den egna te ten knna ckel. (n parentes0 +r vrigt vore det intressant att lsa en betraktelse ver hur konsten 5impressionisterna m.fl.6 pverkade den samtida litteraturen och vice versa ' vilket skerligen det skerligen redan skrivits hyllmeter om. Och d inte kanske inte frmst den sg impressionistiska tekniken eller metoden utan snarare hur konstriktningen gr ngot med perceptionen och hur denna frndrade perception fr avtryck i litteraturen. Nu nr jag tnker p saken tycker jag mig ha sett ngot om just det ngonstans, kan det ha varit aprop Proust" (ller =ourmont"6 P tal om bildkonst mste jag ocks sga ett par ord om illustrationerna av $apha>l +reida som ingr. *e kommer inte ur original utgvan som kom ?@AA utan frn en utgva frn ?ABC. *et r roliga kuriositeter att infoga men jag tycker nog att de i sitt uttryck r mer art dDco n den impressionistiska fin de siEcle jag lser in i te ten. +r mig hade sg, en mlning av )oreau eller dylikt bttre verensstmt med te tens nyanser. -anske r det s att +reidas etsningar knns lite fr moderna fr min smak, jag associerar till ungdomstidens serietidningar som S#a2n och 3itch*lade. Omslaget dremot r effektfullt och fantastiskt vackert< 5Och man kan fr en gngs skull skylta med en !ertigo8bok i kollektivtrafiken utan att rodna<6 4 tal om *ildkonst mste jag ocks sga ett #ar ord om illustrationerna av 5a#ha6l ,reida som ingr! &e kommer inte ur original utgvan som kom 7899 utan %rn en utgva %rn 79:;! &et r roliga kuriositeter att in%oga men jag tycker nog att de i sitt uttryck r mer art d<co n den im#ressionistiska %in de si=cle jag lser in i te>ten! ,r mig hade sg' en mlning av Moreau eller dylikt *ttre verensstmt med te>tens nyanser! Kanske r det s att ,reidas etsningar knns lite %r moderna %r min smak' jag associerar till ungdomstidens serietidningar som S#a2n och 3itch*lade! /mslaget dremot r e%%ekt%ullt och %antastiskt vackert! ?/ch man kan %r en gngs skull skylta med en 0ertigo.*ok i kollektivtra%iken utan att rodna!@ ;ill sist tnker jag mig att te tens ambivalens kan sgas komma till uttryck i visa bilders dubbelhet. P frden ver frn (uropa till 2sien trffar vr berttare en fransk adelsman som delger berttaren sin passion fr jakt och i synnerhet jakt p pfgel. 3an fr nrmast tankarna till !illiers de lF,sle 2dams svanddande doktor /onhomet och tyck uppleva den strsta salighet genom att ta fgelfn av daga 5G. det r enastende att dda dem<.G, om sitt ddande av hnor sger han sig ha ddat ddade Gnda upp till tolvhundra p en och samma dagG6. !idare r dessa pfglar srdeles vackra 5G*et som ni tar fr pfglar i vra fgelhus och trdgrdar, det r ju inte ens kalkoner.G6 och orden skr lite i lsaren vid tanken p dessa verjordiskt vackra pfglar som ligger skjutna. N, pfglarna dyker upp senare i te ten igen, i sjlva lustgrden. )en i lidandets lustgrd ter de vackra fglarna likens ktt. *e kastar sig efter kttslamsor som blivit kvar0 GOch lngs palissaderna slpade de utsvultna och vilda pfglarna sina kejserligt praktfulla mantlar i den blodiga dyn, flockar av pfglar hackade med nbben i blodet som stnkt in i blommornas innersta, med ktttarnas skrockande skratt snappade de t sig kttslamsorna som klibbade vid lven.G

Och, som avslutning, nnu ett illustrativt citat om de dr pfglarna. /erttaren och klara har nu ntt fram till trdgrdens innersta, till vad engelskan beskriver som Gen sal fr tortyr smyckad som till balG0 4%glarna hade hejdat sig! Aenom nytillkomna %lockar hade de *livit nnu %ler och %yllde nu den runda gngen och den *lomster#rydda ##ningen som de inte vgade g igenom Bakom oss hrde vi deras sorl och massans dova tram#ande! &et lt %aktiskt som en %olkmassa som skyndat till trskeln till ett tem#el' en tt' ho#trngd' otlig' terhllen %olkmassa som med strckta halsar' runda gon' %rskrckt och taltrngd ser %ull*ordandet av ett mysterium' som den inte %rstr!

Centres d'intérêt liés