"Jag Är Bara 15 År, Men Ibland Känns Det Redan Som Att Det Är Kört" - Ungas Röster Om Socialt Utanförskap I Sverige

Jag r bara 15 r, men ibland knns det redan som att det r krt
Ungas rster om socialt utanfrskap i sverige
UniCeF kmpar fr alla barn UNICEFs uppdrag r att arbeta fr att barnkonventionen ska fljas verallt i vrlden. I ver 190 lnder och territorier kmpar vi fr alla barns rtt till verlevnad, trygghet, inflytande och utveckling. Eftersom vi r ett oberoende FN-organ har vi en unik mjlighet att pverka makthavare ver hela vrlden fr att de ska prioritera barnen i budgetar och lagstiftning. Vi har stndig katastrofberedskap och driver lngsiktiga utvecklingsprogram fr att hjlpa barn med det mest grundlggande under deras uppvxt. Som till exempel hlsovrd, rent vatten, utbildning och skydd mot vld, vergrepp och diskriminering. Fr att kunna skapa varaktiga frndringar samarbetar vi med alla med barnen och deras familjer, lokala hjlporganisationer, myndigheter och regeringar. Vrt uppdrag i sverige I Sverige har vi tre viktiga uppgifter samla in pengar till UNICEFs internationella verksamhet, bilda opinion i barnrttsfrgor samt sprida information om barns situation och rttigheter. Vi lgger oss i dr lagar stiftas och beslut fattas och gr allt vi kan fr att pverka svenska politiker och beslutsfattare inom omrden dr barn har behov av extra std och hjlp. Vi fokuserar p de omrden dr Sverige inte lever upp till barnkonventionens bestmmelser och dr regeringen har ftt kritik av FN:s barnrttskommitt fr att inte gra tillrckligt fr barns rttigheter. Ett av vra ml r att barnkonventionen ska bli svensk lag.
Projektledare: Emma von Corswant, UNICEF Sverige Frfattare: David Plsson, doktorand i socialt arbete, under handledning av Stefan Wiklund, docent i socialt arbete bda verksamma vid Socialhgskolan i Stockholm Fotograf: Frank Aschberg
innehll
Frord inledning Syfte Disposition bakgrUnd Socialt utanfrskap Socialt utsatta barn Sammanfattning teoretisk ram Barndomen som vrdefull i sig och som en investering fr framtiden Sammanfattning metod resUltat oCh analys Barnen om ekonomi Sammanfattande kommentarer Barnen om skolan och fritiden Sammanfattande kommentarer Barnen om omgivningen Sammanfattande kommentarer Barnen om framtiden Sammanfattande kommentarer slUtdiskUssion Slutsatser Begrnsningar reFerenser 5 6 6 6 8 8 8 10 11 11 12 12 14 17 17 18 19 21 22 24 24 27 28 28 28 30
UNICEF
4 Ungas rster om socialt utanfrskap
BArNEt P BIlDEN hAr INgEt mED tExtENS INNEhll Att grA.
Frord
Det finns ungefr tv miljoner barn i Sverige. Bland dessa ser frutsttningarna att f en god start i livet vldigt olika ut. Sverige r ett bra land att leva i fr de allra flesta barn, men det finns barn som hamnar ordentligt p efterklken och inte fr tillgng till rttigheter som mnga tar fr givet i samhllet, ssom exempelvis kvalitativ utbildning, barnhlsovrd, kultur- och fritidsaktiviteter. Barn som inte fr tillgng till dessa rttigheter ges inte mjlighet att delta fullt ut i samhllet. De riskerar att hamna i socialt utanfrskap. Barn i socialt utanfrskap r en av UNICEF Sveriges prioriterade sakfrgor. Fr att f mer kunskap i frgan och framfrallt gra barn och unga mer delaktiga i en frga som rr deras liv, i nutid och framtid gav vi i uppdrag till Stefan Wiklund (docent i socialt arbete) och David Plsson (doktorand i socialt arbete), bda verksamma vid Socialhgskolan i Stockholm, att skriva en rapport om socialt utanfrskap. Fokus fr uppdraget har varit att lyfta fram barns egna rster och reflektioner kring frgan. Det r varje barns rttighet att betraktas och behandlas som aktiva medborgare med egna rttigheter, sikter och knslor enligt artikel 12 i barnkonventionen. Vi vill verkligen ge ett stort tack till ungdomarna som har bidragit med text och bild i den hr rapporten. Er insats r modig och viktig! Ett stort tack ocks till frfattaren David Plsson, handledaren Stefan Wiklund, samt fotografen Frank Aschberg. Att barn knner utanfrskap i samhllet och frn tidig lder upplever att samhllet r ngot som pgr vid sidan av, fr alla andra, kan vi aldrig acceptera. Enligt barnkonventionen har alla barn rtt att utvecklas, f utbildning, hlsovrd, std och skydd samt rtt att delta i samhllet. Det hr r rttigheter som mste respekteras. Vore barnkonventionen svensk lag skulle barns rttigheter tas p strre allvar. Det behvs och vi kommer att kmpa fr att barnkonventionen ska bli verklighet fr varenda unge i det hr landet, oavsett deras bakgrund, boendekommun eller vilka frldrar de har.
Vronique lnnerblad generalsekreterare, UNICEF Sverige
UNICEF Sverige 5
inledning
De senaste ren har ord som barnfattigdom ftt fste i den svenska offentliga och politiska debatten (Salonen, 2012; UNICEF, 2012). ven om begreppet p grund av sin mngfacetterade karaktr varit freml fr politiska kontroverser har det satt barns ekonomiska och sociala villkor p agendan. Inom EU har socialt utanfrskap (eng. social exclusion) seglat upp som det frmsta begreppet, fast d med fler frhllanden n ekonomisk utsatthet fr gonen (Alm et al, 2010). Vid sidan av utestngning frn arbete och konsumtion omfattar socialt utanfrskap exempelvis brister i boendemilj, utbildning, hlsa och utsatthet fr vld. En viktig bestndsdel r att det r relativt, vilket betyder att socialt utanfrskap mste sttas i relation till ett lands vlstndsutveckling och till vad som anses normalt och sjlvklart fr barn i ett givet samhlle (Atkinson, 1998). Det r tveklst s att barn i ngon mn pverkas av hur deras frldrar har det stllt, men vi vet ocks att frldrar och den nrmsta omgivningen ofta gr sitt yttersta fr att hlla sina barn skadeslsa. Vidare pverkas barns vlfrd av faktorer utanfr familjens direkta rckvidd som till exempel kvalitet p och tillgng till utbildnings- och fritidsutbud. mot den bakgrunden har det utarbetats kriterier fr hur socialt utanfrskap kan ta sig uttryck fr barn. terkommande p sdana listor r till exempel en svag frankring till skolan, knappa konsumtionsmjligheter, lga framtidsfrvntningar, missbruk, kriminalitet och dlig psykisk och fysisk hlsa (Bynner, 2002). Det finns idag betydande kunskap om att bristande sociala frhllanden under barndomen innebr verrisker fr att barn i framtiden rkar i socialt utanfrskap (Bckman & Nilsson, 2011). Det innebr inte att individuella vndpunkter eller insatser i vuxen lder saknar betydelse, men likvl att det bde r ett mnskligt och samhlleligt vrde att barn ges goda sociala villkor under barndomen (Esping-Andersen, 2002). Barn har drtill enligt FN:s konvention om barnets rttigheter, barnkonventionen, rtt till goda levnadsvillkor medan barndomen pgr och detta alldeles oavsett vilka de lngsiktiga konsekvenserna r. De senaste rtiondena har barn i stigande grad betraktats som kompetenta individer med fr samhllet omistlig knnedom om sina livsvillkor (James et al, 1998), vilket medfrt ett kat intresse fr att tillfrga barn om deras sikter och engagera dem i frgor och beslutsprocesser som rr deras liv.
syFte
I denna rapport medverkar en grupp flickor och pojkar som kan sgas leva i en slags riskzon fr socialt utanfrskap under barndomen. De objektiva kriterier som anvnts fr att definiera denna risk r dels ekonomisk utsatthet, dels kontakter med sociala myndigheter p grund av skoloch/eller brottsrelaterade problem. Det vergripande syftet r att, med utgngspunkt i barnens vardag, beskriva och analysera hur barnen beskriver vissa viktiga delar av sina livsvillkor. De frgestllningar som rapporten frmst behandlar r: hur ser barnens ekonomiska och materiella frhllanden ut och vilka avtryck stter dessa i deras vardag? hur beskriver barnen sin relation till skolan, fritid, den nrmsta omgivningen och boendemiljn? Vilka hinder respektive mjligheter hrleder barnen till dessa livsomrden? Vilka framtidsfrvntningar ger barnen uttryck fr?
disPosition
hrnst ges en kortfattad beskrivning av vad socialt utanfrskap med avseende p barns livsvillkor kan vara, vilket sedan knyts an till en summarisk bild av barns sociala situation i Sverige idag med srskild betoning p socialt utsatta barn. Drefter stakas rapportens teoretiska ram ut. Den utgr ifrn att barn r kompetenta aktrer och att det r ett mnskligt och samhlleligt vrde att ge barn goda sociala villkor under barndomen. I pfljande avsnitt redogrs fr rapportens tillvgagngsstt och metodmssiga vervganden. Drp presenteras s barnens rster och de observationer som ligger till grund fr resultatet. I det avslutande avsnittet frs en kort diskussion om rapportens viktigaste slutsatser.
UNICEF
UNICEF Sverige 7
BArNEt P BIlDEN hAr INgEt mED tExtENS INNEhll Att grA.
bakgrUnd
socialt utanfrskap
En mngfald begrepp har anvnts fr att beskriva de kade skillnader i levnadsvillkor mellan olika befolkningsskikt som vuxit fram i Europa de senaste rtionden. hit hr till exempel nyfattigdom, marginalisering, socialt utanfrskap och i Sverige har utanfrskap etablerats p den politiska dagordningen (Alm et al, 2010). En del av dessa begrepp har kritiserats fr att vara endimensionella. Fattigdom mter till exempel i regel enbart ekonomisk utsatthet och utanfrskap har som primrt fokus en individs frankring p arbetsmarknaden. I ett europeiskt perspektiv har socialt utanfrskap1 intagit en srstllning. Ngot frenklat kan socialt utanfrskap beskrivas som ett utvidgat fattigdomsbegrepp dr hnsyn tas till bristande resurser inom en rad livsomrden. Vanliga indikatorer frutom ekonomisk utsatthet och lngvarig arbetslshet r exempelvis brister i hlsa, boende, utbildning, politiska resurser, sociala relationer och utsatthet fr vld. hur listan ser ut och var tyngdpunkten lggs varierar mellan olika frfattare. I huvudsak har socialt utanfrskap varit anpassat efter vuxnas livssituationer och i den mn man har betecknat barn som socialt utanfr har det ofta varit med hnvisning till den situation deras frldrar befinner sig i (Backe-hansen, 2004). Det r rimligt i s mtto att frldrarnas resurser ofta spiller ver p barnens situationer (micklewright, 2002), men det finns samtidigt skl att tro att de ofta hlls skadeslsa genom att frldrar stter sina barns behov i frmsta rummet (se t ex Jonsson & stberg, 2004). Det har gjorts ngra frsk att verstta socialt utanfrskap till barns kulturella och sociala verkligheter. Enligt Bynner (2002) r tecken p socialt utanfrskap i barndomen frutom de tidigare nmnda resursbrister som kan finnas i hemmiljn - exempelvis knappa konsumtionsmjligheter, svaga skolprestationer, avbruten skolgng, tonrsgraviditeter, kriminalitet, missbruk och dlig psykisk och fysisk hlsa. Dessa mtt r p samma gng indikationer p socialt utanfrskap under barndomen som riskfaktorer i ett livsperspektiv. Socialt utanfrskap definieras ofta utifrn tre grundlggande drag (Atkinson, 1998). Fr det frsta r det ett relativt fenomen. med det menas att ett barn r socialt utanfr om det inte har resurser nog att delta i sdant som betraktas som normalt och acceptabelt fr barn i ett givet samhlle. Det kan till exempel glla tillgng till utbildning, hlso- och sjukvrd, fritidsaktiviteter och internetuppkoppling. Fr det andra innefattar det att barn r aktrer med ett handlingsutrymme. Ett barn kan till exempel i ngon mening vlja att stlla sig socialt utanfr genom att frsumma sin skolgng. Det fria valet sker dock ofta under inflytande av faktorer utanfr barnet. Ett barn kan till exempel inte rda ver kvalitn p den skolundervisning som ges, vilket sannolikt har betydelse fr barnets utbildningsmssiga framgng. Fr det tredje r socialt utanfrskap inte ngot statiskt eller en gng fr alla givet. Det kan med andra ord vara vid handen under kortare eller lngre perioder. Som begrepp har socialt utanfrskap inte sttt fritt frn kritik. Kritiker har till exempel menat att det inte finns ngon enhetlig anvndning och att olika frfattare betonar olika aspekter (Axford, 2008). Vissa forskare har rentav gtt s lngt som att hvda att barn som grupp r socialt utestngd i och med att de r underordnade vuxna och i stort saknar pverkansmjligheter i samhllet (ridge, 2002). Det r inte heller p ngot stt givet nr ett barn kan sgas befinna sig i socialt utanfrskap. rcker det att ha resursbrister inom ett livsomrde? Och av vilken omfattning ska bristerna vara fr att vi ska kunna tala om socialt utanfrskap? Vidare, hur gr vi nr vuxenvrldens kriterier fr socialt utanfrskap inte motsvarar hur barnen sjlva upplever sina situationer? Det gr till exempel att frestlla sig att ett barn som har klammeri med rttvisan och lever i en familj med begrnsade ekonomiska resurser inte upplever sig socialt utanfr. hr finns de som menar att begreppet lider brist p barns perspektiv och rster om socialt utanfrskap och att det behvs studier som inte endast utgr frn vuxenvrldens frestllningar (a.a.).
socialt utsatta barn

I en internationell jmfrelse har majoriteten barn i Sverige det bra, vilket bland annat framgr av de nationella levnadsnivunderskningar riktade till barn som genomfrs p uppdrag av riksdagen (SCB, 2005). Det hindrar dock inte att det finns barn som riskerar att halka efter denna breda grupp barn. Srskild risk fr vlfrdsbrister i vid mening lper barn till grupper som den svenska arbetsmarknaden och socialfrskringssystemen haft svrt att skapa etablerade positioner t, utrikesfdda och ensamstende mdrar (Jonsson & stberg, 2009). Nr det kommer till ekonomisk utsatthet visar frska rapporter att Sverige i ett nordiskt sammanhang noterar den hgsta siffran av barnfamiljers relativa fattigdom2, 7,3 procent av alla barn faller enligt dessa mtningar under fattigdoms2 Fattigdom r hr operationaliserat som familjeinkomster under 50 procent av medianinkomsten i ett land.
1 I engelsk versttning social exclusion. I Sverige har ett flertal vxelvisa versttningar anvnts, t ex social exkludering, social utestngning och socialt utanfrskap. I denna rapport anvnds genomgende termen socialt utanfrskap (fr en liknande anvndning, se Stigendal, 2003).
UNICEF
BArNEN P BIlDEN hAr INgEt mED tExtENS INNEhll Att grA.
strecket (UNICEF, 2012). ven andra rapporter har pekat p att utvecklingen trendmssigt gtt mot en kning av barn i ekonomisk utsatthet mtt som antal barn i familjer som uppbr ekonomiskt bistnd eller lever med lg inkomststandard (Salonen, 2012). ven om de ekonomiskt mest utsatta familjerna inte har ftt det smre i absolut mening har den sociala skiktningen mellan olika grupper av barn kat, vilket indikerar att den generellt kade levnadsstandarden i samhllet inte kommit alla barn till del. I vrsta fall kan bristande ekonomiska resurser medfra att barn i olika grad stlls utanfr den s.k. allmnna livsstilen, dvs. konsumtion och sociala aktiviteter som anses sjlvklara eller normala i ett visst samhlle (townsend, 1979). I ett lngre perspektiv finns det std fr att ekonomisk utsatthet under barndomen str i samband med verrisker fr marginalisering p arbetsmarknaden i vuxen lder, i synnerhet om det samtidigt finns sociala problem i form av brottslighet, missbruk eller svaga skolprestationer med i bilden (Bckman & Nilsson, 2011). Det ska dock understrykas att kvalitn p relationen mellan barn och frldrar samt frldrarnas engagemang i sina barn ofta frefaller ha en skyddande inverkan (Yngwe, 2004). Ser vi till barns boendesituationer r det s att vrkningar av barnfamiljer fortsatt r en realitet, ngot som gr stick i stv mot regeringens nollvision (Kronofogden, 2011). Vi vet ocks att den sociala polariseringen i hg grad avspeglas i det geografiska rummet. De senaste rtiondena har boendesegregeringen befsts och ofta sammanfaller den ekonomiska segregeringen med en etnisk (Socialstyrelsen, 2010). Det ska emellertid sgas att det i huvudsak inte tycks vara bostadsomrdet i sig som har betydelse fr barns livschanser utan snarare bakomliggande faktorer som familjens sociala situation och barnets utbildningsprestationer (Klegrd Stjrne et al, 2007). I en del av dessa mer resurssvaga omrden finns det dock std fr att barnen och d srskilt flickorna har en mer pessimistisk syn p framtiden n barn i andra omrden, en omstndighet som visat sig hnga samman med socialt utanfrskap i vuxen lder (Alm & Brnnstrm, 2011). Brottslighet bde i betydelsen att vara utsatt fr och risk att gna sig t slr generellt inte jmnt mot befolkningen utan r alltmer koncentrerat till barn i socialt utsatta omrden och grupper (Estrada & Nilsson, 2011). Nr det kommer till barns psykiska hlsa har antalet barn som skt hjlp inom barn- och ungdomspsykiatrin kat stadigt sedan mitten av 90-talet, vilket troligtvis beror dels p en frsmrad elevvrd, dels p att kunskapen om psykisk ohlsa kat (SBU, 2010). Vi vet ocks att frre sociala resurser under barndomen str i samband med hur barn skattar sin psykiska och fysiska hlsa, ven om resultaten inte r entydiga. Det r till exempel vanligare att flickor som bor med en ensamstende frlder och/eller lever i
familjer med lg social status skattar sin psykiska hlsa lgre n andra barn (Jonsson & stberg, 2004). Om vi vnder blicken mot de barn och unga som r freml fr insatser inom den sociala barnavrden har bde insatser inom ppenvrden och placeringar p institution och i familjehem kat i omfattning de tv senaste decennierna (Socialstyrelsen, 2011). Denna utveckling r samtidig med en generell uppluckring av vlfrdspolitiska ambitioner, ven om vi inte vet om det freligger ngra kausala samband. Det gr inte att utan vidare sluta sig till att kningen beror p att de sociala problemen blivit svrare bland barn och unga. Det kan till exempel vara s att bengenheten att anmla och utreda har blivit starkare, mjligtvis till fljd av en kad knslighet fr barns lidande (BckWiklund & lundstrm, 2009). Bland de barn som anmls till socialtjnsten utgr en majoritet tonringar med skoloch brottsrelaterade problem (Wiklund, 2006). Av de barn som far s pass illa att de placeras i samhllsvrd, dvs. antingen p institution eller i familjehem, r prognoserna allt annat n ljusa, ven om vi svrligen kan veta vad som hnt om placeringar uteblivit. likvrdigheten i svensk grundskola har de senaste ren noterat en successiv nedgng och frklaringar till detta har i frsta hand skts i det fria skolvalet som sorterar elever med olika bakgrund till olika skolor (Skolverket, 2012). I detta sammanhang kan inte nog betonas att ofullstndiga betyg i grundskolan pekats ut som en vattendelare mellan de som hamnar i socialt utanfrskap i vuxen lder och de som inte gr det (Socialstyrelsen, 2010).
sammanfattning
Sammanfattningsvis kan vi sluta oss till att socialt utanfrskap r ett begrepp som anvnts och definierats p ett flertal stt. ven om ekonomisk utsatthet ofta str i frgrunden riktar det fokus mot olika aspekter av barns frhllanden som till exempel utbildning, boendemilj, brottslighet, framtidsfrvntningar och psykisk och fysisk hlsa. En viktig hllpunkt r att det r relativt, vilket innebr att barnens konkreta livsvillkor och upplevelser mste sttas i relation till hur barn i allmnhet har det i ett givet samhlle. De barn som lper risk fr socialt utanfrskap r i frsta hand barn i ekonomisk utsatthet i kombination med sociala problem i form av skolmisslyckanden och brottsoch missbruksrelaterade problem. I Sverige finns std fr en kning av relativ barnfattigdom och en frsmrad likvrdighet i skolan och dessa skillnader i villkor har ofta en motsvarighet i det geografiska rummet. Det r slutligen av betydelse att barn ges mjlighet att sjlva definiera p vilka stt de kan vara socialt utanfr.
teoretisk ram
rapportens teoretiska fundament bestr av barndomssociologin (James & Prout, 1997; James et al, 1998) och forskning om det samhlleliga och mnskliga vrdet av att gra sociala investeringar i barndomen (Esping-Andersen, 2002, 2009). De tv forskningstraditionerna argumenterar med olika, om n inte ofrenliga, infallsvinklar fr varfr barndomen r en betydelsefull fas i livet. vrde i sig3. Barn har till exempel en uppsttning behov och rttigheter och det har drfr sjlvstndigt vrde att ha mjlighet att syssla med fritidsaktiviteter under sin uppvxt eller att kunna ka p semester, alldeles oavsett vilka de lngsiktiga konsekvenserna r. En grundbult i teorin r att barn r kompetenta aktrer, dvs. barn r individer som inom de sammanhang de verkar har mjlighet att styra sina liv. I linje med det ska barns sikter och upplevelser tas p allvar och tillmtas vikt vid till exempel politiska beslutsprocesser. Det r dock angelget att vid sidan av barns status som aktrer uppmrksamma att barns mjligheter att styra sina liv pverkas av faktorer som ekonomiska resurser, utbildningsmjligheter och diskriminering p grund av kn, etnicitet och funktionshinder etc., vilket fr konsekvenser fr hur den individuella barndomen gestaltar sig. Barndomens villkor ser till exempel sannolikt annorlunda ut fr en funktionshindrad medelklassflicka i en storstad n fr en ekonomiskt utsatt pojke p glesbygden. man kan drfr sga att det existerar ett flertal olika barndomar i samhllet (Qvortrup, 1994). Det r ocks vrt att skjuta in att en del kritiker identifierat avigsidor med den kade betoningen av barn som aktrer.
barndomen som vrdefull i sig

Barndomssociologin har i stora drag vuxit fram parallellt med de i vstvrlden kade kraven p barns rttigheter, vilket manifesteras i till exempel barnkonventionen och det drtill relaterade barnperspektivet som r tnkt att genomsyra allt beslutsfattande som rr barn (halldn, 2003). teorin hmtade till en brjan nring ur att barns rttigheter och kunskap om barns levnadsfrhllanden historiskt sett haft en marginaliserad position. Den lanserades ocks delvis i opposition mot olika former av utvecklingspsykologi som lnge dominerade tnkandet om barn, dr barns beskrivningar av sin tillvaro inte ges samma tyngd som vuxnas. En viktig tskillnad grs mellan frestllningen om barn som human becomings respektive human beings (halldn, 2007). medan barn som human becomings lgger tyngdpunkt vid barn som ofrdiga vuxna och barndomen som en frberedelsefas infr vuxenlivet, proklamerar frestllningen barn som human beings att barndomen r en fas i livet med ett vrde i sig. Inom denna teori har det fresprkats fr det senare, dvs. att barndomen har ett
3 P senare r har forskare emellertid betonat att vi inte kan bortse ifrn att barn ocks r human becomings, dvs. att det r viktigt att fokusera p att barns nuvarande frhllanden pverkar hur deras framtid utspelar sig (lee, 2001, Uprichard, 2008).
UNICEF Sverige 11
Det har bland annat befarats att barn i behov av std och hjlp i allt hgre utstrckning betraktas som ansvariga fr sina egna situationer och framtid, vilket gr att minde hnsyn riskerar att fstas vid barns behov av omvrdnad och beskydd. Konkret har den hrdnade behandlingen av ungdomsbrottslingar tagits som intkt fr en sdan utveckling (lundstrm, 2005).
och sociala problem. I det avseendet spelar frskola, skola och andra samhlleliga institutioner dr barn tillbringar sin tid en central roll. Det behvs drfr kraftfulla satsningar p en hgkvalitativ barnomsorg och skola, bde vad gller materiella och icke-materiella frutsttningar, fr att utjmna de ojmlika resurser barn ofrnkomligen har med sig hemifrn. men ven en utbyggd och utmanande fritidsverksamhet har potential att strka barns humankapital. Om den sociala investeringen i barnen brister r en risk att grupper av barn halkar efter sina jmnriga och i frlngningen fr svrt att hvda sig mot de krav som utbildning och arbetsmarknaden idag reser. Ett hot mot en sdan utveckling r exempelvis kade sociala skillnader, kommunala skillnader i standard, frsmrade arbetsvillkor fr frldrar, minskad likvrdighet i skolan, kunskapsglapp mellan olika grupper av barn och strypta resurser till institutioner som arbetar med barn.
och som en investering fr framtiden

Utifrn en annan tradition finns forskning som hvdar att samhllet i hgre utstrckning mste tillgna sig a childcentred social investment strategy (Esping-Andersen, 2002, 2009). hr kan tonvikten sgas ligga p barn som human becomings. Bakgrunden r att det moderna samhllet str infr stora demografiska utmaningar som krver att det uppvxande slktet ges frutsttningar att delta fullt ut i samhllslivet. I korthet argumenteras att en av samhllets frmsta uppgifter r att frigra barns resurser och utjmna deras livschanser, vilket har svl ett samhllsekonomiskt som mnskligt vrde. modellen tar avstamp i forskning som visar att sociala frhllanden under barndomen r av vgande betydelse fr ett barns framtida livschanser (Cartmel & Furlong, 2007). Det har till exempel visat sig att ekonomisk utsatthet och sociala problem under barndomen innebr verrisker fr att barn i framtiden sls ut och rkar i socialt utanfrskap. med andra ord har samhllet mycket att vinna p att tidiga insatser stts in i syfte att ge barn i resurssvaga familjer levnadsvillkor i niv med andra barn. Detta kan stadkommas genom att rikta in sig p frldrarnas vlfrd och/eller de samhlleliga verksamheter dr barn vistas. I det frra fallet strvar man efter att skapa optimala frutsttningar fr frldrar att investera i sina barns framtid. Det kan ske till exempel genom att familjerna tillfrskras tillrckliga ekonomiska resurser fr att kunna stimulera sina barns utveckling och frdigheter i enlighet med vad samhllet krver. Det kan ocks ske genom att frldrarnas arbetsmilj r sdan att de kan avstta kvalitativ tid till sina barn. Ett exempel p en familjekonstellation som p strukturell niv r dubbelt utsatt r ensamstende mdrar. Dels har de i kraft av sitt kn en generellt sett srbar position p arbetsmarknaden och upplever ofta svrigheter att f ekonomin att g ihop. Dels innebr ensamansvaret att deras faktiska mjligheter att gna sig t sina barn ofta r mer begrnsade n andra frldrars. Det r naturligtvis s att alla ojmlikheter inte kan lsas inom familjens hgn. Oberoende av materiella eller tidsmssiga mjligheter har familjer helt enkelt olika frutsttningar fr att rusta sina barn infr framtiden, vilket till exempel kan bero p utbildningskapital, sprkfrdigheter
Sammanfattning
I relation till freliggande rapport har dessa utgngspunkter fljande implikationer. Fr det frsta r barn kompetenta individer som har frmga att styra sina liv och rtt att komma till tals om sina livsvillkor. Fr det andra pverkas denna frmga att styra sina liv av faktorer som klass, kn, etnicitet och funktionshinder. Fr det tredje r frhllanden under barndomen vrdefulla i sig, oavsett vilken nytta eller effekt de har p lngre sikt. Slutligen fr vi trots det inte bortse ifrn att samhllet, i syfte att ta tillvara de kompetenser barn innehar, har mycket att vinna p att gra sociala investeringar i barns hemmilj och de institutioner dr barn vistas.
UNICEF
UNICEF Sverige 13
metod
rapporten har en kvalitativ inriktning och baseras i huvudsak p intervjuer. En sdan ansats r lmplig om man vill tolka och utveckla betydelsen av hur barn frstr och frhller sig till sina livsvillkor (Kvale & Brinkmann, 2009). rapporten har ven inslag av en observationsstudie dr vissa observationer och informella samtal har fogats till resultatet (Aspers, 2007). Detta fr att i ngon mn ocks f syn p hur barnen i faktisk mening tillbringar sin tid. De barn som medverkar kan sgas ligga i riskzonen fr socialt utanfrskap i den betydelsen att de antingen lever i familjer som uppbr ekonomiskt bistnd och/eller sjlva mottar insatser i socialtjnstens regi. Insatserna spnner ver kontaktperson och ppenvrdsprogram till erfarenhet av placering p familjehem och institution och bottnar frmst i skol- eller brottsrelaterad problematik och/eller hemfrhllanden. De barn vars familjer uppbr ekonomiskt bistnd har gjort det genomgende eller terkommande under uppvxten. Sammanlagt tolv barn i ldern 1516 r har intervjuats, men endast tio medverkar med en knsfrdelning p sex pojkar och fyra flickor. Fr att komma i kontakt med barn kontaktades i ett initialt skede ungdomsgrdar i tre olika bostadsomrden4 i Stockholmsomrdet. Valet av ungdomsgrdar som arena fr att komma i kontakt med barn i socialt utanfrskap har flera skl. Fr det frsta r det knt att resurssvaga barn tenderar att anvnda tjnsten i hgre utstrckning n andra (mahoney et al, 2004). Fr det andra r det troligt att det r en milj dit barn sker sig p mer eller mindre frivillig basis, till skillnad frn till exempel skola och socialtjnst. Detta gr det till en gynnsam milj att stifta kontakt med barn i deras egna miljer och p deras egna premisser.
4 Ngot kort br nmnas om de tre bostadsomrdena. tv av dem har slutit s.k. lokala utvecklingsavtal (lUA), vilket innebr att staten tillskjutit ronmrkta medel fr att f bukt med hg arbetslshet, hgt uttag av ekonomiskt bistnd och lg behrighet till gymnasiet. Det tredje omrdet sticker ut ngot i det att det utgrs av ett mindre hyresrttsomrde i en i vrigt relativt vlmende stadsdel. ven om stadsdelen sledes inte p aggregerad niv r lika utsatt r de intervjuade barnens grundlggande villkor betrffande t ex familjeresurser, skolsituation och kontakt med socialtjnstens i paritet med de andra barnen i urvalet.
UNICEF
En ptaglig begrnsning r att det endast innefattar barn som besker ungdomsgrdar. Det r tnkbart att det finns en grupp barn med andra knnetecken som befinner sig lngre bort i marginalen och som inom ramen fr denna rapport inte varit mjliga att n. En ytterligare begrnsning r att det av hvd r en pojkmilj. Denna omstndighet har avspeglats ngot i urvalet, i vilket det rder en mindre vervikt av pojkar. rapporten har vgletts av en flexibel metodologisk ingng fr att barnen i s stor utstrckning som mjligt skulle f vara delaktiga i upplgget. I de tre omrdena vistades jag till en brjan tmligen frutsttningslst och fick via fritidsledare och egna samtal kontakt med aktuella grupper av barn. Varje ungdomsgrd har beskts tre till fem gnger och flera av barnen har jag haft mjlighet att trffa vid upprepade tillfllen. Under mina fltstudier kom jag i kontakt med en relativt stor grupp unga, men det som frenar de ungdomar som i slutndan intervjuades var de tidigare nmnda urvalskriterierna. Emellant har ungdomsgrdarna fungerat som utgngspunkt fr till exempel promenader och informella samtal i deras bostadsomrde. De inspelade intervjuerna har pgtt mellan 30 och 90 minuter. Plats och form fr intervjuer har bestmts av barnen och i regel varit frlagda till avgrnsade rum p ungdomsgrdarna. I ett fall har dock en pojke velat samtala p en avskild bnk i sitt bostadsomrde, ngot som hrsammats. Intervjuerna har i enlighet med barnens nskeml genomfrts i par eller enskilt. De har utgtt ifrn en allmnt hllen frgeguide grundad i de teoretiska utgngspunkterna, men lmnat betydande utrymme t barnen att ta upp sdant som de bedmde relevant i sina liv. De frgeomrden som intervjuerna kretsade kring har besttt av ekonomisk situation, skolsituation, fritid, omgivning och framtidsfrvntningar. Under intervjuernas gng har dock ven andra teman aktualiserats, varav kriminalitet och behovet av frebilder varit de mest centrala. Karaktren p intervjuerna har varierat. En frdel r att jag trffat barnen vid upprepade tillfllen. Det har till exempel inneburit att de har kunnat lra knna mig innan de beslutade sig fr att medverka. Det har vidare ppnat upp fr informella samtal dr vissa oskra resultat kunnat bestyrkas. Bedmningen r att resultatet berikats av de olika intervjuformerna. medan parintervjuerna stimulerade diskussion stillvida att barnen reagerade p varandras utsagor, gav de enskilda intervjuerna utrymme fr frdjupade individuella biografier. Alla intervjuer har dock inte varit friktionsfria. Ibland frefll det som att barnen hade svrt att tala om sina upplevelser, vilket kanske inte r mrkligt med tanke p att frgeomrdena r potentiellt knsliga. Detta har srskilt varit fallet de gnger jag intervjuat flickor. Intervjuerna har transkriberats ordagrant, men vissa sprkliga justeringar har gjorts fr att bttra p lsvnligheten.
Jag har i vissa fall strukit utfyllnadsord som till exempel typ och liksom. De citat som valts ut r framfrallt de med anknytning till syftet och en strvan har varit att illustrera bde gemensamma och srskiljande erfarenheter. resultaten har tematiserats utifrn vad som framsttt som mest framtrdande i barnens berttelser och tolkats enligt en kvalitativ metod dr de teoretiska utgngspunkterna varit vgledande (Kvale & Brinkmann, 2009). I etiskt hnseende har deltagandets helt och hllet frivilliga karaktr understrukits (Kvale & Brinkmann, 2009). Konkret har det inneburit att barnen varit fria att avbryta intervjuer samt att avst ifrn att besvara frgor. De har ocks i efterhand haft mjlighet att terkalla sin medverkan, vilket utnyttjats av en flicka och en pojke. Vidare har jag varit tydlig med att namn och andra omstndigheter som kan hrledas till dem i den slutgiltiga rapporten skulle anonymiseras. Barnen p bilderna r inte de barn som deltar i intervjuerna. Barnen p bilderna har sledes inget samband med textens innehll. Jag klargjorde ven studiens syfte och i vilken form materialet skulle presenteras. ldersmssigt har den undre grnsen fr medverkan satts till 15 r, dvs. den lder nr barn sjlvstndigt har rtt att rda ver sin medverkan i forskning. Det har varit ett viktigt etiskt kriterium att barnen inte har behvt blanda in sina frldrar. En frga som jag brottats med under studiens gng r anvndningen av begreppet socialt utanfrskap i rapportens framstllning. Begrepp tenderar som bekant att forma vr omvrldsfrstelse och vr sjlvbild, ngot som blir srskilt problematiskt nr det gller negativt laddade ord (Sime, 2008). Det r till exempel inte skert att barnen sjlva identifierar sig som socialt utanfr. Detta har emellertid balanserats av nyttan att lyfta barns rster om sina levnadsfrhllanden. rapporten gr inga ansprk p att presentera generaliserbara resultat i statistisk mening, ngot som av tradition heller inte r syftet med kvalitativ forskning (Kvale & Brinkman, 2009). Dremot ger den rst t en, om n internt ganska heterogen, skara barn som lever i ekonomisk utsatthet och/eller som mottar olika slags insatser via socialtjnsten, dvs. barn som lper risk att bde erfara socialt utanfrskap i barndomen och att hamna i det p lngre sikt. rapporten har inte heller haft ambitionen att finna de mest utsatta barnen, om ngon sdan definition r mjlig att stipulera. Uttryckt annorlunda r det rimligt att tnka sig att de inte r ngra ytterligheter utan kan sgas utgra exempel p barn som tillhr en i kvantitativ mening relativt stor grupp barn.
resUltat oCh analys

I denna del redovisas rapportens resultat i enlighet med vad som framsttt som mest framtrdande i barnens berttelser. temana utgrs i nmnd ordning av Barnen om ekonomi, Barnen om skolan och fritiden, Barnen om omgivningen och slutligen Barnen om framtiden. I slutet av varje avsnitt summeras och analyseras resultatet. Du vet sna hr grejer som att slippa vara hemma p en tom grd hela sommarlovet. Kunna gra snt som andra barn kan. Att ngon gng f knna sig lite bortskmd (Pojke, 16 r) Fr att hlla jmna steg med omgivningen nmner flera barn att de har slktingar och ldre syskon som, om de har mjlighet, tar ett utstrckt ekonomiskt ansvar fr dem och sticker till dem pengar i de fall familjens ekonomi krisar. men ven kanaler utanfr familjesfren anvnds i vissa fall. En pojke berttar att den kontaktperson han tilldelats av sociala myndigheter r behjlplig vid ekonomiska trngml. Det r bra att ha kontaktperson om man har pengaproblem och snt. Fr dom kan hjlpa en med snt. Men jag gillar inte att sga det rtt ut till honom, fr jag skms. Istllet fr att frga om pengar s ringer jag och frgar om vi kan trffas. Han frstr mig. (Pojke, 15 r)
barnen om ekonomi
Folk som sger att pengar inte lser nt har aldrig haft pengaproblem Flera av barnen beskriver att ett av de mer ptagliga problemen i vardagen handlar om brist p ekonomiska resurser. Det rr sig inte om en avsaknad av basala ndvndigheter som till exempel mat och tak ver huvudet, utan snarare om en upplevelse av att inte kunna upprtthlla en vlfrd i niv med andra barn. Det kan handla om utflykter, fritidsaktiviteter, klder eller att tillbringa hela sommarlov i bostadsomrdet nr kompisarna reser bort.
UNICEF Sverige 17
En pojke uppger att hans familj inte p mnga r haft medel att ka p semester. han menar att istllet fr de nya erfarenheter han hade kunnat skaffa sig tillbringas sommarloven i sysslolshet i bostadsomrdet. han berttar dock att detta mjliggjorts sedan han engagerat sig i en lokal frening som under somrarna fretar kolloresor. Det framgr ocks att en del barn upplever att de r frntagna mjligheten att gna sig t fritidsaktiviteter. En flicka menar till exempel att hon lnge nrt en drm att f syssla med ngon idrott, men att familjens ekonomi inte tillter det. Det medfr att hon upplever att hon har vsentligt frre mjligheter att prva p sdant som barn i hennes omgivning kan. Det knns som att mnga har mjligheter att kunna testa sig fram till vad de tycker om ... Innan nr jag var yngre tyckte jag det var jobbigt att jag fick sluta p simningen, men nu har jag typ slutat bry mig ... Det r s livet r (Flicka, 15 r) Ngra av barnen tar upp de avgifter som skolan ibland tar ut i samband med skolutflykter. En pojke berttar att det hnder att han ringer sig sjuk fr att undkomma det stigma det innebr att inte ha rd. Ett par barn vittnar dock om att skolan emellant ptar sig att betala eventuella sjlvkostnader fr de elever vars familjer saknar mjlighet att betala. De menar att det frvisso knns bra, men sger samtidigt att de oroar sig fr att det ska lcka ut till andra barn. Nr det kommer till aktiviteter utanfr skoltid nmner flera att det inte hr till ovanligheterna att de fr avst ifrn att flja med sina kompisar p olika njen. Nr mina kompisar gr p bio eller ker till stan har jag inte pengar. // D driver jag runt i stllet eller gr hem sjlv. (Pojke, 15 r) Det framgr ocks att skolan riskerar att bli lidande av den ekonomiska situationen hemmavid. En flicka berttar att hennes familj har en dator av daterat slag som dessutom delas av henne och hennes fem syskon. Samtidigt menar hon att hennes skola mer eller mindre frvntar sig att alla elever enkelt har tillgng till datorer i hemmet. hon sger att detta har gjort att hon istllet hnger ute med vnner, vilket i hennes gon varit en bidragande orsak till att hon undan fr undan brjat halka efter i skolan. En pojke uttrycker sig drastiskt och menar att en anstrngd ekonomisk situation i somliga fall kan leda till att skolan fr svrt att locka till sig vissa av barnen. Det r ocks det, men mnga folk gr inte till skolan fr dom tjnar inga pengar i skolan. Det lter kanske konstigt, men det kan hnda att dom skiter i skolan fr man fr inga pengar i skolan. (Pojke, 15 r)
Flera barn beskriver att de undviker att be sina frldrar om pengar och nr de vl frgar r det ofta frenat med knslor av att ligga till last. Jag skms fr att frga min mamma om pengar, fr jag vet att hon inte har ngra. Ibland nr det verkligen behvs och jag ska gra ngon aktivitet med fritidsgrden och alla ska ha pengar och det r imorgon, d kanske jag kan frga, men aldrig annars. Jag skms. (Pojke, 16 r) Fr att handskas med den knappa ekonomiska situationen tonar olika individuella strategier fram. Ngra barn jmfr sig till exempel med barn i andra delar av vrlden och i det ljuset framstr deras situationer som tmligen frdelaktiga. Ett par barn spekulerar rentav i att det kan finnas positiva aspekter med att ha ett knappt ekonomiskt handlingsutrymme. Det medfr till exempel att knslan av att ngon gng ha pengar i fickan upplevs starkare fr dem n fr andra barn. Flera barn menar att de har vant sig eller njt sig stillvida att de dragit ner p sina frvntningar p till exempel njen. Samtidigt framgr att en knapp ekonomi r en av de omstndigheter som skapar stress, inte minst medvetenheten om att frldrarna har svrigheter att klara av de lpande utgifterna. Jag har min mamma, hon fr socialbidrag. Folk mste nja sig s jag njer mig. Men det r s livet r. Om man tnker utanfr pengar d r livet bra. Pengar r alltid en stress. Men folk som sger att pengar inte lser ngonting ljuger, fr dom har aldrig haft pengaproblem (Pojke, 15 r) En flicka sger att hon delvis hnfr ven andra, mer desperata strategier till ett knappt ekonomiskt utrymme. Men det r jobbigt att inte kunna smlta in, inte kunna se ut som andra och gra snt som andra, fr att ingen ska se att ens mamma inte har pengar. Fr att dom inte ska se ner p en Det gr att man ibland frsker hitta andra vgar // Jag visade mig en gng fr killar och fick pengar. Jag gr inte det nu fr det kndes konstigt och fel p ngot stt, men mina kompisar sger att man kan f pengar p det viset. P vissa hemsidor. Det verkar oskyldigt p nt stt, inte s dr ckligt eller fel. Det kanske inte r s jobbigt om man slipper trffa dom. (Flicka, 15 r)
Sammanfattande kommentarer
Sammantaget kan vi se att barnens tillvaro pverkas av ett knappt ekonomiskt utrymme. Barnen fr bland annat svrigheter att delta i den allmnna livsstilen, dvs. det som anses sjlvklart och normalt fr barn i ett givet samhlle. En del av dem tvingas till exempel avst ifrn organiserade fritidsaktiviteter och andra aktiviteter som barn i deras omgivning har mjlighet att gna sig t. Det gr att deras
mjligheter att styra sin tillvaro i samma utstrckning som jmnriga begrnsas hr-och-nu. I vrsta fall leder det till att barnen inom vissa omrden gr miste om mjligheter att utveckla frdigheter, skaffa sig betydelsefulla erfarenheter och frigra egna potentialer, vilket i frlngningen gr att barnen riskerar att bli mindre konkurrenskraftiga och att de halkar efter mer privilegierade grupper av barn. resultaten tyder ocks p att de begrnsade ekonomiska resurserna utifrn barnens perspektiv kan inverka menligt p deras koppling till och prestationer i skolan. Det visar sig till exempel i att de emellant tvingas avst ifrn skolrelaterade aktiviteter, men ocks i att en del av dem har begrnsad tillgng till datorer och internet, ngot som i vissa individuella fall leder till minskade ambitioner. resultaten visar emellertid att barnen ibland hlls skadeslsa genom att till exempel slktingar, skolan eller kontaktpersoner nr de har mjlighet tcker upp fr dem. Det r naturligtvis gott och vl, men gr samtidigt att deras vlfrd blir villkorad. Det finns med andra ord ingen garanti fr att dessa personer eller organisationer i alla lgen trder in. resultaten visar vidare att ngra av barnen har snkt sina frvntningar p vad livet har att erbjuda i och med att de slutat bry sig. En uppenbar risk, som ocks antyds av ngra av barnen, r att de i kad utstrckning exkluderar sig sjlva frn situationer och aktiviteter som andra barn tar fr givna. En sdan strategi kan i smsta fall medfra att barnen mer permanent stller sig utanfr. resultatet visar ocks att somliga barn anvnder sig av innovativa, men i mnga fall destruktiva, strategier fr att komma ver pengar. ven om det p ett plan kan tyckas sympatiskt att barnen jmfr sig med barn i andra lnder kan man utifrn en annan utkikspunkt ifrgastta rimligheten i det. Eftersom barnen lever i detta samhlle och ska skaffa sig resurser som r gngbara i detta samhlle br det rimligtvis vara vilka resurser jmnriga barn har hr som utgr referenspunkt. Oavsett i vilken mn barnen kan tnkas ha frldrar som i psykologisk mening finns tillgngliga fr de ekonomiska resursbristerna med sig tydliga begrnsningar i det dagliga livet.
frutsttningarna skiljer sig vsentligt mellan honom och hans klasskamrater, ngot skolan inte frmr ta hnsyn till. Fr att jag lever i en situation som dom inte lever i. Det r svrt att frklara, jag har stndiga problem. Jag har mer problem att tnka p n skolan. Ibland har jag mer problem att tnka p frn socialen och hemma s jag har inte orken till allt // Det knns som att samhllet gr s att jag inte kan bli ngonting. Om jag gr ngot dumt en gng s blir det en massa mten och d kan jag inte plugga. Det har inte hnt med mig n att jag har hoppat av skolan, men ibland knns det nra och jag r rdd fr att det ska hnda med mig (Pojke, 15 r) Flera barn vittnar om att deras skolor avfolkas p hgpresterande elever och att de och mnga av deras vnner har underknt i ett flertal mnen. Ngra av dem tycker att skolan ofta intar en alltfr passiv roll. De br p upplevelsen att skolan har gett upp ambitionen att hjlpa elever som riskerar underknt, vilket de tror beror p att det helt enkelt r en alltfr stor andel elever med ofullstndiga betyg. P vr skola r skert ver 50 procent utan betyg, men skolan bryr sig inte Om dom skulle bry sig s skulle majoriteten f g till socialen, s dom har gett upp, det skulle bli fr mnga (Flicka, 15 r) En pojke med mycket sporadisk nrvaro i grundskolan berttar att han hade nskat att lrarna uppmrksammat honom mer nr hans skolfrnvaro brjade skjuta i hjden. han sger att ju lngre tid som gick, desto kmpigare framstod vgen tillbaka. Jag var ute och hngde p kvllarna, min pappa hade ingen koll p nr jag kom hem, jag frsov mig varje dag Jag kunde sga att idag r det studiedag och han trodde p det Han har sjlv knappt gtt i skolan s han tycker nog inte det r viktigt, s jag satt mest hemma eller var ute och hngde. // Nr skolkuratorn vl brjade reagera hade det redan gtt s lngt s jag skmdes s mycket fr att komma tillbaka och hade kommit s mycket efter och d kndes det bara jobbigt och pinsamt att vara dr. // Om ngon hade ringt mig eller sett det frn brjan hade det varit lttare att komma tillbaks, men nu knns allt fr sent (Pojke, 15 r) Flera av barnen menar emellertid att olika samhlleliga insatser har frmga att uppvga deras situationer. Ett sdant inslag utgrs av den avgiftsfria lxhjlpen som flera av dem anvnder frekvent och menar r avgrande fr deras mjligheter att tillgodogra sig skolundervisningen. Enligt barnen kan det finnas flera skl bakom behovet av lxhjlp. Det kan dels rra sig om frldrar som p grund av en pfrestande livssituation har svrt att bist med lxlsning, dels om frldrar med knapp skolgng
barnen om skolan och fritiden

Jag har mer problem att tnka p n skolan De flesta barn talar om skolan i tmligen neutrala eller kortfattade ordalag, men det framgr samtidigt att flera av dem lever under villkor som gr att de mste mobilisera mer kraft n sina klasskamrater fr att klara sig igenom den. En pojke med en lng historia av kontakter med socialtjnsten menar att han knner oro fr att inte slutfra skolan och fr att, i frlngningen, st utan utbildning och arbete och hnvisas till ett liv i kriminalitet. han hvdar att
UNICEF Sverige 19
UNICEF
bakom sig eller begrnsad kunskap i svenska. Fr en flicka har det faktum att en lrare uppmrksammat henne varit avgrande fr att hon ska nrvara i skolan. Vissa har frldrar som kan hjlpa med lxor, s r det inte fr mig, det r fr mycket med mina smsyskon som jag mste hjlpa till med fr mamma r ensam och orkar inte // Jag har en kompis som fr hjlp hemma varje dag och d r det klart att det gr bra fr henne. Sedan har jag en lrare som brjat stta sig med mig efter skolan, fast hon inte fr betalt, och efter det har det gtt lite bttre.// Fr mig r det som att det behvs ngon som tror p en och vill hjlpa fr att jag ens ska g i skolan och knna att det gr. (Flicka, 15 r) Barnen beskriver att de sllan umgs med vnner i hemmet. Det kommer delvis an p att ngra av dem har flera syskon, men ngra uppger ocks att de har f saker att frstr sig med i hemmet. Den lokala ungdomsgrden framstr hr som en betydelsefull inrttning i deras liv. De talar om den frmst som en plats att vara p istllet fr att vara ute och inte ha ngot att gra, ett behov som blir srskilt pkallat under vinterhalvret. Flera barn vittnar vidare om att de har stor behllning av de datorer som tillhandahlls, eftersom de har liten tillgng till det i hemmet. De anvnds dels till lxlsning, dels till att upprtthlla sociala kontakter ver internet. Det styrks ocks av mina observationer, dr det ofta var samma barn som vid upprepade tillfllen begagnade sig av datorerna. Det r dr p internet man kan f tag p viktiga saker, som nr det r ngon fest eller om man vill f svar p ngot som man undrar om i skolan. Annars missar jag ju det. Drfr r det bra att det finns datorer hr. (Flicka, 15 r) En flicka berttar att den tjejgrupp som ordnats i hennes stadsdel varit till mycket std fr henne. hon menar att den dels medfr att hon slipper oroa sig fr frhllanden i hemmet, dels att den p ett personligt plan ftt henne att vxa och trffa nya mnniskor. Fr henne var det avgrande att personalen lg p och tjatade, trots att hon initialt bjd motstnd. Dom tjatade om att jag skulle g med, fast jag var lite osker i brjan. Det som var bra var att f trffa andra, att tnka p ngot annat, att inte bara tnka p problem, att f skratta och ha kul ocks. // Att inte behva vara hemma eller utomhus och inte ha ngot att gra // Och slippa tnka p vuxengrejer och snt. Nr jag var mindre s fattade jag ju inte snt som att mamma oroade sig fr rkningar, men det gr jag ju nu s d r det sknt att komma ifrn. (Flicka, 15 r) Flera barn med erfarenhet av socialtjnsten menar att myndigheterna i regel haft rtt i att de och deras familjer
behver std, men i deras gon har de insatser som i slutndan frmedlats ibland varit missriktade. Ngra av barnen som varit med om ingripande interventioner i form av familjehemsplaceringar menar att det handlar om att ge dem och deras syskon std att klara av skolan och att bist frldrarna i sin frldraroll. Dom kunde hjlpa mina brder att hamna p rtt spr. Det var massa problem. Hjlpa personen som gjorde det, ge honom hjlp, inte ge honom en inlsning p hem // Hur hade dom tnkt att man ska klara skolan nr man r inlst? Det gr inte, man hamnar bara lngre efter, till slut finns det inget man kan gra Dom skulle hjlpa min mamma och mina brder, att dom skulle bli bra i skolan, hjlpa till istllet fr att frstra allt. (Pojke, 15 r) En pojke sger att han inte tror att myndigheterna egentligen frstr hur han har det stllt. han berttar att de villkor som han lever under och det faktum att han tillbringar sin tid till strsta delen utomhus aldrig skulle accepteras av personer med mer etablerade positioner i samhllet. Dom placerar oss hr p gatan, men dom kan sedan inte ta ansvar fr oss. Jag sger inte att dom ska ta ansvar fr oss, men dom placerar oss hr // Och dom, en frn socialen, hon skulle aldrig klara att vara i min situation tror jag. En sdan kvinna hon har jobb, hon har familj, hon har pengar, hon har bilen, villa. Men tnk om hon hamnade hr med noll kronor, vad skulle hon gra d? // Skulle en som har jobbat p socialen kunna hamna hr och acceptera det? Nej, det skulle inte g. S det r sanningen. (Pojke, 15 r)
resultaten visar vidare att en del av barnen redan tidigt fr tnka p vad de kallar vuxengrejer som till exempel oro fr familjens ekonomi. Enligt dem sjlva gr det att de ges mindre mjligheter att helhjrtat g in fr skolan, eftersom de menar att skolan i viss mn r utformad efter att barn kan f std i hemmet. Det gr givetvis inte att helt och hllet vaccinera barnens ojmlika frutsttningar, men det tycks nd med utgngspunkt i barnens egna ord finnas saker som samhllet kan gra fr dem. Enligt barnen r avgiftsfri lxhjlp en sdan insats, srskilt som flera barn menar att de inte har frldrar som har mjlighet att bist dem eller att de inte har ngon avskild plats i hemmet att dra sig undan till. Det upplevs som vrdefullt ven om vi inte vet vilka de lngsiktiga konsekvenserna r. men ven aldrig s sm thvor som att lrare fngar upp dem, uppmrksammar dem och frmedlar tro p deras frmgor. Andra barn hvdar att det r mnga elever i deras skolor som upplever liknande svrigheter i skolarbetet och att
UNICEF Sverige 21
de inte ges tillrckligt std fr att lyfta sina betyg. ven om vi inte vet i vilken mn detta faktiskt stmmer kan det delvis frsts som att barn i behov av std i allt hgre utstrckning ses som individer ansvariga fr sina egna och sina familjers situationer. Den handfallenhet ngra barn upplever att skolan har kan mjligtvis ocks sttas i samband med en segregerad skola dr likvrdigheten r p nedgng och dr skolor mste tillfras resurser fr att hantera en ansamling av problem. resultaten visar att flera av barnen saknar till exempel medel och mjlighet till organiserade fritidsaktiviteter och en stor del av deras vardag tillbringas utomhus med vnner. Det gr att de tjnster som ungdomsgrdarna erbjuder i viss mn har frmga att kompensera fr detta. Fr mnga barn r det ocks en tillflyktsort i det att flera av dem endast i liten utstrckning vill eller kan umgs i hemmet. Det gr att det r ett vrde i sig att barnen kan vara p en plats som inte tar ut avgifter. Detta oavsett vilka de lngsiktiga konsekvenserna kan tnkas vara av att exempelvis spela spel eller anvnda datorer p ungdomsgrdarna. Det finns dock antydningar till att det ocks kan fungera som en social investering p s vis att de datorer som tillhandahlls kan komma till nytta i skolarbetet, i synnerhet fr de barn som inte upplever att de har mjlighet att studera i hemmiljn. men de ppnar ocks upp fr barnen att upprtthlla sociala relationer via internet, ngot som mer eller mindre frvntas av dem i sociala sammanhang.
Ngra av barnen berttar att de knner sig otrygga i sin nrmilj. I s gott som alla intervjuer terkommer berttelser om frekomsten av ldre personer som utpressar och frmr yngre, icke straffmyndiga barn att utfra illegala tjnster t dem. En flicka uppger att hon inte rds, men menar likvl att det begrnsar hennes rrelser i det offentliga rummet. Det r mycket ldre personer som r ute efter oss yngre, fr att gra tjnster. Dom tar oss yngre fr att gra saker, sno saker, slja dem och anvnda dem sjlva. Man blir som en slav. Jag undviker att g till stllen dr dom r. // Det r mnga som gr det t dom fr att dom r rdda. Och mnga av dom som frst blir utsatta blir sedan frn ingenstans sjlva kriminella. (Pojke, 15 r) En del av barnen nmner att de har vnner i sin omgivning som brjat vika ut sig p internet eller fallit in i kriminalitet. Ngra pojkar berttar att just kriminalitet r ngot som de i tidig lder konfronterats med och som de i sin vardag har att frhlla sig till. Ett par pojkar ser pessimistiskt p samhllets mjligheter att hejda en sdan utveckling, eftersom de menar att de sociala villkoren i omrdet i stort sett varit desamma sedan deras ldre brder och i vissa fall frldrar var unga. Det r det som r det deppiga Mnstret som kompisar faller in i, fr att dom ocks vill ha det bra. Det knns inte som att det gr att frndra, det har ju alltid varit s hr (Pojke, 16 r) Ngra barn berttar att de oroar sig fr att hamna i missbruk och kriminalitet, vilket delvis beror p att de under sin barndom p nra hll varit med om att syskon, vnner och frldrar rkat illa ut. Flera av barnen sger att de genom att bevittna andra mnniskors misstag har lrt sig hur de inte ska handla. En pojke berttar att han har ftt stlstta sig och fatta ett inre beslut om att inte g i sina syskons fotspr. Mina brder tog lite den dr vgen. Jag sg att det inte var bra. S dr ska inte jag gra, drfr klarade jag mig. Dom hade ingen att se upp till, det r mycket det, i alla fall r det s fr mig. Man mste kunna se upp till ngon, dom hade inte sin pappa att se upp till. Jag hade mina brder att se upp till, men jag kunde inte se upp till dom, dom gjorde bara dliga grejer S jag fr istllet lra mig av deras misstag. (Pojke, 15 r) Ett par barn berttar att de mer eller mindre regelmssigt stjl. De menar att de primra anledningarna inte r spnningsskande eller status, utan att de vill kunna frfoga ver sdant som de menar att andra barn har tillgng till. En pojke berttar att han tror att hans vlbefinnande kar om han kommer i besittning av klder och vanor som
barnen om omgivningen
man mste kunna se upp till ngon Alla barn berttar att de hyser positiva knslor fr sina bostadsomrden. gemenskapen beskrivs som stark, de knner sig trygga och mnga av barnen har vuxit upp tillsammans. I tv av omrdena lyfts srskilt de stora barnkullarna fram som positivt. Somliga av barnen i de mer resurssvaga omrdena br emellertid p knslor av att det omgivande samhllet frsummar dem och behandlar dem orttvist. Ett par barn berttar till exempel att familjens lgenheter hemsks av vgglss och att bostadsbolaget underlter att tgrda detta. En flicka sger att hon har svrt att begripa varfr samhllet inte tar tillvara de resurser i form av mnniskor som finns i hennes bostadsomrde. Flera av barnen menar att de knner sig orttvist ppassade och misstnkliggjorda av ordningsmakten nr de umgs utomhus. Under mina fltstudier blev jag ocks vittne till en incident dr ett barn skadade sig och dr lng tid frflt innan rddningspersonal var p plats. Av sdana exempel drar flera av barnen slutsatsen att de r mindre vrda n andra barn och de menar att ngot liknande inte skulle tilltas i ett annat bostadsomrde. Det r ju s Det knns som att samhllet ser ner p oss (Flicka, 16 r)
UNICEF
andra barn har. ven om de barnen r tydliga med att de har ett val, upplever somliga av dem att det finns f andra mjligheter fr dem i samhllet. Folk vill ha pengar. Mnga av oss vi har inte mycket pengar, annars skulle jag inte vara ute hela tiden, d skulle jag bo i en villa eller nt. Det r s man... Mamma gr p socialen, min pappa har dtt. Ibland knns det som vad ska man gra, jag vill ocks ha det bra och m bttre, d kommer man in i dom kretsarna. // ven om jag vill och hoppas att det inte ska vara s knns det ofta som att det r krt, att jag nd har det dr mrket i pannan ... (Pojke, 15 r) Flera av barnen fr p tal att mnga av de vuxna som befolkar skola och fritidsgrdar frvisso r vlmenande, men att de inte alltid kan stta sig in i deras perspektiv. Det rr sig frmst om att de saknar insikt i deras livssituationer i betydelsen att de till exempel inte vuxit upp p samma plats eller haft det ekonomiskt krvt under barndomen. Mnga av dom som jobbar hr har inte vuxit upp hr, dom vet inte hur det r att under sin barndom inte ha busskort fr att kunna ta sig ngonstans. Visst, dom r schyssta och s, men det gr inte prata med dom p samma stt, fr det knns inte som att dom kan frst hur det r (Pojke, 15 r) En pojke nmner den viktiga funktion hans kontaktperson spelar i hans liv. han betonar srskilt att han har personliga erfarenheter om vilka villkor han lever under, vilket skiljer honom frn mnga andra vuxna som korsat hans vg i skola och p socialtjnsten. Han har inte haft pengar nr han var liten, han har inte kunnat gra saker som han har velat men som andra har kunnat, sna hr smgrejer som leder till problem och att man gr dliga saker ... Det r drfr han r bra, fr han vet hur det r (Pojke, 16 r) Som motvikt till att hoppa av skolan eller hamna i kriminalitet uppger de flesta av barnen att de r i behov av frebilder som levt under liknande ekonomiska och sociala villkor som dem. En flicka berttar om ett ldre syskon som framgngsrikt tagit sig an studier, vilket tnder hoppet ven fr henne. En pojke nmner en farbror som r trnare fr ett innebandylag och som skaffat sig en frstahandslgenhet och bildat familj. Det faktum att det r hans farbror gr att han knner kad tillfrsikt infr att det skulle vara mjligt fr honom att sl in p en liknande bana. Min farbror hade turen att f ett jobb, han ndrade sina betyg och snt, han fick familj och barn Frut hngde han ute, men inte nu lngre Han var i samma situation som mig innan, men han har klarat sig. (Pojke, 15 r)
Sammantaget visar resultaten att barnen i grund och botten trivs vl i sina omrden och med sina vnner, men tyder ocks p att de har knslor av att vara frfrdelade i relation till andra barn. Dessa knslor bottnar frmst i upplevelser av att i mer eller mindre grad vara frsummad av samhllet. Det handlar dels om konkreta situationer dr de upplever att olika samhllsfretrdare bryr sig mindre om dem n om andra barn, dels om det faktum att personer i deras omgivning har en marginell position i samhllet. Detta uppfattas av barnen som att de r mindre viktiga och vrdefulla. Den sociala investeringen i familjen och utbildningssystemet tycks sledes inte rcka till fr att vertyga barnen om att de r viktiga, eftersom processer som stigmatisering griper in i barnens liv. Detta gr att deras barndom i viss mn riskerar att prglas av knslor av underlgsenhet och utanfrskap i relation till omgivningen. I barnens berttelser skymtar en del destruktiva aktiviteter som kriminalitet fram. ven om barnen menar att de har sjlvstndiga val r det viktigt att uppmrksamma att det sker mot bakgrund av att de upplever sig utestngda frn sdant som andra barn i samhllet har tillgng till. Flera av barnens utsagor rjer ocks att de redan i tidig lder blivit varse att det finns skillnader i levnadsvillkor i befolkningen. Nr de uttrycker att vuxna som befolkar skola och socialtjnst inte kan frst dem eftersom de saknar insikt i deras livsvillkor r det ett konkret uttryck fr en kad social polarisering mellan barn i samhllet. I de flesta fall knyts detta till upplevelsen av att ha haft en materiellt begrnsad barndom eller till att vara rumsligt stigmatiserad. ven om den till viss del kan sgas finnas i huvudet s har det sin grogrund i verkliga frhllanden och erfarenheter. En risk r att sdana upplevelser, vid sidan av de rent konkreta resursbrister barnen upplever, frsmrar deras utgngslgen ytterligare. Fr flera av dem r det avgrande att de r omgivna av mnniskor med jmfrliga uppvxtvillkor som lyckats ta sig igenom utbildningssystemet, eftersom det tnder hoppet ocks fr dem. Detta pekar mot att investeringar i barnens frldrar, syskon och omgivning kan ha en stor psykologisk betydelse fr barnen.
barnen om framtiden
Jag r bara 15 r, men ibland knns det redan som att det r krt De flesta barn ger uttryck fr en grundlggande uppfattning om att de kan bli vad de vill s lnge de kmpar tillrckligt hrt. med andra ord r det tydligt att de inte ser p sig sjlva som offer, utan hvdar tvrtom att de med hjlp av egna anstrngningar kan forma sin framtid. S gott som alla barn hvdar att de inte kan skylla p ngon eller ngot om de misslyckas med att n sina drmmars ml. En pojke sger dock att det fordras att han anstrnger sig mer n andra barn.
Om du verkligen vill, d kan du bli vad du vill... Man kan inte skylla p ngon annan Men man mste kmpa mycket, det r det, knna rtt mnniskor. // Men om jag verkligen vill s kan mina barn leva bttre n vad jag har levt ... Men det knns som att man verkligen mste veranstrnga sig. (Pojke 15 r) Det framgr likvl att denna tro naggas i kanten av att mnga mnniskor i deras omgivning och ldre ungdomar har svrt att finna sysselsttning. Ett par pojkar berttar att de vet orkneliga exempel p ldre personer i deras omgivning som skt arbete efter arbete utan framgng. Enligt en pojke minskar detta radikalt vilka frvntningar han och vnner i hans omgivning har p framtiden. Det r ju s Och det r aldrig man ser ngon hr som har lyckats f ett vlavlnat jobb (Pojke, 15 r) Det kan drfr i vissa fall vara svrt att ingjuta dem tro att de har samma mjligheter som andra barn. En flicka berttar att hon har ldre bekanta som flyttat utomlands eftersom de tror att det r enklare att sl sig fram dr, vilket ven hon vervger att gra i framtiden. En pojke menar att han p grund av sitt bostadsomrde knner sig reserverad till vissa roller i samhllet. Det r ett roligt stlle att vxa upp p, men senare i livet, nr du r vuxen, knns det som att man mste flytta hrifrn// Det knns som att om man kommer hrifrn d har man att vlja mellan att jobba p korvkiosk eller p ungdomsgrd // Jag r rdd fr att hamna i deras situation, ville inte vara 25-ring och bo hemma hos sin mamma och vara arbetsls Mnga gr det hr (Pojke, 15 r) P ett allmnt plan menar de flesta barn att utbildningssystemet r den givna biljetten till att klara sig som vuxen. P ett personligt plan har dock ngra av barnen liten tilltro till att den i deras fall har ngon betydelse. En flicka sger till exempel att hennes erfarenhet r att det enda sttet att finna arbete p gr via personliga kontakter. Samtidigt hvdar hon att det stora flertalet barn i hennes omgivning saknar ett sdant kontaktnt. En flicka stter hr stor frhoppning till att tilldelas sommarjobb inom kommunen. I mitt fall knns det s, att man mste ha kontakter, men mnga av oss har inte det, d gr det ju inte. Drfr r det bra att det finns sommarjobb, ven om det kanske inte r s mnga som fr det. (Flicka, 15 r) mnga av barnen berttar att de redan tidigt brjat oroa sig fr sina framtida sociala situationer. En flicka berttar att hennes mamma har svrt att f ekonomin att g ihop och att hon i syfte att kunna underltta fr henne vill bidra till hushllsekonomin. De motgngar som hon sttt p
har dock lett till att hon p ett psykologiskt plan vndas mycket infr framtiden. Det knns hemskt nr man skt sommarjobb efter sommarjobb och verkligen frskt men ingen vill ha en. D knner man sig helt vrdels och undrar hur det ska bli nr man r stor. Jag menar om det redan nu r hopplst. Min mamma sker jobb hela tiden men har varit arbetsls sen jag gick p lgstadiet... Fr jag inte jobb nr jag blir stor vet jag inte vad jag ska gra ... Det knns som att jag kommer d d. (Flicka, 15 r) Det framgr ocks av barnens berttelser att flera av dem upplever att de inte har utrymme att beg ngra misstag. De upplever till exempel att skolmisslyckande eller enstaka kriminella handlingar fr lngtgende konsekvenser. Ngra barn berttar att de inte tror att det finns hjlp att skaffa om man i ung lder hamnar p efterklken. En pojke som saknar betyg och ndvndigt std hemifrn har knslan av att loppet r krt fr honom. Jag har missat mycket i skolan och nu knns det som att det r krt. Det knns som att det r uppbyggt s, att chanserna ska bli mindre och mindre. Att dom som redan har det bra fr det bttre, medan dom som har det smre fr det smre Vissa har en backup, har det bra hemma med saker och frldrar som sger t dom att plugga. // Jag vet vuxna som har rkat strula lite som jag nr dom var unga fr att dom hade det jobbigt och nu har dom typ inget liv. Dom har barn att frsrja men kan inte f arbete eftersom dom har kriminell bakgrund. // Jag r bara 15 r, men ibland knns det redan som att det r krt, att jag har s mycket att ta igen (Pojke 15 r) Ngra av barnen sger att deras framtidsutsikter begrnsas av att de oupphrligen fr tampas med omgivningens bilder av dem. En flicka berttar att det faktum att hennes ldre brder var stkiga i skolan medfr att hennes lrare hyser lga frvntningar p henne, ngot som inskrnker hennes sjlvfrtroende. Om man kan ndra vad folk och typ lrare och sna tycker om en s kan det kanske g bra, men om alla vet var jag kommer ifrn, vilka mina brder r, d r det som att alla tror att det kommer g dligt fr mig ocks Jag hade en lrare, han brydde sig, han tyckte jag var bra ... Han sa att jag kunde bli vad jag ville ... Men jag tror nu nr jag r strre att han bara ljg fr att jag skulle bli glad ... (Flicka, 15 r) men upplevelsen av att omgivningen har lga frvntningar kan i andra fall leda till knslor av revansch. En pojke som varit placerad i institutionsvrd berttar att han vill bevisa fr omvrlden att han kan bo med sin mamma utan att rka i svrigheter. han sger att han sedan
UNICEF Sverige 25
hemkomsten fresatt sig att klara sig utan ngon vuxen mnniskas std. Jag har min egen vilja, alla har sin egen vilja, man kan inte skylla p nnting, drfr jag ville bevisa det. Jag kan bo hos min mamma utan att vlja en sdan vg, jag kan inte skylla p ngon ... Jag ska verkligen bevisa att det gr, att man inte behver ta en sdan vg. Jag behver ingen vuxen mnniskas hjlp fr dom bryr sig nd inte. // Redan som liten fick jag hat mot vuxna, jag kunde inte lita p dom. (Pojke, 15 r) Det framgr att de flesta av barnen har en stark lngtan efter vad de kallar ett normalt liv som innefattar avslutad skolgng, arbete och s smningom familjebildning. Fr flera av dem framstr det dock som en svr balansakt och som ngot som krver betydande anstrngningar. Men jag hoppas, hoppas verkligen jag kommer att komma in p gymnasium, f utbildning. Men till och med det vet jag r svrt fr mig. Fr jag har s mycket stress i mitt liv. Fatta att jag tycker att det knns typ omjligt att bli mlare (Pojke, 15 r)
som dem har betydande svrigheter att f fotfste i samhllet. Det gr att barnen lever en barndom dr utrymmet r litet fr att handla och gra fel, i synnerhet som f av dem har resurser i hemmiljn som kan kompensera fr detta. En del av barnens berttelser visar att de mer eller mindre dragit sig undan vuxnas std. Detta riskerar att gra dem n mer utsatta, ven om resultaten visar att det i vissa fall ocks kan anvndas som en klla till kraft.
Sammanfattningsvis visar resultatet att de flesta av barnen i hg grad ser p sig sjlva som aktrer med frmga att av egen kraft ta sig fram i samhllet. Detta r i grunden positivt, eftersom det utgr en frutsttning fr att barnen ska kunna styra sina liv i den riktning de nskar. Samtidigt framgr tydligt att barnen ocks uppfattar begrnsningar. De efterfrgar till exempel konkreta erfarenheter av mnniskor i deras omgivning som har lyckats skaffa sig en etablerad position p arbetsmarknaden. Enligt barnen sjlva r det ndvndigt fr att de p djupet ska kunna erfara att de har samma chanser som andra barn. Och ven om de trivs i sina omrden kopplar de dem till begrnsade framtidsmjligheter, dr de menar att de r hnvisade till vissa roller, medan andra barn har en strre valfrihet. En fljd av detta r att barnen redan i tidig lder gnar oro t sina framtida sociala situationer, vilket inkrktar p kvalitn p deras barndom hr-och-nu. Fr ngra av barnen tycks strre trygghet i viss mn kunna tillskapas via frekomsten av till exempel sommarjobb, men i vissa fall finns indikationer p att barnen betraktar arbete som ett komplement till familjens knappa ekonomi. I nra anslutning till detta upplever en del av barnen att det inte gr att komma igen om man i ung lder hamnat p en riskfylld vg. ven om det kanske inte behver vara s i realiteten, har det smugit sig in i barnens stt att frst sig sjlva och omvrlden. De menar att ngra enstaka snedsteg riskerar att delgga deras framtid, vilket styrks av att ldre ungdomar i deras omgivning som levt i liknande situationer
UNICEF
UNICEF Sverige 27
slUtdiskUssion
Denna rapport har syftat till att lyfta fram rsterna hos barn som befinner sig i riskzonen fr socialt utanfrskap. Det har hr definierats som ekonomisk utsatthet och/eller kontakter med sociala myndigheter. Kontakterna med sociala myndigheter har i frsta hand rrt sig om brottsoch skolrelaterade problem, men ocks om frhllanden i hemmet. Fokus har riktats mot hur barnen upplever sina livsvillkor med avseende p ett antal livsomrden. rapporten har fokuserat p hur barnen upplever sin tillvaro hroch-nu och viss uppmrksamhet har riktats mot hur den sociala investeringen i barnen ser ut. Vilka slutsatser kan dras av barnens egna berttelser om sina livsvillkor? n andra barn. I en del fall kopplas denna knsla ihop med den plats de bor p, i andra fall till deras ekonomiska och sociala situationer. Flera av barnen ger vidare uttryck fr att det rder stor skillnad mellan dem och andra barn med avseende p livssituationer och faktiska mjligheter. man kan utg ifrn att dessa frestllningar i hg grad r verkliga, men det viktiga r att de ger barnen konkreta knslor. Dessa knslor griper in i barnens situationer hr-och-nu och en risk som framtrder i resultatet r att barnen p ett mentalt plan krymper sig sjlva och sina frvntningar. Fr det tredje, och detta r viktigt att framhva, har rapporten visat att barnen i grund och botten knner tilltro till sina egna frmgor och samhllets frutsttningar. De flesta av dem har i hg grad en lngtan efter vad de sjlva benmner som ett normalt liv, ven om det fr vissa av dem framstr som svrt att uppn. Flera av dem har till exempel genomskdat att de mste anstrnga sig mer n andra barn, att de har omgivningens frvntningar emot sig och att de har mindre resurser n andra barn till sitt frfogande. En del av dem knner sig redan utdmda och det finns tecken p att de har svag tillit till att samhllet trder in och stdjer dem i de fall de misslyckas. Det faktum att det likvl i botten finns en tilltro till de egna frmgorna mste samhllet ta tillvara. Det finns drfr starka skl fr samhllet att aktivt investera i barnen, deras frldrar5 och de verksamheter dr barn befinner sig. Dels fr att det finns ett starkt vrde i att de under barndomen ges mjlighet att styra sina liv i en rimlig utstrckning. Dels fr att lgga en grund fr att kopplingen mellan barndomsfrhllanden och livschanser dmpas i syfte att barnen kan uppn sina drmmar och frverkliga sin potential.
slutsatser
Fr det frsta r det tydligt att barnens vardag i stor utstrckning prglas av det sociala utanfrskap de befinner sig i. De ekonomiska och materiella resursbristerna ger sig till exempel tillknna i att de fr svrt att delta i samhllet p jmlika premisser som andra barn. Det handlar delvis om att de r frhindrade att till exempel gna sig t stimulerande fritidsaktiviteter, att utveckla frdigheter i den nya teknologin eller att delta i skolutflykter. Det medfr en barndom dr de ges mindre handlingsutrymme n andra barn att aktivt styra sin tillvaro och utforska sig sjlva och sina frmgor. I mnga fall har barnen ocks privata livssituationer i vilka de knner oro fr sin framtid och sina familjers sociala och ekonomiska liv, vilket snker deras vlbefinnande hr-och-nu men ven deras mjligheter att prestera i skolan. ven om faktorer i deras omgivning som till exempel riktad lxhjlp, engagerade lrare, kontaktpersoner, slktingar och ungdomsgrdar lyckligtvis mnga gnger kompenserar fr detta, kvarstr nd sprickor i deras berttelser. En del av barnen visar hr tecken p desillusion, vilket kommer till uttryck i att de antingen snkt sina frvntningar p vad livet har att erbjuda eller att de fr att komma i besittning av sdant som andra barn har gnar sig t tmligen destruktiva sysslor som till exempel kriminalitet. Frutom att det ger barnen smre villkor hr-och-nu r bgge dessa strategier kostsamma fr samhllet i och med att barnen riskerar att permanent halka efter sina jmnriga. Fr det andra visar barnens berttelser att mnga av dem knner ett underlge i frhllande till andra barn i samhllet. De br helt enkelt p en upplevelse av att det satsas mer p andra barn, familjer och omrden, vilket till exempel kommer till uttryck i att de knner sig orttvist behandlade av olika samhllsgrenar och att de uppleve att skolan i viss mn gett upp sina ambitioner att stdja elever till godknda betyg. Det faktum att de i sin omgivning uppfattar ett socialt utanfrskap i form av arbetslshet skickar ocks ett budskap till dem att de r mindre vrda
begrnsningar
Slutligen r det vrt att terigen nmna de begrnsningar som behftar rapporten. Det br pongteras att de barn som medverkat r en grupp med srskilda knnetecken och de representerar drmed inte den mngfald av rster som kan finnas bland utsatta barn. I urvalet ingr till exempel inga barn med utprglad missbruksproblematik. Det finns drfr skl att i framtida rapporter vnda sig till andra grupper av barn som kan tnkas befinna sig i riskzonen fr socialt utanfrskap svl hr-och-nu som i ett livsperspektiv.
5 hr frs arbete ofta fram som investeringen framfr andra. Det finns dock skl att problematisera detta utifrn barnens situationer. ven om arbete r en lngsiktigt hllbar lsning kan inte barnen invnta att deras frldrar fr fste p arbetsmarknaden. Barnen har rttigheter hr-och-nu, fristende frn frldrarnas situationer.
UNICEF
UNICEF Sverige 29
reFerenser
Alm, S., Bckman, O., gavanas, A. & Kumlin, J. (2010). Utsatthetens olika ansikten. Begreppsversikt och analys. Stockholm: Institutet fr Framtidsstudier Alm, S. & Brnnstrm, l. (2011). Framtidstro - spelar det roll var man bor? I Alm, S., Bckman, O., gavanas, A. & Nilsson, A. (red). Utanfrskap. Stockholm: Dialogos Frlag Aspers, P. (2007) Etnografiska metoder. Att frst och frklara samtiden. malm: liber Atkinson, A. B. (1998), Social Exclusion, Poverty and Unemployment in Atkinson A. B. and hills J. (eds.), Exclusion, Employment and Opportunity, CASEpaper 4, Centre for Analysis of Social Exclusion, london School of Economics. Axford, N. (2008). Are looked after children socially excluded? Adoption & Fostering 32 (4) 518 Backe-hansen, E. (2004). Barn og unges hndtering av vanskelige livsvilkr. Kunnskapsbidrag fra 36 studier av barnefattigdom. rapport 12/04. Oslo: NOVA Bynner, J. (2002). risks and outcomes of social exclusion. Insights of longitudinal data. london: University of london, Institute of education Bckman, O. & Nilsson, A. (2011) Social exkludering i ett livsfrloppsperspektiv. I Alm, S., Bckman, O., gavanas, A. & Nilsson, A. (red). Utanfrskap. Stockholm: Dialogos Frlag Bck-Wiklund, m. & lundstrm, t. (2009) Inledning. I BckWiklund, m. & lundstrm, t. (red.) Barns vardag i det senmoderna samhllet. (2:a uppl.) Stockholm: Natur och Kultur Cartmel, F. & Furlong, A. (2007). Young people and social change: new perspectives. (2. uppl.) Buckingham: Open University Press. Esping-Andersen, g. (2002) A child centered social investment strategy. I Esping-Andersen, g. (red.) Why we need a new welfare state. Oxford: Oxford university press Esping-Andersen, g. (2009) the incomplete revolution: adapting to womens new roles. Oxford: Blackwell Publishers. Estrada, F. & Nilsson, A. (2011) Fattigdom, segregation och brott. I Alm, S., Bckman, O., gavanas, A. & Nilsson, A. (red). Utanfrskap. Stockholm: Dialogos Frlag halldn, g. (2003) Barnperspektiv som ideologiskt eller metodologiskt begrepp. Pedagogisk Forskning i Sverige 8 nr 12 s 1223 halldn, g. (2007) Barndomssociologi och mjligheten av ett psykosocialt perspektiv. I halldn, g. (red.) Den moderna barndomen och barns vardagsliv. Stockholm: Carlssons harju, A. (2008) Barns vardag med knapp ekonomi: en studie om barns erfarenheter och strategier.(Avh.) lund: lunds universitet James, A. & Prout, A. (red.) (1997). Constructing and reconstructing childhood: contemporary issues in the sociological study of childhood. (2. ed.) london: Falmer James, A., Jenks, C. & Prout, A. (1998). theorizing childhood. london: Polity Press Jonsson, J.O. & stberg, V. (2004) resurser och levnadsfrhllanden bland ekonomiskt utsatta 1018-ringar: Analys av Barn-lNU och Barn- UlF. I Ds 2004:41, Ekonomiskt utsatta barn. Stockholm: Socialdepartementet. Jonsson, J.O. & stberg, V. (2009). Studying Young Peoples level of living: the Swedish Child-lNU. Child Indicators research 3 (1) 4764 Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009) Den kvalitativa forskningsintervjun. lund: Studentlitteratur Klegrd Stjrne, m., Fritzell, J., Brnnstrm, l., Estrada, F. & Nilsson, A. (2007) Boendesegregationens utveckling och konsekvenser. Socialvetenskaplig tidskrift nr 23, 153178 lee, N. (2001) Childhood and Society. growing up in an age of uncertainty. maidenhead: Open University Press lundstrm, t. (2005) risk, individualisering och social barnavrd. Socionomens forskningssupplement, 18, s. 514 mahoney, J.l., Stattin, h. & lord, h. (2004). Unstructured youth recreation centre participation and antisocial behaviour development: Selection influences and the moderating role of antisocial peers. International Journal of Behavioral Development, 28 (6), 553560 m micklewright, J. (2002). Social exclusion and children: A European view for a US debate. Firenze: Innocenti research Centre, Working Paper No. 90.
Qvotrup, J. (1994). Childhood matters - An Introduction I Qvotrup, J., Bardy, m., Sgritta, g., Wintersberger, h. (red). Childhood matters- Social theory, Practice and Politics. Vienna: Avebury ridge, t. (2002). Childhood poverty and social exclusion. From a childs perspective. Bristol: the Policy Press. Salonen, t. (2012). Barns ekonomiska utsatthet. rsrapport 2012. Stockholm: rdda barnen Sime, D (2008) Ethical and methodological issues in engaging young people living in poverty with participatory research methods. Childrens geographies, 6 (1). pp. 6378. Skolverket (2012). likvrdig utbildning i svensk grundskola? En kvantitativ analys av likvrdighet ver tid. Stockholm: Skolverket Socialstyrelsen (2006). Social rapport. 2010. Stockholm: Socialstyrelsen Socialstyrelsen (2010). Social rapport. 2006. Stockholm: Socialstyrelsen Socialstyrelsen (2011). Barn och unga insatser r 2011. Stockholm: Socialstyrelsen Statistiska centralbyrn (SCB) (2005). Barns villkor. Stockholm: Statistiska centralbyrn Stenberg, S-., Kjellbom, P., Borg, I. & Sonmark, K. (2010) Varfr vrks barn fortfarande? Stigendal, m. (2003) Olika problem likartade lsningar. lund: Studentlitteratur townsend, P. (1979) Poverty in the United Kingdom. harmondsworth: Penguin Books ltd. UNICEF (2012). measuring Child Poverty: New league tables of child poverty in the worlds rich countries. Innocenti report Card 10. Florence: UNICEF Innocenti research Centre Uprichard, E. (2008) Children as Being and Becomings: Children, Childhood and temporality. Children and Society, Vol 22, pp. 303313. Wiklund, S. (2006) Den sociala barnavrden: om anmlningar, organisation och utfall. (Avh.) Stockholm: Stockholms universitet
Yngwe, P.-E. (2004). Forskning om ekonomisk utsatthet och barns livschanser. I Ds 2004:41, Ekonomiskt utsatta barn. Stockholm: Socialdepartementet.
UNICEF Sverige 31
KAPlAN rm 2012
UNICEF Sverige Box 8161, 104 20 Stockholm telefon 08-692 25 00 32 Ungas rster om socialt utanfrskap unicef.se

"Jag Är Bara 15 År, Men Ibland Känns Det Redan Som Att Det Är Kört" - Ungas Röster Om Socialt Utanförskap I Sverige

Transféré par

Informations du document

Titre original

Copyright

Formats disponibles

Partager ce document

Partager ou intégrer le document

Options de partage

Avez-vous trouvé ce document utile ?

Ce contenu est-il inapproprié ?

Droits d'auteur :

Formats disponibles

"Jag Är Bara 15 År, Men Ibland Känns Det Redan Som Att Det Är Kört" - Ungas Röster Om Socialt Utanförskap I Sverige

Transféré par

Droits d'auteur :

Formats disponibles

Jag r bara 15 r, men ibland knns det redan som att det r krt

Ungas rster om socialt utanfrskap i sverige

4 Ungas rster om socialt utanfrskap

BArNEt P BIlDEN hAr INgEt mED tExtENS INNEhll Att grA.

Vronique lnnerblad generalsekreterare, UNICEF Sverige

6 Ungas rster om socialt utanfrskap

BArNEt P BIlDEN hAr INgEt mED tExtENS INNEhll Att grA.

socialt utsatta barn

8 Ungas rster om socialt utanfrskap

BArNEN P BIlDEN hAr INgEt mED tExtENS INNEhll Att grA.

10 Ungas rster om socialt utanfrskap

barndomen som vrdefull i sig

och som en investering fr framtiden

12 Ungas rster om socialt utanfrskap

BArNEN P BIlDEN hAr INgEt mED tExtENS INNEhll Att grA.

14 Ungas rster om socialt utanfrskap

16 Ungas rster om socialt utanfrskap

resUltat oCh analys

18 Ungas rster om socialt utanfrskap

barnen om skolan och fritiden

BArNEN P BIlDEN hAr INgEt mED tExtENS INNEhll Att grA.

22 Ungas rster om socialt utanfrskap

24 Ungas rster om socialt utanfrskap

26 Ungas rster om socialt utanfrskap

BArNEN P BIlDEN hAr INgEt mED tExtENS INNEhll Att grA.

28 Ungas rster om socialt utanfrskap

30 Ungas rster om socialt utanfrskap

Vous aimerez peut-être aussi