Hon vill

snacka l
med tjejer

Selmas vecka
p stadsbiblioteket

ONSDAGEN DEN 19 NOVEMBER 2014

SIDAN 7

En vningstidning frn JMG, Gteborgs universitet

SIDAN 8

Eftermiddag: Halvklart
med en del sol. Fyra grader. Nordostlig vind.
Kvll: Halvklart till molnigt. Tre grader. Nordostlig vind.

VDRET

VSTFRONTEN
SIDAN 8

Toaletter r
viktigare n
fdelsedagar

S ska skolorna i Gteborg

mta hotet frn spicedrogen
Problemen med spice vxer bland ungdomar i Gteborg, nu ska fler skolor
drogcertifieras i ett frsk
att ka medvetenheten.

SIDAN 4

Nu ska barnen p
Annedalskolan lra
sig om hllbarhet

SIDA 2

Redigerat av: simon Rissvik

2 GTEBORG

VSTFRONTEN

I KORTHET

Blir brudpar p
lderns hst
GTEBORG: Krleken har

ingen lder. Frga bara Torgerd Berntsson, 89 r och Lars

Thorleif, 92 r. P lrdag gifter
de sig i Onsala kyrka.
Vi har varit frlskade
sedan frsta stund, sger den
blivande bruden till GteborgsPosten.
Paret, som bda varit gifta
tidigare, trffades fr sex r
sedan p ett kaf. Sedan dess
har krleken bara vxt.
Barn, barnbarn, vriga slkt
och vnner har alla reagerat
positivt p brllopsbeslutet.
Han friade i vras och hon
svarade ja direkt.
Jag hade bara tv krav. Att
vi skulle gifta oss i kyrkan och
att jag ska behlla mitt efternamn, sger Torgerd Berntsson.
TT

Central bedmning
av nationella prov
VSTRA GTEBORG: Vstra

Gteborg r frsta stadsdelen

i Gteborg som nu infr en
central bedmning p de nationella proven i grundskolan.
Det tar lite mer n tre dagar
fr varje lrare att rtta en hel
klass nationella prov men nu
ska en liten grupp pedagoger
rtta hela stadsdelens prov.
Tanken r att det hr ska resultera i att lrarna ska f mer
arbetsro och planeringstid, ka
jmstlldheten i elevbedmningarna och hja kvalitn i
skolan. Det berknas kosta
650000 kronor.
Vrt Gteborg

Ny regel frn EU blir

kostsamt fr rederier
GTEBORG: Frsta januari

trder EU:s hrdare regelverk

om fartygsbrnsle i kraft. D
fr det frekomma hgst 0,1
procent svavel i oljan.
Redare har riktat kritik mot
detta eftersom det kommer
kosta dem miljarder att ndra
p detta.
P Stena Lina har man
redan frberett tgrder och
kommer pbrja konvertering
av frjor s att de istllet ska
kunna drivas med metanol.
Men det r ett kostsamt projekt.
I det korta perspektivet
kostar det oss 450 miljoner
kronor per r, sger Carl-Johan Hagman, vd i Stena Line,
till TT.
TT

Nytt regelverk blir kostsamt fr Stena

Line.


Foto: Scanpix

REDIGERAT AV: EMMA NILSSON

12 SEPTEMBER 2013

Ny bok ska lra

barn om hllbarhet
GTEBORG: Nu i dagarna

kommer alla barn i frsta klass

i Gteborg att f varsitt exemplar av skolmaterialet Lo fr ett
uppdrag. Ett hfte som handlar
om att ta hand om sina klder
fr att ge dem ett lngre liv. P
Annedalsskolan i Gteborg fick
frstaklassarna sina hften p
posten idag.
Jag klarar mig utan bok ocks
fr jag pratar om snt hr och
det ligger mig vldigt varmt om
hjrtat, sger Gabriella John,
lrare p Annedalsskolan.
Initiativtagarna och frfattarna bakom boken r ngra
medarbetare p konsumentoch medborgarservice p Gteborgs Stad. Boken r ett resultat av rets tema och arbetet
med hllbar kldkonsumtion
och nu vill man med boken hoppas man kunna n ut till nya
och yngre mlgrupper menar
Annette Skogster konsumentrdgivare p konsument Gteborg.
Vi tror att barn vldigt tidigt
har ett intresse av att tnka
miljriktigt. Dessutom har barn
i den hr ldersgruppen precis
brjat intressera sig fr att lsa
text sjlva, sger hon.
ANNETTE SKOGSTER upplever att boken har ftt en positiv feedback. Lrare hon har
pratat med menar att boken r
rolig och att det har funnits ett
sug efter ett material med miljinriktning. En av dessa lrare
r Gabriella John.
Milj r ngot som jag
tycker r vldigt viktigt och
jag tycker att det r bra att det
kommer ut information till barnen. Vi ska brja tidigt med att
lra ut det hr mnet, sger
Gabriella John.
Det r viktigt fr att man
mste ha pengar till andra sa-

Barnen p Annedalsskolan vill alla ha varsin bok fr nu har de lrt sig lsa.


ker s att man kanske ska ta

hand om sina klder s att de
inte ska frsvinna s att man
inte behver slsa sina pengar, sger Elli Bransen som gr
i frsta klass p Annedalsskolan. Hennes klasskamrat Majken Aase hller med.
Fr annars kan de g snder och d blir de trasiga och
gr inte att anvnda, sger hon.
Annette Skogster hoppas
att boken skall bli en inspiration fr barnen. En mlgrupp
som hon menar inte ns av det
vriga arbetet.
BOKEN SOM handlar om lodjuret Lo visar att man istllet fr att kpa en ny trja kan
laga den fr att f den att leva
lngre.
Vi konsumerar mer och
mer klder som befolkning.
Detta tar vldigt mycket re-

Foto: Carolin Gadallah

surser i ansprk. Man behver

tnka efter innan man kper
ngot nytt och fundera p om
man verkligen behver det, sger hon. ven tnka till innan
man slnger plagg som man
sjlv r frdig med genom att
tervinna dem eller slja dem
till ngon annan.
KONSUMENT- och medborgarservice vill att det ska vara kul
att konsumera klder p ett
hllbart stt. Drfr har medarbetarna som jobbat med boken stmt av med pedagoger
och bibliotekarier s att boken
skall bli s lttlst och lrorik
som mjligt. Man tror att det
r bra att barn i tidig lder fr
lra sig om hllbar konsumtion
fr att kunna ha med sig det
genom hela livet. Detta hller
Gabriella John med om.
Jag tror att det r bra att

alla satsar och tnker p detta fr det r livsndvndigt fr

framtiden. Och det hr r vr
framtid. De hr barnen, sger
hon.
Carolin Gadallah

Liam Martini lser sakta men skert och

lr sig samtidigt mer om hllbarhet.


Foto: Carolin Gadallah

Mer och mer skrp i Gteborgs toaletter

GTEBORG: I samband med

FN:s vrldstoalettdag med fokus

p sanitet gr Gteborg ut med
en etikettkampanj. Den belyser
det vxande problemet med vad
gteborgarna spolar ner.
Idag r det Vrldstoalettdagen.
Det r World Toilet Organization (WTO) som uppmanar
alla till att fira dagen fr att
p s stt uppmrksamma
det faktum att mnga i vrlden saknar toaletter och sanitet. I Sverige ligger fokusen
p att anvnda toaletterna p
rtt stt d skrpavfallet som
spolas ner kar kraftigt. I Gteborg vljer man att n ut till
allmnheten genom att smycka
brunnslocken i centrum med
tydliga uppmaningar om att
tnka smartare gllande vad

man spolar ner.

Enligt Vrt Gteborg har avfallet som nr Reningsverket i
Gteborg gtt frn 800 ton per
r till 1000 ton p tre r. Enligt reningsverket r det en allvarlig kning som mste uppmrksammas mera.

SOFIA CULLBERG som r

kommunikatr p Gryaab menar p man mste frtydliga
om vad som fr spolas ner i toaletten.
Allt som gr genom kroppen r endast det som fr spolas ner tillsammans med toapapper. Men nd fr vi hit vldigt mycket skrp. Det r ungefr 2000 kg skrp per dygn som
nr reningsverket. S budskapet som mste ut r att ha en
papperskorg bredvid toan dr

allt skrp istllet ska hamna.

Den hr har fastnat i grovgallret, sger Sofia Cullberg
medan hon hller upp en rrad
mobiltelefon. I det lilla trofskpet i glas finns ven lstnder, krkort, leksaksbilar.
Mer vanliga och mindre freml s som snus, tops och kondomer skapar ven dom stora
bekymmer i reningsprocessen.
Delar av pengarna som ska
lggas p vrt vatten fr istllet g till sophantering, sger
Sofia Cullberg
Dock frtydligar Sofia Cullberg att det inte bara fremlen som frsvrar arbetet utan
ven kemikalier och frg, som
ocks r farliga ur ett miljperspektiv.
Joacim Kaiberger

Tv ton skrp. S mycket avfall nr

reningsverket per dygn.


Foto: Joacim Kaiberger

GTEBORG 3

VSTFRONTEN

12 SEPTEMBER 2013

Internationell konferens om
cykelskerhet p Lindholmen

Passagerare
ska rknas
med kameror

Fr att f en bild av gteborgarnas resvanor har Vsttrafik startat ett projekt. 



Foto: Emily Brodin

GTEBORG: I ett nytt projekt

ska Vsttrafik testa att rkna

sina passagerare med hjlp av
kameror. Man ska p s stt f
en tydligare bild ver hur resandet ser ut.

Just nu pgr en cykelkonferens p Lindholmen Science Park dr forskare och cykelexperter frn hela vrlden mts och diskuterar. 

Foto: Lena sberg

Konferensen anordnas fr frsta gngen i Sverige

GTEBORG: Just nu pgr en

internationell konferens om
cykelskerhet p Lindholmen
Science park. Konferensen har
lockat lngvga gster och
invigdes p tisdagen med ett
cykeltg genom centrum dr
knda forskare och politiker
deltog.
Bakom arrangemanget str
Chalmers fordon och trafikskerhetscentrum Safer.
Konferensen behandlar
mnga olika aspekter p cykelskerhet. Bland annat hur cyklister interagerar med vrig
trafik och hur man skapar skrare stder, sger Lisa Knutsson, kommunikationschef p

Safer.
En av de som deltog i cykeltget r politikern Anneli Hulthn, hon r ven en av talarna
under konferensens tv dagar.
Programmet innehller bland
annat seminarier om cykelpooler, hjlmdesign och senaste
forskning inom trafikskerhet.
LISA KNUTSSON tycker personligen att det ska bli intressant att hra om Volvo lastvagnars arbete kring oskyddade
trafikanter.
Lastbilar r ju stora fordon i trafiken och r inblandade i en del olyckor, sger Anneli
Hulthn.
Men de vanligaste cykelo-

lyckorna i Gteborg r trots

allt singelolyckor. Malin Mnsson, cykelplanerare p Gteborgs stad, berttar att de just
nu hller p med underhll och
frbttring av stadens cykelbanor.
En konkret tgrd r att vi
breddar cykelbanorna och gra
separata flt fr cyklister och
fotgngare. Frutom att grusa
banorna ska vi i vinter ven
sopa och salta dem, fr att undvika halka nr snn smlter,
sger Malin Mnsson.
GTEBORGS STAD r en av
sponsorerna till den pgende
konferensen som har lockat
forskare och vrldsledande cy-

kelexperter frn bland annat

USA, Ryssland och Australien.
Det r tredje ret evenemanget
ordnas, men frsta gngen i
Sverige.
Lisa Knutsson menar att Gteborg passar bra som vrdstad.
Vi tycker att Gteborg r
en cykelstad och den kommer
bi bttre och bttre. Staden satsar vldigt mycket p just att
underltta fr alla trafikanter,
och dribland d ocks cyklister. Vi har utmaningar framfr
oss och det r drfr Gteborgs
stad r en stor del i konferensen, sger Lisa Knutsson.

Frida Lundmark
Lena sberg

De vanligaste cykelolyckorna i Gteborg r singelolyckor. Just nu rustar Gteborgs Stad upp cykelbanorna runt om i Gteborg. 


Foto: Lena sberg

I juni 2015 kommer en ny elbusslinje kras igng mellan

Johanneberg Science park och
Lindholmen science park som
en del av projektet Electricity.
Den nya turen ska ta 25 minuter och bussarna snabbladdas sedan under sex minuter
innan de r redo fr en ny tur.
Ombord p bussarna kommer
ny teknik introduceras, dr
kameror inte bara anvnds fr
vervakning utan ven fr att
rkna passagerarna.
Vi ska f en bttre verblick ver hur det ser ut p
vagnarna. D kommer vi kunna ge bttre information och
utveckla nya tjnster till kunderna. Men n s lnge r vi
bara i planeringsstadiet, sger Kristian Lans, presschef p
Vsttrafik.
IDAG RKNAS resenrerna
p Vsttrafiks fordon med
hjlp av stmpelsystemet. Ett
system som ofta ger fel information d inte alla resenrer
bryr sig om att stmpla. Med
det nya systemet kommer berkningen bli mer specifik. En
dator ska rkna ut hur mnga
passagerare som befinner sig
p fordonet och om det finns
ngot ledigt utrymme.
Det blir en frbttrad service ombord och vi kommer ha
bttre koll p exempelvis resenrer med funktionshinder.
Kollektivtrafiknmnden har
beslutat att delfinansiera en
frstudie, dr man utnyttjar
de kameror som redan finns
p fordonen fr att rkna passagerarna. De hjda biljettpriserna i januari har dock inget
att gra med finansieringen av
projektet, enligt Kristian Lans.
Resultatet av rkningen
kommer inte heller att bidra
till fler turer under de mest
pressade timmarna d fordonen ofta r verfulla.
Nej, projektet har inte alls
med det att gra, sger Kristian Lans.

Emily Brodin

REDIGERAT AV: NAMN, NAMN, NAMN, NAMN

4 GTEBORG

VSTFRONTEN

Utredning
om lxhjlp i
Lundby
Gteborg: RUT-avdraget ska
tas bort fr kpt lxhjlp frn
och med rsskiftet, enligt ett
frslag frn regeringen. Nu vill
Moderaterna och Folkpartiet i
Lundby stadsdelsnmnd utreda
hur mnga frldrar som idag
anvnder RUT-avdraget fr lxhjlp. Tanken r att man p sikt
ska kunna erbjuda ett motsvarande std.
Man gr en genomgng och
ser vilka lxhjlpsresurser som
finns i skolan och hur man avser att frbttra det s att det
finns tillgngligt fr alla elever,
sger Bjrn Jedvert, ledamot
fr Folkpartiet i Lundby stadsdelsnmnd.
Beslutet om utredningen av
lxhjlp ska tas p nmndens
mte den 25 november. Kostnaden fr en eventuell utkning
av lxhjlp r svr att frutse.
RUT-lxhjlpen r ju
egentligen en ganska dyr form,
det r ju en individuell lxhjlp
i hemmet fr eleverna. Det man
tnker sig hr r kanske mer
en lxhjlp i grupp, t stdundervisningshllet. Men vi fr se
vad som ryms inom den kommunala budgeten, sger Bjrn
Jedvert.
Flera lxhjlpsfretag har
uttryckt oro ver att avsaknaden av rot kommer att leda till
att frre elever fr hjlp. Felicia Green jobbar extra med lxhjlp p My Academy och menar att man inom branschen
ser negativt p att RUT-avdraget fr lxhjlp tas bort.
Jag tror alla som jobbar
med detta ser negativt p det.
Och familjerna r rdda att de
inte ska ha rd nu, sger hon.
Felicia Green har hjlpt
mnga olika familjer. Hon tycker inte att det stmmer att endast hginkomsttagare anvnder sig av RUT-avdraget.
Bilden som mlas upp i debatten r ofta att de rika kan
fixa lxhjlp men inte de fattiga. Men de flesta familjer jag
varit hos r absolut under medelinkomsttagare och de behver
verkligen det hr fr att kunna
f hjlp, sger Felicia Green.
Behovet av lxhjlp r stort
ven i Lundby dr det finns ett
problem med lga skolresultat.
Bjrn Jedvert tror att mer lxhjlp fr alla kan vara en lsning p problemet
Det vi vet r att det redan
nu bedrivs lxhjlp i skolan i
Lundby. Bekymret r att skolresultaten i
Lundby, oavsett regering,
r p en otillfredsstllande niv. Resultaten gr
inte
uppt
utan de ligger p en lg
niv, som vi
inte
tycker
Felicia Green jobbar
med lxhjlp och tror r bra alls,
sger Bjrn
att mnga familjer
inte lngre kommer Jedvert.

att ha rd. 
 Foto: V. Pandurescu

Marielle Theander Olsson

Redigerat av: Victor Pandurescu

12 SEPTEMber 2013

S ska skolorna
jobba mot droger

Dennis Osmani och Jennifer Lindfors r engagerade i elevrdet och positiva till drogcertifieringen.


Foto: Johanna Bodin

Rektor om drogcertifieringen: Vi mrkte att mnga elever hade en

liberal instllning, s drfr ville vi jobba mer aktivt mot droger
Gteborg: Gteborgs stad vill
se fler drogcertifierade skolor.
Motorbranschens tekniska gymnasium (MTG) r idag den enda
gteborgsskolan som har ett
sdant certifikat.
Vi mrkte att mnga elever
hade en liberal instllning, s
drfr ville vi jobba mer aktivt
mot droger i skolan, sger Maria
Edman, utbildningsledare och
tillfrordnad rektor p MTG.

Nsta vecka ska stadsdelsnmnden Vstra Hisingen

fatta beslut om att drogcertifiera sina grundskolor. Certifie-

ringen har som syfte att frebygga missbruk av droger hos

barn och ungdomar, och har
tagits fram av Gteborg Poseidon Rotaryklubb, i samarbete
medFrldrafreningen Mot
NarkotikaochSKF Certifiering.
Detta r i linje med FN:s
barnkonvention som sger att
alla regeringar har en skyldighet att skydda barn frn de
frdande effekterna som narkotikamissbruk kan medfra.
Att f ett certifikat innebr att
skolan har vissa frpliktelser och

kontrolleras utifrn, vilket kan

innebra en kvalitetsstmpel,
sger Maria Edman.
Genom att informera och
kompetensutveckla
berrda
inom skolan samt frldrar
hoppas Maria Edman att eleverna ska upplysas om baksidorna av ett drogmissbruk.
ven elevrdet r involverade i projektet och de har ven
en stor del i arbetet d de utbildas och fr vidare sin kunskap
genom att hlla frelsningar
fr de andra eleverna. Jennifer Lindfors, elevrdsrepresen-

tant, mrker en stor frndring

under de r hon gtt p skolan.
I ettan hrde man mer
snack om droger i korridorerna,
men nu i trean har jag faktiskt
inte hrt ngonting, sger hon.
ven Denis Osmani, elevrdsordfrande, r positiv till
projektet.
Jag tycker att det hr projektet som skolan har dragit
igng fungerar klockrent p
skolan, sger Denis Osmani,
elevrdsordfrande p MTG.
Matilda Carlstrm
Johanna Bodin

Sex till sjukhus efter Spiceanvndning

Gteborg: Sex ungdomar

frdes p mndagskvllen till
sjukhus efter att ha rkt Spice.
Problemet med Spice har vxt
sig stort, och fortstter vxa.

Av de sex ungdomarna som

togs in p Sahlgrenska p mndagskvllen var tv stycken
kvar p sjukhuset p tisdagseftermiddagen. De tv unga killarnas tillstnd var d stabilt.
Inga ddsfall den hr gngen.
Men s sent som fr tv veckor
sedan intrffade ett ddsfall p
stra sjukhuset som misstnks
orsakats av Spice.
P Avdelning 306 vid stra sjukhuset jobbar Charlotta
Svensson. Hon r specialistsjukskterska i psykiatrisk
vrd. Avdelningen tar emot
ungdomar mellan 16-21 r med
alkohol- eller tobaksmissbruk.

Hon stter p drogen dagligen.

ven fast drogen p under senaste mnaderna resulterat i
spaltmeter i tidningarna har
problemet pgtt under en
lngre tid n s.
Det har varit ett problem
en lngre tid en s. Ett r fr
jag sga, i alla fall, sger Charlotta Svensson.

Spice r en syntetisk cannabinoid. Faran med drogen r att

man aldrig vet exakt vad innehllet r, vilken koncentration
substansen har, eller vilken
som r tillverkningsmetoden.
Hon berttar att 40 procent
av de som kommer till mottagningen har problem med Spice.
Problemen dessa kommer in
med r ptagliga.
De mr ofta dligt bde
psykiskt som fysiskt. Halluci-

Spice r billigt och enkelt att f tag p. Ngot som lett till hg popularitet bland ungdomar. 
Foto: Wikimedia Commons

nationer och vanfrestllningar r vanliga. De kan ven vara

gra i huden, vara infektionsknsliga samt dliga vrden p
levern och njurar, sger hon.
Spice r inget frmmande
fr en grupp tonringar utanfr
Schillerska gymnasiet. De frstr varfr ungdomars instll-

ning till drogen fortfarande r

lttsam, trots den senaste tidens nyheter.
Det r vldigt ltt att f tag
p. Det finns verallt! S jag
tror mnga tnker att det som
str i tidningen inte kan hnda
mig.
Simon Schagerstrm

GTEBORG 5

VSTFRONTEN

12 SEPTEMBER 2013

Mnga hoppar av trots

SFI-kurser i toppklass
Var fjrde
lmnar
utbildningen
utan godknt
resultat

GTEBORG: Gteborg toppar

listan ver godknda SFI-elever

av de tre storstderna. Dessutom r utbildningen billigare n i
Malm och Stockholm. Men var
fjrde elev hoppar av.
Fredrik Harstad r pedagogisk
utvecklingsledare p, ABF-vux
och Odinskolans svenska fr
invandrareundervisning. Att 24
% av SFI-eleverna i Gteborg
hoppar av ser han inte enbart
som ett problem.
Man kan faktiskt tala om positiva avhopp. Mlet fr mnga
hr r arbete och vi har elever
som fr jobb och d uppmuntrar
vi den typen av avhopp.
Riksdagsledamoten Yilmas
Kerimo (S) skriver i en motion
till riksdagen att kvalitn mste hjas. Mnga hoppar av sin
svenska fr invandrar-utbildning och Kerimo vill att siffran
ska snkas.
Sprket r nyckeln till integrationen. Bara var tredje
deltagare nr mlen inom fem
terminer och efter fyra r har
knappt hlften av deltagarna
ntt mlen, skriver Kerimo i
motionen.
KERIMO FRESLR att alla
kommuner ska varva utbildningen med praktik. Mahmoud
Massoud r 25 r och har lst p
Odinskolan i ett r. Han tycker
det r bra att skolan hjlper till
att ordna praktik. Men en sak

Antal godknda elever i utbildningen svenska

fr invandrare i Sveriges sju strsta stder

Vsters
Linkping
rebro
Gteborg

Uppsala
Malm
Stockholm

68% har blivit godknda

61% har blivit godknda

Andel nybrjare 2011 som erhllit

betyget Godknd eller Vl Godknd
p ngon SFI-kurs 2011, 2012
eller 2013. Gteborg har flest antal
godknda elever i utbildningen bland
rikets tre strsta stder. Allra bst har
de ngot mindre stderna klarat sig
och i topp ligger Vsters.
Klla: Skolverket

60% har bllivit godknda

59% har blivit godknda
55% har blivit godknda
52% har blivit godknda
47% har blivit godknda

Andel nybrjare 2011 som erhllit betyget Godknd eller Vl Godknd p ngon SFI-kurs 2011, 2012 eller 2013. Gteborg har flest antal godknda elever i utbildningen bland
rikets tre strsta stder. Allra bst har de ngot mindre stderna klarat sig och i topp ligger Vsters. Klla Skolverket. 
Bild: TT-bild

trivs han inte med. Nr man

sker sig till SFI delar kommunen in dig i en studievg, en
niv, utifrn hur mnga r du
gtt i skolan.
I min klass r vi allt frn
20 r till 50 r. Vi lever olika liv.
Jag vill bara studera och lsa
klart och vara i skolan, men
mnga hr har kanske familj

och andra saker de mste gra.

Vi r vldigt olika. Jag skulle
vilja lsa med mnniskor som
vill samma sak som jag.
DET FINNS TRE studievgar.
En fr de som inte kan lsa
och skriva, en fr den som lst
grundskola upp till tta r och
studievg tre om eleven lst

gymnasiet eller r akademiker.

Yilmas Kerimo vill att akademiker ska kunna lsa p hgskola eller universitet istllet
fr p komvux.
Fredrik Harstad p ABFvux har sjlv arbetat som lrare och skrivit flera lrobcker. Han hller med om att det
r viktigt att hitta en niv som

passar varje elev.

Vi hade frsts grna sett
fler studievgar, men vi tycker
att vi sjlva kan anpassa utbildningen till varje elev nd.
Tidigare fanns det bara en utbildning fr alla elever, s de
tre studievgar r vi tacksamma fr.
Karin Selker

Greppet hrdnar kring skatteparadisen

och Caymanarna r skatteparadis som tidigare frknippats
med svenska fretag. Skatteverket har inga siffror p en
nedgng fr skatteparadis men
uppskattar att det har gtt ner.
Det r fler faktorer som gr
att vi tror det, sger Gran Haglund, analytiker p Skatteverktes utlandsavdelning.

des. Avtalet avser att lnderna

ska ha utbyte av upplysningar
i skatterenden. Sverige ligger
i framkant med avtalen och
har tillsammans med de vriga
lnderna i Norden tecknat 44
stycken. Den svenska skattemyndigheten samarbetar med
skattemyndigheter i andra lnder fr att tillsammans f en
uppfattning om situationen.

Skatteverket har sedan 2009

anstrngt sig hrt fr att komma tillrtta med skatteplaneringen. Man uppskattar att
flera miljarder frsvinner ut ur
landet varje r till s kallade
skatteparadis. I maj undertecknade Sveriges och Grenadas regering ett informationsutbytesavtal som nu i oktober lagfr-

ENLIGT GRAN Haglund p

Skatteverket har flera faktorer
gjort att pengar till skatteparadis minskat. Skattesituationen
i Sverige har frndrats bland
annat med avskaffandet av frmgenhetsskatten och anstllda p banker runt om i vrlden
har lckt information. Det har
p s stt blivit mer oskert

SVERIGE: Bermuda, Gibraltar

att ha sina pengar utomlands.

Upptcktsrisken har kat vsentligt med informationsutbytesavtalen och vi har ftt in fler
sjlvrttelser nu n frr, sger
Gran Haglund.
Syftet med avtalen r att
skapa ett heltckande nt vrlden ver mellan lnder dr det
tidigare varit knt att pengar
placerats. Ett informationsutbytesavtal innebr att tv lnder ingr ett utbyte av skatteutredningar som utfrs utomlands, ven hur sekretessen
och metoden fr detta ska behandlas.
GENOM ATT UPPRTTA
avtal med fler lnder runt om
i vrlden blir det svrare att
kunna flytta pengar sinsemellan olika skatteparadis. Reger-

ingen vill bidra till en internationell finansiell ordning och

dessa avtal ger en transparens
i skatterenden lnder emellan.
Den sammanlagda summan
av de svenska fretagen placerar utomlands r svrt att
avgra enligt Gran Haglund.
Men efter infrelsen av flertalet informationsutbytesavtal tros det ha minskat. Dessa
avtal har frbttrat relationen
mellan lnder. Lnder som tidigare haft stmpeln som skatteparadis vill nu tvtta bort
den och r mna om att visa
upp gott samarbete, sger Gran Haglund.
I dag saknar Sverige avtal
med ett av de s kallade skatteparadisen, Frenade Arabe-

miraten.
Det r bara en tidsfrga
innan vi gr det, sger Gran
Haglund analytiker p skatteverkets utlandsavdelning.

Fakta

Emilia Halling

FAKTARUTA: En sjlvrttelse
innebr att man sjlv anmler
utebliven skatt och behver
p s stt enbart skatta fr de
fem senaste ren och slipper
straffavgifter. Totalsiffran fr
antalet sjlvrttelser i Sverige i
r r frn januari till augusti 2024
stycken. Det r 425 fler n frn
samma period i fjol. Sammanlagt
har svenska staten ftt in 1,8 miljarder kronor sedan 2010. Klla:
Skatteverket.se
REDIGERAT AV: NAMN, NAMN, NAMN, NAMN

6 GTEBORG

VSTFRONTEN

12 SEPTEMber 2013

Sverige favoriter i hemma-VM

GTEBORG: Med cirka tre veckor kvar till hemma-VM i innebandy s vilar ett favoritskap p
Sveriges axlar som har chans att
vinna andra raka VM-guldet.

VM-truppen
Mlvakter:
Patrik man, AIK
Johan Rehn, Falun

Den 5 december brjar innebandy VM fr herrar i Gteborg.

Turneringen kommer att spelas
i Scandinavium och Lisebergshallen.
Finalen spelas 14 december i
Skadinavium.
En av de spelarna som r uttagen i VM-truppen r Pixbos
back Martin stholm som r
frvntansfull infr msterskapet.
- Det knns ju bra, det r en
stor frmn att spela p hemmaplan sklart. Det r ju kul
att f spela infr hemmafans
och infr nra och kra som
kommer och kollar, sger Marin
stholm.

Backar:
Martin stholm, Pixbo
Mattias Wallgren, Warberg
Anton Karlsson, Linkping
Robin Nilsberth, Granlo
Rasmus Sundstedt, Storvreta
Mattias Samuelsson, Storvreta
Jonas Adriansson, Falun

Forwards:
Patrik Malmstrm, Pixbo
Rasmus Enstrm, Falun
Alexander Galante Carlstrm, Falun
Henrik Stenberg, Storvreta
Joel Kanebjrk, AIK
Karl-Johan Iraues, AIK
Kim Nilsson, Grasshopper Club Zurich
Alexander Rudd, Storvreta
Johan Samuelsson, Granlo

Vad tror du om gruppen?

Det blir en tuff match mot
Finland. Men ven Lettland
och Tyskland r bra lag. Men
jag ser oss nd som favoriter i
gruppen.
Vad tror du om era chanser i
turneringen som stort?
Vi r vrldsledande i innebandy och vi r tippade att vinna guld s det r guld vi gr fr.
Ngot drmscenario?
Det r vl att mta finland
i final, som r en stor rival, och
vinna med udda mlet.
Vad har du fr personliga
frvntningar?
Det r att g in och ge allt
och gra det mesta fr laget.

Emil Johansson, Falun

Jonas Svahn, Falun

Snart brjar innebandy-VM p hemmaplan. I Sveriges grupp finns Tyskland, Lettland och Finland.

Jag har frskt att frbereda

mig infr msterskapet och
framfrallt finslipat vissa detaljer i det tekniska spelet.
Senaste gngen Sverige arrangerade Vm var 2006 och d
vann man mot Finland 7-6 i finalen efter ett avgrande i sudden death.
tta r senare har man chans

att upprepa samma bedrift och

frn Svenska innebandy frbundets sida som r en av huvudarrangrerna s har man
hga frvntningar.
Givetvis finns stora frvntningar, svl sportsligt som organisatoriskt, och att arrangemanget bidrar till att sporten
synliggrs p en helt ny niv,

sger Magnus Nilsson, VM-general p Svenska innebandyfrbundet.

Vad betyder VM p hemmaplan?
Ett VM p hemmaplan r
alltid viktigt utifrn mjligheten att skapa ytterligare uppmrksamhet kring sporten,

Foto: TT

bygga nya profiler och stjrnor

och inte minst ka intresset hos
alla mlgrupper. Och publikmssigt har vi som mlsttning
att sl publikrekord i VM-sammanhang, och att msterskapet ska bli det strsta internationella msterskapet i Sverige
2014.
Joakim Wennersten

Inget kunde stoppa Foppa - frutom skadorna

1991. Hr i Modo-trjan 

Foto: TT

2006. OS-guldet firas i StockholmFoto: TT

Inatt klev nummer 21 in i ishockeyns Hall of Fame som tredje

svensk. Dr han residerar jmte
Brje Salming och Mats Sundin.
Karriren p isen m vara ver
men du r sannerligen en legend, Peter.

om vem som r Sveriges bste

ishockeyspelare genom tiderna.
Fr mig r det ingen tvekan. Peter Foppa Forsberg r vr bste spelare.
Som spelare var Peter helt
komplett. Hans spelfrstelse var utomjordisk, gudomliga handleder och ett bra skott.
Trots det s var han en otroligt
fysisk spelare och defensivt stabil. Hans enda svaghet var skadorna. Den dr jvla foten. Akillesfoten.

Det brjade redan 1988 med en

guldmedalj i TV-pucken. Hans
medspelare d var bland annat
Markus Nslund, Andreas Salomonsson och Hans Jonsson.
Samtliga gick senare vidare
till NHL. Men bara en frn det
laget r med i NHL:s Hall of
Fame.
1991 draftades han i frsta
rundan av Philadelphia Flyers
som sjtte spelare utav totalt
264. Han var d 18 r.
Ssongen 1992/1993 gjorde
han avtryck i bland annat JVM
d han slog pongrekord - 31
Redigerat av: Henrik norman

2001. Andra Stanley Cup-vinstenFoto: TT

2002. Nyopererad fot

pong p sju matcher.

Det frsta OS-guldet tog han
ssongen 1993/1994.
NHL-debuten kom ssongen
94/95. Forsberg gjorde sig ett
namn direkt genom att gra 47
pong p 50 matcher fr Quebec. Nstkommande ssong
flyttades laget till Denver och
blev Colorado Avalanche. Samma ssong vann han sin frsta
Stanley Cup. Han var d 23 r
gammal.
Hans andra Stanley Cupvinst brgades ssongen 00/01,

ven denna gng med Colorado

Avalanche.

Foto: TT

Succn fortsatte och

Forsberg fick spela i stort sett
alla All Stars-matcher mellan
1996 och 2003.
Det andra och sista OS-guldet togs i Turin i hans sista riktigt bra ssong. Drefter brjade Peter bli allt mer skadad och
kunde inte spela lika mnga
matcher som han gjort tidigare.
Det rder delade meningar

Slutet av karriren kantades av skador och taliga comeback-frsk som nstan blev
farsartade. Men jag var lika
glad varje gng det ryktades om
att han skulle spela igen.
Han fick inte avsluta karriren nr han ville, den gode
Peter, men jag tror han r rtt
njd nd.

2014. Introduceras i Hall of FameFoto: TT

Krnika: Henrik Norman

Foto: Victor Pandurescu

GTEBORG 7

VSTFRONTEN

18 November 2014

Fretagsdag intar stadsbiblioteket...

i korthet

Spotify anstller 500

STOCKHOLM: Den strm-

mande musiktjnsten Spotify

kommer att ka antalet anstllda med en tredjedel, frklarade medgrundaren Martin
Lorenzon p en handelsmssa
i Helsingfors p tisdagen, skriver AFP.
- Vi r 1 500 och vi rekryterar ytterligare 500, upp till 2
000, sade Lorenzon utan att
precisera nr de nya medarbetarna ska anstllas.
Spotify har p senare tid ftt
konkurrens p vrldsmarknaden, inte bara frn franska
Deezer utan ocks frn de
stora ntjttarna. Youtube
har nyligen lanserat en egen
musiktjnst och Apple kpte i
vras musiktjnsten Beats.
- Alla lskar musik s om du
har en produkt som alla lskar
dyker det naturligtvis upp
konkurrenter. Men konkurrens
r bra, d mste jag springa
fortare, sade Lorenzon.
Spotify frklarade i frra
veckan att fretaget har 50
miljoner anvndare varav 12,5
miljoner betalar fr tjnsten.

Fr frsta gngen arrangeras fretagardagen p Gteborgs Stadsbiblioteket. P bilden Annika Stigland och Tina Hedegrd, bibliotekarier 
GTEBORG: Upp till 500 ar-

rangemang bjuder Stadsbiblioteket in allmnheten till varje r.

Den hr tisdagen anordnas Nyfretagardagen p biblioteket,
som r till fr alla som vill starta
eget fretag.
Vi r en mtesplats! Mellan
2500 och 3000 personer kommer till biblioteket dagligen,
sger Tina Hedegrd, bibliotekarie.
Stadsbiblioteket skrudar om
infr dagens arrangemang. I
den nybyggda Trappscenen
riggas ljus och projektorn och
man testar ljudet infr invigningstalet. Tv vningar upp
flyttas pallar och stolar. Montrar byggs ihop och flygblad placeras ut. Om drygt en timme
inleds Nyfretagardagen p
Stadsbiblioteket.
Du fr rdgivning och std
med dina fretagsider. Och det
r helt gratis, Sger Tina Hedegrd, bibliotekarie p Stadsbib-

lioteket som arbetar med Nyfretagardagen.

Till Nyfretagardagen kan
bde den som har en id som
hen vill bolla och den som redan har startat ett fretag
komma och f support. Arrangemanget r ett samarbete mellan Business Region Gteborg,
Stadsbiblioteket och en rad representanter frn nringslivet,
som till exempel Ekobanken
och SEB. Nyfretagardagen
har arrangerats flera gnger
tidigare, men det hr r frsta
gngen som man r p Stadsbiblioteket.
Dels r det ju fr att vi r
en mtesplats som kan locka
mnga beskare, men ocks fr
att vi r ett bibliotek som arbetat med fretagsinformation i
mnga r. Vi har litteratur om
bokfring och annat fretagsrelaterar men vi ordnar ocks
kurser i att starta eget fretag,
sger Tina Hedegrd.
Nyfretagardagen r bara

en av upp till 500 programpunkter p Stadsbiblioteket

varje r. Biblioteket har sina
egna arrangemang ssom frelsningar, kurser och lxhjlp.
Men ven externa aktrer hyr
in sina evenemang i lokalerna.
Dagens
arrangemang
har tv delar - dels frelsningarna i Trappscenen och dels
ar inne i biblioteket. Varje
har ett eget tema utifrn vilket
man kan diskutera sin id med
olika
arbetsmarknadsaktrer. arna ska ge information,
medan fredragen p Trappscenen ska inspirera, berttar
Katarina Clase frn det kommunala bolaget Business Region Gteborg AB.
Vi p Business Region
Sweden hoppas att den hr
dagen ska inspirera och ge en
kick och f fler att inse att det
inte r s svrt att starta fretag, sger Katarina Clase
Hur mnga som kommer

Foto: Hanna Dahlstrm

komma till eventet r oklart eftersom man inte har ngon franmlan, men Annika Stigland
och Tina Hedegrd, bibliotekarier p Stadsbiblioteket Gteborg hoppas p en beskssiffra
nrmare 600 personer.
Mellan 2500 och 3000 personer besker Gteborgs Stadsbibliotek varje dag. Det r ungefr samma siffra som fre
den omfattande ombyggnationen och antalet arrangemang
per r r ocks ungefr detsamma.
Programmen och arrangemangen r ingen ny satsning,
men mnga tror det. Huset r
ju nytt, s det r vl det som
gr att det knns som en omstart, sger Tina Hedegrd.
Men vi har en ny satsning
med kurser p ltt svenska internetkurser och krkortsboken. Vi vill bryta segregationen
och frmja lsning fr alla, sger Annika Stigland.
Hanna Dahlstrm

...medan Selma Lagerlf blir tillgnad en hel vecka

GTEBORG: Vi r vana att se

henne skrynklig och nedtryckt

i plnboken bland alla andra
sedlar och mynt.
Men p Stadsbiblioteket har
man nu plockat upp Selma ur
plnbokens rra och gett henne
en egen vecka i utstllningshallen p bottenvningen.
Varje r arrangerar Gteborgs
Stadsbibliotek upp emot 500
programpunkter, ssom frelsningar, utstllningar och
kurser. En av dessa r Selma
Lagerlfs-veckan, som r ett
samarbete mellan bland annat
Selma Lagerlf Sllskapet och
stadsdelsnmnden Norra Hisingen.
Selma-veckan invigdes i
lrdags och beskaren bjuds p
allt frn utstllning, till bokcirkel och hglsning fr barn.

Utstllningen ger oss en annan Selma Lagerlf n den solblekta, skrynkliga Selma som
vi brukar se p vra tjugolappar. Vi fr en historisk tillbakablick p hennes liv. Och vi fr
ocks se henne genom gonen
p barn och unga i Backa.
I Backa r mnga gator
dpta efter Selma Lagerlfs
bcker och karaktrer. Sklart
finns Selma Lagerlfs torg,
men ocks Nils Holgerssons
gata och Mrbackagatan.
I ett samarbete med Selma
Lagerlf Sllskapet har elever
p Sklltorpsskolan i Backa
lst olika bcker av Selma Lagerlf och sedan gjort sina egna
tolkningar av texten.
Ngra ttondeklassare har
jobbat med knda Selma-texter
och skrivit om dem s att de utspelar sig i nutid. Klass 6H il-

lustrerar den klassiska novellen Bortbytingen, medan en annan grupp gjort ett kollage ver
vad Nils Holgersson skulle f
se om skulle flyga ver Backa
idag.
Men Selma Lagerlf var ocks en banbrytande kvinna p
mnga stt, fr vi reda p i utstllningen. Hon var den frsta
kvinnan och frsta svensken
att f Nobelpriset i litteratur
och den frsta kvinnan att vara
med i Svenska Akademin. Men
hon var ocks den frsta kvinnan att bli filosofie hedersdoktor vid Uppsala universitet och
den frsta kvinnliga ledamoten
i Kommunfullmktiga i Vstra
mtervik.
Selma Lagerlf-veckan pgr fram till fredag 21 november.
Hanna Dahlstrm

FAKTA/Visste du att?
Selma Lagerlf fddes den 20
november 1858 i Mrbacka i
Vrmland. 1891 debuterade
hon med Gsta Berlings saga.
D var hon 33 r gammal.
Redan 1920-talet praktiserade
hon yoga och 1924 kpte hon
sin frsta bil - en Hupmobil.
Nr Gsta Berlings saga filmatiserades 1924 sknkte
hon hela vinsten till Gsta
Berling-fonden, en fond fr
kvinnliga frfattare.
Selma hjlpte den blivande
Nobelpristagaren Nelly Sachs
att fly till Sverige tillsammans
med sin mamma under andra
vrldskriget.
Lagerlf dog 16 mars 1960.
Klla: Selma Lagerlf-Sllskapet och Wikipedia

TT

Istid rder i Gteborg

GTEBORG: Vi lever i en istid

och i Gteborg finns mammutar och sabeltandade tigrar.
Modeller, visserligen. Men
nd. - De levde mycket nra
mnniskan, sger zoologen Jan
Westin om djuren p Universeums istidsutstllning.
Om ni trodde att istiden var
ver s trodde ni fel.
- Vi lever faktiskt i en istid
som startade fr ungefr 40
miljoner r sedan. Inom varje
istid s finns det kallare och
varmare perioder, och glacialer
och interglacialer, och vi lever
nu i en interglacial med lite
varmare vder som tur r, sger Jan Westin, vetenskaplig
ledare p Universeum.
P vetenskapscentrumets
tak rder inte bara den pgende istiden han talar om,
utan ven en konstgjord sdan: Beskarna kan g runt
bland rrliga modeller av
mammutar, sabeltandade tigrar och grottbjrnar i naturlig
i storlek.
TT

sna skes till julkrubba

HAGFORS: Skes: Livs levande

vnligt sinnad sna som vill
jobba i en julkrubba.
Det r vintermarknaden i
vrmlndska Uddeholm som
skriar efter hjlp i en annons,
uppger P4 Vrmland.
I den levande julkrubban
kommer snan att f sllskap
av bland annat fr, en oxe och
en fjllko med kalv.
- Men en riktig sna r svr
att hitta. Vi hoppas vi kan lna
en. Plan B r att anvnda en
minihst som vi fr stta fast
strre ron p, sger Trees
van Alphen som r med och
arrangerar julmarknaden, till
P4-programmet.
TT
Redigerat av: Henrik Norman

SISTA SIDAN

VSTFRONTEN

Fem Ale, gruppen dr

kvinnor snackar l

KRNIKA
Douglas del

Fr ungefr tio mnader sedan startade Elin Carlsson lgruppen Fem Ale p Facebook. Gruppen r ett
forum dr kvinnor kan diskutera l och skapa evenemang. Detta fr att tillsammans lra sig mer och
utveckla det gemensamma intresset, som i samhllet
ofta ses som manligt. I mndags hade gruppen releasefest fr let We can do it.

Toaletter
&
fdelsedagar

l har lnge ansetts vara en manlig dryck. Men

Elin Carlsson menar att intresset bland kvinnor r
strre n man tror. Just drfr behvs en lgrupp
fr kvinnor dr man kan knna sig bekvm.
- Mnga har sagt att de inte skulle g p lprovningar om de var blandade grupper. De skulle inte
vga sga eller frga saker.
Idag har gruppen ver 500 likesoch den kar stadigt. Elin Carlsson blev tidigare i r kontaktad av
Felicia Nordstrm ifrn restaurangen lrepubli-

19
Elin Carlsson startade gruppen fr tio mnader sedan

Foto: privat

ken. Hon kom med idn att fra samman Fem Ale
och gteborgsbryggeriet Ocean fr att brygga ett l.
Elin fastnade direkt fr idn om att brygga eget.
-De hade idn om att brygga ett l av kvinnor och
ven fr kvinnor, fast det r ju fr alla. Det r mest

Premir fr We Can Do It - len

Foto: privat

fr att uppmrksamma kvinnor i lbranschen. Jag

nappade p det.
I mndags var det releasefest fr We can do it,
som r namnet r p den pale ale p 4,6% som nu
r klart. Mer l ska bryggas, krogar ska frses och
i februari kommer det att slppas p ngra av Systembolagets butiker i Gteborg.

Elin Kardell

VSTFRONTEN
En vningstidning frn JMG, Gteborgs universitet.
Box 710, 405 30 Gteborg
Tel: 031-786 49 66
http://www.vastfronten.se
Redigerat av: simon Rissvik

12 SEPTEMBER 2013

november.
Stolthet.
En
obeskrivligt uppblst
stolthet,
knslan av att vara oddlig och
bst, eufori i dess renaste form.
Jag hade cyklat fr frsta gngen i mitt liv utan stdhjul.
Ddsterror. ngest. Panik.
Skrck. Jag minns att jag tnkte Nu dr jag. Jag hade precis
haft mitt livs bsta gonblick,
och nu skulle jag d. Jag har
precis insett att jag oundvikligt
kommer ramla. Ett gupp i grusvgen skulle bli mitt slut.
Jag lskar dig. Isande bl
gon som tittar upp p mig.
Hennes lilla hand i min. Det
kndes som att ngon hoppade jmfota p insidan av mitt
brst. Dr och d blev det s
tydligt fr mig att det hr frmodligen r den enda personen
jag bokstavligen talat hade offrat mitt liv fr. Min lskade syster.
19 november. Min fdelsedag.
Symbolen fr mitt liv. Alla livsavgrande gonblick, knslor,
upplevelser. Allt det obeskrivligt vackra, trygga, skra. Jag
r verlycklig att jag finns och
har ftt uppleva.
Hat, avsky, fruktan. Saker
jag helst skulle gra ogjorda, eller i alla fall glmma. Svulsten
i brstet av ofog, illvilja och
framfrallt rdsla. Som tur r
ligger detta i mitt livs periferi.
Jag har levt ett bra liv. Jag har
fler bra minnen n dliga. Jag
r vrlden evigt tacksam fr
mina nst intill perfekta omstndigheter, en livssituation
som har gett mig bra odds fr
ett bra liv.
Men det hr r bara mitt liv.
Ett liv vars utgngspunkt nd
r olik de allra flestas. 19 november r nmligen inte bara
min fdelsedag, utan ocks internationella vrldstoalettsdagen. Trots det lustiga namnet

r det inget att skratta t. 2.5

miljarder mnniskor saknar
ngot s grundlggande som
vettigt avlopp och nstan 1 miljard saknar rent vatten. Ungefr 1400 barn dr varje dag till
fljd av orent vatten och dlig
hygien.

Det rcker med att du bara

kan lsa denna text, ja d r
sannolikheten stor att du fddes med otroligt mycket bttre
frutsttningar n de absolut
flesta i vrlden. Och det gjorde
ju jag med.
Douglas del

DAGredaktionen
Nyhetschef: Joel Eriksson

Kvllsredaktionen
Nyhetschef: Simon Rissvik

Reportrar: Elinor Strand, Jennifer Johansson, Emily Brodin,

Hanna Dahlstrm och Emilia Halling

Reportrar: Douglas del och Joacim F Kaiberger

Ansvarig utgivare: Per Alm

Redigerare: Victor Pandurescu, Emma Nilsson och Henrik

Norman