2011-12-07

Sid 1 (2)

RB 68 frbindelsekontor i England
Av Jan Orvelind Chef vid kontoret under brjan av 1960-talet
Vid strre inkp av materiel hade Flygfrvaltningen p sextiotalet som regel frbindelseingenjrer vid tillverkningsfretagen. I detta fall var Bristol Aircraft Ltd sammanhllande, med Ferranti Ltd som strste delleverantr. Kontrakt skrevs drfr med Bristol Aircraft, som ocks hanterade de ndringar och modifieringar, som tillkom under tillverkningens gng ven hos vriga leverantrer. Det gllde ju hr mycket komplicerad utrustning, och leverantrernas erfarenheter och kunskaper inom omrdet var mycket strre n de vi hade i Sverige. Arbetet fr frbindelsegruppen bestod dels i att hantera modifieringarnas kostnader, dels att knyta kontakter med de ledande konstruktrerna om teorier och prestande vad gllde luftfrsvar med luftvrnsrobotar. Vi kunde ocks ngon gng rekommendera att viss materiel skulle avbestllas, exempelvis Sideloadern fr lastning av robotar p lastbil, som inte hade vare sig fjdring eller differentialsprr och drfr fastnade p ojmn och hal mark. I stllet kunde svensk industri visa upp de nya lastbilskranarna, som frbluffade engelsmnnen. Vad gllde modifieringar skulle Flygfrvaltningen betala de som tillkom, medan t ex Schweiz hade betalat mer vid inkpet, vilket ocks inkluderade alla kommande modifieringar, som leverantren infrde. Bristol Aircraft krvde till en brjan ersttning fr alla ndringar. Vi hvdade att vi hade ett kontrakt med vissa prestanda stipulerade, och att vi enbart ville betala fr frbttringar. Man kunde ju d kanske riskera, att vi skulle f en gammal standard, men vi visste att man inte kunde ha tv standarder parallellt i tillverkningen. Detta blev en bitter nt fr Bristol att svlja, men samarbetet frblev bra. Man frskte ta igen en del p reservdelsndringar, men det kontrollerade vi ocks. Rb 68 skulle ju inlemmas i det svenska luftbevaknings- och stridsledningssystemet. Royal Air Force hade inte riktigt samma upplggning i sina system, och hade vissa problem vad gllde instyrning av belysningsradarn med data frn olika spaningsradarstationer. Detta betydde att ett skprogram mste anvndes fr belysningsradarn. I den frvntade besvrliga strningsmiljn vore detta hgst olmpligt. Vi kunde ppeka vid diskussion med leverantrens systemexperter, att felet antagligen berodde p jordytans krkning. Detta accepterades, och ett dataprogram togs fram, som korrigerade felen och som accepterades av Flygfrvaltningen. Vid de prov som sedan gjordes vid installationen, visade sig felen vara frbluffande sm. Vi bidrog allts litet ven p systemsidan. Tack vare den goda kontakten kunde ett besk ordnas p Saab fr Ferrantis tv ledande experter p mlskningsradar och styrsystem. Det blev en intensiv diskussion, men hemligstmpeln lg tung ver det hela. Emellertid knts vissa kontakter, som mjligen bidragit till dagens samarbete mellan Saab och engelska fretag. Mnga andra besk gjordes ocks, och vi fick hra att leverantrerna hade en mycket stor respekt fr svensk teknik, organisation, ordning och reda, etc.

Arboga Robotmuseum

RB68 frbindelsekontor i England

Underlag: Jan Orvelind

2011-12-07

Sid 2 (2)

FF frbindelsekontor i Bristol 1962 - 1963 Fr v Tage Sderlund, Jan Orvelind, Barbro Hedlund, Gthe Svensson

Arboga Robotmuseum

RB68 frbindelsekontor i England

Underlag: Jan Orvelind