Ekonomiprogrammet Bors, 9 Juni 2013

Modevrlden ur ett miljperspektiv

Samhllskunskap 2 Temaarbete Sara Lund EK11A

Innehllsfrteckning
Inledning
Syfte Frgestllning

3
3 3

Metod och material Underskning

Vilken miljpolicy representerar majoriteten av fretagen i modebranschen?

4 5
5

Vilka pfrestningar p miljn bidrar produktionen av material som bomull, kashmir och polyester? 6 Bomull Kashmir Polyester 6 7 8

Vilka r skillnaderna i kldproduktionen inom budgetfretagen respektive lyxfretagen i Sverige? 8

Diskussion Avslutning Kllfrteckning

10 13 14

Inledning
Syfte
Syftet med denna underskning r att ta reda p hur fretag inom modebranschen hanterar olika miljaspekter samt vilka konsekvenser produktionen av deras klder bidrar med.

Frgestllning
Vilken miljpolicy representerar majoriteten av fretagen i modebranschen? Vilka pfrestningar p miljn bidrar produktionen av material som bomull, kashmir och polyester? Vilka r skillnaderna i kldproduktionen inom budgetfretagen respektive lyxfretagen i Sverige?

Metod och material

Denna underskning r utformad som en litteraturstudie vars fakta r hmtad frn diverse hemsidor, litterra verk och andra uppsatser. Mlet har varit att anvnda de mest relevanta och plitliga kllorna kring mnet. Drfr har jag i frsta hand valt att anvnda mig av bcker och underskningar som gjorts av olika organisationer. Vid val av kllor har jag varit kritisk och har bland annat tagit information ifrn Textilmiljhandboken frfattad av Harald snes, Henrik Willers och Sven Cele, Bomull. En solkig historia frfattad av Gunilla Ander samt Har modet modet? av Fair Trade Center och Kemikalier i textilier av kemikalieinspektionen(KEMI). Jag har dessutom tagit del av information ifrn tv olika hemsidor via internet. Visserligen r dessa inga hundraprocentiga kllor men jag har varit skeptisk och underskt om skribenterna har erfarenheter inom mnet. Utver dessa kllor har jag ftt information ifrn ett avsnitt i Sveriges radio med innehll av bland annat intervjuer med olika experter inom omrdet. Anledningen till varfr jag valt dessa kllor r fr att jag ansg att de var plitliga och frstahandskllor. Jag har mestadels hnvisat till litteraturen d internetkllor kan vara mindre plitliga. De internetkllor jag anvnt har jag inte lagt ngra strre vrderingar i utan har endast anvnt informationen i korta inslag som frstrkare till fakta tagen frn frstahandskllorna.

Underskning
Vilken miljpolicy representerar majoriteten av fretagen i modebranschen?
Hur storfretagen inom modebranschen resonerar kring olika miljaspekter har efter viss efterforskning visat sig vara svrare att ta reda p n det egentligen borde. P modefretagens hemsidor lyfter de fram sina affrsider, tillgngar och egenskaper men dr finns sllan information om deras etik och miljpolicy. andra sidan r det dremot mnga av modehusen som fokuserar p vlgrande ndaml varav de sknker pengar till diverse vlgrenhetsorganisationer, vi har till exempel H&M:s kldkollektioner fashion against aids. Den information som framhvs bland bde utlndska lyxfretag som Chanel, Prada, D&G men ocks de svenska budgetfretagen som Gina tricot, H&M, RNB r ytterst oklar. Faktum r allts att majoriteten av modefretagen inte representerar ngon specifik miljpolicy.1 Dremot finns det flertal olika sammanslutningar och flerpartsinitiativ som fretagen frivilligt kan anknyta sig till. De initiativ och tgrder medlemsfretagen gr r bland annat att utfra kontroller p leverantrer och underleverantrer samt dra grnser fr kvaliteten p produktionen. I dessa sammanslutningar brukar man ocks kontrollera varandra samt ge rdgivning. Olika exempel p dessa miljorganisationer inom kldbranschen r Fair Wear Foundation(FWF), Eco Management and Audit Scheme(EMAS) som p svenska verstts EUs miljstyrning- och miljrevisionsordning, Buisness for Social Compliance Initiativ(BSCI) mfl. Dessa organisationer r alla frivilliga men de stller krav som mste uppfyllas av de fretag som vill bli antagna. Mnga fretag r inte medlemmar i ngon likartad sammanslutning utan genomfr egna kontroller p sina underleverantrer. Trots att majoriteten av modeindustrins fretag utfr dessa typer kontroller s r dem bristflliga och ger sllan rttvis bedmning. Fretagens uppfljningssystem och metoder r inte tillrckligt funktionella och r sledes ineffektiva nr det kommer till att finna lsningar p problemen. Det finns dock tgrder modefretagen kan vidta med hjlp av en bttre anpassad teknik inom textilbranschen som man inom EU vill satsa mer p, samt en effektivare miljstyrning inom varje enskilt fretag. Men p grund av dessa brister i transparens r mnga av fretagen passiva gllande innevarande frgor och har inga konkreta lsningar till sina miljbekymmer kring produktionen av sina varor.2

1 2

Jansson, Tobias, Ingen ekolyx i Milano. Fair Trade Center, Har modet modet? 2010, s. 9-11 5

Att kldkonsumtionen har kat r ocks en bidragande faktor till att textilindustrin belastar miljn allt mer. Fretagen utnyttjar marknadens efterfrgan p billiga klder och visar drmed ingen strre hnsyn fr miljn och globaliseringen. Dremot blir det allt vanligare att marknaden efterfrgar och stller hgre krav p klderna med just milj i tanke. Mnniskor har brjat uppmrksamma och prioritera hllbara och miljvnliga produkter. Dock omfattar den mnniskan en skrmmande liten siffra av alla totala konsumenter vilket sledes pverkar den rdande massproduktionen av klder ytterst lite.3

Vilka pfrestningar p miljn bidrar produktionen av material som bomull, kashmir och polyester?
Textil- och modeindustrin tillhr en av de branscher som anvnder sig av mycket giftiga och miljfarliga kemikalier. Processen frn rvara till frdig produkt r lng och genomgr flera olika steg; framstllning av fibrer, kardning/spinning, stickning/vvning, avklistring, frbehandling, blekning, mercerisering, frgning, tryckning, efterbehandling, konfektering, textila funktioner, utseende och knsel r stegen klderna genomgr innan de som frdiga produkter kan frdas ver vr planet in i varuhus och butiker, ut p marknaden. Det rder inga tvivel om det faktum att textilindustrin r en riktig miljbov. 4 5 Det finns tre olika fiberslag vilka r; naturfiber, regenererade fiber och syntetfibrer. De olika fibrerna har olika egenskaper och bidrar med olika effekter p vr milj. Miljbelastningen frn framkallningen av olika textilfibrer beror ocks p vilka moral som rder p stllet dr de olika materialen framkallas. Den viktigaste delen r dock i slutndan fretagen som tillverkar och sljer produkterna, det r dem som br ansvaret fr hur produktionen gr till. Nedan beskrivs hur tre olika material, av olika fiberslag, pverkar miljn p olika vis.

Bomull
Det vrldsdominerande fiberslaget bomull representerar nstan 50 % av fiberanvndningen vrlden ver. Det rder en massproduktion av textilfibern bomull varav uppskattningsvis 100 miljoner mnniskor verlever p framkallningen av materialet. Bomull r ett vxtfiber som har sitt ursprung i Egypten. Bomullsfibern anvnds framfrallt inom kldbranschen och kan skapa slitstarka klder

3 4 5

Cele, Sven. Willers, Henrik. snes, Harald, Textilmiljhandboken. 1997, s. 81 Fair Trade Center, Har modet modet? 2010, s. 8 Cele, Sven. Willers, Henrik. snes, Harald, Textilmiljhandboken. 1997, s. 20 6

som tl hrd behandling. Bomullen odlas i torra omrden lngs de varmare breddgraderna och r i stort behov av vatten. P grund av detta krvs konstbevattning i de omrden dr den odlas. I odlingsprocessen behvs ocks olika former av pesticider mot insekts- och ogrsbekmpning samt konstgdsel fr bttre skrd. Ett miljfarligt preparat r DDT, vilket r ett bekmpningsmedel mot insekter som i stora delar av vrlden r frbjudet men som dock frekommer p bomullsodlingar idag. Det rder olika tillvgagngsstt och frutsttningar p odlingar vrlden ver beroende p vilka moral landet i frga representerar. Det strsta miljhotet vid framkallningen av bomullsfibren kommer dock ifrn bevattningen. Eftersom att bomullen odlas i torra omrden dr vattenresurserna r begrnsade har det p flera platser resulterat i uttorkning och utslagning av vattendrag och sjar. Utslagningen av Aralsjn klassas bland de strsta ekologiska katastroferna vi mnniskor frorsakat.6 Det finns inga strre tgrder att genomfra s lnge konsumtionen och behovet av bomull r spass efterfrgat som det r i dagslget. Det finns visserligen ett alternativ, ekobomull, dr man i definitionen av ekologisk bomull ofta menar p att det inte frekommit ngra miljfarliga bekmpningsmedel under odlingen. 7

Kashmir
De dyrbara och trvrda kashmirtygerna klassas i modevrlden bland de allra lyxigaste materialen du kan bra. Det franska modehuset Chanel har nyligen kpt in sig i kashmirbranschen vilket r ett tecken p vilket intresse det finns av materialet inom modeindustrin. Kldesplagg som sjalar, trjor, kostymer och kappor r vad man vanligen framstller av kashmir. Kashmirfibern utmrker sig frmst p grund av dess mjukhet, ltthet och lyster. Det s kallade nglahret r ett djurfiber som hrstammar ifrn kashmirgetterna. Kashmir av finaste kvalit utvinns frn getens hals och mage dr fibern r som lngst medan fibrerna av lngre kvalit utvinns frn getens bakdel. Fiberlngden br vara minst 32 mm fr att klassificera sig p bra kvalitetsniv. En get producerar endast mellan 100-200 gram per r. P grund av detta krvs en mngd kashmirfiber av hgsta grad fr att verhuvudtaget lyckas stadkomma tyg av bomullen. Kashmirgeten lever drfr i stora flockar, helst i ett kallare klimat men dock inte i Sverige.8 Ullen utvinns frn geten p naturliga vgnar nr geten fller sin vinterull. Dremot r produktionen av kashmir inte alls lika oskyldig som det kan tolkas. Ett miljproblem som r potentiell till att orsaka frdande konsekvenser i vegetationen r att kashmirgeten betar oerhrt mycket. Nr geten betar sliter de bort hela plantor till roten vilket i
6 Ander, 7 8

Gunilla, Bomull. En solkig historia. 2010, s.

Cele, Sven. Willers, Henrik. snes, Harald, Textilmiljhandboken. 1997, s. 12-14 Sveriges radio, Ljung, Susanne, Kashmir mjukt och moderiktigt och en potentiell miljkatastrof. 2012 7

sin tur kan resultera till att grsmarken blir till ken eftersom det inte finns ngon flora kvar som binder jorden. I dagslget r detta dock inget problem i strre omfattning men det br vakas och uppmrksammas.9

Polyester
Konstgjorda textiler r idag ett vanligt frekommande fenomen. Polyester, PET, r ett det frmsta syntetfiber som anvnds fr bekldnadsndaml och hamnar p andra plats efter bomull i den totala vrldsproduktionen av textiler. Av materialet skapas diverse olika kldesplagg men polyestern r framfrallt praktisk gllande friluftsklder p grund av dess frmga att hrda vatten. Polyester, liksom alla syntetfiber, alstras i kemsik vg dr PET-fibern framkallas genom smltspinning. I processen frbrukar man polymer som etylenglykol och tereftalsyra som smlts samman. Det anvnds ocks andra kemiska preparat vid tillverkningen vilket resulterar i utslpp av giftiga kemikalier till luften samt verblivna restprodukter. Metanol och monomerer r tv mnen som sprids med luften frn framkallningen av polyester. Tillverkningsprocessen innehller ven flertal olika steg; smltspinning, frgning, flamskyddsbehandling, tvtt osv, vilket r energikrvande. Man anvnder sig ocks av olika ndliga naturresurser ssom olja vilket inte r ett hllbart alternativ som kommer vara i slutndan.10

Vilka r skillnaderna i kldproduktionen inom budgetfretagen respektive lyxfretagen i Sverige?

I dagslget har den svenska mode- och textilindustrin gett upp all produktion av klder inrikes och fretagen ger inte lngre ngra egna fabriker. Fr visst r det s att vi aldrig ftt syn p en lapp i en trja dr det str made in Sweden? Sedan slutet av 1900-talet har nstan all produktion inom branschen flyttats frn Sverige till Asien och Sydeuropa. Motiven bakom detta r i frsta hand det faktum att det rder billigare arbetskraft i dessa omrden. Stora budgetfretag som H&M, Gina tricot, JC mfl. r knda fr att utbjuda billiga klder till marknaden - men hur pass dyr r egentligen den dolda prislappen i dessa former av fretag? Istllet fr att sjlva tillverka kldesplagg i egna fabriker anvnder sig kldkedjorna av underleverantrer som de kan kpa in och bestlla stora kvantiteter klder av. Underleverantrer i

Intelligant Life, The sceptical shopper: buying cashmere. Cele, Sven. Willers, Henrik. snes, Harald, Textilmiljhandboken. 1997, s. 8

10

Asiatlnder, som exempelvis Kina, upphandlas sledes av storfretagens underleverantrer vilket innebr att fretagen i sig inte tar ngot ansvar fr tillvgagngsstten i sjlva produktionen eftersom dem inte ger fabrikerna. 11 Fabrikerna r helt beroende av de stora fretagen varav H&M exempelvis utvar sin makt mot dessa fabriken genom att belna de som presterat bra med kade bestllningar. Att producera spass stora kvantiteter gr det betydligt svrare att vrna om miljn eftersom att det rder ytterst oklara miljregler i u-lnderna dr klderna tillverkas. Drmed innebr denna typ av tillvgagngsstt och maktutvning som H&M framfr endast positiva vgnar fr pengafldet hos fretagen och fabrikerna som tillfrs en kad produktion. Miljn dremot fr ta stryk fr dessa handlingsstt. Det svenska och eftertraktade mrket Acne r ett av f fretag som uppnr god standard i sin uppfrandekod. De har valt att vara sjlvstndiga i sina kontroller men har i samarbete med FWF tagit betydelsefulla beslut. De siktar stndigt p att utveckla och frbttra sitt arbete kring etik och milj med hjlp av en ppen dialog med fabrikerna och strikta etiska kriterier som skall uppfyllas. Till skillnad mot Acne vars handlingar r offentliga och finns tillgngliga att granskas s r H&M en budgetkedja vars verksamhet utfr sina CSR-uppdrag p helt andra vgnar. H&M kontrollerar i frsta hand sina direkta underleverantrer ut efter FLA:s kontrollsystem, men det brister d man inte utfr specifika kontroller lngre bak i leverantrsleden. Vilket innebr att dr produktionen startar och dr de strsta miljbovarna finns genomfrs inga vrdiga kontroller utav H&M. De lgger mycket ansvar p underleverantrerna och menar att det r deras rende att se till att uppfrandekoden upprtthlls vilket bekrftas av pressansvarige Karolina Duboweiz som helst ser att underleverantrerna sjlv skerstller att deras anstlldas rttigheter respekteras. Resultaten till de kontroller som genomfrs enligt FLA-systemet r offentliga dremot har olika organisationer, exempelvis Fair Trade Center, ftt avslag gllande nskeml att f granska deras kontroller. 12 verlag s frefaller det att de anstllda inom budgetfretaget inte har ngon vidare koll p vad som sker bakom produktionen till klderna de sljer. Ett exempel r d Gunilla Ander skriver i sin bok att hon gtt runt till olika kedjor och frgat personalen vilka material plaggen bestr av, vart dem r tillverkade osv. Samtliga hon talades vid med hade inget relevant att st till svars med.13

11 12

Lindstrm, Sverker, Grnslsa klder. 2004, s. 20-26 Fair Trade Center, Har modet modet? 2010, s. 13-21 Gunilla, Bomull. En solkig historia. 2010, s. 12 9

13 Ander,

Diskussion
Utifrn den forskning som genomfrts ovan kan jag tyda ett mnster dr billiga klder leder till desto hgre omsttning dr material, kvaliter och produktionen r smre medan de dyrare kldmrkena fr en mindre omsttning men material, kvaliter och produktionen r avsevrt bttre. Vinstfaktorn verkar vara den mest angelgna faktorn som verksamheterna inom kldbranschen satsar p. Visserligen har allt fler fretag ftt upp gonen fr milj och etik p grund av den kritiska utvecklingen inom globaliseringen. Men hur kommer det sig egentligen att pengar och vinst r spass viktigt? Storfretagen i vrlden omstter pengar i ett sdana obefintligt stora omfattningar. Man kan undra vart moralen finns fr det r trots allt mnniskor som driver och arbetar inom alla, mer eller mindre, framgngsrika fretag...Vise ord som du ska behandla din nste s som du sjlv vill bli behandlad verkar inte existera hos affrsmnnen eller affrskvinnorna i branschen. Som det s tydligt framstr i underskningen saknar majoriteten av alla fretag en vrdig miljpolicy. Ngot som man mrkar fr marknaden. I dagens samhlle r jag medveten om att fretagen lgger mycket resurser p marknadsfring fr att n ut till kunderna och ka sina frsljningssiffror, ngot jag anser irrelevant om man jmfr med vilka konsekvenser frsljningen medfr. Enligt min sikt br man gra omprioriteringar och satsa mer pengar p miljn och arbetsfrhllanden n p exempelvis marknadsfring. Resurserna fr att lyckas stadkomma fler konkreta lsningar p milj- och etiska problem finns hos fretagen, med god marginal dessutom. Men varfr r vinsten spass viktigt att de ledande organen inom fretagen prioriterar mnskliga rttigheter och globaliseringen sist? - det har jag inget svar p. Jag kan i alla fall dra slutsatser om att uppfrandekoder och miljpolicyn i branschen r bristfllig och krver kraftiga bearbetningar. Visserligen existerar an mngd olika organisationer i syfte att bidra med frbttring inom just detta omrde, men jag finner dem inte tillrckligt effektiva. Fr det frsta s r de frivilliga, men borde de egentligen inte vara obligatoriska fr alla? Kraven som de stller p medlemsfretagen r bra d jag tror fretagen behver dessa relativt strikta ml att kmpa fr. Men vad hnder egentligen med fretagen som inte lyckas uppn dessa krav? Enligt min sikt borde man lyfta fram dessa organisationer och p ngot vis lagstifta att fretag br ha medlemskap annars borde de tillfras sanktioner. Straffen borde bli hrdare fr att f fler fretag att satsa betydligt mer p milj och etik frgor. Det r viktigt att brja vrna om miljn NU fr att framtidens generationer inte ska f lida fr dagens samhlles giriga och vinstbengna mnniskor. Som sagt, resurserna finns dr och jag vill pst att det synnerligen r dags att anvnda dem till ngot vettigare. Jag menar p fretagens huvudkontor sitter de anstllda och arbetar i moderna och lyxiga kontor och tjnar bra med pengar
10

p simpla arbetsuppgifter i jmfrelse med vriga uppgifter som existerar inom kldproduktionen. Inte nog med det s kan jag utifrn underskningen frst att val av material, frn ett miljperspektiv, inte heller prioriteras inom majoriteten av fretagen. Eftersom att textilbranschen trots allt r en av de strsta miljbovarna s r det inte svrt att lista ut att branschen inte frmjar det som r bst fr miljn. Det vanligaste materialet som frekommer i r bomull - miljboven nummer ett. I ren allmnhet rder det ett kraftigt ovetande hos mnniskor kring vilken effekt bomullsproduktionen har p vr planet. Mnniskan r inte medveten om den dolda prislappen fr billiga bomullsplagg, vilket r ett problem som enkelt kan lsas genom att vcka extra uppmrksamhet fr det i medier. Enligt min mening br det ske en frndring bland bde konsumenter och fretag, man borde brja prioritera kvalit fre kvantitet. Varfr r egentligen bomull och massproduktionen av materielet s viktigt nr det finns flertal andra material att vlja mellan? Det frekommer ofta, framfrallt inom budgetfretagen men ocks i de lyxigare fretagen, att man blandar olika material i kldesplaggen. Jag tror att detta kan det vara ett alternativ att satsa mer p fr budgetkedjorna. Genom att blanda olika fiber, t.ex. bomull med ngot bttre som kashmir slipper man exempelvis att slsa s mycket p den vattenslukande bomullen. Ett initiativ som skulle kunna vara kapabel till att bde ka kvalitn p klderna samt minska olika pfrestningar p miljn. Dock kan jag anta att en konsekvens skulle vara att priset mste stiga. S lnge kunderna r villiga att betala mer och bidra r detta en potentiell tgrd att vidta. Men r det mjligen s att den strsta mlgruppen, medelklassen, inte skulle konsumera i fretagen om man valde att satsa p milj och hja priserna? r den fria marknaden mjligen en anledning till att lget inom kldbranschen r som den r? Fretagen mste stndigt konkurrera med varandra vilket gr att kunderna pressar priserna nert hela tiden. En tgrd som jag hr talar om r ngot som i sdana fall alla budgetfretag skulle behva vidta fr att ge rtt effekt. Det finns nmligen en risk att de frmodligen skulle bli utkonkurrerade frn marknaden, d det i realitet fungerar som s att kunderna suktar efter det bsta priserna som mjligt. Sledes vet jag inte vad det innebr med bra pris fr vad r egentligen ett bra pris? Ett plagg kan vara billigt, och klassas enligt mnga d ocks som ett bra pris. Men man fr vad man betalar fr och billiga klder r verlag smre och riskerar att krympa, g snder eller liknande. Definitionen av bra pris r enligt mig drfr relativt luddig eftersom billigt hr ihop med kortare livslngd p plaggen medan dyra plagg r mer hllbara. S den slutgiltiga frgan r vad som skulle hnda om budgetfretagen brjade lgga mer fokus p materialval i sina klder? Jag tror att det i grund och botten handlar om vilka vrderingar man har som konsument. Jag frmodar att om samhllet skulle vidta tgrder och sprida informationen om tillvgagngsstten och produktionen
11

bakom vra klder s skulle mnga ndra sina shoppingvanor och fokusera mer p rtt material snarare n prislappen. Visserligen gller inte detta alla kldmrken d somliga affrsider grundar p de lyxigare och miljvnligare materialen. Vi har exempelvis Acne som grundat p fakta i underskningen framstts som ett etiskt och miljmedvetet fretag. Men Acne r trots allt endast ett fretag inom en stor bransch och dess inverkan gr inte stor skillnad. Jag tycker att betydligt fler fretag borde ta mer ansvar och det framfrallt fr de fabriker som tillverkar deras klder. Istllet fr att p ngot vis skjuta ver ansvaret p exempelvis underleverantrerna eller fabrikerna sjlva s br fretagen bli mna om att ansvaret faktiskt ligger p deras ansvar trots att dem inte ger fabrikerna. Fabrikerna har vanligtvis sina sten i u-lnder och har drfr inte alltid frutsttningarna att sjvla kunna prioritera milj. Jag fr ocks vervga att det rder brister i lagstiftningen och moralen i dessa lnder vilket i sin tur ocks resulterar i att de inte bryr sig om huruvida produktionen gr till. Eftersom att alla dessa problem och dilemman som modebranschen medfr r spass globalt s r det underligt att tgrder inte redan har vidtagits. Vi berrs alla; kvinnor, mn, unga, gamla, barn men framfrallt vra framtida barn som kommer f lida fr vrt beteende om ingenting frndras snarast. Enligt min sikt tycker jag att det r mdan vrt, vad r vl egentligen ngra hundralappar mer slnge jag vet att den dolda prislappen blir billigare? Dvs. slnge miljbovarna sakta med skert elimineras s att vr framtid kan bli grnare och friskare.

12

Avslutning
Som fr att kort summera kan jag konstatera att modebranschen har stora problem gllande milj och etik. Majoriteten av storfretagen inom branschen rder inte ver ngon miljpolicy och skjuter ifrn sig allt miljansvar till sina underleverantrer och fabrikerna dr klderna tillverkas. Fabrikerna har vanligtvis sitt ste utomlands, frmst i asiatlnder, och har sllan resurser att genomfra ett miljvnligt arbete. Moralen i dessa lnder stmmer inte heller alltid verens med de moral som finns dr sjlva fretagen i sig driver sin verksamhet. De regler, lagar och kontroller som existerar i r bristflliga och infr framtiden br man gra stora satsningar p att frbttra miljkraven inom branschen. Modebranschen r en hg omsttningsbransch som gr med stora vinster till garna - pengar som istllet borde anvndas till milj- och etikprojekt. Jag vill pst att hela branschen br gra omprioriteringar och ta strre ansvar fr den pverkan de har p globaliseringen. Visserligen existerar flertal organisationer vars syfte r att underska och utveckla kldproduktionen ur ett miljperspekiv. Dessa organisationer r dock inte tillrckligt effektiva och br vidta strre och hrdare tgrder d fretagen behver stllas mot vggen och frbttra sina miljpolicys. Det r dock inte endast fretagen som ligger bakom problemen utan konsumenterna spelar en viktig roll. D det rder ett stort ovetande kring tillvgagngsstten och konsekvenserna kring produktionen vilket leder till att kunderna stller krav p fel saker som exempelvis pris och design. Samhllet mste drfr informera konsumenterna om konsekvenserna och vilka valmjligheter det finns. En viktig del r att exempelvis g ut med vilken effekt olika typer av material och fibrer har p miljn. Om kunderna fr ett strre medvetande kring vad som ligger bakom, frst och frmst, budgetkedjornas produktionsled s r mjligheten stor att de istllet brjar konsumera i de fretag som grundar p material, kvalit och hllbarhet. Som jag nmnt i texten mste man allts lyfta fram den dolda prislappen!

13

Kllfrteckning
Ander, Gunilla(2010), Bomull. En solkig historia. Smedjebacken: ScandBook. Cele, Sven. Willers, Henrik. snes, Harald(1997), Textilmiljhandboken. Stockholm: Grafiska enheten, VI. Fair Trade center: Chudy, Sylvia. Riddselius, Christopher. Verdier, Michaela de(2010), Har modet modet? Intelligent Life(2009), Sceptical shopper: buying cashmere. Hmtad 2013-04-18, www.moreintelligentlife.com Jansson, Tobias(2010), Ingen ekolyx i milano. Hmtad 2012-04-18, senaste uppdaterad 2010-09-29, www.caminomagasin.se Kemikalieinspektionen(2009), Kemikalier i textilier. Rd till dig som importerar och sljer textilier. Stockholm: CM Gruppen Lindstrm, Sverker(2004), Grnslsa klder. Danmark: Norhaven Paperback a/s. Sveriges radio(2012), Kashmir mjukt och moderiktigt och en potentiell miljkatastrof. Hmtad 2013-04-20, uppdaterad 2012-12-07, www.sverigesradio.se

14