Arboga Robotmuseum FLYGVAPNETS BASSYSTEM (KRIGSFLYGFLT)

2011-03-20 Sida 1(3)

Fredrag om Flygvapnets bassystem (krigsflygflt) och olika militra museer p Arboga Robotmuseum
Den 8 mars 2011 samlades 30 personer p Arboga Robotmuseum fr att lyssna p nr

Anders Johnson berttade och visade bilder om flygvapnets utbyggnad av krigsflygflt under beredskapstiden p 1940-talet bl a Flt 16 Brattforsheden med ett triangelformat bansystem, taxibanor, ladvrn fr flygplan samt pjsplatser fr bl a luftvrnskanoner. Det fanns d p den tiden 47 st krigsflygflt frn Flt 2 i Svdeborg i sdra Skne till det nordligaste Flt 34 Kalixfors strax sder om Kiruna.

Ett r efter krigslutet intrffade tv faktorer som pverkade de svenska flygbasernas utveckling: Kalla Kriget tiden brjade samt att atombomben blev en faktor att rkna med. Man brjade planera utbyggnad av baser i Bas 60-systemet.

Anders visade en bild ver Rommehed-basen p Google Earth som tcker en yta av ca 10 km x 5 km, en huvudbana med en lngd av 2 300 m x 40 m med

Ansvarig: Antero Timofejeff

Arboga Robotmuseum FLYGVAPNETS BASSYSTEM (KRIGSFLYGFLT)

2011-03-20 Sida 2(3)

uppstllningsplatser fr jaktflygplan under Trebodabgar i bda banndarna som kallas FRAMOM (frmre klargringsomrde). Frn bannden gr en taxivg till ett omrde som kallas BAKOM (bakre klargringsomrde) ca 1-6 km frn huvudbanan med uppstllningsplatser fr flygplan och drifrn kan man fortstta till nsta omrde som kallas UOM (uppstllningsomrde) ca 6-8 km frn huvudbanan. Tanken med detta var att sprida flygplanen s att man inte frlorade alla flygplan vid ett fientligt flyganfall. Nr flygvapnet i mitten av 1970-talet fick AJ37 VIGGEN och senare i brjan av 1990-talet JAS39 GRIPEN med sin korta start- och landningsstrcka s krvdes mjligheter att kunna landa och starta p kortbanor 800 m x 17 m med hnsyn till nya yttckande vapen som en angripare kunde anvnda sig av. Detta bassystem kallades fr Bas 90. Anders visade ett exempel p: Flt 40 Fllfors med huvudbana och med 3st kortbanor benmnda: B, C, D. Det byggdes p basen ocks en bergtunnel fr skydd av flygplan.

P 6 st av vra flottiljflygplatser (F8, F9, F13, F16 och F18) byggdes berghangarer fr skydd av jaktflygplan, dr man kunde frvara ca 60 st flygplan inne i berghangaren som hade en byggyta kring 22 000 24 000 m2. Anders visade bilder frn berghangaren p F18 Tullinge. Man byggde ocks en bergverkstad fr flygvapnet vid Centrala Flygverkstaden i Arboga (CVA). Efter en fikastund fortsatte fredraget med att Sune Gustafsson

Ansvarig: Antero Timofejeff

Arboga Robotmuseum FLYGVAPNETS BASSYSTEM (KRIGSFLYGFLT)

2011-03-20 Sida 3(3)

berttade och visade bilder frn Marinmuseet i Karlskrona, bl a ligger dr robotbten Vstervik i vilken frhren skedde med ubtskaptenen frn den ryska ubten U137 grundsttning den 28 okt 1981. Utanfr museet finns ocks Sveriges frsta ubt uppstlld Hajen sjsatt 1904. Nsta museum var Beredskapsmuseet strax norr om Helsingborg som skulle skydda in- och utloppet i resund med sina 4 st 15,2 cm kanoner, i museet visas mnga olika typer av vapen frn pistoler och gevr till stora kanoner. Ett annat intressant museum r F10 flygmuseum i ngelholm dr det visas: militra flygplan, kringutrustning till flygplan, flygsimulatorer, missiler mm. Frden gr vidare norrut till Hemsn, en NO om Hrnsand dr det finns en tung KA (kustartilleri)-fstning, Hems fstning som betjnades av 320 personer fr skydd av kustomrdet vid ngermanlven under Kalla Kriget tiden. Anlggningen r atombombsskyddad insprngd i ett berg med 3st dubbelpipiga 15,2 cm kanoner med en rckvidd av 22 km, dessutom finns 2 st fjrrstyrda 40 mm luftvrnsautomatkanoner fr skydd av anlggningen vid fientligt flyganfall, vl vrt ett besk. Nsta intressanta museum finns i Boden, Boden Fstning som bestr av 5 st bergfort som brjade byggas 1901, Boden Fstning kom till fr att stoppa fientliga anfall av Sovjetunionen ver landgrnsen via Finland och Tornedalen vsterut. Besttningen i varje fort utgjordes av 230 till 280 artillerister och 230 infanterister. De enskilda fortens huvudbevpning bestod av fyra st kanoner av kaliber 12 eller 15 cm, placerade i pansartorn, samt fyra st 8,4 cm kanoner i pansartorn, inne i fstningen fanns: stort kk, matsalar, sovsalar, stridsledningscentral, sjukstuga med operationsmjligheter mm. Den 31 dec 1997 avlossades de sista skarpa skotten frn fortet ut mot sdra skjutfltet innan fstningen slutligen utgick ur krigsorganisationen. Slutligen visade Sune bilder frn ett flygmuseum i Chile, dr det fanns mnga ovanliga flygplan att beskda, ocks ett intressant museum men det ligger tyvrr lite fr lngt bort.

Ansvarig: Antero Timofejeff