GTEBORGS UNIVERSITET Institutionen fr svenska sprket

Att prata normalt

En studie av 12 ungdomars attityder till dialekter och sambandet mellan dessa och deras eget sprkbruk
Thrse Fridolf

Specialarbete, 15 hp Svenska sprket Ht 2009 Handledare: Jenny Nilsson Examinator: Maja Lindfors Viklund

Sammandrag
Studien Att prata normalt En studie av 12 ungdomars attityder till dialekter och sambandet mellan dessa och deras eget sprkbruk, r en underskande studie av ungdomars attityder till dialekter i allmnhet och sin egen dialekt borsiskan i synnerhet. Syftet med studien r att utreda attityders pverkan p det egna sprkbruket, samt om resultatet varierar anmrkningsvrt mellan den studiefrberedande och den yrkesfrberedande gymnasieutbildningen respektive mellan de kvinnliga och manliga informanterna. Underskningen konkretiseras genom fljande forskningsfrgor: Skiljer sig individernas definition av begreppet dialekt frn den vetenskapliga definitionen? Hur definierar individerna sin egen dialekt och till vilken grad anser de att de sjlva talar den? Finns det ngon svrighet i definitionen? Finns det ngon skillnad i mngden dialektala varianter nr det gller attityder, lokalintegration, utbildning och kn hos informanterna? Studien utgr frn material hmtat frn projektet Dialektutjmning i Vstsverige och bestr av enkter, intervjuer och analyser av mngden dialektala varianter. Tidigare forskning inom mnet sger att manliga individer talar mer dialekt n kvinnliga, samt att individer som gr p yrkesfrberedande utbildningar talar mer dialekt n de p studiefrberedande. Individer som inte r lokaltintegrerade tenderar ven att vara mer mottagliga fr sprkliga frndringar. Till skillnad frn tidigare kvantitativa underskningar visar studien att den informant som har flest dialektala varianter r en pojke som gr en studiefrberedande utbildning och att den typiske dialekttalaren r av det kvinnliga knet samt gr en studiefrberedande utbildning. Den informant som talar minst dialekt r en pojke som gr en yrkesfrberedande utbildning och den typiske standardsprkstalaren i studien r en flicka samt en informant som gr yrkesfrberedande. Resultatet visar inte heller p ngra tydliga samband mellan attityder och dialekttalande, utan snarare p att individernas sprkbruk kan pverkas p flera olika niver och p flera olika stt. Nyckelord: Dialekter, attityder, sprkbruk

Innehllsfrteckning
1. Inledning .............................................................................................. 4 1.1 Syfte och forskningsfrgor ............................................................ 4 1.2 Disposition ..................................................................................... 5 1.3 Avgrnsning................................................................................... 5 2. Teoretisk bakgrund .............................................................................. 6 2.1 Dialektbegreppet............................................................................ 6 2.2 Attityder till dialekt........................................................................ 8 2.3 Sprk, utbildning och kn.............................................................. 9 2.4 Lokalintegration och geografisk mobilitet .................................. 10 3. Material och metod ............................................................................ 11 3.1 Projektet: Dialektutjmning i Vstsverige................................... 11 3.2 Enkt ............................................................................................ 12 3.3 Intervjuer...................................................................................... 13 3.4. Dialektala variabler..................................................................... 13 3.5 Informanter .................................................................................. 15 3.5.1 Presentation av kvinnliga informanter: studiefrberedande. 16 3.5.2 Presentation av manliga informanter: studiefrberedande ... 16 3.5.3 Presentation av kvinnliga informanter: yrkesfrberedande.. 16 3.5.4 Presentation av manliga informanter: yrkesfrberedande.... 17 3.5.5 Mngd dialektala varianter ................................................... 17 3.6 Metoddiskussion .......................................................................... 19 3.7 Validitet och reliabilitet ............................................................... 19 4. Resultat .............................................................................................. 20 4.1 Informanternas definition av begreppet dialekt........................... 20 4.2 Attityder till dialekter och dialekttalande .................................... 21 4.3 Pverkan och ackommodation ..................................................... 24 4.4 Lokalintegration och geografisk mobilitet .................................. 27 4.5 Attityder kring sprk och kn ...................................................... 31 5. Sammanfattande slutdiskussion......................................................... 31 5.1 Slutsatser och vidare forskning.................................................... 37 Litteraturfrteckning.............................................................................. 39 Tabellfrteckning Tabell 1: Presentation av underskta variabler...................................... 14 Tabell 2: versiktlig presentation av informanters sprkbruk .............. 18 Tabell 3: De informanter som har flest respektive minst antal dialektala varianter ................................................................................................. 18 Tabell 4. Informantens uppfattning om borsiskan ............................... 22 Tabell 5: Informanternas svar p frgan om de sjlva talar dialekt....... 24

2 Tabell 6: Informanternas attityder till geografisk mobilitet .................. 28 Tabell 7: Informanternas aktiva medlemskap i sport eller frening...... 30

1. Inledning
Sprket r en betydande del i alla mnniskors liv. Genom sprket kan individer kommunicera med varandra och framfra de tankar och sikter som han eller hon representerar. Sprket har ven en betydande funktion i individens identitetskapande. Individens strvan antingen uppt, i termer av social status eller int mot omrdets gemenskap kan urskiljas i individens sprkbruk, till exempel genom mngden dialektala varianter (se Eriksson 2001:18 och Helgander 1996:124). Definitionen av begreppet dialekt r komplext och enligt forskare frldrad, speciellt d den allmnna uppfattningen om vad dialekt r ofta skiljer sig frn den vetenskapliga definitionen. De sprkliga varianter som dagens ungdomar talar om nr de diskuterar begreppet dialekt skulle enligt den vetenskapliga definitionen snarare kategoriseras som regionala standardsprk (se Svahn 2003:512). Det existerar en problematik i det faktum att definitionerna skiljer sig t, som ven exemplifieras i denna studie. Tidigare forskning som belyser mnet dialekter och attityder till dialekter bygger frmst p kvantitativa underskningar. Det finns ett stort intresse fr att underska hur individers sprkbruk frndras ver tid och vilka faktorer som spelar in i frndringsprocessen. Med tidigare forskning som grund finns en generell uppfattning att de som talar mest dialekt r mn och att dialekten r srskilt utbredd inom yrkesfrberedande utbildningar. Vidare finns uppfattningen om att kvinnor r de vars sprkbruk ligger nrmast standardsprket och d speciellt sprkbruket hos de kvinnor som gr en studiefrberedande utbildning. Denna studie har sin utgngspunkt i projektet Dialektutjmning i Vstsverige och syftar till att utfra en kvalitativ studie av sambandet mellan individers attityder och dialekttalande. 1.1 Syfte och forskningsfrgor Jag har som syfte att underska individers attityder till dialekter i allmnhet och till sin egen dialekt i synnerhet, samt att frska urskilja hur dessa attityder pverkar individens eget dialekttalande. Mer specifikt innebr studien en jmfrelse mellan individernas attityder till och uppfattning om dialekt med den mngd dialektala varianter som frekommer i individens personliga sprkbruk. Ett ytterligare syfte r att underska om sambandet varierar mellan de kvinnliga och manliga

5 informanterna respektive mellan den studiefrberedande och den yrkesfrberedande gymnasieutbildningen. Underskningen konkretiseras genom fljande forskningsfrgor: Skiljer sig individernas definition av begreppet dialekt frn den vetenskapliga definitionen? Hur definierar individerna sin egen dialekt och till vilken grad anser de att de sjlva talar den? Finns det ngon svrighet i definitionen? Finns det ngon skillnad i mngden dialektala varianter nr det gller attityder, lokalintegration, utbildning och kn hos informanterna? 1.2 Disposition Uppsatsen bestr av fem vergripande delar. Den inledande delen, kapitel 1, r en beskrivning och presentation av studien, med syfte, forskningsfrgor och avgrnsning. Drefter presenteras teorin i kapitel 2 med inriktning p hur attityder och livsstil pverkar sprkbruket. I kapitel 3 presenteras studiens material och metod, genom en frdjupning av materialets funktion och kontext. Resultatet presenteras i kapitel 4 utifrn analysen av materialet och sambandet mellan detta och den teoretiska bakgrunden. Studien avslutas i kapitel 5 med en sammanfattande slutdiskussion dr informanternas sprkbruk definieras och resultatet problematiseras. 1.3 Avgrnsning Med denna studie har jag som syfte att underska sambandet mellan attityder och dialekttalande, samt hur den lokala integrationen pverkar informantens sprkbruk. Studien gller endast informanternas bruk av traditionella drag av Borsdialekten och inte de nya drag som t.ex. r en fljd av gteborgskans spridning. Den frndring av dialekten som skett ver tid r inte heller relevant fr syftet och analysen sker drfr endast p material insamlat i Bors 2007. Begrepp som identitet och kn r relevanta i studien, men det grs ingen vidare definition av begreppen. Istllet utgr studien frn biologiskt kn respektive identitet i betydelsen: ett stt att betrakta sig sjlv i samspelet med andra.

2. Teoretisk bakgrund
Forskning kring dialekt och attityder till dialekter existerar i flera olika former. Den forskning som inriktar sig p individers attityder r frmst kvantitativ och ofta relaterad till ett tidsperspektiv, det vill sga att det finns en strvan efter att urskilja dialektens frndring ver tid. Nedan presenteras tidigare forskning bde inom dialektbegreppet, attityder till dialekter, lokalintegration och sprk och kn. 2.1 Dialektbegreppet En fullstndig definition av dialektbegreppet r svr att utfra, p grund av begreppets komplexitet. Inledningsvis i detta avsnitt presenteras dock ett frsk till att definiera begreppet dialekt. Drefter belyses de olika niver som finns i sprket och den problematik som existerar kring dagens vetenskapliga dialektdefinition. Avsnittet avslutas med en precisering av hur begreppet kommer att anvndas i denna studie. Vid definitionen av begreppet dialekt finns ofta en frankring eller utgngspunkt i begreppet sprk. Andersson (1985) menar bland annat att dialektbegreppet utgr frn begreppet sprklig variabel, det vill sga att det existerar ett eller flera alternativa uttrycksstt (1985:60). Thelander (1974) anser dock att det r svrt att definiera det frhllande som finns mellan dialekt och sprk, d det saknas entydiga definitioner (1974:45). Frutom begreppet sprk tenderar forskning att frankra begreppet dialekt geografiskt. Wihlborg (2005) menar att den allmnna definitionen av begreppet dialekt r att det anvnds fr att beskriva en varietet som talas i ett visst geografiskt omrde (Wihlborg 2005:11). ven Sundgren (2004) lyfter fram geografins betydelse och anser att dialekter r de sprkarter som varierar geografiskt (Sundgren 2004:14). Andersson (1985) lyfter dock fram att de geografiska och dialektala grnserna inte alltid gr sida vid sida (1985:60). Dialektens sammankoppling med en geografisk dimension r ven enligt Edlund (1994) relevant, dock belyser han vikten av begreppets sociala dimension. Han menar att dialekten mjliggr en gemenskap inom gruppen i det geografiska omrdet gentemot angrnsande bygders talgemenskaper(Edlund 1994:213). Dahlstedt (1979) r en av de forskare som presenterat en definition av begreppet dialekt som terges i senare forskning. Han beskriver begreppet dialekt utifrn fyra termer: genuin dialekt, utjmnad dialekt, regionalt rikssprk och neutralt rikssprk (Dahlstedt 1979:46). Den

genuina dialekten har p alla sprkliga niver, det vill sga fonologiska, morfologiska, lexikala och syntaktiska, en egen grammatik och avviker drfr frn standardsprket. Den r ven avgrnsad till ett begrnsat geografiskt omrde (ibid.). Den utjmnade dialekten br enligt Dahlstedt istllet vara mer lik standardsprket, stamtidigt som den behller vissa srdrag. Den har ven en strre och mer oklar geografisk begrnsning n den genuina dialekten (ibid.). Det regionala rikssprket behller f regionala drag, frmst i prosodin och har till skillnad frn dialekten hg social status och en stor geografisk rckvidd (Dahlstedt 1979:47). Slutligen presenterar han det helt neutrala rikssprket som har enhetlig grammatik och ordfrrd, samt uttalas lika. Dahlstedt pstr att det inte gr att faststlla individens geografiska ursprung om denne talar det neutrala rikssprket (ibid.). Andersson (1985) frtydligar och utvecklar Dahlstedts (1979) resonemang genom en fyrgradig skala. Han anvnder dock begreppet standardsprk framfr begreppet rikssprk (Andersson 1985:62, se ven Dahlstedt 1979:4647). Neutralt standardsprk Regionalt standardsprk Utjmnad dialekt Genuin dialekt Figur1: Sprkets dialektala niver (Andersson 1985: 62)

Andersson (1985) menar att dialekt och rikssprk/standardsprk ofta stlls i mot varandra som tv skilda ting, trots att det snarare r frga om en gradskillnad mellan begreppen (1985:62). Han betonar dock att skalan, som presenteras ovan, r relativ och varierar beroende p hur snv definitionen av de fyra begreppen r (ibid.). Ett vanligt kriterium fr att anses tala genuin dialekt r enligt Andersson att individen br ha avvikelser frn standardsprket p samtliga sprkliga niver, det vill sga p fonologisk, morfologisk, lexikal och syntaktisk niv (ibid.). Problematiken kring dialektbegreppets definition, som nmnts inledningsvis i detta avsnitt, diskuteras bland annat av Svahn (2003). Hon anser att det finns en problematik med att den vetenskapliga termen dialekt inte avser det omrde som dagens studenter och allmnheten frknippar den med. Varken sknskan, vrmlndskan eller stgtskan, som allmnheten anser r dialekter, skulle enligt dagens vetenskapliga definition inkluderas i begreppet dialekt (Svahn 2003:503504). Istllet menar Svahn att begreppet, till skillnad frn allmnhetens uppfattning,

8 knnetecknas av det sprk som anvnts i ett sedan lnge frldrat bondesamhlle (ibid.). Med dagens definition av dialektbegreppet existerar enligt Svahn inte speciellt mnga som talar s kallad genuin dialekt, samtidigt som de individer som talar utjmnad dialekt r en relativt liten grupp (2003:506). Svahn (2003) konstaterar ven att den dialekt som definieras genom Dahlstedts (1979) modell hller p att frsvinna, men att den dialekt som dagens studenter definierat frodas i vlmga (Svahn 2003:512, se ven Dahlstedt 1979:46). Den ldre definitionen br allts enligt Svahn arkiveras d den snarare betraktar ett sprkhistoriskt perspektiv, medan det istllet br finnas en definition som r relevant i tiden dr ven dagens regionala talsprk innefattas (2003:512). ven Andersson (1985) tar upp problematiken kring begreppet dialekt, men d inriktat p att man kan tala om dialekt p olika niver (1985:61). Han exemplifierar genom att sga att man ibland talar om en dialekt med vergripande klassificering, exempelvis gtaml. Vid ett annat tillflle kan man anvnda en klassificering som ligger p en mer specifik och vlavgrnsad niv och istllet tala om bohuslnskan (ibid.). I denna studie kommer begreppet dialekt anvndas efter geografiskt ursprung, trots att jag r medveten om den problematik som begreppet innefattar. Anledningen till att begreppet anvnds p detta stt r att definitionen ligger nra informanternas. Dialekt kommer samtidigt belysas utifrn ett mngdperspektiv, eftersom jag specifikt har studerat mngden dialektala varianter hos informanterna. Det r ven mjligt att tala om dialekt utifrn grad, exempelvis starkare eller svagare dialekt. Detta perspektiv anvnds dock inte i denna studie. Informanterna anvnder ven begreppet borsiska fr att definiera sin egen dialekt, ocks kallad Borsdialekten. Begreppet borsiska kommer hdanefter att anvndas i studien fr att belysa dialekten, med undantag fr de tillfllen d informanterna eller intervjuaren vljer att anvnda begreppet Borsdialekt istllet. 2.2 Attityder till dialekt Eriksson (2001) huvudkategorier: belyser attityder till dialekter utifrn fyra

1. Absolutisterna talar helst dialekt till alla och i alla sammanhang och har en utprglad positiv bild av vad det vill sga att vara dialekttalare. 2. Anpassarna behrskar dialekten helt eller delvis, talar den i viss utstrckning inom dialektomrdet och/eller i mte med

dialekttalande (srskilt med ldre mnniskor), men anpassar sig till andra talvarieteter allt efter situation och samtalspartner. 3. Avstndstagarna anstrnger sig medvetet fr att det inte ska hras varifrn de kommer och har en utprglad negativ bild av vad det vill sga att vara dialekttalare. 4. skdarna behrskar endast fragment av dialekten eller behrskar den inte alls, men uppskattar dess kulturella vrde och den knsla av tillhrighet/genuinitet som dialekten frmedlar. De flesta i den hr kategorin har upplevt situationer nr de nskat att de sjlva kunde prata mer dialekttalt. (Eriksson, 2001:16)

Eriksson (2001) anvnder ovanstende kategorier fr att belysa ett antal informanters attityder till pitemlet. I sin analys kommer hon fram till att absolutisterna gestaltas av en grupp mn. Pitemlet r hos absolutisterna manlighetskonstituerande, det vill sga att dialekten blir ett mtt fr graden manlighet hos individerna (Eriksson 2001:17). Eriksson tar ven upp betydelsen av individens egen uppfattning till om han eller hon pratar dialekt. Hon ifrgastter om mngden individer som anser sig tala dialekt verkligen gr det enligt den sprkvetenskapliga definitionen av begreppet. Istllet undrar hon om det egentligen r uppfattningen om hur mycket dialekt man talar och inte den faktiska mngden dialektala varianter som r det viktiga i individernas sjlvbild (Eriksson 2001:18). Flickorna i Erikssons (2001) underskning kategoriseras i huvudsak in under den andra kategorin, anpassarna. De tycks enligt Eriksson flja ett osynligt ideal dr dialekttalande flickor, speciellt de med utprglad dialekt, inte accepteras (2001:18). Hon pstr ven att flickor tycks mer lyhrda fr de osynliga sprkliga normer som existerar i olika situationer, samtidigt som de uppfattas som mer angelgna att inte avvika frn dessa (ibid.). I den tredje kategorin avstndstagarna befinner sig i huvudsak pojkar som lser p teoretiska utbildningar. Dessa pojkar anvnder enligt Eriksson (2001) sitt sprk fr att demonstrera sitt avstndstagande till det lokala (mans)idealet (Eriksson 2001:18.). Eriksson anser att sprket r identitetskapande och mjliggr bde en lojalitet till den egna gruppen och ett avstndstagande utt mot andra grupper (ibid.). Andersson (1985) tar upp betydelsen av attityder till olika sprkbruk. Han anser att det r den specifika situationen som gr att och avgr om sprket r fult (Andersson 1985:73) Det sprkbruk som i en situation uppfattas som helt normalt och acceptabelt kan i en annan, (i regel) en mer formell situation n den tidigare, anses fult och vulgrt (ibid.). 2.3 Sprk, utbildning och kn

10 Sprkbruket r enligt Andersson (1985) ett stt att presentera sig sjlv Om mn och kvinnor vljer att presentera sig sjlva som mnniskor p olika stt s r det ven rimligt att de anvnder sprket p olika stt (Andersson 1985:75). Dahlstedt (1982) pongterar att det finns en generell uppfattning om att kvinnor i vsterlndska samhllen tenderar att tala mer hgsprkligt n mnnen (1982:28). Han menar att kvinnor anses vara mer fljsamma mot den sprkvarietet som dominerar eller uppfattas som norm i en viss samhllsmilj eller situation n mnnen (ibid.). Enligt Norrby (2001) tyder Erikssons resultat p att det r inom grupper bestende av pojkar p yrkesfrberedande utbildningar som dialekten frodas och uppskattas (Norrby 2001:184). Resultatet av Erikssons underskning indikerar ven enligt Norrby p att flickor undviker att tala dialekt och att dialektbruket tycks ligga nra tillhands att betrakta som en manlighetssymbol (ibid.). Andersson (1985) belyser uppfattningen om att kvinnor tenderar att anvnda fler uttryck och ord som hr till standardsprket n mn, men att det inte alltid innebr att mns sprk ligger ett steg under kvinnornas (1985:74). Istllet lyfter han fram det faktum att det finns flera hgutbildade mn som talar mycket boklikt och uppstyltat i formella situationer (ibid.). Andersson (1985) tar ven upp begreppet frtckt prestige och menar d att informella sprkbruk som knnetecknas av slang, inslag av dialekter och svordomar kan ha en form av prestige som skiljer sig frn den formella prestigen, genom att den associeras med vrden som styrka och tuffhet (Andersson 1985:75). De vrden som den frtckta prestigen associeras med kan vara en frklaring till att det finns en generell uppfattning om att mns sprkbruk tycks ligga ett steg under kvinnans, eftersom vrdena kan uppfattas som mer efterstrvansvrda fr mn n kvinnor (ibid.). 2.4 Lokalintegration och geografisk mobilitet Helgander (1996) menar att individer som r geografiskt och/eller socialt mobila i allmnhet har lsare lnkar gentemot andra grupper i samhllet (1996:124). Individerna blir genom detta mer mottagliga fr sprkliga frndringar som existerar utanfr gruppen. Han tillgger att individerna har som ambition att identifiera sig uppt, snarare n till den lgre klass de ursprungligen hrstammar frn (ibid.). Strvan uppt visas bde genom vrderingar kring det sprkbruk som frknippas med den

11 lgre klassen och genom att individen medvetet undviker att anvnda den sprkliga variationen inom formella sammanhang (ibid.). Helgander betonar dock att dessa hmningar inte frekommer i spontant och fritt tal utan individen upprtthller d ett starkare band med den bakgrund som han/hon successivt lmnar bakom sig (ibid.). Bde Sundgren (2004) och Gunnarsdotter Grnberg (2004) presenterar resultat som visar att mn tenderar att anvnda frre standardformer n kvinnor (Gunnarsdotter Grnberg 2004:122 och Sundgren 2004:191). Sundgren menar att mn tenderar att demonstrera sin lokaltillhrighet genom sprket mer n vad kvinnor gr (2004:191). Lokaltintegrerade kvinnor har enligt Sundgren en strre frvntan p sig att, precis som vriga kvinnor, visa upp en snygg och attraktiv bild av sig sjlv, och i den sociala normen ingr ocks sprket som ett stt att vinna uppskattning och status (ibid.). Gunnarsdotter Grnberg (2004) belyser ven relevansen av attityder till geografisk mobilitet fr sprkfrndringsprocessen genom att diskutera Labovs resultat av studier p Marthas Vineyard (Gunnarsdotter Grnberg 2004:38). Enligt Gunnarsdotter Grnberg resulterar underskningen i att de individer som orienterar sig bort frn n och in mot fastlandet tenderar att vara mer ppna fr uttalsfrndringar n de individer som r lokalorienterade (ibid.).

3. Material och metod

Mitt material bestr av enkter, intervjuer och analyser av mngden dialektala varianter som informanterna besitter. Materialet ingr i projektet Dialektutjmning i Vstsverige och r insamlat i Bors 2007. Nedan sker en presentation av projektet Dialektutjmning i Vstsverige. Drefter presenteras materialet och de informanter vars sprkbruk och attityder studien syftar till att underska. Kapitlet avslutas med en diskussion och problematisering av studiens metod. 3.1 Projektet: Dialektutjmning i Vstsverige I Sverige utfrdes under 40-, 50- och 60-talet ett stort antal dialektinspelningar med syfte att finna den traditionella dialekten fr ett specifikt omrde (Nilsson u.utg). Underskningarna skedde frmst i bevarandesyfte och ligger idag som grund fr projektet Dialektutjmning i Vstsverige. Det material som de inom projektet anvnder finns idag bevarat i Institutet fr sprk- och folkminnesarkivet i Gteborg och Uppsala (ibid.).

12 Projektet Dialektutjmning i Vstsverige syftar till att underska 2000-talets frsta rtiondes dialektsituation i ett antal smstder och byar i vstra Sverige, samt att jmfra dialektsituationen med de inspelningar som gjordes i samma omrde 50 r tidigare (ibid.). Urvalet av omrdena har gjorts utifrn avstnd till Gteborg och efter ekonomisk status (Nilsson 2009:208). Avgrnsningen resulterade i orterna: Kinna, Bors, Skara, Vara, Sollebrunn, Trollhttan, Uddevalla och Stenungstund (Nilsson u.utg). Genom inspelningar av 120 informanter indelade i grupper om tre/fyra kan man inom projektet avgra om dialekten utjmnats mot gteborgskan eller mot den nationella standarden, samt underska de attityder som informanterna har till sitt eget dialektbruk och dialekter i allmnhet. Underskningarna har frmst utfrts p gymnasieungdomar med undantag fr ett antal informanter frn frldragenerationen. Inspelningarna r frmst utfrda med en intervjuare frn projektet, men en del informanter valde ven mjligheten att ta med sig ljudinspelaren hem och spela in. Materialet som insamlats hemma hos informanterna skiljde sig dock inte avseendevrt frn det som inspelats med en nrvarande intervjuare. En viktig skillnad mellan den tidigare underskningen som utfrts under mitten av 1900-talet och projektet Dialektutjmning i Vstsverige r att projektet syftar till att redogra fr dialektsituationen i det specifika omrdet idag och inte som tidigare underskning ska en s traditionell (genuin) dialekt som mjligt. De som arbetar inom projektet tar hnsyn till den problematik som existerar genom skilda metoder mellan de bda underskningarna i sina analyser. 3.2 Enkt Den hr studien undersker 12 individer som gr p tv olika gymnasieskolor i Bors centrum. Enkten r utfrligt formulerad och ger en bred bild av individerna. Det r i denna studie relevant att betrakta enktens antingen eller-frgor, informanternas sport- och freningsengagemang, samt vad informanterna gr p fritiden. Antingen eller-frgorna mjliggr en kartlggning av de attityder informanterna har till geografisk mobilitet, det vill sga om de kan tnka sig att flytta frn Bors eller inte. Informanten fr i frgorna vlja mellan tv alternativ. De alternativ som underskts i denna studie r bo kvar i nrheten av dr jag bor nu eller flytta till ngon strre plats och bo kvar i nrheten av dr jag bor nu eller flytta till ngon mindre plats.

13 Frutom antingen eller-frgorna r informanternas sportengagemang relevanta fr studien. Informanterna fr kryssa i vilken sport han/hon utfr och hur ofta han/hon r aktivt deltagande i den. Analysen av sportengagemang har dock avgrnsats till att informanten mste vara aktivt deltagande, det vill sga att han/hon trnar vldigt ofta och tvlar eller r trnare inom sporten. Den frga som gller freningsengagemang r inte avgrnsad, eftersom samtliga alternativ i enkten tyder p att informanten, om medlem i en frening, mste medverka p mten. Sport- och freningsfrgorna r relevanta fr studien eftersom de visar p lokalintegration, det vill sga att informanterna genom sitt medlemskap r delaktiga i en grupp inom omrdet. Enktfrgorna som belyser vad informanterna gr p fritiden underskts endast fr att skapa en bild av varje individ. Det r frmst informantens relation till familj och vnner som betraktas, samt om de spenderar tid uppkopplade till Internet. 3.3 Intervjuer Intervjuerna r utfrda i grupper om tre och indelningen har skett utifrn kn och utbildning. De frgor som diskuteras under intervjuerna belyser bland annat de attityder eleverna har till dialekter i allmnhet och sin egen dialekt i synnerhet. Samtalen mjliggr en komplettering till enktunderskningen och individerna fr ven mjlighet att vidareutveckla sina egna tankar och funderingar. Intervjuerna bidrar ven till kartlggning av informanternas lokalintegration d informanternas familj- och slktband belyses. I denna studie anvnder jag det inspelade och transkriberade materialet nr jag analyserar informanternas attityder. Transkriptionerna r utfrda av projektet Dialektutjmning i Vstsverige och eventuella citat terges ordagrant frn dessa. 3.4. Dialektala variabler Genom intervjuerna har informanternas mngd dialektala varianter underskts. Projektet Dialektutjmning i Vstsverige underskte ursprungligen 21 traditionella sprkliga variabler hos informanterna, men d ingen av de 12 informanterna i Bors visade belgg p fem av de 21 variablerna kommer jag inte rkna med dessa i jmfrelsen mellan attityder och sprkbruk. Samtidigt kommer studien inte att underska nya dialektala drag hos informanterna, utan endast belysa mngden

14 traditionella drag i informantens sprkbruk. Fljande genomgng av dialektala variabler utgr frn Nilssons presentation av projektets arbete och de variabler man inom projektet valt att underska (Nilsson u.utg). De fem variabler som inte belyses i denna studie br inledningsvis nmnas. En variabel som inte frekommer hos informanterna r avvikande pronomenformer som till exempel att hon blir ho. Inte heller kort y [ ] till [], som innebr att ordet kyrka uttalas krka, existerar hos informanterna. Den tredje variabeln r den s kallade marbodiftongen och de tv sista variablerna r andra varianter sammanslagna, som till exempel diskurspartikeln nna. De terstende 16 variabler som projektet funnit belgg fr r: substantivbjningar, vilket innebr att informanten anvnder ngon form av alternativ brjning av substantiv, exempelvis att lamporna blir lampera; kort i [I] blir till e [ ] det vill sga fisk uttalas fesk; bakre r [R] istllet fr frmre [r]; Sa/sulle, ska blir sa och skulle blir sulle; kort [ ] blir till [], exempelvis kommer blir kmmer; tjockt (kakuminalt) l [ ]; schl-ljudet som innebr att sluta uttalas schluta; vokalfrkortning av vokaler som fljs av konsonantkluster exempelvis husfolk blir hussfolk; bakre sch [x]; borsdiftongen som pminner om mlardalsdiftongen, det vill sga att en vokal uttalas som tv, ful uttalas allts snarast fuel (se Elert 2000:40); vstgtska i, y och u som innebr en betoning och ett snkt uttal av vokalen; partikeln la istllet fr vl; lngt och uttalas slutet framfr r, det vill sga [:r] och [ :r]. Bde de vstgtska vokalerna och och :s uttal framfr r har i studien analyserats separat. Av dessa 16 varianter r tre ovanliga former, sett till bruket hos samtliga 120 informanter som spelats in inom projektet: substantivformer, i>e och bakre r. Nedan presenteras en versiktlig tabell av de dialektala variabler som underskts i studien.

Tabell 1: Presentation av underskta variabler

Variabel Alternativ substantivbjning* Kort i [I] blir till e [ ] * bakre r [R] istllet fr frmre [r] * Exempel lamporna > lampera fisk > fesk rtt uttalas [Rett]

15
Sa/sulle kort [ ] blir till [], tjock (kakuminalt) l [ ] schl-ljudet vokalfrkortning av vokaler som fljs av konsonant kluster bakre sch [x] borsdiftongen vstgtska i, y och u partikeln la istllet fr vl lngt och uttalas slutet framfr r [:r] och [ :r]
* Ovanliga former

ska > sa, skulle > sulle kommer blir kmmer Bl uttalas [b ] sluta > schluta husfolk > hussfolk skit uttalas [xi:t] ful uttalas fuel fi:n, sy:n, su:r du kommer vl > du kommer la hr > [h:r] gr > [g :r]

Vid analys av mngden dialektala varianter har de inom projektet Dialektutjmning i Vstsverige bortsett frn medveten variation, det vill sga variation som sker i samband med att informanterna skmtar eller exemplifierar. 3.5 Informanter Informanternas beteckning frkortas i frhllande till kn och utbildning, exempelvis frkortas pojke yrkesfrberedande PY, drefter fljer ett nummer fr att skilja de tre informanter som ingr i varje grupp t. De informanter som lser den studiefrberedande gymnasieutbildningen r fdda antingen 1988 eller 1989. Vid inspelningen och enktunderskningen r eleverna antingen 17 eller 18 r gamla och lser samhllsekonomiprogrammet andra ret vid en gymnasieskola i Bors centrum. De informanter som lser en yrkesfrberedande utbildning r fdda antingen 1989 eller 1990. Vid inspelningen och enktunderskningen gr informanterna frsta ret p mediaprogrammet vid en gymnasieskola i centrala Bors och r i ldrarna 16 och 17. Underskningen syftar att vara kvalitativ och urvalet av informanter har utgtt frn det material som funnits frn den utvalda orten, Bors. Man har inom projektet intervjuat ungdomar i flera delar av Vstsverige, men eftersom syftet med denna studie r att jmfra informanternas sprkburk med deras attityder, har mngden informanter begrnsats. Bors r ett av f omrden, i projektet Dialektutjmning i Vstsveriges underskning, dr informanterna r bosatta p ungefr samma avstnd frn centrum. Endast tv informanter skiljer sig frn de andra och r bosatta p landet: FY2 och FS2. Att informanterna har liknande

16 bakgrund r relevant fr studien, eftersom syftet inte r att avgra hur och om informanternas uppvxt och social bakgrund pverkar deras sprkbruk. Det enda som krvdes av de informanter som deltog i projektets underskning var att de har haft hela sin skolgng i Bors. Urvalet blev slumpmssigt i tv klasser, dr frmst de som ville delta valdes fr att medverka i underskningen. 3.5.1 Presentation av kvinnliga informanter: studiefrberedande FS1 bor i Hedviksborg en bit utanfr Bors och hennes frldrar r frn Bors kommun, mer specifik frn Sandared och Sjbo. FS2 kommer frn Aplared p landet utanfr Bors. Hennes far r ocks drifrn, men hennes mor r frn Norrland. FS3:s frldrar r ursprungligen frn Bors men flyttade senare till Hultsfred, dr FS3 r fdd. Idag bor hon i Brmhult, Bors. De uppger alla att de umgs med sin familj eller slkt dagligen och trffar ven sina kompisar flera gnger i veckan. Bde FS3 och FS2 jobbar flera gnger i veckan. FS3 tillger att hon ven umgs med sin pojkvn dagligen. 3.5.2 Presentation av manliga informanter: studiefrberedande PS1 r precis som sin far fdd i Bors, medan hans mor r frn Smland. PS2 r till skillnad frn de andra informanterna inte fdd i nrheten av Bors, utan r ursprungligen frn Ume. Han flyttade dock till Bors som tvring och bor nu centralt. Hans far r frn Bors och hans mor r frn Borlnge. PS3 r frn Brotorp som ligger en bit utanfr Bors. Hans far r ursprungligen frn Bors och hans mor r frn Svenljunga. P fritiden umgs de tre informanterna med sina vnner flera gnger i veckan. Bde PS3 och PS2 uppger att de ven umgs mycket med familj och slkt. De uppger samtliga att de ofta deltar i Communitys p Internet och PS2 spelar ven dataspel dagligen. Bde PS1 och PS2 jobbar flera gnger i veckan. 3.5.3 Presentation av kvinnliga informanter: yrkesfrberedande De tre flickor som lser yrkesfrberedande r uppvuxna i Bors, men endast FY3 uppger att hon bor centralt. FY1 bor i Eks som ligger en liten bit utanfr Bors centrum och FY2 bor lngst bort frn Bors i Olsfors, som ligger mer n halvvgs mot Bollebygd.

17 FY1:s frldrar r till skillnad frn FY2 och FY3 bda ursprungligen frn Bors. FY2:s mor r frn Gteborg och hennes far r frn Olsfors. FY3:s far r frn Bors medan hennes mor r frn Skene, som ligger i Marks kommun. FY3 nmner ven att hon har kusiner och slkt som fortfarande bor kvar p hennes mors fdelseort. Flickorna uppger alla att de umgs med kompisar ett par gnger i veckan. FY2 umgs ven med sin familj och slkt i samma omfattning. Hon deltar ven i Community p Internet dagligen precis som FY3. FY1 uppger istllet att hon spelar rollspel/lajv/onlinerollspel dagligen. 3.5.4 Presentation av manliga informanter: yrkesfrberedande De tre yrkesfrberedande pojkar som undersks i denna studie r alla uppvuxna i Bors centrum. PY1 bor tillsammans med sin far, som precis som PY3:s frldrar, r frn Bors. Han nmner ven en morfar som bor i Borsomrdet. PY2 r dock fdd i Uppsala men flyttade till Bors innan han brjade grundskolan. Hans frldrar r inte heller ursprungligen frn Bors, utan hans mor r frn Vrmland och hans far frn Skne. Samtliga pojkar redogr fr att de umgs med kompisar p fritiden, dock i varierande kvantitet: PY1 umgs med kompisar dagligen, PY2 trffar dem d och d, medan PY3 umgs med sina vnner en eller ett par gnger i veckan. Frutom umgnget med kompisar nmner PY3 att han ven umgs med sin familj eller slkt flera gnger i veckan och PY1 nmner till skillnad frn de andra tv att han deltar i olika diskussionsforum p Internet. 3.5.5 Mngd dialektala varianter Nedan presenteras en versiktlig tabell dr informanternas mngd dialektala varianter visas. Siffrorna anger endast det sammanlagda reslutat som projektets analys visat och gr inte in p vilka variabler informanterna har belgg p. Tabellen presenterar samtidigt endast de dialektala varianter som informanterna ger belgg p under intervjuerna, vilket innebr att informanterna kan anvnda ytterligare dialektala varianter som inte r dokumenterade. De r ven viktigt att nmna att siffrorna i tabellen inte endast visar belgg p dialektala varianter utan ocks p att informanten varierar mellan dialektal- och standardvariant. De informanter som har en markering (*) r informanter som vid en specifik variabel endast anvnder den dialektala varianten, i samtliga fall r variabeln lngt som uttalas slutet framfr r. De informanter som

18 endast har belgg p dialektal variant r PS1, PS2, PY1 och PY3. Huruvida informanten endast anvnder standardvariant anges inte heller i tabellen. Det r mjligt fr informanten att ha tre ovanliga dialektala varianter och 13 vanliga, vilket innebr till exempel att FY2 har 2 av 3 ovanliga varianter och tta av 13 vanliga. Tabell 2: versiktlig presentation av informanters sprkbruk
Informanter Antal ovanliga (3) Antal vanliga (13) Sammanlagt (16) FS1 0 10 10 FS2 0 7 7 FS3 1 7 8 * PS1 0 11 11 PS2 0 10* 10 PS3 0 9 9 FY1 0 7 7 FY2 2 8 10 FY3 1 9 10 * PY1 0 9 9 PY2 0 5 5 * PY3 0 7 7 *Informanten anvnder fr en av variablerna endast dialektalvariant; i samtliga fall slutet framfr r.

I studien kommer de informanter som har flest respektive minst antal dialektala varianter srskilt underskas, speciellt eftersom tidigare forskning antyder att de informanter som har flest dialektala varianter i huvudsak r mn och de som har minst antal r kvinnor. I tabell 3 nedan presenteras speciellt de informanter som har flest respektive minst antal dialektala varianter.

Tabell 3: De informanter som har flest respektive minst antal dialektala varianter
Flest antal dialektala varianter PS1 (11) FS1 (10) PS2 (10) FY2 (10) FY3 (10) Minst antal dialektala varianter FS3 (8) FS2 (7) FY1 (7) PY3 (7) PY2 (5)

19 Informanterna i denna studie har ungefr lika mnga dialektala varianter. Det r endast en skillnad p sex varianter mellan PS1 som har flest dialektala varianter och PY2 som har minst antal dialektala varianter. Placerar man informanterna i Anderssons (1985) dialektskala med dagens vetenskapliga definition av begreppet dialekt, skulle informanternas sprkbruk troligtvis placeras som regionalt standardsprk snarare n utjmnad dialekt (se Andersson 1985:62). Studien kommer dock utg frn en geografisk definition av begreppet dialekt och drmed inkludera dessa 12 informanter. 3.6 Metoddiskussion Det material som studien utgr frn ingr som nmnts i projektet Dialektutjmning i Vstsverige och r insamlat 2007 i Bors. Jag har sjlv inte medverkat i skapandet av enkten och de frgor intervjuerna utgr frn, vilket innebr att materialet inte r avgrnsat till den hr studiens specifika syfte. Materialet belyser endast 12 informanter och studien r drfr begrnsad. De slutsatser man kan dra utifrn resultatet r endast representativa fr dessa 12 informanter och det r allts inte mjligt att dra ngra generella slutsatser. 3.7 Validitet och reliabilitet Bortsett frn att det underliggande materialet skulle kunna ha utformats annorlunda fr att ytterligare bemta studiens syfte och frgestllningar anser jag att studien har hg validitet (se Lagerholm 2005:2728). De forskningsfrgor som presenteras inledningsvis besvaras i diskussionen med varje frga separat fr att jag tydligt ska kunna redogra fr de slutsatser som jag kommit fram till. Studien bygger p material som bde tolkats av projektet Dialektutjmning i Vstsverige och av mig sjlv. I studien baserar jag mig p den analys som projektet gjort av mngden dialektala varianter. Jag har sjlv analyserat intervjuerna, transkriptioner och enkterna, utifrn en hermeneutisk utgngspunkt. Det innebr att jag r medveten om att min analys pverkas av den frfrstelse som jag har genom teorier och egna erfarenheter (se Barbosa da Silva & Wahlberg 1994:59).

20 De attityder som individerna uppvisar r tolkade p ett s objektivt stt som mjligt. Varje utgngspunkt i diskussionen r frankrad i det material som studien grundas sig i (se Lagerholm 2005:28).

4. Resultat
Resultatet presenteras kategoriserat under fem underrubriker: 4.1 Informanternas definition av begreppet dialekt, 4.2 Attityder till dialekter och dialekttalande, 4.3 Pverkan och ackommodation, 4.4 Lokalintegration och geografisk mobilitet och slutligen 4.5 Attityder kring sprk och kn. I resultatet anvnds, som nmnts tidigare, begreppet borsiska fr den dialekt som informanterna talar. Begreppet anvnds genomgende, eftersom det r det begrepp som informanterna anvnder i sina intervjuer nr de talar om sin egen dialekt. Vissa undantag frn begreppet grs nr informanterna eller intervjuaren sjlva anvnder det andra begreppet fr dialekten, Borsdialekt. Avsnitten presenterar bde informanternas attityder som framgr i intervjuerna och de kommentarer som framkommer genom enktunderskningen. 4.1 Informanternas definition av begreppet dialekt Informanternas definition av begreppet dialekt r relativt likriktad. De lyfter fram skillnad i ord, betoning och uttal mellan olika dialekter. Frsk till en konkret definition grs bland annat av PS3 som menar att dialekter r en lokal tradition i sprket. Lokalitet och gemenskap betonas ven av PY2 som sger att dialekter r en effekt av att individer i ett omrde pverkas av varandra. PS3 belyser dock mjligheten av att de inte r s medvetna om vad dialekt egentligen r. Under intervjuerna anvnder gruppen med studiefrberedande pojkar flera olika adjektiv fr att beskriva skillnader mellan dialekter och mellan sprkbruk: renare, riktigt, annorlunda, renodlad, fint och neutralt. Vrderingarna som pojkarna gr tyder p att det finns ngon form av utgngspunkt i deras resonemang, en punkt frn vilken pojkarna jmfr. Liknande beskrivningar visar de andra grupperna, exempelvis anvnder flickorna som gr yrkesfrberedande gymnasieutbildning orden, konstigt, starkt och behrska sitt sprk, nr de talar om hur olika individer talar. Ordvalen terkommer i de tv andra grupperna, samtidigt som det i gruppen med studiefrberedande flickor kompletteras med jttemycket, grvre och lokalt. Ordvalen hos samtliga informanter ingr

21 i beskrivningar till olika dialekter, samt i beskrivningar till hur man kan anpassa sitt sprk. Genom att betrakta de mnga ordval som frekommer i informanternas resonemang kan man urskilja att dialektbegreppet kan belysas utifrn ett mngdperspektiv, det vill sga att man kan mta mngden dialekt utifrn mer eller mindre. Precis som nmnts ovan finns en utgngspunkt frn vilken mngden dialekt avgrs, dock kan denna variera individerna i mellan. Trots svrigheter att definiera begreppet dialekt konkret, r det tydligt att informanterna mer eller mindre kan urskilja en nivskillnad mellan olika sprkbruk. Nedan exemplifieras dialekten ur ett mngdperspektiv genom ett citat frn PY2. Citaten belyser ett samtal mellan informanterna, dr frldrarnas dialekttalande r i fokus. Talare I i citatet r intervjuaren och parenteserna r de pauser som frekommer i samtalet.
PS2: ockeh (.) pappa (.) eller han har haft (.) gtt ver lite shr till vschtska I: m PS2: men innan s hade han vldi mycke sknska

Citatet indikerar att det finns en skillnad mellan olika mngd dialekt, eftersom informantens pappa tycks ha minskat sin mngd dialektala varianter ver en viss tidsperiod. Trots den variation som informanterna uppmrksammar i intervjuerna anvnds begreppet dialekt som ett vergripande fenomen fr samtliga niver i sprkbruket. Flera av informanterna talar ven om sitt eget sprkbruk som normalt och det r mjligt att det r detta som de har som utgngspunkt nr de reflekterar ver andras dialekter och sprkbruk. Speciellt exemplifieras denna mjlighet nr informanterna talar om vissa dialekter som annorlunda och lter sitt privata sprkbruk st som mall fr vad som r normalt och icke-normalt, det vill sga att de anvnder sitt sprkbruk som ett standardsprk i jmfrelse med andra.

4.2 Attityder till dialekter och dialekttalande Informanterna har tydliga attityder till vilka dialekter de anser r fina respektive fula. De flesta rknar upp norrlndska som en av de finaste och sknskan blir oftast dess motsats. Trots tydliga uppfattningar om

22 dialekter tycks en definition av deras egen dialekt borsiskan och vad de anser om den, svrare att konkretisera. Informanternas attityder till borsiskan redogrs nedan i tabellform. De informanter som p ngot stt i intervjuerna visat positiv attityd till borsiskan r placerade under positiv attityd till borsiskan. De informanter som uppger att de antingen tycker illa om borsiskan eller medvetet undviker att anvnda de dialektala drag de associerar med dialekten r placerade under negativ attityd till borsiska. r det oklart vad individen anser om dialekten, eftersom han/hon uppvisar bde negativ och positiv attityd gentemot dialekten r de placerade under ingen sikt. Tabell 4. Informantens uppfattning om borsiskan
Informanter Antal dialektala varianter (16) FS1 10 FS2 7 FS3 8 PS1 11* PS2 10* PS3 9 FY1 7 FY2 10 FY3 10 PY1 9* PY2 5 PY3 7* *Informanten anvnder fr en av slutet framfr r. Positiv attityd Negativ attityd Ingen sikt till borsiskan till borsiskan X X X X X X X X X X X X variablerna endast dialektalvariant; i samtliga fall

Tabellen visar tre informanter som har positiv attityd till borsiskan och fyra informanter som har negativ attityd. De tre informanter som har positiv attityd till borsiskan r PS1, PY2 och PY3. PY3 sger bland annat att han gillar borsiskan och PY2 sger rent av att den r jttevacker, dock med en ngot skmtsam rst. FS2 r en av de fyra informanter som hyser negativ attityd till borsiskan. Hon sger att borsiskan e *jtteful.t* ja undviker de sprket. Frutom jtteful beskrivs borsiskan av informanterna med ord som: bonnig, dryg och manlig. ven PS2 har negativ attityd till dialekten, han sger att han tycker att borsiskan r den fulaste dialekten i hela Sverige. Trots hans negativa attityd indikerar inte hans mngd dialektala varianter att hans attityd till borsiskan pverkar hans eget sprkbruk. Inte heller positiv attityd till borsiskan tycks pverka

sprkbruket, vilket exemplifieras av att bde PS1 och PY2 har positiv attityd till dialekten. PS1 och PY2 r de informanter som har belgg p flest respektive minst antal dialektala varianter. Bde PS2 och PY2 visar att positiv attityd respektive negativ attityd till borsiskan inte behver innebra att individen har fler eller frre dialektala varianter. En genomgende sikt i de fyra grupperna r att borsiskan inte r tydlig inne i staden, utan det tycks snarare existera en dialektgrns dr staden och landet skiljs t. De informanter som valt att inte ta stllning till om de har positiv eller negativ attityd till borsiskan anger detta som ett av sklen. Ett annat skl r att de inte vet vad borsiskan r. Det finns allts en svrighet att definiera borsiskan som pminner om den som frekommer vid definition av dialektbegreppet. Ett exempel p begreppets problematik visas i fljande citat:
I: m (.) va- e ehm. (.) f- ass skulle ni sja att de finns en typisk Borsdialekt FS2: a de tycker ja FS1: a de gr de ju de finns ju vissa utryck FS2: fast de e ju vsschtskan

23

Intervjuaren frgar explicit om det finns ngon typisk borsdialekt varvid FS2 inledningsvis svarar jakande och sedan kompletterar med fast de e ju vsschtskan. Citatet r en exemplifiering av de resonemang som Andersson (1985) fr nr han talar om att man kan belysa dialekter p olika niver. Enligt Andersson definition talar informanten om sin dialekt p regional niv, vsschtskan, medan intervjuaren istllet talar om dialekten utifrn en mer specificerad klassificering, Borsdialekt (se Andersson 1985:61). Problemet som uppkommer r att informanten inte tycks vara medveten om de olika plan som finns i samtal om dialekter. Istllet vljer hon att endast se dialekter utifrn regionalitet och kan drmed inte utfra den begreppsdefinition av borsiskan som efterfrgas. Informanternas uppfattning om sitt eget dialekttalande redogrs fr nedan i tabellform. Tabellen presenterar endast vad informanterna svarade vid den explicita frgan talar ni dialekt?. Tabellens kolumner visar inte heller exakta svar p frgan utan r en tolkning av informanternas svar, exempelvis svarade PS3 ja e inte s sker (.) ja vet inte (.)man mrker ju inte av de s direkt (.) sen s tycker ja att de vi pratar knns ganska neutralt men s tycker vl alla antar ja. Svaret tyder p stark oskerhet till om han talar dialekt eller inte, vilket inte framgr i tabellen nedan.

Tabell 5: Informanternas svar p frgan om de sjlva talar dialekt

Informanter Antal dialektala varianter (16) FS1 10 FS2 7 FS3 8 PS1 11* PS2 10* PS3 9 FY1 7 FY2 10 FY3 10 PY1 9* PY2 5 PY3 7* *Informanten anvnder fr en av slutet framfr r. Ja X X X X X X X X X X X Nej Vet inte

24

X variablerna endast dialektalvariant; i samtliga fall

Tabellen visar att 6 av 12 informanter anser att de talar dialekt. Endast tv tycker att de inte gr det och fyra informanter r mer oskra och lmnar drfr inget klart svar. De tv informanter som anser att de inte talar dialekt r bda pojkar och lser p den yrkesfrberedande utbildningen, medan de som uppger att de r oskra r tre flickor och en pojke som gr studiefrberedande respektive yrkesfrberedande gymnasieutbildning. Tv av de informanter, FY2 och FY3, som r oskra p om de talar dialekt eller inte r bland de informanter som har flest dialektala varianter. De tv informanter, PY1 och PY3, som sger att de inte talar dialekt har relativt f dialektala varianter, men r tv av de fyra informanter som endast har dialektal variant vid variabeln: lngt uttalas ppet framfr r. PY1 har 9 dialektala varianter och har, sett till hela gruppen, relativt mnga dialektala varianter, men r nd inte sker p om han talar dialekt eller inte.

4.3 Pverkan och ackommodation Flera av informanterna tycker att man kan vara stolt ver den dialekt man har. Det finns dock delade meningar om vad begreppet stolt innebr. FS1 sger att hon inte vet om man ska vara stolt ver sin dialekt eller inte, men man behver inte skmmas ver den. Hon menar att det

25 bara r s det r. FS2 tror snarare att det r svrt att vara stolt ver sin egen dialekt fr att man oftast hellre vill tala p ett annat stt. Hon anvnder begreppet wannebedialekt om sin nskan att tala sknska, men sger samtidigt att om hon talade sin wannebedialekt s skulle hon skert tycka att en annan dialekt r finnare, s de ju (.) de man har vill man inte ha (FS2). PS2 anser att man kan vara stolt ver sin dialekt s lnge det inte r borsiskan, som han beskriver som den fulaste i hela Sverige. Responsen p uttalandet blir att ngon i intervjugruppen sger [n] man mste ju tycka om sin dialekt. PY2 r inne p samma tanke d han berttar om ngra bekanta som tidigare bott i Bors. Han sger att de nu brjat g ver till den dialekt som talas p deras nya ort, vilket han anser r trkigt. Han tycker att om man har bott i Bors s ska man ha samma dialekt. I citatet nedan diskuterar gruppen med studiefrberedande pojkar om man kan vara stolt ver sin dialekt. De talar speciellt om ngra vnner som talar mycket dialekt och som anvnder dialekten fr att visa hur stolta de r ver sitt ursprung. Kursiv markering anger s kallad pseudocitat, det vill sga att PS1 i citatet iklr sig rollen av en annan talare.
PS3: a (.) de knns som att dom nstan vill prata s PS1: ah men de tror ja ocks att dom va lite s vi e frn Frissta vi pratar som vi gr a I: m PS1: Ungefr (.) vi e frn Dalsjfors vi pratar som vi gr A (08.00) PS3: de e no s (.) man blir nstan lite patriotisk fr sin PS1: a ja tror de PS3: fr sin dialekt

Trots att flera informanter anser att man kan vara stolt ver sin dialekt uppger samtliga att de p ett eller annat stt pverkas och anpassar sitt sprkbruk och sitt dialekttalande. Den pverkan som existerar r bde frn individens egen medvetenhet av sitt sprkbruk, som indirekt innebr att informanten rttar sig sjlv och frn andras kommentarer. I citatet nedan presenteras en diskussion mellan de kvinnliga informanterna p den studiefrberedande utbildningen. De diskuterar hur man kan pverkas av sin egen medvetenhet om sitt sprkbruk och av andras kommentarer.

I:e de nnting ni pratar om sdr (.) ass brukar ni kommentera varann om nn sjer nt p dialekt FS2: m FS1: a FS1: de hnder ofta FS3: om n FS2: om de e nt riktit fuel.t FS1: a precis FS1: typ men liksom man kommer p sej men ja kan inte prata s FS2: men ja tror oftast man rttar sej sjlv mest I:m FS2: eller s att man hr sej s oj nu pratar ja dialekt hr ass (.) eller s

26

Citatet visar bde hur informanterna kommenterar varandra och hur informanten genom egna reflektioner kan pverka sitt eget sprkbruk. Liknande kommentarer frekommer i vriga tre grupper. Informanterna sger ven att de kan anvnda dialektala inslag nr de skmtar och skojar. I samtalet mellan yrkesfrberedande flickor framkommer det att de kan kommentera ngon annan genom att teranvnda de dialektala varianter som individen anvnder p ett skmtsamt stt. ven de pojkar som gr studiefrberedande uppger att de skojar och skmtar med individer som anvnder tydliga dialektala drag. Den anpassning som nmnts ovan knnetecknas av informanternas olika rapporterade beteenden och sprkbruk i olika situationer. FY3 menar att alla anpassar sitt sprk efter vem man umgs med. Hon exemplifierar genom att sga att nr () man [r] m bonnar d pratar man s. Sprkbruket varierar allts mellan med vem och i vilken situation man talar. Vidare i samtalet mellan de yrkesfrberedande flickorna kommer FY3 och FY2 fram till att man inte pratar likadant med alla och att sprkbruket r annorlunda mellan om man pratar med vuxna eller med kompisar. FY2 sger bland annat att man behrskar sitt sprk nr man talar med vuxna. Hon anser ven att det finns en skillnad mellan vilka kompisar man talar med, exempelvis r det skillnad mellan att tala med killkompisar och med tjejkompisar. FY3 menar att denna anpassning frmst sker omedvetet. PS3 r lite inne p samma tankegngar om att man talar olika beroende p vem man talar med. Han kopplar sitt resonemang till en iakttagelse han gjort av tv klasskamrater som kommer frn samma stlle. Han sger bland annat att nr de talar om saker som har med deras hemort att gra eller om gemensamma intressen s talar de mer dialekt.

27 ven situationer som frekommer p olika formella niver pverkar informanternas sprkbruk. Flickorna som gr studiefrberedande tar speciellt upp detta i sitt samtal. FS2 sger bland annat att hennes far anpassar sitt sprk mellan olika situationer. Hon menar att nr han talar med politiker i telefon s talar han mindre dialekt och mer formellt. FS1 tar i samtalet upp hur hon kan ndra sitt sprk till mer formellt nr det r en situation som krver planering, exempelvis d hon hller en redovisning. Pratar man istllet i en mer informell situation hinner man inte reflektera ver sitt sprk och talar ofta mer dialekt. I samtalet mellan de studiefrberedande flickorna framkommer en del negativa attityder kring sprklig anpassning. FS2 anser bland annat att anpassning till att tala mer fint r tillgjort. Bland annat tycker hon att det r tntigt nr somliga reser bort och kommer hem med en helt ny dialekt, ja e ju hrifrn (FS2). I samtalet mellan de studiefrberedande pojkarna talar PS3 om en annan sorts pverkan. Han anser att man pverkas av olika sorters kommunikation, exempelvis Internet. Nr man pratar med andra via Internet s stter man p olika sorters dialekter och blir p s stt mer medveten om sin egen dialekt menar PS3. Medvetandet leder till att man blir allt mer neutral. Liknande tankegngar frekommer i de andra grupperna. 4.4 Lokalintegration och geografisk mobilitet Detta avsnitt har som syfte att presentera informanternas familjesituation, geografiska mobilitet och aktivitet inom freningar och sporter p orten. Avsnittet presenterar ven informanternas egna attityder till hur sprkbruket anpassas och pverkas. Informanterna tar i sina samtal bland annat upp sprklig pverkan frn familj och slkt. Helgander (1996) menar att den individ som r geografiskt mobil har lsare lnkar till de grupper som existerar i samhllet (1996:124). En individ vars familj har starka band till de grupper och det sprk som talas i omrdet br i sin tur anvnda ett liknande sprkbruk. Lokalintegration kan allts exemplifieras genom slktskap p orten. FS1, FS3, FY1, PY1 och PY3 har frldrar som bda ursprungligen r frn Bors. Endast PY2 uppger att varken hans mor eller far r frn Bors. De informanter som nmner andra slktingar p orten r FS1, FS3, PS2 och PY1. Det r mjligt att de andra informanterna ven har slktingar p orten trots att det inte uppkommer under intervjuerna.

28 Informanternas sikter och tankar kring familjens pverkan p sprkbruket r varierande. Det framgr dock att de anser att familjens sprkbruk kan, i relativt stor omfattning, pverka individen till att anvnda bde fler eller frre dialektala varianter. FY3 anser att hon talar mer dialekt med sina frldrar n med sina kompisar. PS2 tar ven han upp frldrarnas pverkan men snarare som ngot negativt. Han har tidigare i samtalet redogjort fr att han tycker att borsiskan r den fulaste dialekten i hela Sverige. Nr en av hans klasskamrater sger att det bara r att tala p ett annat stt s sger han att det inte gr fr att hans far pratar ju shr. Tidigare nmnda informanter beskriver frhllanden dr frldrarna pverkar informanten till att tala mer dialekt. PS1 menar istllet att hans mammas smlndska dialekt har inneburit att han inte talar lika utprglad dialekt som de andra i gruppen. PS1 resonemang br tyda p att han har frre dialektala varianter n de andra 12 informanterna, s r dock inte fallet. PS1 r den informant som har flest dialektala varianter sett till samtliga 12 informanter. Hans resonemang tyder p att han nog inte r medveten om hur mycket dialekt han egentligen talar utan anser sig snarare vara relativt neutral i sitt sprkbruk. Det r mjligt att det finns individer vars frldrars pverkan har inneburit att de talar mindre dialekt precis som PS1 sger, men det finns inga belgg fr detta i denna studie. Gunnarsdotter Grnberg (2004) belyser geografisk mobilitet genom att diskutera resultatet av Labovs studier. Hon menar att Labovs resultat indikerar att de individer som orienterar sig bort frn lokalomrdet tenderar att vara mer ppna fr sprkliga frndringar (Gunnarsdotter Grnberg 2004:38). I enkterna har informanterna ftt vlja om de fredrar att bo kvar dr de bor nu eller flytta till ngon strre eller mindre plats. Nedan redogrs i tabellform informanternas val.

Tabell 6: Informanternas attityder till geografisk mobilitet

Informanter Antal dialektala varianter (16) Bo kvar i Flytta nrheten av ngon dr han/hon plats bor nu till Flytta till strre ngon mindre plats

29
FS1 10 FS2 7 FS3 8 PS1 11* PS2 10* PS3 9 FY1 7 FY2 10 FY3 10 PY1 9* PY2 5 PY3 7* *Informanten anvnder fr en av slutet framfr r. X X X X X

X X X X X X X X variablerna endast dialektalvariant; i samtliga fall

Tabellen visar att sex av 12 informanter vill bo kvar i nrheten av dr de bor nu. Av dessa r tv pojkar p yrkesfrberedande utbildning, tv r flickor p yrkesfrberedande utbildning och tv r pojkar p studiefrberedande utbildning. Fyra informanter vill flytta till ngon strre plats och en informant, FY3, vill flytta till ngot mindre. FS1 har valt att bde fylla i att hon vill bo kvar i nrheten av var hon bor nu och att hon vill flytta till ngon strre plats. FS1 tolkas drfr vara flexibel och geografiskt mobil. Av de fem informanter som har flest dialektala varianter 1 vill tre, FS1, PS2, FY2, bo kvar i nrheten av var de bor nu. PS1 som har flest dialektala varianter vill hellre flytta till en strre stad, precis som PY2 som har minst antal dialektala varianter. Av de fem informanter som har minst antal dialektala varianter vill tre flytta till en strre stad och tv vill bo i nrheten av dr han/hon bor nu. Det finns vissa samband mellan antal dialektala varianter och geografisk mobilitet, d tre av de fem informanter som har flest dialektala varianter uppger att de vill bo kvar p orten. Samtidigt som tre av de fem som har minst antal dialektala varianter vill flytta till en strre plats. Sambandet mellan geografisk mobilitet och sprkbruk r dock inte generellt fr de 12 informanterna eftersom bde den informant som har flest och den informant som har minst antal dialektala varianter vill flytta frn orten. Informanterna redogr i samtliga samtal att de anser att de som kommer frn landet talar mer dialekt och att borsiskan inte mrks lika mycket inne i staden. Men samtidigt varierar det ofta frn person till person och mellan olika situationer, menar informanterna. I samtalet mellan de
1 Se tabell 3 fr terblick av vilka informanter som har flest respektive minst antal

dialektala varianter

30 flickor som gr yrkesfrberedande framgr att det finns en variation mellan personer och personligheter. FY2 bor utanfr staden och i samtalet berttar FY3 att hon upplever att FY2:s vnner hemifrn talar mer dialekt n vad FY2 gr. FY2 frtydligar resonemanget med att sga att hon tror att det beror p personlighet och vilka man umgs med. ven FS1 belyser samma variation under sitt samtal med FS2 och FS3. ven medlemskap i sport och freningar kan visa p lokalintegration, eftersom det r ett tecken p att man har ett ngot starkare band till sitt omrde. Nedan presteras en tabell dr informanternas aktiva medlemskap inom sport och/eller frening visas. Tabellen redogr endast fr de aktiva medlemskapen i sportsammanhang, det vill sga dr informanten valt att fylla i att han/hon trnar vldigt ofta och tvlar eller r trnare. Den information som inte redogrs fr r om individen valt att fylla i att han/hon sportar ngra gnger i veckan fr att hlla sig i form eller fr att det r kul. Tabell 7: Informanternas aktiva medlemskap i sport eller frening
Informanter Antal dialektala varianter (16) Aktiv inom en Aktiv i sport frening en Ej aktivt engagerad i sport eller frening X X X X X X X X X X X variablerna endast dialektalvariant; i samtliga fall

FS1 10 FS2 7 FS3 8 PS1 11* PS2 10* PS3 9 FY1 7 FY2 10 FY3 10 PY1 9* PY2 5 PY3 7* *Informanten anvnder fr en av slutet framfr r.

X X

Tabellen visar att tre informanter av 12 r aktiva i ngon form av sport. En av dessa tre informanter, PS2, r ven aktiv inom en frening. Frutom PS2 r tv andra informanter aktiva i ngon form av frening, PY1 och PY3. vriga sju informanter r varken aktiva inom en sport eller frening. Av de informanter som uppvisar flest dialektala varianter r det endast en, PS2, som uppger att han r lokaltintegrerad genom medlemskap i en sport och en frening. Huvuddelen av dem som r

31 aktiva inom en sport eller en frening hr till de informanter som har minst antal dialektala varianter 2 . 4.5 Attityder kring sprk och kn Informanternas attityder till om och hur sprkbruket varierar mellan knen gr delvis parallellt med tidigare forskning om att mn talar mer dialekt n kvinnor. Det r dock frmst de kvinnliga informanterna som anser att pojkar talar mer dialekt. FY2 menar att pojkar inte tnker p att de talar dialekt och att flickor ppekar det mer fr varandra. Pojkar bryr sig inte. I samtalet mellan de studiefrberedande flickorna diskuteras borsiskan utifrn manligt och kvinnligt och det framgr att borsiskan frmst associeras med manlighet. FS2 sger att dialekten r manlig och FS1 hller med resonemanget och tillgger att den r otjejig. Nr gruppen sedan talar om dialekten och sprket mer specifikt, sger FS2 att pojkar talar mer dialekt fr att de har lttare att anpassa sig. De talar mer dialekt nr de umgs med dialektfolk. De manliga informanterna r av en annan uppfattning. PS1 tror att tjejer pratar mindre dialekt. Han tillgger att han tror det fr att tjejer pratar lgre och man hr inte dialekten. Senare tillgger han dock att om tjejer talar mindre dialekt s r det fr att de tycker att det r bonniare att tala dialekt. PS3 tillgger i samtalet att flickor gr det fr att vara mer fin[a] i kanten. PY2 r lite inne p samma spr men hvdar att flickor pratar mer dialekt eftersom de pratar mer n pojkar.

5. Sammanfattande slutdiskussion
Den sammanfattande slutdiskussionen tar sin utgngspunkt i studiens syfte och forskningsfrgor. Studiens syfte r som nmndes i inledningen att underska 12 informanters attityder till dialekter i allmnhet och den egna dialekten i synnerhet, samt hur dessa attityder samverkar med informantens eget sprkbruk. Den sammanfattade slutdiskussionen r indelad i tre underkategorier som ven r studiens forskningsfrgor. Skiljer sig individernas definition av begreppet dialekt frn den vetenskapliga definitionen?

2 Se tabell 3 fr terblick av vilka informanter som har flest respektive minst antal

dialektala varianter

32 Informanterna anvnder begreppet dialekt i vid bemrkelse. De talar inte om att en individs sprkbruk mste uppn ngot kriterium fr att anses vara dialekt, som bland annat Andersson (1985) lyfter fram. Han menar att det existerar ett generellt kriterium om att den som anses tala genuin dialekt br ha avvikelser frn standardsprket p samtliga sprkliga niver (Andersson 1985:62). Informanterna lyfter fram skillnader mellan dialekter och nmner d skillnader i ord, betoning och uttal. Tv informanter frsker sig p en mer konkret definition av sjlva begreppet och en av dem r PS3 som sger att dialekt r en lokal tradition i sprket. PY2 lyfter ven han fram lokaliteten i begreppet men betonar speciellt den gemenskap som sprket skapar, dr individernas sprkbruk pverkar varandras. De sprkliga och geografiska skillnader som informanterna lyfter fram belyses ven av Wihlborg (2005), som menar att begreppet dialekt anvnds fr att beskriva en varietet som talas i ett visst geografiskt omrde (2005:11). Edlund (1994) kompletterar dialektbegreppets koppling till geografi med att, precis som PY2, betona den sociala dimensionen. Han anser att dialekten mjliggr en gemenskap inom gruppen i omrdet gentemot de angrnsade omrdenas talgemenskaper (1994:213). I intervjuerna talar informanterna om sprkbruk utifrn anpassning och pverkan. De anvnder d flera olika adjektiv fr att beskriva de skillnader som existerar. Genom att betrakta adjektiven och jmfrelserna i informanternas resonemang framgr att informanterna anvnder ett mngdperspektiv nr de ser p begreppet dialekt, det vill sga att de kan belysa mngden dialekt utifrn mer eller mindre. Exempelvis han talar mer normalt n jag eller jag tror jag talar mindre dialekt n ni. Det framgr samtidigt att informanterna tar utgngspunkt i vad informanterna kallar normalt och neutralt och som i samtalen frknippas med deras eget individuella sprkbruk. Drfr varierar utgngspunkten mellan informanterna. Andersson (1985) diskuterar en skala som belyser fyra dialektala niver i sprket. I hans resonemang kring skalan framgr att ngon som talar dialekt br uppvisa srskilda drag som skiljer sig frn standard p fonologisk, morfologisk, lexikal och syntaktisk niv (1985:62). Enligt detta kriterium talar informanterna varken genuin dialekt eller utjmnad dialekt, utan snarare en form av regionalt standardsprk. Det uppstr allts en komplikation i denna frga eftersom informanternas och den vetenskapliga definitionen skiljer sig t. PS3 belyser problematiken om att de mjligen inte r medvetna om vad dialekt r, men trots hans uppfattning uppstr ingen svrighet fr informanterna att prata om och

anvnda begreppet dialekt. Problematiken med att definitionerna skiljer sig tycks snarare frekomma hos den vetenskapliga forskningen, speciellt d den vetenskapliga och allmnhetens definition mts. Svahn (2003) diskuterar speciellt den problematik som existerar genom att dagens vetenskapliga definition av dialektbegreppet snarare beskriver ett sprk som anvnds i ett sedan lnge frldrat bondesamhlle (2003:504). Hon anser att det br ske en omformulering av definitionen s att det regionala talsprket ven innefattas (Svahn 2003:512). Hur definierar individerna sin egen dialekt och till vilken grad anser de att de sjlva talar den? Finns det ngon svrighet i definitionen? Informanterna anvnder begreppet borsiska nr de talar om sin egen dialekt. Begreppet antyder att det finns en medvetenhet om borsiskan och att dialekten gr att urskilja. Informanterna beskriver bland annat borsiskan med ord som bonnig, dryg, manlig, charmig och ful. Det finns ven en allmn uppfattning hos dem att borsiskan inte r tydlig i staden, utan frmst frekommer p landet och hos ldre individer. Flera av informanterna nmner ven borsiskans otydlighet som en konsekvens till att de anser att de inte talar dialekt, samtidigt som de lyfter fram att deras eget dialekttalande bara uppmrksammas nr de ker bort. Det r genom andras kommentarer som individen mrker sin egen dialekt och genom att de utvecklar en medvetenhet till sitt eget sprkbruk. PS3 talar om denna medvetenhet nr han diskuterar hur hans sprkbruk blir mer neutralt nr han spelar onlinespel och pratar med personer frn andra platser. Han blir i dessa situationer mer medveten om deras och sin egen dialekt, vilket leder till att hans sprkbruk blir mer neutralt. Andersson (1985) tar upp mjligheten att kunna tala om dialekter p flera olika niver. Samma dialekt kan enligt Andersson belysas med fler olika klassificeringar (1985:61). Dialekten som talas i Bors kan allts belysas p en regional niv som vstgtska och med en mer specificerad klassificering som borsiskan. Andersson anser att denna mjlighet kan innebra problem vid samtal och diskussioner kring dialekter (ibid.). Problematiken exemplifieras i samtalen mellan informanterna. Trots att flera av informanterna uppger att borsiskan inte r tydlig i staden anser 6 av 12 informanter att de talar dialekt. Tv informanter, PY1 och PY3, anser att de inte talar dialekt och fyra uppger att de inte vet. De tv informanter, PS1 (11) och PY2 (5) som har flest respektive minst antal dialektala varianter uppger bda att de talar dialekt. Trots att det finns en skillnad p 6 dialektala varianter uppger PY2 nd att han

33

34 talar dialekt. Det tycks allts inte finnas ngot samband mellan informanternas uppfattning om sitt eget dialekttalande och mngden dialektala varianter. PY2 som sger att han inte talar dialekt har 9 dialektala varianter och r en av de som har endast dialektal variant vid variabel: lngt uttalas ppet fre r. Han r intressant att kommentera eftersom han har fler dialektala varianter n mnga av de andra informanterna och nd anser att han inte talar dialekt. PY2 r allts nnu ett exempel p att det inte existerar ngot samband mellan faktiskt mngd och individens uppfattning. Eriksson (2001) tar upp mjligheten av att det inte r den faktiska mngden dialektala varianter som r det viktiga fr individens sjlvbild, utan snarare individens egen uppfattning om hur mycket dialekt han eller hon talar (Eriksson 2001:18). Varfr informanterna anser att de talar dialekt, inte talar dialekt eller inte vet om de talar dialekt framgr inte i intervjuerna eller i enkterna. Det framgr inte heller om de sjlva ser dialekten som en viktig enhet fr socialgemenskap, utan de nmner endast att de r medvetna om att det finns ett samband. Det br dock nmnas att det r mjligt att informanterna r medlemmar i grupper dr standardsprket eller dialekten r normen och drfr medvetet vljer att tala mer eller mindre dialekt. Finns det ngon skillnad i mngd dialektala variabler nr det gller attityder, utbildning och kn hos informanterna? Informanternas uppfattning om borsiskan r varierande. Tre informanter har endast positiv attityd till dialekten och tv av dessa r PS1 och PY2. PY2, som har minst antal dialektala varianter, har en positiv attityd till dialekten. Trots hans positiva attityd har han frre dialektala varianter n de informanter som uppger att de inte tycker om borsiskan. PS3 som istllet har negativ attityd till borsiskan har 10 dialektala varianter och ligger bland de som har flest dialektala varianter 3 . Han har trots sin negativa attityd till borsiskan inte frre dialektala varianter n PY2. Det gr allts inte att se ngra samband mellan mngden dialektala varianter och attityder till den egna dialekten, borsiskan. Trots positiv eller negativ attityd till borsiskan medger samtliga informanter att de pverkas av sin egen medvetenhet av dialekten och
3 Se tabell 3 fr terblick av vilka informanter som har flest respektive minst antal

dialektala varianter

35 andras kommentarer till deras sprkbruk. Precis som Andersson (1985) tar individerna upp variationen i sprkbruket mellan formella och informella situationer (1985:73). Informanterna srskiljer sitt stt att tala mellan planerade situationer, s som fredrag i skolan, och impulsiva situationer tillsammans med familj och vnner. De anser att de talar mer dialekt med frldrar och vnner n med andra vuxna och de kan ven kommentera varandras dialektala varianter d de skmtar och skojar. Frutom pverkan i form av direkta eller indirekta kommentarer och anpassning belyser informanter den pverkan frldrarnas sprkbruk har p deras eget. Trots uppfattning om att frldrarna bde kan pverka individen till att anvnda mer eller mindre dialektala varianter, finns det endast belgg p att frldrar kan pverka individens sprkbruk till att innefatta fler dialektala varianter. PS1 tror att hans mors smlndska dialekt har pverkat hans egen, men d han har flest dialektala varianter av samtliga informanter anses inte pverkan av moderns dialekt vara det avgrande fr PS1:s dialekttalandet. Sundgren (2004) anser dock att frldrarnas uppvxt ort har betydelse fr individens sprkbruk. Hon menar att om frldrarna ocks kommer frn staden [s] innebr det en starkare integration(Sundgren 2004:81). Helgander (1996) menar att en individ som r geografiskt och/eller socialt mobil tenderar att vara mer anpassningsbar till de sprkfrndringar som pgr utanfr omrdet (1996:124). De individer som r angelgna om att istllet visa sin lokala integration gr detta ofta genom sprket. Den lokala integration som exemplifieras i studien r familjeband i omrdet, attityder till geografisk mobilitet och sport- och freningsengagemang. Frutom en informant PY2 har samtliga informanter frldrar frn orten. PY2 r ven den informant som har minst dialektala varianter, vilket tyder p att det kan finnas ett samband mellan dialektala varianter och familjeband p orten. Dock r en informant inte tillrckligt fr att gra en generell bedmning av sambandet mellan dialekt och familjeband p orten. Fyra informanter uppger ven att de har slktingar i Bors, men det r mjlig att de andra informanterna ocks har slktingar i omrdet fast det inte framkommer i samtalen. Det gr allts inte att koppla familjeband med mngd dialektala varianter i denna studie, d resultatet inte skulle vara representativt fr hela gruppen informanter. Nr det gller geografisk mobilitet visar det sig att hlften av informanterna helst vill bo kvar i nrheten av var han/hon bor nu. I den grupp av informanter som hellre vill flytta till en strre plats ingr bde

36 PS1 och PY2, som har flest respektive minst antal dialektala varianter 4 . Med undantag fr tv informanter, FY1 och PY3 vill de informanter med f dialektala varianter flytta till en strre ort. Samtidigt som alla informanter med flest dialektala varianter, med undantag frn PS1 och FY3, vill bo kvar i nrheten av var han/hon bor nu. Det gr allts att urskilja ett visst samband mellan geografisk mobilitet och mngd dialektala varianter. Fem informanter uppger att de r engagerade i en sport och/eller frening. Endast en av dessa, PS2, r bland de informanter som visar belgg p flest dialektala varianter. Han uppger i enkten att han bde r aktiv i en frening och inom sport. Det gr allts inte att se ngra samband mellan engagemang i sport och frening, eftersom s f informanter uppger att de r aktivt deltagande. Resultatet tyder snarare p att om en individ r aktiv inom en sport eller frening s talar han/hon mindre dialekt. Det r dock flera av de informanter som har f dialektala varianter som inte heller r aktiva inom sport eller frening, vilket gr att en sdan slutsats inte kan dras. I intervjuerna fr informanterna svara p om de anser att dialektbruket varierar mellan flickor och pojkar. De flesta informanter anser att pojkar talar mer dialekt n flickor. Det framgr bland annat i samtalet mellan de fyra flickor som lser studiefreberedande att borsiskan associeras med manlighet. De tycker att pojkar talar mer dialekt eftersom de har lttare att anpassa sig och talar allts mer dialekt nr de r med andra som talar dialekt. Pojkarna som gr studiefrberedande anser istllet att det r flickor som talar mer dialekt. PS1 tror att de talar mindre dialekt fr att de pratar med lgre ljudniv och att dialekt d inte hrs. PS3 sger dock emot PS1 d han menar att flickor pratar mindre dialekt fr att de vill vara mer fin [a] i kanten. Tidigare forskning visar att det finns en generell uppfattning om att mn tenderar att tala mer dialekt n kvinnor. Erikssons (2001) resultat tyder ven p att det r hos pojkar och inom yrkesfrberedande gymnasieutbildningar som dialekten r starkast (2001: 17). Enligt Andersson (1985) existerar en frtckt prestige kring dialekten som associeras med vrderingar som r mer eftertraktade av mn (1985:75). Andersson betonar dock betydelsen av situationen, eftersom ven mn kan anvnda ett sprkbruk som r nrmare standardsprket i formella situationer (ibid.).

4 Se tabell 3 fr terblick av vilka informanter som har flest respektive minst antal

dialektala varianter

Eriksson (2001) tar upp kategorierna absolutisterna, anpassarna, avstndstagarna och skdarna. Enligt Erikssons definitioner av kategorierna skulle ingen av studiens 12 informanter kategoriseras under absolutister, avstndstagarna eller skdarna (2001:1618). Istllet skulle samtliga informanter kategoriseras in under anpassarna. Eriksson (2001) sger att absolutisterna gestaltas av en grupp mn, dr dialekten r manlighetskonstituerande, det vill sga att dialekten blir ett mtt fr graden manlighet hos individerna (2001:18). Trots att det finns klara sikter om att borsiskan associeras med manlighet visar ingen av de manliga informanterna att de ser dialekten som manlighetskonstituerande och drfr inte placeras under denna kategori. Flickorna i Erikssons (2001) underskning kategoriseras i huvudsak in under den andra kategorin, anpassarna. Det finns enligt Eriksson ett osynlig ideal dr flickor som talar dialekt inte accepteras (2001:18). De kvinnliga informanterna i den hr studien tycks inte flja ett ideal om att flickor inte ska tala dialekt, men det existerar dock en medvetenhet om olika dialektala varianter som leder till kommentarer mellan flickorna. Dessa kommentarer figurerar ven i de manliga informanternas gemenskap men betonas extra i samtalen med flickorna. Den tredje kategorin avstndstagarna r frmst pojkar som demonstrerar sitt avstndstagande till det lokala mansidealet (ibid.). Denna grupp och den sista gruppen skdarna frekommer inte i den hr studien. Erikssons (2001) modell r allts inte representativ fr den hr studiens 12 informanter. Kanske beror det p att informanterna inte r medvetna om sitt eget dialekttalande och att de endast uppmrksammar den d de trffar utomstende. Deras eget sprkbruk skiljer sig allts inte avseendevrt sinsemellan, utan uppfattas snarare normalt och neutralt inom gruppen.

37

5.1 Slutsatser och vidare forskning I underskningen framgr att den informant som har flest belgg p dialektala varianter r PS1, en pojke som gr en studiefrberedande utbildning. Frutom PS1 r ven FS1, PS2, FY2 och FY3 bland de informanter som har flest dialektala varianter 5 . Av dessa fem r tre flickor och tre r informanter som gr studiefrberedande. En intressant
5Se tabell 3 fr terblick av vilka informanter som har flest respektive minst antal

dialektala varianter

38 iakttagelse r att ingen av de pojkar som gr yrkesfrberedande r bland de informanter som har flest dialektala varianter. Det gr allts inte att, i denna studie, se ngon koppling mellan kn och gymnasieprogram vid analys av informanternas sprkbruk. Istllet br dessa tv variabler srskiljas och belysas separat i studiens slutsatser. Den typiske dialekttalaren r allts i denna studie en flicka samt en informant som gr en studiefrberedande gymnasieutbildning. Den informant som uppvisar minst antal dialektala varianter r PY2, en pojke som gr yrkesfrberedande. ven PY3, FY1, FS2, FS3 och r bland dem som har minst antal dialektala varianter 6 . Av dessa fem informanter r tre flickor, och tre r informanter som lser yrkesfrberedande utbildning. Tv informanter r flickor som gr en studiefrberedande utbildning vilket verrensstmmer med tidigare forskning om att kvinnor som lser studiefrberedande tenderar att tala mer likt standardsprket. Den typiske dialekttalarens motsats r en flicka samt en informant som lser yrkesfrberedande. Nr det gller attityder och lokalintegrationens pverkan p sprkbruket ser man inga tydliga samband. Studien demonstrerar istllet att informanternas sprkbruk kan variera oberoende av attityder och lokalintegration. Det finns dock vissa samband mellan geografisk mobilitet och informanternas sprkbruk, eftersom tre av de fem informanter som har flest dialektala varianter vill bo kvar i nrheten av var de bor nu. De slutsatser som kan dras frn underskningen r att nr det gller variabeln kn s r bde den typiske dialekttalaren och den som talar minst dialekt i studien en kvinna. Nr det gller variabeln utbildning r den typiske dialekttalaren en informant som lser studiefreberedande och den som talar minst dialekt en informant som lser yrkesfrberedande. Studiens resultat skiljer sig allts frn tidigare forskning. Det gr dock inte att dra ngra generella slutsatser frn resultatet eftersom gruppen informanter r begrnsad. Vidare forskning inom mnet skulle kunna vara att anvnda liknande metod p en strre mngd informanter och tydligare frska urskilja samband mellan attityder och dialektbruk. Detta skulle kunna ske genom att ytterligare frdjupa sig i informanternas personliga sikter och eventuellt gra vissa observationer.

6 Se tabell 3 fr terblick av vilka informanter som har flest respektive minst antal

dialektala varianter

39

Litteraturfrteckning
Andersson, Lars-Gunnar 1985. Fult sprk. Stockholm: Carlssons. Barbosa da Silva, Antnio & Vivian Wahlberg. Vetenskapsteoretisk grund fr kvalitativ metod. I: Bengt, Starrin & Per-Gunnar Svensson (red.). Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur. Dahlstedt, Karl-Hampus 1982. Talsprkets metamorfoser. I: Thelander, Mats (red.), Talsprksforskning i Norden Ml-material-metoder. Lund: Studentlitteratur. Dahlstedt, Karl-Hampus 1979. Dialekten i skolan. I: Sprkform och sprknorm En bok till Bertil Molde p 60-rsdagen den 16 september 1979. (Utgiven av Svenska Akademien och Svenska sprknmnden) Lund: Svenska sprknmnden. Edlund, Lars-Erik 1994. Dialekterna och de regionala sprken i nutid och framtid. I: Blomberg, Barbro & Sven-Olof Lindquist (red.), Den regionala srarten. Lund: Studentlitteratur. Elert, Claes-Christian 2000. Allmn och svensk fonetik. Stockholm: Nordstedts. Eriksson, Lisa 2001. Absolutist, anpassare eller avstndstagare? om gymnasieelevers attityder till dialekt. Svensklraren tidskrift fr svensklrarfreningen 4:1618. Gunnarsdotter Grnberg, Anna 2004. Ungdomar och dialekt i Allingss. Gteborg: Acta Universitatis Gothomburgensis. Helgander, John 1996. Mobilitet och sprkfrndring Exemplet vre Dalarna och det vidare perspektivet. (Rapport 1996:3 Sektionen fr humaniora och beteendevetenskap, Hgskolan Dalarna). Falun: Hgskolan Dalarna. Lagerholm, Per 2005. Sprkvetenskapliga uppsatser. Lund: Studentlitteratur. Nilsson, Jenny 2009. Dialect change? Nordic Journal of Linguistics 32(2):207220. Nilsson, Jenny. u.utg. Dialektfrndring eller metodfrndring? Kommer i: Magnusson, Erik & Lena Rogstrm (red.) Studier i svensk sprkhistoria 10. Sprkhistoria Hur och fr vem? (Meijerbergs arkiv fr svensk ordforskning 36). Gteborg: Institutionen fr svenska sprket. Norrby, Catrin 2001. Ungdomars sprk och ungdomars identiteter. En workshop om genus och ungdomssprk. I: Nordenstam, Kerstin & Kerstin Norn, Sprk, Kn och Kultur. (Rapport frn fjrde nordiska konferensen om sprk och kn Gteborg den 67 oktober 2000.)

40 Gteborg: Institutionen fr svenska sprket, Gteborgs Universitet, s. 181188. Sundgren, Eva 2004. Sprklig variation och frndring Exemplet Eskilstuna. Lund: Studentlitteratur. Svahn, Margareta 2003. Dialektbegreppet ett diskussionsinlgg. I: Ackselberg, Gunnstein m.fl. (red.) Nordisk dialektologi. Olso: Novus forlag, s.503513. Thelander, Mats 1974. Grepp och begrepp i sprksociologin (Sprkvrdssamfundets skrifter 6). Lund: Studentlitteratur. Wihlborg, Karin 2005. Ful och charmig Ungdomars anvndning av och attityder till dialekt i stergtland ur ett knsperspektiv. (Mlardalssvenska. Nr3. Rapporter frn svenska sprket). Eskilstuna: Institutionen fr Humaniora, Mlardalens hgskola.