Att skriva litteraturreferenser enligt Harvard-

systemet

Martin G. Erikson
Institutionen fr Datavetenskap
Hgskolan i Skvde
Innehll
1 Referensernas betydelse ..................................................................................................... 2
1.1 Harvard-systemet........................................................................................................ 2
2 Referenserna i den lpande texten...................................................................................... 3
2.1 Tv stt att hnvisa ..................................................................................................... 3
2.2 Vilka kllor skall tas med? ......................................................................................... 4
2.3 Hur ofta?..................................................................................................................... 5
2.4 Frnamn?.................................................................................................................... 6
2.5 Flera verk av en frfattare refereras samtidigt............................................................ 7
2.6 Flera verk av olika frfattare refereras samtidigt ....................................................... 7
2.7 Tecknet "&" eller ordet "och"..................................................................................... 8
2.8 Tre medfrfattare eller fler ......................................................................................... 8
2.9 Frfattare saknas eller organisation som frfattare .................................................... 8
2.10 Citat ............................................................................................................................ 9
2.11 Hnvisningar till figurer ........................................................................................... 10
2.12 Brev och annan personlig kontakt ............................................................................ 10
3 Referenslistan ................................................................................................................... 11
3.1 Bokstavsordning....................................................................................................... 11
3.2 Tryckort och frlagsort ............................................................................................. 11
3.3 Stor bokstav.............................................................................................................. 11
3.4 Layout ....................................................................................................................... 12
3.5 Kursivering............................................................................................................... 12
3.6 Personnamnen i listan............................................................................................... 12
4 Exempel p referenser med frklaringar .......................................................................... 12
4.1 Hela bcker............................................................................................................... 13
4.2 Organisation som frfattare...................................................................................... 13
4.3 Ingen frfattare eller redaktr................................................................................... 13
4.4 Olika upplagor .......................................................................................................... 13
4.5 Hela bcker (antologier)........................................................................................... 13
4.6 Kapitel i antologier ................................................................................................... 14
4.7 Artiklar i vetenskapliga journaler ............................................................................. 15
4.8 Artiklar i rsbcker................................................................................................... 15
4.9 Andra tidskriftsartiklar ............................................................................................. 16
4.10 Konferensbidrag ....................................................................................................... 16
4.11 Rapportserier ............................................................................................................ 17
4.12 Opublicerade arbeten................................................................................................ 17
4.13 Omtryckningar av tidigare publicerade arbeten samt versttningar ....................... 18
4.14 Rapporter frn Internet ............................................................................................. 19
4.15 CD-ROM (multimedia) ............................................................................................ 20
4.16 Datorprogram............................................................................................................ 20
4.17 Nr vi inte skriver p svenska................................................................................... 20
5 Utgng .............................................................................................................................. 21

Litteraturreferenser enligt Harvard-systememet Martin G. Erikson
- 2 -

Nr man lnar f rn en frf attare r det
plagiat, men nr man lnar f rn mnga
r det f ors k ning.
Wils on Mizn er


1 Referensernas betydelse
Det r in t e ova n ligt a t t per s on er s om r v l beka n t a med et t
for s kn in gs omr de r mer in t r es s er a de a v a t t t a en t it t p r efer en s lis t a n n
p in n eh lls fr t eckn in gen , n r de f r en n y s kr ift i s in h a n d. Et t a n t a l
r u br iker i en in n eh lls fr t eckn in g s ger in t e s mycket om va d fr fa t t a r en
s ys s la t med, j mfr t med a t t s e h u r pa s s a kt u ella och a va n cer a de k llor s om
a n v n t s och vilka t eor et is ka t r a dit ion er s om blivit beh a n dla de. Om ma n
s eda n fr ga r s ig va d det r s om s kiljer vet en s ka pliga s t u dier fr n va r da gen s
ku n s ka ps in h mt a n de s s ku lle m n ga s va r a a t t det r ju s t s ys t ema t iken
och d in t e min s t det s ys t ema t is ka r ela t er a n det t ill va d a n dr a for s ka r e
t idiga r e h a r gjor t . Des s u t om r det s a t t n r ma n l s er et t a ka demis kt
a r bet e s ka ll ma n ku n n a u t g ifr n a t t a lla p s t en den s om in t e u t t r yckligen
h a r lit t er a t u r h n vis n in ga r r fr fa t t a r en s egn a s lu t s a t s er och s t n dpu n kt er .
Kon s t en a t t r efer er a r a llt s en mycket vikt ig del a v det a ka demis ka
fr fa t t a r s ka pet .

At t s kr iva r efer en s er p et t det a ljer a t och kor r ekt s t t br bet r a kt a s s om en
s er vice mot l s a r en . Syft et med r efer en s er n a r ju in t e ba r a a t t l s a r en a v
din r a ppor t s ka ll vet a va r ifr n du f t t din a a r gu men t . Det ka n ocks va r a s
a t t l s a r en blivit n yfiken p det r efer er a de ver ket och vill l s a mer , eller s
h a r h a n eller h on blivit mis s t n ks a m mot n gon t in g s om du s kr ivit , och vill
kon t r oller a a t t det ver kligen s t mmer . Hu r du r efer er a r , och h u r du
pr es en t er a r din a k llor , p ver ka r d r fr h u r dit t a ls t er u ppfa t t a s a v l s a r en ,
och r en bedmn in gs gr u n d s om den va n e l s a r en s n a bbt dr a r s lu t s a t s er
u t ifr n . N r h a n dleda r e och exa min a t or fr s t f r din u pps a t s i h a n den och
bl ddr a r i r efer en s lis t a n s er de d r med s n a bbt h u r n oga du va r it n r du
s kr ivit din a r efer en s er ; det t a g ller ven n ogr a n n h et va d g ller for ma lia .
K llor n a , och n oggr a n n h et med k llh n vis n in ga r , r d r med et t en kelt s t t
a t t gr a et t br a fr s t a in t r yck p en l s a r e s om r v l in s a t t i mn et . Om det
in t r ycket bes t r eller ej ber or n a t u r ligt vis p va d ma n s eda n gjor t a v
ma t er ia let .

Fr den s om r va n a t t r efer er a , och s om h a r en god ver blick ver s it t
mn e, blir r efer en s er n a ocks et t s t t a t t vis a t illh r igh et eller
a vs t n ds t a ga n de. Gen om va let a v r efer en s er vis a r ma n vilken t r a dit ion ma n
t illh r , och vilka s t t a t t a r bet a ma n s ympa t is er a r med. At t u n dvika a t t
r efer er a t ill en t r a dit ion ma n ogilla r ka n i l s a r en s gon p s a mma s t t
ma r ker a et t a vs t n ds t a ga n de.

1.1 Harvard-systemet
Det s ys t em fr r efer en s er s om a n v n ds fr s t u den t u pps a t s er vid
in s t it u t ion en ka lla s fr Ha r va r d-s ys t emet . Det u t m r ka n de fr Ha r va r d-
s ys t emet r a t t ma n i den lpa n de t ext en r efer er a r t ill fr fa t t a r n a mn och
Litteraturreferenser enligt Harvard-systememet Martin G. Erikson
- 3 -
r t a l, och in t e ba r a t ill et t lpn u mmer s om i en del a n dr a s ys t em. Ma n
pla cer a r in t e h eller r efer en s er n a i fot n ot er , u t a n a lla r efer en s er fin n s
s a mla de i en r eferen s lis t a i s lu t et . Ha r va r d-s ys t emet r in t e gen er ellt
s t a n da r dis er a t , u t a n olika t ids kr ift er och u n iver s it et h a r lit e olika va r ia n t er .
Det s om fr ms t s kiljer mella n de olika va r ia n t er n a r h u r ma n a n v n der
s kiljet ecken s om pu n kt , komma och pa r en t es . Et t s pecia lfa ll r det s
ka lla de APA-s ys t emet (APA= Amer ica n Ps ych ologica l As s ocia t ion ) s om h a r et t
mycket det a ljer a t s ys t em s om n s t a n a lla bet een devet en s ka pliga jou r n a ler
a n v n der s ig a v. Det s ys t em s om pr es en t er a s h r bygger t ill s t r s t a delen p
APA.

Fr eligga n de s ys t em r a llt s en va r ia n t a v Ha r va r d/ APA, men det bet yder
in t e a t t det r u pp t ill va r och en a t t fr n dr a i s ys t emet eft er beh a g ba r a fr
a t t det r en va r ia n t . En po n g med a t t s kr iva u pps a t s er och
in l mn in gs u ppgift er r a t t l r a s ig det a ka demis ka fr fa t t a r s ka pet s
h a n t ver k, och a t t flja en s t a n da r d fr lit t er a t u r r efer en s er h r dit . Det
bet yder a t t varje punk t, k omma och mellans lag s k all vara k orrek t.

Den n a in s t r u kt ion r u ppbyggd kr in g r efer er a n det s t v dela r . Fr s t
beh a n dla s h u r ma n s kr iver h n vis n in ga r i den lpa n de t ext en . D r eft er
beh a n dla s r efer en s lis t a n , d r ma n r kn a r u pp de s kr ift er ma n h n vis a t t ill.
H r gr s fr s t en a llm n gen omg n g a v h u r ma n s kr iver lis t a n , och d r eft er
beh a n dla s h u r ma n s kr iver r efer en s er fr olika t yper a v pu blika t ion er .

2 Referenserna i den lpande texten
Syft et med r efer en s er n a i den lpa n de t ext en r a t t h j lpa l s a r en a t t h it t a
den fu lls t n diga r efer en s en i r efer en s lis t a n . Den in for ma t ion s om s ka ll
fin n a s i den lpa nde t ext en s ka ll a llt s va r a t illr cklig fr a t t ma n med
s ker h et s ka ll ku n n a h it t a r efer en s en i lis t a n , men mer in for ma t ion n s
s ka ll in t e fin n a s med. Gr u n dr egeln r a t t en da s t eft er n a mn och r t a l s ka ll
s t med, men a t t bda des s a m s t e s t t a s u t . Fr a t t u n derl t t a s mycket
s om mjligt fr l s ar en fin n s et t a n t a l r egler fr h u r des s a h n vis n in ga r i
den lpa n de t ext en s ka ll u t for ma s .

2.1 Tv stt att hnvisa
N r ma n a n v n der Ha r va r d-s ys t emet fin n s det t v s t t a t t h n vis a t ill en
r efer en s i den lpan de t ext en . Den fr s t a va r ia n t en r at t ma n s kr iver
fr fa t t a r en s eft er n a mn och d r eft er r t a let in om pa r en t es :

Enligt Gardner (1985) kan inte motivation sgas ing i kognition, eftersom motivation
inte helt kan reduceras till kognitiva komponenter, och studier av kognition br
drmed exkludera motivation.

Vid t v fr fa t t a r e s kr iver ma n s h r :

Lnligt Benn och Mortimore 196, kan man urskilja minst tre olika stt att betrakta
rationalitet, ilka ocksa har skilda anndningsomraden.

Litteraturreferenser enligt Harvard-systememet Martin G. Erikson
- 4 -
Tr e fr fa t t a r e (n r det g ller t ext er med t r e eller fler medfr fa t t a r e fin n s
ocks s pecia lr egler s om pr es en t er a s i a vs n it t 2.8 n eda n ):

\oololk, Sass och Messer 1988, gor ett orsok att spalta upp olika ormer a
hermeneutisk orskning inom psykologin.

Den a n dr a s t t et a t t r efer er a r a t t ma n s kr iver h ela r efer en s en in om
pa r en t es :

I de kognitionspsykologiska studier av ledarskap som genomfrts har mentala
representationer av ml inte behandlats (Harris, 1994).

Fler a fr fa t t a r e:

Intresset or kognition inom organisations- och ledarskapsorskningen har otast kretsat
kring mer generella kognitia modeller kring exempelis lrande Proac, Meindl &
Stubart, 1996,.

N r det g ller a n v dn in gen a v t eckn et "&", s e a vs n it t 2.7 n eda n .

Des s a b da for mer n a mn et in om eller u t a n fr pa r en t es en - br in t e
a n v n da s s lu mpm s s igt , u t a n med vis s u r s killn in g, eft er s om de s ign a ler a r
olika s a ker . Det blir et t s t r r e foku s p va d ju s t den cit er a de fr fa t t a r en
t ycker , ifa ll ma n in t e h a r n a mn et in om pa r en t es . I det fr s t a exemplet ,
t en der a r t ext en a t t h a n dla mer om va d ju s t Ga r dn er a n s er . Om ma n s t t er
n a mn en in om pa ren t es ligger t yn gdpu n kt en is t llet p den t eor et is ka
dis ku s s ion en , och r efer en s en s h u vu ds a kliga fu n kt ion r a t t ge p s t en det
mer t yn gd gen om a t t ma n vis a r a t t v lr en ommer a de for s ka r e h a r fr a mfr t
s ikt en .

Pa r en t es en ka n ocks a n v n da s om ma n vill peka p lit t er a t u r fr vida r e
l s n in g. Det r d in t e k llor i va n lig men in g, men ma n ger l s a r en t ips p
va r ma n ka n l s a vida r e om mn et , ka n s ke om s da n t s om fa ller u t om
r a ma r n a fr det a kt u ella a r bet et , men s om ma n n d a n s er l s v r t .

Ln redogorelse or denna riktning inom hermeneutiken kommer ltt in pa ragan om
textmetaorens orhallande till det mnskliga psyke man ill undersoka, och ragan ilka
betydelser man kan lgga i begreppet "text", ilket dock aller utanor ramarna or denna
uppsats se exempelis Hallberg, 1999, or en introduktion till text-begreppet,.

P likn a n de s t t kan ma n ocks ma r ker a a t t de k llor ma n h n vis a r t ill in t e
r de en da t n kba r a , u t a n ba r a r et t "s ma kpr ov":

Sprakets roll betonas litigt i dessa sammanhang, liksom textbegreppet, som ota ges en
central roll inom den denna tradition se exempelis Kale, 1992, Shotter & Gergen,
1988,.

2.2 Vilka kllor skall tas med?
Ma n r efer er a r t ill den t ext ma n s j lv h a r l s t , och en ba r t den t ext ma n s j lv
h a r l s t . Alla t ext er ma n r efer er a r t ill i den lpa n de t ext en m s t e fin n a s i
Litteraturreferenser enligt Harvard-systememet Martin G. Erikson
- 5 -
lit t er a t u r lis t a n , och lit t er a r t u r lis t a n f r ba r a in n eh lla de t ext er s om ma n
s j lv h a r l s t och s om ma n u t t r yckligen h n vis a r t ill i den lpa n de t ext en .
Un dvik a t t a n v n da for mu ler in ga r s om "Det r allmnt k nt att..." u t a n a t t
a n ge r efer en s . S ka n ma n mjligen s kr iva n r ma n blivit docen t , men h els t
in t e des s fr in n a n .

At t ma n ba r a r efer er a r t ill det ma n ver kligen l s t in n eb r a t t om den t ext
ma n l s er i s in t u r in n eh ller en in t r es s a n t r efer en s s om ma n vill a n v n da ,
m s t e ma n a n t in gen s ka ffa och l s a den n a a n dr a t ext , eller r efer er a s a t t
det fr a mg r a t t ma n a n v n der en s eku n d r k lla :

Inneborden a begreppet "I" kan ses som ett ilosoiskt problem, som inte hor hemma i
psykologin, Gordon Allport gjorde den distinktionen i sina senare arbeten Allport, 1961,
i Greenwald & Pratkanis, 1984,.

I r efer en s lis t a n t a r ma n s eda n en ba r t u pp t ext en a v Gr een wa ld och
Pr a t ka n is , a llt s ju s t den t ext ma n l s t . An ledn in gen t ill det t a r a t t
Gr een wa ld och Pr a t ka n is ka n h a mis s fr s t t t Allpor t , och d h a r ma n ju
r yggen fr i eft er s om ma n vis a t a t t det in t e r en s eget mis s fr s t n d.
Des s u t om fin n s ju mjligh et en a t t Allpor t s a r bet en in n eh ller n gon t in g
a n n a t v s en t ligt s om ma n bor de h a ft med om ma n h a de l s t dem, och ven
a v det t a s k l r det klokt a t t vis a a t t ma n ba r a h a r ku n s ka p om ver ket i
a n dr a h a n d.

2.3 Hur ofta?
En fr ga s om de fles t a s t ller s ig n r de br ja r s kr iva r efer en s er r h u r oft a
ma n s ka ll s kr iva in dem. Ska ll de s t i va r je men in g? Sva r et p fr ga n r a t t
ma n m s t e gr a en a vv gn in g. en a s ida n f r in t e t ext en a vbr yt a s a v s
m n ga r efer en s er a t t den blir on digt s v r l s t . a n dr a s ida n s ka ll l s a r en
a ldr ig beh va t vivla p va r ifr n et t vis s t p s t en de kommer . Om ma n s kr iver
en komplet t r efer en s i en men in g, ka n ma n i n s t flja n de men in ga r n ja s ig
med a t t ba r a h n vis a t ill n a mn en , ifa ll ma n a vs er pr ecis s a mma r efer en s .
Om et t h elt s t ycke in n eh ller h n vis n in ga r t ill ba r a en r efer en s r cker det a t t
h a med den en g n g, g r n a i br ja n . Om s t ycket r l n gt ka n ma n h a med
den yt t er liga r e n gon g n g, a llt fr a t t l s a r en in t e s ka ll beh va let a on digt
l n ge eft er r efer en s en , eller l s a om h ela s t ycket fr a t t va r a s ker p a t t det
for t fa r a n de r s a mma t ext s om r efer er a s .

Gergen och Gergen 1988, postulerar ett antal olika stt pa ilket narratier kan ara
orknippade med sjlets dynamik. I det orsta allet r det ad de kallar or .tabiit,
varratire. som beskrier hndelser eller tillstand pa ett stt som ar indiiden att ramsta
som stabil och oorndrad. Det kan ara berttelser som ormedlar bade orestllningar
som "jag r lika acker nu som orr", lika l som "jag r ortarande lika misslyckad som
jag alltid har arit". Drutoer kan berttelserna uttrycka orndring i ta riktningar,
antingen positi eller negati orndring. Lxempel pa det orra kan ara berttelser som
sger "jag blir bttre och bttre pa det jag gor", och exempel pa det senare kan ara "jag
knner inte lngre att jag har kontroll oer tillaron". Dessa tre ormer a narrati, hdar
Gergen och Gergen 1988, idare, r grundormer som kan bygga upp komplexa
monster.

Litteraturreferenser enligt Harvard-systememet Martin G. Erikson
- 6 -
Om ma n a n dr a s ida n h a r fr t in yt t er liga r e en r efer en s och ma n s eda n t er
vill h n vis a t ill den fr s t a r efer en s en , s ka ll den n a s t t a s med n a mn och r
p n yt t . I det l get ka n det h n da a t t ma n m s t e ma n h a r efer en s er i va r je
men in g:

Man kan, nr det gller kognitiva representationer, inte gra en klar distinktion nr det
gller process och innehll eftersom processen prglar innehllet och innehllet tillika
pverkar processen (Bruner, 1990). Detta r dock ett frhllande som bara r
parentetiskt behandlat i den mer atomistiska kognitionspsykologin (se exempelvis
Markus, 1990; Nurius & Markus, 1990). Bruner (1990) hr till dem som tydligast
argumenterat fr att detta frhllande r mycket olyckligt.

I ova n s t en de exempel r r efer en s en en del i den lpa n de t ext en , vilket a llt s
s ign a ler a r a t t ma n l gger vikt vid ju s t de fr fa t t a r n a s a r bet en . Om ma n vill
t on a n er de r efer er a de fr fa t t a r n a s r oll, och is t llet bet on a s j lva
r es on ema n get , ka n det va r a l mpliga r e a t t l gga r efer en s ern a i en pa r en t es
s is t i s t ycket . Det t a fr u t s t t er dock a t t s t ycket r n gor lu n da kor t . At t
s a mla r efer en s er i en pa r en t es i s lu t et a v et t s t ycke r s rs kilt a n v n dba r t
n r ma n s a mma n fa t t a r va d fler a olika fr fa t t a r e s ger om et t omr de, u t a n
a t t ma n vill bet on a n gon a v fr fa t t a r n a :

Varje kognitit sjl-schema r en generalisering a tidigare erarenheter. Dessa scheman
har som unktion att organisera och styra processandet a inormation som r releant
or sjluppattningen. De paerkar bade input och output a inormation som beror
sjluppattningen. De styr ilken inormation som uppmrksammas, hur den
struktureras och ilken ikt som lggs id den. De representerar ramor allt statiska drag
som indiiden obsererat i sitt eget beteende och annds or bedomningar, beslut och
orutsgelser om oss sjla Greenwald & Pratkanis, 1984, Markus, 19, Markus &
Nurius, 198,.

Ibla n d s er ma n frfa t t a r e s om r efer era r t ill "ibid." eller "ibidem", vilket
bet yder "fr eg en de", a llt s a t t ma n h n vis a r t ill n r ma s t fr eg en de
r efer en s . Den met oden s ka ll vi in t e a n v n da . Gr ma n s ig bes v r et a t t s kr iva
u t "ibidem" ka n ma n lika g r n a s kr iva n a mn och r t a l. Des s u t om r det en
r is ka bel met od, eft er s om ma n u n der r ediger in gen s g n g flyt t a r om men in ga r
och s t ycken , och om ma n in t e r mycket u ppm r ks a m r is ker a r ma n a t t en
omflyt t a d men in g f r "ibidem" a t t peka p en h elt a n n a n r efer en s n den
a vs edda . Bet eckn in gen "ibidem" a n v n ds in t e h eller en ligt APA-s ys t emet .

2.4 Frnamn?
Gen er ellt s kr iver ma n a ldr ig u t fr n a mn eller in it ia ler i r efer en s er n a , men
ma n ka n ibla n d a nv n da dem vid s idan om de r en a r eferen s er n a , fr a t t
ma r ker a a t t ma n exempelvis ger en vis s for s ka r e r a n a v en u ppt ckt eller
en t eor i, eller ma n vill in t r odu cer a en vis s for s ka r e s om ma n vill ge en
s r s t lln in g:

Den ranske ilosoen Paul Ricoeurs orattarskap prglas a orsok att oerbrygga
klassiska motsttningar som den mellan orstaelse och orklaring, mellan det personliga
och det samhlleliga, mellan text och handling och mellan kunskapsteori och etik
Hallberg, 1999,.
Litteraturreferenser enligt Harvard-systememet Martin G. Erikson
- 7 -

Typis kt fr en s a t s s om ova n s t en de, s om yt t r a r s ig om en for s ka r es a r bet en ,
r a t t r efer en s en p s lu t et in t e h n vis a r t ill Ricoeu r s egn a ar bet en , u t a n t ill
en fr fa t t a r e s om kommen t er a t Ricoeu r och ger s t d fr den s ikt om
Ricoeu r s om ma n fr a mfr .

Et t a n n a t exempel p et t u n da n t a g r n r for s ka r e med femin is t is k
in r ikt n in g ma r ker a r a t t de h n vis a r t ill kvin n liga fr fa t t a r e gen om a t t s t t a
u t fr n a mn i r efer ens en i den lpa n de t ext en . Ma n ka n ocks t n ka s ig olika
s pecia lfa ll. I n eda n s t en de exempel vill fr fa t t a r en a t t vis a a t t det r ju s t
Pet er Bu r ke s om r efer er a s , eft er s om det fin n s en a n n a n k n d for s ka r e med
s a mma eft er n a mn . Ma n ka n ocks s kr iva s om i n eda n s t en de exempel n r
ma n vill fr a mh va en fr fa t t a r e s om s kr ivit med olika medfr fa t t a r e (man
bet on a r a llt s a t t det r Bu r ke s om gjor t den s t or a in s a t s en , in t e Reit zes ):

Peter Burke gor detta genom att soka eter orhallandet mellan dessa bada
meningsinnehall i en semantisk rymd Burke, 1980, Burke & Reitzes, 1981,.

Gen er ellt g ller a llt s a t t a n v n dn in gen a v fr n a mn lyft er fr a m per s on en
ifr ga s om vikt iga r e fr det ma n beh a n dla r , j mfr t med de a n dr a fr fa t t a r e
ma n r efer er a r t ill. D r med s ka ll fr n a mn a n v n da s mycket s pa r s a mt . Det t a
fr a mh va n de ka n n a t u r ligt vis ocks var a n ega t ivt , a llt s ber o p a t t ma n
kr it is er a r en s t n dpu n kt , och ma n vill bet on a a t t ju s t den n e fr fa t t a r es
bidr a g r s r s kilt pr oblema t is kt .

2.5 Flera verk av en frfattare refereras samtidigt
H n vis a r ma n t ill olika ver k a v s a mma fr fa t t a r e s kiljer ma n r t a len med
komma t ecken . Om fr fa t t a r en h a r olika ver k med s a mma pu blicer in gs r
a n ges "a " och "b" eft er r t a let , och des s a boks t ver s ka ll d t er fin n a s vid
r t a let fr r es pekt ive ver k ven i r efer en s lis t a n . r t a len s s t t s u pp i
kr on ologis k or dn in g i pa r en t es en .

Denna uppattning om narratiernas agorande betydelse or indiidens orstaelse a sig
sjl har exempelis behandlats a Ricoeur 1981, 1991a, 1991 b,.

Na t u r ligt vis a n v n ds "a " och "b" va r je g n g ma n i s it t a r bet e r efer er a r t ill
n gon der a a v de t ext er s om h a r s a mma fr fa t t a r e och r t a l i r efer en s lis t a n .

2.6 Flera verk av olika frfattare refereras samtidigt
N r fler a olika ver k r efer er a s s a mt idigt s ka ll de r kn a s u pp i den or dn in g de
s t r i r efer en s lis t a n , a llt s i boks t a vs or dn in g.

Jag nrmar mig drmed till den konstruktionistiska syn pa sjlet som oretrds a till
exempel lreeman, 1993,, Greenwood 1994,, Parker 1989, samt Potter och \etherell
198,.

Ma n ka n ocks r efer er a t ill fler a per s on er in om en pa r en t es , och d s ka ll de
olika r efer en s er n a s kilja s t med s emikolon :

Litteraturreferenser enligt Harvard-systememet Martin G. Erikson
- 8 -
Aen om man genom schemata-teorier och teorier om social kognition har kommit att
lgga en processdimension pa sjlet talar man i den kognitia psykologin om sjlet som
en struktur a kunskap Greenwald, 1988, Markus, 1990, Markus & \ur, 198,.

2.7 Tecknet "&" eller ordet "och"
Ma n s kr iver u t or det "och " n r ma n r kn a r u pp t v eller fler fr fa t t a r e i en
lpa n de t ext :

Markus och Nurius 198, har utort empiriska studier kring denna typ a
representationer.

D r emot a n v n der ma n t eckn et "&" n r ma n r kn a r u pp n a mn en in om en
pa r en t es :

Intresset or kognition inom organisations- och ledarskapsorskningen har otast kretsat
kring mer generella kognitia modeller kring exempelis lrande Proac, Meindl &
Stubart, 1996,.

Des s u t om a n v n ds t eckn et "&" alltid n r ma n r kn a r u pp n a mn i s j lva
r efer en s lis t a n (s e a vs n it t 4 n eda n ). Slu t ligen a n v n ds n a t u r ligt vis "&" i de fa ll
det in g r i en t ids kr ift s - eller bokt it el, s s om exempelvis i t ids kr ift en
Inf ormation & S y s tems Engineering, eller i et t fr la gs n a mn s s om Almqvis t &
Wiks ell.

2.8 Tre medfrfattare eller fler
Om ma n h a r t r e medfr fa t t a r e eller fler s ka ll a lla n a mn en s kr iva s u t fr s t a
g n gen ma n h n vis ar t ill dem, d r eft er r det t ill t et a t t ba r a h n vis a t ill det
fr s t a n a mn et och s kr iva "m.fl." eller "et a l." Det s en a r e r det veder t a gn a
n r ma n s kr iver p en gels ka , men ka n ocks a n v n da s p s ven s ka .
Na t u r ligt vis bla n da r ma n in t e fr kor t n in ga r n a , u t a n v ljer en der a .

Genom detta ramtrder dessa orestllningar i cluster, i system dr de r relaterade till
arandra och beroende a arandra Cantor, Markus, Niedenthal & Nurius, 1986,.
...
Det inns en liknande parallell hos Cantor, et al. 1986, som talar om ife ta.. som r
representationer a stora oergripande lismal.

Fr kor t n in gen "m.fl." eller "et a l." a n vn ds a ldr ig i s j lva r efer en s lis t a n ; d r
s ka ll alla eft er n a mn en a llt id s kr iva s u t . Det fin n s dock et t s peciellt u n da n t a g
fr den n a r egel: exempelvis vis s a u pps la gs ver k ka n h a et t t ju got a l
r eda kt r er , och d r det t ill t et a t t s kr iva "et a l." ven i r efer en s lis t a n .

2.9 Frfattare saknas eller organisation som frfattare
Ibla n d s a kn a s det fr fa t t a r e, och d h n vis a r ma n t ill t it el och r t a l. Det r
s r s kilt va n ligt n r det g ller ma n u a ler och likn a n de.

Det r srskilt iktigt att i de etenskapliga rapporterna annda ett sprak som r ritt ran
ordomar och bias nr det gller kon och etnisk tillhorighet hos orsokspersoner och
andra berorda Publication manual o the American Psychological Association, 1994,.

Litteraturreferenser enligt Harvard-systememet Martin G. Erikson
- 9 -
I a n dr a fa ll ka n det fin n a s en or ga n is a t ion s om s t r s om fr fa t t a r e, och d
a n ger ma n den . I des s a fa ll s t r a llt s n a mn et p or ga n is a t ion en p fr a ms ida
och t it els ida , is t llet fr en in divid.

Bruket a orkortningar behandlas ingaende a Senska spraknmnden 1991,.

Not er a a llt s s killn aden mella n de b da ova n s t en de exemplen . I det fr s t a
fa llet h a r ma n i boken inte s a t t Amer ica n Ps ych ologica l As s ocia t ion s om
fr fa t t a r e; n gon fr fa t t a r e fin n s in t e a n given u t a n det fin n s ba r a en bokt it el
a t t r efer er a t ill. I det a n dr a exemplet s t r Sven s ka s pr kn mn den s om
fr fa t t a r e.

De r egler s om pr es en t er a s h r s ka ll a n v n da s oa vs et t va d det r man
r efer er a r . Om ma n exempelvis i et t a r bet e om MMI h n vis a r t ill h j lpt ext er i
et t da t or pr ogr a m, s ka ll ma n h n vis a t ill da t or pr ogr a mmet s om t ill vilken
k lla s om h els t . I n eda n s t en de fa ll fin n s in gen en s kild per s on s om s t r s om
a n s va r ig, och d r efer er a r ma n t ill pr odu kt n a mn et is t llet fr t ill en per s on.
Ma n r efer er a r a llt s in t e t ill fr et a get , u t a n a n t in gen t ill en per s on eller t ill
pr odu kt n a mn . H r gr vi a llt s en s killn a d mella n s a mman s lu t n in ga r s om
Sven s ka s pr kn mn den , s om vi s t t er s om fr fa t t a r e, och fr et a g, s om vi
in t e s t t er s om fr fa t t a r e. Den u ppdeln in gen r ba s er a d p APA-ma n u a len .

Lnligt hjlptexten inns det ett lertal olika stt att lgga ut texten pa ett proessionellt stt
nr man skapar exempelis nyhetsbre Microsot \ord 2000, 1999,.

2.10 Citat
N r ma n cit er a r en t ext , och in t e ba r a r efer er a r , m s t e ma n a n ge vilken s ida
s om cit a t et fin n s p. Om cit a t et r p min dr e r 40 or d lt er ma n det s t i
den lpa n de t ext en in om cit a t ion s t ecken :

Hr gor Markus ett intressant konstaterande, da hon skrier "... structures o the sel are
ront and center o the meaning making process" Markus, 1990, s. 242,. Detta skall
stllas i relation till att hon primrt ser sjlet som en struktur och inte som en process,
en om det inte r en statisk struktur.

L n gr e cit a t n 40 or d f r s t s om et t eget s t ycke med t om r a d fr e och eft er ,
och u t a n cit a t t ecken . Det t a s t ycke ges ocks 1,25 cm s ma la r e h ger - och
v n s t er ma r gin a l n den vr iga t ext en .

...ilket ocksa behandlas a Markus 1990, s. 251, som skrier:

All aectie reactions, all motiated actions implicate the sel, the orm
they take and the work they do depend on the nature o the sel. lrom
such a perspectie one might well question the alue o trying to separate
the eects o mood or aect on behaiour rom the eects produced by
the cognitie structures o the sel.

Markus lyter drmed ram det omsesidiga beroendet mellan emotion och
kognition, som blir srskilt tydligt nr...

Litteraturreferenser enligt Harvard-systememet Martin G. Erikson
- 10 -
Ma n m s t e s kr iva cit a t et exa kt s om det s t r , in klu s ive even t u ella t r yckfel.
Om ma n h it t a r et t t r yckfel i den cit er a de t ext en ka n den ma r ker a s med "s ic"
in om h a kpa r en t es i cit a t et :

Detta noteras ocksa a Lubber 2001, s. 1,: "Samtliga begerpp |sic[ maste ara rtt staade".

Om ma n fr t ydlighet en s s ku lle vill gra et t t ill gg i et t cit a t gr ma n det t a
gen om a t t s t t a t illgget in om h a kpa r en t es . Om ma n u t el mn a r et t a vs n it t i
et t cit a t fr a t t kor t a n er det , s ka ll det t a ma r ker a s med t r e pu n kt er in om
pa r en t es :

Now let me tell you irst what I and my riends thought the |cognitie[
reolution was about back there in the late 1950s. It was, we thought,
an all-out eort to establish meaning as the central concept o
psychology - not stimuli and responses, not oertly obserable
behaior, not biological dries and their transormation, but meaning.
..., Its aim was to prompt psychology to join orces with its sister
interpretatie disciplines in the humanities and in the social sciences
Bruner, 1990, s. 2-3,.


2.11 Hnvisningar till figurer
Figu r er r s kydda de a v u pph ovs r t t , och ma n f r in t e kopier a figu r er r a kt u r
en bok eller a r t ikel u t a n t ills t n d fr n den eller de s om h a r r t t igh et er n a . I
in l mn in gs u ppgift er , s om in t e s ka ll pu blicer a s , br u ka r ma n dock s e mella n
fin gr a r n a med kopier a de figu r er , fr u t s a t t a t t k lla n r lika t ydligt a n given
s om fr et t cit a t .

ligur 1. llera studier pekar pa ett negatit samband mellan studenternas genomsnittliga
oldrickande och deras tentamensresultat Pripp & Lyckholm, 2001, s. 24,.

Fr a t t kla r a s ig fr bi pr oblemet med copyr igh t ka n ma n gr a en egen
va r ia n t p den figu r ma n vill a n v n da , vilket ma r ker a s med or det "eft er " i
h n vis n in gen :

ligur 1. Schematisk skiss a tentamenssal dr de streckade omradena utisar de skriplatser
id ilka studenterna i undersokningen erholl de bsta tentamensresultaten eter Lies,
2001, s. 84,.

2.12 Brev och annan personlig kontakt
Ibla n d ka n ma n vilja r efer er a t ill kor r es pon den s med en a n n a n for s ka r e. Det
ka n va r a br ev, e-pos t eller t elefon s a mt al. D s t t er ma n u t da t u m och r ,
och a n ger per s on lig kon t a kt . En s da n r efer en s s ka ll in t e s t i
r efer en s lis t a n , eft er s om det in t e r en k lla s om l s a r en s j lv ka n
in fr s ka ffa .

Det inns, enligt R. Descartes personlig kontakt, 18 juli, 1642,, starka stod or
uppattningen att man bor gora skillnad mellan kropp och sjl.

Litteraturreferenser enligt Harvard-systememet Martin G. Erikson
- 11 -
Som s t u den t h a r ma n s lla n mjligh et a t t r efer er a t ill per s on lig kon t a kt med
a u kt or it et er , och ven om ma n h a r det r det en r efer en s for m s om s ka ll
a n v n da s mycket fr s ikt igt . Om ma n vill r a ljer a lit e s ku lle ku n n a s ga a t t
det r en for m a v refer en s s om fr ms t s yft a r t ill a t t vis a vilket kon t a kt n t
ma n h a r .

3 Referenslistan
Syft et med r efer en s lis t a n r a t t l s a r en s ka ll ku n n a h it t a den r efer en s s om
ma n h n vis a r t ill, exempelvis gen om a t t l n a eller bes t lla den p bibliot eket
eller s kr iva t ill fr fa t t a r en .

3.1 Bokstavsordning
Lis t a n s ka ll s t u pps t lld i boks t a vs or dn in g eft er fr fa t t a r n a s eft er n a mn och
om s a mma fr fa t t a r e h a r fler a ver k s ka ll des s a s t i kr on ologis k or dn in g,
med de lds t a fr s t . Et t exempel p h u r fr fa t t a r n a mn or dn a s :

Markus, H. 19,
Markus, H. 1990a,
Markus, H. 1990b,
Markus, H. & Kunda, Z. 1986,
Markus, H. & Nurius, P. 1986,

Not er a a t t n r vi r kn a r u pp n a mn i r efer en s lis t a n a n v n der vi a llt id t eckn et
"&" (s e a vs n it t 2.7 ova n ). Eft er n a mn s om fr eg s a v exempelvis "von " eller
"a f" or dn a s eft er s j lva eft er n a mn et .

\iddershoen, G. A. M. 1992,
\right, L. 1986,
on \right, G. H. 191,

3.2 Tryckort och frlagsort
N r ma n s ka ll s kr iva u t p vilken or t en bok r pu blicer a d, s ka ll ma n i fr s t a
h a n d a n ge fr la get s h emvis t . I den m n s om fler a or t er r u ppr kn a de t a r
ma n den fr s t a . Ibla n d a n ges in t e vilken or t s om fr la get h r h emma p ,
men d r emot s ka ll det a llt id s t a n givet va r boken r t r yckt . Om in t e
fr la gs or t en s t r , s ka ll ma n a n ge t r yckor t en is t llet , men a llt id fljt a v
n a mn et p fr la get , in t e p t r ycker iet . Fr la gs - eller t r yckor t a n ges fr
bcker , r a ppor t er och likn a n de. Den a n ges in t e fr t ids kr ift er .

3.3 Stor bokstav
Alla t it la r s kr ivs med s t or begyn n els eboks t a v, men in t e s t or boks t a v i
h u vu dor den ( ven om t it eln r s kr iven s p boken ). Ma n s kr iver a llt s
bokt it eln Interpretation theory och in t e Interpretation Theory ven om det s t r
s p boken .

Det fin n s n gr a u n da n t a g n r det g ller a n v n dn in gen a v s t or boks t a v i
t it la r . Det fr s t a u n da n t a get r t it la r p t ids kr ift er : H r s kr ivs ven
h u vu dor den med s t or boks t a v om det s t r s p t ids kr ift en (exempelvis The
European Journal of Cognitive Ps y chology ). Det a n dr a u n da n t a get r a t t i
Litteraturreferenser enligt Harvard-systememet Martin G. Erikson
- 12 -
t it la r p t ys ka s t a va s a lla s u bs t a n t iv med s t or boks t a v (exempelvis Kritik der
reinen Vernunf t). Det t r edje u n da n t a get g ller n a mn p or ga n is a t ion er s s om
u n iver s it et eller bokfr la g och d r a n v n der ma n s t or begyn n els eboks t a v om
or ga n is a t ion en ifr ga s j lv gr det (Exempelvis Lu n ds Un iver s it et eller
Br it is h Ps ych ologica l Societ y).

3.4 Layout
Refer en s lis t a n l ggs dir ekt eft er br dt ext en , och fr e even t u ella bila gor . Alla
r efer en s er n a s kr ivs med s a mma t yps n it t och s a mma s t or lek p t yper n a r a kt
igen om. Ma n s ka ll a n v n da s a mma t yps n it t och s t or lek s om i den lpa n de
t ext en , a llt s i n or ma lfa llet Times New Roma n , s t or lek 12 pu n kt er .

Not er a a t t ma n fr va r je r efer en s h a r fu ll r a dl n gd p fr s t a r a den men et t
in dr a g p ca 1.5 cm p flja n de r a der (s ka lla t h n ga n de in dr a g, eller
hanging indent om du h a r en gels k ver s ion a v or dbeh a n dlin gs pr ogr a mmet ).
Det gr r efer en s lis t a n mer l t t l s t . Med lis t a n s kr iven p det t a s t t s ka ll
ma n in t e h a bla n kr a der mella n r efer en s er n a .

3.5 Kursivering
Den en da t ext for ma t t er in g i r efer en s lis t an s om r t ill t en r k urs ivering. Va d
m n ga h a r pr oblem med r va d i t ext en s om s ka ll va r a ku r s iver a t . Flja n de
h u vu dr egel r br a a t t h a i t a n ke: Det s om r ku r s iver a t r det s om ma n
s ker p i en bibliot eks ka t a log n r ma n vill f t a g p t ext en ifr ga . S ledes
s ka ll bok titlar va r a ku r s iva , och t it la r p tids k rif ter, men in t e t it la r p ka pit el
eller p a r t ikla r .

N r ma n s kr iver ma n u s kr ipt s om s ka ll s t t a s p et t t r ycker i eller en
t idn in gs r eda kt ion br u ka r ma n a v r ediger in gs t ekn is ka s k l is t llet fr
k urs ivering a n v n da u n der s t r ykn in ga r , s om i den f r digt r yckt a t ext en
n dr a t s t ill ku r s iver in g a v t r ycker iet . Det s ka ll ma n in t e gr a vid
s t u den t u pps a t s er . I vis s a va r ia n t er a v Ha r va r d-s ys t emet a n v n ds ibla n d
ocks fet s t il fr a t t ma r ker a en t ids kr ift s volymn u mmer , men i
s t u den t u pps a t er n a a n v n der vi a llt s en ba r t k urs ivering.

3.6 Personnamnen i listan
Va r mycket n oga med s t a vn in gen a v n a mn en . Om er l s a r e vill g t ill
bibliot eket och s ka eft er boken a v Oos t er wegel s om n i r efer er a r t ill h it t a r
h on eller h a n in gen t in g i da t or n ifa ll n i s t a va t n a mn et Oos t er wen gel. Vis s a
t ids kr ift er h ller t ill och med s kr iben t er n a ekon omis kt a n s va r iga fr fel i
r efer en s lis t or n a .

Fr n a mn s kr ivs a ldr ig i r efer en s lis t a n , men a lla in it ia ler s kr ivs u t . Ma n
s t t er pu n kt eft er va r je in it ia l och mella n s la g mella n in it ia ler n a .


4 Exempel p referenser med frklaringar
H r n eda n fljer exempel p de va n liga s t er t yper n a a v pos t er i en
r efer en s lis t a .

Litteraturreferenser enligt Harvard-systememet Martin G. Erikson
- 13 -
4.1 Hela bcker
Det t a r gr u n dmodellen , s om a n v n ds fr a lla bcker s om h a r s a mma
fr fa t t a r e r a kt igen om, va r e s ig det r vet en s ka pliga a r bet en , popu l r
fa cklit t er a t u r , s kn lit t er a t u r eller poes i. Ma n gr in t e h eller n gon s killn a d
mella n es s -s a mlin ga r och s a mla de a r bet en (mon ogr a fier ) s l n ge
fr fa t t a r en eller fr fa t t a r n a r de s a mma h ela v gen och r gemen s mt
a n s va r iga fr a ll t ext ifa ll de r fler n en .
En fr fa t t a r e:

Bruner, J. 1991, .ct. of veavivg. Cambridge, MA: Harard Uniersity Press.
Tv fr fa t t a r e:

Lans, J. B. 1. & Oer, D. L. 1996, Ratiovait, av rea.ovivg. Hoe: Psychology Press.

Tr e fr fa t t a r e:

Ortony, A., Clore, G. L. & Collins, A. 1988, 1le cogvitire .trvctvre of evotiov.. Cambridge:
Cambridge Uniersity Press.


4.2 Organisation som frfattare
Det fin n s bcker d r det in t e fin n s n gon per s on u t s a t t s om fr fa t t a r e, u t a n
ba r a en or ga n is a t ion . D a n ger ma n or ga n is a t ion en s om fr fa t t a r e.

Senska spraknmnden 1991, rev.a .rirreger. Stockholm: Almqist & \iksell.


4.3 Ingen frfattare eller redaktr
I vis s a fa ll fin n s det in t e en s en or ga n is a t ion s om s t r s om fr fa t t a r e. Det
g ller bla n d a n n a t de fles t a ma n u a ler .

Pvbicatiov vavva of tle .vericav P.,cloogica ...ociatiov 4:e upplagan, 1994, \ashington,
DC: American Psychological Association.

4.4 Olika upplagor
Ibla n d h n vis a r man t ill bcker s om kommit u t i fler a u ppla gor , vilket r
s r s kilt va n ligt n r det g ller l r obcker . Ma n s kr iver d u ppla ga n i en
pa r en t es eft er t it eln . Ibla n d vet ma n in t e vilken u ppla ga det r , det ka n s ke
ba r a s t r "n y, u t ka d u ppla ga ". D s kr iver ma n ba r a "n y u ppla ga " i
pa r en t es en . Ma n an ger r et s om den a kt u ella u ppla ga n kommit u t i.
D r emot a n ger ma n in t e r et fr en even t u ell omt r yckn in g s om in t e
in n eh ller fr n dr in ga r .

Siegel, S. & Castellan, N. J. Jr. 1988, `ovaravetric .,.tev. for tle belariora .cievce. 2:a
upplagan,. New \ork: McGraw-Hill Book Company.

4.5 Hela bcker (antologier)
I det t a fa ll r efer er a s a llt s t ill a n t ologin s om h elh et , in t e t ill en s t a ka ka pit el.
Med a n t ologier men a s bcker s om h a r olika fr fa t t a r e t ill de olika ka pit len ,
Litteraturreferenser enligt Harvard-systememet Martin G. Erikson
- 14 -
och d r n gon s t r s om r eda kt r , d.v.s . r a n s va r ig fr s a mma n s t lln in gen
och u r va let a v t ext er . I m n ga fa ll a n s es a n t ologier h a h gr e a ka demis k
v r de s om k llor jmfr t med mon ogr a fier , eft er s om ka pit len i en a n t ologi
n or ma lt h a r gen omg t t n ogr a n n a r e gr a n s kn in g.

I n gr a fa ll ka n a lla ka pit el i en a n t ologi va r a s kr ivn a a v s a mma fr fa t t a r e.
Om det d fin n s en s epa r a t r eda kt r r kn a s det n d s om an t ologi. Det ka n
exempelvis va r a en moder n for s ka r e s om s a mma n s t ller et t a n t a l t ext er a v
n gon s t or filos of, s om t idiga r e va r it pu blicer a de va r fr s ig.

Ma r ker in ga r n a "(r ed.)" r es pekt ive "(r ed:er )" s ka ll ba r a s t i r efer en s lis t a n , in t e
i h n vis n in gen i den lpa n de t ext en . Not er a s r s kilt a n v n dn in gen a v pu n kt
och komma t ecken .

En r eda kt r :

1hompson, J. B. red., 1981, ervevevtic. av tle lvvav .cievce.. Cambridge: Cambridge
Uniersity Press.


Tv eller fler r eda kt r er :

Jeersson, A. & Robey, D. red:er, 1986, Moerv iterar, tleor,. London: B. 1. Batsord
Ltd.

4.6 Kapitel i antologier
Not er a a t t men in gen d r a n t ologin pr es en t er a s br ja r med "I:", a llt s
bet ydels en "i den n a a n t ologi". Not er a det a ljen a t t r eda kt r er n a s in it ia ler nu
s t r fr e eft er n a mn et , och a t t det r a n t ologin s n a mn s om r ku r s ivt , in t e
t it eln p det r eferer a de ka pit let . Det t a r n a t u r ligt eft er s om ma n i
bibliot eks ka t a logen s ker p a n t ologin s t it el.

Obs er ver a a t t s idn u mmer s ka ll s t t a s u t n r ma n h n vis ar t ill a n t ologier .
Des s a s t t s in om pa r en t es dir ekt eft er t it eln , och fr eg s a v "s .".

En ka pit elfr fa t t a r e, en r eda kt r :

O'Connor, L. S. 199, 1elling decisions: 1he role o narratie in organizational decision
making. I: Z. Shapira red.,, Orgaviatiova eci.iov vaivg s. 304-323,. Cambridge:
Cambridge Uniersity Press.

En ka pit elfr fa t t a r e, t v r eda kt r er :

Cohen, P. S. 196, Rational conduct and social lie. I: S. I. Benn & G. \. Mortimore
red:er,, Ratiovait, av tle .ocia .cievce. s. 132-156,. London: Routledge and Kegan
Paul.

Fyr a ka pt elfr fa t t a r e, t v r eda kt r er :

Litteraturreferenser enligt Harvard-systememet Martin G. Erikson
- 15 -
Cantor, N., Markus, H., Niedenthal, P. & Nurius, P. 1989, On motiation and the sel-
concept. I: R. M. Sorrentino & L. I. Higgins red:er,, avboo of Motiratiov av
Cogvitiov s. 96-121,. New \ork: Guilord Press.

4.7 Artiklar i vetenskapliga journaler
Vet en s ka pliga jou r n a ler s om t ill mpa r s .k. peer-review (a n dr a for s ka r e
bedmer va d s om s ka ll pu blicer a s ) a n s es gen er ellt va r a de mes t v r defu lla
k llor n a . En fr fa t t a r e:

Markus, H. 19, Sel-schemata and processing inormation about the sel. ]ovrva of
Per.ovait, av ocia P.,cloog,, :, 63-8.

Tv fr fa t t a r e:

Markus, H. & Kunda, Z. 1986, Stability and malleability o the sel-concept. ]ovrva of
Per.ovait, av ocia P.,cloog,, :1, 858-866.

Tr e fr fa t t a r e:

Carer, C. S., Raynolds, S. L. & Scheier, M. l. 1994, 1he possible seles o optimists and
pessimists. ]ovrva of Re.earcl iv Per.ovait,, 2, 133-141.

Not er a a t t n a mn et p jou r n a len och volym-n u mr et s ka ll va r a ku r s ivt ,
d r emot in t e s idh n vis n in gen . Ma n s kr iver h eller a ldr ig n got "s ." fr a mfr
s idn u mr en n r ma n r efer er a r t ill t ids kr ift s a r t ikla r . I de fles t a fa ll s r a lla
n u mmer a v t ids kr ift en lpa n de s idn u mrer a de in om volymen , s a t t ba r a det
fr s t a h ft et i volymen br ja r p s ida n 1. I de fa ll n r va r je h ft e r
s idn u mr er a t va r fr s ig, a llt s br ja r p s ida n 1, a n ger ma n vilket h ft e s om
a vs es in om pa r en t es eft er volymn u mr et .

Chamberlain, J. 2000, \hat will become o \illiam James's grand old home. Movitor ov
P.,cloog,, 18,, 26-28.

4.8 Artiklar i rsbcker
Et t s pecia lfa ll r r s bcker , a v t ypen "An n u a l Review", vilka bet r a kt a s s om
per iodica , och d r med r efer er a s p s a mma s t t s om t ids kr ift er , ven om de
h a r en r eda kt r s om s t t er s a mma n et t a n t a l a r t ikla r p s a mma s t t s om i
en a n t ologi. r ma n os ker p om en r s bok r a t t bet r a kt a s om per iodika
eller in t e r det klokt a t t kon t r oller a va r bibliot eket s t ller den : s t r det
bla n d bcker eller bla n d t ids kr ift er ? St r den in t e bla n d t ids kr ift er n a br
ma n r efer er a den s om en va n lig a n t ologi. Neda n s t en de exempel r a llt s et t
en s kilt ka pit el i en r s bok:


Banaij, M. R. & Prentice, D. A. 1994, 1he sel in social contexts. .vvva Rerier of
P.,cloog,, 1:, 29-332.


Litteraturreferenser enligt Harvard-systememet Martin G. Erikson
- 16 -
4.9 Andra tidskriftsartiklar
Va r mycket r es t r ikt iv med a t t r efer er a t ill t ids kr ift er och an n a n per iodica
s om in t e r a v t ypen vet en s ka plig jou rn a l och s om d r med a n v n der peer-
review. Refer en s er t ill a n dr a t yper a v t ids kr ift er r i fr s t a h a n d in t r es s a n t a
fr a t t exempelvis vis a h u r en vet en s ka plig dis ku s s ion t a git s emot i
s a mh lls deba t t en , et c.

Recen s ion er a v bcker h a r oft a in gen s r s kild t it el u t ver boken s om r
r ecen s er a d, och ma r ker a s d en ligt flja n de:

Lrikson, M. G. 1996, Recension. A. J. Soyland: Psychology as metaphor, London: Sage,
1994. 1e.t 1i.rift fr 1etev.a..tvier, 1,, 3-5.

I den m n s om va n liga t ids kr ift er h a r volymn u mr er in g a n v n ds den n a p
s a mma s t t s om fr vet en s ka pliga jou r n a ler .

Sjodahl, L. 1998, Bddat or new age. P.,oogtivivgev, 1116,, 8-11.

I a n n a t fa ll ma r ker as da t u met t ills a mma n s med r t a let :

Johnson, P. 2000, 2 Maj, \hat is the real great tradition o the noel Snobbery. 1le
ectator, 24.

Da gs t idn in ga r r efer er a s p s a mma s t t . Boks t a ven B fr a mfr s idn u mmr et
ma r ker a r a t t t ext en s t r i del 2 a v t idn in gen , vilken r s epa r a t pa gin er a d.

Grdenors, P. 2001, januari, Varor behoer i egentligen knslor rev.a Dagbaet.
B9.


4.10 Konferensbidrag
Kon fer en s bidr a g pr es en t er a r oft a mycket a kt u ell for s kn in g, s om n n u in t e
h u n n it pr es en t er a s i a r t ikelfor m, men i gen g ld r det r es u lt a t och
dis ku s s ion er s om in t e r lika h r t gr a n s ka de s om a r t ikla r i jou r n a ler . Om
ma n vill h n vis a t ill et t bidr a g s om in t e fin n s t r yckt i s in h elh et , men s om
l s t s u pp p en kon gr es s :

Lrikson, M. G. & Hedelin, L. 1995, 1he psychological eects o bankruptcy on owners
o small irms. Presenterat id !or.lo ov Per.ovait, ivre..iov av creit eci.iov. at
tle |ir.t Ivtervatiova toclov evivar ov Ri. elarior av Ri. Mavagevevt,
Stockholm 12-14 juni, 1995.

I m n ga fa ll fin n s en s a mma n fa t t n in g (a bs t r a ct ) a v kon fer en s bidr a get
pu blicer a t . Nor ma lt s ka ll ma n a llt id u n dvika a t t r efer er a t ill
s a mma n fa t t n in ga r , men ibla n d ka n det va r a befoga t . D a n ger ma n
"s a mma n fa t t n in g" eft er t it eln .

Limongi 1irado, R. 2000, Modeling in cognitie science. |sammanattning[. Abstracts o
the XXVII international congress o psychology, 23-28 juli, Stockholm, Serige.
|specialutgaa[ Ivtervatiova ]ovrva of .,cloog,, :, 3.
Litteraturreferenser enligt Harvard-systememet Martin G. Erikson
- 17 -

I a n dr a fa ll fin n s s .k. pr oceedin gs fr n kon fer en s en , d r t ext er n a r s a mla de.
Ma n ka n d h n vis a t ill en en s t a ka pr es en t a t ion :

\allen, K. 1995, 1owards a natural science o mind. I: P. Pylkknen & P. Pylkko red:er,,
`er irectiov. iv cogvitire .cievce s. 245-253,. Proceedings o the international
symposium, 4-9 augusti, 1995, Saariselk, linland.

Ma n ka n ocks h n vis a t ill h ela s a mlin gen a v pr es en t a t ion er :

Pylkknen, P. & Pylkko, P. red:er, 1995, `er irectiov. iv cogvitire .cievce. Proceedings o
the international symposium, 4-9 augusti, 1995, Saariselk, linland.

4.11 Rapportserier
In s t it u t ion s r a ppor t er och mot s va r a n de r oft a , liks om kon fer en s bidr a g, et t
s t eg p v gen mot en pu blicer in g i en vet en s ka plig jou r n a l. Ma n ka n s ke gr
et t a n t a l dels t u dier s om va r fr s ig pr es en t er a s p kon fer en s er och i
r a ppor t s er ier , in n a n ma n gr en s t or a r t ikel a v a llt s a mma n s :

Allwood, C. M. 1995, Probevatiivg av it. covtet. Goteborg Psychological Reports, 25:3.
Goteborg: Psykologiska Institutionen id Goteborgs Uniersitet.

Vis s a r a ppor t s er ier r ocks u t givn a a v for s kn in gs in s t it u t och mot s va r a n de,
och h a r oft a kopplin g t ill n got s peciellt t ill mpn in gs omr de.

4.12 Opublicerade arbeten
Med opu blicer a de a r bet en men a r ma n n or ma lt s da n a s om in t e h a r ISBN-
n u mmer (bcker och mot s va r a n de pu blika t ion er ) eller ISSN n u mmer
(t ids kr ift er och a n n a n per iodika ). H r fin n s en gr zon n r det g ller vis s a
r a ppor t s er ier och kon fer en s pr es en t a t ion er , men s l n ge det fin n s en for mell
or ga n is a t ion ba kom r a ppor t en eller en kon fer en s a t t h n vis a t ill s bet r a kt a s
de in t e s om opu blicer a de. Opu blicer a de t ext er ka n va r a s a mma n s t lln in ga r
a v fr el s n in ga r , kompen dier fr u n der vis n in gs br u k och likn a n de. Gen er ellt
r det k llor s om ma n s ka ll va r a fr s ikt ig med, och en da s t h n vis a t ill dem
om de beh a n dla r et t n yt t omr de s om det fin n s mycket lit e pu blicer a t om.
Ibla n d ka n de va r a det fr s t a s t a diet a v et t a r bet e s om s s m n in gen blir
pu blicer a t s om a r t ikel eller bokka pit el. S da n a pr elimin r a ver s ion er dela r
for s ka r e oft a med s ig a v t ill kollegor fr a t t f s yn pu n kt er .

Lrikson, M. G. 1996, Ov att be,.a .,oogi.a teorier ve itterara eeve. Opublicerat
manuskript. Litteraturetenskapliga Institutionen, Goteborgs Uniersitet.

Ova n s t en de for m an v n der ma n s ig a v n r det fin n s en orga n is a t ion , s om
et t u n iver s it et , a ngivet i r a ppor t en . I a n n a t fa ll s kriver ma n ba r a
"Opu blicer a t ma n u s kr ipt ". Ma n a n ger in gen fr la gs - eller t r yckor t fr
opu blicer a de a r bet en , eft er s om de a v frkla r liga s k l in t e r t r yckt a eller h a r
fr l gga r e.

Ibla n d vill ma n cit era ma n u s kr ipt s om r in s n da t ill exempelvis t ids kr ift er ,
men s om in t e r a n t a gn a fr pu blicer in g. Ma n ka n ibla n d f s da n a
Litteraturreferenser enligt Harvard-systememet Martin G. Erikson
- 18 -
ma n u s kr ipt a v for s ka r e s om r in t r es s er a de a v a t t f s yn pu n kt er p s in a
a r bet en , men n ot er a a t t des s a for s ka re oft a n s ka r a t t ma n ber om et t
kla r t ecken in n a n ma n r efer er a r t ill des s a ma n u s ; r is ken fin n s ju a t t
for s ka r en h it t a t pr oblem i s in a r es on ema n g och in t e l n gr e vill s t fr ju s t
den pa s s a gen ma n t ycker r in t r es s a n t .

Hamel, R. & Llshout, J. J. 1999, Ov tle ereovevt of vorege vrivg robev .orivg.
Manuskript insnt or publicering.

Om ma n r efer er a r t ill et t ma n u s kr ipt s om ma n vet r a n t a get fr pu blicer in g,
men s om n n u in t e r t r yckt , a n ger ma n in t e r t a l u t a n s kr iver "u n der
t r yckn in g" is t llet :

Hamel, R. & Llshout, J. J. under tryckning, On the deelopment o knowledge during
problem soling, vroeav ]ovrva of Cogvitire P.,cloog,.

I den lpa n de t ext en h n vis a r ma n d t ill Ha mel och Els h ou t (u n der
t r yckn in g).

Specia lfa ll r opu blicer a de ma s t er - och ma gis t er u pps a t s er och a n dr a
s t u den t u pps a t s er :

Ltzhot, M. 2000, eforgavi.e covvvvicatiov iv avtovovov. agevt.: . critica eravatiov of
artificia ife voe.. Opublicerad masteruppsats ran Hogskolan i Skode.

4.13 Omtryckningar av tidigare publicerade arbeten samt versttningar
I de fa ll ma n h n vis a r t ill en t ext s om r omt r yckt , eller t ill en ver s t t n in g
a v en t idiga r e pu blicer a d t ext p a n n a t s pr k, s t t s b da r t a len u t . Det ka n
va r a vikt igt , eft er s om det in t e r s ker t a t t den u ppla ga n man r efer er a r t ill r
komplet t och s idn u mr er in gen ka n va r a a n n or lu n da s a t t den l s a r e s om
g r t ill or igin a lu t g va n ka n s ke in t e ka n h it t a de cit a t ma n a n v n der s ig a v:

Omt r yckn in g:

Carnap, R. 1932,1959, 1he elimination o metaphysics through logical analysis o
language. I: A. J. Ayer red.,, ogica o.itiri.v s. 60-81,. New \ork: 1he lree
Press.

ver s t t n in g:

Kant, I. 18,1965, Critiqve of vre rea.ov. New \ork: St. Martin`s Press. |Ursprunglig titel:
Kriti er reivev 1ervvvft[.

Not er a a t t n r vi r efer er a r t ill en ver s t t n in g s ka ll den u r s pr u n gliga t it eln
a n ges . I den lpa n de t ext en r efer er a r ma n d t ill Ca r n a r p (1932/ 1959)
r es pekt ive Ka n t (1787/ 1965). Det ka n t ycka s klu mpigt , men det s er min dr e
ir r it er a n de u t n r efer en s er t ill Ka n t (1965), s om des s u t om v cker
mis s t a n ken a t t fr fa t t a r en ka n s ke in t e r ikt igt h a r koll p n r Ka n t levde.

Litteraturreferenser enligt Harvard-systememet Martin G. Erikson
- 19 -
Et t s pecia lfa ll r kla s s is ka t ext er fr vilka ma n in t e k n n er t ill n got
pu blicer in gs da t u m. Exempel p s da n a t ext er r de kla s s is ka gr ekis ka
filos ofer n a s a r bet en . H r a n ger ma n is t llet det r de r ver s a t t a

Platon oers. 1955, Corgia.. Uddealla: lorum.

I den lpa n de t ext en h n vis a r ma n d t ill Pla t on (ver s . 1955) eller t ill
(Pla t on , ver s . 1955).

4.14 Rapporter frn Internet
H r r det vikt iga a t t n ot er a vilken da g s om web-s ida n ifr ga l s t es eller
la dda des n er , eft er s om web-s idor r f r s kva r a . Refer en s er t ill t ext er p
In t er n et br ma n beh a n dla med mycket s t or fr s ikt igh et , och ma n m s t e
u n der s ka vilken for m a v t ext det r . Det ka n s ke r en s t u den t u pps a t s
s kr iven a v en fr s t a r s s t u den t . Om ma n d s j lv g r t r edje r et och s kr iver
exa men s a r bet e r det kn a ppa s t en k lla s om ma n br dr a fr s t or a
s lu t s a t s er u t ifr n ...

Ma n br s kilja mellan ma t er ia l s om fin n s p web-s idor men s om r kopior a v
t ext er s om ocks finn s i pa pper s for ma t , och s da n t ma t er ia l s om ba r a fin ns
p In t er n et . I det s en a r e fa llet r efer er a r ma n s h r :

Cross, P. & 1owle, K. 1996, . gvie to citivg Ivtervet .ovrce.. Bournemouth Uniersity.
1illgnglig pa Internet: http:,,www.bournemouth.ac.uk ,serice-
depts,lis,LIS_Pub,harardsysint.html |Hmtad 96.0.09[.

I den m n ma n h mt a r a r t ikla r fr n vet en s ka pliga jou r n a ler u r
fu llt ext da t a ba s er , s ka ll ma n r efer er a t ill des s a s om t ill en va n lig
jou r n a la r t ikel fr u t s a t t a t t den fil ma n la dda t n er r en fa ximil a v or igin a let ,
det vill s ga h a r s amma s idn u mmr er in g och s a mma la you t s om det t r yckt a
or igin a let . Ma n gr ba r a t ill gget "Tillg n glig p In t er n et ".

Markman, A. B. & Dietrich, L. 2000, In deense o representation. Cogvitire P.,cloog, 10
138-11. 1illgnglig pa Internet: http:,,www.idealibrary.com |Hmtad 00.10.1[.

Om a r t ikeln fin n s i t r yckt ver s ion , men in t er n et ver s ion en ma n l s t in t e r en
fa ximil, a n ger ma n a t t det r en elekt r on is k ver s ion , vilket in n eb r a t t
exempelvis s idn u mmer ka n s kilja s ig fr n den t r yckt a ver s ion en .

Klein, G. 1996, Nonlinear aspects o problem soling. Ivforvatiov c ,.tev. vgiveerivg, 2
195-205 |Llektronisk ersion[. 1illgnglig pa Internet: http:,,www.ebsco.net
|Hmtad 00.02.02[.

Not er a a t t i en lighet med Sven s ka s pr kn mn den s r ekommen da t ion er ,
s t a va s In t er n et med s t or boks t a v, eft er s om det r et t n a mn p et t s peciellt
da t or n t . Ra ppor t er (eller da t or pr ogr a m) h mt a de med a n dr a
In t er n et pr ot okoll n world wid e web ma r ker a s gen om a t t ma n is t llet fr
"h t t p" a n ger exempelvis "ft p" eller "goph er ".

Litteraturreferenser enligt Harvard-systememet Martin G. Erikson
- 20 -
4.15 CD-ROM (multimedia)

!eb.ter. covci.e ivteractire evc,coeia |CD-ROM[ 1994, Helicon Publishing Ltd.

I ova n s t en de exempel fin n s in gen per s on s om r r eda kt r / fr fa t t a r e eller
or ga n is a t ion s om r eda kt r / fr fa t t a r e. I de fa ll det t a fin n s s kr iver ma n des s a
p va n ligt s t t , och t it eln eft er r t a let . Det fin n s in t e h eller n gon t r yck- eller
fr la gs or t a n given p CD-s kiva n eller kon volu t et i ova n s t en de exempel,
va r fr det t a m s t e u t el mn a s i r efer en s en .

4.16 Datorprogram
I den m n da t or pr ogr a m h a r en per s on s om s t r s om a n s va r ig a n ges den n e
s om fr fa t t a r e. An n a r s a n ges ba r a t it el. Ver s ion s ka ll s t t a s u t dir ekt eft er
t it eln , in om pa r en t es . Obs er ver a a t t ma n in om h a kpa r en t es ma ker a r a t t det
r da t or pr ogr a m a lt er n a t ivt pr ogr a ms pr k, dir ekt fr e fr et a get s om
pu blicer a t pr ogr a mmet . Or t fr or ga n is a t ion en s h emvis t , eller a n n a n
t r yckor t , a n ges ibla n d in t e i pr ogr a mmet och m s t e d u t el mn a s .

Med en s kild per s on s om fr fa t t a r e/ a n s va r ig:

Junod, J. A. 1996, !._ft ivite eitiov Version: 4.01,.|Datorprogram[ Ipswitch, Inc.
1illgngligt pa Internet: http:,,www.ipswitch.com |Hmtad 00.11.06[.

Ut a n en s kild per s on s om fr fa t t a r e/ a n s va r ig:

!ivZi Version: 8.0, 2000, |Datorprogram[ Mansield, C1: \inZip Computing, Inc.
1illgngligt pa Internet: http:,,www.winzip.com |Hmtad 00.06.09[.

Da t or pr ogr a m s om fin n s fr n edla ddn in g p In t er n et f r d r med s a mma
t ill gg a v In t er n et adr es s s om ma n a n v n der fr r a ppor t er fr n n t et (s e
ova n ).

4.17 Nr vi inte skriver p svenska
N r det g ller vilket s pr k s om a n v n ds i r efer en s lis t a n r det a r t ikeln s
s pr k s om a vgr . De kommen t a r er vi h a r i r efer en s er n a s kr iver vi p s ven s ka
i en u pps a t s s kr iven p s ven s ka , och p en gels ka i en u pps a t s s kr iven p
en gels ka , et c. Det h a r fr ms t bet ydels e fr h u r ma n s kr iver r efer en s er t ill
a n t ologier . I en a r t ikel p s ven s ka s kr iver vi d r med:

Bruner, J. 1995, Meaning and sel in cultural perspectie. I: D. Bakhurst & C. Sypnowich
red:er,, 1le .ocia .ef s. 18-29,. London: SAGL Publications.

Om vi is t llet r efer er a r t ill s a mma t ext n r vi s kr iver p en gels ka blir det
is t llet :

Bruner, J. 1995, Meaning and sel in cultural perspectie. In: D. Bakhurst and C.
Sypnowich eds.,, 1le ocia ef p. 18-29,. London: SAGL Publications.

Obs er ver a a t t vi s kr iver "In :" is t llet fr "I:" och "(eds .)" is t llet fr "(r ed:er )"
s a mt i s idh n vis n in gen "p" is t llet fr "s ". "Tillg n glig p In t er n et " ver s t t s
Litteraturreferenser enligt Harvard-systememet Martin G. Erikson
- 21 -
"Ava ila ble a t In t ern et ", "H mt a d" ver s t t s "Acces s ed" och "Elekt r on is k
ver s ion " ver s t t s "On -lin e ver s ion ".

Om vi s kr iver p en gels ka men r efer er a r t ill en bok s kr iven p s ven s ka s t t er
vi u t t it eln ven p en gels ka (eller vilket s pr k vi n u a n v n der ) in om
h a kpa r en t es . Som va n ligt g ller a t t ma n ku r s iver a r det s om ma n s ka ll s ka
p i bibliot eks da t a ba s er et c.

Nilsson, I. 198, aev i aboratoriet |1he soul in the laboratory[. Lund: Bokorlaget Nya
Doxa.

5 Utgng
Som t idiga r e n mn t s r det s ys t em s om pr es en t er a t s i den n a s kr ift t ill
s t r s t a delen ba s er ad p de r egler s om s a t t s u pp a v American Ps y chological
As s ociation (APA). De t v fr ms t a s killn a der n a mella n APA och s ys t emet s om
pr es en t er a t s h r , r dels a t t ma n i APA s t t er en pu n kt eft er pa r en t es en med
r t a let i r efer en s lis t a n , och dels a t t ma n i r efer en s er t ill a n t ologier in t e
s kr iver n got kolon eft er "I" i APA. At t det t a kompen diu m in t e h elt och h llet
fljer APA-s t a n da r d ber or p en a n pa s s n in g t ill a n dr a va r ia n t er a v Ha r va r d-
s ys t emet s om a n v n ds i da t a vet en s ka pliga pu blika t ion er .

Det fin n s m n ga s pecia lfa ll s s om n yh et s br ev, r ekla m, mu s ik och film, vilka
in t e r med h r . Beh ver du h n vis a t ill en s da n k lla , exempelvis fr a t t
den a n v n ds s om illu s t r er a n de exempel t ill n gon t eor i, fr ga din h a n dleda re
om r d. Med k n n edom om de gen er ella s killn a der n a mella n APA och v r
va r ia n t a v Ha r va r d-s ys t emet ka n du ocks g t ill Publication Manual of the
American Ps y chological Society fr a t t t it t a p h u r ma n r efer er a r i olika
s pecia lfa ll, och med veder br liga n dr in ga r a n v n da der a s u pps t lln in g.

Meddela g r n a fr fa t t a r en t ill det t a kompen diu m om du h it t a r n got in t r ika t
s pecia lfa ll. Om det h a r a llm n t in t r es s e ka n det even t u ellt in klu der a s i
komma n de u ppla gor .


Ver s ion : 2001-02-06
Ma r t in G. Er iks on 2001
ma r t in @ida .h is .s e