www.islamguiden.

com

Kvinnan i Islam
Sammanstllt av Mostafa Malaekah
Copyright 2003 Mostafa Maleakah. All rights reserved.* *(Omtryckning, reproducering eller versttning av detta hfte r tilltet fr islamiska organisationer p villkor att absolut ingen ndring, tillgg eller utelmnande grs.)

Frgan om knens lika vrde r viktig, relevant och aktuell. Debatter och skriverier i mnet kar och har olika infallsvinklar. Det islamiska perspektivet p frgan r det minst frstdda och mest frvrngda av ickemuslimer och, ibland, ven av vissa muslimer. De frhrskande lokala kulturella sederna i olika delar av vrlden och vissa muslimers handlingsstt tenderar att frstrka felaktiga uppfattningar av det islamiska perspektivet. Dessa problem kar p grund av tendensen att betrakta vissa juridiska tolkningar som om de var identiska med Islam. Nr man skriver eller talar om Islams stndpunkt i vilken frga som helst, mste man klart skilja mellan islams normerande lror och den mngfald av kulturella seder som finns bland dess anhngare, och som kan vara, eller inte vara, frenliga med dessa lror. Det hr hftet r avsett att ge en kort och autentisk versikt ver vad Islam str fr nr det gller muslimska kvinnors stllning och rttigheter. Islams lror baseras i grund och botten p Koranen och autentisk Sunnah. Koranen r de nedtecknade orden frn Allah, eller Gud Sjlv, som dikterades ordagrant fr Profeten Muhammad i delar, antingen vers fr vers eller en grupp av verser i taget, genom ngeln Gabriel under en period av 23 r mellan r 610 och 633 e Kr. Sunnah (ibland omnmnd som hadith) avser Profeten Muhammads ord, handlingar och bekrftelser i frgor som rr betydelsen och utvandet av Islam. Fr muslimer r hadith en form av uppenbarelse given till Profeten Muhammad, men inte ordagrant, som r fallet med Koranen. Koranen och Sunnah, om de frsts rtt och frutsttningslst, r i grunden de tillfrlitliga kllorna fr vilken stndpunkt eller sikt som helst som tillskrivs Islam.

Introduktion och metodologi

Ett huvudml med det hr hftet r att ge en rttvis vrdering av vad Islam bidrog med (eller misslyckades med att bidra med) till terupprttandet av kvinnans vrdighet och rttigheter. Fr att uppn det mlet kan det vara nyttigt att kort nmna hur kvinnor behandlades i allmnhet i civilisationer och religioner som fanns fre Islam liksom under senare tider. I Indien var underkuvande en grundprincip. Enligt Manu mste kvinnor kontrolleras och vara stndigt beroende av sina beskyddare. Arvsregeln var agnatisk, d.v.s. arv gick till mn, och kvinnor var uteslutna frn arvsrtt. I hinduiska skrifter, skaffar sig en kvinna vars sinne, tal och kropp hlls underkuvade ett gott rykte i den hr vrlden, och, i nsta, samma boning som sin man. I Aten var kvinnor alltid omyndiga, underkuvade ngon av sina manliga slktingar. Hon var tvungen att underkasta sig sina frldrars nskeml, och ta emot frn dem sin herre och man, ven om denne var en frmling fr henne. I romersk lag var en kvinna helt och hllet beroende. Om hon var gift vergick hon och hennes godelar till mannen och han fick makten att kontrollera dem kvinnan var mannens kpta egendom och, liksom en slav, frvrvad bara till hans nytta. En kvinna kunde inte utva ngot civilt eller statligt mbete kunde inte vara vittne, borgensman eller frmyndare; hon kunde inte adoptera eller bli adopterad, eller skriva testamente och kontrakt. Bland de skandinaviska folken, s sent som i slutet p 1600-talet, var kvinnorna under stndigt frmyndarskap, oavsett om de var gifta eller ogifta. I Storbritannien, erkndes

Historiska Perspektiv

www.islamguiden.com

inte gifta kvinnors rtt att ga egendom frrn under sent 1800-tal. I Frankrike var det inte frrn 1938 som den franska lagen korrigerades s att den erknde kvinnors lmplighet att underteckna kontrakt. En gift kvinna var emellertid fortfarande tvungen att f sin mans tilltelse innan hon kunde avyttra sin privata egendom. Att trolova sig, under mosaisk (judisk) lag, betydde helt enkelt att skaffa sig gandertt ver sin hustru genom att betala frvrvspengen; och flickans medgivande var inte ndvndigt fr att ktenskapet skulle vara giltigt. Rtten till skilsmssa var ett privilegium bara fr mannen Den kristna kyrkans position fram till senare rhundraden verkar ha influerats av bde den mosaiska lagen och av de tankestrmningar som var dominerande i dess samtida kulturer. Kvinnan framstlldes som drren till helvetet, som moder till allt mnskligt ont. Hon skulle skmmas vid blotta tanken p att hon var kvinna. Hon skulle leva i stndig botgring p grund av de frbannelser hon frorsakat i vrlden. Hon skulle skmmas ver sin kldsel, fr den var minnesmrket ver hennes fall. Hon skulle skmmas speciellt ver sin sknhet, fr den var djvulens mest potenta instrument. En av de skarpaste av dessa attacker mot kvinnan r Tertullianus: Vet ni att ni var och en r en Eva? Guds dom ver detta ert kn lever i den hr tiden; skulden mste ndvndigtvis ocks leva. Du r djvulens port; du r den som brt det frbjudna trdets sigill; ni r de frsta svikarna av Guds lag; du r den som vertalar honom som djvulen inte var modig nog att attackera. Du frstrde s ltt Guds avbild, mannen. P grund av ditt svek det vill sga dden var ven Guds son tvungen att d. Kyrkan inte bara bekrftade kvinnans underordnade stllning, den bervade henne lagliga rttigheter som hon tidigare tnjutit.

Kvinnan i Islam:

Mitt i det mrker som omslt vrlden under 600-talet, ekade gudomlig uppenbarelse i Arabiens vida ken med ett friskt, delt och universellt budskap till mnskligheten. En del av dess aspekter kommer att beskrivas i det fljande. I. Grunder fr andlig och mnsklig jmstlldhet (1) Enligt Koranen har mn och kvinnor samma mnskliga andliga natur: Mnniskor! Frukta er Herre som har skapat er av en enda varelse och av denna har skapat dess make och ltit dessa tv [frka sig] och sprida sig [ver jorden] i vldiga skaror av mn och kvinnor. (Koranen 4:1, se ven 7:189, 42:11, 16:72, 32:9 och 15:29) (2) Allah har utrustat bda knen med inneboende vrdighet och har gjort mn och kvinnor, tillsammans, till Allahs frvaltare p jorden (Koranen 17:70 och 2:30). (3) Koranen beskyller inte kvinnan fr mnniskans fall, och den ser inte heller graviditet och barnafdande som straff fr att ha tit frn det frbjudna trdet. Tvrtom beskriver Koranen Adam och Eva som lika ansvariga fr sin synd i Lustgrden, och skiljer aldrig ut Eva som skyldig. Bda ngrade sig och bda blev frltna (K 2:36-37 och 7:19-27). I en vers (20:121) beskylls i synnerhet Adam. Koranen hgaktar ocks graviditet och barnafdande som tillrckliga anledningar till den krlek och respekt som mdrar frtjnar frn sina barn (Koranen 31:14 och 46:15). (4) Mn och kvinnor har samma religisa och moraliska plikter och ansvar, och bda fr samma belning. Varje mnniska ska st fr konsekvenserna av sina handlingar: Och deras Herre svarar dem: Jag skall inte lta ngon av er som arbetar och strvar, vare sig man eller kvinna, se sin strvan g frlorad ni r [alla] av samma rot [och skall lnas p samma stt]. (K 3:195, se ven 33:35, 74:38, 16:97, 4:124 och 57:12) (5) Koranen r mycket tydlig i frgan om ngon mnniskas, mans eller kvinnas, pstdda ansprk p verlgsenhet eller underlgsenhet. Den enda grunden fr ngon persons verlgsenhet ver ngon annan r fromhet och rttrdighet, inte kn, hudfrg, nationalitet eller social stllning (K 49:13). (6) Frnvaron av kvinnor som profeter eller Allahs sndebud genom historien beror p de vedermdor och det fysiska lidande som r frbundna med ett sndebuds eller en profets roll och inte p ngon andlig underlgsenhet tillskriven kvinnor. (7) Nr det gller religisa plikter, s som de fem dagliga bnerna (salah), fastan, allmoseskatten, och pilgrimsfrden, r det ingen skillnad mellan kvinnan och mannen. I

www.islamguiden.com
vissa fall har kvinnan faktiskt vissa frdelar framfr mannen. Kvinnan r till exempel befriad frn de dagliga bnerna och frn fastan i mnaden Ramadan under sin menstruation och upp till 40 dagar efter frlossning. Hon r ocks befriad frn att fasta under graviditet och nr hon ammar sitt barn om det finns ngon fara fr hennes eller barnets hlsa. Hon kan ta igen de dagar hon missat att fasta nr det passar henne. Hon behver inte ta igen de bner hon missat under menstruation eller bldning efter frlossning. ven om kvinnor kan be i moskn (och gjorde s under Profeten Muhammads dagar och drefter), r det frivilligt fr dem att delta i fredagsbnen i moskn, medan det r obligatoriskt fr mn.

II. Den ekonomiska aspekten (a) Rtten att ga personlig egendom: Islam infrde en rttighet som kvinnan varit bervad bde fre Islam och efter (ven s sent som p 1900-talet), rtten till oberoende gande. Shariah (islamisk lag) erknner kvinnors fulla gandertt fre och efter gifterml. De kan kpa, slja eller arrendera ut vilka som helst eller alla sina tillgngar som de vill. Av den hr anledningen har muslimska kvinnor traditionellt behllit sina egna efternamn efter giftermlet, som en indikation p sin oberoende gandertt och att de har egen rttskapacitet. (b) Ekonomisk trygghet: Ekonomisk trygghet r garanterad fr kvinnor. De r berttigade till att f brllopsgvor utan grns och att behlla nuvarande och framtida tillgngar och inkomster fr sin egen trygghet, ven efter giftermlet. Ingen gift kvinna behver anvnda ngon del av sina tillgngar eller sin inkomst till hushllet. Kvinnan r ocks berttigad till full ekonomisk frsrjning under ktenskapet och under vntetiden (iddah) vid skilsmssa eller om hon blir nka. Drefter r hennes nrmaste manliga slkting ansvarig fr hennes frsrjning tills hon gifter om sig. En kvinna som blivit gravid inom ktenskapet r berttigad till frsrjning av barnet frn fadern. Generellt r en muslimsk kvinna garanterad frsrjning i alla stadier av sitt liv, som dotter, fru, mor eller syster. (c) Arvslagar: Mnga tror felaktigt att som regel kvinnans arvslott r hlften av mannens arvslott. Det r istllet s att en kvinna kan rva mer n, lika mycket som eller mindre n mannen. Den avgrande faktorn r hennes relation till den avlidne. Det finns mnga exempel p dessa tre olika scenarion. De kan inte alla beskrivas i en kort artikel som denna; drfr ges fljande exempel fr att frtydliga: Nr hennes del r strre n mannens: 1- En kvinna dr och efterlmnar en dotter och en make. Dottern fr hlften av sin mors kvarltenskap, medan mannen fr en fjrdedel, d.v.s., dottern fr dubbelt s stor del som sin far (K 4:11-12). 2- En kvinna dr och efterlmnar en make, en mor, tv helbrder och en halvsyster frn samma mor. Hennes halvsyster fr en sjttedel av kvarltenskapen medan de tv brderna delar p en sjttedel, d.v.s., halvsystern fr dubbelt s stor del som var och en av kvinnans brder. 3- En kvinna dr och efterlmnar en make, en helsyster och en halvbror frn samma far. Maken fr halva kvarltenskapen och hennes syster fr den terstende halvan efter maken, medan halvbrodern r utesluten och inte fr ngonting. Men om det istllet fr brodern fanns en halvsyster frn fadern, skulle hon f en sjttedel, d.v.s., halvsystern frn fadern fr en del, medan halvbrodern frn fadern inte fr ngonting. Lika stor som mannens: 1- Ett barn dr och verlevs av bda sina frldrar. Modern fr en lika stor del som fadern om deras barn (d.v.s. det barn som dtt) har barn, en sjttedel var (K 4:11). 2- En man eller en kvinna dr och efterlmnar varken frldrar eller barn men har en halvbror och en halvsyster frn modern. Var och en fr en sjttedel av kvarltenskapen. Om det finns fler n tv, delar alla lika p en tredjedel av kvarltenskapen, d.v.s., systern fr en lika stor del som brodern (K 4:12). Mindre n mannens: En frlder dr och efterlmnar en son/sner och en dotter/dttrar. Dottern fr hlften

www.islamguiden.com

s stor del som sin bror (K 4:11). Detta beror p att de ekonomiska frdelar som kvinnorna ftt framfr mnnen i ktenskap och familj har en social motsvarighet. I de bestmmelser som Koranen faststller i arvslagarna, rver mn mer, men slutligen r de enligt lag ekonomiskt ansvariga fr mnga av sina slktingar: fruar, barn, frldrar om de behver, unga brder och systrar om de inte har ngon inkomst och ingen annan som kan frsrja dem, och i vissa fall andra behvande manliga och kvinnliga slktingar. Kvinnor rver mindre men kan behlla hela sina andelar fr investering och ekonomisk trygghet, utan ngon laglig skyldighet att anvnda ngot av dem till sitt eller ngon annans uppehlle svida de inte gr det frivilligt. Det br noteras att i det frislamiska samhllet var kvinnor ofta sjlva freml fr arv (se K 4:19). I vissa vstlnder, ven efter Islams ankomst, verfrdes hela den avlidnes kvarltenskap till den ldste sonen. Koranen gjorde det emellertid klart att bde mn och kvinnor r berttigade till en specificerad andel av sina avlidna frldrars eller nra slktingars kvarltenskap: Mn har rtt till en andel av vad frldrar och nra anhriga efterlmnar och kvinnor har rtt till en andel av vad frldrar och nra anhriga efterlmnar, vare sig det r litet eller mycket en andel freskriven [av Allah]. (K 4:7) (d) Arbete: Betrffande kvinnans rtt att yrkesarbeta, br det frst konstateras att Islam ser kvinnans roll i samhllet som mor och hustru som hennes mest heliga och vsentliga roll. Andra uppfostrare, som t ex hembitrden och barnflickor, kan omjligt ta mammans plats som uppfostrare av ett rttskaffens och omsorgsfullt uppfostrat barn utan psykiska problem. En s vrderad och livsviktig roll, som till stor del formar nationers framtid, kan inte betraktas som sysslolshet, vilket mnga ser det som. Det finns emellertid inget pbud i Islam som frbjuder kvinnor att ska arbete nr det r ndvndigt. Dessutom finns ingen begrnsning fr att dra nytta av kvinnors exceptionella begvningar inom vilket omrde som helst, t ex inom juridik. Vissa tidiga jurister, som Abu-Hanifah, At-Tabari och Ibn-Hazm, faststller att en kvalificerad muslimsk kvinna kan bli utnmnd till domare. Andra jurister har andra uppfattningar. Dock kan ingen islamlrd peka ut en klar text i Koranen eller Sunnah som kategoriskt utesluter kvinnor frn vilket lagligt arbete som helst utom frn att vara statsverhuvud (diskuteras senare under Kvinnor i ledarpositioner). Omar, den andra kalifen efter Profeten Muhammad, utnmnde en kvinna (ash-Shifaa bint Abdullah al-Adawiyah) till tillsyningsman fr marknadsplatsen, en position som i vr vrld motsvarar konsumentombudsman. III. Den sociala aspekten (a) Som Dotter: Koranen stoppade den grymma frislamiska seden, mord p flickebarn, med hotet: Och den nyfdda, som begravdes levande, tillfrgas fr vilket brott hon miste livet. (K 81:89) Koranen gick lngre och tillrttavisar skarpt vissa frldrars ovlkomnande attityd nr de hr nyheten om att en flicka har ftts istllet fr en pojke: D ngon av dem fr hra den glada nyheten om en dotters [fdelse], mrknar hans uppsyn och vreden kokar i honom; han drar sig undan mnniskorna p grund av denna [fr honom] dystra nyhet [och han vervger] om han skall behlla barnet trots frdmjukelsen och skammen eller begrava det i jorden. Hur vedervrdigt r inte deras stt att [tnka och] dma? (K 16:58-59) Frldrar r frpliktigade att frsrja och visa godhet och rttvisa mot sina dttrar. Profeten Muhammad sa: Var och en som har en dotter och inte begraver henne levande, inte frolmpar henne, och inte favoriserar sin son framfr henne, honom ska Allah lta komma in i Paradiset; och Var och en som frsrjer tv dttrar tills de blir vuxna, han och jag ska p Domedagen komma s hr (och han hll upp tv av sina fingrar intill varandra) . En central aspekt i uppfostran av dttrar, som i hg grad pverkar deras framtid, r utbildning. Utbildning r inte bara en rttighet, utan ocks en plikt fr alla mn och kvinnor. Profeten Muhammad sa: Att ska kunskap r obligatoriskt fr varje muslim. Islam varken krver eller uppmuntrar kvinnlig omskrelse. Medan det hnder att det

www.islamguiden.com
praktiseras av en del muslimer i delar av Afrika, praktiseras det p dessa platser ocks av andra folk, inklusive kristna. Detta r en del av en urldrig tradition som inte har ngon grund i Islam.

(b) Som hustru: ktenskapet i Islam baseras p msesidig frid, krlek och medknsla, och inte bara p att tillfredsstlla mnniskans sexuella lust (i Islam r sexuellt umgnge tilltet endast inom ktenskapet). Bland de mest gripande verserna i Koranen om ktenskapet finns fljande: Och till Hans under hr att Han har skapat hustrur t er av er sjlva, s att ni kan finna ro hos dem, och Han har ltit krlek och mhet uppst mellan er. I detta ligger helt visst budskap till mnniskor som tnker. (K 30:21, se ven 42:11 och 2:228). Kvinnan har rtt att acceptera eller avvisa frierier. Enligt islamisk shariah (lag) kan en kvinna inte tvingas att gifta sig med ngon utan sitt medgivande. Mannen r ansvarig fr frsrjning, beskydd, och generellt ledarskap (qiwamah) av familjen. Ledarskapet ska ske i godhet (K 4:19) och efter samrd (K 2:233). Det finns inte undergivenhet frn den ena parten gentemot den andra, utan mannen och hustrun lever i en msesidig relation dr de kompletterar varandra. Profeten Muhammad instruerade muslimer betrffande kvinnor: Jag uppmanar er att vara goda mot kvinnor; och Den bste av er r den som behandlar sin fru bst. Koranen manar mn att vara goda och omtnksamma mot sina fruar, ven om en hustru faller i ond hos sin man eller han brjar knna olust fr henne: Och lev med dem (era hustrur) i vnskap och samfrstnd; om ni fattar motvilja mot dem r det mjligt att ni vnder er ifrn det som Allah skulle ha gjort [till en klla] till rik vlsignelse [fr er]. (K 4:19) Den frbjd den frislamiska arabiska seden genom vilken snerna till den avlidne rvde sin fars nka/nkor (sin(a) styvmor/mdrar) som om de var en del av hans kvarltenskap (se K 4:19). Skulle konflikter i ktenskapet uppkomma uppmuntrar Koranen makar att lsa dem enskilt i en anda av rlighet och redbarhet. Under inga omstndigheter uppmanar, tillter eller tolererar Koranen vld i familjen eller fysisk misshandel. I extrema fall, d hustrun beter sig upproriskt, och strre skada, s som skilsmssa, drfr r ett troligt alternativ, tillter den mannen att ge sin fru ett ltt slag som inte fr trffa ansiktet, inte orsaka ngon fysisk skada p kroppen eller lmna ngon form av mrke. Detta gr det mer till en symbolisk tgrd n en straffande. Det kan, i vissa fall, tjna till att gra hustrun uppmrksam p allvaret om hon skulle fortstta med sitt oresonliga uppfrande. Detta kan tillgripas endast efter att ha uttmt andra tgrder nmnda i Koranen 4:34. Om det inte r sannolikt att den hr tgrden kan frhindra ett ktenskap frn att upplsas, ska den inte tillgripas. Om konflikter inte kan lsas rttvist mellan mannen och hustrun, freskriver Koranen medling mellan parterna med hjlp av familjemedlemmar frn bdas familjer (se K 4:35). P det hr sttet visar Koranen ett insiktsfullt tillvgagngsstt fr mannen och hustrun att lsa en bestende konflikt i sitt ktenskap. Skilsmssa r en sista utvg, som tillts men inte uppmuntras. Dock prioriterar Islam bevarandet av tron och individuella mns och kvinnors rtt till livsgldje i det fall d ktenskapet r destruktivt. Formerna fr ktenskapsupplsning innefattar: (a) ett genomfrande baserat p gemensam verenskommelse, (b) mannens initiativ, (c) hustruns initiativ (om det finns inskrivet i hennes ktenskapskontrakt), (d) domstolens beslut p hustruns initiativ med legitim anledning (t ex att mannen underlter eller inte klarar av att frsrja sin fru, impotens eller misshandel) och (e) hustruns initiativ (khul, eller frigrelse) i fall dr mannen inte begtt ngot fel, men kvinnan inte tycker om honom. I detta fall krvs det att hon ger tillbaka sin brllopsgva eller en motsvarande kompensation. Nr det av ngon anledning r omjligt att fortstta ktenskapsfrhllandet, uppmanas mn att nd ska ett vrdigt slut p det. Koranen fastslr: D ni har skilt er frn er hustru och hennes vnteperiod nrmar sig slutet, skall ni antingen ta henne tillbaka eller ocks ge henne fri, allt enligt god sed. Men ni fr inte hlla henne kvar mot hennes vilja fr att skada henne. (K 2:231, se ven 2:229 och 33:49) Prioritet fr vrdnaden av sm barn (upp till ungefr sju rs lder) ges till modern. En domare kan senare frlnga moderns vrdnad eller lta barnet vlja modern eller fadern

www.islamguiden.com

som sin vrdnadshavare. Frgor om vrdnad mste avgras p ett stt som balanserar bda frldrarnas intressen och barnens vlbefinnande. Att sammankoppla polygami med Islam (som om det infrdes av Islam eller r normen enligt dess lra) r en av de mest envisa myter som vidmakthlls i vsterlndsk litteratur och media. Polygami har funnits hos nstan alla folk och godkndes ven av judendomen och kristendomen fram till senare rhundraden. Islam frbjd inte polygami. Islam snarare reglerade och begrnsade den. Polygami varken krvs eller uppmuntras, men r helt enkelt tillten med villkor. Koranen r den enda uppenbarade skrift som uttryckligen begrnsade polygami och inte uppmuntrade dess utvande, genom att infra strama villkor. En anledning till att inte kategoriskt frbjuda polygami r, att p olika platser i olika tider, kan det finnas individuella eller sociala frhllanden som gr polygami till ett bttre alternativ. De smre alternativen r antingen skilsmssa eller en hycklande monogami medan man tillter sig utomktenskapliga frbindelser. Den islamiska lagens (shariah) anda tar ocks itu med individuella och kollektiva omstndigheter som kan uppst frn tid till annan (t ex en obalans mellan antalet mn och kvinnor framkallad av krig). Det hr ger en moralisk, praktisk och human lsning p nkors och frldralsa barns problem. De skulle annars vara srbara i frnvaro av en man och fadersfigur. Nr det gller ekonomi, gemenskap, bra barnuppfostran och andra behov, ger polygami i dessa fall en lsning. Det r av avgrande betydelse att ppeka att alla inblandade parter har valmjligheter. Mn kan vlja att frbli monogama. En tnkt andra fru kan tillbakavisa ktenskapsfrslaget om hon inte nskar vara part i ett polygamt ktenskap. En blivande frsta fru kan i sitt ktenskapskontrakt skriva in ett villkor att hennes man ska praktisera monogami. Om det hr villkoret accepteras blir det bindande fr mannen. Om han senare skulle bryta mot det hr villkoret har hans frsta fru rtt att ska skilsmssa med alla de ekonomiska rttigheter som r frenade med den. Om ett sdant villkor inte skrevs in i ktenskapskontraktet, och om mannen gifter sig med en andra fru, kan den frsta frun fortfarande ska khul (frigrelse). (c) Som Mor: Koranen upphjer godhet mot frldrar, och speciellt mdrar, till ngot s viktigt att det kommer nst efter tillbedjan av Allah: Er Herre har befallt, att ni inte skall dyrka ngon annan n Honom. Och [Han har anbefallt er] att visa godhet mot [era] frldrar. Om en av dem eller bda uppnr hg lder i din vrd, sg d inte [s mycket som] uff! till dem (var inte otlig eller strng mot dem), tillrttavisa dem inte, och tala alltid hvligt och vnligt till dem. Och snk dmjukt [mhetens] vinge ver dem och be: Herre! Nr jag var liten vrdade och fostrade de mig [med krlek]; frbarma Dig [nu] i Din nd ver dem! (K 17:23-24. Se ven 31:14, 46:15 och 29:8) Naturligtvis specificerade Profeten Muhammad fr sina fljeslagare detta uppfrande, som ger mdrar en overtrffad stllning i mnskliga relationer: Den som r mest vrd godhet r modern, modern, modern och sedan fadern! (d) Som en syster i tron (generellt): Enligt Profeten Muhammad, r kvinnor inget annat n mns systrar (shaqaiq eller tvillinghlfter). Denna hadith r ett insiktsfullt uttalande som direkt relaterar till frgan om mnsklig jmstlldhet mellan knen. Om den frsta betydelsen av ordet shaqaiq antas betyder det att en man r hlften (av samhllet) och kvinnan r den andra hlften. Kan en hlft vara bttre eller strre n den andra hlften? Finns det en mer enkel men samtidigt djup och konkret bild fr jmlikhet? Om den andra betydelsen, systrar antas, innebr det samma sak. Profeten Muhammad lrde ut godhet, omsorg och respekt gentemot kvinnor i allmnhet (Jag uppmanar er att vara goda mot kvinnor ). Det r betydelsefullt att en sdan instruktion frn Profeten fanns bland hans sista instruktioner och pminnelser. Dessa gav han i sitt anfrande p avskedspilgrimsfrden som han genomfrde kort innan han avled.

www.islamguiden.com

(e) Integritet, moral och social interaktion: Vad som r korrekt och anstndigt (vad gller kldsel och uppfrande) fr mn och kvinnor baseras p uppenbarade kllor (Koranen och autentisk Sunnah). De ses av troende mn och kvinnor som gudomligt baserade befallningar och riktlinjer med legitima ml och med gudomlig visdom bakom. De r inte ptvingade av mn eller av samhllet (se K 24:30-31, 33:59, 33:32 och mnga uttalanden av Profeten Muhammad i det hr mnet). Enligt de islamiska kldreglerna (hijab) ska den muslimska kvinnan tcka hela sin kropp med undantag fr ansiktet och hnderna nr hon r ute bland folk eller bland mn som det inte r permanent frbjudet fr henne att gifta sig med p grund av slktskap eller amningsrelation. Hijab r ett uttryck fr religis hngivenhet och lydnad infr Allah. Den skyddar ocks kvinnorna frn det motsatta knets blickar, och ger dem en knsla av skerhet och vrdighet. Den skyddar dem frn mns trakasserier. Drfr betonar Islam att den muslimska kvinnan ska tcka sig och skydda sig. Inga undantag grs frutom ngon liten lttnad fr ldre kvinnor (se K 24:60). Det br nmnas hr att en del islamlrda har sikten att hijab (tckande kldsel) ocks ska innebra tckning av ansiktet. Deras uppfattning baseras p en mer konservativ tolkning av Koranverser och hadither som behandlar kldreglerna fr kvinnor. Den stds av det faktum att mnga kvinnor p Profeten Muhammads tid tckte ansiktet. Emellertid kan en muslimsk kvinna vlja den uppfattning hon trivs bst med i en viss situation. Nr en del muslimska kvinnor tcker ansiktet gr de sledes det baserat p en juridisk tolkning och inte p grund av seder och traditioner. IV Den legala och politiska aspekten (a) Jmlikhet infr lagen: Bda knen r berttigade till specifika rttigheter infr lagen och infr domstolar. Rttvisan r knls (K 5:38, 24:2 och 5:45). Kvinnor har ocks oberoende rttskapacitet i ekonomiska och andra frgor. (b) Vittnesml: En vanlig, men felaktig, uppfattning r att som regel kvinnans vittnesml r vrt hlften s mycket som mannens vittnesml. En genomgng av stllen i Koranen som avser vittnesml bestyrker inte det hr pstendet. Skillnad i antalet vittnen frekommer i Koranen endast i sammanhanget ekonomiska kontrakt (se K 2:282). Anledningen ges i samma stycke, nmligen fr att bekrfta kvinnans vittnesml och frhindra oavsiktliga fel. Dock r vittnesml ett medel fr att n ett ml och en domare kan anvnda det omdme som krvs fr att frvissa sig om rttvisa. Mns och kvinnors vittnesml r helt jmstllda i Koranen 24:6-9. (c) Deltagande i socialt och politiskt liv: Huvudregeln i socialt och politiskt liv r att mn och kvinnor deltar i och samarbetar om offentliga angelgenheter (se K 9:71). Det finns tillrckligt med historiska bevis fr att muslimska kvinnor deltagit i val av styrande (en rttighet som vsterlndska kvinnor frst nyligen uppndde), offentliga frgor och lagstiftning, innehaft ledande positioner, forskat och undervisat. De har till och med deltagit p slagfltet. Ett sdant engagemang i sociala och politiska angelgenheter skttes utan att deltagarna glmde bort att bda knen kompletterar varandra och utan att de vertrdde islamiska principer fr moral, integritet och dygd. (d) Kvinnor i ledarpositioner: Det finns ingen text i Koranen eller Sunnah som utesluter kvinnor frn ngon ledarposition, frutom att leda bnen. Kvinnor kan dock leda andra kvinnor i bn. En annan vanlig frga har att gra med muslimska kvinnors valbarhet till statsverhuvud. Det finns inget std i Koranen fr att utesluta kvinnor frn att vara statsverhuvud. Det finns dock en speciell hadith som vanligtvis tolkas av lrda s att den utesluter kvinnor frn att vara statsverhuvud, men alla lrda instmmer inte i den tolkningen. Frgan r emellertid inte en frga om religisa dogmer. Den sentida lrde Maududis std 1964 fr Fatimah Jinahs kandidatur till president i Pakistan bestyrker det.

www.islamguiden.com

Sammanfattning

Den frsta delen av det hr hftet nmner i korthet andra religioners och kulturers stndpunkt i frgan om kvinnans stllning. I den andra delen diskuteras kvinnans stllning i Islam i korthet. Betoningen i den hr delen r lagd p regler frn Islams ursprungliga och autentiska kllor. Det utgr kriterierna fr bedmning av hur muslimer utvar Islam och fr att utvrdera verensstmmelsen med Islam. Under den nertgende perioden i islamisk civilisation var det mnga mnniskor, som utgav sig fr att vara muslimer, men som inte strikt hll fast vid Islams lror. Sdana avvikelser frstorades upp orttvist av vissa frfattare och presenterades som Islams lra fr den vsterlndske lsaren. Denne kunde inte gra ngon sjlvstndig och objektiv studie av lrornas autentiska kllor. Trots ovan nmnda avvikelser r tre fakta vrda att nmnas: 1- Islams historia r rik p exempel p kvinnor som gjort stora insatser inom alla yrkesomrden nda frn sexhundratalet e Kr. 2- Det r omjligt att anvnda ngon freskrift i islamisk shariah fr att rttfrdiga kvinnomisshandel. Ingen kan heller upphva, frneka eller frvrnga de entydiga lagliga rttigheter som kvinnor ges i islamisk shariah. 3- Genom historien har opartiska bedmare beundrat muslimska kvinnors anseende, moral och modersroll. Nr vsterlndska medier analyserar muslimernas verklighet frbiser de ofta de muslimska samhllenas mnga positiva aspekter, s som familjestabilitet och sammanhllning, respekten fr och krleken till mdrar och knslan av sjlvfrverkligande hos kvinnorna vilka kanske inte syns s ofta offentligt. Samtidigt mlar de upp en stereotyp bild av muslimska kvinnor som okunniga, undergivna, frtryckta och nstan helt underkuvade av kvinnohatande chauvinistiska mn. Fokuseringen p vad som uppfattas som orttvisor och p att frstora upp dem r delvis baserad p tvivelaktiga tolkningar av utomstendes observationer. Till exempel tolkas den lgre andelen karrirkvinnor i muslimska samhllen utifrn ett vsterlndskt synstt och ses som en indikation p att muslimer frtrycker kvinnor och tar ifrn dem mjligheten att arbeta. Liten, om ngon, uppmrksamhet ges till muslimska kvinnors personliga val och deras ider om familjelycka. Dessa behver inte vara desamma som fr ickemuslimska kvinnor. Det r ocks vrt att konstatera att den stllning som ickemuslimska kvinnor ntt i vr tid inte uppnddes tack vare mns vlvilja eller naturlig utveckling. Den uppnddes snarare genom en lng kamp och uppoffringar fr kvinnans del. Detta hnde p grund av kande teknologiska framsteg och frst nr samhllet knde behov av hennes arbete och insatser, speciellt under de tv vrldskrigen. I Islams fall pbjds kvinnans unika stllning gudomligt, inte fr att den terspeglade levnadsfrhllandena p sexhundratalet, inte heller p grund av ptryckningar frn kvinnor och deras organisationer, utan snarare p grund av dess inneboende rttvisa. Om det ligger ngonting i detta, torde det bevisa Koranens gudomliga ursprung och sanningen i Islams budskap, som till skillnad frn mnskliga filosofier och ideologier inte utvecklades ur sin mnskliga omgivning. Det r ett budskap som etablerade sdana humana principer att de inte blivit frldrade med tiden och inte heller kommer att bli frldrade i framtiden. Nr allt kommer omkring r det hr budskapet frn den Allvise och Allvetande Guden vars visdom och kunskap gr lngt utver det yttersta i mnsklig tanke och utveckling.

_____________________________________________________________________ Referenser: Strsta delen av det hr hftet sammanstlldes frn fljande bcker av Dr Jamal Badawi: 1. Badawi, Jamal, Gender Equity in Islam, 2nd ed., American Trust Publications, Indiana, USA, 1999. 2. Badawi, Jamal, The Status of Woman in Islam, Islamic Information Foundation, Halifax, Canada, 1971.