Lär av de goda exemplen!

2010-03-09
 Framtidsutsikter

• Sjunkande skatteintäkter närmaste åren

• Långsiktigt finansieringsproblem
• Oroväckande demografisk utveckling
Det är inte så synd om kommunerna
• Kostnaderna ökar ofta utan att kvaliteten i
tjänsterna förbättras
• Överskott omvandlas till kostnadsökningar,
underskott till skattehöjningar
• Näringslivet lyckas med en kontinuerlig
produktivitetsutveckling
• Det är för lite fokus i kommunerna på
produktivitetsutveckling
 Stora skillnader i kostnader
Barnomsorg 103 937 79 626
30% mer (Jönköping) (Helsingborg)

Grundskola 71 605 63 186

10% mer (Linköping) (Eskilstuna)

Äldreomsorg 491 158 307 910

60% mer (Umeå) (Västerås)

2005 års statistik, men principen är densamma i år

 Tänkbara förklaringar …
• Strukturella faktorer

• Skillnader i kvalitet
 Samband mellan kostnad och kvalitet?
Kostnad och resultat inom grundskolan

15,0
Genomsnittligt meritvärde (avvikelse fr Salsa-

10,0

5,0
värde)

0,0

-5,0

-10,0

-15,0
-20,0 -15,0 -10,0 -5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0

Kostnader (avvikelse fr standardkostnad)

6
 Att jämföra sig med eliten
Nyckeltal Kommun Kostnad
Kostnad/elev grundskolan Danderyd 71 802
Kostnad/elev gymnasiet Helsingborg 79 362
Kostnad/elev förskola Täby 99 107
Äldreomsorg särskilt boende Västerås 321 424
Äldreomsorg ordinärt boende Linköping 114 424
Nettokostnad fritid/innevånare Kävlinge 750
Nettokostnad kultur/innevånare Kävlinge 480
Kostnad individ/familjeomsorg/innevånare Solna 2 881
U
pp

0,00
0,50
1,00
1,50
2,00
2,50
3,00
3,50
4,00
4,50
la T
nd äb
s y
Vä 1,63
sb
Li y
di 1,96
D n gö
an
de 1,97
ry
d
U Ty 2,03
pp re
la
nd sö
s- 2,12
Ö Br
o
st
er 2,24
åk
er
Jä
r 2,31
So fäl
lle la
nt 2,58
un
a
Ek 2,62
er
ö
N 2,76
N ac
yn ka
äs
ha 2,81
m
n
So 2,82
Va ln
lle a
nt 2,93
u
Va na
xh 2,95
ol
m
Sa 3,07
le
m
Vä
rm 3,08
dö
Si
gt 3,12
un
H a
Långsiktig vision

ud
di 3,18
Skattesänkningspotential - långsiktig vision

ng
N
or e
Su rtä 3,20
nd lje
by
be 3,21
H rg
an
in 3,30
Bo ge
tk 3,43
yr
N ka
yk
3,67
St var
oc n
kh 3,71
Sö olm
de
rt 3,74
äl
je
4,24
 Även landstingen kan lära av varann
Sjukvårdskostnad resp åtgärdbar dödlighet
procentuell avvikelse från genomsnitt
40%

30%
Gotland

Norrbotten
20% Gävleborg
Åtgärdbar dödlighet

Värmland
Sörmland
10% J ämtland
Örebro
Kalmar

0% J önköpingDalarnaVästernorrland
Västra Götaland
Västerbotten
Stockholm
Östergötland Västmanland
-10% Skåne
Blekinge
Kronoberg
-20% Uppsala
Halland

-30%
-15% -10% -5% 0% 5% 10% 15% 20%

Behovsjusterade kostnader
 St
oc

0,00
0,50
1,00
1,50
2,00
2,50
kh
ol
m
H 0,48
al
la
nd
Jö
nk 0,70
ö
pi
Vä n
st g
m 0,75
an
Re la
gi nd
on
S 0,75
kå
ne
Ka 0,80
Ö lm
st ar
er
g 0,91
öt
la
nd
Vä D 1,07
al
st ar
ra na
G
öt 1,18
al
an
Kr d
on 1,20
ob
er
g
U 1,26
pp
sa
la
G 1,40
ot
la
nd
Ö 1,51
re
br
G o
Skattesänkningspotential

äv 1,62
le
bo
rg
Vä
rm 1,67
Vä la
n
st
er d
bo 1,71
Sänkt skatt i landstingen

tt
en
Bl
ek 1,73
in
N ge
or
rb 1,94
ot
te
n
Jä
m 2,06
tl
an
Sö d
r 2,25
Vä m
la
st n
er d
no 2,26
rr
la
nd
2,37
Lär av dem som har lägre kostnader
• Lågkostnadskultur
• Liten central administration
• Decentralisering av ansvar för verksamhet och ekonomi
• Medvetet arbete med interna processer
• Upphandlingar/beställar-utförar-system
• Genomtänkt utformning av ersättningsmodellerna
• Kundvalsmodeller - exempelvis Vårdval Halland
• Effektivt lokalutnyttjande
• Satsning på förebyggande vård
 Sammanfattning
• Det är ingen naturlag att kostnader och
skatter ökar snabbare än ekonomin i stort
• Det finns en mycket stor potential för
effektivisering
• Kräver dock långsiktigt arbete
• I ett ännu längre perspektiv behövs
kompletterande modeller för finansiering