Toppmte om

klimatfrgan
i New York

Vikten av frnybar energi

pongteras

Ny mobilapp
polisanmls
fr krnkning

SIDAN 2

SIDAN 3

Foto: Scanpix

TORSDAGEN DEN 25 SEPTEMBER 2014

Foto: Scanpix

SIDAN 4

VDRET

VSTFRONTEN
Foto: Scanpix

Eftermiddag: Sol med

ltt molnighet. Cirka 13
grader. NV 5 m/s.
Kvll: Mulet vder med
chans till nederbrd. 13
grader. Vstlig vind.

En vningstidning frn JMG, Gteborgs universitet

Ensamkommande barn
i fokus p konferens
Antalet ensamkommande barnflyktingar till Sverige
har kat med 97 procent sedan 2013. I gr hlls konferensen BURN - barn och ungdomars rttigheter som
nyanlnda - i Gteborg. Dr diskuterades bland annat Hitta Rtt, ett informationsmaterial som tagits
fram av Information Sverige som ska hjlpa ensamkommande barn att komma till rtta i det nya landet.
Vstfrontens reporter Eleonor Broman var p plats.
Tre medlemmar frn freningen SEF, Sveriges Ensamkommande Frening, talade om sina erfarenheter nr
de sjlva kom till Sverige som ensamma flyktingbarn.
Jag ville integreras nr jag kom hit. Jag ville f
vara med i en grupp. Men fr mig var sprket ett
enormt hinder, sger Mohammed Abdullahi, kassr.
Yasnan Khalili, ordfrande i SEF, sger att materialet har fyllt sin funktion, men fortfarande saknas det
information. Vice ordfrande Farid Sultani anser att
det behvs mycket bttre information om den svenska
skolan, som r en viktig del av att introducera flyktingbarn till samhllet.
Det tog tv och ett halvt r innan jag frstod hur
skolan i Sverige fungerar.
Mohammed Abdullahi, Yasnan Khalili och Farhid Sultani frn Sveriges Ensamkommandes Frening, talade p BURN-konferensen i gr.

SIDAN 5

Foto: Eleonor Broman

Otillgngliga journaler ett

hot mot patientskerheten
Systemet med patientjournaler i Sverige r tnkt att
vara till hjlp fr lkare och patienter. Men det saknas
samverkan mellan kliniker som alla upprttar egna
journaler ver dess patienter, ngot som kan ventyra
patienternas skerhet.
Bara det att lkaren inte kan se en tydlig historik ver patientens lkemedelsanvndning innebr en
stor hlsorisk, sger Tora Hammar, doktorand p eHlsoinstitutet vid Linnuniversitetet.

Frgan om ett nationellt journalsystem och register

har lyfts men fr med sig flertalet problem, bde sett
till tekniken och patienters integritet. Hanna Wallman,
sjukskterska, menar att det finns andra lsningar.
Just nu hller man p att infra en nationell gemensam lkemedelslista dr varje lkare oberoende
av sjukhus ska kunna se exakt vilka mediciner som
en patient tar.
SIDAN 4

P svenska sjukhus upprttas separata journaler fr patienterna,

ngot som kan leda till problem nr de uppsker nya kliniker.
Foto: Scanpix

REDIGERAT AV: STEN MAGNUS VON GOS KARLSTRM

2 GTEBORG

VSTFRONTEN

12 SEPTEMBER 2013

Hundratusental i
kmpar fr miljn

Folket hjde sina rster under FN:s klimatmte

GTEBORG: Vstfronten nr

studenten och Lerumssonen

Alfred Lindberg via telefon. Han
r sedan ett r tillbaka boende
i New York och deltog under
demonstrationerna infr klimattoppmtet tidigare i veckan.

Simon Rissvik

TT-AFP/Simon Schagerstrm

ver 300 000 mnniskor deltog i demonstrationer lngs New Yorks gator, fr att lyfta miljfrgorna. 

HOS INVNARNA skiljer sig

miljengagemanget
mellan
vrldens olika lnder r ingen
nyhet i sig men Alfred Lindberg r frvnad ver de stora

skillnaderna mellan Sverige

och USA.
Sverige r enligt mig ett
gott exempel p ett land som
tar frgorna p allvar. Nr
man kommer till USA och kanske frmst New York och Long

gick startskottet fr FN:s klimatmte i New York. 120 stats- och

regeringschefer har samlats fr
mtet, dribland Carl Bildt och
Fredrik Reinfeldt. Men trots att
FN:s framstende nationer lovar
stora bidragspengar syns stora
delar av pengarna inte till.

Island ser man hur mnga skiter fullstndigt i miljn. Det

knns inte som att det finns
ngot fokus p att frbttra
miljn.

MLET MED demonstrationen var att pverka de politiker som samlats fr att diskutera vrldens klimat och dess
framtid.
Det var en klimatmarsch
som ville visa att mnniskor
faktiskt bryr sig om miljfrgan, sger han.

steg i rtt riktning, sger han.

New York: Natten till onsdag

Mtet som allts ger rum i

New York ska bana vg fr ett
nytt protokoll att erstta det
misslyckade Kyotoprotokollet.
Det uppfljande protokollet frvntas fastls i ett mte i Paris
2015.
Miljardlften har kommit
frn Frankrike och Tyskland
men trots det saknas fortfarande mycket pengar i FN:s
Green Climate Fund, GCF.
Trots de utlovade bidragen
har fonden fortfarande ftt in
mindre n en sjttedel av den
summa som de utvecklade lnderna borde bidra med, sger
Tim Gore p organisationen
Oxfam.
GCF, som ska hjlpa fattiga
lnder som drabbas av klimatfrndringarna, har som ml
att f ihop 10 miljarder dollar
innan rsskiftet. Till 2020 ska
fonden dela ut 100 miljarder
dollar rligen.
Sverige har lovat att bidra
med 45 miljoner dollar (300
miljoner kronor), men meddelade i vras att hlften av summan fr vnta till 2015.

Gatorna var avstngda frn Central Park ner till

Downtown Manhattan dr ett
stort tg samlats av sjungande och spelande mnniskor brandes p plakat. ver 300 000
mnniskor gick, sger han.

ATT MAN KAN pverka genom demonstrationer r han

vertygad om.
Som jag frsttt det s pgick demonstrationer i totalt
2800 andra stder runt om i
vrlden just fr att f upp gonen p beslutsfattare. Jag tror
det r ett vldigt bra stt, ett

Inga pengar
till miljn
trots lften

Bild: Scanpix

Miljarbete frn Rio de Janeiro till idag

GTEBORG: I r r det 20 r

sedan som FN:s konvention om

klimatfrndringar trdde i
kraft. Vad r det egentligen som
har hnt och hur gr arbetet
framt? Vi p vstfronten guidar
dig genom 20 r av miljarbete.
Arbetet med att skapa en gemensam FN konvention om
milj och hllbar utveckling
brjade redan i Rio de Janeiro
1992. 172 lnder var representerade.
Tanken var att redan hr
skapa gemensamma regler fr
det internationella miljarbetet men stor oenighet om hur
arbetet skulle utfras ledde till
att inget bindande avtal skrevs.
Istllet blev det ett frslag p
27 punkter som skulle fungera

1992
Rio de Janeiro: Starten fr
en gemensam FN konvention
om milj och hllbar utveckling. P grund av oenigheter
ledde mtet inte till ngot
bindade avtal. 27 vgledande
punkter kom till. 172 lnder
var p plats i Rio de Janeiro.
REDIGERAT AV:

som vgledning fr framtida

arbete fr hllbar utveckling.
1994 rstade FN:s generalfrsamling fr att anta det vi
idag kallar klimatkonventionen. Inte heller den var bindande fr medlemslnderna utan
skulle fungera som ett ramverk
att arbeta utifrn. Konventionen sger att varje land ska arbeta fr att stabilisera halterna
av vxthusgaser i atmosfren
p en niv som frhindrar farlig mnsklig pverkan p klimatsystemet.
DET BESTMDES ocks att
man skulle ha en stor miljkonferens varje r dr man skulle
ta fram ett gemensamt regelverk fr medlemslnderna.

1994
FN:s generalfrsamling: Ett
ramverk rstades fram av FN:s
generalfrsamling. Det vi kallar klimatkonventionen. Enligt
konvetionen ska varje land
arbeta fr att stabilisera vxthusgaser i atmosfren. Det var
nnu inget bindande avtal.

1997 var det Kyoto som stod

vrd fr FN:s rliga miljkonferens. Vid de tv tidigare hade
man terigen misslyckats med
att enas om ett regelverk. Men
nu var man trtta p att vnta.
Konferensen utmynnade i det
s kallade Kyotoavtalet som
angav i exakta tal hur mycket varje medlemsland skulle
minska sina utslpp med.
Alla lnder i FN:s generalfrsamling utom USA, Afghanistan, Somalia och Vst Sahara rstade fr. Problemet var
att fr att avtalet skulle trda
i kraft s krvdes det att minst
55 lnder som tillsammans
stod fr med n 55 procent av
vrldens utslpp skulle rsta
igenom avtalet i sina parla-

1997
Kyoto: Under FN:s rliga miljkonferens togs kyotoavtalet
fram. Dr angavs hur mycket
varje land skulle minska sina
utslpp. Alla rstade fr frslaget frutom USA, Afghanistan,
Somalia och Vst Sahara. Avtalet trdde i kraft 2005.

ment. Detta skulle visa sig vara

lttare sagt n gjort och avtalet trdde inte i kraft frrn r
2005 och d var det bara fyra r
kvar p avtalets giltighet.
2009 VAR DET dags fr ett nytt
toppmte i Kpenhamn. Tiden
fr Kyotoavtalet hade precis
lpt ut och tanken var att man
skulle enas om ett nytt regelverk. Mtet blev ett bakslag
redan frn brjan d President
Obama gick ut med ett uttalande om att man inte hade
ngra planer p att binda upp
sig i ngra nya avtal och att
mlet med mtet istllet skulle
vara att f fram nya riktlinjer
som inte skulle vara politisk
bindande fr lnderna som an-

tog dem. Att man inte lyckades

enas om ngra gemensamma
riktlinjer kom drfr inte som
ngon stor verraskning.
Det kom att drja ytterligare
tre r innan ngot genombrott
kom. P den 18e internationella miljkonferensen i Doha enades man om att frlnga Kyotoavtalet giltighetstid till 2020.
Avtalet har dock frlorat kraft
d bde Kina och Kanada dragit sig ur och USA fortfarande
inte godknt det. Detta innebr
att tre lnder som tillsammans
str fr mer n hlften av utslppen av vxthusgaser fortfarande inte har ngot regelverk
fr att minska utslppen.
Robert Lundberg

2009

2014

Kpenhamn: Innan toppmtet i Kpenhamn lpte Kyototavtalet ut. Planen var att ett
nytt avtal skulle tas fram. President Obama gick ut med att
de inte hade ngra planer p
att skriva under ngra nya avtal som var politiskt bindande.

New York: r 2012, Kyotoavtalet frlngdes till 2020.

USA skrev inte under avtalet. ven Kina och Kanada
drog sig ur. Det gr att avtalets tgrder minskat d
de tre lnder str fr mer n
hlften av vrldens utslpp.

GTEBORG 3

VSTFRONTEN

12 SEPTEMBER 2013

Solen kan vara

vr klimathjlte
GTEBORG: Solenergi kan vara

nyckeln till att rdda klimatet.

Det sger Thomas Sterner, professor i miljekonomi vid Gteborgs Universitet. Han r en
av huvudtalarna vid en global
konferens om miljbeskattning
och utslppsrtter i Kpenhamn
som startade igr.

GTEBORG: 10.000 liter vatten

fr ett par Jeans? Hllbarhet

och ansvar i kldproduktion var
dagens tema nr Handelshgskolans elever fyllde Kajskul 8
fr skolans rliga Sustainability
day.
Till skillnad frn andra skolor
r dessa inslag obligatoriska fr
eleverna, sger organisatr sa
Lfgren .
Lngs lngborden p Kajskjul
8 trngs handelseleverna i
smgrupper med laptops. I
myllret av studenter springer

GTEBORG: Det giftiga mnet

tributyltenn, TBT, har hittats

p botten kring Gtaverken.
mnet r frbjudet i Sverige,
men anvndes fram till 1993 i
mnga bottenfrger fr btar.
Gteborgs kommuns miljinspektor Eva Mathsson sger
att TBT kan pverka fortplantningsfrmgan fr snckor
men ocks fiskarter kan ha pverkan av mnet. Eva Mathsson menar att allmnheten
inte r i fara, eftersom mnniskor inte kommer i kontakt
med mnet. Detta rapporterar
P4 Gteborg.

10 r i fngelse fr 37
kilo knark

GTEBORG: En man som hade

37 kilo amfetamin gmt i skogen utanfr Hrryda dmdes i

Bors p onsdagen till fngelse
i tio r fr grovt narkotikabrott, skriver lokala medier.
Mannen fastnade p bild
nr polisen kameravervakade
knarkgmman och dessutom
fanns spr av amfetamin i
hans hem.
Tidigare har tv andra mn
i samma hrva ocks dmts
till lnga fngelsestraff.
Solenergi kan bli klimatfrgans lsning. 

bar klimatframtid. Solenergin

har tagit stormsteg de senaste
15 ren, vilket har lett till att
priserna har sjunkit. I takt med
att solenergi r ett billigare och
skrare alternativ kommer det
ocks att bli lttare att genomfra en klimatpolitik dr det r
dyrare att slppa ut koldioxid.
Thomas Sterner menar att
det fortfarande behver gras
en del tekniskt, ekonomiskt
och administrativt som underlttar fr frnybar energi.
- Ofta r det ganska mnga

Bild: Scanpix

sm producenter istllet fr
ngra f stora. Det behver
skapas mjligheter fr sm
kraftproducenter, som enskilda
hus med sina tak.
- Det r ju fortfarande relativt krngligt, papper ska fyllas
i och man mste ha tillstnd.
Pltsligt r man en elproducent, sger Thomas Sterner.
DREMOT FINNS det inspiration att hmta sderifrn Tyskland r ett exempel p dr
solenergin har ftt ett genom-

slag nda ner p privat niv.

- I Tyskland har man genomfrt en mycket stor satsning p
solenergi. Dr har man bde
som ml att avveckla krnkraften och minska det fossila beroendet kraftigt. De har satsat
kraftigt p att frenkla och har
bland annat minskat installations- och kringkostnader. Det
r snt vi behver se i fler och
fler lnder, sger Thomas Sterner.
Niklas Thander

Hllbar kldproduktion i fokus

Elevers
blogginlgg
ska sprida
kunskap om
hllbarhet

Giftiga mnen i Gta

lv

Karin Selker

Solenergin har kat med 45%

per r sedan r 2000 och priset
har sjunkit allt eftersom. Detta
kan i sin tur lgga grunden fr
en strre politisk satsning p
frnybar energi. Thomas Sterner berttar vad som behver
gras politiskt fr att frmja
frnybar energi
- Det r olika frn land till
land. P vissa stllen kan det
behvas fortsatta subventioner
och std till teknisk utveckling.
Det har ven kommit fram att
det kan behvas std fr frndrade affrsmodeller, tariffer och andra tekniska detaljer,
sger Thomas Sterner.
IDAG KOMMER Thomas Sterner att presentera FN:s klimatpanel IPCC:s slutsatser om
politiska styrmedel och koldioxidskatter. Han menar att implementeringen av de politiska
styrinstrumenten har tagit fr
lng tid att vi ska klara det s
kallade tvgraders-mlet. Som
det ser ut nu r vi p vg mot
tre-fyra graders global uppvrmning, jmfrt med de frindustriella niverna.
Nu vill han att vi ska rikta
blickarna mot solenergin som
r en av de f positiva utvecklingarna fr att skra en hll-

I KORTHET

eventpersonal med den temariktiga falafellunchen.

Eleverna ska skriva ett blogginlgg om hllbarhet och ansvar med inriktning p kldproduktion, under dagen hlls
debatter och tal p plats som
inspiration till skrivandet. Jacob och hans grupp har riktat
in sig p Jeans.
Bomull r extremt vattenkrvande, det vet skert alla.
Men att det krvs 10. 000 liter
fr att framstlla ett par jeans
kanske r en nyhet. Det gller
att upplysa konsumenter genom vrt blogginlgg.
sa Lfgren r en av dagens
organisatrer. Hon anser att
det viktigaste r att eleverna
lr sig att resonera kring vikten av hllbarhetstnk.
Vi samlar alla eleverna p
programmen, de r framtidens
beslutsfattare och mste lra
sig resonera kring ansvar.
Jonas Pettersson

Wannholt fick flest

kryss bland moderaterna

TT

GTEBORG: Nu har lnssty-

relsen rknat klart personrsterna fr kommunalvalet

i Gteborg. Moderaternas
femte namn p listan, Martin
Wannholdt fick flest moderata
personkryss.
Det r 337 fler n vad partiets gruppledare Jonas Ransgrd fick. Wannholt sger till
P4 Gteborg att han sjlv tror
stdet fr honom beror p att
han varit en tydlig kritiker till
Vstlnken.
Wannholt sger att han inte
siktar p att bli gruppledare
fr Moderaterna. Detta enligt
P4 Gteborg.
Karin Selker

Frre unga anvnder

cykelhjlm
GTEBORG: Ungdomar mellan 13-15 r r smst i Sverige
p att anvnde cykelhjlm. I
lderskategorin r det endast
var fjrde ungdom anvnder
cykelhjlm enligt en ny underskning frn NTF.
Detta trots att alla under 15
r allt jmt omfattas av cykelhjlmslagen. Under det senaste ret har anvndandet av
cykelhjlm minskat med fyra
procent inom lderkategorin.
Vuxna fregr inte med ett
srskilt gott exempel. Endast
var tredje vuxen anvnder
cykelhjlm.
Kldproduktion i fokus under rets Sustainability dag. 

Bild: Jonas Pettersson

Simon Schagerstrm
REDIGERAT AV: NAMN, NAMN, NAMN, NAMN

4 GTEBORG

VSTFRONTEN

I KORTHET

Elev till sjukhus efter

slagsml p skola
LYSEKIL: En elev i 15-rsl-

dern skadades svrt i samband

med ett brk med en annan
elev p en skola i Lysekil.
Det r tv pojkar som
brkat och pojken som blivit
slagen har ramlat och slagit i
huvudet i samband med detta,
sger Christer Fuxborg, presstalesman p polisen i Vstra
Gtaland till Aftonbladet.
Pojken har frts med Ambulanshelikopter till stra Sjukhuset. Det finns inga uppgifter
p hur svrt skadad pojken
ska vara men enligt Hendrik
Mattson bitrdande rektor p
Gullmarsskolan ska pojken
vara vid medvetande.

25 SEPTEMBER 2014

Patientskerheten hotas
av bristflliga IT-system

Problem nr vrdpersonalen inte hittar patientens journalhistorik

med ett nationellt system.

Men det r ingen helhetslsning, sger Tora Hammar.

TT

Lrarutbildningen p
GU hamnar i topp
GTEBORG: Grundlrarutbild-

ning p Gteborgs Universitet har blivit topprankad av

URANK, som jmfrt utbildningen med de 19 andra som
finns i Sverige.
I rankningen kollar man
bland annat p utbildningens
sktryck, prestationsgrad och
studenternas gymnasiebetyg
och resultat frn hgskoleprovet. Det r nr det gller dessa
faktorer som Gteborgs Universitets grundlrarutbildning
sticker ut positivt.
Annat som mts r hur
bra utbildningen r p att f
in studenter med olika bakgrund.. Dr ligger utbildningen ngot lgre i rankningen.

Matilda Carlstrm

Amningen i Sverige
fortstter att minska
SVERIGE: En allt lgre andel

spdbarn ammas och nedgngen r tydligare ju ldre

barnet blir.
Detta visar en ny rapport
frn Socialstyrelsen som slpptes i morse. Bland barn fdda
2012 har amningen minskat
med tv till tre procent jmfrt
med fregende r. Statistiken
visar ocks p stora regionala
skillnader. Vid tv mnaders
lder ammades 90 procent av
barnen i Stockholm, Uppsala
och Gotland, jmfrt med 81
procent av barnen i Vstmanland och Jnkping.
Bland kommunerna i Vstra
Gtalands ln ligger mammorna i Gteborg i amningstoppen
tillsammans med Treboda och
cker kommun.
Johanna Bodin

70-ringar frbjds
ta emot rster i valet
VARBERG: Ett par, 72 och 70

r, som lnge varit rstmottagare vid valen, har anmlt

kommunen till diskrimineringsombudsmannen (DO).
Paret reagerar mot att Varberg har en ldersgrns p
70-r fr jobbet.
TT
REDIGERAT AV: JOHN ANDERSSON

I dag finns ingen nationell journalfring. Det innebr att ett sjukhus inte kan se andras journaler. Det kan innebra en stor skerhetsfara fr patienterna. 

Foto: Linnuniversitetet
GTEBORG: Fr den patient

som uppsker vrd upprttas en

ny journal fr varje klinik denne
besker. Personalen fr i sin tur
svrt att hitta personens historik och kan inte bedma helheten. I vrsta fall kan det handla
om liv och dd fr patienten.
I Sverige existerar ingen
nationell journalfring. Istllet r landstingen sjlvbestmmande och anvnder sina
egna IT-system. Ett sjukhus
kan inte se ett annat sjukhus
journaler, utan mste bestlla dem fr att kunna ta del av
informationen. Ngot som patienten ofta r helt omedveten
om, utan tror att all information ska finnas i datorn hos

den vrdpersonal hon besker. terkopplingen mellan de

olika landstingen och IT-systemen har visat sig vara bristfllig och helhetsbegreppet glms
bort.
Tora Hammar r doktorand
vid eHlsoinstitutet vid Linnuniversitetet. Hon r aktuell
med en ny avhandling om anvndandet av IT-system inom
lkemedelsprocessen.
BARA DET ATT lkaren inte
kan se en tydlig historik ver
patientens lkemedelsanvndning innebr en stor hlsorisk
d mnga lkemedel inte fr
kombineras med varandra. Det
gr inte att gra en sker behandling om man inte knner

till helheten, sger hon.

Men det finns juridiska frhinder mot gemensamma journaler dr sjukhus och lkare
inte fr dela journaler med varandra hur som helst. Framfr
allt med hnvisning till den
strnga sekretess som rder
kring journaler och syftar till
att skydda patientens integritet.
FRGAN OM ETT gemensamt
journalsystem r i mycket en
politisk frga Ett nationellt
journalsystem skulle fra med
sig mycket problematik, dels
ur rent tekniskt perspektiv
men ocks ur integritetssynpunkt.
Vissa problem hade lsts

HANNA WALLMAN r sjukskterska p NL (Norra lvsborgs Lnssjukhus) i Trollhttan, om 2 veckor ska hon brja
jobba p Sahlgrenska i Gteborg. Hon stter p problem
var och varannan dag med
journalhanteringen.
Vi fr gna mycket ondig tid till att leta reda p patientens tidigare journaler. I
akutfall, om det handlar om en
icke-talfr patient, r det helt
omjligt att hitta all historik
ver patienten. Det saknas
ofta information frn en klinik
till en annan.
Fr oss uppstr problemen
ofta vid kommunikationen
mellan slutenvrd och primrvrd. Ett ntverk mellan NL
och vrdcentralerna hade kunnat ppna upp och ge en tydligare kommunikation, menar
hon.
DET FINNS INGEN snabb lsning p problemet. Men det
gr att effektivisera och koppla
samman verksamheten bttre
n i dag menar Tora Hammar.
Just nu hller man p att
infra en nationell gemensam
lkemedelslista dr varje lkare oberoende av sjukhus ska
kunna se exakt vilka mediciner
som en patient tar i ett slags
urval av patientjournalen.
Ett system som till sin princip gr att lkaren och vrdpersonalen fr tillgng till viktiga
uppgifter kring patienten utan
att behva lsa hela journalen.
Ngot som skulle kunna utgra
ett effektivt alternativ till ett
nationellt register.
Erik Gthlin

Ny app mjliggr anonym mobbning

GTEBORG: De senaste dagar-

na har det i flera olika medier

rapporterats om hur ungdomar
krnkts i appen Secret. En app
dr man helt anonymt kan dela
med sig av sina sikter och tankar. Anders Thoresson som r
frilandsjournalist med fokus p
teknik och internet tycker att
kritiken mot appen bara delvis
r berttigad.
Ngonstans tycker jag att det
r uppenbart att den hr typen
av appar, dr anvndaren r
anonym, kommer att missbrukas s som vi ser att till exempel Secret faktiskt gr.
Men samtidigt r Anders
Thoresson tveksam till att det
just r tekniken som ska lastas.
Han tycker istllet att det snarare handlar om uppfostran.
Man mste lra sina barn

hur man ska bete sig mot sina

kompisar. Det r ngonstans
dr det fallerar. Det finns en
massa ungdomar som beter sig
p ett stt som inte r acceptabelt, bara fr att de fr den tekniska mjligheten.
Han menar att kritiken r
berttigad, men att det inte
bara r mot appar som Secret
som kritiken br riktas.
Det finns andra som ocks
har ansvar fr att det blir s
hr.
I OLIKA MEDIER talas det
nu om att frska frbjuda
Secret och i Vstsverige har
hittils fyra ungdomar lmnat
in polisanmlan om frtal och
krnkningar som skett i appen. Anders Thoresson menar dock att en frdel med att
mobbningen sker p ntet, istllet fr p skolgrden, r att

Den nya appen Secret har hamnat i blsvder efter att flera ungdomar krnkts. 
BIld: Fredrik Persson/TT

det blir lttare att bevisa att

den faktiskt existerar.
DE FLESTA tjnsterna, dribland Secret, har en funktion
dr man kan anmla krnkningar direkt till tjnsten. Gr
tillrckligt mnga det s brukar det g ganska snabbt fr

de krnkande statusarna att

frsvinna. Drfr tycker jag att
det finns, srskilt nr man pratar om mobbning, vissa inslag i
det hr som r positiva. De kan
gra det lttare fr vuxenvrlden att sttta de hr barnen
som blir utsatta.
Felicia Green

GTEBORG 5

VSTFRONTEN

25 SEPTEMBER 2014

Svrt att hitta rtt nr man

anlnder som ensamkommande
Fr mig
var sprket
ett enormt
hinder.

GTEBORG: Hitta rtt, ett infor-

mationsmaterial fr ensamkommande flyktingbarn som tagits

fram av Information Sverige,
diskuterades p onsdagen
under en konferens p Ullevi.
Materialet har hjlpt mnga i
vardagen, men fler upplever att
informationen r fr svr att ta
till sig.
SEF, Sveriges Ensamkommandes Frening, var p plats i Ullevis lounge p onsdagseftermiddagen. Mohammed Abdullahi kom ensam till Sverige fr
snart tv r sedan. Idag r han
kassr i SEF.
- Jag ville integreras nr jag
kom hit. Jag ville f vara med i
en grupp. Men fr mig var sprket ett enormt hinder.
HITTA RTT, ett pedagogiskt
utformat material som idag
anvnds i 179 av Sveriges kommuner. Materialet r framtaget av Enheten Boende fr
ensamkommande
ungdomar
i Gteborgs Stad och vnder
sig till unga mellan 15-21 r.
Hitta rtt bygger p aktivt lrande som fljs upp genom en

ta strre ansvar i frga om att

informera
ensamkommande
flyktingbarn om hur det svenska skolsystemet fungerar.
- DET TOG TV och ett halvt
r innan jag frstod hur skolan
i Sverige fungerar. Att man inte
kan ta ln eller studera efter en
viss lder har det inte funnits
ngon Information om hos Information Sverige, sger han.
Information Sverige mts
av bde berm och kritik. Yasnan Khalili, ordfrande i SEF,
tycker att Hitta rtt har fyllt
sin funktion. Men trots att materialet versatts har mnga
saknat den hjlp som projektet
syftar till att erbjuda. Enligt
Mohammed kan en webbportal inte ge unga det de verkligen behver fr att ta sig in i
samhllet.
- Jag bor i en trningslgenhet och trffar min kontaktperson en gng i veckan. Mnga
Det var fullsatt under BURN-konferensen som hlls i Ullevi lokaler under onsdagkvllen.
bor ensamma som jag, men
Bild: Eleonor Broman
det r jttetrkigt. Vi fr bara
genomfrandeplan som upp- i Sverige, ett fantastiskt sys- det strsta hindret nr man pengar, det hjlper inte. Det
rttas mellan ungdomen, kon- tem, men ingen garanterad s- kommer till ett nytt land.
finns pengar verallt i Sverige,
taktpersonen,
socialtjnsten kerhet fr de ensamkommande
- P grund av sprket kom- vi behver en personlig konoch en god man eller srskild som kommer hit.
mer man inte in i kulturen s takt!
vrdnadshavare. Fram till i
Hitta rtt utgr frn barnets fort som man vill. Det r svrt
Har projektet varit fr
hst har projektet drivits av behov enligt BBIC, det system att hitta en ingng.
svrt?
Gteborgsregionens kommu- Socialstyrelsen anvnder sig
- Vi har frskt att tnka utinalfrbund.
av. Det anvnds ven i natio- NR DET KOMMER till att frn de sprk som talas p de
nell utredning, uppfljning och informera ungdomar r skolan platser som mnga ungdomar
TALIEH ASHJARI, enhetschef planering av den sociala barn- viktigast enligt honom.
kommer ifrn. Sidorna r verfr social hllbarhet p Lns- och ungdomsvrden.
- Skolfrgan r absolut den satta till dessa sprk, sger
styrelsen anser att portalen
viktigaste, eftersom skolan le- Gun Rosvall, projektansvarig
fyller en viktig funktion.
ENLIGT FARID SULTANI, vice der till integration, sger han.
fr Hitta rtt.
- Det finns fantastiska lagar ordfrande i SEF, r sprket
Farhid tycker att skolan br
Eleonor Broman

Antalet ensamkommande barn

och ungdomar fortstter att ka
GTEBORG: Antalet ensam-

kommande barn och ungdomar

har kat med 97 procent i jmfrelse med samma period frra
ret. I Kunglvs kommun har
man tre boenden och man planerar att bygga fler.
I gr hlls konferensen BURN
barn och ungdomars rttigheter som nyanlnda i Gteborg. Lnsstyrelsen i Vstra
Gtalands ln driver projektet
Barn och ungdomars rttigheter som nyanlnda, BURN,
med medel frn europeiska
flyktingfonden.

Farid Sultani, Jasdan Khalili och Mohamed Abdullahi jobbar fr SEF, Sveriges Ensamkommandes Frening Riksfrbund.
Bild: Eleonor Broman

SYFTET MED PROJEKTET r

att strka ensamkommande
barn och ungas egenmakt och
sjlvstndighet genom vgledning till korrekt och relevant
information om samhllet och
deras rttigheter som nyanlnda.
Antalet
ensamkommande flyktingbarn fortstter att
ka. Hittills under 2014 har 4
121 ensamkommande barn och
ungdomar skt asyl i Sverige.
Det r en kning med ver 97

procent i jmfrelse med samma period 2013. Den strsta

delen av de ensamkommande
barnen r pojkar. Av dessa var
835 flickor vilket motsvarar 20
procent. Den 1 september i r
fanns det 3 954 asylskande
ensamkommande barn inskrivna i migrationsverkets mottagningssystem. Kommunerna ansvarar fr de ensamkommande
barnen och ungdomarnas boende och omsorg.
I KUNGLVS KOMMUN har
man precis skrivit under ett
nytt ett avtal med migrationsverket om 29 platser fr ensamkommande barn och ungdomar, varav 9 plaster r fr
asylskande.
Anne-Marie Jorsund r
verksamhetschef fr de tre boendena i kommunen och berttar att det r svrt fr alla
kommuner att f fram platser
nr antalet ensamkommande
barn fortstter ka kraftigt.
Vi bygger om och bygger
nya boenden fr att f loss platser, sger Anne-Marie Jorsund
I Kunglv tar man just nu

endast emot pojkar men man

kommer frn och med nsta r
ven ta emot flickor. Frra ret
kom flyktingarna frmst frn
Afghanistan. I r kommer de
frmst frn lnder som Syrien, Marocko, Eritrea, Palestina
med mera.
I Kunglv arbetar man efter
prmen Hitta rtt, en pedagogisk prm om det svenska samhllet, framtagen av Gteborgs
Stad och Vstra Gtalands regionen.
VARJE BARN och ungdom har
en handledare som hjlper till
med vgledning i vardagen.
Socialtjnsten i kommunen
ansvarar fr ungdomarna upp
till 21 rs lder. Efter det frsker man finna olika boendelsningar. Ibland kper Kunglvs
kommun platser i andra kommuner.
Det r svrt fr alla att
skaffa eget boende i den ldern
och det r extra svrt fr vra
ungdomar, sger Anne-Marie
Jornsund.


Sara Hellman
REDIGERAT AV: JOHN ANDERSSON

SISTA SIDAN

VSTFRONTEN

25 SEPTEMBER 2014

Paraplyuppvisning
p Rhsska museet
Stephanie Candia Rojas och Hannele Kopakkala frn Burgrdens utbildningscentrum visar upp sina egenhndigt designade paraplyer inspirerade av en Picassoutstllning.

23 elever frn
inriktningen
fashion design
p hantverksprogrammet
vid
Burgrdens
utbildningscentrum
hade igr en
paraplyvisning p Rhs-

Vi var hr och skte inspiration och sedan gjorde eleverna draperingar till paraplyerna. Vi r vldigt
privilegerade hr i Gteborg som har ett modemuseum
som vi kan samarbeta med, sger Pia Ottosson.

ELEVERNA VISADE UPP sina frgglada och vackert

mlade paraplyer p museets innergrd till tonerna av
bland annat Rihannas Umbrella. Skolan har under
flera r haft ett samarbete med Rhsska museet och
alla rskurser arbetar tillsammans, berttar lraren
Pia Ottosson.

ELEVERNA STEPHANIE CANDIA ROJAS, Hannele

Kopakkala och Andrea Nilsson tycker att projektet har
varit roligt.
Till mitt paraply inspirerades jag av en kruka med
fltmotiv, sger Hannele Kopakkala.
Sara Hellman

Hall dr Sara Olsson

Foto: Sara Hellman

GTEBORG: Sara Olsson, 24, r frsta rs proffs p den

internationella cykelscenen, guldmedaljr i kortbaneSM och VM-aktuell i veckan. Vi har ringt Uddevalla CK
cyklisten fr att kolla lget infr helgens VM-tvling.
Du kommer vara med i lrdagens VM-linjelopp.
Vad tror du om det svenska laget?
Vi mste vara rliga och sga att Emma (Johansson) r en klass fr sig. Jag tycker att resten av tjejerna hller en bra klass, utan att vara vrldsklass.
Vad r mlsttningen p lrdag?
Helt enkelt att ge Emma en s bra resa som mjligt. Vi kr fr henne. Hon brukar vilja ha ett hgt tempo frn brjan. S jag tror att vi antingen kommer driva upp tempot sjlva eller hlla rygg p de stora favoriterna, Holland och Italien.
Du blev inkallad sent till VM - vilken roll spelar
det?
Jag har alltid hoppats p att ta den sista platsen.

VSTFRONTEN
En vningstidning frn JMG, Gteborgs universitet.
Box 710, 405 30 Gteborg
Tel: 031-786 49 66
http://www.vastfronten.se
REDIGERAT AV: STEN MAGNUS VON GOS KARLSTRM

Foto: Sara Hellman

ska museet. Elevernas projekt har pgtt under fyra

veckor och de har hmtat inspiration och tolkat verken
frn museets utstllning Picasso p ett fat, keramik
1948-1971.

S trningsmssigt r det inga problem. Det hade dock

varit bra om beslutet hade tagits tidigare. Nu blev det
lite vl stressigt.
Vi brjar nrma oss slutet p ssongen. Hur r
formen?
Formen r OK, men det r ingen superform. Sist
jag pressade mig var i lagtempot i sndags och d tyckte jag att benen svarade bra.
Snart r rets ssong ver. Hur summerar du din
ssong?
Det har varit mitt frsta r som proffs. S det har
varit en ett vldigt intensivt r jag har lrt mig otroligt mycket. Jag har ftt cykla fr ngra av vrldens
bsta cyklister. Ssongens hjdpunkter mste vara
guldet i kortbane-SM och ttondeplatsen p etapp 5 i
Tour de Bretagne. Det kndes bra att placera sig sjlv
lngt fram nr man kmpat som hjlpryttare s stor
del av ssongen.
Simon Schagerstrm

I dag ker Sara Olsson ner till Ponferrada i Spanien fr att delta i linjeloppet fr Sveriges rkning.
Foto: Svenska Cykelfrbundet

DAGREDAKTIONEN
Nyhetschef: Marielle Theander Olsson

KVLLSREDAKTIONEN
Nyhetschef: Elin Kardell

Reportrar: Erik Gthlin, Sara Hellman, Simon Schagerstrm

Redigerare: John Andersson, Joanna Bartley, Sten Magnus

von Gos Karlstrm

Ansvarig utgivare: Per Alm