Kvalitet Inom IV - Hela Skolans Ansvar

S T D M AT E R I A L
Kvalitet inom IV hela skolans ansvar
Bestllningsadress: Liber Distribution 162 89 Stockholm Tfn: 08-690 95 76 Fax: 08-690 95 50 E-post: skolutveckling@liber.se Bestllningsnr: u06:169 ISBN: 978-91-85589-27-2 ISSN: 1651-9787 2006:56 Grafisk formgivning: Typisk Form designbyr Omslagsbild: Gustav Hansson / Bildhuset
Innehll
Frord
7 9 11 11 12
1. Inledning
2. En gymnasieskola fr alla?
Uppfljning bot mot sysslolshet Utbildningslinjen vinner terrng Gymnasieutbildning t alla kad tillstrmning till IV 12 13
Frre frn IV till nationella program Avveckling eller utveckling 14
13
Grundskolan ska gra IV verfldigt
14 16
3. Forskning om frndring att utveckla skolan Framgngsfaktorer 16 17
Skolutvecklingens ramar
4. Utbildning p heltid och utveckling av kvalitet En heterogen elevgrupp p IV 20
20
innehll
Orsaker till misslyckanden
21 21
Vilka och hur mnga gr p IV, PRIV och IVIK? Mluppfyllelse p IV 22
Behriga elever p IV vntare och avhoppare Nyanlnda elever 22
22
Kvalitet p IV och nationell likvrdighet ven fr IV-elever 23 5. Systemrelaterade kvalitetskriterier Att skapa frutsttningar fr alla elever
25 26
Gymnasieskolan mste dimensioneras fr PRIV Inkludering eller segregering Samverkan 31 41 28
IV axlar ven introduktionsansvaret IVIK 41
6. Processrelaterade kvalitetskriterier Att arbeta med alla elevers utveckling och lrande 44 Lrarkompetens och kompetensutveckling Individualisering 46 50 56 45
Motivation och lrande
Elevsyn och frhllningsstt Litteratur 64 66
Handlingsplan
Bilaga Lagar och frordningar som styr IV
68
kvalitet inom iv hela skolans ansvar
Frord
Detta stdmaterial har tillkommit inom ramen fr regeringsuppdraget till Myndigheten fr skolutveckling att stdja kvalitetshjning inom individuella program, fortsttningsvis IV. Uppdraget gavs i samband med lagndringen som medfrde att kommunerna frn och med den 1 juli 2006 r skyldiga att erbjuda utbildning p heltid. Materialet lyfter fram exempel p hur man i olika kommuner arbetat med IV, bde med det inre arbetet och med de yttre frutsttningarna. Vi har gjort nedslag vid ett antal skolor fr att belysa olika aspekter av kvalitetsutveckling. Vi vill inte peka ut vad som r rtt eller fel utan visa p olika vgar att ge det som skollagen freskriver en likvrdig utbildning fr alla barn och ungdomar, oberoende av kn, geografisk hemvist eller sociala och ekonomiska frhllanden. Vi vill lyfta fram lrande exempel p hur grundlggande demokratiska vrden kan tillmpas inom ramen fr IV. Frn forskning och erfarenheter har kvalitet inom IV definierats. Kvalitet kategoriseras och beskrivs som systemrelaterade och processrelaterade kriterier. De r beroende av varandra. De kvalitetskriterier som ligger till grund fr arbetet med kvalitetsutveckling inom gymnasieskolans individuella program ligger ocks till grund fr upplgget av detta material. Skribenter av rapporten har Bo Silfverberg och Sara Knfel varit. Vi vill rikta ett stort tack till alla de verksamma ute i landet som bidragit till materialet med sin rika erfarenhet, klokhet och stora engagemang. De gymnasieskolor med individuella program vi beskt r Navet, Skol- och ungdomsenheten i Nykpings kommun, Virginska skolan i rebro kommun, Kvarngymnasiet i Jrflla kommun, Exist gymnasieskola, Kvinnoforum, Stockholms stad, De La Gardiegymnasiet i Lidfrord
kpings kommun, Edstrmska gymnasiet i Vsters kommun, Vstermalmsskolan i Sundsvalls kommun, Uvengymnasiet i Uppsala kommun samt IV Resursenheten vid Bellevuegymnasiet i Malm stad. Frhoppningsvis kan stdmaterialet bidra till samtalet om kvalitetsutveckling av individuella program. Med hjlp av diskussionsfrgorna och mallen till handlingsplan kan det anvndas som ett verktyg fr frndringsarbete. Kjell Hedwall Avdelningschef Sara Knfel Expert
ANVND MATERIALET SHR: stdmaterialet r avsett att kunna anvndas i flera sammanhang i skolans vrld. det riktar sig till svl beslutsfattare p olika niver som till personal i verksamheten. efter flertalet avsnitt finns samtalsfrgor. tanken r att resonemangen kan leda till en slutsats, till exempel det hr mste vi frdjupa oss i genom att ordna en studiecirkel, eller detta mste vi ndra p genom att fra konkreta slutsatser frn valda frgestllningar till mallen p sidan 66 kan resultatet bli en handlingsplan fr det fortsatta arbetet med utveckling av kvaliteten inom iv.
Inledning
1.
I avslutningen av antologin Skolutvecklingens mnga ansikten1 kan man lsa: I skolans barndom fr ca 160 r sedan hade man i huvudsak tv frklaringar till att elever inte uppndde s goda resultat som de borde. Antingen var de idioter eller s var de lata. Om de var idioter var det inget att gra och var de lata s klippte man till dem. Idag har vi insett att vi i betydligt hgre grad kan hjlpa barn och ungdomar i deras lrande och utveckling genom frndringar i deras lrmilj. Frgan r om inte denna tilltro till samtidens insikter r vl optimistisk. I Skolverkets skrift Utan fullstndiga betyg2 framgr att frvaltningschefer och rektorer ofta framhller individrelaterade faktorer3 som de frmsta orsakerna till att elever lmnar grundskolan med ofullstndiga betyg. Endast ett ftal pekade p behovet av utvecklade arbetsmetoder och arbetsstt. I arbetet med detta stdmaterial har vi mtt elever som vittnar om att det ofta anses vara eleven som ska frndras inte skolan. Vi mtte Hakim som lmnade grundskolan med 15 pong som meritvrde, alla i idrott. Han har tvlat i ungdomslandslaget i brottning och r nu p vg till en proffsplats i ett tyskt lag. Hakim gr p IV i Bellevuegymnasiet i Malm, 40 minuter med buss frn Rosengrd dr
1 2
Myndigheten fr skolutveckling Skolverket 2002, rapport 202 3 T.ex social problematik, inlrningsproblem, motivationsproblem, valproblematik eller utlndsk bakgrund
frord
han och de flesta andra elever p Bellevuegymnasiet bor. Han har inte mnga fler pong nu, men en helt annan syn p skolan: Jag vill g hr sex r, utropar han, fr det hr r bsta skolan i hela vrlden. Varfr r den det? Fr de bryr sig! Om man inte kommer till skolan s ringer de, direkt p morgonen. Och s trffade vi Johanna i Jrflla som i grundskolan aldrig knde sig som en av lrarens favoriter. Hon fick IG i engelska: Hr har jag efter ett halvr ftt VG p grundskoleengelskan, sger hon med triumf i rsten. Oavsett vilka faktorer som pverkar elevernas frhllande till skolan har skolan att p grundval av sitt uppdrag frhlla sig till de elever som finns. Till IV ska i princip de elever komma som lmnar grundskolan utan godknt i svenska/svenska som andrasprk, matematik eller engelska. I praktiken kommer genom avhopp frn nationella program mnga fler. Kvaliteten p IV behver hjas men IV verkar inte i ett vakuum. Den hjning av kvaliteten som krvs fr att fler elever ska ver till och fullfljer ett nationellt program stller stora krav p organisation och nytnkande inom svl IV som vriga gymnasieskolan, grundskolan och det omgivande samhllet.
10
En gymnasieskola fr alla?
2.
Sedan 1970-talet har tanken att gymnasieskolan ska vara till fr alla slagit rot i svensk utbildningspolitik. IV har tillkommit fr att den ambitionen ska bli verklighet. IV:s historia och frhistoria r sledes historien om hur uttrycket en skola fr alla har tolkats. Uttrycket har levt och frndrat innebrd mot bakgrund av de senaste 30 rens utveckling p arbetsmarknaden. Den utmrks av en vxande ungdomsarbetslshet och kade svrigheter att f jobb utan utbildning p gymnasieniv.
UPPFLJNING BOT MOT SYSSLOLSHET

I den snabba vlfrdsutvecklingen efter andra vrldskriget var situationen p arbetsmarknaden en annan. S sent som i brjan av 1970-talet antogs cirka var tredje elev som slutade nian kunna g direkt till en anstllning i stllet fr att brja i gymnasieskolan. Men det ekonomiska klimatet blev krvare. Trskeln till arbetsmarknaden hjdes. Bde lder och utbildning blev vanliga krav p den som skte arbete. Vid mitten av 1970-talet hade ungdomsarbetslsheten vxt fram som ett allvarligt hot. Kommunerna fick 1976 ansvar fr att tillsammans med arbetsfrmedlingen flja upp sina ungdomar tv r efter grundskolan. Till dem som d inte gick i skolan eller hade arbete skulle kommunen erbjuda studie- och yrkesorientering och sysselsttning. Mlet var att ungdomarna s snart som mjligt skulle arbeta eller studera. Fokus var mer p arbetslivet n p kunskapsinhmtning. Drmed framstod det kommunala uppfljningsansvaret som ett alternativ till gymnasieskolan.
en gymnasieskola fr alla?
11
UTBILDNINGSLINJEN VINNER TERRNG

1980 gav den s kallade ungdomsgarantin skolan ansvar fr ungdomarnas utbildning eller sysselsttning upp till myndighetsldern. Drefter skulle det vara arbetsfrmedlingens ansvar. Fortfarande stod bde skola och arbetsfrmedling fr tgrderna fr omyndiga ungdomar som inte studerade eller arbetade. Skolan svarade fr arbetsmarknadsanpassade specialkurser och arbetsfrmedlingen frmedlade ungdomsplatser som arbetsmarknadens parter inrttat genom avtal. 1983 samlades allt ansvar fr uppfljning och tgrder fr omyndiga under skolans hatt. Genom att ett statsbidrag fr utbildningsinslag knts till ungdomsplatserna brjade utbildningslinjen och arbetslinjen vxa ihop. Under resten av 1980-talet frstrktes fokus p utbildning genom att allt fler ungdomar inom uppfljningsansvaret brjade i gymnasieskolan, bland annat till fljd av bestmmelser 1985 om att 16- och 17-ringar skulle prioriteras vid intagning till gymnasieskolan. Frn r 2005 gller att en kommun skall hlla sig informerad om ungdomar upp till 20 r som inte gr i gymnasieskolan eller r sysselsatta. Syftet r att kommunen ska kunna erbjuda ungdomarna lmpliga individuella tgrder.
GYMNASIEUTBILDNING T ALLA
I brjan av 1990-talet formulerades den politiska ambitionen att alla ungdomar skulle f en fullstndig gymnasieutbildning. Det kommunala uppfljningsansvaret fr 16- och 17-ringar ersattes 1991 av ett utbildningsansvar. Kommunerna blev skyldiga att erbjuda alla ungdomar gymnasieutbildning fram till den 30 juni ret de fyller 20. I samband med att riksdagen 1991 beslt om den gymnasiereform som ledde till dagens 17 nationella program beslt riksdagen ocks att inrtta IV. Till skillnad frn vriga program reglerades inte innehllet i IV generellt genom lag och frordning utan programmen skulle utformas just individuellt. Mlet med IV var tydligt inriktat p att ge kunskaper. Tanken var att elever efter srskilt std under ett r p IV skulle komma in p ett nationellt program. IV skulle kompensera dem som hade otillrckliga kunskaper, vgleda och motivera de omotiverade eller oskra och stdja dem som inte kommit in eller avbrutit sina studier p ett nationellt program. Inom IV rymdes ven en mjlighet att specialutforma ett program
12
fr en elev som skte en gymnasieutbildning som inte rymdes inom ett nationellt program.
KAD TILLSTRMNING TILL IV

Under perioden 19931997 gick drygt 5 procent av eleverna direkt frn grundskolan till IV. 1998 infrdes regler om behrighet till gymnasieskolan. Fr att ha rtt att ska till ett nationellt program skulle man frn grundskolan ha med sig godknda betyg i svenska eller svenska som andrasprk, matematik och engelska. Andelen elever som rekryterades direkt frn grundskolan till IV kade samtidigt till 8 procent. Som en effekt av ekonomiska neddragningar i grundskolan under 1990-talet kade antalet elever som saknade godknt i minst ett av de behrighetsgivande mnena. Andelen elever som kom direkt frn grundskolan till IV kade drmed och var 2004 11 procent. Rekryteringen till IV har till en vsentlig del ocks skett genom avhopp frn de nationella programmen. 2004 kom hlften av eleverna p IV genom avhopp.
FRRE FRN IV TILL NATIONELLA PROGRAM

Verkligheten har visat att gymnasieskolan trots IV inte r till fr alla. Den utbildningspolitiska avsikten med IV har ventyrats av den kande tillstrmningen av elever bde frn grundskolan och genom avhopp frn nationella program. IV har i praktiken kunnat fungera som ett alibi fr de nationella programmen att inte erbjuda sina elever en tillrckligt individanpassad utbildning. Under senare delen av 1990-talet fortsatte cirka 30 procent av de elever som direkt efter grundskolan gick till IV p ett nationellt program efter ett r. Ungefr hlften av dessa lmnade senare gymnasieskolan med ett slutbetyg. Betydligt frre bland de elever som hoppade av frn ett nationellt program till IV tervnde till ett nationellt eller specialutformat program. Prognosen fr att dessa elever skulle lmna gymnasieskolan med ett slutbetyg visade sig vara smre. ver huvudtaget gick under senare delen av 1990-talet frre elever frn IV till ett nationellt program. Samtidigt kade andelen elever som fortsatte p IV ett andra r. Likas kade andelen elever som frsvann ur systemet.
13
AVVECKLING ELLER UTVECKLING

Det r uppenbart att kvaliteten p IV varierar mycket mellan olika kommuner vilket speglar hur olika man i kommunerna satsar p IV. Det framgick tydligt i brjan av 2000-talet att utbildning p IV varken var likvrdig i riket eller likvrdig med utbildning p nationella program. Frgan om IV ska avvecklas eller utvecklas har diskuterats flitigt de senaste ren. 4 Gymnasiekommittn diskuterade en segregerande respektive inkluderande integration och menade att en mer inkluderande organisationsstruktur vore att fredra. 2003 kom Gymnasiekommittn med frslaget att IV skulle lggas ned och att obehriga elever i stllet skulle f ska och antas preliminrt till valda nationella program fr att dr flja en individuell studiegng. Lrarlagen p nationella program skulle frstrkas med kompetens frn IV fr att klara uppgiften. Regering och Riksdag gick dock inte p gymnasiekommittns linje. 2004 kom Regeringens proposition Kunskap och kvalitet elva steg fr ut5 vecklingen av gymnasieskolan dr det freslogs att individuella program skulle behllas. Regeringens bedmning var att behrighetsreglerna skulle ligga fast. Kvaliteten inom individuella program var dock inte tillfredsstllande och behvde drfr utvecklas. Drfr freslog Regeringen kvalitetsutveckling av gymnasieskolans individuella program och att utbildningen ska bedrivas p heltid fr att i sin omfattning vara likvrdig med den som erbjuds p nationella program. 1 juli 2006 trdde en lagndring om heltidsutbildning p IV i kraft. Samtidigt fresprkades att IV i frsta hand ska frbereda obehriga elever fr vergng till nationella program och att IV-eleverna i hgre grad n tidigare ska erbjudas att genomg programinriktat IV, s kallat PRIV.
GRUNDSKOLAN SKA GRA IV VERFLDIGT

Den nya regering som tilltrdde hsten 2006 har i budgetpropositionen fr 20076 aviserat en nedlggning av IV p sikt men menar att IV ska finnas kvar i avvaktan p att behovet av de individuella programmen avtar.
4 5
SOU 2002:120 tta vgar till kunskap Proposition 2003/04:140 6 Prop. 2006/07:1
14
Tanken r att kommunerna ska verfra IV-resurserna till grundskolan: Fr elever som riskerar att inte n grundskolans ml r det viktigt att ett individanpassat std stts in s tidigt som mjligt. Genom denna inriktning ges de kommunala skolhuvudmnnen mjlighet till en alternativ anvndning av de resurser som de i dagslget satsar p de individuella programmen. Genom att uppmuntra en tidig satsning i grundskolan och ge den ett tydligt ansvar fr att eleverna nr behrighet fr ett nationellt eller specialutformat program br behovet av srlsningar fr elever som inte ntt gymnasiebehrighet minska. (Prop. 2006/07:1 s. 103) Lagndringen om utbildning p heltid inom IV kvarstr dock tillsvidare och det gr ven det tidigare riksdagsbeslutet 2006 att fristende skolor ska ges rtt att anordna IV.
ATT RESONERA OM: 1. hur har iv utvecklats genom ren i er kommun? 2. hur ser sambandet i er kommun ut mellan frndringar p arbetsmarknaden och hur iv har utvecklats? 3. hur stor del av dem som gr p iv hos er fullfljer utbildning inom gymnasieskolan? 4. vilka blir konsekvenserna i er kommun av att grundskolan ska rustas fr att minska behovet av iv:s verksamhet?
Detta tar vi med till handlingsplanen p sidan 66:
ATT LSA VIDARE:

I
SOU 2002:120, tta vgar till kunskap Skolverket 2001, Programhfte IV 2000:2 Prop. 2003/04:140, Kunskap och kvalitet elva steg fr utveckling av gymnasieskolan,
15
3.
Forskning om frndring att utveckla skolan
FRAMGNGSFAKTORER
Forskning om vad som gr enskilda skolor framgngsrika eller effektiva har en hel del att lra den som ska hja kvaliteten p IV. Docent Lennart Grosin r en av pionjrerna i Sverige inom den forskningsinriktning som handlar om school effectiveness. Han pekar p ngra framgngsfaktorer7 bakom en effektiv skola. Dessa framgngsfaktorer r allmngiltiga och gller fr grundskolan svl som fr gymnasieskolans nationella och individuella program. Ett professionellt ledarskap som r tydligt, demokratiskt och inriktat p pedagogik och didaktik. Ett sdant ledarskap kan frmedla gemensamma visioner och ml. Lrarna kan gras delaktiga i utformandet av skolans kultur och struktur. Ledarskapet ska bidra till enighet kring skolans uppdrag, samsyn kring vrderingar och konsekvens i hur verksamheten genomfrs. Lrarna r viktiga. I framgngsrika skolor fungerar de som frebilder och lyckas frmedla en anda av respekt och msesidigt frtroende. Det mest framtrdande draget hos en skicklig lrare r att hon har en bred repertoar av undervisningsmetoder och ett vitt spektrum av interaktionsstilar och strategier. Undervisningen r mlinriktad, vl frberedd och strukturerad med tydliga ramar fr elevernas eget ansvar samt i varje arbetspass koncentrerad till ngra f frgestllningar. I framgngsrika skolor rder ett varmt och omhndertagande klimat som r positivt fr inlrning. Eleverna knner sig uppskattade som mnniskor och deras inflytande, ansvarstagande och sjlvstndiga lran7
Myndigheten fr skolutveckling, 2003, Skolutvecklingens mnga ansikten
16
de uppmuntras. De vuxna i skolan har och demonstrerar hga frvntningar p elevernas uppfrande och lrande oavsett social bakgrund med utgngspunkten att alla kan lra. De normer som rder r tydliga. Kunskapsmlen prioriteras i en framgngsrik skola. Att utnyttja undervisningstiden maximalt i stllet fr att tillta att lektioner slutar fre utsatt tid kan vara ett stt att frmedla budskapet att kunskapsmlen r prioriterade och att alla har frutsttningar fr att n dessa ml.
SKOLUTVECKLINGENS RAMAR
Fr att hja kvaliteten p IV krvs skolutveckling. Gunnar Berg r professor i pedagogik vid Dalarnas och Mlardalens hgskolor och har under lng tid studerat skolutveckling ur ett utbildningssociologiskt perspektiv. Han har studerat skolans roll som institution i samhllet och hur den fungerar som organisation. Han menar att skolutveckling mste utg frn skolornas egna behov och frutsttningar. Drfr br personalen sjlv analysera sin skolorganisation fr att finna och ervra sitt friutrymme.
Srskilt bra frutsttningar p IV

Gunnar Berg berttar om en religionslrare som han en gng intervjuade. Han hade ftt uppgiften att undervisa elva elever i grundskolan med anpassad studiegng i religionskunskap. Han sa: Dr stod jag med elva busar, de flesta med ftterna p bordet. Ngon rkte. Jag undrade hur jag skulle kunna lra dem ngon religionskunskap. Lraren frstod snart att lroboken inte skulle vara till mycket hjlp. I stllet bestmde han sig fr att dra igng en aktivitet p temat liv och dd. Han brjade med att lsa hgt ur Brderna Lejonhjrta. Snart hade de flesta ftterna kt ner frn borden och eleverna lyssnade uppmrksamt och sedan gick det att arbeta. Gunnar Berg hade frgat lraren om han inte kunde arbeta s i sin vriga undervisning i vanliga klasser d kanske det skulle behvas mindre anpassad studiegng. Svaret blev, sger Gunnar Berg: Det kan jag ju inte! Hur skulle jag d hinna g igenom vad kursplanen freskriver... Den lraren hade uppenbarligen tittat fr djupt i regelboken. Gunnar Berg tror att det kan finnas bttre frutsttningar fr skolutveckling p IV n p andra hll i gymnasieskolan. P IV arbetar man
forskning och frndring att utveckla inom skolan
17
ofta med elever som krver ngot utver det vanliga. Toleransen fr att jobba p ett annat stt r drmed hgre. Risken torde vara mindre fr att den vill gra ngot annorlunda blir utfryst och mobbad fr det.
Frirummet vidgas...
Skolan har att utfra svl skrivna som oskrivna uppdrag. Dessa stter yttre grnser fr skolans verksamhet. De interna skolkulturer som prglar skolans organisation stter de inre grnserna fr skolans vardagsarbete. Mellan de yttre och inre grnserna finns ett frirum fr skolutveckling. Skolutveckling handlar om att upptcka och ervra detta frirum. Detta utrymme ser av naturliga skl olika ut frn skola till skola. Genom decentralisering, avreglering, kommunalisering och infrande av ml- och resultatstyrningssystem har avvgningen mellan officiella vrderingar och inofficiell styrning flyttats till klassrumsniv och vilar i praktiken p skolpersonalens axlar. vergngen frn en regel- till en ml- och resultatstyrd skola innebr att frirummet kar, sger Gunnar Berg. Skolan har idag formellt en strre mjlighet att handla sjlv jmfrt med tidigare. Drmed inte sagt att man anvnder sig av det.
... men anvnds det?

Gunnar Berg sger att 30 r med skolutveckling har lrt honom att nr staten formellt sett kar handlingsutrymmet fr skolorna s motsvaras det inte alltid automatiskt av att det hnder srskilt mycket. Det finns kartlggningar som visar att bara en av tio skolor gjorde ngot vsentligt annorlunda under 1990-talets avregleringsperiod n dessfrinnan. Vill man stadkomma skolutveckling mste man allts hitta bde de yttre och de inre grnserna. En metod fr att hitta de inre grnserna som samtidigt innebr att man kan upptcka viktiga utvecklingsomrden kallar Gunnar Berg fr kulturanalys.
Skolutveckling en maktkamp
Gunnar Berg menar att skolutveckling handlar om en maktkamp. Frirummet r inte ngot man fr gratis utan ngot som man mste ervra. Det kan krvas bde blod, svett och trar. I varje skola, menar han, finns intressen som gr sig gllande och som
18
avgr arten och graden av skolans verksamhet. Det ligger ngons intresse bakom frhllandet att verksamheten utfrs p samma stt som den alltid gjort. Den som vill stadkomma skolutveckling mste utmana dessa intressen, sger han. Drfr mste de som vill driva skolutveckling vara starka. Det finns ocks en stor risk med att ta initiativ till skolutveckling. Lyckas man inte ta makten blir fljden ofta att friutrymmet minskar fr en lng tid framt. En skolutveckling i syfte att ervra frirummet fr elevernas bsta kan vndas i sin motsats. Talet om maktkamp kan lta brutalt men det r menar Gunnar Berg ett stt att tydliggra att utveckling inte r ngon sndagspromenad, ngot som man i allmnhet gr i strsta samfrstnd.
ATT LSA VIDARE:

I
Myndigheten fr skolutveckling, Skolutvecklingens mnga ansikten Arbetslivsinstitutet, Frlagstjnst 2005, Ulla Kindenberg, Att s fr framtiden: en berttelse om vardagsfrbttringar i skolan genom kulturanalys
ATT RESONERA OM: 1. hur ser era erfarenheter av skolutveckling ut? varfr? 2. vilka framgngsfaktorer skulle ni behva utveckla? 3. vilka oskrivna uppdrag pverkar er verksamhet? 4. vilka inre grnser fr skolutveckling stts av den kultur som rder i er skola?
forskning och frndring att utveckla inom skolan
19
4.
Utbildning p heltid och utveckling av kvalitet
Behovet av att utveckla kvaliteten inom IV har uppkommit p grund av att allt fler elever gr p IV, alltfr f av dem gr ett programinriktat individuellt program (PRIV) och alltfr f elever gr ver till och fullfljer ett nationellt program. Som utgngspunkt fr kvalitetsutveckling beskrivs hr den nationella bilden av IV enligt den senast publicerade statistiken (lsret 2005/ 06).
EN HETEROGEN ELEVGRUPP P IV
P gymnasieskolans individuella program gr bde elever som saknar och som har behrighet fr att ska till ett nationellt program. De som har behrighet men nd gr p IV har antingen inte kunnat vlja studieinriktning eller s har de inte kommit in p nskat nationellt program. D har de i stllet blivit vntare p IV. En annan grupp behriga elever som gr p IV r avhoppare, det vill sga elever som antingen av egen vilja eller p grund av fr hga krav lmnat ett nationellt program som de frst kommit in p. De egentliga IV-eleverna, som saknar godknt i minst ett av grundskolans mnen svenska/svenska som andrasprk, engelska eller matematik, utgr en heterogen grupp. En del r vl motiverade och har sm frkunskapsbrister. Andra har studiesvrigheter och stora kunskapsluckor. En del elever har motivationsproblem, r skoltrtta och vill hellre arbeta. En grupp elever har utlndsk bakgrund och har kommit till Sverige under de senaste fyra ren.
20
ORSAKER TILL MISSLYCKANDEN

Det finns genom olika utredningar kunskap om orsaken till de problem som ska tgrdas8. Orsakerna gr frenklat att dela in i individ-, process och systemrelaterade frklaringar. En pong med att betrakta orsakerna till elevernas eller skolans misslyckande p det viset r att det tydliggr vilka orsaker som skolan kan respektive inte kan pverka. De individrelaterade orsakerna kan handla om att eleverna har medi9 cinska, psykiska eller sociala svrigheter, r sent anlnda eller har inlrningsproblem. Processrelaterade orsaker r sdana som skolans personal kan pverka och handlar om problem i skolmiljn. Det kan handla om relationer, brist p std och kompetensutveckling, arbetsstt, lg ambitionsniv och resultatfrvntan, brister i modersmlsundervisning och studiehandledning p modersmlet samt brister i hur skolan arbetar med elever med funktionshinder eller olika diagnoser. Systemrelaterade faktorer r till exempel betygssystemet och behrighetsregler men kan omfatta allt frn de nationella styrdokumentens krav till hur kommuner och skolledning organiserar verksamheten inom och mellan skolformer.
VILKA OCH HUR MNGA GR P IV, PRIV OCH IVIK?

Lsret 2005/06 gr 14,5 procent (20 798) av alla elever i gymnasieskolans frsta r p IV vilket gr IV till det andra strsta programmet efter samhllsvetenskapsprogrammet k 1. 7,4 procent (26 568) av samtliga elever i gymnasieskolan gr p IV vilket gr IV till det tredje strsta programmet efter samhllsvetenskapsprogrammet och naturvetenskapsprogrammet. Av dessa r 43 procent kvinnor och 57 procent mn.10 37 procent av eleverna p IV har utlndsk bakgrund (att jmfra med 15 procent fr samtliga nationella program). Av det totala antalet elever p IV (26 568), gr 22 procent p proSkolverket, Rapport 202, Utan fullstndiga betyg Ungdomar som vid ankomsten till Sverige brjar ngot av grundskolans sista r eller brjar direkt i gymnasieskolan 10 Inkluderar elever fdda utomlands samt elever fdda i Sverige med bda frldrarna fdda utomlands 11 Introduktionskurser fr invandrare inom ramen fr det individuella programmet
9 8
utbildning p heltid och utveckling av kvalitet
21
graminriktat IV och 10 procent p IVIK11. 17 mn och 1 kvinna gr lrlingsutbildning (IVLL).
MLUPPFYLLELSE P IV
Andelen elever som ej har behrighet till gymnasieskolan 2005/06 r 10,5 procent, en frbttring frn 10,9 procent 2004/05. Andelen elever p IV som fullfljt utbildning p gymnasieskolan inom fyra r r (fr nybrjare 2002) 19 procent. Av de elever som gtt PRIV r andelen 29 procent.
BEHRIGA ELEVER P IV VNTARE OCH AVHOPPARE

2005 hade sammanlagt 45 procent av eleverna p IV k 1 behrighet att ska nationella program, s kallade vntare och avhoppare. Av det totala antalet elever frsta rskursen p IV k 1 (20 798 elever) kom 51 procent direkt frn grundskolan (10 664 elever). 11 procent av dessa elever (1 136 elever) hade behrighet att ska ett nationellt program men valt IV, ofta fr att vnta p att komma in p rtt program. 39 procent av eleverna p IV k 1 (8 197 elever) hade avbrutit ett nationellt program och har ven de behrighet.
NYANLNDA ELEVER
Vren 2003 lmnade knappt 16 000 elever med utlndsk bakgrund grundskolan. Av dessa var cirka 10 procent, 1 700 elever, sent anlnda. En kartlggning 2004 av sent anlnda elever i grund- och gymnasieskolan12 visar p frbttrade resultat jmfrt med tidigare. 42,5 procent av de sent anlnda slutar grundskolan med behrighet till gymnasieskolans nationella program. I gymnasieskolan fullfljer 35 procent av de sent anlnda eleverna sina studier inom fem r. De elever som fullfljer sina gymnasiestudier fr relativt goda betygspong.
12
Myndigheten fr skolutveckling, Vid sidan av eller mitt i
22
Men sent anlnda elever uppger i hgre grad n andra att de har psykosociala problem, trivs dligt, r otrygga och upplever att skolan stller fr stora krav p dem.
KVALITET P IV OCH NATIONELL LIKVRDIGHET VEN FR IV-ELEVER

Regering och riksdag har bedmt att kvaliteten p utbildningen p IV varierar alltfr kraftigt och att en kning av kvaliteten p IV har stor betydelse fr att fler ungdomar skall fullflja en gymnasieutbildning. Drfr skedde en lagndring som trdde i kraft 1 juli 2006 som ger ven elever p IV rtt till utbildning p heltid: Ett individuellt program skall frst och frmst frbereda eleven fr studier p ett nationellt program eller ett specialutformat program. Utbildningen skall bedrivas i en omfattning som motsvarar heltidsstudier (ur Skollag, 5 kap 4b ). Bakgrunden till denna utformning av lagtexten r att IV-elever tidigare saknat formell rtt att krva utbildning av en viss omfattning eller med ett visst innehll. Lagndringen syftar allts till att minska variationerna mellan olika kommuner s att ven IV-elever kan rkna med en nationellt sett likvrdig utbildningsstandard. Mlet r att alla elever fullfljer en gymnasieutbildning13. Till std fr utveckling av kvaliteten p IV har landets kommuner ftt ett ekonomiskt tillskott om 450 miljoner kronor per r. Myndigheten fr skolutveckling har ftt i uppdrag att stdja utvecklingsarbetet i kommunerna under 20052006. I det utvecklingsstdjande arbetet har kunskap och erfarenheter frn gymnasieskolor med individuella program samlats in. Med forskning14 och tidigare underskningar som bakgrund har ett antal kvalitetskriterier inom individuella program framtonat. Kvalitetskriterierna gller bde p systemniv hur verksamhetens frutsttningar utformas och p processniv hur man lgger upp arbetet med eleverna.
13 14
Prop. 2003/04:140 s.51 Skolverket 2002, Gustafsson, Myrberg. Skolverket 2000, Ekholm, Blossing, Krng, m.fl
23
ATT LSA VIDARE:

I
ATT RESONERA OM: 1. hur organiseras gymnasieskolan fr att iv-eleverna ska erbjudas utbildning p heltid och i kad utstrckning g ver till studier p nationella program? 2. hur anvnds skolans extra resurser fr kvalitetsutveckling? 3. hur brett har kvalitetsutvecklingsuppdraget diskuterats i er kommun och vilka roller har olika aktrer i er kommun i kvalitetsutvecklingsarbetet? 4. hur sker introduktion av nyanlnda barn och ungdomar hos er vilken r skolans roll? 5. vilka r de frmsta hindren respektive framgngsfaktorerna i er kommun fr kvalitetsutveckling inom iv?
Myndigheten fr skolutveckling, Vid sidan av eller mitt i Myndigheten fr skolutveckling Delredovisning av uppdraget om kvalitetsutveckling inom gymnasieskolans individuella program, Dnr 2006:16, Skolverket 2001, Rapport 202, Utan fullstndiga betyg Skolverket 2000, Programhfte IV 2000:21
24
Systemrelaterade kvalitetskriterier Att skapa frutsttningar fr alla elever
5.
Fljande avsnitt ger exempel p hur verksamheten kan utformas i verensstmmelse med ett antal systemrelaterade kvalitetskriterier. De handlar om hur kommun och skolledning organiserar verksamheten inom skola och omgivande samhlle. Det r organisationen som ger frutsttningar fr att verksamheten ska resultera i utbildning med hg kvalitet. Fr att kvaliteten inom IV ska kunna utvecklas krvs en stdjande omgivning. IV verkar inte i ett vakuum utan samspelar med grundskolan varifrn en stor del av eleverna kommer. IV samspelar ocks med vriga gymnasieskolan, dels fr att frhindra avhopp, dels fr att de nationella programmen ska ta emot elever frn IV. Fr att ungdomar som kommer till IV ska finna rtt vg i gymnasieskolan utifrn sina frutsttningar krvs en helhetssyn p ungdomarnas situation i stort och p de enskilda individernas situation. Kontakt med andra samhllsorgan kan krvas och kontakt med elevernas familjer r ndvndig. De systemrelaterade kriterierna fr kvalitet kan sammanfattas p fljande vis:
Att alla elever erbjuds utbildning p heltid r en frutsttning fr lik-
vrdig utbildning men r inte tillrckligt fr att garantera kvalitet. Verksamheten inom IV mste anpassas individuellt och kan inte ensidigt gnas t de behrighetsgivande mnena.
Att programinriktade IV (PRIV) anordnas, r skbara och att hela
gymnasieskolan dimensioneras utifrn alla elevers individuella nskeml, frutsttningar och behov.
25
Att elevernas nskeml, frutsttningar och behov fr styra organisa-
tionen. En mngfald av lsningar, grupper och inriktningar behvs fr att undvika kollektiva lsningar.
Att arbetsplatsfrlagd praktik i frsta hand kursplanestyrs och genom
validering, kvalitetsskring och handledarutbildning grs till APU som ger gymnasiepong.
Att begreppet mluppfyllelse p IV vidgas och att flera vgar ut
skapas.
Att samverkan sker mellan olika skolformer och program, sektorer,
nringsliv och andra utbildningsanordnare fr att underltta en helhetssyn p ungdomar underltta vergngar mellan grund- och gymnasieskola underltta PRIV motverka olika skolkulturer frhindra avhopp frn gymnasieskolan
GYMNASIESKOLAN MSTE DIMENSIONERAS FR PRIV

Ett inkluderande frhllningsstt som innebr att de elever som nskar och har frutsttningar erbjuds mjlighet att g p PRIV, bidrar till kad mluppfyllelse. Inom regeringsuppdraget om kvalitetshjning inom IV har srskild vikt lagts vid att kommunerna s lngt som mjligt ska erbjuda elever skbara PRIV. Det frutstter att kommunerna anordnar tillrckligt antal platser inom gymnasieskolan. PRIV kan anordnas p mnga olika stt15, till exempel som:
Integrerat PRIV dr eleven gr hela utbildningen p ett nationellt
program parallellt med att hon lser in de mnen frn grundskolan som saknas. Hr terfinns de elever som r nstan klara med sin behrighet och som ofta har hg meritpong.
15
Skolverket 2002, (U1999/4469S), Programinriktat individuellt program 17 skolors stt att organisera PRIV
26
12-riga PRIV- utbildningar dr elever gr i sammanhllna icke
integrerade grupper. Dessa elever behver mer tid och std och gr i liten grupp dr lrarttheten r hg.
PRIV skbart i rebro

I rebro har man valt att gra PRIV skbart. Dr har gymnasienmnden beslutat att efter att de behriga eleverna ftt plats ta in de elever som har 100 grundskolepong och saknar betyg i ett av grundskolans behrighetsgivande mnen. Dessa elever ska direkt frn rskurs nio kunna ska en PRIV-plats. Anskningarna behandlas av intagningsnmnden. Gymnasienmnden har avsatt srskilda resurser fr att stdja elever som har frre n 160 pong med sig frn grundskolan och som saknar godknt i ett behrighetsgivande mne. Under det frsta rets studier kan maximalt 20 000 kronor per elev utg. Meningen r att pengarna ska frmja elevens arbete fr att uppn full behrighet under frsta ret. Erfarenheten visar att dessa PRIV-elever klarar sig bttre n de som har 30 pong men godknt i svenska, engelska och matematik, sger rektor Hkan gren vid Virginska skolan dr IV finns. Det hr lser bland annat problemet fr nyligen anlnda invandrarelever som kan ha hga pong men inte hunnit lsa in svenskan. Systemet har medfrt att i rebro gr en hg andel, 7080 procent av eleverna, p PRIV. 5060 procent av dessa blir behriga till nationellt program under det frsta ret p IV. 2025 procent behver tv r p sig. vriga 2025 procent kommer inte in p ett nationellt program. Det r egentligen en ganska enkel tanke bakom att eleverna ska ha goda mjligheter att g p PRIV. Vi tror att om en elev r intresserad av en hotell- och restaurangutbildning s r frutsttningarna fr att hon ska lyckas i skolan strre om hon fr gna sig t hotell- och restaurangutbildning i stllet fr att bara gra mer av det som hon har misslyckats med i grundskolan. Fr att uppn en s hg andel PRIV-are mste man samarbeta p flera niver, sger Hkan gren. Man mste samverka med politiken fr att komma ngon vart. Politiker, frvaltningsledning och olika verksamheter mste inse att de finns i samma sammanhang och kunna verka tillsammans. Gymnasieskolans organisation fr helt enkelt dimensioneras efter antalet skande inklusive dessa blivande PRIV-elever. Om vi ska ha en skola fr alla s fr vi se till att den skolan finns i verkligheten ocks! Det
Fr att uppn en s hg andel PRIV-are mste man samarbeta p flera niver, sger Hkan gren. Man mste samverka med politiken fr att komma ngon vart. Politiker, frvaltningsledning och olika verksamheter mste inse att de finns i samma sammanhang och kunna verka tillsammans.
systemrelaterade kvalitetskriterier att skapa frutsttningar fr alla elever
27
ATT LSA VIDARE:

I
betyder att de eldsjlar som arbetar p IV inte kan f verka isolerat utan mste f std frn gymnasieskolans alla vriga delar.
Ds 1998:27, PRIV en ny vg till ett nationellt program Skolverket 2002, Programinriktat individuellt program 17 skolors stt att organisera PRIV Skolverket 2002, Programinriktat individuellt program sex skolors stt att organisera PRIV
PRIV i Nykping
Inom IV p Navet i Nykping finns en utbildning som kallas PRIVMek. Idag erbjudes utbildning i svets, verkstadsutbildning (svarv, frs, skrning) och plt. Efter ett rs verksamhet har redan tre elever provanstllning p fretag och suget efter att f dem som sommarvikarier p fretagen var mycket stort. Hr gr bde elever med och utan behrighet i tv r. Det de har gemensamt r en nskan att bli anstllningsbara eller att om mjligt f en fordonsutbildning. Eleverna br stolta sina overaller som det str PRIV-Mek p. S mnga som mjligt borde f g hr, sger en elev p PRIV-Mek.
ATT RESONERA OM: 1. vilka priv-modeller anvnds i er kommun? 2. hur gr antagningen till priv till? 3. kan ni se att priv leder till kad mluppfyllelse? hur? 4. vilka hinder fr priv finns?

INKLUDERING ELLER SEGREGERING
Diskussioner om hur IV br organiseras integrerat i gymnasieskolan eller segregerat och utanfr pgr stndigt. Det finns forskningsresultat som pekar p att eleverna presterar bttre i integrerade former.16 D krvs dock en strre uppmrksamhet p hur den enskilde eleven klarar sitt lrande. Det finns ven resultat som talar fr att elever mnga gnger mr bttre i en srskild grupp men de lper d risken att marginaliseras och drmed prestera smre. I arbetet med detta material har vi hittat framgngsrika gymnasies16
Skolverket 1998 Elever i srskilt behov av std
28
kolor med bde integrerade och segregerade organisationsformer fr IV. Det viktiga tycks vara att det finns tillgng till en flexibel organisation fr bde inkluderande och srskilda former av IV, PRIV och IVIK fr att tillmtesg olika elevers nskeml, frutsttningar och behov.
Tittar med avund p IV

P De la Gardiegymnasiet i Lidkping sker ofta samarbete mellan IV och de nationella programmen. IV-eleverna har lokaler vgg i vgg med andra program och delar gemensamma utrymmen. Ngon synlig social uppdelning finns inte. Vid behov bidrar lrare i karaktrsmnen med validering av IV-elevers yrkeskunskaper. I gengld vvs elever frn olika program av och till in i de reseprojekt som har blivit ett signum fr IV vid De la Gardiegymnasiet. Det har varit bra fr knslan av samhrighet p skolan. Ska den hr verksamheten ha status s kan vi inte sitta i kllaren som vi gjorde tidigare, konstaterar Lennart Frndn, arbetslagsledare vid IV. IV lider inte brist p status i Lidkping. Madeleine, en fre detta IVelev, berttar att det p andra program talas om att p IV fr man gra s mycket roliga saker, till exempel resa och IV blir ofta omtalat p ett positivt stt i media. Det har kommit synpunkter frn elever p andra program att IVeleverna fr resa s mycket. Men jag r vertygad om att de flesta som gr p nationella program om de tnker efter inte skulle ha lust att byta livsvillkor med mina elever p IV, sger Lennart Frndn.
Det har kommit synpunkter frn elever p andra program att IV-eleverna fr resa s mycket. Men jag r vertygad om att de flesta som gr p nationella program om de tnker efter inte skulle ha lust att byta livsvillkor med mina elever p IV, sger Lennart Frndn.
IV omstpt i Vsters
I Vsters bedrevs tidigare IV vid en skolenhet dr alla 120 elever skulle samsas. De var hopbuntade och geografiskt satta p undantag jmfrt med andra gymnasieelever. Detta terspeglade den lga status som IV hade lika mycket i folkmun som i skolfolksmun. Inriktningen p verksamheten var att lsa de krnmnen dr det brustit fr eleverna. Det handlade mest om frvaring. Vi tyckte rligt talat att produkten som kom frn IV oftast inte var srskilt bra, konstaterar krasst Leif Larsson, rektor p Edstrmska gymnasiet. Under 2005, vl timat med den nationella inriktningen mot hgre kvalitet p IV, trffades en representant frn varje skola i Vsters som hade gymnasial, komvux- eller specialskoleverksamhet i en arbetsgrupp.
29
De kom fram till en vg att g fr att frbttra IV och hade seminarier tillsammans med utbildningsnmnden som i december 2005 fattade beslut om ett nytt IV i Vsters. Den arbetsgrupp som arbetade fram nyordningen r nu styrgrupp fr IV. Nu r IV i Vsters indelat bde p lngden och p tvren. Dels finns Start-IV med en konventionell preparandinriktning. Det finns IVIK och det anordnas PRIV fr de elever som kan flja ett nationellt program och samtidigt tillgodogra sig stdundervisning i resterande krnmnen. Det finns ven IV-varianter fr elever som av olika skl nnu inte upptckt vilken vg de vill g varken vad gller studier eller yrkesval. Men en grupp IV-elever skulle ha fallit mellan stolarna om man i Vsters inte hade inrttat Yrkes-IV. Vi ville gra ngot fr dem som har frutsttningar fr en yrkesutbildning men som inte kommit in p det nationella programmet, eller som kommit in men av andra skl inte klarar av takten, sger Leif Larsson.
Inkluderande segregering i Jrflla

P Kvarngymnasiet i Jrflla har man valt att samla olika grupper och skolformer. Frutom IV finns aspergergrupper, srskola fr bde hgstadium och gymnasium och vuxenutbildning. I en blandning mellan segregerande och integrerande specialpedagogiska insatser hittar Bosse Pettersson, bitrdande rektor p IV, ngot som han kallar inkluderande segregering. Det r korkat att tro att alla mr bra av att flja med gruppen nr man slutar i nian, konstaterar han. Om man har mtt dligt och blivit nedtryckt och p olika vis behvt hvda sig under nio r det just segregering som behvs. Alla gillar inte att bryta upp frn gruppen helt naturligt fr dr och i den roll man tvingats att spela har man ju sin trygghet. Men nr man kommer hit gr man frn att ha varit en stigmatiserad individ till att hamna i en stigmatiserad grupp. Det r ppet och tydligt att s r fallet och ingenting man blundar fr. Den som busar i klassrummet eller flickan som skr sig - det r inget man sopar under mattan och dljer som det ofta har varit i mnga r fr vra elever. Sitter det ngon som skr sig, sger Bosse Pettersson, r det ett
30
problem som vi lyfter upp och lgger p bordet. Kanske vi i skolan inte rcker till fr att lsa det, kanske behvs insatser av en kurator. Men d fr det bli s.
ATT LSA VIDARE:

I
ATT RESONERA OM: 1. diskutera fr- och nackdelar med en inkluderande respektive segregerande iv-organisation! 2. hur kan det se ut om man har bda modellerna? 3. vilken vg har valts i er kommun? varfr?
I
HLS Frlag, Hultqvist, Elisabeth, 2001, Segregerande integrering En studie av gymnasieskolans individuella program, Myndigheten fr skolutveckling, Forskning i fokus nr 28, 2006, Claes Nilholm, Inkludering av elever i behov av srskilt std

SAMVERKAN
Det r avgrande fr kvaliteten inom IV att det sker en samverkan mellan olika skolformer, sektorer, nringsliv och andra utbildningsanordnare. Drmed mjliggrs i praktiken en helhetssyn p ungdomar i gymnasieldern. vergngar mellan grundskola och gymnasieskola samt alternativa studievgar och utgngar underlttas. Samverkan med grundskolan r ndvndig fr att mta och fnga upp elever som saknar behrighet att ska ett nationellt program. Samverkan mellan individuella, yrkesfrberedande och studiefrberedande program inom gymnasieskolan r ndvndig fr att frhindra avhopp frn nationella program och fr att underltta fr elever att g ett programinriktat IV. Synstt, frhllningsstt och arbetsstt frn IV br frenas med struktur, innehll och arbetsstt frn de nationella programmen. Grundskolan och gymnasieskolan mste utvecklas parallellt fr att kvaliteten inom IV ska ka.
Samverkan mellan grundskola och IV

i rebro kommun finns en ntverksorganisation fr att verfra information om den enskilda eleven mellan grundskola och IV. Fr att mjliggra pedagogiska verlmnandedokument som kan ge vgledning fr hur undervisningen ska lggas upp efterfrgas elevens och vrdnadshavarens samtycke fr utlmnande av sekretessbelagda uppgifter. verlmnandedokumentationen har arbetats fram i samarbete mellan lrare frn IV och grundskolan i ett ntverk. Fr varje mne finns
31
ett frgeformulr dr den frsta frgan r Vad skolan har gjort fr att mta elevens behov, t ex stdtgrder, grupporganisation, tgrdsprogram? Det har hnt ngra gnger, berttar IV-rektor Hkan gren vid Virginska skolan i rebro, att grundskolan har fyllt i Vi har gjort allt. Nr vi brjat skrapa p ytan har det visat sig att man har levt i den tron men inte brytt sig om att underska elevens omstndigheter och frutsttningar fr lrande. verlmnandedokument har kunnat visa att vissa lrare i grundskolan lmnade ifrn sig fler obehriga elever n andra. Hkan gren berttar att lrarna i svenska och engelska p IV samtidigt stllt sig mer n frgande till att vissa elever inte blivit godknda p grundskolan. De har kunnat hitta underknda elever som r duktigare n sina godknda kamrater p IV. Vi fick, sger han, genom verlmnandedokumenten en unik verblick ver grundskolan. Eleverna blev inte bara statistik utan unga mnniskor med sin alldeles egna skolhistoria. i malm finns IV dels i en srskild resursenhet, Bellevuegymnasiet, dels p de olika gymnasieskolorna. Vid dessa anordnas IV som PRIV integrerat i de nationella programmen eller som srskilda PRIV-grupper. I oktober/november skickar Bellevuegymnasiets rektor Anette Lawesson ett brev till Malm stads 29 grundskolor fr att frga efter elever med lga pong, elever som inte skt till gymnasieskolan och elever i behov av srskild placering. De elever som inte placeras p IVverksamhet p kommunens gymnasieskolor vlkomnas i slutet av maj till Bellevuegymnasiet. Det r nog frsta gngen i vrldshistorien som dessa elever blir frst med att f en plats, sger Anette Lawesson. En slags inskolning vidtar i och med att eleverna erbjuds plats i det som kallas Ung i sommar. Det handlar om elever som inte r vana att g i skolan. Fr en del r det stort att verhuvudtaget vara hr tv dagar i veckan. Nr mina coacher ker ut till grundskolorna i Rosengrd fr att intervjua eleverna kan de mta kommentaren: Ska du trffa honom, han som inte varit hr p tv r!? Under Ung i sommarverksamheten har Bellevuegymnasiets personal de blivande eleverna i handen bokstavligt talat. De hjlper inte bara till att kolla busstidtabellen utan ker bussen tillsammans med eleverna de frsta dagarna. Det rr sig om ungdomar som i regel inte pltsligt vaknar upp en
32
dag och knner att de vill ha lite vgledning betrffande sina studier. Efter Ung i sommar grs intervjuer i augusti fr att skolan ska kunna erbjuda en mycket individstyrd gruppindelning. Vid Bellevuegymnasiet finns fyra skbara IV-inriktningar: IV-Mabi med stort inslag av fotbollstrning och drmed sammanhngande laganda, IV-data, IV-musikprojektet och IV-arbetslivstrning. Drutver finns mindre grupper som satts samman fr att svara mot de elevers behov som inte skt en speciell inriktning. i vsters talar man om att lsret startar p vren d ett verlmnandedokument frn grundskolan nr gymnasieskolan. En kommitt bestende av rektor, skolhlsa och specialpedagoger ker runt till de avlmnande grundskolorna, beskriver rektor Leif Larsson vid Edstrmska gymnasiet. Utifrn den kartlggningen har man konferenser och alla blivande IV-elever fr information om vilken gymnasieskola de ska g p, redan p vren. Det medfr att skolstarten p hsten blir lugnare.
Samverkan inom kommunen

Vi har hela kommunen bakom oss fr att sttta de hr eleverna, konstaterar bjrn Littmark, rektor fr skol- och ungdomsenheten Navet i Nykping dr bland annat IV ingr. Tre av fyra divisionschefer i Nykpings kommun ingr i styrgruppen fr ungdomsfrgor som har som fokus att samverka och samordna insatser som riktas till barn och ungdomar i Nykpings kommun och srskilt ungdomar p Navet. Dessa tre divisionschefer frfogar ver en stor del av kommunens budget. Vr strsta utmaning i kommunperspektiv r inte att f mer resurser sger Bjrn Littmarck, utan att anvnda de som finns p ett sjlvstndigt och frimodigt stt. I den styrgrupp som leder Navet kan kommunens olika resurser fr ungdomsinsatser anvndas s att de gr maximal nytta. Ett exempel r att socialfrvaltningen bekostar tv av tjnsterna vid Rda villan, en av Navets IV-verksamheter. Man kalkylerar helt enkelt med att det lnar sig eftersom verksamheten i Rda villan frebygger sociala kostnader som annars skulle uppst. Bjrn Littmark framhller betydelsen av att frvaltningsledningarna samarbetar. Nyligen var tre frvaltningschefer tillsammans ute p nattvandring i Nykping. Konkret ledde det till att tekniska chefen beslt
33
Egentligen tycker jag att vi p IV, som vat s lnge p att ta fasta p det som fungerar hos eleverna och som gr att utveckla, borde f spela en roll nr det gller att utveckla verksamheten i vriga gymnasieskolan, sger rektor Anette Lawesson.
att stta upp en skateboardramp och frbttra belysningen och renhllningen p vissa stllen Det skulle behvas en gymnasieskola som mer formade sig efter elevernas behov. Ibland anvnder vi bilden av barnbckernas Barbafamilj. En skola som organiseras efter en Barbamodell anpassar sig efter behoven och i sitt bemtande av eleverna och r nd tydlig och konsekvent i grunden. Jag undrar om skolan idag anvnder sig av det frirum fr nytnkande som faktiskt finns? Bjrn Littmark samverkar i styrgruppen bland annat med divisionschefen fr utbildning samt representanter fr grundskolan och det medger en ppenhet som annars skulle vara svr att stadkomma. Det r inte svrt att utifrn ett IV-perspektiv se ven grundskolans behov att ka sin kompetens fr att mta elever med olika behov. Grundskolan behver befolkas igen efter alla neddragningar. En tanke utifrn vr erfarenhet r att det skulle vara fantastiskt om de skulle kunna komplettera sina arbetslag med till exempel en ungdomskonsulent. Jag tycker ocks att det riskerar att bli katastrofalt nr kommuner sljer ut skolmaten och vaktmstartjnsten till olika privata fretag. Vad eleverna behver r inte personal som byts ut nr anbudet gr till en annan firma utan vuxna som utifrn en helhetssyn kan arbeta med ett gemensamt frhllningsstt. i malm har samverkan kring IV-elevernas utbildningsbehov inte fungerat tillfredsstllande. Men nu finns genom det nybildade IV-rdet hopp om frbttring. Dr ingr personal som arbetar med utveckling inom utbildningsfrvaltningen, Bellevuegymnasiets rektor, studie- och yrkesvgledare, en rektor frn grundskolan, en gymnasierektor och en chef frn individ- och familjeomsorgen. IV-rdet ska, tillsammans med de processledare som utsetts av Myndigheten fr skolutveckling fr att arbeta med kvalitetshjning fr IV-elever, se ver den totala utbildningsorganisationen i Malm och underska de berrda elevernas uppfljning och framsteg. Egentligen tycker jag att vi p IV, som vat s lnge p att ta fasta p det som fungerar hos eleverna och som gr att utveckla, borde f spela en roll nr det gller att utveckla verksamheten i vriga gymnasieskolan, sger rektor Anette Lawesson. Efter ett startr p Bellevuegymnasiet d eleverna, som Anette Lawesson uttrycker sig, ftt sina fjdrar putsade och lyckats kncka inlrnings-
34
koden borde de flesta kunna lmnas ver till IV eller PRIV vid Malm stads olika gymnasieskolor. Men det har fungerat enbart i ngra fall dr vi redan hade personliga kontakter, berttar hon. I vriga fall har de uppenbarligen uppfattat vra elever som s hemska att de inte vill ta emot dem. Jag uppfattar att de har en s fyrkantig attityd att vra lite mer runda elever inte passar in.
Samverkan med nationella program fr att motverka avhopp

Det r ett dilemma att drygt hlften av eleverna som gr p IV har behrighet till nationella program och r s kallade vntare eller avhoppare. Dessa elever har andra behov n de som kommit direkt frn grundskolan. Prognosen fr att de ska tervnda och fullflja en gymnasieutbildning r smre n fr elever som kommit direkt frn grundskolan. Drfr mste kvalitetsutvecklingen inom IV g hand i hand med insatser fr att erbjuda elever det std som de behver fr att klara de nationella programmen i gymnasieskolan. vsters kommun har bestmt att man inte ska ha ngra avhopp frn nationella program. Genom att satsa p en trappa av stdinsatser med mentorer och mentorssamtal, samverkan med frldrar, elevhlsa och socialfrvaltning kommer man lngt. Det finns ett politiskt beslut i kommunen att alla elever ska ha en individuell utbildningsplan som anvnds och utgr ett levande dokument. Att flja upp den individuella utbildningsplanen innebr att mentorerna fr lra knna eleverna och deras frhllanden, sger Leif Larsson. Behvs det fr de engagera sig i de sociala frgor som kan vara aktuella. Varje elev ska ha minst ett samtal med sin mentor en gng per termin. Drutver ska mentorn trffa elev och frldrar en gng per termin. I varje enskilt fall avgrs fortlpande vilken fortsatt vg som frefaller vara bst. Yrkes-IV kan vara en vg in p det nationella programmet. Det kan ocks bli en ett- till trerig yrkesutbildning. Det sgs tydligt till elever och frldrar att en utbildning enbart inom Yrkes-IV inte ger behrighet till vidare studier men vl att den kan ge ett arbete. Det viktiga r att vi inte lser in eleverna i ett fack och att vi inte snker deras status, sger Leif Larsson och frklarar att en elev efter egna frutsttningar och behov ska kunna rra sig mellan niver och verksamheter i gymnasieskolan.
35
Vad r egentligen en avhoppare, frgar han sig retoriskt. Som jag ser det r det en elev som lmnar utbildningssystemet. I vr verksamhet ska vi inte ha ngra avhopp. Det vilar p mentorerna i de nationella programmen att hlla gonen p sina elever och tillgodose de behov som de har. i uppsala finns det inom gymnasieskolan centralt anstlld personal, tv samordnare, tidigare lrare respektive studie- och yrkesvgledare, som har till uppgift att lmna underlag till mottagande gymnasieskola om vilka stdbehov som freligger hos anlndande grundskoleelever. Det r en god affr fr alla. Den skola som frlorar en elev genom avhopp frlorar ven de resurser som fljer med eleven. P Uvengymnasiet dr IV bedrivs tar avhoppare mycket resurser i ansprk frn bland annat kurator, resurser som mer utsatta IV-elever bttre skulle behva f del av. I januari/februari varje r fr alla grundskolor och resursskolor besk av uppskningsteamet. Drigenom upprttas kontakt med alla elever i kommunen som i grundskolan bedmts vara i behov av srskilt std vare sig de r behriga fr att ska nationellt program eller ej. Behriga elever med lga meritpong kan p ett tidigt stadium f rdet att i stllet fr att ska till exempel byggprogrammet g p Uvengymnasiet fr att under ett r hja sitt meritvrde. En annan tgrd som vidtagits r att inrtta mindre undervisningsgrupper p de program till vilka flest elever med behov av srskilt std skt. De mindre grupperna finns frmst p yrkesfrberedande utbildningar. Vid Uvengymnasiets september- och oktobermottagning 2006 av avhoppare det sker en gng i mnaden kom det hlften s mnga elever som ret innan. Avhopparna kom d fretrdesvis frn studiefrberedande program bde vid kommunala och fristende gymnasieskolor. Detta kan vara en effekt av att alternativet med mindre undervisningsgrupper inte erbjudits p studiefrberedande program. p iv i rebro tar man i princip inte emot avhoppare frn nationella program. Enligt en verenskommelse mellan Virginska skolan och vriga gymnasieenheter i rebro kommun ska avhopp inte ske. Det betraktas i stllet som ett problem fr det berrda programmet, inte fr IV, om en elev upplever svrigheter med att fullflja sina studier. Problemet ska lsas dr det uppstr. Vi ser det s hr, sger rektor Hkan gren: En avhoppare r en
36
skolutvecklare. Med varje avhoppare finns en mjlighet till utveckling av den egna verksamheten. Han pekar p att skolan annars har varit bra p att avhnda sig det man uppfattat som problem. De elever som grundskolan inte ansg sig kunna ha i vanliga klasser fick speciallrare ta hand om och p gymnasieskolan har man vnt sig till IV. Tvrtom mste det vara s, sger Hkan gren, att var och en tar ansvar fr att reflektera ver sin egen verksamhet. I praktiken innebr detta synstt att en elev som vill hoppa av ett nationellt program finns kvar drmed ligger ocks ansvaret kvar p skolan dr programmet ifrga anordnas. Det kan bedmas som lmpligt att eleven fysiskt deltar i den PRIV-organisation som finns p samma skolenhet eftersom den har en hgre vuxentthet. Men eleven kan ocks enligt en specialutformad studieplan foga samman enstaka kurser till en gymnasieutbildning. I och med att PRIV anordnas p samma skola som det nationella programmet blir ett avhopp tydligt och personalen knner sig motiverad att frga sig vad avhoppet beror p, konstaterar Hkan gren.
Samverkan med nringslivet

Det r uppenbart att alla IV-elever inte blir elever p gymnasieskolans nationella program utan kommer att lmna gymnasieskolan p annat stt. Drfr behver IV ocks en samverkan med det lokala nringslivet, arbetsfrmedlingen och andra utbildningsanordnare, exempelvis folkhgskolor. i malm utgr eleven Halid ett lyckat exempel p hur Bellevueskolans elever klarar sig i arbetslivet. Halid bor i Rosengrd i Malm och har tidigare av olika skl inte lagt mnga strn i kors fr att g i skolan. Nu r han inskriven vid IV p Bellevuegymnasiet i Malm dr han vissa dagar i veckan lser krnmnen. I vrigt tillbringar en stor del av sin tid p Lernia dr han utbildas fr att bli fastighetssktare. Fr att ytterligare f in Halid p banan planerar vi att ocks kpa in krkortstrning fr honom frn en trafikskola, sger rektor Anette Lawesson vid Bellevuegymnasiet. Ska han arbeta som fastighetssktare kommer han att behva kra bil. Anette Lawesson planerar att g vidare p den hr linjen genom att utveckla arbetsplatsfrlagd utbildning som bde ger basala frdigheter, social trning och utbildning i yrkesmnen.
37
Till skillnad frn vriga gymnasieskolan, sger Per Strm, mrker vi att killar klarar sig bttre p IV, tminstone nr det gller arbetsplatsfrlagd utbildning, fr vi har nnu fr f alternativ som kan intressera bda knen.
i sundsvall, berttar rektorn fr IV vid Vstermalmsskolan, Per Strm, har en del av de extra medlen fr kvalitetsutveckling av IV anvnts till att bygga upp en utbildning i samverkan med ett fastighetsbolag p orten. Tanken r att elever som hellre vill arbeta n att g i skolan i detta samarbete ska kunna f en yrkesutbildning som gr dem anstllningsbara. Den arbetsplatsfrlagda utbildningen kommer delvis att vara kursplanestyrd s att eleverna drigenom kan tillgodogra sig gymnasiepong, sger Per Strm. Vi bygger in delar av olika kurser som tillsammans kan bidra till att rusta eleverna fr arbetslivet. Det r en stor vinst att se en elev i arbetslivet i stllet fr bara i skolan, sger en lrare p IV. Ofta kan det vara i den miljn som de visar frdigheter som annars frblivit oupptckta i skolan. En svrighet som man nnu inte lst i Sundsvall r att ordna arbetsplatsfrlagd utbildning som kan ge gymnasiepong och som lockar tjejer. Till skillnad frn vriga gymnasieskolan, sger Per Strm, mrker vi att killar klarar sig bttre p IV, tminstone nr det gller arbetsplatsfrlagd utbildning, fr vi har nnu fr f alternativ som kan intressera bda knen. I samarbete med en folkhgskola har dock en praktiskt inriktad omvrdnadsutbildning skapats. Den kan ge arbete som ledsagare men inte gymnasiepong. i vsters anordnas p olika gymnasieenheter med yrkesinriktningar Yrkes-IV parallellt med de nationella programmen. P Edstrmska gymnasiet dr Leif Larsson r rektor r det fordonsutbildningar som gller. De stdmiljoner som kommunen ftt fr att utveckla kvaliteten p IV faller p Edstrmska ut med 15 000 kronor per elev p Yrkes-IV. Bakgrunden till Edstrmska gymnasiet r nringslivets behov av arbetskraft med rtt kompetens. Samarbetet med det lokala nringslivet r intimt. Det innebr frscha bilar att serva, modern verkstadsutrustning, praktik och arbetsplatsfrlagd utbildningmed kvalificerade handledare. Resultatet r att de allra flesta, 95 procent av eleverna, sger Leif Larsson, har jobb nr de lmnar skolan. En niondeklassare som har intresse fr utbildning p fordonsprogrammet men inte fr behrighet fr att ska dit kan nu i stllet ska till Yrkes-IV. Vid sidan av fordonsprogrammets 90 platser finns tolv platser p Yrkes-IV med inriktning mot fordon. Sist hade man 210 skande till de 90 plus tolv platserna p fordonsprogrammet.
38
Leif Larsson menar att de mindre kvalificerade jobben finns och det finns mnniskor som behver ha dem. Han r glad fr att genom utbildning p Yrkes-IV kunna erbjuda sina elever en vg dit. Det programrd som vi har tillsammans med nringslivet kom p att det finns ett stort behov av exempelvis kundmottagare, sger Leif Larsson. Det var en ledamot som kom ihg att en jtteduktig kille hemma p verkstaden inte blivit godknd p fordonsprogrammet men nd r guld vrd i kundmottagningen. Det finns massor av nischer. ven om eleverna som gr p YrkesIV inte fr frutsttningar fr att g vidare till hgre utbildning frstr jag inte varfr vi ska avst frn att ge dem frutsttningar fr att frst hur system hnger ihop, hur godshantering gr till och hur man bemter kunder?! Det r de kunskaperna som kan avgra deras mjlighet att komma in p arbetsmarknaden. Praktikprogrammet r en inriktning p uvengymnasiet i uppsala som har vxt fram som ett svar p frgan vad man ska gra med de elever som tenderar att bli kvar p IV och inte gr vidare till ett nationellt program. Praktikprogrammet brjar andra ret p IV och det innebr att eleven fortstter p den praktikarbetsplats som hon varit p under frsta ret. Nr en elev som brjar p Uvengymnasiet i Uppsala valt att varva studier med praktik s uppmanas de att sjlva leta upp en praktikplats dr de ska tillbringa minst tv av veckans dagar. Det r en pedagogisk pong med att eleverna sjlva fr ska upp sin praktikplats. Praktikplatser som skolan tidigare serverade ledde alltfr ofta till avhopp. De som behver fr std i att hitta en praktikplats av studie- och yrkesvgledaren. P Uvengymnasiet finns tta sdana, nstan lika mnga som i hela gymnasieskolan i Uppsala. Fungerar det bra p praktikplatsen och eleven sktt sig, sger studie- och yrkesvgledaren Lena Olof-Ors, samlar vi eleven, frldrarna och handledaren vid praktikplatsen och frgar om de r beredda att ta emot eleven under ytterligare tre r. Om det gr bra gr vi tillsammans igenom vilka kurser i karaktrsmnen som kan utformas som utbildning p arbetsplatsen och s skriver vi ett avtal. Praktikprogrammet genomfrs sedan med tv dagar p Uvengymnasiet dr eleven lser krnmnen och tre dagar p arbetsplatsen dr eleven tillgodogr sig karaktrsmneskurser. Successivt sker betygssttning eller validering av elevens kunskaper med hjlp av en yrkeslrare
39
s att betyg kan ges. Praktikprogrammet omfattar ett tjugotal elever lsret 2006/07 och ger rum p exempelvis frskola, mleri, motorcykelverkstad, sadelmakeri, byggfirma, caf och bilrekonditionering, biloch dckfirma och rrmokeri. De arbetsplatser som kan ta emot elever i Praktikprogrammet r ofta fmansfretag, inte sllan drivna av personer med egna erfarenheter av svrigheter i skolan. 9095 procent av eleverna som gtt Praktikprogrammet r anstllningsbara efter avslutade studier. Ett litet fretag ser hr naturligtvis en god mjlighet till personalfrsrjning, konstaterar rektor Christer Fernqvist. Fretagaren vet vad eleven kan eftersom han sjlv har lrt upp honom och ibland vrderar han kanske hantverkskunskapen hos eleven mer n ett betyg i engelska. De kurser som eleven genomgr inom Praktikprogrammet resulterar i ett slutbetyg som ofta innehller 1 5001 700 pong.
ATT RESONERA OM: 1. hur sker verlmnandet av elever frn grundskolan till IV i er kommun? hur skulle en nskvrd frndring kunna se ut? 2. hur sker iv-elevers vergngar till vriga gymnasieskolan? hur skulle en nskvrd frndring kunna se ut? 3. hur anvnds den kompetens som finns bland iv:s personal i vriga skolan? hur skulle den kunna anvndas? 4. hur hanteras avhopp frn nationella program i er kommun? hur ser en nskvrd organisation fr avhopp ut? 5. vilka vgar ut ur gymnasieskolan erbjuds elever som inte gr ver till nationella program? 6. vilka mjligheter finns i det lokala nringslivet fr arbetsplatsfrlagt lrande fr iv-elever? 7. vilka alternativa karrirvgar kan det lokala nringslivet erbjuda fr iv-elever?
40
IV AXLAR VEN INTRODUKTIONSANSVARET

En kommun som tar emot barn och ungdomar som har ftt uppehllstillstnd av flykting- eller flyktingliknande skl r skyldig att upprtta en introduktionsplan och erbjuda introduktion. Den ska hjlpa de unga att hitta sin vg in i livet i Sverige och utg frn en individuell bedmning av behov och intressen. Bland annat ska ungdomarna delta i och ges frutsttningar att tillgodogra sig verksamhet i frskola, grundskola och gymnasieskola. I de flesta kommuner visar sig kommunal introduktion vara detsamma som skolintroduktion. Ofta fr skolan ta hela ansvaret fr barns och ungas introduktion fr att de r i skolldern ven om de har behov som faller utanfr skolans ansvarsomrde. Sent anlnda ungdomar i gymnasieldern placeras ofta p IVIK, introduktionskurs fr invandrare inom ramen fr IV. Trots att skolan ofta spelar en avgrande roll i den kommunala introduktionen medverkar skolan sllan vid upprttande av introduktionsplaner.
IVIK
Ofta anordnas IVIK, introduktionskurs fr invandrare inom ramen fr IV. IVIK riktar sig till sent anlnda ungdomar som vid ankomsten till Sverige brjar direkt i gymnasieskolan. Ngra tydliga framgngsfaktorer som framkommer i en kartlggning17 av IVIK som gjordes 2004 av sent anlnda elever i grund- och gymnasieskolan visade sig vara:
individuella lsningar utifrn elevens behov, frkunskaper och intres-
sen
varierande undervisningstid beroende p elevens behov tydlig integration med skolan i vrigt varierad undervisning i olika mnen ett tydligt kommunalt ansvar med ml och riktlinjer, uppfljning och
utvrdering
modersml och studiehandledning p modersml
17
41
Inte desto mindre bestr undervisningen p IVIK frmst av svenska/ svenska som andrasprk och matematik. Det r mindre vanligt i gymnasieskolan att eleverna ges socialt och/eller psykologiskt std. Undervisning i andra mnen ssom modersml, studiehandledning p modersml och undervisning i estetisk/praktiska mnen r ovanlig. mnesundervisning p modersml och praktik verkar inte erbjudas alls i gymnasieskolan trots ambitionen att bland annat asylskande ungdomar borde kunna f arbetslivspraktik. Bde frberedelseklasser i grundskolan och IVIK i gymnasieskolan verkar erbjuda i stort sett samtliga elever samma antal timmars undervisning och organiserar verksamheten genom kollektiva lsningar med sm mjligheter till individanpassning.
Flexibelt i Sundsvall
I Sundsvall fungerade introduktionen av ungdomar med flyktingbakgrund tidigare illa. Nu har kommunen vsentligt kat sina anstrngningar och i Vstermalmsskolan leder arbetslagsledare Bengt Nordin verksamheten. Tillsammans med kommunens flyktingmottagare har han introduktionssamtal med dem som ska bli elever inom IVIK. En verenskommelse med Sundsvalls kommun sger att nyanlnda invandrare ska kunna starta p IVIK inom fyra veckor efter ankomst. Frst kommer man till en introduktionskurs p mellan tre och tta veckor. P skolan finns tre arbetslag mellan vilka eleverna utifrn sina individuella frutsttningar kan rra sig. Efter introduktionskursen gr en IVIK-elev till arbetslag 1 dr eleverna ska uppn mlen fr D-kursen i Svenska fr invandrare. Drefter kan eleven g till fortsatt utbildning inom arbetslag 2 eller 3 eller fortstta till folkhgskola, komvux, arbetsmarknadsutbildning eller ska arbete via arbetsfrmedlingen. Studierna i arbetslag 3 r studiefrberedande och mlet r att uppn mlen fr grundskolans rskurs nio i svenska som andrasprk, matematik och engelska. - Det har visat sig, sger Bengt Nordin, att ett minskande antal elever frn IVIK gr vidare till utbildning inom gymnasieskolan. Det r bakgrunden till att vi inrttat arbetslag 2. I arbetslag 2 gr undervisningen lngsammare och mlen r ngot lgre satta. Efter utbildning dr kommer det frn och med hsten 2007 att ppnas en mjlighet som Bengt Nordin ftt inspiration till frn Linkping: Yrkvik.
42
Frst var det svrt att f idn frankrad hr men med de pengar fr kvalitetsutveckling som vi fr del av kommer jag att tillsammans med branscherna att utveckla Yrkvik, sger Bengt Nordin. Yrkvik r en skbar trerig utbildning fr invandrarungdomar. Grundskolestudier varvas med karaktrsmnen frn ett yrkesfrberedande gymnasieprogram. Under utbildningen ingr mycket praktik. Mot bakgrund av var det kommer att uppst brister p arbetsmarknaden om tre till fem r kommer Yrkvik i frsta hand att inriktas mot utbildning inom omvrdnad, restaurang och industriteknik med inriktning mot plt och svets. ven om IVIK organisatoriskt inte hr till IV i Sundsvall finns man lokalmssigt mitt Vstermalmsskolan. En stor pong med det, sger Bengt Nordin, r att det inte s ltt blir en uppdelning i vi och dom. Vi har till exempel vid behov ftt lna de lrarresurser som behvts p flera mnesomrden.
ATT LSA VIDARE:

I
ATT RESONERA OM: 1. hur organiseras ivik i er kommun? 2. sker utbildningen i individuellt anpassade former eller kollektivt? varfr? 3. hur integreras ivik med vriga gymnasieskolan? 4. vilka framgngsfaktorer anvnds hos er?
43
6.
Processrelaterade kvalitetskriterier Att arbeta med alla elevers utveckling och lrande
Ska gymnasieskolan vara till fr alla mste den ocks vlkomna alla elever. Att personal som arbetar i olika delar av gymnasieskolan stter sig in i och bearbetar processrelaterade kvalitetskriterier har inte bara en ideologisk betydelse utan ocks en hgst vardaglig betydelse fr hur skolans ml ska kunna ns. De processrelaterade kvalitetskriterierna handlar om hur lrandet organiseras. Hur verksamheten motsvarar dessa kriterier kan skolans personal sjlv pverka. Kriterierna utgrs av:
Att det finns en adekvat kompetens hos rektorer och lrare p IV
med ett professionellt ledarskap dr gemensamma visioner och ml i lrargruppen kan frankras en undervisning som mlinriktas och utvrderas, har hg kvalitet, r flexibel, och utfrs med tydliga krav och hga frvntningar
Individualisering att innehll, arbetsstt och arbetsformer utformas
individuellt genom till exempel individuell studieplan, introduktionsoch utvecklingssamtal samt vgledning.
Motivationsskapande arbete fr att kunna utfra kunskapsuppdra-
get mste man brja med att bygga relationer, tillit, frtroende och ka den sjlvknsla och motivation som elever ofta tappat.
44
Att det finns en positiv elev- och kunskapssyn dr utbildning och fr-
hllningsstt prglas av ett Salutogent perspektiv vad eleverna faktiskt kan, inte i frsta hand vad saknar, utgr utgngspunkten fr skolans ansvar samt att skolan strvar efter att ge sammanhang och meningsfullhet. Lsningsfokuserat arbetsstt som innebr att man letar mjligheter istllet fr hinder Empowermentperspektiv som gr ut p att ka elevens ansvarstagande s att handlingsfrmgan, sjlvfrtroendet och framtidstron kar
LRARKOMPETENS OCH KOMPETENSUTVECKLING

I arbetet med att utveckla verksamheten mste personalens bakomliggande mnniskosyn och frhllningsstt synliggras och diskuteras. Diskussioner om skolans uppdrag, vrderingar och mnniskosyn mste stndigt pg. Frgan vem som ska formas, eleven eller skolan, mste diskuteras. Det frutstter att det ges tid och utrymme fr strukturerad kompetensutveckling. Kollegial handledning eller spegling anvnds ibland som ett framgngsrikt stt att synliggra det som sker i skolan. i rebro ser man spegling som ett stt att fra en pedagogisk dialog som ven innebr att rdslan fr att arbeta tillsammans minskar. Spegling ska ske i en konkret frga och inte handla om hur lraren beter sig allmnt. Speglingen innebr att en kollega deltar i klassrummet och gr noteringar. En lrare kan be att f bli speglad av en kollega exempelvis betrffande hur talutrymmet i klassrummet frdelas. Nr speglingsrapporten r klar och det ska den vara rtt fort visar det sig ofta att det sker mycket i klassrummet som den speglade lraren inte varit medveten om. Vrt utvecklingsarbete prglas av att vi vill varandra vl, att vi vill utvecklas tillsammans och att vi vill utveckla verksamheten tillsammans, konstaterar rektor Hkan gren. P IV har en lrare mycket att lra men otvetydigt har skolan i frsta hand ett kun-skapsuppdrag gentemot eleverna. Drfr r det sjlvklart vid IV i rebro att satsa p att ha behriga lrare som personal. Drutver finns ven SYV-are och ungdomskonsulenter.
processrelaterade kvalitetskriterier - att arbeta med alla elevers utveckling och lrande
45
bjrn littmark, rektor vid navet i nykping, prioriterar framfr formell kompetens att ha rtt mix av spetskompetenser som kan mta eleverna dr de r, mnniskor som utmrks av samma grundvrderingar, en bra mnniskosyn och som behandlar eleverna med respekt. Vi sker de bsta, sger Bjrn Littmark. Fr nrvarande har vi 100 skande till en tjnst som skoladministratr och 38 till en ungdomskonsulenttjnst. Personalen intygar att det r frenat med hg status att jobba p Navet. IV fr aldrig betraktas som en slasktratt, konstaterar han, varken fr elever som inte kommit in ngon annanstans eller fr lrare som behver fylla med ngra timmar fr att f en full tjnst. Fr att lra av varandra och utveckla verksamheten har man mellan Navets olika enheter organiserat kollegial handledning. Det innebr att den som vid handledningstillfllet har ett problem dels fr stora mjligheter att sjlv vrida och vnda p problemet, dels fr en grupp kompetenta kollegers infallsvinklar p problemet. Personalen fr vara med om mycket fortbildning och uppmuntras att i sina studier gra tillmpningar i Navets verksamhet. Gemensamma seminarier anordnas bland annat om hur man bemter elever med ett friskhetsperspektiv. Det kan handla om hur man undviker att g igng p en aggressiv elev. Mnga av vra elever har genom ren tyvrr skaffat sig en stor erfarenhet av hur man provocerar vuxna, konstaterar Bjrn Littmarck. En strategi vi diskuterar mycket r hur vi skall kunna mta ven en elev, med bibehllet lugn och respekt, som kallar en personal fr till exempel gubbdjvel. Ett stt r att be om urskt fr att man som personal tydligen srat eleven d han/hon tar sig rtten att kalla mig fr gubbdjvel. Detta leder oftast till en total vndning och ett mycket bra samtal om vad som egentligen dljer sig bakom det respektlsa upptrdandet och efter ett sdant mte hnder det inte igen!
INDIVIDUALISERING
Individualisering innebr att man s lngt som mjligt utgr ifrn elevernas behov, nskeml och frutsttningar. I Lroplan fr gymnasieskolan, Lpf 94 framgr att organisering, dimensionering, undervisningens upplggning, innehll och arbetsformer ska anpassas efter elevernas nskeml och val av kurser samt efter elevernas skiftande behov och frutsttningar. Rektor ansvarar fr detta.
46
Eftersom inga nationellt fastlagda kursplaner finns fr individuella program har kommunerna ett stort ansvar fr att utforma IV. Utbildningen ska enligt skollagen (5 kap. 4b) flja en plan som ska faststllas av kommunen. Den individuella studie- och utvecklingsplanen blir drmed mycket avgrande p IV. Tidigare studier18 visar att nr studieplanen fungerar optimalt r den en del i en arbetsmetod dr studieplan, mlformulering, utvecklingssamtal och mentorssamtal fungerar som en helhet. Skolledningen vid iv p kvarngymnasiet i jrflla har deklarerat att det i princip gr att gra lika mnga program som det finns elever. I praktiken finns det fyra: Artistutbildning, bt- och sjliv, tr- och mbelteknik och turism och event. Mnga associerar nog IV med lga frvntningar, att man lser in grundskolemnena och sedan sitter och fikar, sger Bosse Pettersson. Men hr stller vi hga krav. Jag tror att det r viktigt att visa att med en utbildning hrifrn kan man g lika lngt som med en utbildning ngon annanstans ifrn. Det behvs om vi ska lyckas upprtthlla statusen p IV. Men kommer det en elev som sger till studie- och yrkesvgledaren att han vill kombinera navigation, kallkk och scenisk gestaltning, d grejar vi det, sger Bosse Pettersson. Thomas, andrarselev p IV i Jrflla, sger att han alltid gillat sjn och att han ville hlla p med btar. Jmfrt med hur det var i grundskolan sger han att lrarna bryr sig mer om hur det gr fr honom. Lrare hr har sagt att de inte kan frst varfr jag inte fick godknt i grundskolan. Om tv veckor r Thomas antagligen examinerad som kustskeppare. Om tv r tror han att han gr p sjfartsutbildning p Chalmers i Gteborg.
Mnga associerar nog IV med lga frvntningar, att man lser in grundskolemnena och sedan sitter och fikar, sger Bosse Pettersson. Men hr stller vi hga krav. Jag tror att det r viktigt att visa att med en utbildning hrifrn kan man g lika lngt som med en utbildning ngon annanstans ifrn. Det behvs om vi ska lyckas upprtthlla statusen p IV.
Vgledning och individuella studie- och utvecklingsplaner

Vgledning nr den fungerar som bst handlar inte bara om studie- och yrkesvgledning utan ocks om ett stndigt pgende samtal om livsfrgor. Vgledande samtal syftar till att ka elevernas sjlvinsikt, vlbefinnande och hlsa, handlingskraft och mjlighet att pverka. Vgledande
18
Gunilla Larsson, Folkhlsoinstitutet
47
samtal r viktiga fr att eleverna ska f syn p mlet: Vem r jag? Varfr r jag hr? Vart r jag p vg? Den individuella studie- och utvecklingsplanen blir ett viktigt redskap fr uppfljning och ett std fr att hlla kursen mot uppsatta ml. Den anvnds som utgngspunkt fr mentors- och utvecklingssamtal med elever och frldrar och vid elevvrdskonferenser. Den beskriver svl kunskapsmssig som social och personlig utveckling. Det r viktigt fr elevens motivation att synliggra att allt som leder framt ger bde personlig utveckling och kunskapsutveckling p navet i nykping har varje elev en individuell studie- och utvecklingsplan. I den framgr mlet som utver behrighet till gymnasiet kan vara individuell utveckling som leder till fortsatt utbildning, arbete, personligt vlbefinnande och social stabilitet. I studie- och utvecklingsplanen framgr vilket mne som eleven ska lgga krut p medan andra fr vnta. Medlen fr att n mlet kan vara kunskapsmssig, social och personlig utveckling. Intagningen till iv vid de la gardiegymnasiet i lidkping gr genom enskilda timslnga intervjuer. Dessa hlls av arbetslagsledaren Lennart Frndn och grundskolans SYV med alla elever i nian som riskerar att f otillrckliga betyg fr att komma in p ett nationellt program. - Det r ett jttearbete som vi lgger ner, sger Lennart Frndn, men det r det vrt. Det blir ett kvalificerat vgledningssamtal och det r meningen att alla som brjar hr ska gra det efter att ha gjort ett aktivt val. De mste ju bland annat frst att ifall de vljer att g hr s mste de ocks hlla sig till vra tider och arbetsstt. Noggranna individuella studieplaner upprttas fr var och en av eleverna. De revideras fortlpande. P De la Gardiegymnasiet i Lidkping r man mn om att ta fasta p det positiva som gr att utveckla hos var och en av eleverna. Det kan i ett vgledningssamtal innebra att man arbetar med sjlvskattningar p en skala. Om ett p en skala betyder Orkar inte g till skolan en dag till och tio Jag kommer med gldje att jobba fr MVG i alla mnen kanske en elev markerar en trea. I s fall, sger kuratorn, Lillemor Karlsson, konstaterar vi tillsammans: Det r ju mycket bttre n vad det var i nian fr d gick du ju knappt till skolan alls. Hur ska vi nu gra fr att ordna verksamheten s att du kan flytta dig, inte till tian men ett halvt steg uppt p skalan?
48
Lennart Frndn tillgger att man ven pratar om ansvar i vgledningssamtalen: Vad kan du som elev konkret bidra med och ansvara fr, fr att din situation ska bli bttre. Vad kan vi som personal och dina frldrar bidra med. Drefter skriver vi ett kontrakt med en mycket tydlig ansvarsfrdelningen. anette lawesson i malm, berttar hur man i den tidigare IV-organisationen slumpade ut eleverna i olika grupper. Nu sker det en gruppplacering utifrn en mycket individuell bedmning. Vi har till exempel ingen kaxgrupp fr vi har kommit sanningen ngot nrmare om varfr man kaxar sig. En kille sa: Jag gick dit men jag kaxade mig fr jag kan inte multiplikationstabellen. D insg vi att det r multiplikationstabellen som man i frsta hand borde ta itu med, inte kaxigheten. Sedan placerade vi honom i en grupp dr man lr sig matte var och en utifrn sin niv. Anette Lawesson utgr frn antagandet att eleven precis som alla andra mnniskor vill uppleva en meningsfull dag. Eleven mste uppleva att de tjnar ngot p att vara i skolan och lra sig ngot och det gr de som vljer att brja hr. Jag brukar sga: Du har en massa kraft inom dig bara det att du har anvnt den p ett stt som givit dig en massa lusingar (sknska fr rfilar). Men jag tror inte att det finns ngon som inte hellre skulle vilja ha en kram. De hr eleverna har blivit utslngda. Och det kan rcka att de ftt hra en lrare som suckar bara fr att man inte hnger med i matte, ett mne dr de flesta inlrningssvrigheterna beror p knslan av en klump i magen. bosse pettersson, bitrdande rektor vid iv p kvarnskolan i jrflla ser risker med individuella utvecklingsplaner som utformas alltfr snvt inriktat p vad eleverna ska klara av i form av ytterligare studier enligt samma modell som misslyckats i grundskolan. Han menar att individuella studieplaner i stllet fr br skrivas fr arbetslaget p IV.
Jag brukar sga: Du har en massa kraft inom dig bara det att du har anvnt den p ett stt som givit dig en massa lusingar (sknska fr rfilar). Men jag tror inte att det finns ngon som inte hellre skulle vilja ha en kram.
49
ATT LSA VIDARE:

I
ATT RESONERA OM: 1. hur ser ni till att era elever fr en utbildning utifrn sina frutsttningar och behov? 2. hur anvnder ni vgledning och studie- och utvecklingsplaner i er verksamhet? 3. hur skulle individualisering kunna frbttras hos er? 4. diskutera hur iv organiseras: fr att kompensera fr elevernas brister eller fr att utveckla deras mjligheter och resurser?
Myndigheten fr skolutveckling, 2005 , Individualisering i ett skolsammanhang

MOTIVATION OCH LRANDE
Uppdraget fr individuella programmet r mngfacetterat och kan beskrivas som kompensatoriskt, motivationsskapande och stdjande. Fr att kunna utfra kunskapsuppdraget mste man brja med att bygga relationer, tillit, frtroende och ka den sjlvknsla och motivation som elever ofta tappat under tiden i grundskolan. Nr tilliten till de vuxna terupprttats kan man brja med lrandet. Mnga diskussioner idag handlar om ifall fokus ska ligga p kunskapsml eller processml. I verkligheten finns det ingen motsttning mellan kunskap och process utan de snarare frutstter varandra; utan lrprocess ingen kunskap.
Fokusera bde process- och resultatml

hkan gren p virginska skolan i rebro menar att den debatt som ofta frs om hur skolan lyckas eller ej alltfr snvt fokuserar p skolans resultatml. Man mste, fr att ge en rttvisande bild av vad som sker i skolan, ocks se till processmlen: En elev som r i skolan tv dagar i veckan kan ju beskrivas som att han knappast alls r i skolan. Men det ska jmfras med hur det var fr ett r sedan. D kanske han inte var i skolan en dag p hela terminen. Process- och resultatml behver kombineras nr man ser p vad skolan gr. De frutstter varandra, konstaterar Hkan gren. Varannan vecka har varje arbetslag schemalagd och strukturerad
50
reflektion om olika frgor, till exempel om betygssttning eller likvrdighet. Meningen r att arbetslagen ska hja blicken och inte behandla alltfr konkreta elevfrgor utan snarare till exempel lrstilar. Det finns ven tillgng till handledning fr de arbetslag som behver. Ensamarbete fungerar inte i en sdan hr verksamhet, sger Hkan gren och tillgger att det gr det egentligen inte heller alltid p naturvetenskapsprogrammet.
Att f vlja ger motivation

i malm frsker man ka elevernas motivation genom att samtala om vad eleverna kan vlja och vilka konsekvenser och mjligheter de olika valen kan leda till, Vi fr elever frn grundskolan som antingen fr att de blivit eller knt sig avvisade knappt satt sin fot i skolan p flera r. Mnga har enorma kunskapsluckor. I 90 fall av 100 lyckas vi nd ge dem en utbildning som de kan g vidare i livet med, konstaterar Anette Lawesson vid Bellevuegymnasiet i Malm. En skillnad nr de kommer till gymnasieskolan, sger Anette Lawesson, r att vi kan vdja till elevernas knsla av att vara mer vuxna nu nr de inte gr kvar i grundskolan. Det r ocks en pong att gymnasieskolan r en frivillig skolform. Man kan visa eleverna tilltro till deras frmga att vlja sitt liv. Jag brukar klargra att om de vill vlja ett luffarliv s kan de gra det men d r de sannolika konsekvenserna p ett visst stt. Men om de vill vlja utbildning s kan de gra det och d ska jag gra allt jag kan fr att hjlpa dem. Jag frgar alltid, sger Anette Lawesson, Vad behver du av mig fr att du ska komma dit du vill? Ofta fr jag svaret Lugn och ro. Fine, sger jag, det kan jag ordna och om du dessutom behver en lrare som r p ett visst stt s grejar jag det med.
Fr och tar mer ansvar

I ett klassrum p virginska skolan i rebro sitter Magnus och Jasmin. De lser de karaktrsmnen som ingr i omvrdnadsprogrammet samtidigt som de hmtar igen det som de missat nr det gller grundskolans krnmnen. Magnus var intresserad av omvrdnad men saknade betyg i matematik, svenska och engelska. Nu r han klar med grundskolans engelska.
51
Ngon berttade att p Nya Zeeland kan alla treringar simma. Nr en beskare frgade hur det kan komma sig fick han svaret: Fr att vi har bestmt s. P samma stt har vi bestmt oss fr att eleverna ska klara sina studier hos oss.
Nr han ocks klarat av matematik och svenska rknar han med att brja i omvrdnadsprogrammets rskurs ett. Skillnaden mellan PRIV omvrdnad p Virginska och grundskolan r stor. Det r mycket roligare hr, sger Magnus, fr hr blir man peppad. Det blev man inte i grundskolan. Hr kan lrarna skmta, s dr s att man fattar hur de menar. Jasmin hller med om att det r mycket annorlunda. Hon gr frsta ret p IV. Hon saknar grundskolebetyg i matematik och svenska p grund av att hon valde att skolka i stllet fr att kmpa, som hon sger. Det ngrar jag ju nu men hr finns det mjlighet att ta igen det. Hr fr man mer ansvar och d tar man det ocks. Jag vill g ut hrifrn och satsa p att bli barnmorska. Jasmin kommer att vara klar med sina grundskolemnen till sommaren och kan brja p omvrdnad p Risbergska skolan till hsten. Lrarna hr r jttebra. De tnker positivt och r inte s strnga och det behver de ju inte vara heller. Emil stter sig en stund efter att ha gjort i ordning potatissallad och dukat fr dagens personallunch p Virginska skolan i rebro. Han gr p PRIV med inriktning mot hotell och restaurangprogrammet. Han hade skt in p hotell- och restaurang om han bara hade klarat grundskolans matematik och engelska. Det pluggar han nu i stllet, p tisdagar och torsdagar. vriga dagar r det arbete i skolans stora metodkk eller, p fredagar, med personalmat. Hr fr man mer hjlp. Det r inte s att det r fler lrare men de hjlper till p ett annat stt. Och s r det bra att det finns en koppling till det vi jobbar med i kket. Man kan anvnda matten nr man ska rkna om recept i kket. Nr vi ter sger rektor, Hkan gren: Om du hade kommit i september s hade du ftt ett annat intryck. Det tar nstan ett r fr eleverna att motiveras till lrande igen. Sedan kan de ta igen det som de behver och g vidare med sin utbildning hr. Att det fungerar beror till stor del p lrarna och deras instllning. Som ett annat svar p frgan varfr elever som ngot r innan betraktats som omjliga och misslyckade kan gra vl ifrn sig och lyckas i sina studier p Virginska skolan terger Hkan gren en anekdot. Ngon berttade att p Nya Zeeland kan alla treringar simma. Nr en beskare frgade hur det kan komma sig fick han svaret: Fr att vi har bestmt s. P samma stt har vi bestmt oss fr att eleverna ska klara sina studier hos oss.
52
Motivera elever genom individualisering

bosse pettersson, bitrdande rektor vid iv i jrflla kommenterar hur man kan individualisera fr att skapa motivation. Han menar att mnga elever upplever att de tidigare mest gnat sig t enskilt arbete. Man sger till eleverna: Hr ska du sitta och lsa eller arbeta i en bok medan grannen lser i en annan. Det r s lngt ifrn en levande pedagogik som man kan komma. Det r inte individualisering att alla ska n samma ml p samma tid! Vi vill att individen bde ska vga och f ta ansvar fr sin egen situation och sitt lrande och inte bara vara ett offer och freml fr andras inlrningsverksamhet. Vr erfarenhet r att om en elev sjlv valt det hon sysslar med vill hon ocks utfra det vl. Bosse Pettersson pekar p att svl grundskole- som gymnasiefrordningen i sina portalparagrafer beskriver undervisningstid som tid fr arbete som planeras av lrare och elev tillsammans och som elev genomfr under lrares ledning. Josefin som gr p artistutbildningen har mer positiva lrarerfarenheter frn IV n frn grundskolan. Hon skolkade hela sjuan och sedan gick hon frdigt grundskolan i specialskola. Hon kom in p hotell- och restaurangprogrammet men steget frn specialskola till gymnasiestudier blev fr stort. Hon hoppade av och artistlinjen passade henne perfekt. Hon ville sjunga. Jag vill grna plugga fr jag har sett s mnga som det har gtt snett fr sedan de slutade efter nian, flera som gr p socialbidrag och s. Men jag klarar inte det hr med lxor, sger hon. Jag vill vara kvar hr fr hr fr man hjlp. Om tv r tror hon att hon r p vg att utbilda sig till socionom, fr det vill hon bli, eller s arbetar hon som volontr fr Rda Korset eller ngon annan organisation. Bosse Pettersson i Jrflla, menar att nr en elev kommer till IV handlar det om nyinlrning, nmligen att hitta mnen som eleven inte tidigare misslyckats i. Det handlar i regel om karaktrsmnen. Mrker eleven att hon lyckas i ngot som hon inte lyckats med tidigare vxer intresset fr att lra. Framgng fder framgng. Det frsta ret gnas t karaktrsmnen och att ta igen de mnen frn grundskolan som eleven inte godknts i. Drefter vljer eleven nationellt program eller pbrjar ett specialutformat program som oftast blir fyrrigt. I Jrflla gr 60 procent av eleverna p ett nationellt program efter ett r.
53
mnesomrdet navigation, en viktig del inom det specialutformade programmet Bt och sjliv, r ett exempel p ett omrde dr mnga elever kunnat gra nyinlrning. Det r tillrckligt svrt, sger Bosse Pettersson, fr att vara en utmaning men tillrckligt ltt fr att brja med. Han berttar att elever sger Det hr kan vi inte. D sger jag: Det r klart att ni inte gr men ni r vl i skolan fr att ni ska lra er ngot nytt? Matematik kommer naturligt in i bilden. Omrdet navigering ger tillflle att stlla upp ekvationer nr storheter som fart och distans ska bestmmas. Frmgan att lsa provas naturligt. Samtidigt r det bra att jag inte fr examinera en elev som ska ta kustskepparexamen. Det ska en inspektr frn sjfartsverket gra. Visar det sig att eleven misslyckas r det mitt fel, d r det jag som inte har lyckats eller har slppt upp honom fr tidigt. Andra omrden fr nyinlrning som visat sig fungera som goda bryggor in till annat lrande r rap p artistutbildningen och matlagning p turism- och eventutbildningen. Visar det sig att en elev har svrt fr matten kan det vara klokt att han vntar med att lsa in den till sist. D har han antagligen hunnit bli rejlt motiverad. Om det d bara r matten som terstr fr att han ska f gymnasiekompetens s anstrnger han sig grna fr att klara den ocks.
En andra Moder Teresa?

lennart frndn i lidkping, presenterar ett solskensexempel som visar hur ett lsningsfokuserade arbetsstt kan leda till framgng. Madeleine som var IV-elev p De la Gardiegymnasiet i Lidkping fr ett par r sedan gr snart ut med toppbetyg frn Barn- och fritidsprogrammet. Hon berttar: Mitt liv var vldigt upp och ned nr jag gick i nian, ja under hela hgstadiet. Jag var skoltrtt och var inte s ofta i skolan. Det passade mig bra att komma in i projektklassen, sger Madeleine. Projektklassen r en av 12 utbildningslinjer vid IV i Lidkping som passar elever som inte har ngon aning om hur studierna ska inriktas eller om de verhuvud taget ska ga rum. Projektet har vxt fram som ett samarbete mellan skolan, socialfrvaltningen, polisen, BUP med flera aktrer som mter ungdomar i olika situationer. P hgstadiet var det ingen som riktigt brydde sig, konstaterar
54
Madeleine. Tv mnader innan terminen skulle sluta sa de att man mste skrpa sig. Det var ju s dags d! Men hr fick jag tidigt klart fr mig att det gller att ligga i. Lennart Frndn minns att Madeleine hade stora problem under hgstadietiden. Nr samma beteende fortsatte p IV fick hon ett ultimatum vid ett mte med mamman och IV-personal. Jag sa: S hr kan du inte fortstta fr just nu ter sig din skoltid helt meningsls. Antingen skrper du till dig eller s r det bttre att du skriver ut dig ur skolan och gr ngot som knns mer meningsfullt och som ger dig kraft i livet. Till sist fick Madeleine frgan Om du fick vlja helt fritt och alla mjligheter fanns ppna och tillgngliga fr dig vad skulle du d gra? Svaret kom direkt: Jobba med utsatta barn i Indien. Mitt svar blev att det kan jag inte ordna men du kan f ka med till Zambia i Afrika och dr beska SOS-barnbyar. Det dg! Jo, sger Madeleine, jag ville bli en andra Moder Teresa. Nr jag r klar med barn- och fritidsprogrammet vill jag frska jobba med barn utomlands, grna i Indien fr dr har jag ocks egna rtter. Min pappa kommer drifrn. Det kommer nog att g jag har aldrig haft s bra betyg som nu! Frresten ska jag frska ordna med en APU-plats p ett barnhem i Indien. Madeleine pekar p tv saker som tillsammans blev hennes vndpunkt i livet. Den ena r skillnaden i vuxenbemtande. Hr p IV visar lrarna att de frstr att man kan m dligt en dag. Man bryr sig om alla elever, inte bara om dem som rcker upp handen och r duktiga. Kommer man inte till skolan r det inget snack de kommer och hmtar en i stllet fr att bara sklla och f en att knna sig dlig. Den andra var besket i Zambia. Det betydde jttemycket fr mig att se hur glada barnen dr var fr att kunna g i skolan och att det var allt annat n en sjlvklarhet fr dem. Det gav mig en bttre knsla fr skolan hr hemma. Min mamma har flera gnger sagt: Tack gode Gud fr att IV fanns s att du kunde komma p rtt kl, berttar Madeleine.
S hr kan du inte fortstta fr just nu ter sig din skoltid helt meningsls. Antingen skrper du till dig eller s r det bttre att du skriver ut dig ur skolan och gr ngot som knns mer meningsfullt och som ger dig kraft i livet.
Hitta drivkraften
personalen vid navet i nykping stter en ra i att bemta eleverna med frvntningar och respekt. Mikael p PRIV-mek pekar p bakprocessrelaterade kvalitetskriterier - att arbeta med alla elevers utveckling och lrande
55
ATT LSA VIDARE:

I
Myndigheten fr skolutveckling, Forskning i fokus nr 19, 2004 Motivation och motivationsarbete i skola och behandling
grunden till att eleverna br sina PRIV-mekoveraller med stolthet. Han berttar att eleverna ftt ska till PRIV-mek och antagits frst efter antagningsintervju. Till oss kom killar som man slagit undan benen p under nio r och som var alldeles skra p att det skulle bli ett kryss i rutan Ej antagen. Det hnde flera gnger att de sa: Det r lika bra du kryssar i dr p en gng. Nr jag ringde runt och meddelade antagningsbesluten fanns det bde elever och frldrar som grt av lycka. Mnga elever, berttar personalen, som kommer till Navet har inte sjlvknsla nog att tro att de skulle kunna jobba vid flyget. De tror ofta att det p sin hjd kan bli tal om en mindre bilverkstad. I Nykping frbereds nu ett projekt inom Navet i samverkan med flygutbildningen inom Flygteknik Technical Training. Det gller att f ut dem och uppleva segelflygning och praktik p en arbetsplats inom flyget som r en expansiv verksamhet i regionen. Det kan f dem att hitta sjlvknslan och drivkraften att bli behriga och utbilda sig till flygmekaniker, sger Bjrn Littmarck.
ATT RESONERA OM: 1. vilka skillnader upplever ni betrffande elevernas motivation nr de lmnat grundskolan och brjat p iv? 2. vilka faktorer hos er frmjar elevernas motivation?

ELEVSYN OCH FRHLLNINGSSTT
P IV liksom inom hela skolan behver man anvnda sig av frklaringsmodeller, dels fr att sjlva bttre frst, dels fr att kunna beskriva fr andra vad man gr. Det r viktigt att bygga det praktiska arbetet i skolan p teorier fr att kunna utveckla verksamheten. Ngra teorier som ligger till grund fr arbetet inom IV tar sin utgngspunkt i:
Ett salutogent perspektiv som betonar det friska hos mnniskan det
vill sga de starka sidorna hos eleven, inte hennes brister, dr knslan av sammanhang ingr som en viktig faktor.
56
Ett empowermentperspektiv som gr ut p att strka individens fr-
mga att hantera sin situation. Genom att ka elevens ansvarstagande kar handlingsfrmgan, sjlvfrtroendet och framtidstron.
Salutogent perspektiv
Begreppet salutogenes myntades av Aaron Antonovsky (19231994), medicinsk sociolog. Det salutogena perspektivet innebr att man snarare lgger tonvikten p hlsobringande faktorer n p riskfaktorer. Antonovsky stllde i sin forskning frgan hur det kan komma sig att vissa behller och utvecklar en god hlsa trots att de utsatts fr pfrestningar och svrigheter. Han fann att istllet fr att enbart frska undvika pfrestningar, motgngar och problem br vi inrikta oss p att strka de generella faktorer som bde fungerar som buffert mot pfrestningar och bidrar till hlsa. Den viktigaste faktorn som Antonovsky fann var en upplevd knsla av sammanhang (KASAM) i tillvaron. De tre mest centrala komponenterna som ingr kallade han begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Att tillvaron r begriplig betyder att det mste finnas en knsla av att det som hnder i livet r ngotsnr frutsgbart eller gr att ordna och frst eftert. Hanterbarhet handlar om i vilken grad man upplever att man kan mta de krav och utmaningar man stlls infr s att man inte knner sig som ett offer fr omstndigheterna. Meningsfullhet handlar om att man knner sig delaktig i de processer som skapar ens de och ens dagliga erfarenheter. Det salutogena synsttet r utgngspunkt fr det dagliga arbetet i flera av de beskta gymnasieskolorna. p navet i nykping bygger man p det friska hos eleverna. Det finns ngot friskt och sunt hos alla elever hur hoppls situationen n kan se ut, sger Bjrn Littmark. Den erfarenheten gr vi stndigt. Vr utgngspunkt r att alla vill vara duktiga. Det viktiga r d att ur elevens perspektiv ta reda p vad som ligger som hindrar dem. Eleverna bemts i vardagen med utgngspunkt i den behovshierarki som psykologen Abraham Maslow utvecklat. Den brjar med kroppsliga behov och behov av trygghet, fortstter med behov av gemenskap och tillgivenhet, drefter uppskattning, och slutar med behovet av sjlvfrverkligande. Tanken r att behoven p en lgre niv mste vara tillfredsstllda innan hgre ml kan bli viktiga fr individen.
Det finns ngot friskt och sunt hos alla elever hur hoppls situationen n kan se ut, sger Bjrn Littmark. Den erfarenheten gr vi stndigt. Vr utgngspunkt r att alla vill vara duktiga. Det viktiga r d att ur elevens perspektiv ta reda p vad som ligger som hindrar dem.
57
Man mste frga sig, sger Bjrn Littmark, r det elevens behov eller skolans som gller? Det r naturligtvis elevernas och d mste skolan kunna fungera som en Barbapappaorganisation. Beroende p var eleven befinner sig i sin behovstrappa r det vr uppgift att mta henne dr hon r och det fr vi inrtta oss efter.
En mycket basal konsekvens av att anvnda Maslows behovstrappa som utgngspunkt fr verksamhetsplanering kan vara att man erbjuder eleverna frukost och att frukoststunden r ett schemalagt och obligatoriskt inslag. Grundtanken r enkel: En hungrig mnniska lr sig inte lika bra som en mindre hungrig. I Nykping frsker man alltid ta sin utgngspunkt i hur vrlden faktiskt ser ut oavsett hur den borde ha sett ut och frst mnniskan utifrn det sammanhang dr hon finns. Det r ett synstt som kan verka skuldbefriande, sger Bjrn Littmark. Frldrarna och eleven har alltid gjort det optimala utifrn sina givna frutsttningar. Nu skall vi tillsammans med frldrarna och eleven lgga till det vi kan hjlpa till med. Vi har elever som inte alltid kommer till skolan, frklarar Ingrid Brome som r lrare i pedagogenheten vid Navet. I stllet fr att sklla och lgga ansvaret p eleverna ber vi om ett samtal. D frsker vi utrna vad vi kan gra fr att tiden hr kan bli s meningsfull fr eleven att han tar sig hit. Maslows behovshierarki fr i ett sdant samtal en hgst konkret anvndning. Man mste frga sig, sger Bjrn Littmark, r det elevens behov eller skolans som gller? Det r naturligtvis elevernas och d mste skolan kunna fungera som en Barbapappaorganisation. Beroende p var eleven befinner sig i sin behovstrappa r det vr uppgift att mta henne dr hon r och det fr vi inrtta oss efter. Harriet Sundkvist, lrare i Resursskolan inom IV i Nykping, konstaterar att mnga elever mr dligt: Man kan inte sitta och lsa ekvationer nr det samtidigt bubblar inom en av oro: Var ska jag bo i nsta vecka. Behver en elev trffa en kurator i stllet fr att plugga engelska ska hon f gra det. Nr livet har stadgat sig kan det bli dags fr engelskan. Eller kanske en tjejgrupp eller s r det dags att leta efter en praktikplats. hkan gren, rektor i rebro, menar att man som lrare inte kan frlgga ansvaret fr den enskilde eleven utanfr sig sjlv. I grunden handlar det om vilken instllning man sjlv har och om man tror att alla kan ndra p sig. Relationen till lraren r den enskilt viktigaste faktorn fr mluppfyllelse. Drfr r bland annat mentorskapet vid Virginska skolan, en uppgift som ingr fr alla lrare, centralt.
58
Eftersom det salutogena, hlsoinriktade synsttet r s viktigt bde fr ens egen och elevens utveckling r det ocks ett av de kriterier som vi anvnder vid lnesttning av lrare. Hr fr man betalt fr att tro alla elever om gott, konstaterar han. Fr att skerstlla att ett salutogent perspektiv och arbetsstt tillmpas frs vrdegrundsdiskussioner vid IV i rebro varje vr. D stller man sig frgan hur framgngsrik verksamheten varit och vad som behver frndras. Hur man bemter eleverna och hur mycket tilltro man stter till deras frmga handlar i grund och botten om vilken mnniskosyn man som lrare har, konstaterar Hkan gren. Ser man eleverna som andra klassens mnniskor och behandlar dem drefter? Skulle man behandlat sitt eget barn lika?
Empowerment att strka sjlvknslan

Empowerment uttrycker en strvan efter att strka mnniskors kapacitet att ta ansvar fr sitt eget liv. Begreppet anvnds ofta i diskussioner om hur situationen fr grupper som saknar makt och som har litet inflytande ver sina liv ska kunna frndras. Genom ett empowermentperspektiv i utbildningen frdelas makten och kontrollen aktivt s att elevens handlingsfrmga, sjlvfrtroende och framtidstro kar. Detta gr att hon ocks mste ka sitt ansvarstagande. I empowermentperspektivet r tron p mnniskors frmga och mjligheter central. Att utg frn det positiva som finns hos var och en och bygga vidare p det handlar om att hos varje elev se lsningar i stllet fr problem. Det handlar om att vga lita p och lmna ver ansvar till eleverna. Bde De la Gardiegymnasiet i Lidkping och Xist Tjejgymnasium i Stockholm samarbetar med stiftelsen Kvinnoforum fr att medvetet frstrka det arbetsstt som eleverna behver. Det handlar om att ka tjejers och killars handlingsutrymme och strka deras mjligheter att ta kontroll i sina liv. I det sammanhanget r det ndvndigt att uppmrksamma att kvinnor som grupp r underordnade mn och vilket begrnsar handlingsutrymmet fr bde kvinnor och mn. Empowerment r den rda trden i exempelvis hlsokunskap. Man kan ta makten ver sin hlsa och de faktorer som pverkar den. Fr att det ska fungera krvs bde sjlvfrtroende och handlingsfrmga. Det
59
Vi frsker lra dem att se och ta ansvar fr sina behov. I grundskolan har killarna ofta tagit mycket plats och tjejerna varit tysta, inte mrkts och inte ftt samma utrymme. Hr hos oss kommer de inte undan. Hr dr det bara r tjejer fr de utrymme och fr trna p att agera, vara aktiva och att ta fr sig.
r skolans uppgift att skapa en milj dr eleverna kan knna att de inte bara r delaktiga utan att de ven har makt. Det gller att skapa omstndigheter i vilka de fr frtroendet att prva sina vingar p riktigt. p xist tjejgymnasium i stockholm gr cirka 45 elever p IV. Mnga elever r extremt utsatta av olika anledningar och behver en frizon. Det r bra att Xist inte ligger i en vanlig gymnasieskola, sger Helena Gullberg som r rektor, fr d slipper de visa upp sina misslyckanden. De behver f en paus och slippa stress. Hr r de under ett r, det rcker fr annars blir det fr snllt. Tanken r att eleverna efter ett r p Xist ska vidare i livet, antingen till studier eller till arbete. Mlet r att f betyg i grundskolans krnmnena men ocks fr en del att klara av den sociala biten. Det tycks g bra fr tjejerna frn Xist, sger Helena Gullberg. Alla som var elever hr frra ret har nu ngon sysselsttning. De som kommer till Xist ska vara motiverade och vilja klara av skolan trots de omstndigheter som gjort att de inte orkat med grundskolan. Eleverna ansker om att g p Xist genom Stockholms stads intagningsenhet, ofta efter att ha ftt tips genom studie- och yrkesvgledare. Hr jobbar vi med hela eleven och knyter de ntverk till dem som behvs. Det kan vara personal frn BUP, socialfrvaltningen eller lkare. Tack vare att vi har s f elever kan vi fnga upp var och en, sger Katarina Ranung som r bildlrare. Vi frsker lra dem att se och ta ansvar fr sina behov. I grundskolan har killarna ofta tagit mycket plats och tjejerna varit tysta, inte mrkts och inte ftt samma utrymme. Hr hos oss kommer de inte undan. Hr dr det bara r tjejer fr de utrymme och fr trna p att agera, vara aktiva och att ta fr sig. Xist tjejgymnasium ingr i Kvinnoforum och arbetar med tydligt fokus p knsmaktfrhllanden. Frutom grundskolans krnmnen, lser eleverna livskunskap, bild, textil och SO-mnen. I alla mnen ingr frgor kring hur knsmaktfrhllanden pverkar och utgngspunkten r att tjejerna ska bli mer frmgna att ta fr sig. Gruppens sammansttning avgr vad som fokuseras mest under ett visst r. Frra ret var mnga elever invandrare samtidigt som flera var uttalat rasistiska. Skolarbetet handlade mycket om olika kulturer. I r r flera tjejer lesbiska. Sexualitet och heteronormativitet fokuseras. I kursen livskunskap ingr bland annat vningar fr att ka medvetenheten
60
om frdomar mot olika kulturer eller om sexualitet. I mnet historia arbetar man mycket med kvinnohistoria och kvinnokamp, feminism, kldsel, hedersbegreppet och knsnormer. Heteronormativitet handlar om hur vi ser p varandra som individer och om hur man kan hitta eller skapa sin egen norm, sger Marit Sahlstrm. Vi vill f eleverna att se maktstrukturer och frst hur de kan ta makten ver sitt eget liv. ven rektor anette lawesson vid bellevuegymnasiet i malm har erfarenhet av att ordna grupper fr att strka tjejer i sin sjlvknsla bde som individer och som tjejer men ser ven behovet av killgrupper. Det brukar f till fljd att killarna hnger p lset och frgar varfr inte de fr vara med. Nej, sger jag, fr en gngs skull innebr det att vara kille att ni inte fr vara med. Men trycket p att starta killgrupper vxer. Dr finns det mycket att gra. Anette Lawesson konstaterar att killar har lika mycket livsfrgor att brottas med som tjejer. Killarna frn Rosengrd stller frgor till vra coacher som de i flera fall skert inte kan tala med sina frldrar om. lennart frndn i lidkping framhller forskning som visar att elever mr bra av att mta hga frvntningar och realistiskt stllda krav. Drfr bygger deras IV-verksamhet p att var och en ska vara sedd, lskad, respekterad och f mta lagom tuffa utmaningar. Min erfarenhet, sger Lennart Frndn, r att sjlvfrtroendet vxer enormt bland de elever som fr ta ansvar fr att frbereda en resa eller ta ansvar fr en redovisning av en resa vi gjort. I sdana projekt blir kunskap bde begriplig, hanterbar och meningsfull p ett helt annat stt n vad mnga elever tidigare upplevt. Det lyser om eleverna vid tanken p att de om ett r kanske str i en skola i Portugal och dansar och berttar om sin kultur eller det svenska skolsystemet, sger Lennart Frndn. Eleverna frbereder ett projekt i den lnga raden av internationella projekt som IV-eleverna p De la Gardiegymnasiet i Lidkping deltar i. Under tio r har skolan deltagit i 45 internationella samarbetsprojekt. Tnk dig vad som hnder med en elev som knappt orkar g upp p morgonen och slpa sig till skolan, n mindre gra i ordning frukost, som fr frtroendet att greja programmet fr flera veckors vistelse i Zambia!
61
Och vad r det som sker nr en grupp elever berttar fr Ungdomsstyrelsen om vr resa till Franska Guyana? Jmfr med om de skulle ha berttat om August Strindberg i stllet! D kan man vara sker p att det hade funnits ngon som kan mycket mer. Men erfarenheterna frn resan ger ungdomarna och ingen kan sl dem p fingrarna. De vxer och fr respekt nr de fr ansvara och medverka i sdana projekt. Madeleine som har varit elev p IV i Lidkping berttar en episod frn en av resorna som ett exempel p hur empowerment kan gestalta sig i verkligheten. Nr vi skulle resa till Zambia fick vi ta stort eget ansvar, sger hon. Vi stllde krav p varandra och p lrarna och hade lika mycket ansvar fr att planera fr dem som de tidigare hade haft fr att planera fr oss. P plats i Zambia hade vi en kksgrupp varje dag och om det var stkigt i kket fick dagens grupp se till att reda upp det med gruppen som var dagen innan. Det blev naturligt mycket frustration och eleverna upplevde emellant att de saknade en fast ledarhand. Det kan inte vara en ledares strsta uppgift att stndigt pminna om tider, vilken mat som ska serveras eller nr bussen ska plocka upp deltagarna, sger Lennart. Nr ungdomarna mter det frhllningssttet inser de ganska snart att svl elever som ledare br ansvar fr kvaliteten p utbytesresan eller lgret. Lennart och Madeleine berttar om en tidigare elev som under en vistelse i Sydamerika blev mycket frustrerad ver att elever och lrare skulle dela ansvaret fr utbytesresans innehll. Hon tyckte inte att Lennart tog sitt ansvar som vuxen och lrare. Men nr sllskapet skulle ka hem visade det sig vid ett byte i Paris att flyget var verbokat och eleverna inte skulle komma med. D tog Lennart p sig ledartrjan och frhandlade med personalen p flygplatsen och sg till att gruppen fick kompensation i form av pengar och nya biljetter s att den kunde komma hem. D sa hon Nu tog du minsann ansvar fr oss som ledare, sger Lennart. Hans uppfattning r att de beslut och den information som eleverna sjlva kan ta ansvar fr ska han inte styra ver i ondan, men nr en krissituation uppstr dr ingen av eleverna har erfarenhet, r det sjlvklart att han som ledare ska trda in. Elever som deltagit i vra projekt, konstaterar Lennart, sger ibland att de har inte bara lrt sig om en ny kultur och att samarbeta med andra
62
utan de har ven lrt sig att driva ett projekt och ansvara fr dess resultat. Det blir ju s, sger Lennart Frndn, att nr ungdomarna uppmuntras att ta ansvar, d vxer de som mnniskor. Men det handlar inte fr oss lrare om att abdikera som ledare!
ATT LSA VIDARE:

I
Folkhlsoinstitutet, Rapport 2000:19 Nr sjlvknslan vxer Aaron Antonovsky Hlsans mysterium (Natur och Kultur) Attraktiv skola http://www.skola.se/intranet/ artiklar.nsf Oscar quist Tyst erfarenhet Oscar quist: Se vrlden som den r (Om systemteori) Bo Ahrenfeldt Frndring som tillstnd rebro, Barn och utbildning, Hkan gren; Visionen en skola fr alla en mental och emotionell framtidsbild med stor dragningskraft Navet, Skol- och ungdomsenheten Kommunalt utvecklingsprojekt infrandet av professionella samverkans- och samtalsmetoder
ATT RESONERA OM: 1. vad kan ni gra fr att synliggra eller medvetandegra det ni gr i vardagsarbetet? 2. hur skulle ni kunna arbeta fr att utveckla kompetens i vrderingar och mnniskosyn? 3. hur har ni planerat sammansttningen av kompetenser i er ivverksamhet? 4. vad betyder ett salutogent synstt i er verksamhet? 5. hur kan ni omstta begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i olika situationer i er skola? 6. vilka hinder respektive framgngsfaktorer finns fr att en ivelev hos er ska kunna g hur lngt som helst? 7. hur arbetar ni fr att strka sjlvknslan hos iv-eleverna? 8. hur kan ni ka elevernas ansvar? 9. vad har det fr betydelse att ett knsmaktsperspektiv integreras i utbildningen? 10. r era frvntningar p iv-elevernas prestationer hga eller lga? motivera.
I I
63
Litteratur
Ds 1998:27 PRIV en ny vg till ett nationellt program, Folkhlsoinstitutet, Rapport 2000:19 Nr sjlvknslan vxer Hultqvist, Elisabeth, 2001, Segregerande integrering En studie av gymnasieskolans individuella program, HLS Frlag Myndigheten fr skolutveckling Vid sidan av eller mitt i Myndigheten fr skolutveckling, Skolutvecklingens mnga ansikten Myndigheten fr skolutveckling, Forskning i fokus nr 19, 2004 Motivation och motivationsarbete i skola och behandling Myndigheten fr skolutveckling, 2005, Forskning i fokus nr, Individualisering i ett skolsammanhang Prop. 2003/04:140 Kunskap och kvalitet elva steg fr utveckling av gymnasieskolan Skolverket 1998 Elever i behov av srskilt std Skolverket 2000 Forskning om rektor, Ekholm, Blossing, Krng, Lindvall & Scherp (Hnvisar bl.a till Mortimore 1988 Reynolds, Sammons, Stoll, Barber, Hillman 1996) Skolverket 2001, Programhfte IV 2000:21 Skolverket 2001 Utan fullstndiga betyg varfr nr inte alla elever mlen, Rapport nr 202 Skolverket 2002, (U1999/4469S), Programinriktat individuellt program 17 skolors stt att organisera PRIV
64
Skolverket 2002, Programinriktat individuellt program sex skolors stt att organisera PRIV Skolverket 2002, Gustafsson, J-E., Myrberg, E., Ekonomiska resursers betydelse fr pedagogiska resultat. Skolverkets monografiserie (hnvisar bl.a. till Rutter 1979 och Mortimore 1988) SOU 2002:120 tta vgar till kunskap
litteratur
65
66
Handlingsplan
vad ska frbttras? varfr vad vill vi uppn? hur tgrd? vem ansvarar fr? nr ska det det vara klart?
iv:s utveckling (s. 15)
skolutveckling (s. 19)
tid och kvalitet (s. 24)
priv (s. 28)
inkludering eller segregering (s. 31)
Handlingsplan, forts
vad ska frbttras? varfr vad vill vi uppn? hur tgrd? vem ansvarar fr? nr ska det det vara klart?
samverkan (s. 40)
ivik (s. 43)
individualisering (s. 50)
motivation och lrande (s. 56)
elevsyn och frhllningsstt (s. 63)
handlingsplan
67
Bilaga Lagar och frordningar som styr IV
IV r inte ett nationellt program men det finns en skyldighet fr landets kommuner att erbjuda IV-verksamhet. Detta ger kommunerna en stor frihet och samtidigt ett stort ansvar. Det regelverk som finns styr basala skyldigheter men lmnar ett stort utrymme fr personalen att inom givna ramar utforma en lmplig verksamhet. IV regleras i skollagen och gymnasiefrordningen men r unik i gymnasieskolan stillvida att det inte finns fastlagda programml eller regler fr vilka mnen eller kurser som ska ing i ett individuellt program eller hur mnga gymnasiepong som ska ges. Inom IV kan man anvnda kursplaner frn bde grundskola och gymnasieskola beroende p den enskilde elevens behov. Varje elevs individuella studieplan ska i praktiken ses som ett eget program. I det fljande terges de huvudsakliga regler som fr nrvarande utver vad som allmnt gller fr skolan r styrande fr verksamheten inom IV.
ERBJUDANDE OM UTBILDNING Skollagen 5 kap Erbjudande om utbildning p specialutformade eller individuella program
13 Varje kommun r skyldig att erbjuda gymnasieutbildning i form av specialutformade program eller individuella program fr de ungdomar i kommunen som avses i 1 och som inte har tagits in p ngot nationellt program i gymnasieskolan eller en likvrdig utbildning eller har avlagt International Baccalaureate (IB). Detsamma gller den som har
68
tagits emot p ett nationellt program i gymnasieskolan eller till en likvrdig utbildning men som har avbrutit utbildningen dr. I frga om elever frn srskolan gller skyldigheten dock endast individuella program och endast om eleven vid prvning enligt 6 kap. 7 inte tas emot i srskolan, drfr att eleven bedms kunna g i gymnasieskolan. Ett erbjudande enligt frsta stycket fr avse utbildning som anordnas av hemkommunen eller av en annan kommun eller ett landsting. Utbildning som anordnas av en annan kommun eller ett landsting och som avser en grupp elever enligt vad som anges i 4 a och 4 b fr erbjudas inom ramen fr ett samverkansavtal. Tv eller flera kommuner som gemensamt erbjuder utbildning fr en grupp elever bildar ett samverkansomrde fr den utbildningen. Kommuner som har slutit samverkansavtal med ett landsting om en viss utbildning fr en grupp elever bildar ett samverkansomrde fr den utbildningen. Lag (1999:887).
ML INNEHLL OCH LNGD FR IV Skollag 5 kap Individuella program

4 b Ett individuellt program skall frst och frmst frbereda eleven fr studier p ett nationellt program eller ett specialutformat program. Utbildningen skall bedrivas i en omfattning som motsvarar heltidsstudier. Utbildningens omfattning fr dock minskas om en elev begr det och styrelsen fr utbildningen finner det frenligt med syftet fr utbildningen. Ett individuellt program kan 1. srskilt inriktas mot studier p ett nationellt eller specialutformat program (programinriktat individuellt program), 2. gra det mjligt fr ungdomar att genom lrlingsutbildning frena en anstllning som syftar till yrkesutbildning med studier av vissa mnen i gymnasieskolan, och 3. mta elevers speciella utbildningsbehov. Ett individuellt program som har ett sdant syfte som avses i frsta stycket kan utformas fr en grupp elever.
bilaga regler och frordningarf som styr iv
69
Ett programinriktat individuellt program skall utformas fr en grupp elever. Utbildningen p ett individuellt program skall flja en plan, som skall faststllas av styrelsen fr utbildningen. I frga om sdana individuella program som avses i andra stycket fr regeringen freskriva att utbildningen i skolan skall omfatta minst vissa mnen. Lag (2004:1368).
Gymnasiefrordningen 2 kap Individuella program

21 Om ett individuellt program r avsett att gra det mjligt fr en elev att frena en anstllning som syftar till en yrkesutbildning med studier, skall studierna omfatta krnmnena svenska eller svenska som andrasprk, engelska, samhllskunskap, religionskunskap och matematik. Om eleven nskar det skall utbildningen omfatta samtliga krnmnen. Utbildningen skall omfatta tre rskurser. Frordning (1995:885).
DOKUMENTATION OCH BETYG P IV Gymnasiefrordningens 7 kap

slutbetyg 8 Elever skall f slutbetyg nr de har gtt igenom ett nationellt program eller ett specialutformat program och har ftt betyg p alla kurser och det projektarbete som ingr i elevens studievg. En elev som har gtt ett individuellt program skall f slutbetyg efter att ha fullfljt den studieplan som har lagts upp fr eleven. En elev som genom studier p ett individuellt program ftt betyg i ett mne i grundskolan har rtt att f ett nytt slutbetyg frn grundskolan. Rektorn i gymnasieskolan skall utfrda det nya slutbetyget. Frordning (1999:844). bevis ver utbildning p individuellt program 13 Om en elev som gtt p ett individuellt program vergr till ett nationellt eller specialutformat program, avbryter studierna eller vergr till en annan gymnasieskola skall eleven f bevis ver genomgngen utbildning, dr det framgr vilka utbildningsinslag och vilken praktik eleven deltagit i. Ett sdant bevis skall i frekommande fall lmnas som
70
komplement till ett slutbetyg eller ett samlat betygsdokument. Frordning (1996:1363). utvecklingssamtal 19 Minst en gng per termin skall rektorn se till att eleven ges en samlad information om elevens kunskapsutveckling och studiesituation (utvecklingssamtal). Utvecklingssamtalet skall genomfras med den individuella studieplanen som grund. I frga om elever som inte fyllt 18 r och inte heller ingtt ktenskap skall ven vrdnadshavarna f sdan information som avses i frsta stycket. Frordning (2000:219).
bilaga regler och frordningarf som styr iv
71

Kvaliteten inom gymnasieskolans individuella program, IV, behver utvecklas. Fler elever n idag br g ver till och fullflja ett nationellt program. Det r utgngspunkten fr den lagndring som trdde i kraft den 1 juli 2006. Lagndringen innebr att ven elever p IV ska erbjudas utbildning p heltid. Myndigheten fr skolutveckling har under 2005 och 2006 haft uppdraget att stdja kommuner och skolor i arbetet med att utveckla kvaliteten p IV. Detta stdmaterial visar exempel p hur olika kommuner och gymnasieskolor med IV har valt att organisera sin verksamhet. Elever, lrare och rektorer beskriver sin vardag, aktuella utmaningar och lsningar. Exemplen handlar om allt frn bemtande, frhllningsstt och motivation till organisering av PRIV och samverkan med grundskolan, nationella program inom gymnasieskolan och arbetslivet. Verksamheterna som beskrivs ska ses mot bakgrund av de kriterier fr kvalitet inom IV som framtrder ur forskning och beprvad erfarenhet. Syftet r att materialet ska utgra ett std i arbetet med att utveckla kvaliteten i skolan fr alla elever. Det vnder sig till lrare, rektorer och annan personal i svl grundskola som gymnasieskola samt till politiker och tjnstemn i kommuner.
www.skolutveckling.se

Kvalitet Inom IV - Hela Skolans Ansvar

Transféré par

Informations du document

Titre original

Copyright

Formats disponibles

Partager ce document

Partager ou intégrer le document

Options de partage

Avez-vous trouvé ce document utile ?

Ce contenu est-il inapproprié ?

Droits d'auteur :

Formats disponibles

Kvalitet Inom IV - Hela Skolans Ansvar

Transféré par

Droits d'auteur :

Formats disponibles

S T D M AT E R I A L

Kvalitet inom IV hela skolans ansvar

Kvalitet inom IV hela skolans ansvar

Frre frn IV till nationella program Avveckling eller utveckling 14

Grundskolan ska gra IV verfldigt

3. Forskning om frndring att utveckla skolan Framgngsfaktorer 16 17

4. Utbildning p heltid och utveckling av kvalitet En heterogen elevgrupp p IV 20

Orsaker till misslyckanden

Vilka och hur mnga gr p IV, PRIV och IVIK? Mluppfyllelse p IV 22

Behriga elever p IV vntare och avhoppare Nyanlnda elever 22

Gymnasieskolan mste dimensioneras fr PRIV Inkludering eller segregering Samverkan 31 41 28

IV axlar ven introduktionsansvaret IVIK 41

Motivation och lrande

Elevsyn och frhllningsstt Litteratur 64 66

Bilaga Lagar och frordningar som styr IV

kvalitet inom iv hela skolans ansvar

kvalitet inom iv hela skolans ansvar

kvalitet inom iv hela skolans ansvar

UPPFLJNING BOT MOT SYSSLOLSHET

UTBILDNINGSLINJEN VINNER TERRNG

kvalitet inom iv hela skolans ansvar

KAD TILLSTRMNING TILL IV

FRRE FRN IV TILL NATIONELLA PROGRAM

AVVECKLING ELLER UTVECKLING

GRUNDSKOLAN SKA GRA IV VERFLDIGT

kvalitet inom iv hela skolans ansvar

Detta tar vi med till handlingsplanen p sidan 66:

ATT LSA VIDARE:

Forskning om frndring att utveckla skolan

Myndigheten fr skolutveckling, 2003, Skolutvecklingens mnga ansikten

kvalitet inom iv hela skolans ansvar

Srskilt bra frutsttningar p IV

... men anvnds det?

kvalitet inom iv hela skolans ansvar

ATT LSA VIDARE:

Detta tar vi med till handlingsplanen p sidan 66:

forskning och frndring att utveckla inom skolan

Utbildning p heltid och utveckling av kvalitet

kvalitet inom iv hela skolans ansvar

ORSAKER TILL MISSLYCKANDEN

VILKA OCH HUR MNGA GR P IV, PRIV OCH IVIK?

utbildning p heltid och utveckling av kvalitet

graminriktat IV och 10 procent p IVIK11. 17 mn och 1 kvinna gr lrlingsutbildning (IVLL).

BEHRIGA ELEVER P IV VNTARE OCH AVHOPPARE

Myndigheten fr skolutveckling, Vid sidan av eller mitt i

kvalitet inom iv hela skolans ansvar

KVALITET P IV OCH NATIONELL LIKVRDIGHET VEN FR IV-ELEVER

utbildning p heltid och utveckling av kvalitet

ATT LSA VIDARE:

Detta tar vi med till handlingsplanen p sidan 66:

kvalitet inom iv hela skolans ansvar

Systemrelaterade kvalitetskriterier Att skapa frutsttningar fr alla elever

Att elevernas nskeml, frutsttningar och behov fr styra organisa-

GYMNASIESKOLAN MSTE DIMENSIONERAS FR PRIV

kvalitet inom iv hela skolans ansvar

12-riga PRIV- utbildningar dr elever gr i sammanhllna icke

PRIV skbart i rebro

systemrelaterade kvalitetskriterier att skapa frutsttningar fr alla elever

ATT LSA VIDARE:

Detta tar vi med till handlingsplanen p sidan 66:

Skolverket 1998 Elever i srskilt behov av std

kvalitet inom iv hela skolans ansvar

Tittar med avund p IV