Vous êtes sur la page 1sur 53

AMAZIP

IMAZIPZRITEN N TMESNA .
UTTUN WIS 3 MAYYU 2963 ..

SIREM

TASPUNT N IMEZRAW

DES ETUDIANTS
BERBERISTES DE TAMESNA

ASIREM AMAZIGH BULLETIN

NUMERO 3
MAI 2013

UGZIL INFED AMAGRAD IQARI<EN N TMESMUNIN$ LMEPRAWI D UXEYYA> D LMAJIDI#$ Asafar LIHI SEGED-TT FUS-NWEM X BUEYYAC$ Andic IDIR IS AS-IGA YUWEN WASS I TME>>UT$ Asafu UB|AHIM I?URAN N TEKRI> MGAL (MDM)$ Brahim AYT LALID TAFUGLA N BILMAWEN$ Zayna AYT YASIN ADIWENNI ADIWENNI D MASSA Malika MAOTUB ADIWENNI D UNA?UR YUBA ASEFRU IZIN?ER N YIMAL$ Siman BU|AS IME>>I$ Tazra BAJJI TAKESNA N USIFE< AMEGGARU$ Dihya A:DAD IG DA ISAWAL IFESTI$ Vafa A:UDI AHAYKUTEN$ L;u AZERGI TAZELPA N TMAZIPT$ Dris KMADU TAQESSULT N YIRINEN$ Yidir BENOEDDI UOLI N TLELLI$ Yufa A>RAMU TAPUFI$ Asafu UB|AHIM :LA SU$ Asafar LIHI TANFUST AYYUR D TAFUYT$ Yidir BENOEDDI AHE||AR PES AHE||AR$ Masin AGNAW AMEZRUY Tageldit n Tmesna$ Cuayeb :LIFI ICENGA Hicam LOALAWI$ ageldun aorab g tmurt n yimazipen# Oezzddin LOIRAQI$ cle; ac jay ddir hna ! TIMSE<SA TIMSE<SA SEG PUR MASIN D YIDIR TASENSELKIMT TISURIFIN TIMEZWURA$ Oddi AFERSIG TIRAM TIRAM N USIREM$ Tidukla IMAZIPEN TIMNA<IN TIMNA<IN$ Zakareyya CAWQI AMEZGUN TUQLATIN N UZRA$ Mu;a APAZAF IZUMAL MU:END OEBDLKRIM$ AGELDUN AMAZIP$ Yidir BENOEDDI MULUD MOEMMRI$ AMUSNAW AMAZIP$ Dris KMADU TAMACAHUT TIN UMDAN$ Masin AGNAW

UGZI L

3 5 7 32 42 8 29 12 13 25 26 34 35 44 45 49 50 14 15 17 19 20 21 23 27 36 37 46 47 51

Taguri g usebter: Me hdi A C T U K ; Ya si n AYT O ED DI

Taseqqamut n tirra: A s a fa r L I H I ; M as i n A GNAW; Yidi r B E N O E DD I

INFE D .
Seg lli ayed nesmatter u..un-a nzizdeg-t maka ur ap-u==int snat ixxan$ tapuri d tpensa$ ad as-nessker ugzil$ nagel-t g tizi idun nemga$ 15 dujanbir# Tuwey tpuri g tesdawit d tpensa jaj Umussu n Twada taseqqamut n tirra# Nessarem g yimepriyen d tmepriyin-nnep ad ap-ssurfen# Yuwes Yidir BENOEDDI d Mehdi ACTUK$ imesla, imaynuten n tseqqamut n tirra$ g usmummey d useddref n yigel n wu..un-a$ da asen-nessirim abpas nesnimmer-ten kigan pef ibeddi idnep beddan# G wu..tun-a nessawey-awen-d sin yimsawalen$ amezwaru d massa Malika Meo.ub$ ulettmas n Upewwap ^ d wis sin d Yuba$ ana/ur amazip n Sus# G tesga n usefru$ qqad teprim mraw n yi,risen$ s,is imeggura akwen-na== ad ten-tesnirmem idd kku/ n yimezwura ad awen-ten-d-nesnil# Arun-ten akw tmedyazin$ snat g Usammer nep an/ul ugmi, d snat g Arrif# Yat tsuta tatrart n tmedyazin# Siman d Tazra d Dihya d Vafa assapen-nnsent$ perat isefra-nnsent ! G uyenna g nekkes tak\unikt n Usafar LIHI$ mi ne,meo ad kwen-tessusem$ nerza-awen-d imagraden n uspan d uswingem pef Umussu Amazip d tnekra tamezwarut g AYT BUOEYYAC d Bilmawen ittekkan ku aseggwas g mayed igan adpar# Amaynu g wu..un-a kku/t n tpemrin nped tirubrikin# Tipmert ICENGA g ttaffam icenga n yidles d ufgan imazipen# Tipmert TIMSE<SA awen-d-ismuttur Masin d Yidir# Tipmert TIRAM N USIREM awen-d-tesnili massa Tidukla# Ur nettettu TASENSELKIMT-NNEP seg pur mass Oeddi Afersig# TIMNA<IN$ nitenti$ ismatter-tent$ isnil-tent$ Fundir CAWQI# Iqqima-ap-d ad awen-nessirem tapuri ipudan nessuter digun ad ap-d-taznem isnipisen d yi,risen-nnun s tenkult-agi%

a si r em. a m az ig h e @ g m a il.co m

AMAGRAD
IQARI<EN N TMESMUNIN$ LMEPRAWI D UXEYYA> D LMAJIDI#
Asafar LIHI
G uyenna yapulen tifugliwin d tektiwin n upref$ s yikaba\en d tmesmunin-nnes$ da ittawes udabu nep Ssaoudeyya unna asen-inmalan# Tamesmunt ME||UK N YIDELSEN$ g iba, Lmajidi ar tessudus agdud MAWAZIN$ da d-ttagem iqari,en g te\misin4 i==aren adabu nep gant tinnes# Tamesmunt n Tepri s Leqwran d Ssunna n Lmeprawi g Murakec$ awed nettat$ da d-ttagem ardula g yimedwan n uit\ul d lgayez n Ssaoudeyya d Lekwit# Arryal amellal ur da as-d-ittekka Me\\uk$ usintt iwehhabiyen# Lamrik d-ikkan anemri$ amm wa g llant tmesmunin timazipin tura$ g tizwuri ar ttnada idrimen da d dinn# Da ttpima taf-ten g uplif n yidles teqqim tesmutter-ten pur yimeltap$ ig d-tessafep ammud n yisefra ig tesfugel i, n Yennayer# Ku tikkelt d winnes$ teddu ;idran allig tapul da ttame/ taggazt6 takka
1 Accuser 2 Peuple 3 Ministres 4 Ste commerciale 5 Bourse 6 Secrtariat 7 Gnrale

Azwel-nnep ur ilfin1 awed yan g wudmawen diges nebder# Ku yan digsen pures tiktiwin pef ittnap ar ikkat ad pemrent yili-asent wuddur ameqwran# Meqqar kkan isaffen pbanin inger tektiwin n ku yan$ ur illi umussu nep akabar ur irin adabu# ka pures medden$ ka pures iqari,en^ g tyira unna ten-ismanen ayed t-inn-ittgulun d umennup akeswat win iqari,en ayed iga# Unna pur llan medden ur issin abrid s iqari,en idd is yuwe, tama i mu;ul# Kigan d tektiwin d tfugliwin ayed illan pur Udabu d upref2 yime\\ukiyen^ ku yan isfugel$ ikes tinnes# Adabu$ netta$ pures iplifen3$ tipiwanin akw d tmezgidiwin# Unna s iseksew digsen ar ittfi..i^ imkiddap n Allah g leqwuran$ kun fa yakun$ igan g tutlayt n yi;erga% ab\a ka,abra#

tmarit talmatut n unaba, # Ur nettettu ad nessektiy nwis pes LAMRIK hilli g tmesmunin timazipin ayed tt-ittam/en# Taggazin uwin-tent akw tmesmunin n yivufiyen d Landalus# (/er umup n tmesmunin$ pur tella taggazt$ d-issafepuneplaf Le;bib CCUBANI)# Timesmunin ur igin tin Umexzen d Yixwanjiyen d Yimazipen gant tin Uzelma,# Tiyiriwin-a g kkrekren ikaba\en-nnsen g tesdawit d be\\annes ruran talgunt s yiger n Yizerfan n Ufgan# Kkan-asen-d yidrimen Amexzen d tmesmunin n be\\a$ maka ur asen-gin iqari,en tipwerdin s wulawen d unezgum n medden# Ittyarra Ssasi g tfernin iggall-tent L;errif# Ikaba\en d tmesmunin n Udabu d yixwanjiyen ayed imahlen10 adwal s yiqari,en# Mridd i Umexzen$ tizwuri n useggwas n 2011$ tella dpi tili/ri pur ayt Ccix YASIN# Amussu Amazip mi ur d-iqqimi g tpemsa-nnes pes AMA<AL AMAZIP# Ur akw yamu mayed awal aya! Min apmis-nnes agensan$ illa pur Lijidi$ pes netta$ kra, ipmisen d sin yisemlen# Aya s uredla min ad nessi,en i,risen ssufupen ixwanjiyen ku tamrilt ku ass g tpemsa tanamurt# Illa Hisris$ itteka umelyun n yimepri g wass$ da ittengigi, s tirra taxwanjit d temxezniyt# Imek ttegga tpemsa ad tili pur winna pur ur llin iqari,en@ Ad nupul s tmesmunin n Ayt Tmira# Dinna g akw um/en wi tipiwanin da digsent zzruyen taggazt i tmesmunin-nnsen# Ipuda ad nek amedya11 s Tseqqamut n Usmuynu Azrawan ittyassnen g tesdawit s

mune,,amat ttejdid ..ulabi# Taseqqamut-a ar ttame/$ tsal$ g Yimtepren taggazt n tpiwant yume/ Lijidi# Ddu key ur yufin abrid s idrimen s tsemmectaged amussu-nnek ini-asen ha-t Amexzen ayed tgam ! Ayt tmira-llip mi igra Umexzen menpiwt n Lmeo.i BUMLI g Ujda$ kkannn simraw n useggwas g ubniq$ ffpen-d ha-t gan labas# Ku yan digsen d usenfar12 d-yufa pures# Aredla n yisenfaren vkant-ten tmesmunin$ ka yufad ti;una$ ka tinmel$ ka ..wakes# S uzegzel$ ffpen akw anemri nep asen-yuf wass-a i,gam# Mayed issujed Umussu Amazip i yinekraf-nnes$ :AMID UO<UC$ Mes.afa USAYA @ Nep imepnasen n Umussu iffep-asen-d nitni umerret$ imepnasen n tidet zeoma !! Unna asen-isenmen a,u zund asen-ifra$ d mek fran ur gin imepnasen### nnican allap aglagliy# Nleqqey i tmesmunin n ayt tmira d ..rabec izeggwapen d yat tmesmunt tamazipt$ ur idd is nra ad nisin mayed akw tteggent s yiqari,en maka nra ad nisin nwis llan iqari,en# D yixwanjiyen$ ur i;mil Udabu$ ufan /arsen abrid s talupt13# Da ttyabbayen wulawen ig da ttinniyed imepnasen da ttettren amm lemoarif idd sin warryalen af ad nn-umun g tmeskanit flant-a g Tmesna nped Imeknasen !
8 9

Gouvernement lections

10 Travailler 11 Exemple 12 Projet 13 Formation

AMAGRAD
SEGED-TT FUS-NWEM X BUEYYAC
Andic IDIR
iqqimen jar tiawin-inu, ijj n tenjirt d tamyant ars 10 issgusa tua ixef-nnes deg wammas n tazriwin d tiuyyawin, war tu min a tegg zdat tea ayt bab n tendintnnes tetten amud zi Simi d Remxazniya .. Min in tt-tiawin-inu, tanya ienjaren imeyanen id yussin mgal i Simi, tua kessin au ccaten inni iccaten aytmatsen ... manaya it icc ane ijj n ussitim deg warraw amaynu id a assen, zemmar ad irin d nitni min xef issiwel Mulay Muend innan qad yass ijj n warraw ad ayiifhem Ahjam-a iggin Remxazniya yuss d zeg iwardeyyen s nnej ... zi tamawast ugensu i xef itbedda ni iseggur Fuad ali lhimma, dix, Fuad d min ars iqqnen ttxsen ad sbedden iwdan war sfugglin ca s wektay n Kamal Lessani, am cexmi umi ten-in

Ass n 26 zi Ktuber, rue akid aa n yimeddukar-nne ar Ayt Bueyyac ima ad ncac deg ubeddi a iraa Umussu n 20 furar s wektay n tinii n wanag Ari Kamal Lessani, min i deg umezwaru aa n Rmexazniya d Simi ibedden z dat i yimenasen n 20 Furar d wagdud i tua iregen u itmaranay d ar ubeddi-nni ... zegga isennta ubeddi, ad tsenta ticri ar tendect mani inder Kamal, d Simi ad hwan s marra min ermen d tadusi n taqsui d wawar aean x yiwdan, min

ad as awden ad tenen di tungint n waydud, qa nanna ac mara texsed ad tened anag di twarat nnien ra ttut ... Rmexzen amenni ixes ad igg rux, maca hayhay, ... Ayt Bueyyac, nitni ssnen mli maar rmexzen ieggar iten, ihejjem d xafsen d tudrin-nnsen, ssnen belli ina xafsen d-ihjmen ruxa d inni id ihejmen ula xef inuba-nnsen deg issgusa n 1958 / 1959 d 1984 ... Snen, iwdan waxxa tbeddaren imucan-nnsen ( Ufqir, Lberi, Lhimma ... ) waxxa ra d ijeiten ( Muemmed V, assan II, Muemmed VI ... ) tanfust ni n uqabu tteima lebda d ict, ufu n manaya aqet deg ufus n ict tammurt d tadimuqrai war i ca jar yifassen n ina id idare nec .. zeg ijj n uezdis nneden, nta ikabaren isertanen n Meuk ni ra d timsmunin d yimussuten n 20 n furar, axmi war d asen-ttari anemis i min itemsaren g Ayt Buyyac, manaya min arennyen di tiqqest n teyyita itetten imenasen n Ayt Buyyac ...

manaya itegg ijj n uru aked ikabaren a marra n rmexzen d tmesmunin-a .. min itejjan taycit n Tayduda Tarrit ad teqeb, u teqbed nican aked ibanduten n tayduda-nne, awed aa n inni ixezzaren min itemsaren deg Ayt Buyyac qqaren-ac qa inecraf isertanen n Buyyac war i udfen a rebes x ca n hajet nedden, maca x yibanduten n Arrif, danita axmi rmexzen itarra d x inni iksin ibanduten s rebusa ... tigwdi n Rmexzen zeg ibanduten n Tayduda tban, qa umi ksin ibanduten n Tayduda di Buyyac, Rmexzen isekk d yicekkamennnes, dest, ar Midar maend ad xezaren ma ksin ca n ubandu ma lla, ... u di rweqt nni tua amussu ni din Midar arezzun x yibanduten war ten-un minzi tua war in ... Ruxa ijj n wakud nneni, ijj n unas nniden, ittraj ane ... abrid ar Tirelli n waydud Ari ... imar-nne iccur s yizumal n tilelli d usgerwal ... Arrif ad iqqim lbda igeed waxxa mujjden d xafs ruruf n yidawen-nnes .

AMAGRAD
IS AS-IGA YUWEN WASS I TME>>UT
asan UBRAHIM
uletma; (uletma: ulet + mma= tin mma), (ugma: ug + mma= win mma). G tmizar n wabu n Meuk nna ur ta nn-igula uratsa (rseau) n yizerfan n tmeut, tsul temart tamazit da tettidir gar tudert, tudert g ur illi yisem n tejmilt i tmeut, tudert nna g ur illi umya n mayed d-yuwey wakud amaynu, ula tamurt n yizerfan n ufgan, tudert nna mi ur nu xes isem n umerret n Sizif . Seg mayed tneqqer tafuyt ar alay, tamara d tqweryant ayed tettirir tesft n wussan afella n yi uliden d yidraren nna g mmuten Yimazi en ilen Arumey, tiwetmin d warraw n Yimazien-lli isswan akal s yidammen-nnsen, ur asen-d-ya g umur-nnsen as imei d yiqecmiren g ur nnin ad ddren yimudar. G wass-dde ameqwran, da nettazen yat tebrat i unna g illa ka n wul ittebbin, ka n tasa ittemmectagen, ad raren imik n yiri-nnsen s temrin nna ittyattun g umezruy d yizerfan. Seg wansa-a da nettasey auyyi i akw mayed igan tamesmunt, tuddsa g umaal ad awsent tam art tamazit g tmara d usselku nna mi ief udabu algamu. Ad qqne amagrad-inu s yan wawal g nessemur tameut tamazit, tanemmirt i id mma a-issueen idels d tutlayt tamazit, atigen n timmuza, id mma nna iswan tamara dlent s xub mar ad nidir. Burzemt ay id mma! Isul mayed akwent-igan afrag, isul mayed akwentissnen atig, tarwa-nnkent tgula-nn ayedda tertamt.

08 Mas g ku aseggwas, da isfuglu umaal s umata ass n tmeut, yan wass igan tajmilt i tmeut if twuriwin nna da tesskar. 08 Mas g useggwas n 1908, iga ass g nekrent twetmin n Nyuyurek g tmurt n Marikan, g twada nna g usint asentel Ileigen d urum nna g nnant bibiw (s.o.s) i uzemmuzder d usselku n yizerfan n twetmin g twuri. S teit-nnsent rurant-d uddur i tmeut g umaal. Tawada n twetmin n Marikan yua-d assa g ittumu umata n tmesmunin yusin anezwum n tmeut, g usxiter n id mma, maka wahli n yiseqsiten ayed ur ta yun abrid s asidd, und, matta wuddur d matta wass illan ur temart tamazit isulen yusin asentel n tmara d usselku ? Is as-iqa yan wass i tmeut igan aemmar n txamt tamazit? Is as-iga yan wass i tmeut nna ian tamara g wagensu ula bea? Agensu g usemur n yicirran d twuri jaj n taddart, bea g twuri g yigran, takessa, azeddam d wahli n twuriwin nna ial umata idd as iregzen ayed issnen ad aen tanba-nna. Maka ad ur nettu uddur as-tka terma tamazit i tmeut, tekka xef ief n tenba (Dihya, Tinhinan), tanezbayt (eu Mu, Fama n Sumar) d watig n usemur-nnes axatar iga-t arraw-nnes, ar nettini ugma,

Wanna iran yiri-k, amm mma-nnek ur illi. Inzi Amazi.

ADIWENNI
Prsidente de la Fondation Matoub Louns
Malika MATOUB : Nous sommes la cinquime dition du concours de posie Louns MATOUB et il nya pas de prsence Marocaine ce jour.

Entretien exclusif avec Malika Matoub

- Azul fellam a Malika, pouvez-vous vous prsenter en quelques mots nos lecteurs ? Jai fais mes tudes Tizi-Ouzou et puis je me suis inscrite lUniversit dAlger Ben-Aknoun. Je suis juriste de formation et jai du abandonner mes tudes suite la blessure dOctobre 1988 de Louns. Aprs sa libration en octobre 1994, il sest exil en France pour se protger. Le devoir ma pouss le rejoindre en janvier 1995. Je me suis consacre entirement mon frre pour lassister dans sa douleur et grer son travail durant deux ans et demi. Pendant cette priode dicile, nous sommes retourns ensemble en Algrie, une seule fois, pour y enterrer notre pre. Aprs son assassinat, je me

suis investie dans la Fondation qui porte son nom et que je prside jusqu aujourdhui. Cette Fondation a t cre le 9 octobre 1998 et son sige est situ dans sa demeure, dans son village natal de Taourirt-Moussa en Kabylie. A Paris, nous avons cr une antenne de cette Fondation sous forme dassociation qui a pour but de promouvoir son uvre artistique et son combat pour la reconnaissance identitaire amazighe et bien videmment faire toute la lumire sur son assassinat. - Daprs vous, qui avait intrt liquider Louns ? Ils sont plusieurs, il le disait lui-mme. Je me bats contre un monstre deux ttes, le pouvoir et les islamistes . Le Pouvoir a tent plusieurs reprises de le faire taire : interdiction de radio, de tlvision, de journaux etc . Souvenez-vous de lattentat dont il a t victime le 8 octobre 1988, au moment o il distribuait un tract qui soutenait les insurgs et qui dnonait les atteintes graves aux droits Humains (viols, tortures, arrestations arbitrai-

res), suite au soulvement populaire dAlger et la rpression sanglante qui a suivi ce ras-le-bol des algriens contre la dictature du parti unique. Louns tait lhomme abattre. Ses propos dans ses textes taient dangereux pour un systme qui naccepte que son unique voix. Louns gnait ce pouvoir et par son engagement indfectible pour la reconnaissance de la langue et de lidentit amazighe, il tait de plus en plus drangeant. Les islamistes radicaux sont loin dtre carts de tout soupon. En ce qui nous concerne, nous demandons une vritable enqute qui doit tre mene par linstitution judiciaire algrienne, loin des considrations partisanes et qui dterminera les auteurs du crime et ses circonstances. En raction la condamnation des deux assassins prsums de Louns, Malik Medjnoun et Mahieddine Chenoui, en dtention prventive depuis plus de 11 ans, la Fondation Matoub LOUNES a rendue public un communiqu dont voici un extrait : ne semblent viser qu' dtourner le euve qui mne connatre la vrit sur l'assassinat de Louns Matoub, cet assassinat connotation politique qui n'a pas livr tous ses secrets . Pouvezvous nous clairer l-dessus ? Les deux prsums ont t jugs sans quil y eut lecture des chefs dinculpation ni dsignation de la victime. Nous nous sommes mme demand, ma mre et moi, ce que nous faisions l. Ce qui sest pass le 18

juillet 2011, au tribunal de Tizi Ouzou, est une mascarade. Cela conrme une fois de plus ce que nous avions apprhend depuis le dbut: ce procs est une caution un jugement politique du Pouvoir et de ses relais en 1998 quelques minutes aprs le lche assassinat de Louns, sans enqute ni expertise, sans aucune audition des tmoins ni reconstitution srieuse des faits, sans aucun aveu des accuss ; en fait aucun lien avec laaire qui nous concerne.

Un procs de cette importance a dur deux heures, une heure daudition des prsums et une heure de plaidoirie. Cest loin dtre un procs juste et quitable ; nous avons eu faire une justice archaque, paresseuse et expditive. Le procs auquel nous avions assist est la hauteur de lenqute qui a t mene. Cela navait rien dun procs criminel. Aucune rgle de procdure na t respecte ; la famille MATOUB sest retire en prcisant que le nom de Louns ne doit pas tre prononc. Le Prsident la constat et a conrm que ce ntais pas le procs des assassins prsums de MATOUB mais

le procs de MEDJNOUN et CHENOUI. - Revenons la Fondation MATOUB LOUNES : dans quel type dactivits pouvez-vous vous investir avec le tissu associatif amazigh marocain ? Cest un de mes plus grands souhaits. Je nai eu quune seule occasion daller au Maroc en 2000. Le temps tait trop court pour rencontrer les reprsentants des associations mais jespre y retourner pour vous rejoindre et construire ensemble un pont damiti et de fraternit. Nous avons beaucoup de projets raliser et mener ensemble, avec votre soutien et celui de tous les Imazighens de Tamazgha. Par manque de communication entre nous, chaque anniversaire de la commmoration de lassassinat de Louns, nous sommes orphelins de votre prsence et celle de vos potes. Nous sommes la cinquime dition du concours de posie Louns MATOUB et il nya pas de prsence Marocaine ce jour. Nous comptons raliser un documentaire qui sera accompagn du concert unique de Louns, lm dans son intgralit au Znith de Paris en janvier 1995. Pour le documentaire, la partie ction sur lassassinat est la partie la plus dure mettre en uvre, il est peut-tre question de votre hospitalit pour raliser ce lm dans le cas o le pouvoir algrien serait hostile ce projet. Les moyens techniques sont beaucoup plus adapts au Maroc quen Algrie.

En dehors de cela, toute initiative sera la bienvenue pour tisser des liens entre nous, condition quils aillent dans le sens du combat qua cmen mon frre.

- Tamazight est dsormais ocielle au Maroc, quelle apprciation faitesvous de cette dcision ? Cest de cette manire que jai commenc mon livre, Louns MATOUB mon frre, je me rveillais dun rve magnique et toute la population ne parlait que de cel. Notre langue TAMAZIGHT tait enn dcrte nationale et ocielle dans notre pays. Ctait le plus beau jour de ma vie. Cette joie, je la partageais avec mon frre qui tait lui aussi, ivre de joie. Mais le rve ne ft que de courte dure et quand je me suis rveille, la ralit tait tout autre ; ctait un nuage de dsillusion au dessus de la Kabylie. Le combat continue depuis, au prsent. Je suis re comme des centaines de Kabyles que ce rve ait vu le jour au Maroc et quil puisse servir de locomotive en Algrie et dans toute Tamazgha. Cest un grand rconfort. Je

10

massocie avec ma mre et la Fondation Louns MATOUB pour venir inaugurer une cole 100% amazighe, ce serait le plus beau cadeau quon puisse faire celle qui a consacre ses 85 ans dexistence cette cause si chre Louns et nous tous. - De son vivant Le Rebelle dnonait la guerre algro-marocaine durant laquelle Imazighen sentreturent. Quelle ide Louns se faisait-il des Amazighs du Maroc ? Je ne peux pas malheureusement rpondre sa place aujourdhui, mais ce qui est sure, Tamazight ocielle au Maroc, laccompagnera dignement dans son repos ternel. Cest plus fort que la triste guerre quont cre nos dirigeants. Louns a fait larme la frontire algromarocaine, il a t rvolt par ce quon nous imposait. Pote et chanteur corch vif durant toute sa vie, il a laiss exprimer ses ides et son cur dans une chanson quil a intitul A MMI AZIZEN dans laquelle il pleure ce dchirement impos entre frres pour des intrts qui ne les concernaient pas. Son plus grand souhait tait - et le reste- dunir tous les peuples amazighs pour vivre en harmonie avec tous les autres peuples du monde quelque soit leur couleur ou leur religion. Les guerres, de tout

temps, ont t inities par des hommes stupides et nont eu pour seul but que de cliver des peuples frres ; cest pour cela quil naimait pas les guerres, surtout celle qui nous a t impose. Merci de nous avoir accord cet entretien. Un dernier mot pour les lectrices et les lecteurs du bulletin ASIREM AMAZIGH ? Mon ls sappelle Assirem et ma lle Lahna, il faut rpondre la mort par la vie, il faut continuer notre engagement et notre dtermination dfendre et promouvoir notre identit dune manire pacique, enseigner nos enfants les valeurs et les richesses de notre identit pour que leurs mmoires ne fanent pas. Lcole, comme disait Louns, cest la base de la vie, si cette base est saine, tout le reste nest que bnce. La deuxime cole, cest celle de la vie, cest celle que tout parent transmet naturellement sa progniture, grce aux coutumes et lhritage de nos aeux. Nous sommes Amazighs, ers et heureux de ltre, cest tout chacun dhonorer, de prserver et de perptuer notre identit. Merci tous vos lectrices et lecteurs, je vous envie pour ce que vous tes. Thanmirt,

Entretien ralis par : Asafar LIHI

11

ASEFRU
IZIN?ER N YIMAL
Ay isefra ay imattagen Ay asidd n yiberdan ungalen Ay asafar n yitersen1 A tafrara2 n yipeblan Ufip digun imepnasen Iran ad d-irar tilelli yucckan Ufip digun idammen Ur illin g ufgan3 Ay isefra tgam ixamen Iperman ibeddan Mmpin digun ile==igen Ipbula n waman Aswingem n yinelliten Ur npin s yinemdan Ig ugellid Yugerten Masinisa d Tinhinan Ad digun zedpep ay idlisen Ad ur i-raren d arsan

Siman BU|AS
Imtepren 12/02/2960

Blessures 2 Aube 3 Homme


1

12

ASEFRU
IME>>I1
Iffep-d yime..i azurar Allen n umsed rar ! Iswa azpip n umexxar2 As-yukren addar Iffurre; wul n umazdar Iger-ap ddaw u,ar Isemyaccka-ap g tmizar G ur pures adpar Agellid, iga-t bu wamar Ikref-ap s ugatu axatar Ime..i ay amazip ime..i Tunepwul aya g tegmid$ ime..i Imeddulla, ayt gar lufa ! Gan-ap akw amm tin Uo,uc d Usaya Inekraf ayt toe//it mi ssektaben tala Arraw n zzaxt d Tmazpa Ssgerwen yimazipen s umata Nek d key apef bubban a/a/a Ujin s yipir tamara Awettas3-nnsen tapensa Ad kkin i tmentilt tasga Imenba,en da ttapen tacamma4 Xedmen tixidas5 g tirra Ime..i ay amazip ime..i Tunepwul aya teqqimid, ime..i
1

Tazra BAJJI
Agadir 20/07/2958

12 2 3 4
3 4 5

Objectif Balle Ruse Larme Voleur

13

TANFUST
AYYUR D TAFUKT
Idir BENOEDDI
Isares tafekka-nnes ef yan yiselli, ar ittna d yie ad as-d-iddu, maca ur illi yie ittmunen d la, yame abrid ur tt-ikki es iselliwen, awed aman ur llin, icef urgaz izwa, amer as-d-ddan wuggaden ar ten-iswa, ig itteddu ig iwejdem ad iswunfu, llexwan ifadden-nnes, imik yinney kra n tizzegzut ig-as uyenna tadust1 ad izzier, kud itteddu tteddu tizzegzut allig ddru ayed ur tt-nn-issakel, yan wurti itkaren s yisekwla icelxen s mayed usin n ugummu2, tili yat tefruxt n tiyyni g temert n wurti ; Yaley Wayyur i allig iuwen, iggwez han bu tefruxt ibedd-d ifs, iddu irs itter-as asaruf3 nwis t-ine la, ad iteq iman hilli ayed ira, innaas bu wurti : ur nni ad ak-ssurfe azeggal-nnek as mek tesskred ayenna ak-nni , inna-as Wayyur : waxxa! ini mayed sskare , inna-as : tella uri yat terbat taderalt, taerurt, taizunt, takucamt ad tt-tawled ssurfe-ak! inna-as Wayyur : ur as-iye i yillik, qqad i-tesbibb agudiy n yizeggalen imal . Iddu Wayyur ar isemmektiy g wawal as-inna , imik tegat yuul s ur bu tefruxt, inna-as : aweddi semrara awal dda i-tennid d uzeggal-inu s ddaw wakal afe-nn nwis i-yuf is uwle illik , inna-as : sala ! iwa yallah ad nuru igi tawid tameut-nnek ! . Awen-nn ur umzemmem i wejdem Wayyur ar imerrey afus s waye, ur as-nn-teqqim awed yat, ibedda wazzar diges ier ad t-ikcem kra, tekcem-nn yat terbat amm tafukt, tiddi inmen d wawal n tmusnawin, inna-as umar han tameut-nnek, inna-as Wayyur : fafa-d a yief-inu, ad ssadde a tafukt kemmin ayed i-yakkan asidd !, maka mani taderalt taerurt, taizunt, takucamt ? Trar-as-d tenna-as gi taderalt ur da seksiwe abla baba d uyenna-nnes, gi taerurt ur da sseide s tgumma n awed yan ula mayed i-isserkun tameut, gi taizunt ur da i-ittawey uar-inu s awed yan udar abla illa diges ibba-nu, gi takucamt ur da ttazne afus s uyenna ur igin winu, ggulli ur i-ittawel es wenna mi izeddig wul . Yanef imi Wayyur yuul-t-id usidd, teggall-as ttegga tinnes d umawas-nnes5 ard tt-asin s isemal ne t-usin, Idder Wayyur d Tafukt tesmun-ten ta d tayri salen.
1

Force 2 Fruit 3 Pardon 4 Acte 5 Assistant


14

TANFUST

AHEAR ES AHEAR
Masin AGNAW
teut n tmezgida, ikkumec amm tltut n wazzar. es inna umezwaru Llahukbar iger ienduwwa ammi as-immut ka, unna d-igra ubrid iqqisas tinnes, awed yan t-yumen s mi ittuyassen jaj yirem is iga amaggwad. Iayen tigemmi-nnes ar ittumum, tinit keyyin sinwussan kra ileqqwef iman . Ka ikcem ka ie ar ides ttemsamaen wudmawen es uday, inn-as uri ferru-nnek a Yidir, ur da ifelley uzzal es uzzal, tduyt rnu tawda ikkan arak, ad ak-ini mamek, izwar-d uliz-nnun winu . Tamrilt5 g tusit talgunt s talalt asey diges a xali Yidir tagust s isemal, u-tt g temelt mi tennit da k-tessiwid ; nemrara awal. Zrin wussan imkidda temmest lkara, ihezza-tt Yidir s ismal, tagust g ufus issarem asafar, dat temelt ihemhem, tagust inna-as s iselli jbed, iger yiwri-nnes ifeiwaj s tdusi n titi. Ia-tt g temelt ur iruri taeft6 is illa uzennar ger tagust d wakal. Iwxxer ig ad tent-ineqqer irdel-t uzennar, inn-as enda-yi enda-yi ikem-i enda-yi, iqqar g udar, ahear es ahear.
1

Assna, yusey talgunt1 iggafey i tergwa s talalt. Ssuddan yitran igenna ssidden akal, ssecqen iri . Tajjajt g ufus, aar i ubrid . Ur da isseid es i lebzim n yidukan-nnes d ushubb n yiydan, alebzimen n miclan-nnes rran ifesti idlan adar. Maka ammecteg-nnsen da as-isnili aawan d-issemin aswunfu i yiman-nnes, amener da as-isseid yiiy ad issikel ef uru ugar, imki aha ar tabirt. Kammla igula-nn yagel aqeccab-nnes ef tzemmurt, isnem-d aman s iger. Iger talberrat ef tirrgin ar itteqqel mantur issa. Mraa mraa inu-d yan wawal g wabu n yiger : rar aman a meqqen aman! Iukey2 urgaz : mayed innan ka !! , nni-ak : rar aman a meqqen aman! , ih waxxa, iqqen tireft iger aman s ugemmun yaen, yagg-nn talberrat, tceer ! ikkes-tt-d, isemrara-tt ierer sin lkisan, ier-as-d di g wabu n yiger : rar aman a meqqen aman iferdedda iqqen tireft ya-nn targwa isafe iemsan i yief-nnes, llah inel-k a ccian, ig ad isnem aman s agemmun ameggaru, inna-as-d s wawal azurar : sswi-t, rar aman i yimmeswi yaen . Da d-isawal ka dinde ad isier ebbi sslamt, ikkes-d aqeccab ines-t i telgunt, isers tajjajt mnid-as , ig tazwut. Irul-d bexxu-nna3 iwwet talgunt i wafa amya es uzzal, izeggwa, ig-d g uraq amm ti, kud ireggwel imesswi ireggwel bexxu aras, ansa g ikkes aar isres-t bexxu ar timezgida . Ikcem yimesswi iref s

Houe 2 Vibrer 3 Ogre 4 Sanglots 5 Heure 6 Faire attention

IED N TLELLI, UNGAL AMAYNU N L:USAYEN AZERGI


Masin/Asirem Amazip
G Uwilan n 2012 issafe-d umsengal amazi Lusayen AZERGI ungalnnes wis sin mi iga g uzwel IED N TLELLI. Iga wungal-a yat ternawt i tsekla tamazit g unul ugmi iddren iseggwasen-a izrin tagrawla taseklant d tdelsant, g usefru d wungal ula ikey n ufgan s tmust-nnes tamazit . Lusayen AZERGI, yan g yimelta n umaris n tmesmunt AFAFA g fransa, Amenas d amyaru d anemas g wahli n temisin ! Yusey ef waggwa-nnes tirra s tmazit , tirra g da swunfun yiman-nnes ern-d i yingey n tiktiwin d yiswengimen nna ttgannan imeriten-nnes. IED N TLELLI iga azwel ifren Mass Azergi i wungal-nnes da isawal ef yan uzamul n ubas g wakud-lli n temharsa tafransist i Meuk. Zayd U mad, Umaxdac, anezbay d uerbaz n tebest yugin inekcamen ifransisen g wakal-nnes. G wungal-a iccar umyaru amezruy s tidet-nnes d tsekla s ibatuten-nnes, yan yiger g iyen ad kerzen ayt Usammer s dat wahli smi isul aweyan wungal urta illi ef Uskwnti d wahli d anezbay. Mac ixes inezbayen ayed illan, iggut maef d ttawin imyura ungalen. Kigan n imeriyen n mass Azergi ntan tirra n wungalen-nsen llig ran I ED N TLELLI. Ard nessektay nwis d-issufe umyaru yan wungal yaen mi iga g uzwel Arum n yihaqqaren. Nessager-awen g wu..un d-iddan s yan umsawal d u umyaru# Unna pur llan kan iseqsiten yazenap-ten-d s tenkut n tepmist.
16

AMEZRUY
TAGELDIT N TMESNA (1)
Cuayeb LIFI
Ku Tafrara da d-tettemmlday tafuyt g unqqer ad tsugger ef lmeuk-a amiriw . Tuul imelyunen n yiseggwasen s dart g utrim-a amagar . ku tafrara da d-itlal imezdi n yielli g yi rem n Seat . Isem-a yaulen s tmacaut inmalan i tin yierman u . risen Irem n Seat iga ul n Tmesna d tisirt n yirden-nnes nna d-iggzen g yigenna dumen abda , taneqqi g tgeldanin n Wakuc. Ixleq-tt Wakuc llig ikka wakal iga war akud. Tga aerrabu izlan igiman n yiseggwasen. Maka llig ira bab n yigenwan d yikalen ad issudu tudert ef wakal s yan wakud g da izzwur yi ass amm ugwerram d unelmad , tafuyt d wayyur amm tudert d lmut , asidd d tillas , aneri d uqraf. Irrus urrabu g taggara g yir n ugaraw alanti inger sin isaen imyawalen gen seg yan mma d baba. Isaen-a zan kigan g wakud . Bu Reqrarq d Mm yirbi en d-iddan g yidaren iban ar nn-aren g ugaraw inger Calla d Uzem. mur Ansa-a ixatren zeden-t yizmawen d wuccanen d yiwaeniwen itettan. La adar da i umeggwad d umedhac. Adar-a ittuga-as yisem n Tmesna dart nwad as-t-beddlen sa n tmiiwin n useggwas-aya s Ccawya , akal n lxir d .tikki Mgal asmuynu ur da d-itlal es g wansa-agi acun s yizemzen-nnes ittelen g wuren zund ul n umedyaz ajahili. Amedyaz ifestan yurmen tamusni d lmut g yat tikkelt, maka qad ifren lmut. Irem n Seat netta ayd igen aerrabu d-ilulan talalit tasegdant g twusi mraw d sis (16). Zwar tga hill tasert n uswunfu inger snat tewririn tixatarin d yibula n waman as-ittin , teg altu tiremt n Yialawiyen d uun inger Anfa d Merrakec . Diges imela d yifeqqiren s yiqeccaben-nnsen iwesen . Diges ierga d tarwa n yinezbayen d .ssaliin ARRAW N TMAZA Nekwni d itlayen , ancucen-nne gan idlisen nna g ittuyaru wahli n tmucuha d mennaw n tigitin ikkan amezruy. Seg zman llig kkan Imazien ar ttidiren d yizmawen , ar idsen ttlahan , gan ibaasen ar ttinigen tudert imkinna ttinigen lmut. Aryaz n txamt g ku tiqbilin ayd igan anba d unezzarfu d lefqqih d bab n uqwrab; yumez idabuten g ufus-nnes yasey . anezwum n umata Imki ayd tga Seat ammas n tisirt n Tmesna, tereq i yinbaen n um ula winna d-ikecmen Meuk seg ugafa d unul. Llig d-kecmen wa raben s Tmaza issuda uqba takubannes s yidammen n yimezda imazi en. Imkinna aha allig d-baynen Imriniyen beddlen-as isem s Ccawiya ad nen timektit n tgeldit n Tmensa , . akal g d-nekren Iburewaiyen

17

Inmezray nna yarun ef tamarsa n yimunselmen i Tmaza ur nnin g tirra-nnsen kra n tidet lumen winna yarun ef Yiburewaiyen. Tkarent tirra-nnsen s tellal timellalin d wawal. Ilaq ad nbder g inemzrayen-a : Lbakri d benadra d benuqel d bnuxeldun d . bnulxatib d bnubizar d Nnasiri arif Ben Malik ne aif Amteriy imkinna as-qqaren kra n yidsen iga amezwaru nna isbeddan tagedlit tamazit n Tmesna. Ittuyassen Umte riy g tudert-nnes s kra tigitin iilen . Tamezwarut netta ayd iddan s Sbenyul d 500 n userdas , yuzen-t Musa Bnu Nusayer aseggwas n 710 ad isugger is iyen Waraben ad kecmen tamazirt-a. Yuul-d inna-as nwis iiy ad ikcem Sbenyul nna mi gan isem n Landalus 8 n twusa . arif iga yan umdan akarizmi issen ad isiwel , aryaz n ugari. Yiwes ariq u Zeyyad g tin wasif n Barbat .allig ixwla imrigen n ucengu Fr tdewwayt-a ifka-as Musa Bnu Nusayer ikalen n barbaten , tamektit i ukeccumnnes s Landalus, imkinna tettusemma tegzirt s igjem s yisem n arif. Tadewwayt tis snat tga-tt iwesnnes I Maysara Amderi isskern tagrawla mgal lamaweyyin araben isselkan Imazien. Ar ttakren lamaweyyin ticirratin n Tmaza ad gent

timegganin g Damas. Smuttren iserdasen ad nnaen d lamaweyyin g Tanjis maka ur nn-gulan iswi-nnsen , nen iserdasen Maysara gren Xalid . Aznati adar-nnes G 739 yaul arif s axam-nnes ar iswengim ar issujad i tdewwayt-nnes tiss kra igan asbedd n tgeldit n Yiburewaiyen g Tmesna. Iktey ayenna as-ijran i Maysara ig tirsal n ! uswengem-nnes Llig isman arif tiqbilin timaziin g tgelditnnes, ar iswengim ad ur ya g Mussa Bnu Nusayer d ariq u Zayd. Ur iri ad ig amm nitni , intu amennu -nnes d Ccam iewwe f umezruy. Issker tageldit tamaynut afella n wakal n Tmesna neb,en diges warraw n Tmaza (ad ittuse,fer)

Issael-t-id s tmazit : Masin Agnaw

18

ICENGA
ICENGA$ ILLA AWED UMUTTEL DA IKKAT S TSUTIWIN
Asafar/ Asirem Amazip
Imkiddap purnep llan yizumal ayed purnep llan awed yicenga# G sin wu..unen imezwura n tespunt-nnun ASIREM AMAZIP nsawel pef sin yizumal n yidles d tpensa imazipen$ Ssaoid BULIFA d Lwennas MEOTUB# G wu..un-a nagur-d Dda Lmulud Moemmri i tepmert n YIZUMAL# Nessker tipmert-a tamaynut mi nga g uzwel ICENGA afad dikes nsawal pef yitsen yizan$ igan pur ipfawennnsen aggagen$ imeqqten tamazipt ar kkaten ad zlin anapiz-nnes s tirra d uqari, d ka n tikkal akw s ugari# G umur-a amezwaru qqad nsiwel pef sin waggagen iorebe/riten g Me\\uk$ Hicam LOALAWI d Oezzeddin LOIRAQI#

Hicam LOALAWI$ ageldun aorab g tmurt n Yimazipen#

Seg ur ta iggiz Umussu n 20 furar s tsukt ayed isawal ssi Hicam pef wansa n tutlayt taorabt g usbuplu n Me\\uk# Ur nessin zikenni mapef d-yuwey awal$ maka nukez ffir ayennap nwidd tamazipt as d-iccwu igumas-nnes#

Pes issafep-d Umussu n 20 furar alpu-nnes amezwaru g issutur$ inger wiye,$ tamzipt tutlayt tunvibt$ iferdedda-d ugeldun n uwerr# G tririt-nnes tamezwarut nepra g umsawal issawey unepmas Stifen SMIT % iga usenveb n tmazipt upul s ,,ahir lbe\ba\i$ is dip tram ad nzelleo ta\\emmant-nnep@ # Tiririt tis snat tekka-d Fransa$ g yiwen usarag sudsen yimezraw ime\\ukiyen pef 20 furar$ inna altu Hicam-ddep nwis ur gin yimazipen imezdap inevli
19

-yen n tferka tamazpant3# Ur nettettu ad nessektey imepriyennnep s uburez s isawal bnadem-a pur i;la Se,,am ig da ittini % Nek$ aorabe/ri ayed gip # S tidet$ llant tikkal g ittafa ifesti

awennit smi ipey ad ap-ig ad nini ka n yiwaliwen zund win Zzerqawi igan awed netta aorabe/ri amm ssi Hicam turew Tlubnaniyt# Nessarem i Me\\uknnep talwit !

1 Rubrique 2 Printemps arabe : un entretien avec Moulay Hicham. Propos recueillis par

Stephen Smith. Le Dbat, n166, septembre-octobre 2011


3 Nord africaine

Oezzddin LOIRAQI$ cle; ac jay ddir hna !


imazipen illan akud-nnap ffpen-d akw s umata g tesdawiyin n be\\a smi$ iga-asen u Oiraqiy tireft# Ur nettetu ad nessektey nwis Oezzddin LOIRAQI yamu g medden imezwura ur irin ad ittusker usinag n yidles amazip# Zikenni nnan$ illa awed umuttel ar ikkat s tsutiwin# I;la ad nisin medden$ meqqar mmuten$ ur ap-i;milen# Assapen-nnsen ad ur ttugen i tsukin ula inraren-nnep#
4 Mdecine

Issepra ucicaw n :afi, LASAD g tesdawit n tesnajya4 g Tmesna# Netta ayed illan $iseggwasen pef wiyed$ pef trubba isskaren tafrayt n yinelmaden izerrin s tesdawit# Inger iseqsiten yakka % Cle; ulla Oerbi @ # Imessuja nep i,biben

20

TIMSEDSANNE .
TIMSE<SA-NNEP$ SEG PUR MASIN D YIDIR
WAYE MUCC

Ddan sin yimexxaren, yan imecwi d yan umehyuy, ad akren yat tgemmi ; lin ares s sin ar tekkuren ixencay s uyenna akw ufan. Imik ier-as i ymecwi yan ufecku yakey bu tgemmi d ka, isiwel s uuyyi "matta wa?", irar-as-nn yimecwi s usemiw "myaww", ismutter axenci iddu. Amehyuy, netta, iay g twuri-nnes ; kamla ar ismuttur ier-as awed netta ufecku, yinnas-d bu tgemmi "matta wa?" irar'as "wayye mucc".

BBA D URIR

Ar ttmensaw yat tawja, teg tmeut ad tenker tsennel arir ef ubannnes, teme-t-i i urgaz. Tferdedda s uanu ifur-tes uryaz-nnes, ig-asen umean g yicirran timsefert, yaf-nn bba nnes ar tt-itteqqu. Yuul s ur ayetmas inna-asen "wellah ur isennal kra n yan digun arir itteqqut bba !"

ABERKANIY

G wakud-lli g d-kecmen imunselmen s Meuk , mnalen yan uberkaniy , inna-asen nwis d-ilula ur tmeutnnes ka. Nnan-as "idd arba ". Innaasen " uhu ". Nnan-as " heyya tarbat ". Ireb uberkaniy g ccwiyt-nnsen ikcem lislam !
TIMEGGANIN G L:I++

Illa yan urgaz da ittazzla ef tmeut-nnes d mma-nnes, ar ismuttur iqarien ad tent-yawey s laj. lkem-d wakud ddun ar dinna , alin s afella n udrar mi qqaren arafat ar ttedun , inna-asen urgaz " es dumt ddnub akw illan hat ad mun " , inna-as i mma-nnes "matta ddenb axatar nna akw tgid ? " , tenna-as "ya rebbi ad i-isam gni d eddu bu teglay llig a-izrey bba-nnek". Iseqsa tmeut-nnes tenna-as " gni d ccrif bu ukwa , ad i-issuref mulana" , inna-asent netta "ad i-issuref nek d-imunen d tmegganin !

21

UDIDDU D BEU

Ar ittea yan udiddu imekli d yitsen medden allig fukkan ur un mayed asen-ibeun aksum. Ar ttnaen d yixataren ad asen-t-bun agin, ibu udiddu allig ifukka, inna-asen " is gan kifkif ? " nnan-as "iyyih !", yasey winnes iccar wiyya.

BU YINADEN

Tesa yat tmeut itsen id kilu n tadu ur bu yinaden tefru-as ig ides ass n wagdez ad as-nn-yawey tadu ; ta-nn adar ar ttganna la-t. "awi ia-yi bu yinaden a midden", ttini s ubanuq tels-as, tenu-d yat temart tawessart, tenna-as "ha-t ia-a akw ur idd as kemmin".

MAYED TESSKARED G TUDERT-NNEK ?

Yan isbabban i uyul yan uzreg g yat tesga i ucwari d yiselliwen g tesga yad'en, ar itteddu g ubrid imnili d yan urgaz isbedd-t inna's ahya matta twuri-dde nna tesskred ixwu-as acwari ibu azreg iger yan uqeccur g yat tesga d wayye g taye, ar itteddu bu uyul imik yuul-d irs inna's "ebbi ini-yi mayed tesskared g tudert-nnek?" irar-as-d "walu walu", inna's "amer da issufu lefhem-nnek ar k-issafe, rar-i-d winu!" yasey irar i uyul lefhem-nnes amezwaru.

TADEWWAYT

Tella yat terbat tameant , da ttaylal , tman d bba-nnes s ugdez imi zrin tama n sSbitar , taf-nn tiwetimin mmutrent ar tteqlent s udbib ad iqccer i warraw-nnsen ibella , ar ttaylal terbat tra awed nettat ad teddu s ursen , ri awed nek ad ddu ri awed nek ad ddu , inna-as bba-nnes fest a yellis n leram ha-t amm id kem ami da ten-ccwun !

Irura-tent s tirra : Yidir BENEDDI d Masin AGNAW

22

TASENSELKIMT-NNE
Tisurin timezwura n yinagrawen n wammud s Tmazit
Dat unagraw amaynu n Windows, iger unagraw n GNU/LINUX Ubuntu, snat tutlayin n tmazit. Yiwet iga-as Berber languages (Algeria), taye Berber languages (Morocco). Tiut taxatart aya nna rmen yinagrawen n wammud (Windows d GNU/LINUX Ubuntu) ef tmazit, maka isul ubrid iwezzif. Tiut trem maka inef-nnes ayd iayen, acku urta illi mayd diges innemran ad tanf.
ef Windows: Yiwen uris anemdaz s tefransist tessker-t Tmesmunt Afafa, ef wufu n unagraw amaynu n Windows (Windows 8). G illa yiwen uxmac n ugdel issusumen; maka g Tamazit talatinit nukez is ittuyasey gh adar n ! ef GNU/LINUX Ubuntu: Iffe-d ulqem amaynu n unagraw Ubuntu, mi qqaren s (Ubuntu 12.04 LTS), ass n 24 uct 2012 (11 uct 2962). G uswar-nnes, niy ad nsnies sin yikwemsan amm wi: Ayenna ifukka uswar, nkcem s tmet n Tutlayin ad d-nkkes turda, naf-nn: Mqqar ttuswrent tutlayin sulent urta llint g tselin n unagraw. System1 Operating system2 door3 screenshot4 languages5 Parameter6

23

Oeddi AFERSIG

Mek as-nteter aswar amaynu, GNU/LINUX Ubuntu da ya-d-yakka aya: Tin Dzayer: Tin Meuk

Meqqar imeqqu usurif n yinagrawen, yuwe wakud i Imazien ad munen, ad ssumun tutlayt-nnsen agensu n tin umaal!

Taliwin: http://afafa.fr/ http://ubuntu.com http://afersig.org

24

ASEFRU
IG DA ISAWAL IFESTI1
Sawlent ta..angiwin s yifesti S yifesti d yime..awen ifestan Rzun2 imsiwlen awal

Vafa A:UDI
Is tessnem is tuger tinimt n wul tin wallap@ Awal ameo,ur Tunnefla asafar n uzmez Ssileyat acenyal n tunnefla Ternum ifesti Afa-nnep tsexsim Itersan-nnep tzizedgem Awal-nnep ad ibbeozeq Yuwen ferru

Pwebbzen adwal g yifesti Asin tixat g wawal d tutlayt Ukin iselliwen qqimen wulawen Mayed ire//an ifesti@ Mayed izizdigen allen@ Mayed isselwipen ulawen@ I\mey wallap3 yukzen

Asikel jaj ile==igen Iksu, pef yifassen-nnes g usennan amelwap Iksu, pef tmelsit-nnes taberrkant Mayed igen tutlayt a wi@ Mek tga tpect ipuyyan n umdaz D yipennijen n twapit Mapef ttwaragem ffir yifesti@ Kwenni ur yugin tiwitga n id yu Is tessnem idd allen ayed igan tisit n wul@
25

Silence 2 chercher 3 Esprit

ASEFRU
TAKESNA N USIFE< AMEGGARU
Ur xi wami xare ur-nnek ages zede Ur xi wami ik-uci ur -inu ages tzeded Qqen tiawin-nnek Aqa iuan -inu ak-mren abrid Nar efi aca Slelli abbuc-inu Abu-inu, ur-inu Pars ay tiuni Slelli tudert-inu G semma amii Ur xi wami ik-nni g merqi ameggaru Cek tamkriwt Felse s tayri-nnek Felse zagek Arzemay icaen Ad ugure af-nnek S wadday n una Ad ari ef tayri-nnek uma ad ggenfi zagek Ad ttu asife ameggaru

Dihya A:DAD
Biyya 13 puct 2962

1 2 3

Coeur doigts crazy

26

TIRAM N USIREM
TIRAM N USIREM SEG PUR TIDDUKLA YIMAZIPEN Tauri n usenwi amazi tga yat tdelsa ittyassnen g umaal s tgidit n wanawen n tiram diges illan zund seksu d ajin d usekkif d effa d yimeran. Tauria ures ilugan-nnes d yifeckan-nnes. Da tettuga s uyenna g tella tdusi i tfekka n ufgan amm tyyi d yiselman d yiguma d yicakan d yirden d u u. Anwal amazi awed netta zund amezruy d tsekla d tussna timaziin. Itaa ad immatter ittuyaru s tutlayt n id bab-nnes .
AZAYEZ
les poulpes
-1 poulpe -1 bouquet garni - Le jus de 3 citrons. -1 verre d'huile d'olive - Sel, poivre cumin. -eau. - Nettoyer le poulpe, retirer la membrane extrieure et couper-le en morceaux. - Faire cuire les morceaux de poulpe dans une cocotte deau avec le bouquet garni, le sel et 1 cuillre soupe d'huile d'olive. Passer-les la passoire et laisser refroidir. - Dans un bol mlanger le jus de citron, l'huile d'olive, sel, poivre et cumin. - Mettre dans un saladier les morceaux de poulpe, ajouter le mlange de citron et bien mlanger. - Verser la prparation dans une bote bien ferme. Laisser mariner une nuit au rfrigrateur avant de servir.

Ingrdients:

Tisgar/tasudest 1 uzayez 1 tadla n tuga iccaren. iemi n kera n usemmam . 1 uangaz n uzatim n uzemmur. tisent, takamamt, lib/ar. Aman. Asujed/Aodal/Assker. - Da nzizzdig azayz, nekkes-as abe..an , nebbi-t ad ig igezzumen - Da nessnwa g tneslayt azayz d tvenjawt taxatart n uzatim uzemmur d tadla n tuga d tisent d waman. Nesikk-ten tasttayt na-ten ad qerfen - G yan uua da netteccur, iemi n usemmam,tisent, takamamt, lib/ar, azatim , nerru-ten i uzayez. - Da nxewwu ajjujed-ddep g yan ubecku iqqenen na-t i, mayed ila g tmesqreft dat nwad t-id-nsers. S tedusi.

Prparation

27

AMA<AR

Tisgar/tasudest 500g n uwren n yirden 250g n uwren n yimendi 3 teglay. 1/2 n tenjawt tameant n tisent. 1 tenjawt taxatart n temtunt n urum. 1 tenjawt tameant n temtunt takrurant. 1 uangaz n ueffa 1L n waman illudan 1 uwrav n teglayt. Asujed/Aodal/Assker. Da neggar awren yafufen g yan ibermi axatar nerru-as tamtunt n uvrum d tekruramt, tiglay, tisent, aeffa, neccur-ten. Defr aya da ten-ne..a,r s waman illudan imip s imip ard vurv yili yan urketu ifessusen izruran g ur llin iburayen.. Da neggar arektu-ddep g yan ubecku, ndel-t, nadj-t ad imten attayen n snat tmrilin. Da nsserpa tafant ne;ri-tt s uwwrav n tglayt. Nebdu asenwi n Tima,arin : da neggar yan uvenja n urektu afella n tafant, na-t ard akw teg tma,art tixba sg wafella, inw-as yizdar, nekkes-tt. Neddu g yimki ard nefukku arektu akw illan purnep. Tima,arin da neggwant pas g yat tesga. Sersem-ten- d d wudi d tamamt ibesin. S tdusi.

AZAYEZ

Les crpes Ingrdients : 500g de bl dur 250g de farine ne 3 ufs 1/2cuillere caf de sel 1 cuillere soupe de levure boulangre 1 cuillere caf de levure chimique. 1 verre th de lait. 1litre deau tide 1 jaune duf Prparation Mettre la farine tamise dans un grand saladier, verser la levure boulangre, la levure chimique, les ufs, le sel, le lait, incorporer tous les ingrdients, ajouter leau tide peu peu en travaillant avec les mains continuellement sans cesse, viter la formation de grumeaux, mlanger bien jusqu obtenir une pte liquide et lgre. Placer cette pte dans une bote en plastique et fermer-la, et laisser lever pendant environ deux heures . Faire prchauffer la pole en terre, nettoyer-la avec un chiffon tremp dans le jaune duf, verser une louche de pte et faire cuire feu assez fort jusqu lapparition des trous la surface, faire cuire dun seul ct, continuer lopration jusqu lpuisement de la pte. Disposer-les sur un plat et enduire chaud avec le beurre et le miel fondu.

28

IBAWEN IQU|AREN

Tisgar/tasudest 500g n yibawen iqquraren. 1 uangaz n waman n uzatim. 1 tadla n lqezbur. 2 ipfawen n tiskert. tisent, takamamt, isur immimen d winna iperran. Asujed/Aodal/Assker. AZAYEZ Da netteddeza g tferdut lqezbur d tiskert mi nerra takamamt d tisent Da nettekkes i yibawen ibezin g waman tipefawin, nessir-ten. Da neggar g tneslayt ibawen , azatim, lqezbur iddezan, isur immimen d winna iperran, negr-asen yan litru n waman. Da nessenwa aya pef wafa idrusen yat 45ts.

Les fves sches Ingrdients 500g de fves sches 1verre deau dhuile 1 bouquet de coriandre 2gousses dails Sel, cumin, piment doux et fort Prparation Piler la coriandre au mortier avec les gousses dails, le cumin et le sel. Enlever les ttes des fves sches laide dun couteau, et on les lave. Mettre dans une cocotte ces fves, ajouter lhuile, la coriandre pile, piment doux et fort. Arroser dun litre deau. Faire cuire feu moyen pendant 45 minutes.

29

ADIWENNI
TADIWENNIT D UNA?UR YUBA
Yan yitri ubaraz n umareg atrar amazi, ittawssan s yan wanaw n uawan ikka akkw tisggwin n Tmaza ; ittawssan ugwns n Umussu Amazi, izug s tmazirt n ulimany, issenti aawan-nnes s tesft n twargit. Ibatuten (les thmes) n umareg-nnes usin ur d imik f unezgum amazi. Da ittara timedyazin lli ittirir d lli d yugmen tmagit tamazit. Igmamen (les membres) n tsema d wanaw n yimassen lli s ar ismurig ar akkan tifras n umareg-nnes lli igan yat tayyut tatrat umsawal-ad d unaur Yuba, ran dids nssaggw mennawt temrin tudert-nnes, rad t-nsaqsa f waddad n uawan amazi d manik s tiwes tezlit ufrak n ufgan amazi. tizwiri azul fellak igwmatne Yuba.
Azul fellak ugma ! garen n Lmexzen llimmu tgit kiyyi inamuren .

Manik as ar itannay Yuba amsay d unuhyu illan f tizlit ittnaen Meuk ?


Ar t-tsedwas ar as-yakka turrut d tizi n tudert af ad isres issen ifrek sres ku yan , yan innran tgira ka s meqqar ad iddssa , tidet nettat qad bedda ittenrun

Manik as tiwes tezlit ittnaen ufrak n ufgan amazi s yixef-nnes d tmagit-nnes ?


Ard tili tezlit , yili ufrak d ufgan rare -ak i useqsi-nnek .

Ma ura nerra Yuba ilmuggaren inamuren n uawan ?


Illa fellak ad tseqsat ilmuqqaren-a n limmu tgit inamuren , mac Yuba d yan mennaw inauren yanin gan yimezwura lli illan tenfulin n tenba , lli is ur ixassa ad asen-ier yan s ilmug-

Man azday illan inger yimenasen n Umussu Adelsan Amazi ( MDM) d yinauren imexlafen zund Yuba ?
Rad ak-sawle f yixef-inu , i tsawlet f umussu n tidet la sympathie ka illan gratne, ar fella ti illan , i tsawlet f Umussu Amazi n tanba zund ircam , win ur didsen illa kra n uzday , ar giti ddssan , mac nek ur un yadelli qqle s yan .

30

Is nezar ad nini tizlit tamazit turri-d tga tizlit tamalant ? D is tsselkem tamentilt tamazit i wiyya, midden, ad s tt-ssenen ?
Tizlit tamazit issen ku yan is tella , mayad ur intel f yan . Nra ad nessen man isental af ar ittirir Yuba, izd ar wid izdin d tmagit ? Ur tuda tmagit i fellas ittirir yan .

Manik as ra nenna tizlit tamazit tiwes waddad-ad lli nella akud-a addad lli mu ra nenna akud n tegrawliwin ?
Tawessna nettat ad isswan akal i tegrawliwin ka iga-t tizi d wammas umaal , amareg d yizlan gan yat tesga n tawessna lli ittwassnen ad tessker afgan , ayan afa tma tanba d tawessna d umareg d izlan lli iran ad ifrek umadan , ad issen izerfan-nnes ad ittay tawada lli gis izzan. Tizlit tamazit tiwes, tessker ur d imik af ad iama wawal amazi d tmagit tamazit ddren. Amareg izilen ar ittaru afgan iferken, afgan iferken, nettan ad isakren tagrawla. Akal amazi illa , awal amazi ha-t-id, afgan kad sul nes awsa afad neg iderfay ne Imazien s wul .

Iwaliwen n Yuba ar gisen nn-nettaf yan wamak idran ur ittwakez wanna ka medden mek lli n gis nttafa tiguriwin s tutlayt izeddigen. Aseqsi iga nra ad nessen mani ittafa Yuba iwaliwen ?
Taklit yanin, nekkin ad ittaran amareginu .

Amsawal issawey B\ahim UBAHA

31

AMAGRAD
I?URAN N TEKRI>1 MGAL UMUSSU ADELSAN AMAZIP (MDM)
Brahim Ayt LALID
sudu tugdut nsissen s yidles n yizer#fan n umdan Llig i/ra udabu (MDM) tusey agelzim n tussna s yicenga n tudert$ wi iran i tmazipt ap/a/$ aggagen d yi;e//aren$ inker /ars ad izel anapiz-nnes# Ur t-issusim ad yisin upref tidet n umezruy$ azgen-nnes# Takri. n udabu gan imexzniyen-nnes ioreb/riten n tesdawit$ imareksiyen #d wid itteccfen nilasen Inaw4 n yimxezniyen aya yuwen ayed iga$ u==an azzar amm Giara nep re/men i tamart amm Belladen$ zund zund# Yuwen louruba$ waye, tawehhabiyt# S sin idsen ksan taregla d usmuzder n waye,$ unna ur igin aoreb/ri d uxwanjiy# Imazipen ! Ur ta ipiy Udabu ad iffep nnican s (MDM) iger-as-d imxezniyennnes$ ar ten-d-ittawes g uoraq# U``i d tmezdupt ika-asen-ten i wahli digsen 8 n yiseggwasen aya g kigan d aparam asdawan5 meqqar kkan g tesdawit ugar n 8 n yiseggwasen# Ur idd xes aya$ da 1

Da nessektay g tizwiri nwis isul Umussu Adelsan Amazip (MDM) i..ef s talwit2 ar ittcekkam s 3 t-yapen tsal ar t-tettap# trepdemt Mek iceqqa g tezwiri n yiseggwasen it/amrawen wawal s tmazipt$ gedlen waorab/riten$ jaj tesdawiyin$ han ass-a irura-t-d MDM s uzi,er #d twuri s ifesti Ira wawal pef MDM ad nupul s umezruy-nnes d tektiwin-nnes maka dpi g iga usentel n umagrad-a takri.$ qqad nessifew kan tneqqa, igan i MDM ku tikkelt ad ittwat# Assifew innan ad ap-issikez nwis titi-ya pef d-nuwey awal da ttawes #(MDM) ugar t-tre//a Ur iceqqi i unna i.faren tiwuriwin$ tidelsanin d tpensanin$ issudus (MDM) g tesdawit ad yakez is ur nergil^ g tewrerrayin-nnep awed icenga da sawalen# Ur ==in pifnep izemmim awed yan is nekkes ika digsen awal nep t-nuta pef tektiwinnnes# Iswi-nnep ameqwran ad nes-

Violence 2 Paix 3 Injustice 4 Discours 5 Cit universit


32

awed ittekka Udabu tama i Iglagliyen-a$ meqqar ten-cekkmen yimepnsan n (MDM) utan d ayt t;una ``an# Igula-nn wawal allig da qqaren yinawuren6 n tesdawit i #temsulta(police) ad ten-am/en agin Yu==a uya pef awen-nsawel Iglagliyen ad serfuffen$ uten Imazipen jaj tesdawiyin iseggwasen pef wiye,# Ad kwen-id-nessektey xes s ka n yiparamen g ten-uten% Fas g tizwiri$ Amurakec g 1999$ Imtepren g 2003$ Agadir g 2005$ iparamen s umata g 2007$ Ujda g 2009$ Agadir altu g 2010$ Imtepren d Umeknas d Taza d Ugadir g 2011$ Imtepren dip d Umeknas aseggwas 2012# Iseggwasen-a da sskanen nwis maci ass-a nep i,gam ayed ittut ar ittwat (MDM)# Seg mi ayed illa ittwat$ ar ttwaten Imazipen ur ta akw illi (MDM)# Seg mi ayed nn-iffep ayed i,ra$ imek nnan zikenni$ awed tinnep d Yiglagliyen imki ayd tga# Azeggal amezwaru ikka-ap-d Amurakec$ ar ttinin$ Amurakec maci (MDM)$ smi neb,a g useksu# Ayt Wamurakec ittuten g 1999 festin ayed akw yuglen imelliqen-a# Ttuserfuffnent wahli n tsutiwin ,art ti$ ugar$ ,ran-d allig arunt taoeqqit n talwit$ teqqim awed yan digsen tt-yuwin# Isal (MDM) s ass-a ar issektay imzraw ime\\ukiyen s toeqqit-nnes n talwit axes ur ttupulen ayt yidammen ipfawen-nnsen# Ibeddi n Udabu aha mgal (MDM) ur yad iffir$ issen mani dinna as-dikka wafa asekka isafeo-as lkur s ugari n Iglagliyen# Gin iparamen isdawiyen asayes n menpiwet n

Yimazipen$ amepnas ffir waye,# Mayed ap-igan$ ur ta ssinen icenga n tmazipt nwis tessafep tkri. (MDM) lumen ig nessen nwis % - Iga ugratsa7 tileggwit inger yimepnasen n (MDM) d yimepnasen n Umussu Amazip (MM) d ur d-kkin kigan d amsawa,# - Zazdegent titiwat i/ri n (MDM) s yiseqsiten n wassa d usekka# - Kksent titiwat asurdu8 pef tnumi d wuddur n ubrid n (MDM) - Ddan Iglagliyen g ubrid g ur d-ttupulen# Takri. n tpemsa tamxezniyt mgal (MDM) ur tgi tamezwarut ula tameggarut# Mud-nnes ad ap-gin tiraf s nettettu inekraf$ ne.fur iparasen ya,en# Tisawlafin9 uglen g mayed igen ansa g iparamen isdawiten ad awen-kin tamatart# G tyira$ amerret g illa (MDM) ass-a agensu n tesdawit$ ikka-t Waksel d Dihya d Meotub d Hebbaz# S wawal ya,en$ amepnas ad t-gin d imiker nep aperras$ kerfen-t nep t-npan# Ur idd ass-a ayed ran medden ad ttemtaten pef tmazipt# 6

Fonctionnaire 7 Internet 8 Doute 9 Camra


Issapl-t-id seg tao\abt% A#Lihi

33

ASEFRU
AHAYKUTEN1
Gerden, dat wallen-nnsen, Tutlayt-nnsen da txessi ; G usasuku yass ar reggmen, Winna itteddun ! *** Knu, Rnu kennu, Ard yuul yizem A k-zeden yidmaren Amm unugu. *** Tagrest taberrkant, Allen xsint, Targagit g wul, Aseklu n tebest ilula-d, Ammas n uldun2. *** Lsan-d timelsit n yikerri, Ddaw ubean, Da seilliyent, Tumas n txendallast ! *** Agelladus3, Aur idus, Idder, amm wul, Da issergigi akal. ***
34

Lu AZERGI
Tamurt-nne, Taul d aglaf4 Ikna Issadem afus Isway, inna : Ad terre ula tekna ! *** Iref ief i ugertil Allig itres unelli Idde d-ifafa Ar isawal awal yaen.

Hakus 2 Plomb 3 Tempte 4 Butin

ASEFRU
TAZELPA1 N TMAZIPT
Tkecmed-t ur tenpid Amelmus2 Tidet3 ayed tgid

ayed tennid

Seg zik tzedped akurmu Pef uzpwer-nnek ten/id Amud tessempid Tennuzped anerpi d usemmi, Irna-d s wul-nnek u;ulfu4 Aneggu5 d ucengu teddzid ! Yusi Markes d amrid6 Rip-as ale==i, ! Itkar unga/ ul-nnek da itettru Rup ay Amazip fellak Ayenna kenfen tasa-k G walmess n yemma-k Tame..ut tusi apuyyi I tudert tayri tekkes-ak G ugnu tunef-ak D yizugla7 n ayetmak Asidd ur t-nufi Abniq ir/ag-ak Addendum iserrid-ak$ Afras n yiberdan ssarmep-ak A ugma s tidet d ioe//i !

Prposition 2 Innocent 3 Vrit 4 Sentiment 5 concurrent 6 Arme 7 jougs


1

35

TIMNADIN .
TIMNA<IN D YUWIN PEF UZBAY D TDAMSA ATG###
Fundir CAWQI
Timnain gant yan wanaw istin n tmedyazt tamazit . Ttuyassen temna ur ayt unul ugmi , ar tent-ttasint temarin g wakud n talwit ula win ugari , g tegrest ula anebdu acku tga temna lemri isskanen tilawt n tmetti-nne taqburt . s ugzal , llan kra wanawen n temnain , nek qad siwle ef yan day , wenna ittuyassnen cigan . G tizwuri wenna iran ad ibdu tamna da iqqar i ebbi ad as-isnem rray ig-as tisura g uyeas nna s ittanef timukrisin n yiles-nnes inem-as wawal ! S unya ar ttasin .
Ahalaylala lada laylala walalaylala lada layliwala Nezzur-k a bu tegniw is nesmattey awal nra ad nebdu timanin Unna iran ad ibdu timnain ad idu s ebbi ad as-isnem awal A bismillah bdi issek a ilem a wenna isalan ddunit senem-i ay. Bismillah ad nebdu timnain ad ini mayed ijran i leqel-inaw A mas beddu walu-t a ebbi lerma beddat i Tmara-inaw.

TIMNAIN ISAWALEN EF UZBAY:


Ulin-d iumiyen yan ur ten-rin , iwin-k-id ay uzzal , iwin-k-id ay agari I mani-kwen a willi itthennan tiwengimin adday d-ikcem udaw nn-iran ayedda-inu. Ssaen-a iumiyen ka ad ten aweddi ya idd is ur isul wadda iiyen i yinian? Annaye ayt Bugafer a lixra beddan-am , arraw n ayt Bugafer ami ilaq ljawi. A ljent a ta ri-am anef tiiwin i yimettinen kullu n Bugafer . U Baslam ak-iga a U ea yiwi lajer ira ad ismun awal Ad am-iqqile a tin Bugafer mayed lli , neg-asen a ljadid aqdim abda n ddunit.

36

TIMNAIN ISAWALEN EF TSERTIT D TDAMSA : Mekta n yan yannayen ayyur awed yan inurzen ad t-inn-ilkem s ufus . Ay aman tetam g wasif ma is yad illa mayd yallan s iri . Matta useggwas d-yulin yaf-i-d sule g udar a ssaed ur awen-nsami. Iga lasan adiwan ya i sbanya aidus tee-as akal. Iga lmarib ddula ieqqan , imeksawen ayed as-igan uccen i wulli . Illa ljafaf ggullan warraw ayt lintixab ad a-iseren aman . TIMNAIN ISAWALEN EF TMETTI : Walli s nni nga diges yan , ar a-iqqaz anu ad a-issmur ussan . Ay asmun aeddar war laman , ad ak-newwa ad ak-ixwu wafud ikak-ten muul. Ul-inu ag tetam a yicergan , ima aban ad ten-gnu ister i . Ay ayul ur dmi a k-berri , allig k-id-yiwi ssed ur as-bae . Mer day nu mayed a-inan yawi lajer , ur yad iri lal awal . Mekta d yan idem imi-nnes , ur a-cewwic wawal ig ur ifne isi. TIMNAIN ISAWALEN EF TAWJA : Da tsella ig inna kra mma kti-kem-id a tadda-inu ar alla. Meqqar i izrey mayed iean , ad uule s mma-nu tezli aqna i wul. Da i-d-ttgulu tebrat ie unaruz lxaer , a yiwi-nu zund urrek qqimi. A ayt uxxan ad ur a-takkam i ebbi mkerul ha-t iga-t wul-inu . Wa ale is i-beddan ayt umur a nek ibnan amazir ixlu i . Sule mek i-beddan ayt umur ad bnu amazir yufen walli . TIMNAIN ISAWALEN EF TANUSTALJIYT: Awa ale ay amazir is k-u , ur ibe allig d-usi il-inu. Meqqar nea ttajin nsew au da ttumume lli g wakal n yiumiyen . A mma-nu a ta ttedu-a s lxir , tinit ad a-nn ur illi led ur iumiyen . Mer idd yan umerdul nut s uar , allig ha-t lebur ja ur Mulana . Mekta d yan izzenza lael ula tigemmi , ef li Hulanda ad nn-ira. Awa uress is ak-d-yuli lfer a unna yucckan ieyyed ammas n yiumiyen . TIMNAIN ISAWALEN EF TAYRI : Izwar-d wau ijjan i uemmam , izwur-d nnur zzin ur ten-anni. Wa tta s lil a zzin i twada , tasurift nna tegrit yaccek-i wawal. A mma-nu a tiudin ur terbat , unna mi tka atay a lixra tusit . A tirbatin zzin axef nsal , uma tirad awed yan ur ten-ili . A tirbatin ggullan warraw ad tenn ur igin zzin ur t(i)-ttawin . A tirbatin iudan a ef isawel , uma zzin ha-t-in g wammas n ulili .
37

AMEZGUN
TUQLATIN N UZRA
Mu;a APAZAF
Iba unejdi ger wacbaben-nnes s yan yili n usidd.Ur izmir ad yanef allen-nnes s uhraw . Tezhl1-t tebalut n usidd s unya ajerdad2: - Anef-ten. Ur teggwided i umya. - Ur ri ad buke . - Xi tteggwded, asidd ur inni ad ak-isbuke, asidd ad ak-isened abrid . - Ha-t ucci ger tallest d usidd. - Rmes asidd mar ad tsefsed3 zi tallest. S usidd ad tesrared akta d uzra-nnek. - Ur yad kti didda kki. - Mayed tusid g taet4-nnek ? - Qqel ad iire. Yunef unejdi taet-nnes aha inze yan udlis d issemni d yat tqai n wure : - Matta uya ? - Aydde ayed u. - Mayed ak-ifkan akw aya ? - Ur ssine. - Mani s tekkid s di ? - Kki tallest. - Idd tin yisemel ? - Ur ssine. - Ma adday nn-tud isekkinen-dde ? - G taet-dde . - Ima adday nn-tud taet-nnek ? - Tama-nu. - Man atur ? - Zi kud nekre zi tallest. - G matta wansa ? - Didda g fafa zi unuddem. - Axes ur trid ad i-tinid is ur tgi tallest xas anuddem-nnek ? - Waqila. Asag unfe allen tettina tallest idde kecmen itsen ilan n usidd zi tnibba5. - Tnibba n umi ? Imutel . Issing allen-nnes g Mayed igan timet amm is ira ad irwel ne iddis ira ad issara if trarit. Yucca ger iseqsi d trarit, ger tallest d usidd, ger unuddem d ufafa. Ar issurerruy6 allen-nnes g tqerwin -nnsent zund is da ssutulent i tebalut n usidd. Isires aa-nnes nnig uyerri-nnes. - N ucenkur . - Is dinna ayed tekkid tzeded - Dinna ayed fafa. - Mayed tud g ucenkur ? - Takasit-dde. - Ad yali isires-ten ka n umerzi tamannek. - Ur ssine. - Anef adlis-nna. Yunef adlis-nnes aha ireb. Awed ta balut n usidd tuhella : - Matta igabiben -dde ? Ha mennaw n yiwaiyen , mennaw n wudmawen n use cel .Aya kki annaye-t g yat tielt . - Id iskkilen n tirra ? - As itteyara udlis-dde. - Matta wawal ilsan iskkilen-dde ? - Aqq !! Is ur t-i-tessined ? - Ur t-kti. - Mnu udem-nnek g yissemni. 1 Encourager 2 Le rythme enthous-

iaste
3 Se dbarrasser 4 La bourse 5

rice

37

Iqqen allen. Isemsada tisit d wudem-nnes .Tezhel-t tebalut n usidd : - Anef allen-nnek ad tesileld udemnnek. - Ksue ad nnue. - Max is da itteuye wadda izutfen11 atta12-nnes ? - Ur ssine. - Zmek tiras-nnek. - Ad mi ? - Ad trared if yiseqsi-nnek. - Ur zmire ad remse asefriqqes n tisit. - Ur trid ad ttanfed allen n unnli-nnek i usidd-inu, wala trid ad ten-tanfed dat usefriqqes n ussemni . Akaris-nnek ur idd g wallen-nnek, maca g unnli-nnek. Rem-as ad ie tafergact-nnes. - Ha-t ur ili afriwen ma s ittaylal. Ha-t isul iga afraray15. - Rem-as ad ilmed ad iwu. - Ksue ad izde akal aha ijlu amussunnes. - Unna itteksuen ur inni ad ikrej a aras ger wakal d yigenna. - Mea ayed kti Mayed nnan yimezwura-nne ! - I Mayed nnan ? - Nnan : Ikka ubrid igenna ur ikki akal - Mun d ubrid n yigenna. Atem i win wakal. - Ur li afriwen. Ur li xas ialiwen. - Zzer zeg iga abezzir-nnsen. Nitni ayed gan igabiben n tiggurga. Nitni ayed innan ad ak-sslemden tiggurga. Meqqar ur lin xas yan uenbu ha-t ar ttafan arasix -nnsen. - Aydde ttinid izulel . - Iwa qqim s akal. Ad ar s uule. Ian-inu lulan zi wakal. Ur zmire ad t-e. Ha-t zi ddaw ucenkur ayed e aha kki nnig

ulektu . - Axs ur tgid amettin imuen ? - Mayed ian Mayed kki gi d Mayed gi di ? - Mek trid ad tisined Mayed tgid di yuccel ad tisind Mayed tekkid tgid-t. - Ger tisit d udlis tella trarit. Mayed zzewure ? - Ii udem-nnek ad tisind tiras-nnek. - Ksue ad zutfe is ur gi xas adendum issiwiden imezda n yibergemmiten ibeddan dati win yidurar. - Ur idd xas tikessa ayed ikerfen anllinnek maca akuker . - Izunkes ad izutef ka atta-nnes. - Iulley uzutef . - Mek zutfe atta-nu ggwede ad i-tegra. - Max ? - Adday akze is ur netta s wannaz19-dde ma s ri ad ddu ? Id ad azzufe ? Id ad u ule s uzurez-inu ? Id ad zubda tawada g ubrid mi ur ssin idasisen20-nnes ?! - Asag tzutfed atta-nnek tzemred ad te ed aaras-nnek, tezad ad tkerjed abridnnek amaynu. - Ha-t da ttiile is ur gi xas adendum issiwiden imezda n unadam-dde. - Yuccel ad temnalad d tisit-nnek mar ad
6 7 8 9 10 11 12 13 14 15

Faire tourner Cavits dans les roches . Le tas de pierre Le chercheur Etre tonn Les symboles Les cercles propos pour la gomtrie Le tableau Dchirer

38

ttisind tiras-nnek, ad tektid azrannek, ad takzed alwa-nnek, ad tkerjed imal-nnek. Isin tanut-nnek d twengimt-nnek han tlid timitar n ugezen . - Matta nitenti ? - Isekkilen-dde ilan udmawen n use cel. - Axs ur gin idrizen n ka n ugi ? - Yah. Gant tin ugi innaemen zi tfergact . - Matta ugi ? Id ahaqqa ? - Annli illan ammas n tqecca n ku yan. Anef allen! Semsada tisit-nnek d mummeri-nnek. Iba acbaben-nnes s yan Ili n usidd aha ief, ikief , ikuker, ikukem, ibeytel.Tesmuer-t tebalut n usidd : - Ma k-yaen ? Ur as-iruri xas s ususem.Tene dis : -Is tened ? Ifesta ifesti n ugnaw .Tannay aqendecnnes : - Is illa ka n ugnu ? - Usi-kem a tisit Ur k-kti ay if-inu Ur k-ukize allig sawle. - Aya iga tamatart n yikez.Matta key ? - Amazi ayed gi. - Mani s tekkid ? - Ddi-d zi ubalu n udawin . - Ma adday nn-trid ? - Ilel n ucarid. - Ad mi ? - Ad gemre acarid. - S mi ? - S uenbu n ugi illan ammas n tqecca-nu. - Iwa di anef adlis-nnek . - Ad mi ? - Ad tzemked21 igabiben-dde. - Ha-t ur ssine ad re.

- Max allig tlid adlis-dde g ta et-nnek ? - Ur ssine . - Iwa mseqsa d twengimt-nnek. - Max allig tegber taet-inu adlis, taqai n wue d tisit ? - Ad ak-ten-unre. Iwa zmek-ten. - Taqai tga arasix-inu. Idd adlis iga usun d tirmit d tzemni-nu. Idd issemni iga imis nna s ttakze tiras n wudem-inu d tmitar n twarikt-inu. - Han agi-nnek ar ittame ad ie tafergact , ad yafeg s ijjeyal. Taqai tga agabib n usxinecter. Idd adlis iga win tdelsa. Idd tisit tin uzra , adayin d ucta. Aemma n tudert iskutt if ka tirsal tademsa ,tadelsa d ucta, adayin, d uzra. Adday ur tectid ayenna izrin d uyenna ittuzemmamen zeg umezru ha-t ur ..tennid ad ttisined tanttit d tumastnnek. Is tektid didda g ikunser24 uurif -nnek ? -Ur ta kti amya. Azra-nu isul iga uri adawin. A-i ad mnu udem-inu. Isyex g yifesti d usilel25. Yannay inkejien-nnes. Idma-ten amm yisaen nna iza uxrure. Ar ars tteqqel ad di ie ifesti maca ibag is iebbez g uctannes. Ibag is sulent tillas ttlent i ucta d uzra-nnes. Ibag is as-izunkes ad yaf udem-nnes n bisemdi. S yiles-nnes igan asekwtey ar issurerruy azreg illan ammas
16 Etre impossible 17 Lestrade 18 Les palais 19 Lpoque 20 Les limites 21 Dchirer 22 Essayer

39

n tqecca-nnes. Ar izzad awal mar ka n ubadir t-isbeddan if idasilen-nnes. Udem-nnes ar issiwid. Acakuc-nnes d tezrut-nnes ur uin timitar-nnes ad tteyakazent s urured . Ur izmir ad ibu d tisit issefriqqisen tiras-nnes. Iezzif-as yifesti allig tal tebalut n usidd is iuye.Tea-as : -Ay aulig! Ay aulig! Kud as-isella iseqsa-t asel n wad issedkel27 allen-nnes : -Matta uulig28 ? - Key. - Is ur li assa ? - Ha-t ur t-ssine. - Ha-t awed nek ur t-ssine. - Ima s trid ad ak-re ? - Zi di s ala assa-inu iga-t amazi. - Heyya mea ayed tlulid. - Seggis ssne tanttit-inu ayed luli di. - Is da ittlala ufgan snat tikkal ? - Adday israr assa-nnes asukal29. - Teand.Tesrard assa-nnek maca mani igulaz30 n ucta-nnek ? - Wel-i ad silel tiras-inu mar ad kti ka akw ma. - Iwa anef allen-nnek dat ufungu31-nu mar ad tazed kigan n tmitar-nnek. - Ri ad skutte if usidd yaen ammas n unnli. Yuf is zutfe abu-inu s wallen-inu wala t-u s tismaqqalin n ka yaen. - Han timitar n ubrid-nnek ar ttyakazent. Maca ad ur ttettud is ur testid d uulig-nnek, is ur da ittzum ufgan, is idder aha imyaddar d wiyya, is ur ittuyaqqil ad yannay udem-nnes g mummri-nnsen mar ad yisin tizzulyannes. - Ha-t ur ta myare afungu-nnem aurad. - S yimiq n tizzit ger wacbaben-nnek ad tremsed asidd-inu. Idd ur da teddud xas g yi ddaw usidd n wayyur igan win tafuyt s ucrad? - Is tgid tafuyt mid tiziri ?

- Ur gi ta wala ta. - I Mayed tgid ? - Seqsa annli-nnek. Snubbec s wallennnek. Allen-nnek ayed ak-igan imassen n usnubbec Rem tiawin-nnek i tlla ard tessemyared allen-nnek i yizenaen. - Myarent wallen-inu cigan n tallest d yimiq n usidd. - Axs ur trid ad i-tinid is tekkid ar tte mased s tallest ?! - Unna ur ta yukizen cigan tiras-nnes ha-t amm is idel s tallest. - S ucrad tallest tga agabib n ukllex idd asidd iga win usun. Tlid tisit ma s ttisined tiras-nnek iwa zmek-tent ma s tteqqled ? - Mayed sskare di ?! Ha-yi da qqare. - Ha-t ur i-tennid Mayed tzutfed ! - Yam nni-am gi amazi. - Maca matta uar d-tekkid ? - Kki-d acenkur. Dinna ag uki s tudert. Beddi, nu alektu illan g yimi-nnes day kke azalak allig annaye tabalut n usidd ingin zeg ilecmi . - Silel ijenien ad ur imiq ad tafed asmmuder-nnek.

23 LHistoire 24 Dmarrer 25 La mditation 26 La rapidit 27 Lever 28 Lindividu 29 Le perdu 30 Les restes 31 La lumire

Ad ittuse,fer###

40

ITWIL WIS KRA< N TSE<MA TAGRAWLA G UGDEZ


G wayyur n Nuwanbir n sin Yigiman d mraw d sin 2012 , ie-d walbum wis kra n tema tamazit Tagrawla mi fernen g uzwel Nra Tidet . Azwel-a issuturen s umata tidet iren i yimezda n unul ugmi , tarwa n yinezbayen yusin agari s irumiyen. Assa meqqar ggudin yiliiten usin tidinanin s ggaren auyyi i mayed igen Amazi ad ssutren ula nitni tidet . Tagrawla tga yat tema n uawan amazi atrar , tusey anezwum n tmentilt tamazit d tamazirt. Llan diges kra imesdinanen da kkaten s uyenna ursen illan ad nn-sgulun tabrat-nnsen n tlelli d tegdut d talwit d uzbu I yimazien dinna g llan s unya atrar nna sskeren d-tiwan nna d-bbin. Ssufeen-d g 2008 album-nnsen amezwaru Inekraf igen tarezzift i yinekraf n Umussu Adelsan Amazi, ssuf en-d g 2010 album wis sin mi gan g uzwel Akyata G walbum-nnes amazunu, tesrzeef Tegrawla yat tejmilt i yiman n Lwennas. Tsawel diges ef umennu- nnes ef tmazit d unas nnes allig t-nan. Llant g walbum semmust n tezlatin yaen tidet ; tamacahut ; emzwwur ; Azul ; Tisummir isawalen ef uref amazi d tudert-nnes igen anag.

41

AMAGRAD
TAFUGLA N BILMAWEN
Zayna AYT YASIN
Itsen yaen ar ttinin nwis kkan yimexxaen ar lessan timelsa n yi jed ad ren udmawen-nnsen far ad afen ad akren iqarien min ad tenyisin awed yan. Wiyya ar tteqqisen nwis da teggan medden tafugla-ya ad fken azal i yiwaezniwen d wactal-nnsen nna ten-issidiren. Bilmawen ne Bu Ubean iga isem n yat tfugla tamazit ittilin g wussan n art tfaska. Da ilessa Bilmawen ibeanen n yizamaren d win yifunasen d win yiejden maka amata da ilessa sa n yibeanen ifessusen n yi ejd ar iwmma udem s ukeus issaren d uzatim uzemmur ad ren udmawen-nnsen. Da ttamen aar n unugud ar ttekken art imezda ad asen-fken kra n sskwr ne awren ad t-zzenzen i wenna ittikin atig ddag tfukka tfugla-ya . G waar n tfugla-ya da ttinin ayt wawal nwis tella dar yimezda wahli aya , seg ur ta illi Lislam. Tafugla da tsawal ef tmacahut n yan bexxu aferkan nna ilessan ibeanen ar issiwid medden, amean ula axatar. G yan wansa n aa, s uzlag irem n Tesnasmin , da errsen yimezda ku imalas n der tfaska yat tfunast, da ttmattaren akw medden jaj yirem, ar ggarent tutmin tiwratin, ar ttasin izlan g ttallan ef umazan n lislam, Muammad. Der tallit n l aer da ttmutturen di ayt yirem ula yinebgawen mi d-ran g tewrerrayt n Harma. G tewrerraytad da ttnaen sin yirgzen, da asensselsan aqidur amellal d yixerraq ungalen, wenna ittuyarnan digsen iga u tmazirt ne anebgi da t-kerrfen sersen-t ammas n tewrerrayt ard fellas ifru kra izmaz ayed ittee abniq-nnsen. G wakud g da ttnaan iregzen da ittettey Bilmawen ne Ccmutit n Harma ar ismuttur ar

42

ittetter, ar ittamez ayenna akw d-uwin imezda d wenna ur as-ifkin amya da ten-ikkat s uar n unugu, qqimen g tfugla ar tin wui mezlla en. Da tteggan timnilit s asekka-nnes ad ssekren di tafugla attayen n yimalas. Akud g iiy Bilmawen ad ittekka amalu n yiwaezniwen ar isskar tigiwin teggan, ar ilessa timelsannsen ag issen ufgan amezgun g umezruy-nnes. Day, winna iqqaren tussan n umezruy ar ttinin nwis tafugla n Bilmawen ag ittisin ufgan ad yini ayenna ira, yili mayed diges iseksiwen ar as-ikkat abeqqa addag ifukka. Aya s umata da isnili yan uceqquf n umezgun g tella taa d ta. Tigiriwin-a min-d kra n medden ittinin nwis ixessa ad nekkes tafuglaya acku da tettegga tireft i ubulu n umetti-nne, wiye ar ttinin ixessa ad t-nekkes acku timelellay n umillus ayed tga tfugla-ya. Nsawel i untrupulug amazi usin Yequbi ef Bilmawen inna-a-d nwis tga tfugla n Bilmawen yat tfugla taqburt dar yimezda, ur izmir yan ad t-ikkes, ur nessin managu tebda maka tella g wahli n yidaren g Tmaza, ar as-qqaren g Rrif s Bba Ccix d Buf g ittekkan

Ddzayer, Bu Ukeus g Usammer d yismawen yaen nna ur nessin g tegzirin tiknariyin. Da d-tettnala tfugla n Bilmawen ussan n tfaska nna g d-ttilin imezda kullu g yirem, ad akin s umdaz. D ad t-id-ktin abda s tfaska igan yan wass imeqquren dar imezda. Ar ttinin imunselmen itteggan tasrtit s usan nwis ixessa ad ittuyakkes Bilmawen, maka imezda imazien d tmesmunin s umata umen g lewayed-nnsen d usar nna idsen bun. Imkinna inna Mass Ye qubi, irna nwis da swengimen yimezda ad ig yan ulmuggar amalan nna g iyen ad sbulun tamazirt-nnsen g tesga n yidles d tdamsa d usenul ametti i ku idaren g illa Bilmawen g Tmaza. Ddag tfukka tfugla da qqaren imezda i Lali ad asen-isdum talwit d lman, idiren g twizi d taymat abda inin ar timnilit ar imal. Ssekren awac ne aidus ad medzen. G taggara, idles ameukiy itkar s wahli n tawsiwin iilen issiliyen idles g tmurt-nne s afella. Ilaq ad yili wahil n tfugliwin n yimazien d tweniwin n ku irem ad tessudes ku aseggwas tafugla-ya ad ur izel g temrin n umezruy . Issapl-t-id seg tao\abt% M.AGNAW

43

ASEFRU
TAQESSULT1 N YIRINEN
Sarsep tafekka2-nu inger tsekwla A,ar pef u,ar, allen s afella Ikcem wa iffep wann, tawuri tezla
Afus s ayerri, annli3 yuyella

Yidir BENOEDDI
Tizi-n-Yimnayen 05/08/2012

An/i/ n tegzirt4 , anepmis ur issenfal Ime..awen$ titi, izri amm yimal ! Ayenna d-te//eg tfunast$ ur ili anazal ! Irpa wawal, iqqref win uzal ! Tin ssufep ulli, sekcem ulli !
Inger yifassen n wi, amya ur illi Ssneksen s txendallast$ settun i,elli N yiseggwasen ugari g ap-ikcem upalli Ufsen-ap i tillas, inger yimukrisen Nedder g tawda amm taxxuct n yin/aden Itteffren i tmaddit n sin waskiwen5 Asirem amezwaru d ameggaru g wulawen
44

1 2 3 4 5

Petite grappe Corps Cerveau Ile Cornes

ASEFRU
ULI N TLELLI
Ad knu i ugellid1 n tlelli Isuyya , ikref ad ur narem ilili Afa g wul d yimi , g ufus iselli Yufa ARAMU Maka igellin g tudert yurem ilili Yazen-a-d g waman n tuda ta Gen yimeawen n mma-nnes asif s tu Tga Asafar , afus , es ayenna g ur tu S wassa2 n yimenasen ad am-ini ssuref-i Ad knu i memmim agellid n tlelli Ddi , bedde , suyye3 , nekrat ad nili Ur a-turiw tili ula nga d ulli Asurif furat abrid n ULI Unna ur iiyen yawes4-a s yifesti hilli Ad ak-knu a agellid n tlelli 1 Roi 2 Ad fure abrid-nnek a Sliman ULI Nom

Ifran g 05-08-2012
45

crier 4 Aide
3

IZUMAL
MULUD MOEMMRI$ AMUSNAW AMAZIP
Dris KMADU
colline oublie s tefansist ! Ger iseggwasen n 1957 ar 1962 , igaa Memmeri er Lmeuk iqqim diges allig tee Tzeat tafansist tamurt n Tferka-nnes , yuul s Ddzayer ixdem d aselmad n tutlayt tamazit g tesdawiyt n Ddzayer, ar issera Aferkaw n umezruy n yigduden aya inger 1965 d 1972 , min tattut n usmutter n yirisen n umedyaz Si Muend g 1969. art uya iga amenhal n iferkawen n yidles n L aci , amezruy atrar lumen amezruy n yigduden ! Deg 1980, ayenna yusey tamazzalt n wad isnil i Imezraw n Tizi Wezzu yan usarag ef tmedyazt taqbut n ugdud azwaw maca ittugdal ; ig uya asrag amezwaru n mebdiwt n Tfsut Imazien ! G 1982 ; issker g Bariz Tuddsa n yiselmaden d tagmi n Tmazit " Centre d'tudes de recherche Amazighes " d tesunt n "AWAL" ! G 1988 dat n tisrinnes s useggwas ittuqbal g tesdawit n La urbun d abib ! Mulud At Memmer immut g 26 Febrayer 1989 , wahli n mdden nnan nwis anabad n Ddzayer ayed t-inan ! Yaru Mulud At Memmer: mennaw n yisekkinen g ugensu n tutlayt-nnes d tutlayin yaen : Ungalen zund Tawrirt itwattun# Ismutter, timucuha tiqburin g Macahu d Ttel mcahu$ d isefra n Si Mu;end U M:END g Isefra n si Mu;end U M:END# G tje\\umt yaru taje\\umt n tmazpit. Ur izriy Dda Lmulud awedyan iger g ur i//i ka$ gguten warraten-nnes g tesnilsit d tesnalsa

Mulud Memmeri , ne Mulud At M emmer , amyaru d ufgan ifkan uddur ameqwran i yidles d tutlayt tamazit ; d netta d amezwaru isslemden Tamazi t g tesdawit n Ddzayer. Ilula Dda Lmulud ass n 28 Dujanbir 1917 g irem n Tewrirt Mimun g Ayt Yenni di Tizi Wezzu, immut ass n 25 Febrayer 1989 si in Dea ayenna yaul zi Lmeuk . Tameddurt : Mulud At Memmer , seg temi-nnes , ilmed g tinmel n yiremnnes . G 1928 , isikel er Lmeuk sur Xxa-nnes illan g ba. Milmi ilkem g usemmud ku n yiseggwusa , yaul s Lezzayer ad ifukku alemmud-nnes g u erbaz n " Bugeaud" g teremt n Tmana t ! Kra n yiseggwasen r ma ifukka ti ri-nnes , iga tawuri n uselmad g u erbaz bu wassa : "Louis-le-Grand ". G useggwas n 1942 , art wuguz n Marikan ef Tmaza , yannay Dda Lmulud igran n yimeni n alyan , Fansa awed Lalman ! Ayenna g isares umennu amalan abraten-nnes g useggwas n 1945 , ifka afus-nnes g ugraw n yiselmaden g Baris ; yuul s Ddzayer g Cutanbir 1947 , ixdem aselmad g t ermatin n Lemdiyya d Ben aknun , dinna g yaru adlis-nnes amezwaru g 1952 : " Tawrirt yettwattun " nni La

46

IZUMAL
AGELDUN AMAZIP$ MU:END OEBD LEKRIM LXE>>ABI
Yidir BENEDDI

Muand n ebd Lekrim Lxeabi amenas amazi ikkan mgal tamharsa (colonialisme) n Ubelyuni. Ittufka-as yisem n ulu n Arrif, d yizem n Arrif. Kecmen ddaw tenba-nnes cigan n yierman s yisem n ugeldun n Arrif, imkinna yugi ad ig agellid n Arrif. Ifka-as ugellid n Meuk Muammad wis semmus aswir n Maical, isti-as ubelaman ahindi yan watig nwis yuwes imussuten n tlelli, maka yugey akw aya. Ilula-d ugeldun g tmazirt Ajdir g Warrif aseggwas n 2832 (1882) ilmed ef ufus n yibbas, immatti s Fas dinna ag ifukka tiri-nnes, yume cigan n twuriwin aselmad, amastan, yamu g ayt umis n El Telegramma Del Rif, d umastan n yimastanen g Mlilya, dinna ag t-umen Ibelyuniyen g ukurmu, uulen remen-as. Fr uyenna imi ibbas ebdelkrim Lxeabi g tesga n Yibelyuniyen yuul ugeldun netta d ugmas Memd ismun ierman n Arrif ( Ayt waryael, ayt tamsaman, ayt tuzin, ibqquyen... d yierman yaen n Arrif d wiyya n Yijebliyen), gin tamunt mgal amharsan

abelyuni nna rnan g yinii n Wanwal, dinna g ittyarna usbelyuni s tenba n Silvistri iggullan i ugellidnnes Alfunsu 13 issa-d atay g tgemmi n ebdelkrim Lxeabi g Ujdir, itteyasen Muend allig yaul issewa uggaden i yiserdasen-nnes, aseggwas n 2870 (1920). art uyenna issker ugeldun tagduda Arrif (rpublique Arrif) aseggwas n 2871(1921) tuki Fansa d belyun s tawda, munent mgal-nnes aseggwas n 2876 (1926) smuttrent semmus tmia n yigiman 500.000 n userdas (soldat) d kigan n taylalin d yierrabuten n yimeniten. Tuta belyun s yimrigen ikimawiyen tikkelt tamezwarut g Wafriqya g uzref n ufgan amazi g mmuten yigiman n medden, issexxu akal i tkerza, ya i enka n tfekka g tarwa. Azam gan digne ur ittyattu, ayenna yumman i ugeldun amazi ad isires amrig aseggwas n 2876 (1926). Awin-t g uzwag(exil) s tegzirt Riyunyun. Imun d unas ig afus g maa imussuten n tlelli : Dzayer, Tunes, Libya...atg, allig immut g Mier ass n 23 yanayer 2913 (6-2-1963).

47

TIYSAS$ AMMUD AMEZWARU N MU:A BENSAYEN


Masin/Asirem Amazip Issufe-d MUA BENSAYEN ammud-nnes amezwaru n tmedyazin g Dujanbir n sin yigiman d mraw d yan 2011. Ig taawsa nna s d-yiwi umyaru amazi Mua tamesurt n tamunt n yimaraten n Merruk ayaw n Yimeteren . Ka da semmectagen tiysas n usemmi ka tin tayri maka amyaru n wammuda ifren-as azwel-a smi yusey tiysas n tmazi t igan tudert-nnes . Yasey aggwa nwad yawes g yiger n tsekla d tutlayt d terma d ubas amazi . Llant mraw d sat 17 n tmedyazin g umur amezwaru n wammud-nnes , da sawalent ef tnezbayt d t ensa d tmazit, ilint tmedyazin yaen isawalen ef tayri d usirem d tlelli , Amur wis sin diges timedyazin s wanya aqbur iga-as g uzwel n umeggaru-a nni-asen ; nnan-i ; nnan awi-d acal timedyazin n ccyux d yinemisennnsen d yizlan ttemraran gratsen . Mua BENSAYEN iga yan umenas dilulan g Tdiust g 1980. Di iga aselmad g Tinir , ifka uddur i mayed ittini s tirra , yakey seg zik s imen i adelsan. Seg temzi-nnes ayed ismuttur izlan, ig ahwawi n uidus ar iggar tigezzumin ar itturu isefra. Ixater-d ddaw useklu n yidles yagem g tnu-nnes inyaten isswunfun iman .

48

ASEFRU
TAPUFI1
Ukip d usemmi, Walu nek d mi ! Tmessus-i tudert Tenp-i tpufi Ur ufip assenfi2 Nnip tidet Fafap-d g tgemmi Jaj3 ilel n yu Akip d unerpi Temmecteg digi tpufi Ar ssarap tamazirt A,u n walu,4 Ifes n lfevva Apuyyi n dadda Tzayed-i tpufi Ar ttinip Bayyada Ijey n teg/iwin5 Timawayin ! Wa tapufi-nnem a tamazirt
1

Asafu UBRHIM
Misur 17/10/2961

Nostalgie 2 Abri 3 Au coeur 4 Boue 5 Jeunes lles


49

ASEFRU
:LA SU !
R/em1 allen fafad Mpid anef tiflut Tayri tesgwa..a Uwip-am-tt-d Ldey talkiwt2 ar a,ar Slelli-d abbuc3 Abniq4 n le;rir5 Nter tiserraw Anef ad t-/rep A;bub n wa,il ad t-armep6 Ssu afdam atg-i aptir7 Nep alu, nep alim :la Su eg-i adpar Anef ayenna akw ityanafen G unerpi i==aren timi.. K,ip iri ur ap-iri Tgas awal

Asafar LIHI
Tamensa mar 2962

Ouvrir 2 Fentre 3 Sein 4 Prison 5 Soie 6 Dguster 7 Epine


50

TAMACAHUT
TIN
Ittuna-as i Uyul : Qad tegt ayul , ar tnekkert seg uneqqer n tafuyt ar aelluynnes. Qad tasit ef tdawt-nnek aaa , teet timzin . Ur tennit ad tecwut , tidirt 50 n useggwas Irar uyul : Ad ge ayul maka cigan 50 n useggwas , ri es 20. Ittuna-as-d : waxx ! Ittuna-as i uydi : Qad tegt aydi tut tiyedrin n ufgan , tafet-as akw imeddukal . Qad tawet g yibgiz-nnes , tidiret 30 n useggwas. Irar uydi inna : Kigan ayenna ! ri es 15. Ittuyan-as : waxx ! Ittuna-as i Ubaus : Qqad tegt abaus tenut tibercetta s tiyye , ar tesat arraw n medden . Qad tidirt 20 n useggwas . Irar-d ubaus : 20 n useggwas , bezzaf ayenna, ri es 10. Yili-as uyenna itter Ittuna-as : waxxa ! Iggru Ufgan Ittun-as key ay afgan , lmexluq ikksen ccwiyt i mayed illan !

UMDAN
urek alla , qad teswengimt ar d-tegt amar ef yimudar d yiwa ziwen d waylalen . Temer-d yili-ak udabu d wuddur g umaal , teddert 20 n yiseggwasen . Irar-d ufgan : Ad ge afgan af ad ddre 20 n useggwas , innegza uyenna . Ri 30 ur iri uyul D 15 ur iri uydi D 10 ur iri ubaus . Ittuna-as-d : waxx ! Seg dinna ayed issen ufgan Seg dinna ayed ittidir 20 n useggwas d afgan yawel 30 n useggwas amm uyul ikkat tamara Ig-as xatren icirran Yidir 15 n useggwas amm uydi idu taddart , yawe g uyenna as-gran Ig iwessir , yawe ef tastat Yidir 10 n yiseggwasen amm ubaus Ig win iberdan seg taddart s taye , ig mulley i warraw-nnes . Ig abaus ar isea arraw n warrawnnes

Issaul-tt-d seg tefransist : Masin AGNAW

51

Vous aimerez peut-être aussi