Varkening utbildn bb o j r e l l e

En rapport frn Moderat Skolungdoms tankesmedja

Moderata Ungdomsfrbundet | Stora Nygatan 30, Stockholm | info@muf.se muf.se

Inledning

Moderat Skolungdom r norra Europas strsta skolpolitiska ntverk. Organisationen har alltid arbetat fr ett skolvsende dr den enskilda mnniskan kan skapa sig en framtid, men trots detta har den politiska utvecklingen och idskapandet inom Moderat Skolungdom sttt stilla den senaste tiden. Detta vilket har lett till att vr roll som skolpolitisk aktr har frsvagats. Vi har identifierat det strsta skolpolitiska problemet i dagens Sverige som att skolan i fr liten utstrckning frbereder elever fr nsta steg, med detta menar vi antingen vidareutbildning eller arbete. Ungefr var femte ungdom r idag arbetsls och det vore naivt att endast beskylla vissa specifika hmmande krafter p arbetsmarknaden, ssom turordningsreglerna i lagen om anstllningsskydd, fr detta. Vi tror att det lngsiktiga problemet med arbetslsheten bland ungdomar r djupare n s och bygger p den onaturliga vergngen frn utbildning till arbete. Tyvrr r denna vergng inte lttare att verkomma fr gymnasieprogram vars uppgift r att frbereda sina elever fr hgskolestudier. Den hr rapporten kommer att behandla problemet med den nedtgende trend som den svenska gymnasieskolan befinner sig i. En skola dr allt frre nr arbetsmarknaden svl som hgskolan. Skolors incitament ligger i att locka till sig elever d systemet r uppbyggt kring skolpengen.Typiska moderata vrderingar har alltid varit att man ska gra rtt fr sig och de som lyckas bra med detta ska ven bli belnade, d mortter driver engagemang. Trots den grundlggande instllningen har skolan frvandlats till en plats dr kvalit endast bedms p hur mnga elever som gr p skolan, vilket har gjort att flumskolan nu r ett faktum. I vr vision finns en skola som bejakar syftet med de olika programmen vidarestudier eller arbete.

Utbildning leder inte till arbete

Lsret 2011/2012 studerade drygt 385 000 elever p gymnasiet. Statistik frn Statistiska centralbyrn visar att 52 procent pbrjat arbete tre r efter avslutade studier p gymnasiet.1 Cirka 13 procent kommer vara arbetslsa tre r efter avslutade studier. Den totala kostnaden fr hela gymnasieskolan r 2010 var cirka 37 miljarder kronor. P en tre rs period, i och med att man gr gymnasiet i tre r, r det en kostnad p 111,5 miljarder kronor. Av de elever som valde att arbeta var det hlften av dessa som inte arbetade inom ett omrde som deras utbildning var avsedd fr. Det br d tillggas att kostnaden fr att utbilda dessa personer var 28 miljarder. Detta innebr att samhllet lgger stora summor pengar p varje rskull till att utbilda elever till yrken som inte efterfrgas. Problemet med att de har ett arbete som inte verensstmmer med den utbildning de har r att de fre detta eleverna p det viset konkurrerar om jobb som andra personer har kompetens fr och detta leder till att ngon helt enkelt frblir arbetsls. Samtidigt finns det i mnga yrkeskategorier ett arbetskraftsunderskott. Det mest effektiva r drfr att man anpassar utbildningen efter vad som faktiskt efterfrgas av marknaden. I det vre diagrammet till hger ser vi vilken typ av sysselsttning eleverna hade tre r efter avslutade studier. Det nedre Diagrammet till hger visar i vilken mn de som hade ett arbete, hade ett arbete som stmde verens med deras utbildning.

6%

6%

Samtliga gymnasieprogram
52%

Arbetande Studerande Var arbetslsa Gjorde annat

Klla: SCB

37%

13%

23%

Samtliga gymnasieprogram
Helt/till strsta delen Till viss del Inom ett annat omrde Utbildning inte riktad mot ngot srskilt omrde
Klla: SCB

50%

14%

http://www.scb.se/statistik/UF/UF0512/2008A01/UF0512_2008A01_SM_UF86SM0801.pdf

Naturbruksprogrammet
Det skiljer sig mycket mellan de olika gymnasieprogrammen och det r drfr intressant att jmfra ngra av de olika programmen med varandra. De program vi jmfr r program med strst skillnader gllandes arbete efter avslutade studier.
Naturbruksprogrammet
9% 18% 67% 6%

Omvrdnadsprogrammet
Jmfr man istllet detta med hur det sg ut p omvrdnadsprogrammet ser vi en hel del tydliga skillnader.
Omvrdnadsprogrammet
Arbetade
28% 55%

2%

15%

Studerade Var arbetslsa Gjorde annat

Klla: SCB

Arbetade Studerade Var arbetslsa Gjorde annat

Klla: SCB

Omvrdnadsprogrammet
16%

3%

Helt/till strsta delen Till viss del

74%

Naturbruksprogrammet
33% 54% 10%

10%

Helt/till strsta delen Till viss del Inom ett annat omrde Utbildning inte riktad mot ngot srskilt omrde
Klla: SCB

Inom ett annat omrde

Klla: SCB

Naturbruksprogrammet kostar cirka 100 000 kronor per elev varje r. I r lser 11 500 elever p naturbruksprogrammet, vilket innebr att ver en trersperiod kostar dessa elevers utbildning 3.45 miljarder kronor. Av dessa elever vljer 66 procent att inte studera vidare, utan stlla sig till arbetsmarknadens frfogande. 57 procent av de elever som vljer att jobba efter gymnasiet har efter tre r inte ett arbete som stmmer verens med deras utbildning. Kostnaden fr att utbilda de personer som inte hade kvalificerade jobb lg p 1.29 miljarder kronor. Detta kan jmfras med att det kostade Stockholms lns landsting en kmiljard att f bort kerna inom vrden.

Omvrdnadsprogrammet kostar cirka 76 000 kr per elev varje r. I r lser 14 590 elever p omvrdnadsprogrammet, vilket innebr att ver en trersperiod kostar dessa elevers utbildning 3.32 miljarder kronor. Av dessa var det 55 procent som tre r efter avslutade studier hade jobb och 2 procent var arbetslsa. Totalt stod allts 57 procent till arbetsmarknadens frfogande och 84 procent av dessa elever arbetar med yrken relaterade till sin utbildning tre r efter avslutade studier. Med andra ord stmde antalet elever som examinerades frn omvrdnadsprogrammet verens med vad arbetsmarknaden efterfrgade.

Estetiska programmet
Det estetiska programmet r ett hgskolefrberedande program, men nd r det 45 procent som arbetar tre r efter avslutade studier och 5 procent r arbetslsa. Av dem som arbetar s har 78 procent ett arbete som inte alls stmmer verens med deras utbildning. Med andra ord sker det ett dubbelt slseri med pengar, bde p grund av det faktum att det bara r 42 procent som studerar vidare och ven p grund av att det knappt r ngon som har ett kvalificerat jobb.
8% 5%

Energiprogrammet
Energiprogrammet r ett av de programmen som har lyckats bst nr det gller att f sina elever i arbete efter avslutade studier. Tre r efter avslutade studier var det hela 84 procent av alla elever som hade ett arbete och av de som arbetade hade 78 procent ett arbete som var relaterat till den utbildningen de hade skaffat sig. Lsret 2010/2011 var det ca 4500 elever som lste p energiprogrammet och en plats p dr kostar skattebetalarna 90 000 kronor. Den totala kostnaden fr de tre r som man lser p gymnasiet blir d 1,2 miljarder och eftersom det r en hg andel som lser p energiprogrammet, som fr ett kvalificerat efter gymnasiet, anvnds en stor del av pengarna till att faktiskt utbilda elever i det som efterfrgas av arbetsmarknaden.
2% 6% 8%

Estetiska programmet
Arbetade
45%

Studerade Var arbetslsa Gjorde annat

Klla: SCB

42%

Energiprogrammet
Arbetade Studerade
84%

4% 5% 13%

Estetiska programmet
Helt/till strsta delen Till viss del Inom ett annat omrde Utbildning inte riktad mot ngot srskilt omrde
Klla: SCB

Var arbetslsa Gjorde annat

Klla: SCB

78%

Energiprogrammet
22% 8%

Lsret 2010/2011 var det ca 20 000 elever som lste p det estetiska programmet. En plats p det estetiska programmet kostar skattebetalarna ca 90 000 kronor. Detta innebr att den totala kostnaden fr alla elever som lser p det estetiska programmet blir under hela gymnasietiden 5,94 miljarder kronor. Utbildningskostnaden fr de elever som har gtt p det estetiska programmet och vljer att arbeta men som inte har ett jobb som stmmer verens med utbildningen ligger p 2,3 miljarder kronor. Med andra ord r det pengar som inte anvnds till att utbilda elever i vad som faktiskt efterfrgas av arbetsmarknaden.

Helt/till strsta delen Till viss del

65%

Inom ett annat omrde

Klla: SCB

Frisrprogrammet
Ett annat program dr det finns stora problem r frisrprogrammet. Varje r examineras det cirka 2600 frisrer och detta samtidigt som frisrernas branschorganisation anser att det endast finns behov av att utbilda 500-600 varje r.2 Frisrprogrammet r visserligen inte ett nationellt program, men anledningen till att problemet uppstr r detsamma som fr andra program och det r att skolor fr betalt per antagen elev.

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/frisorer-utbildas-till-arbetsloshet_5710481.svd

Sammanfattning
En fre detta socialdemokratisk finansminister vid namn Gustav Mller sa en gng att varje skattekrona som inte anvnds effektivt r en stld frn folket. Att utbilda elever till okvalificerade arbeten r ett tydligt exempel p att inte anvnda skattepengar effektivt. Syftet med utbildningsvsendet r att frbereda eleverna till antingen arbete eller vidare studier och om man gr till exempel naturbruksprogrammet r syftet med det att man ska arbeta med ett naturbruksrelaterat arbete. Dock ser vi tydligt att s inte r fallet. En av anledningar till att det ser ut p det hr viset r sttet som skolorna fr betalt p. Alla skolor, bde friskolor och kommunalskolor, fr pengar baserat p hur mnga elever de tar in p sitt program. Skolpengssystemet gr ut p att varje elev har en viss summa pengar som fljer med eleven till den utbildningen de vljer. Detta r et bra stt d det har gett eleverna mjlighet att f mer valfrihet i i sitt val av gymnasieskola. Dremot r sttet som skolpengen delas ut till skolorna vldigt ineffektivt i och med att skolorna fr pengar baserat p hur mnga elever som blir antagna till deras utbildningar. Detta leder till att mnga skolor vljer att starta utbildningar och ta in p elever till utbildningar som de vet r populra. Skolorna behver inte ta ngot som helst ansvar till om eleverna fr jobb efter avslutade studier eftersom: Skolpengen baseras inte p om elever fr jobb eller inte efter avslutade studier. Det r dlig matchning mellan vad vra elever utbildas i och vad som efterfrgas av arbetsmarknaden. Det r ett slseri med elevernas tid, lrarnas tid och med skattemedlen.

Den offentliga sektorn som arbetsgivare

I den senaste skolreformen, GY11, understryks vikten av entreprenrskap i samtliga av gymnasieskolans nationella program.3 Det hr r ett stt att snka trsklarna mellan skolan och jobben. Men utan att ifrgastta det egna fretagandets roll p arbetsmarknaden, r verkligheten betydligt mer vergripande n s. Sedan 1950-talet har de allra flesta jobben kommit frn den offentliga sektorn och inte den privata.4 Denna trend har dessvrre inte avspeglat en frndring i utbildningsvsendet. En grundbult i en frihetlig politik r att alla jobb r bra jobb, ven offentliga. Stat, kommuner och landsting r en vital del av den svenska arbetsmarknaden, vilket br speglas i elevers utbildning. Yrkesfrberedande program br i strre utstrckning stta potentiella arbetsgivare i fokus. Medan den privata sektorn tenderar att anstlla elever frn en del program (frisrsprogrammet), tenderar den offentliga sektorn att till exempel anstlla elever frn andra program (omvrdnadsprogrammet). Arbetsstten skiljer sig mellan de olika sektorerna, vilket ocks br anpassas till programmen. Den offentliga sektorn blir allt strre, detta br tas i beaktande nr skolverket utformar program Fokus p entreprenrskap r bra, men majoriteten av skolelever blir inte entreprenrer

3 4

http://www.skolverket.se/forskola_och_skola/gymnasieutbildning/2.2953/2.3021/2.3025 http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Arbetsmarknad/Sysselsattning/Privat-och-offentlig-sysselsattning--historiskt/

Elevers val av skola och antagningen till gymnasiet

Nr elever vljer gymnasieprogram ligger det i elevers intresse att vlja ett program som kommer att ge dem ett jobb i framtiden. Dock finns det flera andra faktorer som spelar in nr elever vljer gymnasieprogram och skola. Mnga vljer program utifrn vad de uppfattar som roligt och numera erbjuder mnga skolor till exempel gratis datorer och krkort, ngot som sjlvfallet ocks pverkar valet. Det behver per princip inte vara negativt att skolor erbjuder detta, d problemet uppstr nr skolan som erbjuder detta levererar en utbildning som inte ger jobb. Samtidigt kan tillstrmningar ske till dessa skolor fr att de exempelvis fr en brbar dator. Det hnder nstan aldrig att en skola marknadsfr sig med vad som hnder med eleverna efter att de har avslutat studierna. Hr finns ett tydligt problem. Skolans uppgift r att frbereda eleverna fr livet efter avslutande studier och arbete r en betydande av detta. Detta r ett problem som skolorna sjlva skapar i mngt och mycket i och med att de hela tiden snker trsklarna fr att komma in p utbildningarna. Det r ven ett problem d eleverna inte vljer utbildning utifrn vad man kommer f fr arbete efter avslutade studier. Fr att komma tillbukt med detta problem krvs det bde att eleverna, nr de sker till gymnasiet, ges en bttre mjlighet att analysera vad deras potentiella program ger fr resultat nr de avslutat sina studier. Dessutom har skolan som eleven vljer ett stort ansvar. Det finns inget egenvrde i sig att g i en viss skola utan anledningen till att vi verhuvudtaget har ett utbildningsvsende r fr att det ska leda till ngon form av arbete som gr att man kan bidra till samhllet, men ven bidra till sitt eget liv. Om fokus ligger p vilken typ av frmner man fr vid en viss skola och inte vad man faktiskt fr fr kunskap, har anledningen till att

vi utbildar oss blivit sekundr. Detta ger dliga konsekvenser, bde fr eleven sjlv d det r slseri med hans eller hennes tid och fr samhllet d man har slsat pengar p ngot som inte ger ngon typ av positiva resultat. Fokus br alltid ligga p vilken typ av kunskap som eleven fr och hur vl frberedd eleven r fr att ta nsta steg, om det antingen r hgre utbildning eller arbete och inte om man fr en dator eller gratis krkort. Som det ser ut nu finns det i stort sett ingen typ av extern kritiker av skolorna, s lnge skolorna inte begr fatala misstag. Skolorna kan i sin marknadsfring skriva vad som helst utan att man har ngon direkt mjlighet att kontrollera det verhuvudtaget. Exempelvis kan en skola enkelt locka till sig elever genom att skryta med att elever fr bra betyg p skolan. Om betygen stmmer verens med kunskaperna ses som ointressant i sammanhanget och det samma gller huruvida eleverna fr arbete eller inte efter avslutade studier. Elever vljer utbildningar utifrn andra preferenser n om de fr jobb eller inte. Skolorna marknadsfr sig inte med vad som hnder med deras elever efter avslutade studier. Fokus ska alltid ligga p vilken typ av kunskap skolorna kan ge sina elever och hur frberedda eleverna blir fr att studera eller arbeta eftert.

Hur bryter vi trenden?

Att lsa de hr problemen r av stor vikt d det r ett enormt slseri med resurser som sker. Det viktigaste r att man p ett tydligt stt ser till att skapa incitament fr skolor att i s stor utstrckning som mjligt f sina elever i arbete eller i varje fall frberedda fr arbete. En konkret tgrd r att styra skolpengen och hur den ges ut. Som skolpengen r utformad nu, fr skolorna betalt endast baserat p hur mnga elever skolan har. Det finns inget fretag i hela vrlden som tjnar pengar p en produkt som inte fungerar. Samma princip borde ven glla vra skolor. Utdelningen av pengar till skolor borde till viss del baseras p vad de faktiskt uppnr fr resultat. Erbjuder skolan ett naturbruksprogram, men vldigt f som gr linjen fr jobb inom sitt utbildningsomrde, r det inte mer n rimligt att skolan fr mindre ekonomiska medlen att bedriva det specifika programmet med. D skapas det incitament fr skolorna att starta utbildningar som ger jobb. Idag finns det arbetskraftsbrist, exemplen r: lastbilsmekaniker, golvlggare, och programmerare. ndras utbetalningen av skolpengen blir skolorna tvungna att matcha sina utbildningar med vad som efterfrgas av arbetsmarknaden, eftersom de fr mindre resurser annars. P det hr sttet anvnder vi skattepengar p det mest effektiva sttet. Man ser till att utbilda elever i yrken de faktiskt har nytta av och dessutom anvnds lrarnas tid bst. Kritiker till friskolor och skolpengssystemet som fenomen, brukar ofta ppeka att stora vinster delas ut medan kvaliteten sviker. Detta r ngot som helt och hllet undviks med en reformering kring hur skolpengen betalas ut. Mjligheten att gra vinst finns d kvar, men endast om kvalitten, det vill sga slutprodukten r bra.

Andra stt att kvalitets skra utbildningarna r genom att infra externa examinationer. P s vis r skolorna tvungna att leverera en bra utbildning fr att kunna marknadsfra sig med att de faktiskt r en bra skola. Skolor som under lngre tid inte klarar av att uppn vissa ml ska man dessutom vervga om man ska stnga. P s vis skapar man incitament fr skolorna att hela tiden frbttra kvaliteten p sina utbildningar.

Fr stort avstnd mellan gymnasieskolan och hgre studier

Steget till universitetsstudier r lngt ifrn lika naturligt som det r att studera vidare frn grundskolan till gymnasieskolan. Detta beror delvis p allt fr stora geografiska och kulturella skillnader. Mnga stder runtom i Sverige har inte ett universitet, vilket gr att mnga elever aldrig fr en chans att beska ett universitet frrn dagen de faktiskt brjar p ett. Detta r en enorm skillnad frn gymnasieskolan, d nstan varje stad har minst ett gymnasium vilket gr att elever inte bara fr en nrhet till gymnasieskolan utan ven mnga chanser att beska det. Uppsala r en typisk universitetsstad. Med det menas att universitet utgr en stor del utav staden, bde kulturellt och socialt. P gymnasieskolan Katedralskolan i Uppsala var det 88.5 procent av eleverna vilka hade studerat vidare efter tre r. 5 Samtidigt var det p Leksands gymnasium endast 32.7 procent som valde att studera vidare tre r efter avslutad utbildning.6 Rikssnittet p andelen gymnasieelever vilka vljer att studera vidare inom tre r ligger p 54.8 procent.7 Uppsalas skola lg drmed ver rikssnittet, medan Leksands skola lg under. Det kan drmed konstateras att nrheten till ett universitet spelar en stor roll. Nr hgstadieelever ska vlja gymnasieskola erbjuder de flesta gymnasium prova p-dagar eller ett ppet hus, dr elever i rskurs nio fr se vad skolan har att erbjuda. Detta betyder inte att det ska byggas universitet i varje stad, men gymnasieelever borde lttare kunna f prova p hur det r att leva i en universitetsstad och studera. Geografiska, sociala, samt kulturella aspekter spelar alla en viktig roll. Grundskolan och gymnasieskolan har ungefr samma stt att lra ut. Nr studenter istllet kommer till universitet ndras det mesta. 6-timmars-dagar blir 1-timmes-frelsningar. Kortare uppsatser frvandlas till djupa rapporter, vilka det opponeras p. Arbetssttet

br inte skilja s pass mycket som idag Om potentiella studenter istllet frbereds redan i gymnasieskolan, snks ven trsklarna fr fortsatta studier. Alla elever i gymnasieskolan skriver ett 100-pongsarbete i rskurs tre och mnga vljer att skriva en rapport eller uppsats. Dessa arbeten br direkt avspegla hur en rapport och uppsats ska skrivas p hgre niv. Om en elev vljer att skriva en rapport, ska den vara skriven p ett stt som gr att en universitetsstudent lika grna skulle kunnat skriva den. Allt fr att elever lttare ska f en kad frstelse fr universitet och vad det innebr att g dr. Om eleverna lyckas med det, kar deras kunskap och universitetsvrlden knns inte lika frmmande vilket kommer hgst troligen leda till att fler elever vljer att studera vidare. Fr att ytterligare skapa en naturlig vergng frn studiefrberedande gymnasieprogram till universitetslinjer br ven sjlva projektarbetet inspireras mer av universitet. Det kan direkt sktas av, delvis av, eller tminstone utformas som en uppsats eller rapport skriven p ett universitet. Hr fr eleven en kontakt med arbetssttet som r vanligt p hgre niv, och vidarestudier blir frhoppningsvis inte lika obekant.

http://www.gymnasiekvalitet.se/compare?pn=Samh%c3%a4llsvetenskapsprogrammet&mn=Falun&allcounty=True&selection=202900401|SP http://www.gymnasiekvalitet.se/compare?pn=Samh%c3%a4llsvetenskapsprogrammet&mn=Uppsala&allcounty=True&selection=38002402|SP, 38016301|SP,38017401|SP,38002201|SP 7 Ibid

5 6

10

P universitet lser man ett mne i taget. En student vid exempelvis Juristprogrammet brjar med att studera grundlggande juridisk metod fr att sedan lsa statsrtt.8 Genom att lsa frre mnen anpassar sig eleverna mer till hgskolans stt att arbeta, vilket underlttar deras anpassning till universitet och drmed kar chansen till att de studerar vidare. Geografiska och kulturella skillnader mellan gymnasieskolan och universitet har ett samband med att elever inte studerar vidare. Samarbetet mellan gymnasieskolan och universitet mste ka. 100-pongsarbetet br kunna kopplas till universitet. Om en elev vljer att skriva en rapport, ska rapporten vara skriven p ett stt som ett universitet skulle krva. Frre mnen gr att eleverna anpassar sig bttre till universitets arbetsstt.

Steget till universitetsstudier r lngt ifrn lika naturligt som det r att studera vidare frn grundskolan till gymnasieskolan.

http://www.uu.se/utbildning/utbildningar/selma/utbplan/?pKod=JJU2Y&lasar=12%2F13

11

En internationell jmfrelse

International Baccalaureate
De svenska gymnasieprogrammen saknar mjlighet fr elever till att specialisera sig inom f mnen. Eleverna kan drfr inte djupdyka i ett omrde dr de i framtiden troligtvis kommer studera. Drfr r det intressant att titta p statistik ver hur mnga som r intresserade av att ska till hgre utbildning bland gymnasieelever frn olika program. De som r mest intresserade av att ska till hgre utbildning bland gymnasieprogrammen r elever frn International Baccalaureate, IB, dr alla elever planerar att lsa vidare.9 Samtidigt vill nio av tio frn det naturvetenskapliga programmet fortstta studera medan det r tre av fyra elever frn samhllsvetenskapliga och estetiska programmen.10 Underskningens resultat borde inte komma som en allt fr stor verraskning. Den breda utbildningen med flertalet mnen jmfrt med IB:s arbetsstt som innebr frre, djupa mnen, har tydligt visat sina brister. Det r inte i bara denna underskning, utan ven i elevens attityd mot gymnasieskolan. Den svenska gymnasieskolan har mycket att lra av programmet International Baccalaureate, bland annat: International Baccalaureate r en global gymnasial utbildning, dr eleven studerar sex grundlggande mnen under sin gymnasietid. Alla slutprov rttas av externa examinatorer med klara och detaljerade betygskriterier, vilket underlttar bde eleverna och lrarna fr rttvisa och objektiva betyg. Dessa externa examinatorer rttar bde muntliga och skriftliga slutprov. Kritiker till externa examinatorer menar att det vore ogenomfrbar att dessa skulle rtta muntliga prov, men med IB som exempel faller det argumentet. Genom att lta eleverna reducera antalet mnen och istllet f mjlighet till att specialisera sig inom de mnena kommer att fungera som ett hjlpmedel till elevens framtida universitetsstudier. Kritiker menar att en nedskrning av mnen skulle ka

riskerna fr de elever som nnu inte har en klar uppfattning kring deras framtida studieval. Istllet fresprkar man ofta en gymnasial utbildning med en bred bas som innehller flera kurser. Eftersom den hgskolefrberedande gymnasieutbildningens huvudsakliga syfte r att frse eleverna mjligheten till att fortstta en framgngsrik studie inom den hgre utbildningen, borde inte frdjupning uppfattas som ett problem. Den populistiska idn om att en bred gymnasieutbildning r det bsta har blivit alldeles fr befst inom den svenska gymnasieskolan. Vad den svenska gymnasieskolan br ta lrdom av IB: Mjlighet till frdjupande kurser. Infrande av externa examinatorer fr objektiva bedmningar. Tydliga betygskriterier, ngot som r vsentligt fr infrandet av externa examinatorer ska fungera.

10

http://www.dn.se/nyheter/sverige/sex-av-tio-planerar-hogskolestudier?rm=print http://www.dn.se/nyheter/sverige/sex-av-tio-planerar-hogskolestudier?rm=print

12

A-levels
I Storbritannien tar majoriteten av eleverna examen i The Advanced Level, ven kallad A-levels. ven p denna utbildning lser eleverna ett ftal mnen. Normalt lser skolelever mellan tre till fem mnen, ngot som mjliggr en enorm frdjupning. Enligt en statistik frn 2008/2009 r det 88.5% av eleverna frn brittiska kommunala skolor som fortstter att studera p universitet.11 Det ska ses som en stor framgng fr det brittiska utbildningsvsendet. Vi ser dessutom ett starkt samband mellan de hga antalen elever som fortstter med sina studier och mjligheten till att frdjupa sig inom ett ftal mnen. Det r genom att ge mjligheten till att frdjupa sig inom ett ftal mnen, som fr vrigt mjliggr eleven att bli specialist snarare n allvetare om eleven s efterfrgar det, som lter eleven djupt utforska ett mne, ngot som r vsentligt fr eleven att gra beslut angende fortsatta studier. Dessutom r det allmnt knt att universiteten i Storbritannien hller en hg internationell niv, ngot som naturligtvis r delvis beroende p studenternas kompetens. Drmed r det rimligt att hvda att den brittiska utbildningen producerar hgt kompetenta elever. Slutligen r det tv tredjedelar av slutbetyget som avgrs genom en slutexamination fr eleverna bde p A-levels och IB. Naturligtvis finns det nackdelar med detta d det kan anses vara riskfyllt att stta en sdan hg press p eleverna under en sdan kort tid som slutexaminationen pgr, vilket r normalt ett par veckor i slutet av utbildningen. Dock frstrker detta ett oerhrt stort problem i dagens svenska gymnasieutbildning, vilket r att det r baserat p kortsiktiga kunskaper. Eftersom man lser kursbaserade mnen p den svenska gymnasieutbildningen, avslutas kursen normalt efter mellan ett halvr och ett r. Efter denna period har eleven inte

lngre ngra incitament till att upprtthlla dessa kunskaper eftersom de lngre inte blir frhrda. Med en slutexamination r eleven tvungen att upprtthlla kunskaperna under hela utbildningsperioden, vilket leder till mer lngsiktiga kunskaper. Slutexamination kommer ndvndigtvis inte passa den svenska utbildningsmodellen, men vi vill belysa de fundamentala problemen bakom den svenska gymnasieskolan, dr kortsiktiga kunskaper r ett av dem. Detta r just ngot som Sveriges utbildningsminister, Jan Bjrklund, freslr. Han vill terinfra en studentexamen, med utomstende examinatorer, fr att f bukt med betygsinflationen.12 Vrt tidigare resonemang hller med Jan Bjrklund tillrckligt mycket fr att en utredning inrttas. Vad den svenska gymnasieskolan br ta lrdom av A-levels: En mjlighet till lngsiktig kunskap. Vi vlkomnar drmed en utredning av Jan Bjrklund fr att se om studentexamen fungerar i det svenska utbildningsvsendet.

11 12

http://www.guardian.co.uk/news/datablog/2010/apr/16/university-participation-hesa-state-school#data http://www.svd.se/nyheter/inrikes/bjorklund-fp-ar-positiv-till-slutexamen_6476794.svd

13

Vision 2050

En VD frvntas ta ansvar fr sitt fretag. En lkare frvntas ta ansvar fr sina patienter. r 2050 rder det ingen tvekan om att varje enskild skola, oavsett gandeform, har ett stort ansvar fr att erbjuda en god och efterfrgad utbildning. Att frvalta detta och ta ansvar ver sin egen skolgng r en sjlvklarhet bland Sveriges elever. Att vara sin egen lyckas smed ses som ngot fint och fr att lyckas med detta mste skolan redan nu frbttras i riktning mot relevant och efterfrgad utbildning. Livet r en enda lng resa. Gymnasieskolan har lyckats verbygga mnga av de hinder som str mellan den och hgstadiet.Tyvrr tar ungdomar sig inte lika enkelt frn gymnasieskolan till jobbet eller hgskolan. I framtiden ser vi en mer naturlig vergng. Ingen politiker kommer ngonsin kunna kontrollera vad som hnder i alla klassrum, hela tiden. Drfr r det lrarna som kan gra det strsta jobbet fr en bttre skola och inte politiker. Vi tror drfr inte p precisa detaljlsningar fr alla Sveriges skolelever, utan lmnar det till de riktiga proffsen lrarna. Dremot r det viktigt med tydliga premisser. Det r ingen hemlighet att vi betalar en utav de hgsta skatterna i vrlden. Skall vi ha en statlig vlfrd med en skola som vi alla finansierar s borde vi kunna frvnta oss ngon form av valuta fr pengarna. kar incitamenten fr lrarna och skolor att skapa en bttre framtid fr sina elever, br ven det avspegla resultaten. Svarta hl som sveper med sig pengar utan en gedigen utbildning i form av ineffektiva kommunala skolor och ovrdiga privata skolor r ngot vi tar avstnd ifrn. I framtiden finns det en mer sjlvsker skolinspektion med verktyg att stnga ned svarta hl, fr elevens bsta. Den politiska korrektheten i Sverige har byggt upp ett frsvarsverk runt skola, vrd, och omsorg. Satsningar p dessa omrden br gras, men endast serisa aktrer borde f vara med. Frsvarsverket skyddar i slutndan de oserisa.

Med vr arsenal av freslagna reformer, som finns utmarkerade i rapporten, skulle gymnasieskolan bli en ramp till bde hgskola och arbete. Idag r den tyvrr ofta ett snke, dr bde resurser och tid slsas bort. Idag fr svenska skolelever varken utbildning eller jobb. Moderat Skolungdoms tankesmedja freslr lsningar dr skolelever fr bde och.

14

15

Moderata Ungdomsfrbundet | Stora Nygatan 30, Stockholm | info@muf.se muf.se