Abbasider

1
Abbasider
Ej att frvxla med Abbadider.
Abbasidiska kalifatet
Arabiska:
al-Khilfah al-Abbsyyah

7501258


Flagga
Kalifatet vid dess strsta utbredning
Huvudstad Kufa
(750762)
Ar-Raqqah
(796809)
Samarra
(836892)
Baghdad
(762796)
(809-836)
(892-1258)
Sprk Arabiska (Officiellt)
Arameiska, armeniska, berbersprk, georgiska, koptiska, grekiska, mellanpersiska, hebreiska, kurdiska, turksprk
Religion Sunnitisk islam
Statsskick Kalifat
Sista kalif Al-Musta'sim
Bildades 750
Upphrde 1258
Abbasider
2
upphrdegenom Belgringen av Bagdad
Areal 11,100,000km
Folkmngd
cirka 20 miljoner (
[kllabehvs]
)
Valuta Abbasidisk dinar
Abbasiderna (arabiska: , al-abbsyn) var en kalifdynasti i Bagdad som regerade mellan ren
762-1258. En fortsttning p dynastin baserad i mamlukernas huvudstad Kairo gjorde 1261-1517 fortsatt ansprk p
andlig verhghet men saknade vrldslig makt.
r 750 tog abbasiderna makten frn umayyaderna. Huvudstaden flyttades 762 frn Damaskus till Bagdad, efter att
Bagdad grundats samma r av kalifen Abu Jafar al-Mansur. Abbasidernas inflytande blev i realiteten obefintlig efter
att en mongolisk hr under Hleg Khan belgrat och frstrt Bagdad r 1258 varefter man lt sl ihjl kalifen
Al-Musta'sim. Abbasiderna flydde drefter till Egypten och fortsatte frn 1261 besitta kalifvrdigheten nda till
turkarnas fngslande av den siste kalifen Al-Mutawakkil III r 1517. D tillfll titeln kalif den turkiske sultanen i
Konstantinopel.
Historia
Abbasiderna hade vid maktvertagandet ett stort std bde av araber men ocks av de s kallade mawali,
icke-muslimer. Fre abbasidernas maktvertag hade gruppen mawali ansetts vara "andra klassens medborgare" och
uteslutits ur det arabiska samhllet. Nr termen mawali uppkom syftade den oftast p "bokens folk", kristna och
judar, men med tiden kom ven andra religisa grupper att omfattas av begreppet. Dessa och andra grupper, som till
exempel perser, strktes under abbasiderna. Inget direkt intresse fr att f dem att konvertera till islam fanns, d man
ven kunde ta in skatt frn icke-muslimer (Dhimmisystemet). Dock uppstod en konflikt med vissa arabiska
grupperingar och ven med shiamuslimer. Dessa hade sttt abbasiderna i revolutionerna, men nr abbasiderna vl
hade tagit makten tillmpade de en strikt sunni-islam och frkastade shi'iterna. Detta ledde till ett flertal konflikter
som kulminerade i ett blodigt uppror i Mekka r 786. Mnga Shiiter flydde och en sjlvstndig berbersk stat
grundades i nordafrika r 801.
Under 740-talet brjade missnjet med umayyaderna vxa i kalifatet och detta utnyttjades av abbasiderna som
spelade p att de var ttlingar till Mohammed. Efter att en abbasidisk imam fngslats av umayyaderna och dtt i
fngelse utbrt militra strider. Det avgrande slaget stod vid vre Zap, dr abbasiderna vann. Direkt efter
maktvertagandet skickade Abu al-'Abbas as-Saffah ut sina styrkor till nordafrika och centralasien, dr de slogs mot
och besegrade kinesiska styrkor vid Slaget vid Talas. r 756 skickade kalifen Al-Mansur ngot ver 4,000 arabiska
legosoldater till Kina fr att bist Tangdynastin under An Lushan-upproret mot upprorsmakaren. De arabiska
legosoldaterna stannade sedan kvar i Kina. Detta ledde senare till att kalifen Harun al-Rashid kunde sluta en allians
med Tang-dynastin i Kina.
I mitten av 800-talet lmnade kalifen al-Mu'tasim Bagdad och byggde en ny huvudstad, Samarra, p Tigris hgra
strand. Samarra vergavs efter bara ngra decennier men fick stor kulturell betydelse genom sin arkitektur, konst och
ornamentik. I Samarra byggdes den islamiska vrldens strsta mosk vilken utmrkte sig genom sin spiralformade
minaret. Frn mitten av 900-talet minskade de abbasidiska kalifernas inflytande.
Det abbasidiska styret pbrjade en omfattande hadith-insamling och pstod sig vara sanna muslimer, till skillnad
frn umayyaderna som tidigare styrt. Dessa framhlls som suputer och dliga muslimer. Man genomfrde ven en
centralisering av riket. En ny grupp uppstod i samhllet, nmligen ulama ( i singular alim). Ulama r religist lrda
som tolkar Koranen och andra kllor och ger rttsliga rd.
En konflikt uppstod mellan tv stt att basera rtten. Det traditionella ahl al-ray "egna siktens folk, som ansg att
den lokala seden och domarens (qadi) egen sikt skulle styra. Detta stod emot Ahl al-hadith "hadithernas folk", hit
hrde 'ulama och andra som ville basera rtten p Koranen och haditherna. En framstende person vid denna tid var
Abbasider
3
Al-Shafi'i (d. 820) som tillskrivs systematiseringen av den islamiska religisa rtten. Hr anses finnas stora likheter
med den judiska rtten och Al-Shafi'i var emot Ahl al-ray, han ville se en islamisering av rtten.
Kultur
Abbasiderna pbrjade under brjan av 800-talet omfattande versttningar av grekiska texter under kalifen
al-Mamun i Bagdad.
[1]
Man brjade nu intressera sig fr bland annat medicin, matematik, teologi och filosofi.
[2]
Litteratur
Ali Baba, mlning av Maxfield Parrish
Det kanske mest knda fiktiva verket r Tusen och en natt. Den frsta
versttningen av verket gjordes av Antoine Galland och sedan dess har
mnga versttningar och imitationer gjorts, noterbart mycket i Frankrike.
Mnga karaktrer frn boken har sedan blivit vlknda figurer, ssom
Aladdin och Ali Baba. Arabisk lyrik och fiktion ndde en av sina hjdpunkter
under denna tid med frfattare som Abu Tammam och Abu Nuwas som
verkade i kalifens hov i Bagdad och Al-Mutanabbi som verkade vid regionala
hov. Ett bermt exempel p persisk poesi r Layla and Majnun, som liknar
det senare verket Romeo och Julia av William Shakespeare.
Vetenskap
Stort fokus lg till en brjan p astronomi och alkemi, men senare kom ven
andra vetenskapsomrden att utvecklas. Under Harun al-Rashids styre
(786-809) blomstrade vetenskapen, vilket delvis berodde p att det styrande
skiktet inte lngre ignorerade icke-muslimer och deras kunskaper. Harun al-Rashids son Al-Mamun, vars mor var
perser, uttryckte det s hr:
"Persernas rike bestod i tusen r och de behvde inte oss araber fr en dag. Vi har styrt ver dem i en eller
tv rhundraden men klarar oss inte en timme utan dem."
Mustansiriyauniversitetet i Bagdad, grundat
1227.
Algebra var ett mne som vann stora framsteg under perioden genom den
persiske matematikern och astronomen Muhammad ibn Musa
al-Khwarizmi. Faktum r att vi ftt termen algebra genom en av hans
bcker om mnet, Kitab al-Jabr wa-l-Muqabala. al-Khwarizmi anses
sledes vara fadern till algebra, men det r omstritt d det finns de som
hvdar att den grekiske matematikern Diofantos r det. Det var ocks
al-Khwarizmi som infrde det hinduistiska rknesttet och de arabiska
siffrorna.
Medicin var ett annat vetenskapligt omrde dr stora framsteg gjordes
under abbasidernas styre. P 1000-talet fanns det i Bagdad 800 lkare. Man
gjorde stora framsteg i frstelsen av den mnskliga anatomin och
sjukdomar. Man kunde nu kliniskt skilja p mssling och smittkoppor. Den
bermde persiske vetenskapsmannen och lkaren Ibn Sina (mer knd i Vst
som Avicenna) producerade flera avhandlingar och andra verk dr han
sammanfattade den stora mngd kunskap som arabiska vetenskapsmn
hade samlat p sig, och han blev vldigt inflytelserik genom flera av de
encyklopedier han skrev. Europeiska lkare och vetenskapsmn under renssansen hmtade mycket inspiration och
kunskap hrifrn.
Abbasider
4
Alkemin var ett omrde dr europeiska alkemister influerades stort, bland annat av Abu Musa Jbir ibn Hayyn.
Flera kemiska processer, till exempel destillation, utvecklades fr praktisk anvndning och spreds sedan till Europa.
Astronomin utvecklades mycket av Al-Battani, som gjorde det mjligt att gra noggrannare mtningar av precession
hos jordens axel. Det gjordes ocks en tidig distinktion mellan astrologi och astronomi, frst genom Al-Biruni p
1000-talet men senare ven av Ibn al-Haytham, Ibn Sina och Averros. Mnga arabiska astronomiska termer lever
kvar, som till exempel asimut.
Filosofi
Muslimsk filosofi brjade utvecklas under 600-talet, d filosofin frmst rrde sig kring teologiska sprsml. Dock
fanns det muslimska filosofer som behandlade frgor som inte var lika knutna till religion.
Referenser
[1] http:/ / www. ne. se/ islamisk-filosofi
[2] http:/ / filosofi.ifokus. se/ articles/ 4d714e2eb9cb46222d060657-filosofins-historia
Den hr artikeln r helt eller delvis baserad p material frn Nordisk familjebok, Abbasiderna (http:/ /
runeberg. org/ nfba/ 0022. html), 19041926.
Artikelkllor och frfattare
5
Artikelkllor och frfattare
Abbasider Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=24626649 Bidragsgivare: Auc, CommonsDelinker, Ergo, Esquilo, Fenix, FredettaMH, Gotipe, Handsomedevil, ISL16,
Inteloutside2, KingTT, Mux, Nicke L, Popperipopp, Rudolf 1922, Showman, Tanzania, Wvs, 4 anonyma redigeringar
Bildkllor, -licenser och -bidragsgivare
Fil:Umayyad Flag.svg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Umayyad_Flag.svg Licens: Public Domain Bidragsgivare: Ch1902
Fil:Blank.png Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Blank.png Licens: Public Domain Bidragsgivare: Bastique, Chlewey, ChrisDHDR, It Is Me Here, Jed, Paradoctor, Patrick,
Penubag, Rocket000, Roomba, Timeroot, Tintazul
Fil:Mameluke Flag.svg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Mameluke_Flag.svg Licens: Public Domain Bidragsgivare: Ryucloud
Fil:Black flag.svg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Black_flag.svg Licens: Public Domain Bidragsgivare: PavelD
Fil:Umayyad750ADloc.png Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Umayyad750ADloc.png Licens: Creative Commons Attribution 3.0 Bidragsgivare: Gabagool
Fil:Ali-Baba.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Ali-Baba.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: Azdi80, Deadstar, Goldfritha, Judithcomm, Juiced lemon, Karora,
Leyo, Newone, PKM, Pacostein, Peaceray, Pieter Kuiper, Shizhao, Wst
Fil:Mustansiriya University CPT.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Mustansiriya_University_CPT.jpg Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 3.0
Bidragsgivare: CPT photo
Fil:Small_Sketch_of_Owl.png Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Small_Sketch_of_Owl.png Licens: Public Domain Bidragsgivare: User:Fred Chess
Licens
Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0
//creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/