ATT PRATA MED

NEJSGARNA.
En konversationsguide fr dig som vill ge svar p tal.
Nejsgare:
Men dr jag kr r
det ju inte trngt?
SVAR: Om Gteborg skall kunna vxa och m bra kommer vi
behva frbttra vr infrastruktur. Fr att klara det, utan att
det blir trngsel och dramatiskt frsmrad milj, krvs stora
infrastrukturinvesteringar. Trngselskatten r en fnansierings-
form. Det vet 75% av gteborgarna. Nu vet du med.
Nejsgare:
Infrastruktur r vl
nd statens ansvar?
Varfr ska jag betala?
SVAR: Staten betalar strre delen. Men utan medfnansiering
frn Gteborgs stad skulle fera infrastrukturprojekt inte kunna
genomfras p mycket lng tid. Med hjlp av inkomster frn
trngselskatterna kan vissa projekt tidigarelggas.
SVAR: Bilism br inte sina egna kostnader. De skattepengar
bilister generar kommer aldrig i nrheten av att betala fr de
vgbyggen och underhll som krvs fr att de skall kunna
vara just bilister. D har vi nd inte rknat med den omtbara
kostnaden fr miljpverkan, eller hur frekomsten av bilar
pverkar stadsbilden.
Dessutom: Vad tycker du hade varit mer rttvist? Det r vl
den egentliga frgan?
Nejsgare:
Det r orttvist mot
oss bilister! Vi betalar
redan jttemycket.
Varfr skall vi behva
betala nnu mer?
SVAR: Det hr kan komma som en total verraskning, men
skatten vi betalar r inte en ondlig guldgmma som man kan
sa pengar ur hur som helst. Var enda skattekrona vi spend-
erar mste sparas frn annat hll. I ldrevrden, till exempel.
Eller skolan, sjukvrden eller ngot annat viktigt. S nej, vi kan
inte bara ta det frn skatten.
Nejsgare:
Ta det frn skatten!
SVAR: Att byta ut trngselskatten mot ett skattetillgg, skulle
innebra att gteborgarna fck bra hela kostnaden. Pendlare
frn Kunglv, Mlndal och andra kringliggande kommuner
skulle samtidigt inte behva betala ett enda re, trots att de
kommer dra stor nytta av de infrastrukturfrbttringar som
pengarna r avsedda att bekosta. Inte s rttvist.
Nejsgare:
Men hj skatten d!
SVAR: Att trngselskatten frmst skulle sl mot kommunens
lginkomsttagare r lite av en myt. Sanningen r att de ger
bil i lgre utstrckning, kr bil i lgre utstrckning och de ker
verlgset mest kollektivtrafk. En genomsnittlig Nejsgare
har en rsinkomst p ungefr 100 000 ver kommunsnittet.
Inte direkt vad vi skulle kalla en lginkomsttagare.
Nejsgare:
Men tnk p alla
dubbelarbetande
underskterskor!
SVAR: Som det ser ut idag slr trngselskatten lite hrdare
mot vissa omrden n andra. Men det r viktigt att komma
ihg att det inte r den nuvarande placeringen av stationerna
vi rstar om. Det r systemet i stort. Trngselskatten r fort-
farande en ung freteelse. Det r bara naturligt att den lider
av vissa barnsjukdomar. Lsningen r att fortstta frbttra
systemet. Inte avskafa det.
Nejsgare:
Men varfr str det
bgar hr, men inte dr,
s att den, men inte
den, tvingas betala?
Det r orttvist!
SVAR: Tvrtom faktiskt. I Sverige tillmpar vi representativ
demokrati, vilket innebr att varje rstberttigad medborgare
lgger sin rst p en politisk representant med mandat att
fatta beslut fr hennes rkning. Allts exakt det som hnt hr.
Det r drfr vi har trngselskatt i Gteborg. Den representant
du valt att fra din talan (frutsatt att du inte rstade p SD)
har tyckt att det r en bra grej. Vldigt demokratiskt.
Nejsgare:
Det r odemokratiskt!
SVAR: Nja. Faktum r att samtliga politiska partier i Sverige r
rrande verens i de allra festa frgor: barnaga, ddsstraf,
kannibalism och s vidare. Listan kan gras nstintill ondlig.
Men eftersom alla r verens i de hr frgorna s diskuteras de
sllan. Det behvs ju inte. Av ngon mrklig anledning gller
det inte fr trngselskatten. Den talas det mycket och hgljutt
om, trots alla egentligen r verens.
Nejsgare:
Varfr r sjuklvern
verens om det hr?
Det r de aldrig annars!
Det mste vara ngot
lurt i vassen!
SVAR: ...
Nejsgare:
Jag kommer inte n-
dra mig nd! Ingen ska
sga t mig vad jag ska
rsta! JAG SGER NEJ!