Vous êtes sur la page 1sur 4

Tayri: Ustu n tudert agd imuhar- Amour: L'âme de la vie

Tayri: Ustu n tudert agd imuhar-


Amour: L'âme de la vie
Hammou BOUCHKHAR

Aussi loin qu'ils aillent quelque chose les y ramènera toujours"


D. HART (1)

Awal ar ad yasen, netta yedda d x idj umalu (film) tessek tilizri n Fransa TV5, ass n 23/12/2002, la s tlaghan IMUHAR, yessufegh
t id JAk Dubuysun .
Tayri: Ustu n tudert agd imuhar- Amour: L'âme de la vie

Agd IMUHAR, tudert tega agudej d urgaz azegza yezzeghen tamurt n


tghuri, ada d yawi ufugh, la yettnuy ileghman inneh ca n tighÓtten.
Lwacun sulen x maymi kkeren, tamnuyt n ughyul negh ed alghem, D aka
d yesin i twuriyu, dezent isennan, allig it yenna wcerri i hni nes yuzen it i
nannas aka s tefren id‚rren, ddezen ixlalen- isennan. Day teddu tudert g
unna, arrar manig tessers teqbilt, gher mi yaghul ed Dubuysun ax t
ye‚awed, am twarjit.
Tawuri n butsufeght u, tenghel s twussna mi yesul dat as bezzaf aka
te‚awed at ssedjeg. Inejda n unna aday izÓren, ssiwelen x tirbatin y yÓd,
la takmen g tghuri n itran ugelenin g ujenna, itran i adday ghban, la
tessinen is ussan n terghi agd usin.
Mag th‡rasen bu tghuri, wen yezdeghen tanezruft ad yeggadej?
Ur yeffegh tudert, g twala yu, la nettafa aman. Yexess ad yezÓr ansa g
mi gguten, ad yaf smi ara zzugheren ca n wussan dÍnin, dat mi ur
smaren. Aman, asekkin amezwaru xmi yerzÍm umalu awal. Awed tudert,
allig nettafa g wallagh nes iman, yettinin ustu yetadjan meden bedden.
Amalu n Imuhar, yeb‚d ad yessegher i wida id tz‚ren ca yegan z may
sseken, d amghar ag tghiman aselmad axatar g usun n imesrasen, d iles
nna smi yesska tinn zrinin, yegu AMAZIGH, al yessekla ihni tasin la
sent laghan TIFINAGH.
Amezruy n imuhagh d t‚zrut yessawaten gher taghzi n tudert itigin, t‚zrut
nettat d idj n iselli, yettadjan anejdi ur yettemfafa x ubrid, ad° netta la
yessifif acal, day ghemesen ineghmisen ghifs yettrusen, ama, aka ur
yetenejla, g tussut n wacal yeriwen, yeqqen i mag ed yewin tawada, ad
yesers t‚zrut x tÍzrut, al yemgher, yaghul d akerkur, ara yegen ansa n
usgunfu d tmatart (signe) x uberrem wacal, d waxxa yuzd uwerdani, ha
yerzÍm i tlaghit n Twareg x medden n Tamazgha, yellan g tnezruft, sar
ttun az°r nesen.
D ad yeni umghar i Xenan, netcni d IMUHAR, aberrËh itÍnin yudja x t
urumi "Lefti tu a tawÍt att‚s, gher wawal x umerwas, agd wen ur yumÍz
ag idj ujenna, kem iten ssemlala agd wen yettgunnin tudert
ujemm‚tÓn"(2)
G umalu yu amur n umerwas yus ed gher ffir, ssyin Imuhar ur t usin s
Tayri: Ustu n tudert agd imuhar- Amour: L'âme de la vie

tidt, is da nezÓr aseqsi x manig yedda Bergali, tessaghul as terbatt


tamecd°ht yemezzin "Yedda s acal, ur yeddi manig"
Tanfust ax yeghama Dubuysun g usghun a, la tinin tayri, g wab°d nes
tella Xenan, tenna s Hemmu, tust ed...
Tudert nettat d ufugh gher tmizar n medden ‚reqenin, uxa tettawi ad
yebbi agd mag gin asekkin n tawssna, a tawÍtt tawesra ula tekkes tussna.
D meqqar tuder digs s umerrt, yedda at yessikel wamur n llama (joie).
Allig tusi Xenan s titi, tenwer, day tew‚d gher idj ulmi yellan wahli, s
ufus as yerÍzen allig temuddu, snebjunt, teqqim allig tett‚rËh, taghul seg
unejla d l_halit, day yuzed may i tit yessiwÍden x ulghem, d ubrid
ghursen ur yenzÓz.
Argazu, d ad yeg ghifsen azilal d tawenza, yedda ad yaghul, aka ad
yahËl. Tarbatt mi telaghan, tenna s "hemmu, anebji ed yewten abrid g
tafuyt, yuz ed ad yetter smi ara yekkes fad nes, is as tega Xinan inawren
ad yessin alemsi n manig ara yaf tinnes, tislit ara yegen tinnes yeg
winnes. Is ist tessufegh i wnelli, ur netettu way‚d, yeteggen a g is
timzwarit, bar ad as tettas i netta, d urgazu yegit: tust am‚abb‚z (combat)
ara hen yesmunen, ur ed wen ih_ddaz d lbunyat, walaynni wen wawal,
ku idj yedda ad yerÍz xefes awal, yeni digs tamedyazt n tayri. Tust yenna
tayri nes d Hemmu zeg temn‚t nes, day testi wis sin.
Yezwar tust Hemmu s tutra, d tenna ur teghis ad tawel, ayt taddart ur as
ddizen, day tawÍd twala n ubuy n wawal d ayt uxam, yaz ed usiken n
c‚rd ussan tessek g berra.
Amezruy yeghezzif, ur yebedd x ca s ixef nes, arba yuc as ass n tlalit, s
wass d wayyur zeg useggas 1984. Manig ur yewÍd uwessar ad yessin xas
s lbac (addal=couverture) asen tegru muferfar lgud n 1920.
Yulid itÓj umazigh d aslilu, waxxa yegu idj la yettizÓr x ura‚a yezÓlen.
Agd bumalu aslilu yuz ed x tlalit tegu lalla d mi ara laghan Nana, d ku
talalit la tewid ukus (mort) nes. Berghali teqqes as tgherdÍmt.
Amalu n IMUHAR, asufegh n Jak Dubuysun, yessen maka ra t yessenjeq
s urar agd yessiden d ixencac d tmelsa, d mara neqqal, ur yeqqin bezzaf,
d waxxa tasurift agd Dubuysun, ur tusi xas a tter awal yetturzÍmen agd
HÈlÈne Claudot Hawad, g mi tegra "Bedden IMUHAR, ur qqimen
tr°zen timiw‚d (contes), aghulen gan idj usun yeqquren"(3).
Tayri: Ustu n tudert agd imuhar- Amour: L'âme de la vie

Meqqar jlan ayt tmurt d ma yekkin, ur xatahlen akad aghulen d kullu


mag ed ssiwÍd. Am wawal nex x tsfiftu n imula, mag mi ur nerr‡h a naf
arezz°m i mag gin aseqsi idj s idj"(4).

S ufus n Hammou BOUCHKHAR

Inyan :

* IMUHAR, une lÈgende. RÈalisation de J. Dubuysun, in TV5, le


23/12/2002
1- D. HART: Assu U-Baslam- Monde Amazigh N_†32- Mars 2953
2- HÈlÈne Claudot Hawad, Les Touaregs- Portrait en fragments- Edisud
1983- P: 99
3- Idib- P: 172
4- Franz Weyergan: Le cinÈma, Edi du jour, Paris- Bruxelles, 1963. p:
163

Vous aimerez peut-être aussi