Arkitekten

SVERIGES ARKITEKTERS BRANSCH- OCH MEDLEMSMAGASIN
Stadsarkitekterna blir frre

Pelle Granlund tcker fyra kommuner Nya rum fr sekulr begravning
9.13
Pealosa: Vi mste dela p gatan
www.osram.se
Komfort och design i skn kombination!

ARKTIKA-P LED r en 8mm tunn pendelarmatur med modern LED-teknologi fr bde direkt och indirekt ljussttning av kontor och mtesrum. Perfekt ersttare fr traditionella lysrrsarmaturer. Godknd belysning fr kontorsrum med bildskrmar. Ls mer p www.osram.se/indoor
Maria Blom, maria.blom@arkitekt.se
ARKITEKTEN / 09 / SEPTEmbER 2013 / cheFredaktren / 3
et hr r det sista numret av Arkitekten i dess nuvarande form. Frn och med nsta nummer fr tidningen en nystart, med nytt format och nya avdelningar. En av frndringarna r att debattsidorna fr att f mer tyngd renodlas till en ensam sida som hamnar lngre fram i tidningen n i dag.
plats Fr Fler rster

Utver den infr vi en avdelning med brev till redaktionen som inte krver lika omfattande texter. Dr kan de som inte vill skriva ett lngre debattinlgg men nd nskar dela med sig av sina sikter i bransch-, arkitekturoch samhllsfrgor f en plats i tidningen. Ibland vill man ju bara f tala ut om ngot som man brinner fr. S gr det, skriv till oss, vi vill grna veta vad just du tycker! En av de frgor som engagerar r stadsarkitekternas situation. Infr det hr numret har vra reportrar Annika Jensfelt och Jonas Lindgren underskt hur mnga stadsarkitekter som nns i landets kommuner, och hur mnga som frsvunnit p senare r. Det r nedslende siffror som vcker frgor om hur vra stders kvaliteter ska frvaltas i framtiden. Men de stadsarkitekter vi trffar i reportagen vcker ocks hopp med sitt engagemang och vilja att gra det bsta av rollen.
maria.blom@arkitekt.se
Sveriges Arkitekters bransch- och medlemsmagasin ISSN 0347-058X Medlem i
Adress Storgatan 41, Box 5027, 102 41 Stockholm Telefon 08-50557700, fax 08-50557705 E-post: kansli@arkitekt.se Webb: www.arkitekt.se Redaktion 08-50557700, arkitekten@arkitekt.se Maria Blom (ansv utgivare), maria.blom@arkitekt.se Annika Jensfelt (red sekr), annika.jensfelt@arkitekt.se Elisabet Nslund, elisabet.naslund@arkitekt.se Nina Gunne, nina.gunne@arkitekt.se Rebecka Gordan, rebecka.gordan@arkitekt.se Jonas Lindgren, jonas.lindgren@arkitekt.se
Annonspriser 2013 Fullstndig annonsprislista p www.arkitekten.se Produktannonser, exempel: 1/1-sida 26500 kr Platsannonser, exempel (tryckfrdigt material): 1/1-sida 14000 kr 1/2-sida 10000 kr 1/4-sida 7000 kr 1/8-sida 5000 kr Moms och reklamskatt tillkommer ej. Alla Arkitektens platsannonser infrs kostnadsfritt p Sveriges Arkitekters webbplats www.arkitekt.se. Annonsering enbart p webben kostar 5000 kr plus moms. Annonsbokning Boka p www.arkitekt.se/arkitekten/annonsera. Produktannonser: Margareta Karlsson, margareta.karlsson@arkitekt.se Platsannonser: Ina Flygare, ina.flygare@arkitekt.se Prenumeration Helr 550 kr
Publiceringspolicy sikter som framfrs i signerade artiklar str fr frfattaren. Redaktionen tar inte ansvar fr insnt ej bestllt material. Allt redaktionellt material i Arkitekten publiceras p Sveriges Arkitekters webbplats www.arkitekt.se. Medarbetare som inte accepterar detta mste meddela frbehll. I princip publiceras inget material med sdant frbehll. Upplaga TS-upplaga 2012: 12300 Tryck Ineko, Stockholm 2013. Utgivningsplan Annons- och Nummer manusstopp Utgivningsdatum 10/2013 2/10 23/10 11/2013 30/10 20/11 12/2013 27/11 18/12
4 / ARKITEKTEN / 09 / SEPTEmbER 2013
ARKITEKTEN / 09 / SEPTEmbER 2013 / innehll / 5
21 56
Fotgngarmakt: Enrique Pealosa har tagit upp kampen mot bilismen. Trsterum: Behovet av neutrala ceremonier ger begravningsbyggnader ny skepnad.
Antalet stadsarkitekter minskar dramatiskt. Inte kan det vl bara bero p att kommunerna har svrt att rekrytera? Vi har gett oss ut p spaning efter en kanske utrotningshotad yrkesgrupp.
MER I DETTA NUmmER

6 Alvar Altos bibliotek rddat. Ovntad donator satte fart p restaureringen. 10 Nyheter: Kirunas nya stadshus. De nomineras till Guldstolen. ArchFilm i Lund. 44Kommenterat: Identitet och hyperkonkurrens. Viktigt verk om planering. Future Perfect Festival. 51Krnika: Madeleine Brandin om vrldens roligaste arbete. 52Tips: Ny podcast. Modernismen i Bergslagen. Light House p Arkdes. Nyppnat i Kvillebcken. 62Debatt: Tvlingen om Nobel Center. Om begreppet vning. Tillgnglighet en mnsklig rttighet. 72 Sveriges Arkitekter: Vad ska vi ha stadsarkitekten till?. Lneenkten p vg. Mentorsprogram. 82 P nytt jobb: Magnus Elander.
Omslaget: Pelle Granlund. Foto: Per Knutsson.
40
foto: holger staffansson
foto: mikael olsson
foto: per knutsson
Bibliotekets bcker ligger nerpackade i svarta sopsckar och bruna kartonger i vntan p att restaureringen ska bli klar. Maija Kairamo, generalsekreterare i Den finlndska restaureringsfreningen fr Viborgs bibliotek, hoppas och tror att bckerna kommer upp igen under hsten.
ARKITEKTEN / 09 / SEPTEmbER 2013 / 7
PUTINS PENGAR
inte ur ngon vinkel gr det att skymta de vita vggarna. I Leninparkens sdra nde syns bara ett gigantiskt skynke. Innanfr skynket nns ett skelett av byggnadsstllningar och frst bakom dessa framskymtar den eleganta modernismen. Det vgformade taket i auditoriet, dagsljuset som fyller salarna, de mnga detaljerna som alla skapar en byggnad i perfekt samspel med dess nyttjare. Hrinne, mitt i ett virrvarr av ryska hantverkare, str Tapani Mustonen. Han r arkitekt i Den nlndska restaureringsfreningen fr Viborgs bibliotek och en fr tillfllet stressad man. Det blir ngon slags Potemkinkuliss om han kommer i hst, sger Tapani Mustonen och tittar ut ver allt det som nnu inte hunnits med. Han det r ingen mindre n Rysslands president Vladimir Putin. Men varfr ska han komma? Varfr bryr han sig om nsk arkitektur i en rysk provinsstad? Vi terkommer till det.
rddar Aaltos msterverk

Efter nstan tv decenniers arbete har det en gng illa medfarna Alvar Aalto-biblioteket i ryska Viborg snart terftt sin forna glans. Och det r delvis med svensk hjlp som detta, ett av Aaltos och drmed den moderna arkitekturhistoriens viktigaste verk, kunnat restaureras. Text och foto: Torbjrn Wester.
Viborg, fyra mil frn nska grnsen p Karelska nset, r en stad med mnga identiteter. Lnge var den svensk, men 1710 fll den i ryska hnder. 1917 blev den en del av det sjlvstndiga Finland och knappa tv decennier senare stod det som n i dag r ett av de viktigaste nska spren i staden klart den nske arkitekten och formgivaren Alvar Aaltos bibliotek. I den byggnad som invigdes 1935 syntes fr frsta gngen mnga teman som Aalto senare kom att anvnda i andra byggnader och som skulle inuera hela arkitekturvrlden, ssom vgformen och det naturliga ljusinslppet via takfnster. Hr grundlades delar av hela modernismen. Men bibliotekets frsta glansperiod blev kort. 1944 fll Viborg ter i ryska hnder och efter det utsattes byggnaden i tur och ordning fr bombskador, tio r som allt mer frfallet dehus, en hrdhnt sovjetisk renovering utan originalritningarna och ytterligare ngra decennier av eftersatt underhll.
>>>
1992 En
internationell aktion inleds fr att terstlla huset i originalskick.
199496 De frsta restaureringsprojekten genomfrs, glasvggen vid entrn och en takterass.
1997 Vaktmstarbostaden tgrdas.
199903 Takreparationer, bland annat restaurering av takfnster. Restaurering av entrdrrar.
200405 Tidningsrummet restaureras.
200610 Frelsningssalen, med det bermda vgformade taket, terstlls.
201013 Med hjlp av ryska statens pengar restaureras hela byggnaden i grunden. Tekniska system i strre delen av byggnaden tgrdas. Alla ytskikt invndigt (inklusive de redan restaurerade delarna), alla fasadytor och all fast inredning terstlls. Parkmiljn runt biblioteket terstlls till s som det sg ut p 1930-talet.
Milstolpar under 20 rs restaurering
Sovjet var ett slutet land och nda in p 80-talet stod det i ansedda arkitekturhistoriska versiktsverk att biblioteket hade frstrts under kriget. Men s var inte fallet. Nr Sovjet fll 1991 var det visserligen i dligt skick, men det stod dr och det var ingalunda frfallet bortom allt hopp. Drfr bildades en nlndsk restaureringsfrening p Alvar Aaltos nka Elissas initiativ och en rddningsaktion inleddes. I Finland fanns det dock mnga som inte tyckte att man skulle lgga kraft p att restaurera ngot som lg p rysk mark. Drfr kom Aalto-sllskapen i andra lnder att spela en stor roll. Kanske frmst det svenska sllskapet, som bildades 1996 och som redan frn starten sg restaureringen som sin huvudsak. Pengar samlades in p mnga stt. Vi infrde en sorts Aalto-skatt fr vra medlemmar, sger Rasmus Wrn, arkitekt och sllskapets ordfrande mellan 2004 och 2011. Medlemmarna uppmanades att sknka pengar till restaureringen utifrn hur mnga Aalto-freml, som vaser och mbler, de hade hemma. ven svenska staten bidrog med medel till biblioteket i sin forna utpost i st. Dessutom sknkte mnga andra privata donatorer pengar. Men trots all hjlp rckte slantarna bara till sm enskilda projekt, aldrig till ett helhetsgrepp. I alla fall inte frrn Putin blandade sig i historien. Maija Kairamo r generalsekreterare i restaureringsfreningen och den som visar runt p byggarbetsplatsen. Tapani Mustonen hinner inte. Hon frklarar ocks anledningen till stressen. 2010 mttes Finlands dvarande president Tarja Halonen och Vla-
Tapani Mustonen har vervakat restaureringen nda sedan starten.
dimir Putin, som d var Rysslands premirminister. Hon frgade honom Hur mr Viborgs bibliotek? Det r ett gemensamt bekymmer vi har. Putin svarade att han inte visste men att han skulle underska saken, sger Maija Kairamo. Ngra mnader senare avsatte ryska staten 6,5 miljoner euro fr att terstlla biblioteket i originalskick. Det r mngdubbelt mer n vad restaureringen fram till den tidpunkten hade kostat. Sedan brjade allt rulla vldigt snabbt, sger Maija Kairamo. Men p klassiskt Putinmanr vill mannen som numera ter r Rysslands president sjlv kontrollera hur pengarna anvnts. De som jobbar med restaureringen har ftt indikationer p att han personligen kommer att komma och inspektera under andra halvan av september. Och nr hgste chefen kommer, d gller det att det mesta r klart. Drav stressen. Rasmus Wrn tror att det svenska Aalto-sllskapet ven hr spelade en roll. 2008 gav sllskapet ut en bok p ryska om biblioteket, en bok som ck stor spridning bland Rysslands beslutsfattare och kanske ndrade synen p biblioteket en aning. Boken har skert en del i ryska statens beslut, sger Rasmus Wrn. Men vi kan aldrig riktigt veta vilken del. Oavsett hur det egentligen gick till nr Putin rddade Aaltos msterverk r Rasmus Wrn vertygad om hela det lnga projektets ndvndighet. Vi och vra barn kommer alltid att ha modernismen att leva i och frhlla oss till. D r det viktigt att dess rtter faktiskt nns kvar.
En av de saker som knns igen frn senare byggnader av Alvar Aalto r ljusinslppet via taket.
Glasvggen var en av de frsta saker som restaurerades nr arbetet startade p 90-talet.
LP-skivorna vntar p att restaureringen ska bli klar.
KAN SJLV.
Precis s resonerade vi nr vi startade 1955. Varfr ska vi anfrtro vra pensionspengar till ngon annan, som i sin tur ska tjna p dem? Och det har vi lyckosamt hllit fast vid sedan dess. Det innebr bland annat att vi inte befattar oss med sljararvoden eller mklarprovisioner. Utan vi r en frskringsfrening dr alla sparare r delgare som delar p hela vinsten. Och ven du r vlkommen som delgare om du r arkitekt eller ingenjr frsts. www.aipension.se
ORD&BILD REKLAMBYR
10 / nYheter / ARKITEKTEN / 09 / SEPTEmbER 2013
Redaktr: Annika Jensfelt, annika.jensfelt@arkitekt.se
foto: lvstranden utveckling
14 skte jobbet som ny rektor p UMA

14 personer har skt tjnsten som ny rektor fr Arkitekthgskolan i Ume. Elva av dessa har examen i arkitektur. Sju har dessutom erfarenhet frn utbildningsvrlden.
Tre Frgor till arkitekt Lena Andersson som blir ny vd fr det kommunala bolaget lvstranden Utveckling som ska frverkliga visionerna fr utvecklingsomrdet lvstaden i Gteborg. Vilken r strsta skillnaden frn ditt nuvarande jobb som chef fr projekt- och markutveckling p HSB? Det r ett jttekliv uppt i ansvarstagande. Men det handlar fortfarande om samhllsbyggande, om dialog, frankring, respekt fr det som finns, skapa delaktighet. Det har jag jobbat med tidigare och det kommer jag att fortstta med. Vilken blir din roll i frhllande till stadsarkitekten? Vi jobbar bda fr stadens bsta men lvstranden har en mer praktisk utfranderoll. Fr att lyckas ska vi hlla tempot, tidplanen fr inte bli fr utstrckt. Att vara tydlig och hlla tempot ger kvalitet och skapar frtroende. Vad blir det frsta du gr nr du brjar 1 november? Jag kommer att lyssna jttemycket, ha stora ron och liten mun. Ingen krokodil! Det handlar ofta inte om att hitta p nytt utan om att ta till vara p det som finns och ge mod och energi fr satsningar framt. annika jensfelt
Den framgngsrika skanden har en hgre examen i arkitektur och besitter stor erfarenhet av ledarskap, administration och utbildning. S str det i annonsen fr ny rektor p Arkitekthgskolan i Ume. Bland de skande nns era knda namn. tminstone sju av de skande ser p pappret ut att ha en kombination av de efterfrgade meriterna. Bland de skande nns personer verk-
samma bde i Sverige och utomlands, fem kvinnor och nio mn. Efter vrens turbulens p skolan, nr frre rektorn Peter Kjaer ck sparken p grund av bland annat otillten spritrepresentation och den tillfrordnade rektorn rjan Wikforss slutade efter bara tio veckor p grund av veranstrngning, r en ny rektor mycket efterlngtad. Studenterna har uttryckt en tydlig nskan om en rektor med starka
konstnrliga meriter, en som kan upprtthlla skolans anseende i vrlden. ven bland lrarna kal las valet av rektor helt avgrande fr skolans framtid. I och med nyrekryteringen ndrar Ume universitet ledningsstrukturen p skolan. Istllet fr ett delat ledarskap mellan rektor och en prefekt, ska en och samma person vara ytterst ansvarig fr bde utvecklingen av utbildningen samt fr ekonomi och personal. Det nns idag ingen fast tidplan fr rekryteringen. Processen fr ta den tid det tar.
annika jensfelt
Mjligt bygga i bullret

Bullervrdena lagregleras men avstegen frn riktvrdena blir genersa nog att mjliggra kat bostadsbyggande. Bullersamordningsutredningen har presenterat sina frslag. Utredare Anders Lillienau pekar p Stockholmsmodellen som vrd att flja. Den tillter rejla undantag frn riktvrdena utomhus, givet att inomhusvrdena inte verskrids. Det r mjligt med dagens bostadsplaner och byggteknik, menar han. Bullersamordningsutredningen freslr drfr att genersa undantag fr gras om ljudnivn inne i bostaden inte pverkas. Den freslr ocks att dagens riktvrden, baserade p Socialstyrelsens regler, infrs i lagstiftningen fr att bli tydliga. Ett tredje frslag r att Planoch bygglagen samordnas med Miljbalken vad gller buller. Om bullerkraven uppfylls vid bygglovgivning ska det inte g att stlla ytterligare krav i efterhand p exempelvis hamnverksamhet med std av Miljbalken. Utredningen r helt rtt, det hr r oerhrt positivt, sger Malin Rizell, projektledare fr Stadens ljud och versiktsplanearkitekt i Helsingborgs stad. Nu kan vi brja jobba med utvecklingsprojekt i bullriga miljer p ett helt annat stt. Hon ser inga vergripande nackdelar med utredningsfrslagen men ppekar att det r frslag som tar tid innan de beslutas och implementeras. Farhgan r att det kommer att rda oskerhet i ngra r innan stadsbyggnadskontor, miljfrvaltning och lnsstyrelser har anpassat sig, sger Malin Rizell.
elisabet nslund
kristallen som vann i kiruna

Det blev Henning Larsen Architects som vann den inbjudna tvlingen om Kirunas nya stadshus, en av de frsta byggnaderna som kommer att byggas i det nya Kiruna och som drmed stter ribban. Vinnarfrslaget, Kristallen, hyllas av juryn fr sitt tydliga koncept. Innanfr en ring av kontorsrum vxer kristalldelen upp med alla uttriktade funktioner, som mtesrum och konstmuseum. P minussidan r takformen, som juryn vill studeras vidare fr att minimera behovet av snskottning och fr att f en lgre energifrbrukning.
ARKITEKTEN / 09 / SEPTEmbER 2013 / nYheter / 11

Markus Wendn, Carl Darenlind, Astrid Gabrielsson, Victoria Plate, Kaspar von Werther och Kajsa Lampa utanfr sin lokal. Dr inne finns Erik Tari, William Siesj och Maja Wendel.
De skapar sin ritsal p stan

De trivs p Chalmers, men vill finnas lite bttre till. Drfr har tolv tredjersstudenter gtt samman kring tv rum i Annedal som ska rymma samarbete, mer kreativitet och energi. Musikstudenter hyr replokal. Det hr r vr motsvarighet, sger Maja Wendel, en av studenterna. Idn kom vid ritsals-vinet efter sista kritiktillfllet i vras: varfr inte sjlva skapa ett extra forum fr lrande? Kort drefter gick Amanda Rydenstam frbi lokalen i bottenvningen till ett av Gteborgs sista bevarade jugendhus och tyckte den sg dligt utnyttjad ut. garen, en bostadsrttsfrening, hll med och skrev hyreskontrakt. Sedan gnade de tolv som nappade p tanken p en egen lokal alla i klassen tillfrgades, betonar Erik Tari sommaren t att riva, skaffa sponsrat material och renovera. Frsta afterworktillfllet fr klassen var den 7 september. Gruppen frbereder en ofciell invigning d era frn Chalmers, sponsorerna och praktiserande arkitekter ska bjudas in. En gemensam arena, fr studenter frn olika discipliner, allmnhet och nringsliv, r ett av syftena. Det ska ske genom aktiviteter som workshops (tre r inplanerade), lmvisningar och utstllningar.
elisabet nslund
foto: magnus gotander
foto: facundo arrizabalaga/scanpix
Poppis tvla om hghus

Intresset fr att delta i tvlingen om Gteborgs nya skyskrapa r stort, redan innan tvlingen dragit igng. Jag fr dagligen telefonsamtal och mail frn arkitekter verksamma i Sverige och utomlands, sger Claes Larsson, ansvarig fr tvlingsverksamheten hos Sveriges Arkitekter. Tvlingen om Gteborgs nya skrapa r en inbjuden tvling och prekvaliceringen startar i slutet av september. Fre jul ska fem tvlande vara utvalda. Juryn presenterar sitt slutliga resultat i juni 2014. Tvlingen genomfrs av fastighetsbolaget Sefa i samrd med Gteborgs stad, lvstranden Utveckling och Sveriges Arkitekter.
elisabet nslund
skrapa smlter parkerade bilar

En ovntad bieffekt av konkava glasfasader har upptckts i centrala London sedan en skyskrapa visat sig reflektera solens strlar i brnnpunkter starka nog att orsaka skador p parkerade bilar. Enligt Daily Mail har flera fordon drabbats av bucklor i plten och rkutveckling frn plast- och gummidetaljer. Ocks frbipasserande fotgngare blir blndade. Skyskrapan, som inte r helt frdiguppfrd, har ritats av Rafael Violy Architects och ligger p 20 Fenchurch Street.
Handritning frverkligad
Allt du ser ska du ocks frst, sger SFV:s projektledare Vanja Knocke om Vasamuseets tillbyggnad. Hon kallar den en pedagogisk arkitektur och pekar p synliga bultar och ra betongytor dr skrmrkena i hrnen r kvar. Gestaltningen r en fortsttning av det Kasper Salin-prisade Vasamuseet frn 1990 vilket r naturligt eftersom Statens fastighetsverk kopplade in samma arkitekter som d, Mnsson Dahlbck Arkitektkontor. Det kndes sjlvklart, sger SFV:s projektchef Roland Persson. Marianne Dahlbck och Gran Mnsson r numera pensionrer och anlitades fr designuppdraget, vars kostnad rymdes inom ramen fr direktupphandling. SFV handlade drefter upp Berg C.F. Mller fr projekteringen. Arbetssttet gick till s att Dahlbck och Mnsson skickade sina handritade skisser frn Skne till projektrerna som ritade digitala arbetshandlingar utifrn dem. Drygt fyra r har till- och ombyggnaden tagit, som SFV verlmnade till huvudmannen Statens maritima museer i juli. I det 1 900 kvadratmeter stora projektet ryms en genersare entr och museibutik samt en ny sal fr tillflliga utstllningar. Drygt 20 procent av projektkostnaden om 20 miljoner kronor utgrs av en ny klimatanlggning.
elisabet nslund
foto: anneli karlsson
49
Orderingngen fr teknikkonsultfretag inom byggbranschen kar resten av 2013, enligt Svenska Teknik & Designfretagens branschkommunik. Bst gr det p infrastruktursidan. Den svaga tillvxten fr bostder gr att mnga arkitektfretag befarar ett smre orderlge vid rets slut.
lJuspris till re
Ljusarkitektur, genom Kai Pippo och Paul Ehlert, har ftt Svenska Ljuspriset fr skidattraktionen I jttarnas spr i re. Lngs en 3,5 kilometer lng familjeskidbacke har de skapat en ljusupplevelse med orangea gldande pelare, ett dynamiskt mnskimrande ljus, glittrande stenar och gmda skatter. Ett unikt projekt som inte finns ngon annanstans sger prisjuryn.
rtt om bostadspriset
I frra numret presenterades de nominerade till Bostadspriset. I projektet Strandparken i Sundbyberg var frutom Anna Hglund Gert Wingrdh ansvarig arkitekt. Redaktionen beklagar att namnet fll bort.
Vasamuseet i Stockholm, som fick Kasper Salin-priset 1990, har ftt en ny entr, skissad av ursprungsarkitekterna Marianne Dahlbck och Gran Mnsson.
foto: hkan wike
Fler Jobb inom inFrastruktur
Kalmar var den klart populraste av de svenska Europantomterna. Det visar den sammanstllning som gjorts efter att tvlingstiden tagit slut. Sammanlagt 49 bidrag tog sig an staden, nstan dubbelt s mnga som tvan Hammar som attraherade 26 bidrag. Sammanlagt fick de fem svenska tomterna 144 bidrag. Flest frslag av alla tomter fick spanska Don Benito med 72 stycken. Tvlingen r nu under bedmning, vinnare utses den 13 december.
ARKITEKTEN / 09 / SEPTEmbER 2013 / nYheter / 13
foto: jonas lindstrm
Pendelarmaturen Hood. Formgivare: Form Us With Love. Producent: Lyktan.

foto: studio daniel rybakken
Golvarmaturen W126. Formgivare: Claesson Koivisto Rune. Producent: Wstberg.
Armaturen Ascent. Formgivare: Daniel Rybakken. Producent: Luceplan.
Fyra gr upp om Guldstolen

Tre armaturer och en stol r nominerade till bsta mbel satt i serieproduktion. Guldstolen delas i r ut i kategorin produkt. Armaturer och ljussttning har inte riktigt uppmrksammats tidigare r. Det har dessutom hnt mycket inom belysningomrdet. De utvalda armaturerna r innovativa samtidigt som de p olika stt tillfr rummet nya dimensioner, kommenterar Hedvig Hedqvist i Guldstolsjuryn. En av de nominerade r pendelarmaturen Hood, formgiven av Form Us With Love. Enligt juryn en smart, rumsskapande och ljuddmpande armatur med stark identitet. Armaturen Ascent, design Daniel Rybakken, leker med ljuset p bordsskivan. Enligt juryn innovativ med tydligt, eget uttryck. Den tredje armaturen r en golvarmatur signerad Claesson Koivisto Rune. Lngt driven produktutveckling med avancerade tekniska lsningar, enligt juryn. Den enda stolen i sllskapet heter Grace och r formgiven av Staffan Holm. Hr r det ett avancerat anvndande av tr som gjort intryck. Gediget trhantverk anpassat till industriell produktion, sger juryn. Vinnaren avsljas p Arkitekturgalan den 8 november.
annika jensfelt
Stolen Grace. Formgivare: Staffan Holm. Producent: Swedese.
foto: mikael strinnhed
foto: johan kaln
artek i avtal med kukkapuro

Artek har slutit ett samarbetsavtal med finlndske inredningsarkitekten och mbeldesignern Yrj Kukkapuro. Frst ut r en terlansering av en av Kukkapuros mest knda mbler, snurrstolen Karuselli. Stolen, med sitt lderkldda glasfiberskal, designades ursprungligen 1964. Ocks fr Artek brjar ett nytt kapitel. I brjan av september sldes bolaget, som tidigare gdes av investmentbolaget Proventus, till det schweiziska mbelfretaget Vitra.
Tham och Videgrd med nytt Lego

Tham och Videgrd r ett av sex kontor som bidragit med ider till den nya legoldan Architecture Studio. Under en workshop i Danmark diskuterade de arkitekturens grundstenar samtidigt som de byggde med de vita och genomskinliga bitarna. Resultatet r en bok som fljer med Architecture Studio i ett paket som vnder sig till arkitekturstudenter och avancerade legobyggare. Frdelen med byggstenarna r att de har en abstraktion som vcker inlevelsefrmgan. Man bygger bit fr bit och hinner tnka och upptcka under tiden, sger Martin Videgrd. I boken presenterar de inbjudna arkitektkontoren sina tankar om arkitektur och ngra utvalda projekt. Ingen bygginstruktion fljer med, istllet ska bitarna uppmuntra till att upptcka och underska arkitektoniska element och mjligheter. Men visst nns det begrnsningar i systemet, sger arkitekterna. Lego bygger trots allt p ett rtvinkligt system. Vill man
foto: nina gunne
Karuselli.
FoJab till stockholm

Malmbaserade Fojab arkitekter ppnar kontor i Stockholm. Det kommer att ledas av Robert Lavelid och Johan Paju. Robert Lavelid r arkitekt och kommer nrmast frn Tengbom, dr han varit affrsomrdesanvarig. Johan Paju r landskapsarkitekt och har drivit Paju Arkitektur och Landskap.
Martin Videgrd och Bolle Tham har den nya legoldan p sitt kontor.
bygga kurvor mste man pixla upp modellen ordentligt. Det gr t vldigt mnga bitar och d kanske ett annat material passar bttre. Samtidigt nns det begrnsningar i alla material. Det r en del av pongen. Det terstr att se hur anvndbart det hr
kan vara fr arkitekturstudenter, sger Bolle Tham. vriga kontor som deltar i legoldan r REX architecture, Sou Fujimoto Architects, SOM, MAD Architects och Safdie Architects.
nina gunne
Prisad av parkcheFer
Landskapsarkitekt Thorbjrn Andersson har ftt rets Dalecarlica-pris, ett pris som delas ut av Freningen Sveriges Stadstrdgrdsmstare. Juryn vill tacka honom fr hans bidrag till landskapsarkitekturens utveckling och kunskapen om offentliga rummets betydelse.
Tidskriften Kritik rar fem r med jubileumsbok och ny design. Satsningen r ett frsta steg mot en annonsnansierad tidning med bredare spnnvidd som ska verka p samma arena som Arkitektur och Form. Enligt Kritiks chefredaktr Pr Eliaeson kommer de karakteristiska esserna bli kvar vid sidan om en alternativ bevakning av svensk arkitektur: Det r viktigt med olika utsagor och analyser av det som byggs i Sverige. Det spnningsflt som bildas mellan de tre tidskrifterna kan bli mycket stimulerande fr svensk arkitektur.
rebecka gordan
alternativ tidskriFt blir kommersiell
EGMONT HJSKOLEN, VANDHALLA, ODDER, DK ARKITEKTEN / 09 / SEPTEmbER 2013 / 15

Arkitekt: Cubo Arkitekter A/S Tegel: Rustica RT 445
LEVERANTR TILL MODIGA FASADER

Det r arkitektbyrn Cubo Arkitekter A/S som str bakom Vandhalla en avancerad simhall i frlngning av Egmont Hjskolen. Till fasaden har man valt handslagna Rustica RT 445 fr att skapa en elegant koppling till redan existerande byggnader. Teglen har ett mrkt frgspel samt en speciell rustik ytstruktur. Det ger fasaden en lockande, mrk och exklusiv framtoning. Kontakta oss om du vill veta mera om fasadtegel till innovativa byggnader.
randerstegl.se | info@randerstegl.se

Museet i Bilbao utforskas i Gehrys Vertigo, den tredje filmen i den Guldbgeprisade dokumentrserien Living Architectures av Illa Bka och Louise Lemoine.
Tre Frgor ... till arkitekt Christer Hagen p Tillberg Design som ritar inredningen till Titanic II. Passagerarfartyget byggs av ett kinesiskt rederi och berknas bli vrldens dyraste per kubikmeter. Vad innebr uppdraget? Vi ritar hela inredningen. Det r till en brjan en svr antikvarisk uppgift eftersom det inte finns kompletta ritningar och inte heller fotografier p alla delar. Det blir ett detektivarbete dr vi pusslar samman kunskap frn fantaster och forskare ver hela vrlden. Blir skeppet en kopia av originalet frn 1912? Inte helt exakt. Det mste gras justeringar p grund av nutida skerhetsregler och normer. Dessutom har vi idag andra krav p bekvmlighet, som egna badrum. Men garens vision r att resenrerna ska f gra en resa tillbaka och att man till exempel ska kunna kl sig tidstypiskt. Blir nya Titanic osnkbart? Flera frndringar i konstruktionen gr fartyget skrare och ett extra dck byggs fr livbtar. Nr man bygger fartyg r ju mlet att det ska vara osnkbart, men den mnskliga faktorn kan man aldrig bygga bort. nina gunne
Arkitekturen som r bst p bio

Living Architectures, fem dokumentrfilmer om arkitektur av Gehry, Kolhaas, Herzog & de Meuron, Meier och Piano, prisades vid femrs jubilerande filmfestivalen ArchFilm i Lund. I Lund r Elzbieta Brunnbergs arkitekturlmfestival inne p sitt femte r med fokus p dokumentrer om arkitekter, men ocks animerad lm och frn och med i r ocks bsta arkitektoniska spellmssceneri. Publiken fr passa p att upptcka Lund nr den vandrar frbi Lundagrds skrnande rkor till Skissernas museum fr att se en dokumentr om Henning Larsen, sedan ned i domkyrkans krypta till en visning av X-mas Meier och drefter till alternativa biografen Kino fr Snger frn andra vningen. Och s frsts den storstilade avslutningen p Grand hotell dr Illa Bka och Louise Lemoine ck ta emot Guldbgen fr sin dokumentrlmserie Living Architectures. Skulptren Lars Ekholms pris r dessutom ArchFilmLunds mest imponerande bidrag till lmvrlden, dess abstrakta formsprk verglnser Oscarsstatyetten med rge. Vi vill att allmnheten och yrkeskren ska frst att arkitektur inte r elitistisk, sger Elzbieta Brunnberg och refererar till Guldbgepristagarnas smsatiriska Koolhaas: Houselife. Arkitektur r ngot vi erfar varje stund av vra liv, och med lmvisning och panelsamtal vill vi involvera publiken i diskussionen. ArchFilmLund rknade i rets upplaga 26 lmer i programmet, bland annat en dokumentr om Renzo Piano, Piece by Piece, en annan om Tadao Ando och Jan Gehls The Human Scale. ArchFilms styrelse med bland andra Elzbieta Brunnberg, Marco Pusterla och Micaela Schulman utgr bde nomineringsgrupp och jury. rets gster kommer frn en mngd olika stder, bland annat Barcelona, Warszawa, Berlin och Paris, frutom Norden. Humorfestivalen som pgick helgen innan kallas fr Sveriges roligaste, vi vill vara Sveriges klokaste! Vi vill gra Lund till en arkitekturlmsstad, men vi kommer ocks att samarbeta med Kpenhamn med ett gemensamt fokus p resundsregionen, sger Elzbieta Brunnberg.
leo gullbring
foto: jacob skote
rets arkitekturfilmfestival hlls bland annat i Skissernas museum i Lund.
foto: illa bka och louise lemoine
foto: tillberg design
FRN HELA VRLDEN P ETT STLLE
KAKEL & KLINKER
k en svng i Marrakech, flanera i Florens eller besk den Bl moskn i Istanbul. Det genuina knns ofta vldigt modernt. Kaklet i en gammal port i Marocko kan passa i ett supertrendigt badrum i New York. Vrt sortiment av kakel och klinker r som hrda vykort. Vr nya katalogen r en inspirationsresa till mnga olika platser och i vldigt mnga kk, badrum och andra utrymmen. Ingenstans hittar du s mnga plattor frn hela vrlden p ett stlle. Hng med!
KATALOG 2013
Hmta vr 220-sidiga katalog med inspiration hos ngon av vra terfrsljare.
JNKPING
TEL 036-12 51 15
W W W. K O N R A D S S O N S . C O M
SHOWROOM: JNKPING, GTEBORG, STOCKHOLM
Norma ftlj Roger Persson 2013 Rondo bord 2013
CJHDesign Foto: Magnus Mrding
Fr att en mbel ska ta plats i vr kollektion mste den vara ngot man hittills inte sett. Och ngot man vill fortstta att fsta blicken p. Den mste ha originalitet, elegans och vitalitet. Den mste ha funktionalitet, komfort, hantverksskicklighet och de rtta materialen. Den kan vara skapad p 1950- eller 2010-talet, bara den har tiden framfr sig. Detta r vad vi kallar en Swedeseklassiker. Aldrig gammal, alltid ny.
www.swedese.se
NTLIGEN HR!
Guiden till
Svensk landskapsarkitektur!
Rabatt till tidskriften Arkitekturs prenumeranter och medlemmar i Sveriges Arkitekter!
Hr presenteras fr frsta gngen Sveriges landskapsarkitektur i helbild! Mer n 200 miljer beskrivs med nytagna fotograer, ritningar och texter. Boken r en ovrderlig vgvisare fr trdgrds- och landskapsturisten, men ocks en klla till kunskap om landskapsarkitekturens historia. Bland projekten mrks allt frn sttliga slottsparker, till mindre bostadsgrdar, via torg, stadsparker och miljn kring ett krnkraftverk. Landskapsarkitekturen m ha brjat i Sverige fr omkring 400 r sedan med slutna slottsparker fr kungar och adel, men ganska snart blev den en konstform som skapar miljer och platser som berr alla. En bok i Arkitektur Frlags serie med uppmrksammade och anvndbara guidebcker, som inleddes redan 1998 med Guide till Stockholms arkitektur.
FAKTA: Utgivning i september 2013, exoband, 130 * 230 mm, 272 sidor, ISBN 978 91 86050 84 9. Boken ges ut av Arkitektur Frlag i samarbete med Formas. Pris: Arkitekturs prenumeranter och medlemmar i Sveriges Arkitekter 234 kr. Ordinare pris 286 kr. Priser inkl frakt inom Sverige.
Glasbruksklippan, Stockholm
Stockholms parkavdelning, Erik Glemme, Restaurering Stockholms stads Gatukontor,
Linntrdgrden, Vxj
Ulf Nordfjell,
Ringhals krnkraftverk, Varberg

Gunnar Martinsson,
Linntrdgrden r utstllningstrdgrden som vann guldmedalj vid Chelsea Flower Show 2007 och sedan exporterades till Gteborgs Botaniska trdgrd, fr att slutligen hamna och permanentas i Vxj, vid Trummens strand. Uppdraget till Chelsea Flower Show var att frmedla arvet efter Carl von Linn och hans 1700-tal i modern anda. Den 230 kvadratmeter lilla trdgrden r stramt byggd av stl, granit och timmer, p ett stt som r typiskt fr den tillflliga trdgrden. Rumsligheter som vxtligheten inte kan skapa formas av tr-
plank och stenbnkar. Allt kompletterat med vxter ur Linns fatabur, som smultron, linnea, krollilja och ppeltrd. En romantisk offentlig trdgrd. Ulf Nordfjell har gjort sig ett namn som utstllningstrdgrdens svenske mstare. En annan av hans trdgrdar kan ses i Wij Trdgrdar i Ockelbo. DH
Gunnar Martinsson sg sig grna som rationalist med nra samband mellan den frdiga gestalten och problemformuleringen. I den andan r markutformningen runt Ringhals lst. Vad gra med ver 3 miljoner kubikmeter sprngmassor efter anlggandet av ett krnkraftverk. Kra till stenkrossen? Nej anvnda p plats som ett slags stiliserade klapperstensflt. Terrasserade volymer som svarar upp mot krnkraft-
verkets tunga kropp och fungerar som en vergng till det acka, storskaliga hallndska kustlandskapet. Anlggningen ska betraktas frn norr, hr r samspelet tydligast. Oljekrisen, den framvxande staten, tron p framtiden, p tekniken: Krnkraften var svaret och landskapsarkitekten en bricka i det moderna projektet, i skala och funktion fjrran frn skrets tidigare uppgifter. AK
Mosebacke torg, Stockholm

Stockholms Parkavdelning, Ombyggnad,
Glasbruksklippan r en undangmd liten park med en detaljrikedom som hos en trdgrd. Platsen vilar som sig br p en klippa, hjd ver Renstiernas gata p Sder i Stockholm. Parken r uppdelad i tre terrasser med olika temperament och kompositionen visar Erik Glemme p sitt mest lekfulla humr. Den nedersta terrassen r en formell hckparterr med tre sm cirkelrunda fontner, och i en av dem simmar en svan i tr, utfrd av konstnren Ivan Jacobsson. P den mellersta terrassen nns ett lusthus, grovt tillyxat och med en ornamentik som leder tan-
ken till Maori-kulturen i Sderhavet. P den versta terrassen formar sig den oregelbundna stenbelggningen till en klla. P en natursten invid ligger Kalle Lodns ormskulptur i brons, stolt kallad Midgrdsormen, och vser fram en tunn strle vatten. Brandvggar frn tidigare bebyggelse p nedre terrassen har ftt mlade skuggor som av tnkta trd. Erik Glemmes infallsrikedom och eklektiska blandning av allt som intresserade honom framgr tydligt hr, liksom hans och Holger Bloms ambition att arbeta tillsammans med konstnrer. TA
Mosebacke torg r en sdan dr plats i staden man kommer till, stannar upp vid och tnker: Oj, hr var nt. Mjligen stter man sig en stund men mer troligt fortstter man vidare, kanske upp p den anslutande terrassen eller vidare i de smputtriga kvarteren ovanfr Katarina Kyrka. Nsta gng ni passerar frbi dr ber jag er stanna upp en litet lngre stund och studera hur olika niver i en stad kan hanteras. Mosebacke r p mnga stt ett ganska typiskt stadsrum i 1800-talets stenstad. En ursparing i stadsvven med en krans av imposanta fasader och ngra
na detaljer. Men Mosebacke torg r ngot mer, det r ett torg som ligger i en backe, inte mnga torg i Stockholm gr det. Sjlva torgytan r en horisontell cirkel dr den vre delen, torgets entr, omrkligt glider in i den omgrdande stensatta gatan och den nedre halvan, vilken r grn med grs och trd, mter den sluttande gatan i formen av en mur. Balansen mellan den inre cirkeln och det kvadratiska stadsrummet, mtet mellan den vgrta och sluttande planet, gr Mosebacke torg till en av Stockholms mest vlproportionerade platser. AK
BESTLL BOKEN HR: Webb: webbshop.arkitektur.se/nyheter Telefon: 08-702 78 57
ARKITEKTEN / 09 / SEPTEmbER 2013 / tema: stadsarkitekter / 21
2003
2013
90%*
66%**
Andel av Sveriges kommuner som har en anstlld stadsarkitekt eller regelbundet anvnder konsult i rollen.
* Enligt en enkt frn Stadsarkitektfreningen, 2003. ** Enligt Arkitektens underskning, 2013.
allt Frre stadsarkitekter

Antalet kommuner som har stadsarkitekt har minskat dramatiskt. Det r 70 frre idag n fr tio r sedan. En orsak r att kommuner har svrt att rekrytera. Men det r inte hela sanningen. En handfull stadsarkitekter blir varje r utkpta. Varfr? Vi har lyssnat till en utkpt stadsarkitekts historia. Men frst hngde vi med en annan tidstypisk stadsarkitekt, p motorcykel mellan fyra kommuner. >>>
Stadsarkitekten som breddar
FlTET
Antalet stadsarkitekter minskar fr varje r. Men i Bergslagen har fyra kommuner gtt ihop fr att skra kompetensen. Dr r Pelle Granlund stadsarkitekt i ett omrde som spnner ver nstan tio mil frn norr till sder. Text: Jonas Lindgren. Foto: Per Knutsson.
>>>
Vad ska man gra med en gammal stadskrna? sikterna om den nya planen fr Lindesbergs centrum r mnga.
man ska liksom vara en blandning av Stlmannen, Fantomen och hans hst! Pelle Granlund brister ut i ett hjrtligt skratt inne p sitt kontor i det gamla sjukhuset nr han beskriver vilka krav som stlls p en stadsarkitekt. Han r en van estradr, en frdighet han plockat upp under sina r som musikant. Det har han haft stor hjlp av under sin tid som stadsarkitekt i Bergslagens miljoch byggfrvaltning (BMB), en kommunverskridande frvaltning fr Lindesberg, Nora, Hllefors och Ljusnarsberg. Man mste gilla att st framfr publik, det gr inte att vara byxis om man str och gr en dragning infr kommunfullmktige. D gller det att kunna inspirera och f folk med sig. Men Pelle Granlund har snart gjort sin sista dragning. Han r 65, snart 66 r gammal och planerar att g i pension efter rsskiftet. Rekryteringen av hans eftertrdare pgr fr fullt. Att underltta rekryteringar och skra den kompetens som krvs var en av anledningarna till att de fyra bergslagskommunerna gick samman i en gemensam nmnd och frvaltning fr snart tio r sedan. Det ledde ocks till att
tv kommuner, Hllefors och Ljusnarsberg, som tidigare inte haft ngon stadsarkitekt ck det. Ett trendbrott d antalet kommuner med en stadsarkitekt har blivit frre och frre det senaste decenniet. Frn 280 stycken 2003 enligt en enkt frn Stadsarkitektfreningen till 190 stycken 2013 i en ny underskning som Arkitekten gjort. Siffror som gr Pelle Granlund bekymrad. Det r viktigt att ha en stadsarkitekt, ngon som har mandat att vrna helheten. Vi arkitekter har bde konstnrlig och teknisk bakgrund, vi har ocks ett arbetsstt dr vi r vana vid att kommunicera med mnga olika mnniskor med olika kompetens, samla ihop kunskap och stlla rtt frgor. Vi kan se till att ingen aspekt glms bort. att vissa kommuner har valt att till exempel bara ha planarkitekter och ingen stadsarkitekt kan Pelle Granlund se en fara i. Det r klart att frgorna kommer att hamna ngonstans oavsett om det nns en stadsarkitekt eller inte. D nns en risk att de hamnar p ngon som inte har samma mandat, men det blir frsts bil-
Pelle Granlund har ocks arbetat som konsult. Men det finns ingen tvekan om vad som r roligast: Som konsult kommer man in mitt i, men p kommunen fr man vara med p hela resan frn id till frdigt projekt.
Fler och fler kommuner gr ihop fr att kunna klara lagkraven. Men det mste finnas en politisk vilja och en gemensam vision.
ligare och bekvmare fr kommunen. Sjlv beskriver han sig som en marknadsfrare, rdgivare och pedagog. Det senare r verkligen inget att underskatta, menar Pelle Granlund, d nmndens ledamter r fritidspolitiker som ofta saknar kunskap om lagstiftning och planprocessen. Ibland fr man g in och sga: Vnta lite, nu mste vi ta beslut med lagboken och inte med hjrtat.
Ett bra samarbete med sin nmnd r ett mste fr att arbetet ska fungera. S har det inte alltid varit, medger han, men i dagslget r han mycket njd. Under ren har arbetsgngen frndrats och frnats. Frr var det mnga olika som kom med renden t stadsarkitektkontoret, idag har de samlat s att det nns en person frn varje kommun som fungerar som ett rr in till BMB. Vi brukade kalla dem ekorrarna, fr de kom springande i korridorerna hr och alla hade sin egen nt och den var viktigast och skulle knckas frst. Jag frstod det inte d, men i efterhand har jag insett att det var det som knckte ngra av mina medarbetare som valde att sluta. Frvaltningens arbete r numera dessutom organiserat lite som en konsultrma. Varje kommun som vill ha till exempel en detaljplan bestller den av stadsarkitektkontoret och betalar fr arbetet. Grundnansieringen som r proportionerligt uppdelad p de fyra kommunerna efter befolkningsmngd tcker i princip bara lokaler och skrivarpappret. Det ger ocks Pelle Granlund bttre kontroll ver sin bemanning, eftersom en nyrekrytering blir en kostnad som br sig sjlv.
S stor andel av de 190 stadsarkitekterna jobbar heltid respektive deltid:
32 % 68 %
Deltid Heltid
>>>
26 / tema: stadsarkitekter / ARKITEKTEN / 09 / SEPTEmbER 2013
Bergslagskommunerna utgr tillsammans hela norra rebro ln s en del resor blir det frsts. Frvaltningen har sitt ste i Lindesberg och nr det behvs rycker medarbetarna ut till grannorterna dr de ocks har fullt utrustade arbetsplatser till sitt frfogande. verlag ser jag mest frdelar. Fler och er kommuner gr ihop fr att kunna klara lagkraven. Men det mste nnas en politisk vilja och en gemensam vision. Det nns era saker man behver fundera p, ska man sitta ihop eller inte? Hur mnga nmnder ska man ha? Hur ska ekonomin se ut? Det gller att det nns kommunchefer som kan vara de dr eldsjlarna som orkar f igenom projektet. den gemensamma bygg- och miljfrvaltningen har gett kommunerna en konkurrensfrdel i rekryteringar. Det r helt enkelt mer attraktivt att arbeta i en strre organisation. Utmaningen att jobba med fyra kommuner var en stor anledning till att Pelle Granlund sjlv valde att ska stadsarkitektjobbet fr sju r sedan. De har ocks ftt en starkare rst i frhllande till rebro. Sjlva ser de mest frdelar med upplgget, ven om det ibland kan vara frustrerande att det inte lngre nns ngon ute p kommunerna med arkitektkompetens. Och vad som hade hnt med smorterna i norr, Hllefors och Ljusnarsberg, r Pelle Granlund helt sker p. De hade dtt sotdden dr uppe.
S ser knsfrdelningen ut bland de 190 stadsarkitekterna:

4% 18 %
32 %
46 % Man, konsult Kvinna, konsult Man, anstlld Kvinna, anstlld
68 av de 144 anstllda stadsarkitekterna har personalansvar:
53 %
47 %
Alla kommuner har sin kultur som krver sin ansats, menar Pelle Granlund: Att vara stadsarkitekt r en smidighetens konst.
Har personalansvar Saknar personalansvar
det mste Finnas ngon som vrnar helheten och allmnhetens intressen
Nr Stina Fahlgren, ordfrande i Stadsarkitektfreningen, fr reda p resultatet av Arkitektens underskning, att 70 stadsarkitekttjnster har frsvunnit sedan 2003, reagerar hon starkt. Det r illa. Det finns en rad olika anledningar till varfr en stadsarkitekt r viktig men frmst handlar det om att det r en person som har en unik kompetens. En stadsarkitekt har ansvar fr utformningen av de offentliga rummen och kan se helheten i staden och vra ttorter. Men tillgger samtidigt: Det r funktionen som r det viktiga, om det heter just stadsarkitekt eller ngot annat spelar mindre roll, men det mste finnas ngon i kommunerna med arkitektkompetens som r helt fristende frn srintressen och vars roll det r att vrna helheten och allmnhetens intressen. Att det ver huvud taget finns tillgng till arkitektkompetens i alla kommuner r en av Stadsarkitektfreningens viktigaste frgor just nu. Det r den stora frgan fr oss. Fr en liten kommun kan det vara en bra lsning att g ihop med grannkommunerna, fr en annan kan det vara bttre att kpa in tjnsten. Enligt planoch bygglagen r byggnadsnmnderna skyldiga att ha tillgng till en arkitekt. Vi arbetar ocks med tjnstemannarollen i stort i det kommunala arbetet, hur uppdrag och ansvar ser ut.
Stina Fahlgren, ordfrande i Stadsarkitektfreningen.

Branschens krav p systemgodknnande uppfylls, godknda ttskikt mot Purus Line anges p www.sakervatten.se
NY DESIGN!
I VTT OCH TORRT

Nya Purus Line r ett tryggt val som ger dig nya mjligheter i badrummet. Den r utvecklad i nra samarbete med ttskiktsfabrikanter och uppfyller alla krav i det svenska regelverket ven fr vggnra placering. Kort sagt: en vacker lsning som du kan lita p. G in p www.purusline.se och se hur du ocks kan f det roligare i badrummet.
Lite roligare i badrummet
1 arg snickare 1 Isabelle McAllister 40 timmar gratis barnpassning Femtioelva skrddarsydda rd 25 rdgivare 450 utstllare 50 fredrag 15 kockar 1000-tals nyheter
Stockholm Gteborg
36 oktober 2427 oktober

Hemma bst.
Frverkliga dina drmmar och skapa rum fr nya. Hr hittar du inspiration, expertrdgivning, smarta lsningar och produktnyheter fr hela hemmet. Allt under ett och samma tak. hemochvilla.se
Parallellt med Hem & Villa Stockholm
CHOKLADFESTIVALEN
Nordens strsta mtesplats fr chokladlskare 3-6 oktober 2013 Stockholmsmssan, lvsj
Hem & Villa arrangeras av:
G p tv mssor betala fr en
Parallellt med Hem & Villa Gteborg
Nordens strsta konsumentmssa fr mat och dryck 24-27 oktober 2013 Svenska Mssan, Gteborg
Svrt att rekrytera stadsarkitekter

Flera kommuner str utan stadsarkitekt trots frsk att rekrytera. Vissa, som Upplands-Bro vljer d att skippa tjnsten och lsa situationen internt. Andra, som Hylte, tar in en konsult istllet. Ytterligare andra, som Linkping, letar mlmedvetet vidare. Text: Annika Jensfelt
vi fick inte srdeles mnga skande nr vi annonserade frra hsten. Och de esta fll bort fr att de inte hade ngon erfarenhet frn en politiskt styrd organisation. Till slut hade vi ingen kvar. D brjade vi fundera. Jrgen Johansson r bygg- och miljchef i Upplands-Bro, en liten kommun i utkanten av Stockholms ln. D, frra hsten, var han ny som chef. Han tyckte inte att det var sjlvklart att ha en stadsarkitekt, nr man som i Upplands-Bro inte har bygglov och plan inom samma avdelning. Det kndes knepigt att stadsarkitekten, som ju ska vara ett slags helhetsparaply, skulle hamna hos mig, p min avdelning. D tyckte vi att det r bttre att arkitekterna p de olika avdelningarna samarbetar istllet. Kommunen har tre arkitekter anstllda, tv p plan och en p bygglov, plus en landskapsarkitekt och tv planeringsarkitekter. Man kan se stadsarkitekt som ett jobb som ska gras, som lika vl kan delas upp p er. Stadsarkitekt r ocks ett utsatt jobb. En ensam person kan f det tufft. Nr arkitekterna jobbar i grupp har de std av varandra. Vi testar den hr formen nu, det r ganska informellt, sger Jrgen Johansson. hylte, i hallands inland, har ocks bestmt sig fr att skippa egen stadsarkitekt och kper istllet in stadsarkitektstd ett par timmar i mnaden. Och s frsker man att rekrytera en planarkitekt. Men inte heller det r ltt. Eftersom det inte nns ngra andra anstllda arkitekter i kommunen, behver man ngon som inte r helt grn. Eftersom man sitter ensam p posten blir det ett stort ansvar att axla. Det r svrt att hitta en planarkitekt med erfarenhet, som har hjrtat i Hylte och vill stanna kvar. De esta som sker r helt nyutexaminerade, sger Mats Andresen, samhllsbyggnadschef i Hylte. Tills vidare kper man in en planarkitekt p konsultbasis tv dagar i veckan. Det r rtt person, s dr har vi haft tur. Men kostnaden kar om vi skulle ha konsult p heltid, sger Mats Andresen. ven Linkping har tvingats till en temporr konsultlsning. Kommunen har skt stadsarkitekt sedan frra hsten. 18 personer skte tjnsten efter frsta annonsen men trots stundande samhllsbyggnadsexpo 2016 och utlovat spnnande arbetsuppgifter och ekonomiska resurser, har man inte lyckats hitta ngon lmplig kandidat. Det nns era orsaker till det, sger Maria Sderberg, personalchef p miljoch samhllsbyggnadskontoret i Linkpings kommun. Stadsarkitektrollen kan upplevas som utsatt och vad en stadsarkitekt gr, varierar ocks mellan olika kommuner. Det gr att man kan ha en bild av uppdraget som inte riktigt stmmer med vrt fall. En annan orsak r att urvalet helt enkelt inte r s stort och de esta inom skret nns i storstderna. Pendling och ytt blir d en viktig frga. Uppdraget krver dessutom en stor bredd i kompetens, vilket ocks pverkar storleken p urvalet. Under sommaren har Linkping gtt ut med en ny annons och sker ven aktivt. Man r fast besluten att hitta ngon att anstlla. En anstlld stadsarkitekt skerstller ett mer lngsiktigt perspektiv och ett helhetsperspektiv p utvecklingen av kommunen. En kunnig och kommunikativ stadsarkitekt kan ocks lyfta samhllsbyggnadsfrgan generellt, s att diskussionen blir p en professionell niv bde internt och externt. Det r ngot en inkpt resurs inte kan gra med samma mandat, sger Maria Sderberg.
S mnga kommuner har ngon i organisationen med titeln kommuneller stadsarkitekt:
34 % 50 %
15 % Ja, konsult Ja, anstlld Saknar stadsarkitekt
Konsulter r ingen bra lsning ur ett medborgarperspektiv

pernilla jacobsson livnr sig p att konsulta som planarkitekt i era smkommuner p vstkusten. Hon valde bort anstllning fr att f ett fungerande arbetsliv. Men sett frn andra sidan tycker hon inte att konsulter r en hllbar lsning fr kommunerna. Bilden att man p en kommun kan gna sig t att sitta och dricka kaffe stmmer inte alls! Det nns hur mycket som helst att gra, och jag har inte ackvirerat en sekund fr mycket sedan jag blev konsult. Pernilla Jacobsson r arkitekt, utbildad p Chalmers. Innan hon brjade bedriva konsultverksamhet fr ett r sedan hade hon varit anstlld planarkitekt i sju r. Att jobba i kommun innebr ett oerhrt stort ansvar och det r vldigt roligt. Men man r stndigt ppassad av media och allmnhet och det trillar hela tiden in arbetsuppgifter frn sidan. Det r ltt att g i bitar. Att bli konsult var fr mig ett stt att f ett hllbart arbetsliv. Nu jobbar jag med tydligt avgrnsade uppdrag och p timme. Hon har p nra hll sett smkommunernas svrigheter med att rekrytera. Och hur bristen p arkitektkompetens pverkar negativt. Det blir mycket godtycke och mycket ondiga fel som gr att det tar lng tid. Det r dligt bde fr kommunen och medborgarna. Strst r problemet i kommuner som r s sm att det bara nns utrymme fr att anstlla en ensam arkitekt. Den gamla stammen stadsarkitekter, med bred kompetens och med pennan i hand hller p att frsvinna. Nu kommer de esta direkt frn utbildningen i Karlskrona, med bra kunskap om planarbete men med lite trning i att gra bedmningar och avvgningar i samhllsbyggnads- och gestaltningsfrgor, vilket man mste gra hela tiden. De som kommer direkt frn ngon av arkitektskolorna kan fr lite om planprocessen. Det blir svrt att anstlla en helt nyutexaminerad i en kommun dr det inte nns ngon annan att frga om rd i brjan. Trots att hon sjlv nu livnr sig som konsult, hoppas hon att kommunerna hittar en lsning p rekryteringsproblemet. Konsulter r bra komplement vid behov av spetskompetens och vid arbetstoppar, men kompetensen behvs in house, planering och byggande r s strategiskt viktiga frgor fr kommunen. Det r en gigantisk uppgift fr kommunerna att hitta samarbetsformer, tnka nytt och bli attraktiva, ngot som man mste ta p strsta allvar!

annika jensfelt
Pernilla Jacobsson
Fdd: 1962. Utbildning: Arkitektexamen frn Chalmers. Jobb: Driver egen konsultverksamhet sedan ett r. Har jobbat som planarkitekt i kommun i sju r. Tidigare har hon jobbat p Chalmers och som projekterande arkitekt p White.
foto: magnus gotander
Berttaren vill vara anonym. Det r inte personen p bilden som figurerar i texten.
foto: magnus bergstrm
Kommunledningen vill gra som den vill och d blir stadsarkitekten, som ska skerstlla likabehandling och att lagen fljs, en besvrlig figur man vill gra sig av med. Hr kan du lsa den utkpta stadsarkitektens egen historia. Text: Annika Jensfelt.
hade jobbat som stadsarkitekt i kommunen i sex r nr chefen kom till mig och sa t mig att ska ett annat jobb. Och jag som hade verkliga drmjobbet! I alla fall om man ser till sjlva arbetsuppgifterna. Jag hade kunnat jobba kvar i 20 r! Nr jag skte jobbet hade jag era rs erfarenhet och jag ck det i konkurrens med era kompetenta kandidater. Chefen sa att jag var hans personliga favorit. Men sen ck jag snart hra att jag nog var lite fr ung fr att klara detta. Jag eftertrdde en mycket skicklig och vl ansedd stadsarkitekt av den gamla stammen, en som mnade om de kvaliteter som gr staden attraktiv fr de boende och om de kulturhistoriska vrden som gr den till ett uppskattat besksml. Jag ville fortstta hans arbete. Men det var tydligt att en auktoritet frsvunnit och det hade blivit ngot av djungelns lag dr er sg sin chans att stta sin prgel p det som byggs. Chefen ville lta folk gra precis som de vill och var populr bland politikerna. Han frskte tvinga mig till lagstridiga beslut. Jag sa att jag inte ville medverka till det. Samtidigt pongterade chefen ofta att han ju inte kunde ngot om arkitektur och om planoch bygglagen. Skt s ver ansvaret p mig och p en annan mellanchef. Det var jag som ck ta de dagliga kon-
UTKPT
Jag
takterna med allmnheten som klagade och undrade hur detaljplanen kan tillta det som freslagits. Under mina r p kommunen ck jag nstan aldrig std frn min chef nr det var en stridighet. Han tog parti fr den skandes intresse. Politiker vill grna vara snlla mot alla och som stadsarkitekt r jag ocks mn om att inte klampa in och dissa ngons drm. Men det som r snllt mot ngon kanske inte r snllt mot andra. Som stadsarkitekt har jag ansvar fr att alla behandlas lika och att man fljer lagen.
Chefen ville lta folk gra precis som de vill och var populr bland politikerna. Han frskte tvinga mig till lagstridiga beslut.
>>>
34 / tema: stadsarkitekter / ARKITEKTEN / 09 / SEPTEmbER 2013
Varfr ska vi ha lagar om vi struntar i dem? Och varfr ska vi ha detaljplaner om vi struntar i dem? Det blir rttsoskert. Folk vet inte hur omrdet dr de bor och verkar kommer att bli, vad grannen tillts bygga, om det kommer att fortstta vara en attraktiv milj. Det hnde ofta att renden kallades brdskande fast de inte var det och beslutades av nmndordfranden direkt. Visst, det r en god service till exploatrer som vill komma igng snabbt. Men om ngon verklagar och har kunskap nog att peka p beslutsfrfarandet s vinner den. Det blir ocks rttsoskert. Det r frsteligt att man frsker att ta genvgar ibland men likstllighetsprincipen, att kommunerna ska behandla alla lika, r viktig, tycker jag. D kan jag som stadsarkitekt inte stlla mig bakom frimrksplaner dr ngon pltsligt tillts bygga hgre n vriga, eller inom ramen fr en helt ny plan godknna ett stort avsteg som en mindre avvikelse. nr ett frslag stred mot detaljplanen frskte jag alltid ge den skande positiva tips, till exempel att det kan ge bra solskydd att behlla ett trd, att man kan spara energi genom att bygga p ett annat stt eller frklara att ett annat frgval ger en bttre helhetsverkan i omrdet. Sdana tips tas ofta vl emot! En stadsarkitekt som tillts gra sitt jobb kan betala sig mnga gnger om. Kommunerna kan tjna mycket p att vrna om sina kvaliteter och behlla sin attraktivitet. Det nns mycket som jag r stolt ver frn min
Nr chefen kom och sa t mig att ska ett annat jobb beklagade han sig och skyllde p kommunstyrelsens ordfrande...
tid p kommunen, till exempel nya bostadsplaner och fretagsomrden med gestaltningsprogram och en strategi som innebr att est mnniskor kommer att bo i de bsta lgena. Nr chefen kom och sa t mig att ska ett annat jobb beklagade han sig och skyllde p kommunstyrelsens ordfrande, att det fanns ett stort garde som ville ha bort mig. Jag vet andra som i samma situation snllt bara skt sig vidare. Men jag tycker inte att man ska f behandla mnniskor hur som helst! Jag tycker att det ska nnas en viss trghet nr kommunen vill gra sig av med bra folk p det sttet. Det var den frmsta anledningen till att jag valde att g in i en frhandling och ck en rsln. Utan std frn Sveriges Arkitekters ombudsman hade jag inte vgat, trots att jag visste att jag ltt kunde f ett nytt jobb. Kommunen hade ingenting att komma med men det var nd obehagligt. Idag jobbar jag p ett konsultfretag. Jag har lngre resa till jobbet men en stor sten har fallit frn mina axlar. Visst, jag sa att jag hade drmjobbet, att jag hade kunnat jobba dr i 20 r. Men samtidigt, det r stundtals ett psykiskt vldigt pfrestande jobb. Det r tvra kast i politiken. Med en chef som vgrar hjlpa till att prioritera, som redan har lovat och som sger att allt r prio ett och som tror att det bara r att dra ngra streck att rita en plan, d blir det omjligt. Jag hade rekryterat era kompetenta medarbetare och vr avdelning fungerade bttre och bttre trots arbetsbrdan, men jag hade egentligen behvt klona mig i tre. Om jag ska vara sjlvkritisk? D r det vl att jag var nitisk. Fr noggrann. Jag ville s lngt mjligt hjlpa folk att frverkliga sina drmmar men jag sa inte ja till allt, ville inte g ver grnsen. Att vara noggrann och vilja gra ett bra jobb r inga dliga egenskaper tycker jag. Det borde ju ge medalj och extra semester. Jag ck en spark i baken istllet.
Berttaren vill vara anonym av hnsyn till berrda personer i kommunen. Kommunen har tidigare avbjt att kommentera rendet.
En handfull kommunarkitekter kps ut varje r

De senaste fem ren har i genomsnitt fyra till fem stadsarkitekter eller arkitekter i en hgre befattning blivit utkpta fr att kommunen vill bli av med dem. Ofta handlar det om minst ett rs ln, det vill sga miljonbelopp av skattebetalarnas pengar. Hur mnga som slutar utan frhandlingshjlp frn Sveriges Arkitekter och utan ekonomisk kompensation r oknt.
Vad mer dljer sig bakom statistiken? Hr av dig med din berttelse till: annika.jensfelt@arkitekt.se
THE WORK SPACES OF THE FUTURE ARE ALREADY HERE
Frmja effektivitet, kreativitet och njda kollegor med Next Ofce Activity Based Working. Med teknikens hjlp kan vi idag arbeta nr och var som helst. Forskning visar att behovet av personliga arbetsplatser minskar och istllet kar fr exibla, aktivitetsbaserade miljer. Tillsammans skapar vi miljer dr du p bsta stt hittar balansen mellan det privata och sociala, mellan mten och individuellt arbete, mellan koncentration och dialog. Med Kinnarps Next Ofce ABW hjlper vi din verksamhet att blomstra.
KOM OCH MT Enrique PeNalosa - den vrldsknda stadsvisionren som bland annat arbetar som rdgivare t Michael Bloomberg (NYC). Han kommer prata om arkitektur som ett verktyg fr utveckling och vikten av ett politiskt ledarskap. RETS TEMA r arkitekturens klimat. Hur bygger vi hllbara samhllen? Och hur ser det politiska klimatet ut? Forskare, politiker och arkitekter tar temperaturen p arkitekturen. MISSA INTE nr Sveriges Arkitekters PRISER, tidskriften Arkitekturs nya pris Ung svensk arkitektur samt Statens fastighetsverks arkitekturpris Helgopriset delas ut under den stora galamiddagen.
Enrique Pealosa, colombiansk politiker, fre detta borgmstare i Bogot. Inflytelserik och omtalad stadsvisionr.
Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects

PARTNER:
PechaKucha was devised by Astrid Klein och
Mark Dytham of Klein Dytham architecture.
i samarbete med
Foto: Benjamin J Borley och TEDxExeter
Sou Fujimoto, flerfaldigt prisbelnt japansk arkitekt. 2013 utformade han paviljongen vid Serpentine Gallery i London.
Foto: Patrick Miller
Dibdo Francis Kr, arkitekt frn Burkina Faso, nu stationerad i Berlin. Stark representant fr hllbar arkitektur.
Foto: Regeringskansliet
Vi firar att Pecha Kucha fyller 10 r genom att bjuda in till jubileums-Pecha Kucha om ung svensk arkitektur.
Pam Warhurst, grundare och ordfrande i den brittiska organisationen Incredible Edible.
SVERIGE
Lyssna p den heta debatten om arkitekturens klimat som introduceras av Stefan Attefall. Stefan Attefall, civil- och bostadsminister (KD). Ansvarig fr planoch byggfrgor. Vi bjuder ocks p en spnnande expos av aktuella projekt i hela landet/ArkitekturSverige2013!
YTTERLIGARE FRELSARE OCH GSTER TILLKOMMER KONTINUERLIGT! LS MER OCH ANML DIG P: WWW.ARKITEKT.SE/ARKITEKTURGALAN2013
Konferencierer och vrdar under dagen r Lydia Capolicchio, journalist och programledare, tillsammans med Jannika Hernelius, inredningsarkitekt, scenograf och stylist.
Foto: John Halsius
Konferencier under galamiddagen och prisutdelningen r Erik Haag, programledare och komiker. Stephen Simmonds, sngare och DJ str fr musiken.
foto: mad
En dag p jobbet hos MAD i Peking. Forskarna frn Handelshgskolan har bland annat intervjuat kontorets grundare Ma Yansong. Hans organisationsfilosofi lever i viss mn upp till vad de kallar genimodellen.
RYkTET R GUlD vRT

vad gr arkitekter? Skapar rum? Producerar kreativa ider? Sljer ritningar? Vad r det fr affrsid branschen bygger p egentligen? Arkitektsektorn r en kunskapsintensiv bransch inom tjnstesektorn, dr man arbetar projektbaserat. Och som allt fretagande handlar det om att skapa vrde i olika former. S lter det nr Emma Stenstrm och Erik Wikberg lter associationerna studsa mellan sig. De r forskare p Handelshgskolan i Stockholm och medfrfattare till studien Kreativitet och kapital p arkitektkontoret. Utifrn sin bakgrund inom organisationsteori har de nrmat sig ett antal framgngsrika arkitektfretag med tv huvudsakliga frgestllningar. Fr det frsta, hur leds och organiseras arkitekternas kreativa processer? Fr det andra, hur gr arkitektkontoren fr att gra affrer p resultatet? Studien utgr ett kapitel i den nyutkomna boken Kreativt kapital, som ocks tar sig an liknande frgor inom mode, mat, lm, reklam och design. under det gngna ret intervjuades arkitekter i Sverige, England, Nederlnderna och Kina. Urvalet gjordes med tanke p att f en kontrastverkan mellan fallstudierna. Drfr spnner de medverkande mellan ett tusenhvdat arkitektkontor i Manchester och en sknsk smfretagare, och mellan en kompromissls blobentusiast i Peking och kvalitetsskrade stockholmsarkitekter. I ryggen har ngon ett investmentbolag eller helstatligt kinesiskt gande, medan andra str fr sig sjlva.
Kreativt kapital
strm & Lars Strannegrd,
Ny studie visar hur kreativitet blir kapital

Kreativitet och kapital p arkitektkontoret bygger p intervjuer med nio arkitektfretag och publicerades nyligen i boken Kreativt Kapital (red. Emma Stenfrlaget 8tto). Bakom studien str Sofia Levin, Emma Stenstrm, Lars Strannegrd och Erik Wikberg frn forskargruppen ABC Arts, Business & Culture p Handelshgskolan i Stockholm, med finansieringsstd frn Vinnova.
S organiseras arkitektkontoren:
Aa Aa
1. Genimodellen Ovanlig i praktiken men nrvarande som referens hos de flesta av de intervjuade kontoren. 2. Skolmodellen Beskrivs som en organisation dr medveten verproduktion ska generera kunskap och frigra kreativitet.
Aa
Aa
3. Metodmodellen Ett visst definierat arbetsstt utgr varumrke och marknadsfringsstrategi. Till exempel Whites ledningssystem och miljcertifieringar. 4. Stilmodellen En igenknnbar estetik utgr varumrke och marknadsfringsstrategi. Till exempel Zaha Hadid Architects parametriska formsprk.
Vi har analyserat hur de beskriver sin verksamhet, sger Erik Wikberg. Emma Stenstrm fyller i: och hur de som grupp organiserar sig och sitt arbete. som ett resultat av intervjuerna presenterar Handelsforskarna fyra organiseringsmodeller. Den frsta kallar de genimodellen, ovanlig i praktiken men nrvarande som referens hos de esta av de intervjuade. En annan, skolmodellen, beskrivs som en organisation dr medveten verproduktion ska generera kunskap och frigra kreativitet. De tv vriga r stilmodellen och metodmodellen, dr en igenknnbar estetik respektive ett visst denierat arbetsstt utgr varumrke och marknadsfringsstrategi. Som exempel stlls Zaha Hadid Architects parametriska formsprk mot Whites ledningssystem och miljcertieringar. Typologierna r inte uttmmande eller msesidigt uteslutande, men kan belysa fyra frhllningsstt som vi tycker oss ha sett, frklarar Erik Wikberg. Emma Stenstrm ppekar att genimodellen r en stereotyp som fortstter att hnga kvar, bland annat
genom media, trots att organisationen inte knner igen sig i den. Hos Zaha Hadid Architects beskrev de hur omvrlden grna vill se dem som en gur snarare n den grupp de r. Och kunderna vill grna trffa Zaha Hadid sjlv innan de gr affrer. S hur kapitaliserar arkitekter p sin arkitektur? Flera av de intervjuade visade motvilja nr det kom till att prata om pengar och affrsmodeller. I kreativa eller kulturella branscher kan socialt eller symboliskt kapital vara lika viktigt som ekonomiskt, och det ena kan underminera det andra. Anseende r hrdvaluta, sger Erik Wikberg. framgngen bland arkitekterna sjlva rknas istllet ofta i vunna tvlingar och utmrkelser, publicitet eller prestigefulla akademiska kopplingar. Att lyckas med det hnger p att vlja rtt bestllare, som ngra av de intervjuade formulerar det. Hur det gr till r antagligen arkitektvrldens egentliga affrshemlighet. Fr, som en intervjuad arkitekt i chefposition hos Zaha Hadid konstaterar: till syvende og sidst r vi alla kommersiella.
bjrn ehrlemark
De intervjuade arkitektfretagen i storleksordning:

Building Design Partnership (cirka 1.000 medarbetare) Tengbom (500) White (500) Zaha Hadid Architects (400) OMA (300) MAD Architects (50) BIAD Ufo (30) Claesson Koivisto Rune (10) Johan Sundberg Arkitektur (3)
Almedalens ppna, demokratiska anda tilltalar Bogots frre borgmstare Enrique Pealosa, som deltog i ett seminarium dr i somras.
Pealosa vill ha en gata
FR ALLA
Frre bilar ger mer demokrati. Det hvdar Enrique Pealosa, kontroversiell colombiansk politiker. Hans projekt frvandlade Bogot och har gjort honom till stadsutvecklarnas guru. Text: Elisabet Nslund. Foto: Holger Staffansson.
Jag har alltid hllit mig inom lagens rmrken. Allt jag har gjort har varit lagligt! De bruna gonen, nyss leende guldbruna, har blivit svarta. Enrique Pealosa minns striderna, motstndet, angreppen, under hans tid som borgmstare i Bogot. Ett klipp i den danska tv-lmen om hans och fregngaren Antanas Mockus transformation av Colombias huvudstad visar en man som kastar bajs p Pealosa under ett tal. ckligt s det frslr, men Enrique Pealosa saknar nd den politiska hetluften och har kandiderat era gnger till borgmstareposten efter att hans mandat gick ut 2000. Det har hittills inte blivit ngon ytterligare mandatperiod fr Pealosa. Istllet reser han jorden runt som konsult i stadsutveckling, senast som rdgivare till New Yorks borgmstare Michael Bloomberg. Vem skulle inte vilja inte vara en uga p vggen nr dessa bda karismatiska herrar mts i enrum? Mjligheten att gra Broadway till ggata har varit ett diskussionsmne, avsljar Enrique Pealosa. I somras angjorde han Almedalen, inbjuden av Skanska som ett led i deras nya inriktning mot samhllsansvar i stadsbyggandet. Ryktet om Enrique Pealosas nrvaro spred sig snabbt Gustav Fridolin poserade verlycklig infr kamerorna tryckande hans hnder och seminariet dr han deltog var sprngfyllt med bde Pealosa-fantaster och folk som ville se en av Almedalens byggsnackisar. Journalister stod i k fr att f en intervju, jag var en av dem som under 40 minuter snarare verskljdes av en passionerad ordstrm n stllde frgor och ck svar. Vem r d Enrique Pealosa, vad gjorde han som var s kontroversiellt i Colombia och varfr har han blivit en guru fr politiker och stadsbyggare? Enrique Pealosas vision var och r en mer demokratisk stad med er offentliga rum och miljvnligt transportsystem. Han lyckades i stora delar genomfra den: Bogotborna kan idag promenera lngs trottoarer och umgs i parker i betydligt hgre grad n fre 2000. Snabbussar kombinerade med inskrnkningar i parkering och bilkrning har kat kollektivtrakresandet p bilismens bekostnad. De esta stder ger mer utrymme t bilar n t barn. Vi mste dela p gatan den tillhr alla lika mycket: gende, kollektivtrak, bilar! Att kalla Enrique Pealosa bilens ende nummer ett r ingen osanning, han poserar grna i cykelhjlm eller vid en cykelparkering. (ven om han enligt uppgift i New York Times av skerhetsskl kr en skottsker SUV.) Bilar ddar, stjl vrdefull plats, r ett uttryck fr ojmlikhet. Trottoarer dremot r ett uttryck fr demokrati.
>>>
Enrique Pealosa r en mstare i slagkraftiga uttalanden. Hr r ngra, hmtade frn seminariet i Almedalen, frn en intervju av Deborah Solomon i New York Times och frn Wikipedia.
Mobilitet och trafik r tv skilda problem. Mobilitet lser man genom kollektiva frdmedel. Men det lser inte trafikproblemet. Det mste man gra genom att minska anvndandet av bilar.
En hgt utvecklad stad r inte en plats dr de fattiga kr bil. Det r snarare en dr ven de rika ker kollektivt.
TransMilenio, ett BRT-system (Bus Rapid Transit) som transporterar 500 000 passagerare dagligen i avskilda bussfiler. 52 nybyggda skolor, 34 procent fler som studerar. Tre central- och tio stadsdelsbibliotek. 100 nya frskolor. Alla hushll har tillgng till vatten och avlopp. 300 km cykelbanor. Vrldens lngsta ggata, 17 km, som gr genom stora delar av staden och en 45 km lng greenway anlagd dr det ursprungligen planerades fr en ttafilig motorvg. Pico y placa, ett system med restriktioner fr biltrafik under rusningstrafik tv dagar i veckan. P s stt har biltrafiken reducerats med nra 40 procent. En bilfri dag per r. 1 200 nya eller ombyggda parker och lekplatser. 100 000 planterade trd. Det r lugnare p Bogots gator i flera bemrkelser sedan Enrique Pealosa genomfrde sina reformer. Bland annat gr fler bussar och frre bilar det enklare att vara fotgngare.
foto: john coletti
Pealosas arv i Bogot
standard har kat, den offentliga miljn r bttre och er barn gr i skola. Det r ltt att tnka att det lg ett skimmer ver Pealosas dagar, sett till hur vl resultatet fll ut. Verkligheten var istllet en kamp fr varje reform. Under striden om att bredda trottoarerna p bekostnad av antalet parkeringsplatser var han s avskydd att han inte vgade ha kvar sin dotter i landet utan skickade henne till Kanada. den fattiga befolkningen insg inte att de hade ngra egna rttigheter och verklassen var ursinnig ver att deras privilegier utmanades. Ett exempel r nr Enrique Pealosa lyckades ta tillbaka Bogots Country Club, en stor sportanlggning reserverad fr de rika, till staden genom att hitta ett gammalt avtal som hvdade det offentligas rtt till marken. Den r nu en stor och livligt frekventerad allmn park men d stod f p Pealosas sida. Det r nr Enrique Pealosa berttar om den striden som han betonar att han aldrig agerat olagligt kanske fr att han fortfarande har behov av att frsvara sig mot politiska motstndare. Det r enda sprickan i det som annars framstr som ett effektivt pansar ltt av debattlusta, visionsfokusering och handlingskraft. Och ven om han trivs i rollen som stadsutvecklingskonsult ser han sig sjlv frst och frmst som politiker: Nr har jag strst inytande? Sjlvklart som politiker. D har man mjlighet att driva igenom sin egen vision. Som konsult r det svrare att mta vilket avtryck man gr. Kanske blir Enrique Pealosa terigen borgmstare i Bogot. Innan dess r han en av talarna p Arkitekturgalan den 8 november p Stockholm Waterfront. Rkna med ett slagkraftigt, brinnande tal om medborgarnas rtt till gata och park, om arkitekturen som verktyg fr utveckling och vikten av politiskt ledarskap.
En titt i cv:t visar en colombian fdd 1955 i Washington D.C. som studerade ekonomi och historia i Durham, USA, och doktorerade i statskunskap i Paris. Drefter tervnde han till Bogot och politiken. Aktiv i det grna partiet frskte han tv gnger under 1990-talet bli vald till borgmstare innan han slutligen lyckades 1997. colombiansk lag sger att man bara fr vljas till borgmstare fr en trersperiod i taget. Enrique Pealosa hade drfr bara tre r p sig att driva igenom sina ider. Han hann inte, s klart. Drfr backade han upp Antanas Mockus som eftertrdare mot att denne skulle slutfra Pealosas pbrjade projekt. Filosolraren Mockus var tidigare borgmstare 199497 och krattade manegen fr Enrique Pealosa genom demokratiexperiment som frndrade medborgarnas tankestt i den d oerhrt kriminella, korrumperade och ojmlika huvudstaden. Bogot r knappast en idyll idag heller, men invnarnas boende-
Vi borde aldrig bygga motorvgar igen, runtom eller inuti stder. Nr stora vgar kommer till skapar de alltid nybyggen lngt, lngt bort.
Socialismen r dd, men jmstlldhet som ett ml r inte dtt.
Barn r ett slags indikatorer. Om vi kan bygga en lyckad stad fr barn kommer vi att ha en lyckad stad fr alla mnniskor.
WDW CREATIVE
LT OSS PRESENTERA:
KLASS 1 2,2 %
BEYOND RETRO
Vintagebutiken som handplockar, tervinner och redesignar istllet fr att kassera och slnga bort. Hr fr starka personligheter skapa sin egen stil. Elin r prissttare, samlar p gamla koffertar och bygger mbler av upphittade grejer.
FLJ VRT SAMARBETE MED BEYOND RETRO P INSTAGRAM OCH PRIPPS.SE
www.pripps.se prippsbl
Distribueras av Carlsberg Sverige AB. Konsumentservice 020-78 80 20. www.carlsbergsverige.se
44 / kommenterat / ARKITEKTEN / 09 / SEPTEmbER 2013
Redaktr: Nina Gunne, nina.gunne@arkitekt.se
Skapa identitet ndvndigt i hyperkonkurrens

medan obama glider fram genom tomma Stockholmsgator och bermmer vrt hllbara stt att ta oss fram med cykel har era hundra planerare, arkitekter och affrsutvecklare samlats p rets Stadsbyggnadsdag i Upplands Vsby, fr att prata om stders identitet, vad den bestr av och hur man bygger en ny. Viktigt att ha koll p fr den som bygger stad, och aktuellt just i Upplands Vsby som brottas med frgan. Dragplstret fr dagen var Zaha Hadid som till mngas besvikelse ersattes av kontorets partner Patrik Schumacher. Sist i ett lngt anfrande drog han planerna fr kontorets aktuella projekt, Vsby entr, omrdet kring pendeltgsstationen i Upplands Vsby, dr uppdraget r att skapa ett landmrke och en ny identitet fr platsen. Formerna r enligt Schumacher skapade genom parametrisk design, frenklat beskrivet: med hjlp av datorsimuleringar. nd blir de igenknnbart zahadistiska, en estetik som kontoret haft redan fre dataldern. I en sammanhngande form ska olika funktioner och behov, fretag och bostder kunna rymmas. Schumacher liknar det vid den medeltida staden. Den ska kunna vxa och krympa utan att frlora sin hela form. Blir det hr projektet verklighet kommer det givetvis att pverka utvecklingen av Upplands Vsby och platsens identitet. Begreppet identitet nagelfors ocks under dagen. r det att sticka ut? Eller att vara lika? Ngot vi upplever i vra knslocentrum? Kan identitet verkligen planeras och byggas? Omvrldsanalytikern Diana Uppman, vd fr den graska designbyrn Bvd, menade att identitetsarbete r en frutsttning fr bde kommuner, stder och fretag i dagens hyperkonkurrens. Men hon pongterade att vi br utg frn det som redan r viktigt i omrdet. r nrhet till natur ngot hgt vrderat s bygg vidare p det! Fr att vcka nykenhet om att ngot spnnande r p gng kan vi anvnda konst, installationer, popupbutiker och -kafer fr att skapa mer attraktion och frstelse. ntta och utskllda begreppen vrldsklass och ledande. Efter konferensen, p vg hem, fr jag en lapp i handen av en ivrig man. Och lser: Byggnadsnmnden sover drmmer stt om Zaha Zagoland. Ett kvarter bostder ska byggas strax intill stationen och tennisbanan mste offras. Demonstranten tycker att det r fult och att det ser ut som miljonprogramsarkitektur. Trkigt tycker han. Och synd p tennisbanan. Han sger att om Vsby entr byggs kommer platsens identitet att g frlorad.
nina gunne
Det finns risk att kvalitet och identitet erstter de ntta och utskllda begreppen vrldsklass och ledande.
Allt er ger sig in, allt ivrigare, i varumrkes- och identitetsbyggandet. Ndvndigt kanske. Men det r ocks viktigt att arbetet bekrftas och planteras hos invnarna. Och att diskussionen fortstter om vad identitet egentligen r. Liksom att inte tala om kvalitet utan att frska deniera den. Det nns risk att orden kvalitet och identitet erstter de
Stadsbyggnadsdagen 4 september 2013. Tema: Identitet. Upplands Vsby kommun i samarbete med Kungliga Tekniska Hgskolan, KTH. P Messingen i Upplands Vsby.
Modernismens kritiker pekar p svrigheten att gra tillgg i miljonprogrammets stadsmiljer. Omrdena var frdigbyggda redan frn start. Kanske sker samma sak igen i vra tta stder? Risken finns att en skola inte kan fogas till stadsvven om det inte finns ngon outnyttjad mark. Risken finns att villalivet inte kan frndras genom en tillbyggnad fr att byggrtten r maximalt utnyttjad. Bygg inte en s tt stad att flexibiliteten fr framtida frndringar frsvinner, uppmanade deltagarna i en diskussion p Stadstrdgrdsmstarkongressen i Solna 28 augusti. Och behll ytor s att snskottare kan tippa sina snmassor. elisabet nslund
GE PLATS FR SN
ARKITEKTEN / 09 / SEPTEmbER 2013 / kommenterat / 45
Vrdig vila
tusen kvadratmeter vitt papper bildar ett bljande, ytande och meditativt rum hgst upp i Konstakademin. Utstllningen Ytbdd rymmer arkitekturprojektet Levande vila, av studenterna Aron Fidjeland och Axel Wolgers. De undersker och freslr nya stt att ta hand om dda och efterlevande d allt er vljer en borgerlig begravning. I deras nya typ av ceremoniella rum r avskedet stommen i den rumsliga berttelsen. Svalrummet blir en vrdig plats fr vila fr den avlidne, en plats dr ngon tnder ett ljus varje kvll i vntan p begravningen. Som ett avsked och ett fr, ett sigill och en puppa beskriver studenternas ett frslag till biologiskt bror. Det tcks ver den avlidna och fr tankarna till en bdd av lv. Utstllningen Ytbdd pgr till den 29 september. P Konstakademin, Fredsgatan 12 i Stockholm.
nina gunne
foto: tord-rikard sderstrm.
Mnga tankar men f lsningar fr hllbarhet

Att dela blev ordet fr dagen nr tankar utbyttes under Future Perfect p Grinda. Vi vill ta in medborgarna i planeringen. Men mnga som ska ytta in i staden som planeras r inte fdda n. Eller s bor de lngt drifrn. Vi vet helt enkelt inte vilka brukarna r. nd mste planeraren frska frutse framtiden och mnniskorna i den. Dilemmat kring medborgardialoger kom upp under Future Perfects andra dag som hade arkitektur och design i fokus. Men om en stad ska yttas bit fr bit, under en lngre period, och de boende yttar med, blir situationen frsts en annan. Viktoria Walldin, antropolog anstlld p White, har gjort intervjuer med Kirunabor infr ytten av staden. En stor frga under dagen blev ocks att dela och samnyttja: Om vi kunde dela mer p vra ytor, anvnda dem sparsammare, vore det ett steg i en hllbar riktning och i att mta trycket nr stderna vxer. Mindre diskussionsgrupper formerades snabbt av effektive moderatorn John Manoochehri, grundare till Future Perfect. Dr blev samnyttjande och terbruk av ytor ett av era teman. Nya och gamla tankar och strategier kom upp. Som att bygga mindre bostadsyta per person och istllet lgga er kvadratmetrar p gemensamma ytor, att utnyttja offentliga lokaler, som skolor, till era syften under dygnet, ngot som gjordes i stor skala i Storbritannien under en stor nationell upprustning av skolbyggnader fr ngra r sen. Att se hur kontorsytor kan gras mer effektiva och samnyttjas fr olika funktioner under dygnet. Till Future Perfect kom mnga nytnkande arkitekter, forskare, experter och debattrer fr att tillbringa tre lnga dagar i skrgrdsmilj. Inte mnga politiker eller byggherrar tar sig tiden som krvs. Alexander Bard menade i och
Om vi kunde dela mer p vra ytor, anvnda dem sparsammare, vore det ett steg i en hllbar riktning och i att mta trycket nr stderna vxer.
fr sig att politiker inte behvs. De tnker fr lngsamt. Ju mer de lgger sig i desto mer str de. Han vill ifrgastta hela dikotomin produktionkonsumtion och menar att samgande och -nyttjande kan erstta det individuella gandet.
foto:nina gunne
Viktoria Walldin, antropolog anstlld p White, har stor erfarenhet av medborgardialoger. Senast har hon genomfrt sdana i Kiruna infr stadens flytt.
ARKITEKTEN / 0? / mNAD 200? / 47
foto: ana rodrguez vzquez
Future Perfect r en plattform fr mnga discipliner att mteas kring framtidens hllbara samhllen. Nya infallsvinklar och kontakter uppstr under konferensen.
Distribueras av Carlsberg Sverige AB. Konsumentservice 020-78 80 20. www.carlsbergsverige.se Alkoholhalt 4,8 % vol.
Seminarierna ringar in en lng rad utmaningar, men fastnar ltt dr. Viktig kunskap och nya ider behver komma fram till rtt person. Som hur tta men grna stder kan ge plats fr de fr ekosystemet viktiga bina att pollinera och frka sig, ett stt att frena de olika starka stadsbyggnadsrrelser som nns idag, mellan den glesa grna staden, och den tta. Och hur mycket makt har arkitekter att frndra? Vi br fokusera p att deniera och lsa problem p en arkitektonisk niv inte bara zooma ut, menade Stefan Sjberg frn Kjellander Sjberg.
Han berttade om kontorets arbete med ett kvarter i rsta som innehller mnga niver av hllbart boende och livsstil. Konkret design och arkitektur r troligen det bsta sttet att pverka strre kunder och byggherrar, andra stder och lnder. Genom att visa i full skala.
nina gunne
MYCKET SMAK. LITE KOLHYDRATER.
Future Perfect Festival. 1517 augusti. P Grinda i Stockholms skrgrd.
Alkohol i samband med arbete kar risken fr olyckor.
Bra avstamp infr paradigmskifte

Svenskt byggande str infr stora frndringar. En ny bok ger bra bakgrund och ledtrdar om vart det r p vg, skriver Elisabet Nslund. Frn 40 miljarder i utgifter per r till 40 miljarder i intkter. Frn statens utgiftspost till statens kassako. Siffran speglar vl hur synen p byggandet har ndrats i Sverige de senaste 20 ren. I denna marknadsstyrda men fortfarande statsreglerade verklighet skapar planerarna sitt handlingsutrymme s gott de kan och frvaltar traditionerna frn den era nr svensk planering i form av social ingenjrskonst hade vrldsrykte. Planning and Sustainable Urban Development in Sweden r angelgen lsning (p engelska) fr den som vill f en rapport var svensk planering benner sig idag. Ngra ledtrdar vart den r p vg nns ocks men det mesta spekulerandet lmnas t lsaren. Innehllet r strukturerat tv delar; i den frsta tar fyra vergripande kapitel upp planeringens kontext och system samt sociala och miljmssiga perspektiv. Planering handlar ytterst om att kontrollera frndring, skriver professorerna Carl-Johan Engstrm och Gran Cars i bokens inledande artikel. Efter att ha beskrivit 1900-talets historiska utveckling fram till dagens situation landar de i en optimistisk tro p kommunal planering och dess pragmatiska, processinriktade modell. Frutsttningarna fr att den ska fungera bra i framtiden r att frbttra versiktsplanen som verktyg, skapa nya arenor fr samarbete mellan byggandets aktrer och se till att kommunerna tar initiativet i stadsutvecklingen, som idag ofta leds av exploatrer. Andra artiklar behandlar exempelvis regional planering, kulturell mngfald i planeringen, urbanpolitik, renssansen fr offentliga rum, planeringslagstiftningens historia och bostadspolitik. Lsaren fr mnga aspekter p planeringens teori och praktik, skrivna av en rad forskare och praktiker. Deras kompetens nns inget att anmrka p. Dremot str det klart att diskussionen om akademikers ofrmga att skriva populrvetenskapligt ocks r relevant fr samhllsplanerare. Medan vissa av bokens frfattare pedagogiskt och intressevckande driver frgor skriver andra... lite svrgenomtrngligt. Och det r synd: fysisk planering omgrdas ltt av en trk-nimbus trots att det i grunden handlar om hur samhllet ska vara beskaffat. Boken hade snarare behvt popularisera mnet n understryka dess seriositet. Del tv bestr av praktiska exempel p det som ftt kinesiska borgmstare de senaste tio ren att vallfrda till Hammarby Sjstad: hllbar stadsutveckling. Att den sortens planering nns och frodas p er stllen n i Stockholm visar artiklarna om miljonprogramsrenovering i Ume, nytnkande kring fjrrvrme i Vsters och bilsnl planering i Lund. Sammanlagt 15 projekt, frn Kiruna till Malm med ett avslutande avsnitt om hllbarhetscertiering av stadsdelar, r de avsiktligt eller inte ett vertygande inlgg fr att lta kommunerna fortstta styra byggandet i nskad (miljvnlig) riktning, ngot som en utredning om kommunala s kallade srkrav vill stoppa. Ur den och de vriga knappt 30 utredningar som bostadsminister Stefan Attefall har initierat ska konkreta frslag vaskas fram och ta form i trefyra propositioner som presenteras under vintern. Ministern hoppas kunna lagstifta nsta sommar. Hans uttalade ml r mer makt t marknad och stat, min-
Planning and Sustainable Urban Development in Sweden. Redaktrer: Mats Johan Lundstrm, Charlotta Fredriksson och Jacob Witzell. Sprkgranskare: Helen Runting. Utgiven av Plan, Freningen fr samhllsplanering.
Dremot str det klart att diskussionen om akademikers ofrmga att skriva populrvetenskapligt ocks r relevant fr samhllsplanerare.
dre t kommuner som han anser str i vgen fr kat bostadsbyggande. Oavsett nya lagar str svenskt byggande infr ett paradigmskifte. Det r ndvndigt att hitta nya former varfr inte Engstrms och Cars freslagna initiativ? fr en frndrad verklighet. Boken r ett bra avstamp infr den debatten.
elisabet nslund
ARKITEKTEN / 09 / SEPTEmbER 2013 / kommenterat / 49
Ett sjlvklart val vid fastighetsanpassning!
Arkitekturgalleriet i Gamla stan, Stockholm.
Fira nya Arkitekten med oss!

Den 22 oktober kl 1619 r det release av det frsta numret av nya Arkitekten. Du som r medlem i Sveriges Arkitekter r vlkommen att fira med oss! Kom och mingla en stund med redaktionen, premirtitta i den nya tidningen och trffa kollegor. Plats: Arkitekturgalleriet, Munkbron 3, Stockholm. Alla medlemmar i Sveriges Arkitekter r vlkomna, men vi vill att ni franmler er senast 15 oktober till osa@arkitekt.se.
ARKITEKTFIRMA VERLTES!
Arkitektrman bildades i brjan p 80-talet och har sedan dess varit verksam inom ombyggnad, renovering och byggnadsvrd i framfrallt offentlig milj. Ca 79 verksamma (inkl 2 delgare) med omsttning p ca 1012 MSEK per r. verltes p grund av pension.
Etac OptimaL armstd

Besk www.etac.se fr mer information!
Vid intresse hr av er till advokat Peter Slawinski enligt nedan: peter.slawinski@roslinlaw.se, Tel dir. 08-660 85 17
NOMINERAD TILL: SVENSKA DESIGNPRISET 2013 BOKEN OM
Sveriges naturum!
Vldalen Fulufjllet
Abisko
Ammarns Hemavan
Hga Kusten
nge
Rabatt till Arkitekturs prenumeranter och medlemmar i Sveriges Arkitekter!
Dalarna
Frnebofjrden
Vrmland Nationalparkernas hus Kosterhavet Vnerskrgrden Tkern Stendrren
Hornborgasjn
Sommen Vstervik Fjrs Brcka Gettern Store Mosse Trollskogen Gotland Kronoberg Kullaberg Blekinge Sdersen Vattenriket Skrylle
Ottenby
ISBN 978-91-86
Stenshuvud
9 789186 05
Sedan 1970-talet har Naturvrdsverket byggt beskscentra, s kallade naturum, i anslutning till ngra av det svenska landskapets prlor. Som Abisko, Hemavan, Fulufjllet, Hga Kusten, Tkern, Hornborgasjn, Kosterhavet, Stenshuvud och Store Mosse. Det har blivit en unik satsning p arkitektur som saknar motstycke i Sverige. Avancerade utstllningsbyggnader och det bsta av Sverige i frening. 13 av sammanlagt ett 30-tal naturum presenteras ingende i boken med nra 150 nytagna fotograer av ke E:son Lindman, ett rikt ritningsmaterial och texter av Claes Caldenby, Mark Isitt och Tomas Lauri. Parallella texter p svenska och engelska.
Situationsplan 1:4000
Vattenriket
Naturum Vattenriket Size: 1,050 m 2 Completed: 2009 Architect: Fredrik Pettersson, for White Arkitekter AB
Naturum Vattenriket Storlek: 1050 m Frdigt: 2009 Arkitekt: White arkitekter AB genom Fredrik Pettersson
2
The vital importance of water is made abundantly clear by the Kristianstads Vattenrike Biosphere Reserve. In a manner of speaking, water is everything. Or rather, water functions in a very special kind of way round about the Helge river. It is one of those well-functioning ecosystems, a wetland which gives far more than it takes. People living here have for centuries derived great benefit from the wetland. It nourishes banks and fields. The wetland flanking Helge is so low-lying in relation to sea level, indeed partly below it (the lowest point in Sweden, 2.41 metres below sea level, is located here). The breadth of the river varies enormously in the course of a year. The water level fluctuates by something like 2 metres. In winter and spring the river bursts its banks, drying out as summer approaches. Helge can shift from a few metres in breadth to several kilometres. This wetland is full of life. This is the sole Swedish habitat of fen ragwort, a small but bright yellow flower which sets the watermeadows a-shimmering. There is a great deal of biodiversity and variety here, ranging from the white-tailed eagle circling overhead to an unusual multitude of dragonflies and microscopic molluscs. Building in a wetland, now matter how well-functioning ecologically, is no easy matter. Wetlands and buildings dont belong together. When building work was due to start on the Vattenriket Naturum, for which White had submitted the winning entry in an invited competition, firm ground proved to be further down than had been supposed. At the point where they wanted to the building to be, the mud was 30 metres thick, so the Naturum was moved nearer one of the banks and its footprint
vattenVattens betydelse fr liv r sjlvklart i Kristianstads vatten rike. P stt och vis r vattnet allt. Utan det finns ingenting. Eller rttare sagt: vattnet fungerar p ett alldeles speciellt stt runt Helge . Det r ett av dessa vl fungerande ekosys ekosystem, en vtmark som ger mycket mer n vad den tar. ven de boende runt om har under mnga hundra r haft stor nytta av vtmarken. Den sknker nring till strnder och krar. Vtmarken runt Helge ligger s pass lgt i frhl frhllande till havet, bitvis under det (Sveriges lgsta punkt, 2,41 meter under havsytan, finns dr). n vxlar kraftigt i bredd under ett r. Vattenfldet varierar uppemot tv meter i hjd. Under vinter och vr svmmar det ver, fr att torka ut framt sommaren. Helge kan skifta frn ngra meter i bredd till flera kilometer. I vtmarken frodas livet. Dr finns den fr platsen unika blomman Gullstnds, liten men intensivt gul, som fr strandngarna att skimra. Artrikedomen och variationen r stor, alltifrn havsrnen som slr sina lovar i skyn till ovanligt mnga trollslndor och mikroskopiska mollusker. Att bygga i en vtmark r, hur bra den n fungerar ekologiskt, inte enkelt. Vtmarker och byggnader hr inte ihop. Nr naturum Vattenriket, som White vann den inbjudna tvlingen om, skulle brja byggas visade det sig vara lngre ned till fast mark n vad man tnkt sig. Dr man ville placera byggnaden var det 30 meter dy innan man ndde botten. Man flyttade drfr naturumet nrmare ena stranden och minskade dess fotavtryck. Men stadiga lnga betongplar gick inte att undvika. Det fanns inte mnga byggnadsverk att relatera till, ingen byggnadskultur att ta fasta p. Naturum Vattenriket stter sina egna grnser fr vad en byggnad r. White har
Naturum Visitor Centres in Sweden | 145
Ottenby
Ottenby
Section and floor plan 1:300
FAKTA: Utgivning juni 2013, schweiziskt hrdband, 240 * 275 mm, 190 sidor, ISBN 978 91 86050 80 1. Boken ges ut av Arkitektur Frlag i samarbete med Naturvrdsverket. Pris: Tidskriften Arkitekturs prenumeranter och medlemmar i Sveriges Arkitekter 345 kr. Ordinare pris 395 kr. Priser inkl frakt inom Sverige.
Sveriges naturum | 74
Sektion och plan 1:300
Site plan 1:4000
Tkern
BESTLL BOKEN HR: Webb: webbshop.arkitektur.se/nyheter Telefon: 08-702 78 57
Krnikr: Madeleine Brandin, madeleine@arkitekturpoesi.com
ARKITEKTEN / 09 / SEPTEmbER 2013 / krnika / 51
en skicklig simmare
tt vara stadsarkitekt r det roligaste som nns. Ibland kallas det kommunarkitekt, bygglovchef eller andra phittade namn. Stadsarkitektens roll har ndrats frn mbetsman till tjnsteman. Att vara stadsarkitekt r ocks ett av de svrare uppdragen i en kommun. Det r mycket utsatt, ofta stressigt. Rena skrselden ibland. Stadsarkitekten sitter p planen omgiven av spelare. De r politiker, de r allmnheten, det vill sga de som skriver arga insndare, de r byggherrar och deras arkitekter, det vill sga stadsarkitektens yrkeskollegor. Det gller att passa p bollarna. En stadsarkitekt r en tredjedel arkitekt, en tredjedel jurist och en tredjedel psykolog. Arkitektkompetensen och att kunna plan-och bygglagen, miljbalken mm r basen. Men, tro mig, den byggda miljn berr mnniskors innersta. Mnga sitter och grter hos stadsarkitekten fr att grannen ftt bygga en takkupa och kan titta ned p mig, dr jag nyss satt och drack kaffe p kkstrappan i morgonrock medan vinden susade i tallarna. Eller fr att grannen byggt ett s fult hus, i tre vningar, med fasadbelysning, som frstr hela nrmiljn. D mste man p psykologvis dela ut pappersnsdukar, lyssna, trsta och medla. Mnga ofrtter, frustrationer eller tillkortakommanden tar man ut p byggenskapen i nrmiljn. Den fjrde ndvndiga frdigheten r att vara pedagog. Frst mste man bygga upp ett frtroende hos politikerna i byggnadsnmnd och kommunstyrelse. De mste lita p att stadsarkitekten kan ngot som de tycker r vrdefullt. Genom att tillsammans titta p mnga hus och gatumiljer, utfrligt frklara vad som r bra och dligt och varfr, stimuleras intresset. Stadsarkitektens entusiasm mste vara stark och smittande. Sen ska man ha rat mot marken. Lyssna efter vad som blivit uppskattat och vad som ogillas. Politikerna fretrder dem som bor i husen och arbetar i stadsmiljn. De kan vara verkligt svra att jobba fr. De vill inte prata estetik, de vill ibland favorisera vissa skande. Tillsammans med politikerna ska man titta i backspegeln, gra en rundresa med buss och se hur de fattade besluten fallit ut i verkligheten.
illustration: claes larsson
Den byggda miljn berr mnniskors innersta. Mnga sitter och grter hos stadsarkitekten...
Den pedagogiska talangen mste ven anvndas mot arbetskamraterna. De mste frst uppgiften och hur de ska tala med de bygglovskande. Den strsta yrkesskickligheten besitter den som ser till slutresultatet och inte r en paragrafryttare. Kan huset bli ett tillskott till miljn? Om s r fallet, baxa igenom rendet, tj vid behov p planbestmmelserna. Om inte, s fresl skanden konkreta frndringar. Gr det inte vgen, s gr en sammanvgd bedmning av mindre avvikelser eller ta till portalparagraferna om lmplig utformning och helhetsverkan, och rekommendera nmnden att begra omarbetning eller avsl anskan. Lr planarkitekterna att skriva planbestmmelser som funkar. Det kan de ofta inte. Fr att frst konsekvenserna mste man ha sysslat med bygglovgivning och helst ven ha ritat hus sjlv. Precis som stadsarkitekten. Att vara stadsarkitekt r att simma som en sk mellan skren. Kunna vja fr hindren och hitta nya utvgar. Och det kan verkligen vara det roligaste arbete man kan tnka sig!
Madeleine Brandin r arkitekt och frfattare. Hon har tidigare arbetat som planarkitekt och turistchef i Trelleborg och som stadsarkitekt och stadsbyggnadsdirektr i Vellinge.
52 / tips / ARKITEKTEN / 09 / SEPTEmbER 2013
Redaktr: Rebecka Gordan, rebecka.gordan@arkitekt.se
landskap med stor spnnvidd

Med utstllningen (Land)skapa vill SLU Alnarp ge ett smakprov p den senaste landskapsarkitekturen. Sex studier och projekt samt fyra aktivistprojekt stller frgor som kan begreppen allemansrtt och vildmark tillmpas i staden? och hur kan ett industriellt hamnomrde g frn farligt till hrligt?. Form/Design Center i Malm, till den 20 oktober.
foto: stadsmuseet
om urbant terbruk
ppelviken p omslaget till tidskriften Hem i Sverige r 1927.
om ppelviken
I samband med en utstllning om ppelviken i Bromma har Stockholms stadsmuseum bjudit in arkitekten Helena Hambraeus fr att frelsa om trdgrdsstadens arkitektur, frgsttning och trdgrdar. Stadsmuseet, den 3 oktober.
Int|AR. Difficult Memories: Reconciling Meaning djupdyker i den svra frgan hur vi ska ta oss an platser som rymmer minnen av traumatiska hndelser. Kan de ignoreras och byggas ver, kan de frmja en frsoning och vilka berttelser frloras nr ett minne blir till arkitektritat monument? Int|AR r en rlig tidskrift dr redaktrerna Markus Berger och Liliane Wong fokuserar just p teranvndning inom arkitektur: bevarande, konservering, alternering och ingripanden. Publikationens sexton esser spnner frn ett tortyrcenter i Phnom Phen som omvandlats till folkmordsmuseum till en parkeringsplats i Nantes som gjorts om till offentlig minnesplats ver den franska slavhandeln. Rhode Island School of Design, 2013.
City as Loft. Adaptive Reuse as a Resource for Sustainable Urban Development portrtterar trettio omrden vrlden ver dr hamnen, jrnvgens och industrins maskineri bytts ut mot konstnrlig verksamhet, bostder och handel. Med intervjuer, fotografier, grafik och texter av svl praktiker som teoretiker beskriver boken de historier, invnare och koncept som varit betydelsefulla i omvandlingen. Redaktrerna Martina Baum och Kees Christiaanse sammanfattar detta terbruk dr en historisk frankring sammanfltas med flexibilitet och ppenhet fr nya behov med ordet loft. Deras utgngspunkt r att denna process, som ofta mynnar ut i gentrifiering, trots allt har positiv inverkan p vra stder. Gta Verlag, 2013.
Urban Catalyst. The Power of Temporary Use r en underskning av ett antal platser i Europa som stadsplanerare och fastighetsmarknad nnu inte gett sig p. Omrden s informella att konstgallerierna, svartklubbarna och smfirmorna fortfarande kan leva och vxa utan att ngon lgger sig i. Bokens syfte r att belysa hur stadsplaneringen kan infrliva dessa informella processer, och vad arkitekter och planerare kan lra av de temporra brukarna. I forskningsteamet bakom kartlggningen ingr bland andra urbansociologen Saskia Sassen och arkitekturteoretikern Jesko Fezer. Redaktrer r Philipp Oswalt, Klaus Overmeyer och Philipp Misselwitz. DOM publishers, 2013. rebecka gordan
Pratar sig frn Lissabon till Hjo

PODDRADIOPROgRAm: staden
Finns p Itunes, i appen Podcaster och p staden.arkitekt.se.
bYggemenskaper
I Tyskland satsas det stort p byggemenskaper, vilket ses som en viktig del av nya hllbara stadsdelar. Freningen fr byggemenskaper arrangerar nu med Tysk-Svenska HK och Sveriges Arkitekter en studieresa till Berlin och Hamburg 1012 oktober. Sista anmlan den 20 september.
milJonFokus
Var ska vi brja, och ska vi gra sdant som inte r ekonomiskt frsvarbart? S inleds konferensen Utveckla miljonprogrammet. Sprvagnshallarna i Stockholm, den 15 oktober.
Det handlade om en personlig drivkraft, en lust att blottlgga stder, sger Dan Hallemar, chefredaktr p tidskriften Arkitektur som tillsammans med urbanhistorikern Hkan Forsell leder den nya podcasten Staden. De tv vnnerna hade ofta diskuterat hur det fysiska livet i stder har en idmssig och arkitektonisk bakgrund. Fr ett r sedan rkade Sveriges Arkitekters nuvarande kommunikationschef hra deras samtal, och freslog en podcast, gemensamt
nansierad av Sveriges Arkitekter och Arkitektur frlag. Hittills har Staden tagit lyssnarna till Kiruna, Lissabon och Hjo. Var resan gr framver r inte helt bestmt, men klart r att det blir ett program i veckan och att Berlin, Borlnge och Tammerfors str p tur. Upplgget r att ngon av dem nyligen har varit i staden, eller s r de p plats, och s resonerar de kring vad de upptckt. Jag hoppas att arkitekter och stadsbyggare ska gilla det, men mlet r att rikta oss till alla som ngonsin varit i en stad och undrat varfr den ser ut som den gr, sger Dan Hallemar.
rebecka gordan
Dan Hallemar och Hkan Forsell leder den nya podcasten Staden.
foto: anna blomberg
foto: moa karlberg
ARKITEKTEN / 09 / SEPTEmbER 2013 / tips / 53
Utstllningen Light Houses samlar trettiotv unga nordiska arkitektkontor. Frn vnster och medsols, verk av Anttila Oiva Architects, Arkitektstudio Widjedal Racki, Elding Oscarsson, General Architecture, In Praise of Shadows Architecture och Hollmen Reuter Sandman Architects.
Norden i skulpturalt format

UTSTllNINg: light houses. ung nordisk arkitektur
15 oktober16 feb 2014, Arkitekturoch designcentrum i Stockholm.
I den nordiska paviljongen under Arkitekturbiennalen i Venedig 2012 visades ett urval av unga arkitektkontor frn Sverige, Norge och Finland. Formatet fr de trettiotv inbjudna kontoren var att skapa ett skulpturalt verk i ett givet format. De ck i uppgift att uttrycka krnan i bde sin egen och i den nordiska arkitekturen och skulle samtidigt ha biennalens vergripande tema Common Ground i tankarna.
Satsningen sammanfll med 50-rsjubileet av uppfrandet av den nordiska paviljongen, ritad av Sverre Fehn och verken skulle drfr st i samklang med paviljongens arkitektur. Efter en tid p Finlands arkitekturmuseum kommer nu utstllningen Light Houses, kurerad av Peter MacKeith, till Arkitektur- och designcentrum i Stockholm. Utstllningen r en utbyggd version av den som visades i Venedig och nu pongteras ocks de utmaningar som arkitekter i vrlden str infr idag; sociala, ekonomiska och miljmssiga.
nina gunne
Anu Puustinen och Ville Hara frn Avanto Architects med verket White Box.
foto: ilari jrvinen
foto: ilari jrvinen
54 / tips / ARKITEKTEN / 09 / SEPTEmbER 2013
nYppnat
arkitektur och konst som lker

Att konst och arkitektur kan ha stor betydelse fr lkandet inom vrden har en lng tradition. Men processerna frndras, vilket Centrum fr Vrdens Arkitektur nu vill diskutera under en temadag om mtet mellan konst och arkitektur inom vrd och omsorg. Chalmers Arkitektur i Gteborg, den 15 oktober.
krishantering
Hur bygger vi ett samhlle som r tillrckligt robust fr att klara en katastrof? Den tredje delen i Arkitekter utan grnsers och Swecos gemensamma seminarieserie fokuserar p arkitektens utmaningar i samband med kriser som jordbvningar, torka och versvmningar. Swecohuset i Stockholm, den 15 oktober.
samhllsbYgge
P Vrderings-, Lantmterioch Samhllsbyggnadsdagarna str infrastruktur, byggteknik, fastighetsrtt, lantmteri och stadsbyggnad p agendan. Folkets hus i Stockholm, 1617 oktober.
foto: anders kristensson
En kickstart fr den nya stadsdelen Kvillebcken r saluhalVid Vgmstarplatsen i Kvillebcken p Hisingen len tnkt att bli. Runt omkring i Gteborg. Ansvarig arkitekt: Gustav Appell, r det byggarbetsplats men halGustav Appell Arkitektkontor. len r ritad fr att tla frndringar, bde i omrdet och inne i hallen. Det repetitiva i fasaden gr den ltt att bygga om och det ohierarkiska i den, utan tydligt gestaltad entr, ger en tacksam struktur i den rrliga staden. En nedtonad interir bildar ram fr de brokiga verksamheterna, tegel och andra robusta material ska klara slitage. Den kurvade trappan bryter gestaltningens symmetri och tillfr dynamik.
SAlUhAll: Kville saluhall elisabet nslund
Stadsskogsskolan i Alingss blev Nordens frsta nollenergiskola nr den invigdes i augusti.
Besk i Bergslagens industrisamhlle

SEmINARIUm: modernismen i bergslagen. om stadsomvandling, stl, plt och handelseXpansion
2425 oktober p Hotel Galaxen och Domnarvsgrden i Borlnge.
passivhus i Fokus
P Passivhus Norden 2013 kommer nordiska och europeiska experter presentera och diskutera den senaste utvecklingen och framtida mjligheter fr lgenergibyggnade. Srskilt fokus fr i r r befintliga flerbostadshus. Chalmers konferenscenter i Gteborg, 1517 oktober.
Denna tredje del i seminarieserien Modernismens Bergslagen stter ljuset p industristadens modernistiska arkitektur och bebyggelsemnster.
Industrisamhllets nya bebyggelsetyper innebr inte enbart gruvor, pappersbruk och jrnverk utan ocks utbyggnaden av vlfrdsstaten i form av exempel sjukvrd och jrnvgar. Frsta dagen gnas t stadsbyggnad i Bergslagens brukssamhllen, fre och efter externhandelns intg i regionen. Dag tv innebr ett besk p SSAB/Domnarvet, industrianlggningen som fre stlkrisen i slutet av 1970-talet
sysselsatte 6300 dalkarlar i Borlnge med omnejd. Modernismens Bergslagen r ett av temana i Bergslagssatsningen, en lngsiktig satsning p turismdriven tillvxt kring industrihistoriska miljer. Initiativtagare r Riksantikvariembetet och lnsstyrelserna i Bergslagen samt Uppsala universitet. Intressefreningen Bergslaget har det operativa uppdraget.
elisabet nslund
foto: elisabet nslund
ARKITEKTEN / 09 / SEPTEmbER 2013 / tips / 55
Vardagsrummet som funktionalistiskt ideal

UTSTllNINg: Folkhemmets rum: vardagsrummet
Visas tills vidare, Nordiska museet i Stockholm.
Bidrag frn
Helgo Zettervalls fond

Fonden lmnar ekonomiskt bidrag till svenska hgskoleutbildade arkitekter som p grund av lder eller sjukdom behver hjlp. Bidrag lmnas ven till hjlpbehvande nkor/ nklingar och efterlevande minderriga barn efter arkitekter med nmnda utbildning. Maximalt belopp som utdelas per skande r 44 500 kr. Fonden lmnar ekonomiskt bidrag till svenska hgskoleutbildade arkitekter som pga lder eller sjukdom behver hjlp. Bidrag lmnas ven till hjlpbehvande nkor/nklingar och efterlevande minderriga barn efter arkitekter med nmnda utbildning. Maximalt belopp som utdelas per skande r 44 500 kr. Sista anskningsdag: 15 oktober 2013 Anskan skall innehlla redogrelse fr skandes samt makes/makas /sambos inkomster och fr minderriga ven frldrars inkomster. Ange ocks om bidrag frn andra fonder/stiftelser erhllits och de frhllanden i vrigt som beropas fr bidraget. Frhllandena skall styrkas genom kopior av examensbevis, lkarintyg, skattebesked eller motsvarande. Besked i rendet lmnas i december 2013. Anskningsblankett och mer information hittar du p: www.sfv.se Stiftelsen Helgo Zettervalls fond Statens fastighetsverk Box 2263 103 16 STOCKHOLM
IfoElectric_Arkitekten_90x114_IfoElectric_AoB_90x130 2013 09 10 21.51
Med drygt sex miljoner kulturhistoriska fotograer r Nordiska museets bildsamling strst i Sverige, och nu har museet grvt i arkiven efter bilder p folkhemmets rum. Med en bokserie som kom i vras och en fotoutstllning i fem steg undersks vart och ett av de fem rummen: kket, sovrummet, badrummet, tvttstugan och vardagsrummet som r frst ut. Det var p 1930-talet som
idn om vardagsrummet som hemmets centrum vcktes, ett rum fr moderna mnniskor och nya levnadsmnster. Varken nrummet, som hade anvnts vid hgtider, eller kket, som varit den vardagliga samlingsplatsen, stmde med de nya funktionalistiska idealen. Det skulle drja innan iderna slog igenom p allvar. Men p 1950talet vergav svenskarna slutligen nrumstanken, och brjade mblera p rtt stt. Bakom de 30-tal fotograerna str ngra av tidens frmsta fotografer, som Karl Heinz Hernried, Erik Holmn och Karl Erik Granath.
rebecka gordan
foto: erik holmn/nordiska museet
6 nya modeller med sensor!
rrelse fr ljus
Sockel i vitt underhllsfritt porslin, kapslingsklass IP44. Du ser det nya sortimentet med inbyggd rrelse- och dagsljusdetektor p www.ifoelectric.com
Tel 0456-265 00 / www.ifoelectric.com
Det funktionalistiska vardagsrummet skulle anvndas av hela familjen varje dag. Nu undersks det i en fotoutstllning p Nordiska museet.
Besk oss p Elmssan/Kistamssan 23-24 oktober. Monter E:17
Vi gick efter vilka utblickar som fanns och s fick det bli en byggnad efter det, sger arkitekten sa Flarup Kllmark. sterhaningesalen r en neutral ceremonilokal fr begravning med tillhrande bisttnings- och mottagningsrum.
Omfamnande
AvSkED
Neutralt utformat, flexibelt inrett och trstande ven fr dem utan tro. sterhaningesalen r en av de nya ceremonibyggnader som tillkommit i och med att de borgerliga begravningarna blivit allt fler. Text: Rebecka Gordan. Foto: Mikael Olsson.
>>>
Landskapsarkitekten Monica Sandbergs vattenspel i stl och granit ska pminna om naturens eviga kretslopp. P frgrden r vxtligheten vald fr att accentuera den redan befintliga, flja markens former och samspela med berghllarna.
sa Flarup Kllmark frn A-sidan arkitektkontor och Monica Sandberg frn Landskapsgruppen har samarbetat kring flera neutrala begravningsbyggnader. De tjrade kyrkspnen i gran r en hlsning till sterhaninge kyrka som har anor frn 1320-talet.
om kupade hnder, likt barndomens trygga koja. S ska den upplevas, sterhaningesalen, dr den str i slnten framfr en hstgul ng. Vi ville ge de srjande en knsla av att livet fortstter. De ska f med sig ett vackert minne, inte ngot skrmmande. Fr det r ju inte dden som r svr utan att leva kvar med sorgen, sger arkitekten sa Flarup Kllmark nr vi slr oss ner i den ljusa ceremonilokalen. Tillsammans med landskapsarkitekten Monica Sandberg str hon bakom det tidstypiska projektet. En neutral begravningsbyggnad vid en neutral begravningsplats. Beslktad men nd vsensskild frn de kristna kapell som med de religisa symbolerna vertckta eller bortplockade fram tills nu anvnts fr borgerliga begravningsceremonier. Det nns en allvarstyngd stramhet i dem som inte stmmer med det vi vill frmedla. Nu handlar det om hopp och frtrstan, att skapa en ljus och mjuk milj, sger Monica Sandberg.
Att ldre tiders kapell ibland varit dystra hnger samman med tron p ett liv efter dden. Begravningen kunde vara mrk eftersom man tnkte sig en ljus fortsttning fr den som gtt bort. Men den vertygelsen delas av allt frre. Faktum r att de borgerliga begravningarna mer n fyrdubblats sedan kyrkan skiljdes frn staten r 2000, frn 2 procent till strax ver 9 frra ret. Sveriges Begravningsbyrers Frbund, som str bakom siffrorna, frutspr en fortsatt kning eftersom det frmst r unga som lmnar kyrkan. Dessutom vill allt er ha en mer personligt utformad ceremoni. begravning i en lokal utan religisa symboler r en lagstadgad rttighet. Det r kyrkans frsamlingar och samflligheter, med undantag fr Stockholms och Trans kommuner, som sedan r 2000 har ansvar fr att tillhandahlla dessa rum. Och nu brjar det allts byggas nytt. Arkitektens enkt till Svenska kyrkans stift visar att elva nya neutrala ceremonibyggnader invigts sedan millennieskiftet. Alla efter 2005, och minst fyra nya r p gng. sa Flarup Kllmark och Monica Sandberg har bda lng erfarenhet av att rita kyrkor och kyrkogrdar och de konstaterar att de tillts vara friare i utformningen av de nya neutrala rummen. Hr kan de g ett steg lngre och ska sig fram, eftersom det inte nns ngot facit. Kyrkan har erfarenhet av att mta srjande och frstr hur viktig gestaltningen r. Det ger oss ett konstnrligt utrymme som r sllsynt idag, sger sa Flarup Kllmark.
Vi ville ge de srjande en knsla av att livet fortstter. De ska f med sig ett vackert minne, inte ngot skrmmande.
I mitten av ceremonirummet har sa Flarup Kllmark placerat ett hgsmalt fnster, som hon kallar en strimma av hopp: Fr troende fortstter livet efter dden, fr icke troende kan denna symbolik visa p vgen framt, att livet mste fortstta levas hur svrt det n r.
>>>
i sterhaninge, en skrgrdskommun sder om Stockholm, vcktes tanken p en neutral begravningslokal i slutet p 1990-talet. Nr de tv arkitekterna tillsammans med den nu bortgngne projektledaren Bengt Krusemo ck uppgiften r 2002 startade de med att intervjua en mngd personer, frn regionens begravningsentreprenrer till dess imamer. Lokalen skulle vlkomna alla vilket resulterade i en exibel inredning eftersom olika trosriktningars ceremonier ska vara riktade t olika vderstreck. Byggnaden, som invigdes i oktober frra ret, r helt utan religisa symboler. Fr den som nskar kan sdana projiceras p vggen i den stora salen. Tanken r ocks att man ska kunna visa videohlsningar frn slktingar som inte kan vara p plats. sterhaningesalen r okonventionell p era vis. De yttbara bnkraderna r inte raka utan krkta s att de srjande kommer nrmre varandra. Kistan str p sidan, inte som traditionsenligt i mitten, fr att den som leder akten ska ta plats i centrum. Den
grnskande frgrd som Monica Sandberg utformat r ocks tnkt att fokusera p de som lmnats kvar, bland annat med hjlp av en vldig trdkrona vid ingngen som ska knnas skyddande fr sllskapet under nr eken vl vxt upp. nr vi promenerar bort lngs den mjukt bjda grusgngen str det klart att det handlar om en ny, men ocks vldigt speciell arkitektuppgift. Man engageras djupare. Knslan av att kunna ge ngot till mnniskor i en sdan hr svr stund ger enormt mycket, konstaterar Monica Sandberg. Fr att klara jobbet sger hon att det r viktigt att frst den stora betydelse miljn har fr mnniskor i kris. Dessutom tror hon att det kan vara bra att sjlv ha livserfarenhet, egna existentiella funderingar. sa Flarup Kllmark nickar. Jag har tnkt mycket p att sorg och sknhet nns i samma rum inuti oss. Nr det r som vackrast brjar vi grta, och det tycker jag r oerhrt spnnande.
De vitlaserade fururibborna med stapelfilt bakom, moln-armaturen och de grnkldda stolarna som ritats av den finske inredningsarkitekten Jouko Jrvisalo ska fra tankarna till naturen, och ger en god akustik. De stora fnstren r riktade mot norr fr att ge utsikt ver de solbelysta flten.
TRE ANDRA NYA NEUTRALA

foto: ulf celander
Kllered
Kllereds Ceremonibyggnad i Mlndal, Gteborg, blir Sveriges nyaste neutrala begravningsbyggnad d den invigs senare i hst. Ansvarig arkitekt Christer Malmstrm, Malmstrm Edstrm.
foto: ke e:son lindman
Tby
Ceremonibyggnaden Stillheten i Tby, Stockholm, ppnade i september r 2009. Ansvarig arkitekt Michael Hg, Tema, ansvarig inredningsarkitekt Karolina Hammar, Tema. Tby sdra begravningsplats nominerades till Sienapriset och ceremonibyggnaden till Rdfrgspriset r 2010.
foto: joaquim tarras
Net Eect
Kollektionen som tar hllbarhet och produktdesign till en ny niv. Lanseringen av Net EectTM kollektionen r en gripande pminnelse om att vacker design strcker sig bortom produkten, till historien bakom den. Fr mer information kan du ringa till oss p 020 801 801 eller flja oss p: www.interface.com, #IFneteect
Norum
Bisttningsbyggnad i Norum, Stenungsund, stod frdig i november r 2012. Ansvarig arkitekt Joaquim Tarras, Joaquim Tarras Arkitektur. Byggnaden belnades med Stenungsunds kommuns byggnadspris 2012.
Showroom: Stockholm, Maria Bangata 2 Malm, Norregatan 13
Annonse_Arkitekten_sept2013.indd 1
12-09-2013 10:24:20
62 / debatt / ARKITEKTEN / 09 / SEPTEmbER 2013
Debattredaktr: Elisabet Nslund, elisabet.naslund@arkitekt.se
Sveriges Arkitekter misslyckas i

Den inbjudna tvlingen om ett nytt Nobelcenter blir ytterligare ett steg i frsvagningen av de svenska arkitekternas mjligheter att delta i utvecklingen av ny arkitektur, skriver arkitekt Mats T Beckman. Utdelningen av Nobelprisen och mediearrangemangen kring priserna r den mest betydelsefulla rliga hndelsen fr att sprida kunskap om och ge glans t Sverige runt om i vrlden. Tv byggnader har hittills utgjort ram fr prisutdelning och fest, Stockholms Konserthus och Stadshuset. Bda r vl knda mrkesbyggnader som ritats av svenska arkitekter och som tillkommit efter arkitekturtvlingar. Nu vill Nobelstiftelsen samla sin verksamhet i en ny byggnad i centrala Stockholm och ytta prisutdelningen dit.
Elva internationella kndisarkitekter har inbjudits tvla om uppdraget. Tvlingen har inte godknts av Sveriges Arkitekters tvlingsnmnd.
Nobel Center ska bli en ny, unik offentlig byggnad, placerad i ett synligt och knsligt lge. Den blir granne med Nationalmuseums baksida och vl synlig frn era av Stockholms centrala vattenrum. Det r frga om en mycket betydelsefull och prestigefylld arkitektuppgift. Huset blir ett i raden av offentliga byggnader i Stockholm, som tillkommit med hjlp av arkitekturtvlingar. Tidigare sdana r bland annat Riksdagshuset, Rdhuset och Skogskyrkogrden. Svenska arkitekter har hittills fr det mesta varit vl representerade som tvlande och gjort avgrande insatser. Det nya centret br sjlvklart
f en arkitektonisk kvalitet vrdig ndamlet drfr r det naturligt att ordna en arkitekturtvling. Tre danska kontor, 3XN, BIG och Lene Tranberg, David Chippereld, Storbritannien, Lacaton & Vassal, Frankrike, Meili & Peter, Schweiz, OMA, Holland, SANAA, Japan, Snhetta, Norge samt Johan Celsing och Gert Wingrdh, Sverige, r inbjudna att tvla. Det nns tydligen inga andra svenska arkitekter med de kvalikationer som krvs fr att utforma en betydande offentlig byggnad. Ngra kriterier som styrt urvalet har inte offentliggjorts. Litet mrkligt i detta internationella starchitectsammanhang r till exempel att ingen av de yngre nska arkitekterna, med internationellt uppmrksammade offentliga byggnader p sina meritlistor, nns med bland de inbjudna. Arkitektur- och stadsplanetvlingar r en unik process fr att f fram goda frslag till lsningar p svra planeringsuppgifter. Tvlingarna r ocks en mjlighet fr arkitekter att konkretisera och utveckla sitt yrkeskunnande inom en srskild uppgift, en form av fortoch vidareutbildning. nda sedan 1800-talet har arkitekterna genom sina yrkesorganisationer medverkat till att arkitekturtvlingar arrangerats p ett godtagbart stt, fr de deltagande arkitekterna, fr
tvlingsarrangren och fr allmnheten. Tvlingsnmnden representerar i vid mening alla medlemmar i Sveriges Arkitekter. Den har till uppgift att bevaka att tvlingarna lggs upp och genomfrs p ett stt som r ndamlsenligt och rttvist fr deltagare och vriga intressenter, med utgngspunkt frn tvlingsreglerna. Nmndens primra uppgift r granskning och godknnande av program, upplgg och utseende av fackdomare. Utver detta gr Sveriges Arkitekters tvlingskansli arvoderade insatser i bde programskrivning och genomfrande. Det medfr naturligtvis en viss beroendekoppling till tvlingsarrangrerna. Nmnden underknner eller godknner ett tvlingsarrangemang, med utgngspunkt frn reglerna och med bedmning av vad som r okej med hnsyn till grundlggande praktiska och ekonomiska frutsttningar. Om nmnden efter noggrann prvning inte anser sig kunna godknna ett arrangemang, r det rimligt att man rekommendefoto: jeppe wikstrm
rar medlemmarna att avst frn deltagande. Den icke godknda Nobeltvlingens upplgg r p era stt ett misslyckande fr Sveriges Arkitekter. Att endast tv svenska arkitekter fr delta innebr ett tydligt misstroende mot svenska arkitekters yrkesfrmga. Tvlingsnmnden har hittills inte yttrat sig ver tvlingens upplgg eller gett en tydlig motivering fr sitt underknnande.
Situationen bde kan och borde tolkas som att Sveriges Arkitekter bojkottar tvlingen. Som det nu r verkar nmnden tyst acceptera att tv medlemmar nd stller upp.
Det naturliga i en organisation som frvntas prglas av en verenskommen yrkesetik och sammanhllning kring gemensamma regler borde vara, att medlemmarna under de aktuella omstndigheterna avstr frn deltagande i en icke godknd tvling. De senaste rens turer i Sveriges Arkitekters tvlingsverksamheter ger inga bra vibbar. Tvlingen om Stockholms stadsTomten i centrala Stockholm dr Nobel Center ska byggas.
ARKITEKTEN / 09 / SEPTEmbER 2013 / debatt / 63
Nobelcentertvlingen
biblioteks tillbyggnad blev till ett av de pinsammare debaclen i vr tvlingshistoria. Frgan om Slussens framtida utformning har fregtts av ett antal sanktionerade tvlingar, som hittills inte resulterat i ngot annat n ett allmnt frvirrat planeringslge. Sveriges Arkitekters tvlingsnmnd och tvlingskansli br fundera p vad man har fr ansvar i att dessa och andra arkitekturtvlingar under senare r misslyckats. Varfr rinner de s ofta ut i sanden, varfr blir det mdosamt tnkta inte av? Hur kan man, som arkitekternas gemensamma organ fr tvlingar, inta en mer offensiv och tydlig attityd? Om inte tvlingsuppgift, program, omfattning och villkor bedms rimliga br Sveriges Arkitekter avst frn att engagera sig och tydligt rekommendera medlemmarna att gra detsamma. Nobelcentertvlingen handlar om utformningen av en stor byggnad med ett komplicerat program. Vi r mnga som hoppas att den ocks ska bli en ny arkitektonisk klenod. Mina inre bilder av de elva inbjudnas sentida verk pekar mot att resultatet skert blir arkitektoniskt spnnande. Men det nns ocks en risk att det nya Nobelcentret kommer att karaktriseras av den typ av heroisk samtida modernism, som kan ternnas litet var som helst i vrlden en egentligen hemls arkitektur. Fr att f mer av svensk frankring och en bredd p tvlingsresultaten borde tminstone hlften av de tvlande varit svenska arkitekter. Som tvlingen nu genomfrs blir den till ytterligare ett steg i frsvagningen av de svenska arkitekternas mjligheter att delta i utvecklingen av ny arkitektur och av att mogna professionellt i internationell konkurrens. Sveriges Arkitekter r till fr bde medlemmarnas och arkitekturens bsta.
mats t beckman sar/msa
Tvlingen blir ytterligare ett steg i frsvagningen av de svenska arkitekternas mjligheter att delta i utvecklingen av ny arkitektur.
Mats T Beckman r arkitekt och tekn lic. Han var tidigare chefsarkitekt p Luftfartsverket, generalsekreterare fr SAR, forskare p KTH och KBS samt projektr p arkitektkontor.
Vi har inte bojkottat tvlingen

Tvlingsnmnden genom Jan Enfors och Anna Webjrn besvarar Mats T Beckman. De senaste rens tvlingsverksamhet har gett en bra genomfrandegrad i relation till antalet tvlingar. Av de 60 tvlingar som
Replik: Tvlingar genomfrts i Sveriges Arkitekters regi under 20082012 r 53 genomfrda eller p gng. Endast sju har lagts ned.
Det nns ett gemensamt intresse frn Sveriges Arkitekter och arrangrer att f genomfrbara resultat. En viktig anledning till den positiva utvecklingen r att Sveriges Arkitekter allt oftare fr frtroendet att vara med och diskutera proces-
sen efter tvlingen och genomfrandet av resultatet med arrangrerna. Det r frivilligt att anlita frbundets tvlingsnmnd (TN). Arrangrerna beslutar omfattningen av de tjnster som de kper av kansliets tvlingsservice. I vilken omfattning Sveriges Arkitekter varit med om att diskutera en tvlings arrangemang varierar drfr. Nr TN har godknt ett tvlingsprogram framgr det av programhandlingen. Om ett program saknar godknnande kan det bero p att arrangren inte engagerat nmnden eller att TN inte har godknt programmet. Ett sdant beslut fregs alltid av en diskussion med arrangren. Sveriges Arkitekter vare sig br eller fr ge medlemmarna
rekommendationer om en enskild tvling. Kansliet nns tillgngligt fr sakfrgor. Beckman menar att frbundet bojkottar tvlingen om ett Nobel Center. Svaret frn nmnden r tydligt: Sveriges Arkitekter har inte bojkottat Nobel Center-tvlingen! TN, kansliet och arrangren var mycket aktiva infr tvlingens start.
Sveriges Arkitekter r fortfarande engagerat infr tvlingens andra steg, fr vilket det kommer att skrivas ett nytt program.
juryn avslutat sitt arbete. Nr det gller urvalet av arkitekter till en tvling rekommenderar Sveriges Arkitekter arrangrer att bjuda in s brett som mjligt. Nr det gller det denitiva urvalet r det arrangrens beslut.
jan enfors sar/msa anna webjrn sar/msa
I Arkitekten 06/07.13 beskrivs de skl som gjorde att programmet infr steg ett inte kunde godknnas. Avgrande var att enligt det bryts anonymiteten under tvlingens andra steg och att frhandlingar ska kunna fras med de tvlande innan
Jan Enfors r stadsarkitekt i Sollentuna och ordfrande i Sveriges Arkitekters tvlingsnmnd.
Anna Webjrn driver kontoret Anna Webjrn Arkitekt, r ledamot i tvlingsnmnden och nmndens ansvariga fr tvlingen om Nobel Center.
64 / debatt / ARKITEKTEN / 09 / SEPTEmbER 2013
citerat It is not obvious, to economists anyway, that cities should exist at all. Artikelfrfattaren (av hvd anonym i tidskriften) hittar dock ett antal frdelar i The Economist. All annan industri har lyckats rationalisera och minska kostnaderna, men vi i byggsektorn snyltar t oss det som andra industrier rationaliserat bort. Arkitekt Fredrik von Platen intervjuad av Marie Bergstrm i Byggvrlden. Tidigare fanns en drm i Sverige om att ha en alldeles egen bostad. Och det r fortfarande relevant fr mnga, s klart, men med den nuvarande ekonomiska situationen fredrar allt fler att bo tillsammans, i hus eller lgenheter. Marie Lundstrm, creative director p Ikea. Intervjuad av Julie Cirelli i Form.
Spantrutan borde inte ha ftt byggas

En vning r inte detsamma som en bostadslgenhet. Kalmar kommuns beslut att ge projektet Spantrutan bygglov var felaktigt, skriver arkitekt Frank Matl. Jag lste med stor frvning i nr 5/2013 artikeln Vningstvisten blev aldrig lst (se faksimil), om ett problem som egentligen inte borde vara ngot problem alls.
Det mest frvnande r att s mnga experter inom olika myndigheter har varit inblandade i detta kbbel utan att lyckas komma fram till det enda och sjlvklara beslutet.
av arkitekten Mats Dahlstrm, att bottenplanet inte rknas som vningsplan eftersom det ska inrymma garage, frrd och kafer r milt sagt frvnande.
Vem om inte en arkitekt borde knna till betydelsen av ordet vning?
Frn och med nsta nummer av Arkitekten har lsardebatten ny form. Inlggen samlas i avdelningarna Brev till redaktionen och i Opinion. Vi hoppas fortfarande att ni tycker till i och om tidningen!
Om man tittar i Byggandets ord (som utgr frn Terminologicentralen, TNC), hittar man under ordet vning fljande betydelse: Del av hus avgrnsad av motsvarande ytor i tv varandra fljande bjlklag och yttervggarnas utsidor. TNC sger dessutom: Termen vning anvnds ibland i betydelsen bostadslgenhet, vilket br undvikas. Punkt slut! Om detaljplanen tillter sex vningar utan att precisera om det gller bostadsvningar, d borde hela det ritade huset ha fem bostadsvningar och en
bottenv- Vningstvisten blev aldrig lst ning fr garage och verksamheter. Har man dessutom kommit verens om en oinredd vindsvning fr huset innehlla en vindsvning, fyra bostadsvningar samt ett bottenplan med garage och verksamheter. Det av Mats Dahlstrm ritade huset r allts ett ttavningshus och ingenting annat. (Bjlklagen i trapphuset har ingen pverkan p husets vningsplan.) I enlighet med det korrekta beslutet frn Lnsstyrelsen i Kalmar borde huset inte tilltas att byggas eftersom det strider mot den gllande detaljplanen. Den frklaring som lmnades
Efter en lng tvist fortstter nu bygget Varvsholmen i Kalmar. av Spantrutan p Men nnu delar kvarteret stadens arkitekter. Vad ska egentligen rknas som en vning?
renden.
ARKITEKTEN / 05 / MAJ 2013 / NYHETER / 15
Staffan Strindberg r verksam arkitekt i Kalmar och mot i Sveriges Arkitekters ledaDet har gtt nra etiska tv r sedan nmnd. Han menar som han bodde fr att det r den sommardag d lngt bort. de frsta upp till den enskilde Huruvida bygglovet arkitekten spadtagen togs fr avvek frn CA Fastigatt tydliggra fr detaljplanen prvades sina bestllare heters nu omdiskutera inte. vad detaljplanen de erinnebr att CA Fastigheter Det medger. Men bostadshus i kvarteret nu frst och frmst r Spantruhar kunnat teruppta det kommutan p Varvsholme 375-miljon i Kalmar. nens agerande han nerkronorsbygget r kritisk till. Detaljplanen medgav igen, efter att Han en sex sger att han tycker det sttt still i drygt vningar hg byggnad det r ett och ett mrkligt att en byggnad men tillhalvt r. lt inte inredd vind. som i P en illusttv instanser har Rendering av kvarteret bedmts vara Nr Spantrutans rerande sektion nns Spantrutan, av arkitekt tta eller nio vningar ocks ett Mats Dahlstrm Mats Dahlstrm blev Arkitektkontor. bottenplan fr garage har ftt intervjuad bygglov trots att detaljplanen och verki Barometern i augusti samheter beskriven 2011 frsom vning tillter hgst sex klarade han att nedre vningar. 0. Vid bygglovsgivn botten ingen med Att betrakta det inte rknas som vningsplan som en gav samhllsbyggnadsnmnd mindre avvikelse ens eftersom det stter hela ordfrande en inredd ska bli garage, frdetaljplaneinstrumentet vindsvrd och kafer dr. ning som en mindre ur spel. Och d det avvikelse Jag tycker det r ttonde planet r rttsvidrigt. frn detaljplanen indraget klas. Kalmars stadsarkitek sas det som vind och t StafNr grannarna p rknas inte Varvsholfan Lindholm hller inte med. heller i detaljplanen men lste att kvarteret , trots att Han tycker att de skulle f det ska bli bostder gjorde en tta vningar hrde dr, frtydde av sig tydlig sektionsritn ligade han. ing som det lokaltidningen Barometern till var sjlvklart hur Nr Arkitekten nr man skulle menade att de i samrdet . De Mats tolka. yttrat Dahlstrm nra tv sig ver en plan som r senare angav sex Den hade en garagevnin uttrycker han sig vningar och att de g inte lika tvrblivit lovade och sex bostadsvnin skert. gar p det. att vinden inte skulle Men det gick tydligen inredas. Jag har funderat En person p intilliggande att uppp om man fatta p ett annat ng i en detaljplan stt. Det r verklagade. Till verkligen kan hjlp hade ingen ltt uppgift att gra det sin svrson, en planarkitekt han skriva bort att en vning r en begripligt fr alla. p vning? Det var nervst Landskrona stad. med alla Staffan Lindholm omtagen i hstas. sger att Lnsstyrelsen i Kalmar D knde jag Varvsholmen har ansg mig rtt nedstmd. varit en viktig ocks att det rrde sig om nyckel fr att fra Den omdiskuterade Han tycker det r in moderna tta vningar, och sektionen. Sex, sknt upphvde perspektiv och visa tta eller nio vningar? bygget ntligen pbrjats, att att ngot bygglovet eftersom det stred och kan hnda i staden. att det var bra att mot detaljplanen f det klar. CA fastighe Att projektet sttt gjort vem som r ter drev d rendet still berrd granne vidare gett jttedliga signaler har och inte. P frgan Mark- och miljdomsto till utt. om vilka Det syns ju frn landsbron. len som problem han tycker hll fast vid domen Fr att promen gjorde Kalmar r Varvsholme cessen belyser sger bedmningen att n en rejl han att det handlade exploatering, s det han varit nyken knns vlom nio vningar d p om han ett bjlklag digt bra att processen som projektets arkitekt fortstter. p det s kallade plan 0 var att skulle En symbol fr framsteg kunna klandras fr ngot anse som ytterligare han en vning. rttsoskerhet? Staffan eller Efter domen gjort i samrd med StrindFastighetsbolaget Kalmar verklaberg tycker att bygget Efter den slutgiltiga kommuns arkitekter. varslar gade hos Mark- och illa domen miljfr stadens framtid. begrde ngbons Den frsta lnsarkitekverdomstolen, som svrson, dock inte Kalmar str infr arkitekten Harald ten som granskade stora gav prvningstillstnd. Klein, att lnsstyreldetaljplautmaningar. Man Kalmar sen i Kalmar skulle nen tyckte den var vill till exemkommun tog d ver. genomfra en glasklar. pel bygga ett nytt I novemtillsyn av Kalmar Och sedan kom en universitet kommun gllande ber i fjol slog verdomstol annan och i den gamla hamnen. en Spantrutan. Men underknde den. Om nu lnsstyrelsen fann fast att ngbon Man knner, som verklaSpantrutan r en inga skl att agera vad kunde man ha mindre avvigat inte hade rtt eftersom det i gjort fr att till det efterkelse, vad kommer PBL saknas lagstd slippa de hr obehagen? att tilltas fr att ingripa i framver? denna typ av
rebecka gordan
Det mest frvnande i denna trta r att Kalmar kommun ck kra ver de korrekt fattade besluten, att inte tillta bygga Spantrutan p Varvsholmen i Kalmar, tagna av bde Lnsstyrelsen i Kalmar och Markoch miljverdomstolen utan att ngon av de inblandade har verklagat det otillbrliga agerandet. En kommun fr inte lov att bygga i strid med gllande detaljplanen utan att ndra denna.
frank matl sar/msa
Frank Matl r pensionerad arkitekt, driver egna fretaget Fama Arkitektfirma. Var tidigare verksam vid Lnsstyrelsens kulturmiljenhet i Malm.
Nr du lser...
...det hr har det redan hnt. Ett historiskt mte mellan Sveriges Arkitekter och Svenska Teknik & Designfretagen om praktiknra kunskapsutveckling fr arkitekter och tekniska konsulter. 12 september hlls Forskningsforum. Rubrik: Vad vill arkitekter forska om? Arkus med sina medlemsfretag har jobbat med de hr frgorna sedan 1986 och vi deltar mer n grna i diskussionen. Ls mer om hur vi ser p saken under Planen p www.arkus.se.
FORSKNING OCH UTVECKLING INOM ARKITEKTUR OCH SAMHLLSBYGGNAD
ARKITEKTEN / 09 / SEPTEmbER 2013 / debatt / 65
citerat Vi ska inte bygga bort kvaliteter utan lgga till nya och frstrka de gamla. Det r svrt och stadkoms varken med enkla recept eller pekpinnar. Stockholms stadsarkitekt Karolina Keyzer i debattartikel i Svenska Dagbladet. Vi vill att det tillstts en byggpakt ledd av regeringen. Varje strre offentlig och privat aktr fr redovisa hur mnga fler bostder som de skulle kunna pbrja, vad som i dag hindrar dem frn att redan nu gra detta, och vilka statliga beslut som behvs. Socialdemokraterna Gabriel Wikstrm, Talla Alkurdi och Veronica Palm i debattartikel i Upsala Nya Tidning. S lnge kommunalrden kan klippa band och skryta om projekten p Mipim, s lnge miljarderna rullar ner i fickorna p de svenska byggjttarna, r subventioner en sjlvklarhet. Gller det dremot att skapa rimliga frutsttningar fr studenterna i det utbildningssystem vr framtid hnger p r det uteslutet. Arkitekt Ola Andersson i krnika i Dagens Nyheter. Art and architecture require the courage to take risks. I therefore disagree with the comparison by Rem Koolhaas, who says that we architects and artists are hostages who, with the investors guns pointed at our heads, should respond to the question of how we are doing with Fine!. Ur Coop Himmelb(l)aus grundare Wolf D. Prixs tal vid ppningen av KunstFestspiele Her renhausen i Hannover i juni.
foto: magnus bergstrm
Tillgnglighet handlar om mnskliga rttigheter

Arkitekt Jan Lamby svarar p Margareta Cederfelts debattartikel i Arkitekten 8.13. Det var ett tag sedan ngon ppet deklarerade att allt mste inte fullt ut vara tillgngligt. Men nu gr Margareta Cederfelt detta. Tyvrr befarar jag att det inte r sista gngen vi lser en artikel p det temat. Trots att ett ertal underskningar och utredningar visat p motsatsen, s fortstter vissa med mantrat tillgnglighet r fr dyrt.
Replik: Tvlingar Margareta Cederfelt lever uppenbarligen kvar i en vrld dr alla inte r medborgare fullt ut. Hon anvnder det frlegade uttrycket handikappade. En grupp fr sig, som helst inte ska synas bland andra s kallade vanliga mnniskor.
Mycket sm besparingar som kan gras om man slopar tillgnglighetskraven.

umgs med de som inte har ngon sdan nedsttning. Hon sger sig ha lst Boverkets rapport, och lovordar vissa inslag i den. Tydligen har hon hoppat ver avsnitten om tillgnglighet. Dr str att det r mycket sm besparingar som kan gras, om man slopar tillgnglighetskraven. ven om man d kan krympa ytorna ngot, fr det marginella effekter. Att snka standarden r mjligen en bttre vg att g. Tittar man p situationen i Stockholm s tror jag markpriserna r en starkt kostnadsdrivande faktor. Det handlar nd inte om pengar, det handlar om mnskliga rttigheter. Har Margareta Cederfelt hrt talas om FN:s kon-
vention om rttigheter fr mnniskor med funktionsnedsttning ? Den har Sverige raticerat 2009. Konventionen stipulerar att hinder och bristande tillgnglighet ska undanrjas. Men hr vill tydligen Margareta Cederfelt i strid med konventionen till och med skapa nya hinder. Hon avslutar sitt inlgg med att skriva att vi ifrgastter alla byggregler som inte r grundlggande fr mnniskors skerhet och hlsa.
Ska vi tolka det som att funktionshindrade inte r mnniskor och drmed inte behver omfattas av ngra byggregler? jan lamby sar/msa
I hennes vrld har personer med funktionsnedsttning ingen anledning att beska eller
Jan Lamby r arkitekt med egen verksamhet i kontoret Apertura och certifierad sakkunnig i tillgnglighet enligt PBL/TIL2.
Dags att se ver tvlingsreglerna

Tvlingsnmnden genom ordfrande Jan Enfors besvarar Magnus Rnns artikel i Arkitekten 8.13. Artikeln innehller intressanta synpunkter. Fr att de ska bli tydligare vill tvlingsnmnden tipsa om att de nuvarande tvlingsreglerna nns tillgngliga under arkitekttvlingar p Sveriges
Replik: Tvlingar
Arkitekters hemsida. Av regeldokumentet framgr vilka parter, bde frn arrangrernas och frn de tvlandes hll, som varit med och tagit fram reglerna. Nuvarande regler har gllt sedan 1998. Tvlingsnmnden, som hanterar dem kontinuerligt vid utvrderingen av tvlingsprogram, nner reglerna enkla, tydliga och funktionella i relation bde till tvlingar som omfattas av LOU och de som arrangeras av privata bestllare.
Med tanke p att reglerna nu nd r 15 r gamla r det mjligt att det r dags fr en versyn.
Vid Sveriges Arkitekters stmma hsten 2012 beslts att en arbetsgrupp fr utredning av mjligheterna att utveckla tvlingsverksamheten och tvlingsformerna ska tillsttas. Tvlingsnmnden anser att Rnns synpunkter r ett bidrag till det kommande utvecklingsarbetet.
jan enfors sar/msa
66 / ARKITEKTEN / 09 / SEPTEMBER 2013
BYGGANDE
Ett seminarium om arkitektfretaget som byggherre Stockholm den 23 oktober, 13.00-17.00 Projekten, rollerna, markanvisningarna, processerna, nansieringen
Trhusbyggande i samgt utvecklingsprojekt, Kv Sandkern, Ume Murman Arkitekter AB, Hans Murman, arkitekt SAR/MSA. Ansvar fr hela processen frn id till frsljning Hauschild + Siegel Architecture AB, Cord Siegel, arkitekt SAR/MSA Hyresrtter fr egen frvaltning, Danska Vgen, Gteborg Semrn & Mnsson Arkitektkontor AB, Magnus Mnsson, arkitekt SAR/MSA Arkitekten blir byggmstare Arkitektmagasinet Bygg AB, Anders Bergkrantz, arkitekt SAR/MSA, och Lasse Vretblad, arkitekt Stadsutveckling i Stockholm och Mlardalen ETTELVA Arkitekter AB och Stadsutveckling i Stockholm AB, Jan Hardenborg, arkitekt SAR/MSA Grupphus och radhus i samarbete med lokal byggare Metro Arkitekter AB, Claes R Janson, arkitekt SAR/MSA Egen projektutveckling, i Sverige och Norge MAF Arkitektkontor AB, Lule, Mats Jacobsson, arkitekt SAR/MSA Bostadsrtter i Hammarbyhjden, studentlgenheter i Nacka SandellSandberg AB, Jenny Khre, arkitekt SAR/MSA Bostder i Byggemenskap p Grberget i Gteborg Inobi AB, Magnus Pettersson, arkitekt SAR/MSA Vallastaden och Bo2016 i Linkping Okidoki Arkitekter AB, Rickard Stark, arkitekt SAR/MSA, och Martin Nordahl, arkitekt
foto: ke e:son lindman foto: peter carlsson
PROGRAM
Byggande Arkitekter r ett ntverk av nrmare 20 arkitektfretag som har tagit, eller vill ta, en byggherreroll genom att utveckla och genomfra projekt, helt eller delvis, i egen regi.
Se hela programmet p www.staffancarenholm.se dr du ocks anmler dig till seminariet.
ARKITEKTEN / 09 / SEPTEMBER 2013 / 67
Har du bytt jobb, ftt stipendium eller startat fretag?

I samband med att Arkitekten fr ny form kommer vi att infra en sida dr vi presenterar arkitekter p nya jobb. Till det frsta numret vill vi drfr ha in s mycket material som mjligt. Har du bytt jobb, ftt ett stipendium eller startat ett nytt fretag? Skicka in en bild och en kort beskrivning till nyttjobb@arkitekt.se.
Vill du bli Vill du bli
Vill du bli Planarkitekt

NGELHOLMS KOMMUN NGELHOLMS KOMMUN NGELHOLMS NGELHOLMS KOMMUN
KOMMUN
Planarkitekt
i ngelholms kommun? i ngelholms kommun? Planarkitekt i ngelholms kommun?

Vi sker en planarkitekt till Vi sker en planarkitekt till stadsbyggnadskontoret. stadsbyggnadskontoret. Vi sker en planarkitekt till stadsbyggnadskontoret. Ls mer p www.engelholm.se/ Ls mer p www.engelholm.se/ Ls mer p www.engelholm.se/
-
ppenhet Omtanke Handlingskraft ppenhet Omtanke Handlingskraft
ppenhet Omtanke Handlingskraft ppenhet Omtanke Handlingskraft
LANDSKAPSARKITEKT
minst 5 rs erfarenhet
mer info p www.mareldlandskap.se
MARELD
L A N D S K A P S A R K I T E K T E R
Municipal Spatial Plann
Vacanc
The Municipal Spatial Planning Support central Government and twelve municipa PlanningandHousing.
The programme is financed by the Swed United Nations Human Settlements Prog Kosovo institutions since 1999, and embr governance and development, housing managementtodevelopmentcontroland level. FordetailedTermsofReference,pleasev http://www.unhabitatkosovo.org/enus/
Implementedby:
Malung-Slens kommun sker en plAnArkitekt som vill vara med att skapa hllbara lsningar fr framtiden.
Ansk om tjnsten via malung-salen.se/lediga_jobb senast 2013-10-20
Vaxholms stad vxer snabbt. Vi str infr att utveckla och frdla Vaxholm med nya bostder, parker och verksamheter. Nu behver stadsbyggnadsfrvaltningen frstrkas.
Landskapsarkitekt/versiktsplanerare/ planeringsarkitekt
Tjnsten r placerad p Samhllsbyggnadskontoret. Dina arbetsuppgifter r att lngsiktigt och strategiskt utveckla kommunens nya versiktsplanering, grnstrukturplanering och andra planeringsfrgor. Du projektleder arbeten inom ramen fr kommunens versiktliga planering och deltar i utvecklingen av effektiva arbetsprocesser. Vi vill att du har arkitektexamen som landskapsarkitekt, fysisk planerare eller motsvarande frn teknisk hgskola med ngra rs erfarenhet frn liknande arbetsuppgifter. Vi lgger stor vikt vid att du r serviceinriktad och har god samarbetsfrmga, r drivande och initiativrik.
Vlkommen med din anskan senast 2013-10-16 Ls mer p alingsas.se/ledigajobb
Planarkitekt
Vlkommen med din anskan s snart som mjligt.
Vaxholms stad sker
Ls mer om tjnsten p www.vaxholm.se
Municipal Spatial Spatial Planning Municipal Planning Support Support Programme Programmein inKosovo Kosovo
VacancyAnnouncement Announcement
The MunicipalSpatial Spatial Planning Planning Support Kosovo provides technical assistance to the The Municipal Support Programme Programmein in Kosovo provides technical assistance to the central Government and twelve municipalities, and is currently recruiting a Senior Advisor in Spatial central Government and twelve municipalities, and is currently recruiting a Senior Advisor in Spatial Planningand andHousing Housing.. Planning The programmeis isfinanced financed by by the Cooperation and is implemented by the The programme the Swedish SwedishDevelopment Development Cooperation and is implemented by the United Nations Human Settlements Programme (UNHabitat). It is built on UNHabitat assistance to United Nations Human Settlements Programme (UNHabitat). It is built on UNHabitat assistance to Kosovo institutions since 1999, and embraces a wide range of domains from spatial planning, urban Kosovo institutions since 1999, and embraces a wide range of domains from spatial planning, urban governance and development, housing and informal settlements, environmental planning and governance and development, housing and informal settlements, environmental planning and managementtodevelopmentcontrolandimplementationmechanisms,bothatthelocalandcentral managementtodevelopmentcontrolandimplementationmechanisms,bothatthelocalandcentral level. level. FordetailedTermsofReference,pleasevisittheUNHabitatKosovowebsite: FordetailedTermsofReference,pleasevisittheUNHabitatKosovowebsite: http://www.unhabitatkosovo.org/enus/Job_Vacancy http://www.unhabitat kosovo.org/enus/Job_Vacancy
Implementedby: Implementedby:
Financedby: Financedby: SWEDISH DEVELOPMENT SWEDISH DEVELOPMENT COOPERATION COOPERATION
METRO ARKITEKTER behver er engagerade medarbetare. Uppdragsvolymen kar och vi behver frstrka med: MALM: Erfaren arkitekt (mer n 7 r) som gillar att ha och utveckla kundkontakter MALM: Yngre arkitekt med sker formknsla GTEBORG: Arkitekter och ingenjrer med 5-10 rs erfarenhet och grna med tonvikt p infrastruktur Vi r 25 medarbetare p kontoren i Malm och Gteborg. Ett kreativt gng med hg ambitionsniv som arbetar i alla skalor, frn inredning till centralstationer. Vill du se vad vi gr, g in p vr hemsida: www.metroarkitekter.se Skicka din anskan till: MALM: josen.klein@metroarkitekter.se GTEBORG: ola.arnholm@metroarkitekter.se
www.awlark.se
r du skicklig p gestaltning och visualisering? r du kunnig i BIM? r du en erfaren arkitekt som vill ha nya utmaningar? Stmmer ngot av detta in p dig s hr av dig med din anskan till oss! Skicka din anskan till: Anna Mnsson E-post: anna.mansson@awlark.se
VI VANN MALM STADS STADSBYGGNADSPRIS 2013
Psykiatrins hus i Uppsala, frdigstllt februari 2013. Nominerat i World Architecture Festival Awards 2013 i kategorin Health. Foto: ke E:son Lindman
STOCKHOLM
Chef till vrdstudion
Vra senaste stora vrdprojekt har bidragit till en gedigen erfarenhet i framkant som vi grna vill dela med dig och vra kunder. Vi har lrt oss frn bland annat Psykiatrins hus i Uppsala och Nya Karolinska Solna. Med den frvrvade kunskapen har vi styrkan att tillsammans med vra kunder skapa hgkvalitativ arkitektur som stdjer och utvecklar framgngsrik behandling i vrdens lokaler. Nu sker vi dig som har viljan och lusten att leda de arkitekter som ska utvecklas till de bsta inom vrdsegmentet. Som studiochef r du medarbetarens nrmaste chef och en central och viktig uppgift r att tillsammans med medarbetarna skapa utveckling, engagemang och en god arbetsmilj. Som studiochef ansvarar du fr ledning och styrning, innefattande resultat- och personalansvar inom studion. Vi sker dig med errig erfarenhet frn branschen. Har du dessutom haft en ledande roll med mjlighet att utveckla medarbetare och kundrelationer r det meriterande. Du har ett starkt engagemang och en god frmga att leda, organisera och kommunicera. Vid frgor om tjnsten kontakta kontorschef Mark Humphreys, mark.humphreys@tengbom.se.
Vlkommen med din anskan senast den 20 oktober till personalchef Linn Nordgren, linn.nordgren@tengbom.se. Alla anskningar hanteras lpande. Ls grna mer om oss och aktuella projekt p www.tengbom.se.
BORS
Uppdragsansvarig arkitekt
Vi sker dig som vill vara med och utveckla Tengboms kontor i Bors. Du r en prestigels lagspelare med god gestaltningsfrmga. Som person r du social och lyhrd och har en vilja att handleda dina medarbetare s att de utvecklas i sina yrkesroller och sitt kunnande. Vi ser grna att du tycker det r inspirerande och utvecklande att leda projektgrupper i bde strre och mindre projekt. Du frstr vikten och r intresserad av ackvisition och slj och tycker om att vara en av kontorets frontpersoner.
Yngre arkitekt
Vi sker ven en nyutexaminerad arkitekt, med anknytning till Bors eller med ambitionen att satsa p Bors som lngsiktig vistelseort. Du ska ha en god gestaltningsfrmga och kunna utfra skisser och presentationer. Du r intresserad av att gra handlingar i alla skeden och r en exibel lagspelare. Vi ser att du har god kunskap inom ett eller era ritverktyg, grna Revit samt goda kunskaper inom Adobes vanligaste programvaror. Frgor avseende bda tjnsterna besvaras av kontorschef Donald Isaksson, donald.isaksson@tengbom.se.
Samhllsbyggnadssektorn sker
Samhllsbyggnadssektorn sker Samhllsbyggnadssektorn sker Samhllsbyggnadssektorn sker
Planarkitekt Planarkitekt
Samhllsbyggnadssektorn Samhllsbyggnadssektorn sker sker
Ls mer p www.borlange.se/ledigajobb
Samhllsbyggnadssektorn sker
Planarkitekt
Vadstena kommun sker
Planarkitekt Planarkitekt Planarkitekt
Ls mer p www.borlange.se/ledigajobb Ls merIp www.borlange.se/ledigajobb Borlnge lever du bland trevliga mnniskor, d r det enkelt Ls mer p www.borlange.se/ledigajobb
Serviceinriktad medarbetare Kreativt och och stimulerande Kreativt och stimulerande Serviceinriktad medarbetare Serviceinriktad medarbetare Kreativt stimulerande Serviceinriktad medarbetare Kreativt och stimulerande
Ls mer p www.borlange.se/ledigajobb Ls mer p www.borlange.se/ledigajobb Ls mer p www.borlange.se/ledigajobb
att trivas. I Borlnge lever du bland trevliga mnniskor, d r det enkelt I Borlnge lever du bland trevliga mnniskor, d r det enkelt att trivas. I Borlnge att trivas. lever du bland trevliga mnniskor, d r det enkelt att trivas.
Kreativt och stimulerande Serviceinriktad medarbetare
Plan- och bygglovschef/stadsarkitekt
ARBOGA och KommunstyrelsefrvaltARBOGAKOMMUN KOMMUN och Tekniska frvaltningen Planchef Planchef IT-tekniker IT-tekniker sker ensker kreativ och lyhrd planchef som vill vara ningen, en erfaren IT-tekniker med vl ARBOGA KOMMUN och KommunstyrelsefrvaltARBOGA KOMMUN och Tekniska frvaltningen ARBOGA och KommunstyrelsefrvaltPlanchef ARBOGA KOMMUN och Tekniska frvaltningen med ochKOMMUN utveckla planeringen av Arboga! IT-tekniker Planchef Planchef sker ensker kreativ och lyhrd planchef som vill vara ningen, en erfaren IT-tekniker med vl IT-tekniker Planchef sker ensker kreativ och lyhrd planchef som vill vara ningen, en erfaren IT-tekniker med vl IT-tekniker ARBOGA KOMMUN och KommunstyrelsefrvaltARBOGA KOMMUN och Tekniska frvaltningen med och utveckla planeringen av Arboga! Fr meroch information, besk www.arboga.se/jobb ARBOGA KOMMUN och KommunstyrelsefrvaltARBOGA KOMMUN och Tekniska frvaltningen med utveckla planeringen av Arboga! ARBOGA KOMMUN och KommunstyrelsefrvaltARBOGA KOMMUN och Tekniska frvaltningen ARBOGA och Kommunstyrelsefrvaltsker en kreativ och lyhrd planchef som vill vara ningen, sker en erfaren IT-tekniker med vl ARBOGAKOMMUN KOMMUN och Tekniska frvaltningen Planchef Fr mer information, besk www.arboga.se/jobb sker ensker kreativ och lyhrd planchef som vill vara ningen, en erfaren IT-tekniker med vl sker ensker kreativ och lyhrd planchef som vill vara ningen, en erfaren IT-tekniker med vl medinformation, och utveckla besk planeringen av Arboga! Fr mer www.arboga.se/jobb sker ensker kreativ och lyhrd planchef som vill vara ningen, en erfaren IT-tekniker med vl med och utveckla planeringen av Arboga! med och utveckla planeringen av Arboga! ARBOGA KOMMUN och KommunstyrelsefrvaltARBOGA KOMMUN och Tekniska frvaltningen Fr mer information, www.arboga.se/jobb Fr mer information, besk www.arboga.se/jobb med och utveckla planeringen av Arboga! Fr mer information, beskbesk www.arboga.se/jobb sker ensker kreativ och lyhrd planchef som vill vara ningen, en erfaren IT-tekniker med vl Fr mer information, besk med och www.arboga.se/jobb utveckla planeringen av Arboga!
I Borlnge lever du bland trevliga mnniskor, d r det enkelt I Borlnge att trivas. lever du bland trevliga mnniskor, d r det enkelt att trivas. I Borlnge lever du bland trevliga mnniskor, d r det enkelt att trivas.
Planchef IT-tekniker Kreativt och stimulerande Kreativt och stimulerande Serviceinriktad medarbetare
Mer information om tjnsten hittar du p www.vadstena.se/ledigajobb
Serviceinriktad medarbetare Kreativt och IT-tekniker stimulerande Serviceinriktad medarbetare
IT-tekniker
Fr mer information, besk En www.arboga.se/jobb av Sveriges mest vxande stder behver dig.
Ume kommun sker:
Planarkitekt
Vill du bo i en stad som prglas av mngfald och nytnkande? D kommer du att gilla Ume. Ume r en vxande stad med mnga stora byggprojekt, och hr fr du chansen att forma Europas kulturhuvudstad 2014! P vr avdelning fr detaljplanering kommer du att arbeta tillsammans med 15 kreativa kollegor. Vi har ett positivt arbetsklimat och hller till i nyrenoverade lokaler hgst upp i stadshuset i Ume. Vi ser fram emot att hra frn dig. Gr din anskan via vr webbplats senast 15 oktober 2013. Ls om tjnsten p www.umea.se/jobb
Ume, Europas kulturhuvudstad 2014, r en av Sveriges snabbast vxande stder med 120 000 invnare. Hr finns tv universitet, ett dynamiskt nringsliv och ett brett fritidsutbud. Ume kommun r regionens strsta arbetsgivare. Hos oss kan du gra skillnad. Genom ppenhet, tillit och stndiga frbttringar skapar du vlfrd och samhllsnytta fr kommunens medborgare. Vlkommen!
62 / ARKITEKTEN / 01 / JANUARI 2012
ARKITEKTEN / 01 / JANUARI 2012 / 63
Erfaren planarkitekt
Sk std fr att utveckla staden!

Delegationen fr hllbara stder har regeringens uppdrag att besluta om ekonomiskt std till planeringsprojekt som utvecklar hllbara stder. 2012 r sista chansen att ska! Delegationen har 19 miljoner kronor att frdela. Viktiga utgngspunkter fr stdet r att projekten tar fram attraktiva lsningar fr dem som ska leva i den milj
Ls mer p www.solna.se/ledigajobb
som ska byggas byggas om. Srskilt ligger p tgrder som minskar mellan utslpp av vxthusgaser. Solna r en eller framtidsstad i fokus tillvxt, unikt belgen Kungliga nationalstadsparkens lugn och storstadens puls. Hr nns attraktiva bostder, framgngsrika fretag, utmrkta kommunikationer, frstklassig samhllsservice och ett rikt kultur- och Mer information finns p www.hallbarastader.gov.se idrottsutbud. I Solna frenas storstadens stadsbyggnadsfrgor med den lilla organisationens verskdlighet. Sista anskningsdag r den 1 mars 2012.
SK PENGAR FRN GREPSKA FONDERNA!

Grepska fonderna ger ekonomiskt std till arkitekter och arkitekters familjer. Minnesfonden ger pengar till barn och ungdomar. Understdsfonden hjlper gamla, sjuka eller funktionshindrade. Arkitekt Greps Minnesfond
Stiftelsens ndaml ska vara att frmja barns eller ungdoms vrd och fostran eller utbildning. Med barn eller ungdom hr ovan avses hr fretrdesvis barn eller ungdom efter sjukhusarkitekter, men om ngon sdan berttigad icke nns eller om de ro f, s bra medlen g till barn eller ungdom efter medlemmar i Sveriges Arkitekter med medlemskvalikationer enligt SAR:s stadgar gllande r 2000. Som ungdom rknas person till och med 25 r. Observera att pengar ven kan ges till utbildning.
Vill du bidra till utvecklingen av Stockholms ln?

Arkitekt Greps Understdsfond Enheten fr samhllsplanering sker
KONSTAKADEMIEN utlyser
stipendier fr bildkonstnrer och arkitekter 2012
Anskan skall vara Konstakademien tillhanda senast 13/2 2012. Upplysningar och anskningsblankett: www.konstakademien.se, tel:08-23 29 45
Arkitekt Greps minnes- och understdsfond
versiktsplanerare
www.lansstyrelsen.se/stockholm
som med kompetens och helhetssyn vill bidra i Stadsarkitekt tillika planoch byggchef Erfaren planarkitekt som vill varaatt med och bygga det framtida Solna Ta chansen vara med och gestalta Solnas framtida stadsmilj! arbetet med vrt breda samhllsbyggnadsuppdrag
Ls mer mer p Ls p solna.se/ledigajobb www.solna.se/ledigajobb
Solna r en framtidsstad i tillvxt, unikt belgen mellan Kungliga nationalstadsparkens lugn och storstadens puls. Hr finns attraktiva bostder, framgngsrika fretag, utmrkta kommunikationer, frstklassig samhllsservice och ett rikt kultur- och idrottsutbud. Solna har ngonting att erbjuda alla, svl boende som beskare och fretagare.
Stiftelsens ndaml ska vara attfrmja vrd av behvande lderstigna, sjuka eller lytta. Med vrd av behvande lderstigna, sjuka eller lytta avses hr fredtrdesvis sdana som tillhr Sveriges Arkitekter eller har tillhrt Sveriges Arkitekters Riksfrbund samt sdan medlems anhriga eller nrstende. Fr medlemmar eller tidigare medlemmar i Sveriges Arkitekter gller att de under sin medlemstid i Sveriges Arkitekter skall ha uppfyllt medlemskvali kationerna enligt SAR:s stadgar gllande r 2000.
Stadsbyggnadsfrvaltningen i Solna sker
Anskan om std frn fonderna mste vara Sveriges Arkitekters kansli, box 5027, 102 41 Stockholm, tillhanda senast den 2 april 2012. I anskan ska behovet motiveras och lmpliga handlingar som stdjer den skandes behov bilggas. Denna information nns ven p www.arkitekt.se
STAFFAN HOLFELT ARKITEKTER
Erfaren arkitekt till vrt kontor i Malm

Staffan Holfelt Arkitekter behver vxa och letar efter en ny medarbetare som ska vara med att forma framtiden. Du blir en betydelsefull person fr fretagets vidare framgng. Hg kvalitet prglar processer och projekt vilket stter fokus p hg kompetens hos den individuella medarbetaren. Hr har du mjlighet att vidareutveckla din egen kompetens samtidigt som du bidrar med din kunskap till fretaget. Fr oss r samarbete, flexibilitet, engagemang och frmga att ta egna initiativ viktigt. Vi r idag 3 arkitekter anstllda i fretaget. Konsulter vi vl knner fyller upp vid behov. Tillsammans med oss sitter ocks en landskapsarkitekt och en tillgnglighetsrdgivare. Staffan Holfelt Arkitekter har en hg kunskapsniv. Vi satsar p utbildningar. Vi arbetar aktivt med att internt coacha varandra s att vi gemensamt kar vra kunskaper. Vi arbetar med de senaste programvarorna frn bl a Autodesk och Adobe. Du r idag en arkitekt med flera rs erfarenhet som handlggande arkitekt. Du ska i din nuvarande position arbeta sjlvstndigt med kunder. Du ska vara drivande. Du ska kunna svl bygglovsprocess och detaljprojektering som skissande och presentationer. Vi ser grna att du har erfarenhet av andra objekttyper n vad Staffan Holfelt Arkitekter hittills har arbetat med. Nrmare upplysningar lmnas av Staffan Holfelt p telefon 040-622 24 10. Din anskan kommer att behandlas konfidentiellt. Vlkommen med din anskan och meritfrteckning snarast mjligt via mail till staffan.holfelt@holfeltarkitekter.se
i tunneln en, City Felix Gerlach n o ti ta ls : Centra 10. Foto tlld: 20 Frdigs
ingen gg nads y b n e dahl. e k t och Lars Lin n arkite du p sweco.s Sweco: e r n a f fr r t e k arkite ta r vi e n nsvarig nster hit u s ke r j n t pdragsa t p a s r U . ju v ch i Malm n om v xer o et 2013 formatio adspris in n Sweco r g g e y b M s av Stad ldsvik. Vinnare rnsk Malm.
R A R E T Y R K E R O C E SW
ek t r t arkit v l il t r j kontor i
Sustainable engineering and design
74 / SVERIGES VINJETT / ARKITEKTER ARKITEKTEN // 0? LEDARE / MNAD / ARKITEKTEN 200? / 09 / SEPTEMBER 2013
Sveriges Arkitekter r intresseorganisation fr Sveriges arkitekter, inredningsarkitekter, landskapsarkitekter och plane ringsarkitekter med ver 11.000 medlemmar. Sveriges Arkitekter Storgatan 41 Box 5027, SE-102 41 Stockholm, Sweden Tel +46(0)8 50557700 Fax +46(0)8 50557705 kansli@arkitekt.se www.arkitekt.se Ordfrande: Jacob Sahlqvist, jacob.sahlqvist@tengbom.se Frbundsdirektr: Catherina Fored, catherina.fored@arkitekt.se
Vad ska vi ha stadsarkitekten till?

bostadsminister Stefan Attefall freslr nu att kommunerna inte lngre ska kunna stlla srkrav p det som byggs i kommunen. Stat och marknad ska ha CATHERINA strre utrymme och kommunen FORED mindre. Med anledning av det nns anledning att konsultera Wikipedia fr att se hur stadsarkitektens roll denieras: Stadsarkitekt r en arkitekt i chefsstllning som r anstlld av en kommun eller stad fr att handlgga renden om bygglov, detaljplaner och versiktsplaner. En stadsarkitekt utfr granskning och versyn av byggandet. Stadsarkitekten har ocks vergripande ansvar fr stadens utveckling och visionsarbete. Deras arbetsplats i kommunen benmns oftast som stadsbyggnadskontoret. I ldre tider innefattade sysslan som stadsarkitekt i mnga fall ven uppgiften att utforma offentliga byggnader. s skulle det kunna vara, i den bsta av alla vrldar. Men frgan r: hur kommer det nu att bli? Nr den attefallska utredningsivern med syfte att frenkla, frbilliga och snabba p eventuellt genomfrs frndras stadsarkitektens verksamhetsomrde, verktyg och befogenheter. Hur r det ingen som vet eftersom arkitektur inte verkar vara intressant nog fr att ing i regeringens olika utredningar. tminstone inte som resurs. Det nns debattrer som ser de externa kpcentrens estetik som frebilder och fresprkar lantmtarplaner, det vill sga att lta varje exploatr bli sin egen stadsarkitekt. Vilda Vstern here we come! behovet av stadsarkitekter borde inte bli mindre, utan strre. Om versiktplanerna ska spela en strre roll mste de vara gediget gjorda. Om policys och strategiska dokument ska styra mste de basera p en djup kunskap. Om samspelet mellan byggherrar och myndigheter ska bygga p frtroendefullt samarbete mste kommunens representant ha mandat, verblick, se det stora i det lilla, se staden som den komplicerade organism som den r och mste vara. Stadsarkitekten frvaltar ju och frndrar staden. Och str fr lngsiktighet och kontinuitet. men det handlar inte bara om regeringens pgende utredningar. Problemet r nnu vrre. Mnga svenska kommuner, ven de med stolt stadsbyggnadstradition, anser sig inte behva en stadsarkitektkompetens. I Gvle fr att nmna en, det nns mnga era argumenterar politiker utifrn ett maktperspektiv. Svaga politiker, rdda fr sjlvstndigt kunnande klarar inte alltid av att utveckla staden tillsammans med en stark arkitektonisk ledning. Nr man inte sker genomarbetade beslutsunderlag blir besluten svagare. Staden blir smre n den behver vara. Istllet fr att skapa frutsttningar fr debatt och diskussion, som skulle engagera medborgarna, vljer man tystnad och konformitet. Frloraren r inte bara stadens kvalitativa utveckling, det r ven dligt fr demokratin. Sedan har vi dem som vljer bort stadsarkitekten av ekonomiska skl. De anser sig inte ha rd. Men frgan r vad det kostar medborgarna? det r frvnansvrt nr politiker inte inser att vrldens strsta turistattraktion r staden. Och att medborgarnas frmsta trivselfaktor och stolthet r den goda, vackra och aktiva staden. En stad ska skapa mten, underltta kreativitet och stimulera innovation. Det blir srskilt sjlvklart i vr samtida urbanisering. D mste kommunen ha experter p urbanitet d mste det nnas stadsarkitekter. s, fr att tervnda till Gvle. Nr bilden av staden fr mnga r lika med bilden av Valbos kpcentrum, d frstr var och en att man inte har en stadsarkitekt. Och om Stefan Attefall eller ngon annan fortfarande tvekar, konsultera Wikipedia.
catherina fored
Stat och marknad ska ha strre utrymme och kommunen mindre.
ARKITEKTEN / 09 / SEPTEMBER 2013 ARKITEKTEN / SVERIGES / 0? ARKITEKTER / MNAD 200? INFORMERAR / VINJETT / 75
Lneenkt p vg! NY WEBB!

rets lneenkt kommer att skickas ut i mitten av oktober. Vi hoppas att alla tar tillfllet i akt och svarar p enkten s vi fr in ett s stort underlag som mjligt. Enkten r underlaget dels fr lnestatistiken, som ni fr ta del av via tabeller i broschyren om lnestatistik, dels via skverktyget Saco Lnesk. Detta material r till fr er och kan ligga till grund fr nsta rs lnesamtal. Vi har gldjande nog haft en bra svarsfrekvens under tidigare r och hoppas att den utvecklingen fortstter. I r kommer vi ha en kortare insamlingsperiod. Vi r drfr tacksamma om ni har mjlighet att svara s snart ni fr enkten. Om ni inte har haft lnerevision nr enkten kommer fr ni lmna er nuvarande ln. Ni har i s fall mjlighet att ange att lnen inte r reviderad. Lnestatistiken r till fr att du som medlem ska ha ett underlag som std nr du ska diskutera lnen vid din frsta anstllning, nr du byter arbete eller vid den rliga lneversynen/-revisionen. r du osker p om vi har en aktuell mailadress till dig. Skicka den till medlem@arkitekt.se. Tack p frhand! Sveriges Arkitekter hart brjat ett strre arbete med att uppdatera vr nuvarande webbplats, arkitekt.se. Vr nuvarande webb har en del besvrande brister, bland annat r den svr att lsa i smarta telefoner och lsplattor. Det och mycket annat kommer nu att f en ansenlig ansiktlyftning. Vi planerar att ha en ny webb klar ngonstans kring rsskiftet.
FRGA OMBUDSMANNEN
OMPLACERING
Frga: Jag har idag en tjnst som detaljplanehandlggare. Nu vill min chef att jag i samband med en omorganisation p arbetsplatsen ska brja arbeta som bygglovshandlggare. Jag vill inte byta tjnst och arbetsuppgifter och undrar om jag mste g med p det hr? Kan arbetsgivaren ndra min tjnst hur mycket som helst? Svar: Arbetsgivaren har en lngtgende rtt att leda och frdela arbetet. Om de nya arbetsuppgifterna ligger inom anstllningsavtalet och kollektivavtalet krvs inte att arbetsgivaren har srskilda skl fr att f genomfra omplaceringen. Den lokala fackliga organisationen eller Sveriges Arkitekter centralt kan, om inte arbetsgivaren gjort det, pkalla en frhandling infr omplaceringen. Arbetsgivaren mste d vnta med beslutet till efter frhandlingen. ven om en omplacering ska fregs av en frhandling kan inte facket stta sig emot beslutet om det ligger inom arbetsgivarens arbetsledningsrtt. Skulle en omplacering dremot frndra dina arbetsuppgifter s pass mycket att du i realiteten fr en ny tjnst skulle det under vissa omstndigheter kunna bedmas som ett frsk att provocera fram en uppsgning. I detta fall gller andra regler som jag inte gr in p hr.
Mnadens twitter
Idag gillar 909 personer Sveriges Arkitekter p Facebook. P vr Facebook-sida hittar du senaste nytt om vad vi sysslar med p Sveriges Arkitekter. Allt ifrn nyheter p den fackliga fronten till vrt senaste remissvar om en effektivare planoch bygglovsprocess. Vi hoppas naturligtvis att er ska gilla oss. Vem vet, kanske blir just du den tusende? Sk p Sveriges Arkitekter p Facebook eller g direkt till den hr adressen: https://www.facebook.com/sverigesarkitekter
909
DITT LCKRASTE PROJEKT!
Missa inte att skicka in ditt bidrag till rets revy p Arkitekturgalan! Tillsammans med Jannika Hernelius (knd frn programmet Hustoppen i TV 8) kommer vi att visa ett urval av aktuella och spnnande arkitekturprojekt runt om i landet. Vi kommer ven att dela ut utmrkelser i en rad olika kategorier. I r gr denna expos under namnet Arkitektursverige 2013. Ls mer och lmna ditt bidrag p www.arkitekt.se/arkitektursverige2013
76 / SVERIGES VINJETT / ARKITEKTER ARKITEKTEN /INFORMERAR 0? / MNAD 200? / ARKITEKTEN / 09 / SEPTEMBER 2013
istanbul . Ungefr vartannat r gr Sveriges Arkitekters styrelse en lngre resa fr att prata om strategier fr framtiden och verksamheten. Det r mnga delar av verksamheten som utvecklas just nu: tidningen, kommunikationen och opinionsbildningen. Dessutom sker det mycket inom forskningen och i bostads- och planeringspolitiken. Sveriges Arkitekter har en bred agenda att ta hand om. Och vi utvecklas just nu med nya medarbetare och nya strategier fr vrt arbete. I r skedde dessa samtal i styrelserum, p workshops och under promenader i Istanbul. Vi trffade ocks Deniz Incedayi. Hon r inte bara r ordfrande fr UIA Mellanstern och stra Europa, utan ocks djupt engagerad i utvecklingen av Istanbul genom den lokala arkitektfreningen. Vi ck en levande bild av arkitekternas engagemang, men ocks av vilka utmaningar de mter. Deniz Incedayi berttade bland annat om att: Vi gr till domstol varje gng vi anser att staden bryter mot sina egna planer. Nu har regeringen ndrat lagen s att Arkitektfreningen i Istanbul inte lngre kan verklaga byggnadsbeslut. Det
r ett resultat av de uppmrksammade demonstrationerna p Taksimtorget i vras. amsterdam . P World Interiors Meeting i Amsterdam mtte jag kollegor frn mnga lnder i en vlkomnande och lttsam atmosfr bde i korridorer och frn talarpodier. Det r alltid stimulerande att personligen trffa fretrdare fr ECIA (inredningsarkitekternas centralorganisation i Europa), som samlats fr att hlla det europeiska inredningsarkitektfrbundets rsmte. Jag var dr i sllskap med Inredningsakademins nya ordfrande, Wivian Eidsaunet, och frbundets ECIA-delegat Per Reinholtz. Srskilt intresse gnade ECIA t utbildningsfrgor. De har arbetat fram riktlinjer fr vad branschen nskar att utbildningen ska innehlla i Charter for Interior Arhitects Training. Det r med andra ord inte bara i Sverige vi knner att utbildningen av inredningsarkitekter r en mycket angelgen frga. Vrt frbundsarbete uppfattas gldjande nog p era hll som fredmligt. Vi ck era frgor om hur Sveriges Arkitekter
foton: jacob sahlqvist
fungerar och vi ck era kontakter att arbeta vidare med. oslo . Efter World Interior Meeting reste jag yrkets vgnar till Oslo fr att delta i juryn vid rets prisutdelning av Designers Saturday. P samma stt som i Amsterdam mttes jag av ett stort intresse fr hur Sveriges Arkitekter fungerar och arbetar. Norges arkitektorganisationer resonerar om ett sammangende p samma stt som vi gjorde fr tio r sedan. Jag mtte bland annat Norges interirsarkitekters nytilltrdde ordfrande, Siv Senneset. Vi frde ett samtal kring Norges processer relaterat till frdelarna och styrkan som vi i Sverige upplever i att verka som ett gemensamt arkitektfrbund. kpenhamn. Den 2123 augusti beskte jag Nordiskt akademikerforum i Lyngby, utanfr Kpenhamn. I centralorganisationernas regi deltog akademikerfrbund frn de fem nordiska lnderna. En rad forskare och praktiker hll en serie frelsningar under teman som det grnslsa arbetet. De visade bde p faran och nyttan med att kunna frlgga sitt arbete p olika platser och tider med
Jacob Sahlqvist, ordfrande i Sveriges Arkitekter.
hjlp av smarta telefoner, surfplattor och laptops. Flexibelt, visst, men samtidigt grnslst. Det frdes ven en debatt om s kallad lokal lnebildning genom lnesamtal direkt med lnesttande chef. Det har visat sig ge bttre lneutveckling fr de esta akademikergrupper. Den stora frtjnsten med konferensen i Kpenhamn var mjligheterna att lra av de andra lnderna. Det r vsentligt att vi inom Sveriges Arkitekter har en bred omvrldsbevakning och bra ntverk fr att kunna frst hur yrket frndras och arkitektrollen utvecklas. Vi har verlag mycket att lra av varandra i svl Istanbul, Amsterdam, Oslo som Kpenhamn. De internationella utblickarna skapar frstelse svl som insikt och r en viktig pusselbit i vra anstrngningar fr att ytterligare frbttra villkoren fr Sveriges Arkitekters medlemmar.
jacob sahlqvist
foto: patrick miller
En hst av internationella utblickar
STuDENTSPALTEN
Sommarens fikapauser var heliga

foto: maria wallstedt foto: hkan forsell
SVERIGES ARKITEKTER PRESENTERAR PODCASTEN STADEN

sveriges arkitekter presenterar podcasten Staden tillsammans med Arkitektur frlag. En podcast om arkitekturoch stadsfrgor. Staden grs av Dan Hallemar chefredaktr fr Arkitektur, kulturjournalist p Expressen och medverkande i P1-programet Ring kulturradion tillsammans med Hkan Forsell, urbanhistoriker, arkitekturskribent och frfattare. med staden vill Sveriges Arkitekter p ett nytt stt erbjuda ngot som vi tror att mnga r intresserade av: arkitekturoch stadsfrgor. Det kan ses som ett slags digital stadsvandring dr expertkunskap paras med populrkultur, sger Andr Johansson, kommunikationschef p Sveriges Arkitekter. det frsta avsnittet tar sin utgngspunkt i Kiruna. En speciell stad dr Kiruna kommun nyligen klubbade utformningen av en helt ny stadskrna efter en stor arkitekttvling. Det andra avsnittet handlar om Lissabon.
foto: vega forsell blomberg
i podcasten ker vi till bde vrldsbekanta metropoler och undanskymda smstder fr att frska frst hur de hnger ihop, vilka politiska, arkitektoniska eller andra drivkrafter som format dem, sger Dan Hallemar, chefredaktr p Arkitektur. vi ska skrapa p deras fasader, loda i deras historia och spana ut ver deras mjliga framtider, sger Hkan Forsell, urbanhistoriker vid Stockholms universitet. staden kommer ut en gng i veckan och har en egen sajt dr avsnitten illustreras. Hr r adressen till sajten dr man kan lyssna p frsta avsnittet: http://staden.arkitekt.se/. Podcasten gr naturligtvis ven att ladda ner p Itunes. Ett tips r att ladda ner appen Podcaster och via den ska p Staden. P s stt kan man prenumerera p podcasten och fr automatiskt ett nytt avsnitt av Staden nedladdat i telefonen varje fredag.
Vi satt bnkade i solen med det varma kaffet i handen, jord under naglarna och musklerna ltt vrkande. Vi slet med det envisa ogrset, igenslammade fontner och krattandet av grusgngar. Och bda lrde vi oss massor av dem vi hade ran att arbeta tillsammans med. Ni r helt i tiden! Utemiljer har aldrig varit lika starkt prioriterat. Under frsta veckan p utbildningen ck vi hra att vra lrare ftt kmpa fr det grna i staden. P 80-talet var det mest parkeringsplatser som gllde. Det skulle bli annorlunda fr oss. Framtiden kndes ljus och det gr den fortfarande. Under ret som fljde hrde vi arkitekter klaga p anlggare som tagit sig fr stora friheter. Vi beskte kommunkontor dr sktseln av stadens grna ytor lagts ut p entreprenad, med resultat likt ett lotteri. Vi har besviket ftt veta att terbesk till genomfrda projekt sllan hinns med under arbetstid. nd frstod vi inte hur svag relationen gestaltare-frvaltare var. Efter sista botaniktentan ck vi s ntligen sommarlov och ni m tro att vi sg fram emot att komma ut och f tillmpa vra nya kunskaper. En av oss p en kyrkogrd, den andra p en trdgrdsstiftelse. Nu skulle vi f uppleva och frvalta gestaltning, in action! Men frn att vara en visionr med omtanke om mnniskan blev landskapsarkitekten ngon som planerar in dubbelhckar utan sktselanvisningar, omjliga vinklar och alltfr krvande material. Glappet mellan gestaltare och frvaltare verkar stort. Problematiken tror vi skerligen ternns inom alla arkitektyrken. Som uppsalabor har vi givetvis skrapat sulorna mot V-Dalas dansgolv, som likt andra nationshus gungar av gladlynta studenter. Inte anade vi att det nedgngna funkishuset r en av endast tv byggnader som Alvar Aalto har uppfrt i Sverige. Ibland saknas det pengar, ibland saknas det kunskap. Oftast bda. Men sorgen i att se en skapelse missktas gr att man nstan fredrar en fungerande parkeringsplats framfr till exempel en vanvrdad ckpark. Under sommaren sg vi vr yrkesroll frn andra sidan hcken. Det gav oss mycket. Relationen mellan frvaltare och gestaltare mste g att frbttra. Till att brja med tnker vi bjuda in till mnga kaffepauser i solen tillsammans.
ru winroth och ellen sundin landskapsarkitektprogrammet rskurs 2, slu ultuna
Sveriges Arkitekter startar mentorprogram

mnga unga arkitekter sker en mentor. Allt er erfarna arkitekter vill dela med sig av sina kunskaper och sina erfarenheter genom att stlla upp som mentor. Fler fretag anlitar mentorer fr att utveckla sina medarbetare och chefer. Drfr startar Sveriges Arkitekter nu ett mentorsprogram. Det r en naturlig fortsttning p Sveriges Arkitekters Professionaliseringsprogram och r exklusivt fr vra medlemmar. vi tror att en mentor kan vara nyckeln till framgng och ett bra stt att arbeta med kompetensutveckling. Man kan se det som en modern form av lrlingskap. Mentorprogrammet pgr under ett r med start i januari och avslutning i december. vi kommer att terkomma med anmlan och vidare information om mentorprogrammet. Men vi vill redan nu agga om en tjnst som vi hoppas att era kommer att ha nytta av.
MENTORPROGRAM Sveriges Arkitekter
MENTORPROGRAM
En modern form av lrlingskap
FaCKlIga KURsER
15 oktober. Facklig grundkurs kommunal sektor Storgatan 41, Stockholm. 09.0016.30 Kursen vnder sig till dig som r ny som facklig fretrdare eller inte tidigare har gtt ngon av vra kurser. Vi gr igenom partsstllningarna p arbetsmarknaden, medbestmmandelagen, samverkan, lagen om anstllningsskydd, lite om pension och semester samt ven regler om fackliga frtroendemn. En hel del tid kommer ocks att lggas p genomgng av lneavtalet. 16 oktober. Facklig grundkurs privat sektor Malm. Besked om lokal kommer senare. 09.0017.00 Kursen vnder sig till dig som r ny som facklig fretrdare eller inte tidigare har gtt ngon av vra kurser. Vi gr igenom partsstllningarna p arbetsmarknaden, medbestmmandelagen, lagen om anstllningsskydd, Sveriges Arkitekters kollektivavtal, lite om pension och semester samt ven regler om fackliga frtroendemn. En hel del tid kommer ocks att lggas p genomgng av lneavtalet. 22 oktober. Facklig grundkurs kommunal sektor Gteborg, lokal meddelas senare. 09.0016.30 Kursen vnder sig till dig som r ny som facklig fretrdare eller inte tidigare har gtt ngon av vra kurser. Vi gr igenom partsstllningarna p arbetsmarknaden, medbestmmandelagen, samverkan, lagen om anstllningsskydd, lite om pension och semester samt ven regler om fackliga frtroendemn. En hel del tid kommer ocks att lggas p genomgng av lneavtalet. 24 oktober. Lnefrhandlingsseminarium fr fackliga fretrdare p privat sektor (lnedelegationer, klubbar). Storgatan 41, Stockholm.12.0014.00 Seminariet vnder sig till er klubbfretrdare som frhandlar lner fr medlemmar i arkitektfretag som tillmpar kollektivavtalet mellan Sveriges Arkitekter och STD. Vi kommer att g igenom lneavtalets uppbyggnad och de olika stegen i lneprocessen samt ge tips och rd fr frhandlingarna. 29 oktober. Lnefrhandlingsseminarium fr fackliga fretrdare p privat sektor (lnedelegationer, klubbar). Malm. Besked om lokal kommer senare. 1012 Seminariet vnder sig till er klubbfretrdare som frhandlar lner fr medlemmar i arkitektfretag som tillmpar kollektivavtalet mellan Sveriges Arkitekter och STD. Vi kommer att g igenom lneavtalets uppbyggnad och de olika stegen i lneprocessen samt ge tips och rd fr frhandlingarna. 29 oktober. Lnesamtalet fr alla sektorer Malm. Besked om lokal kommer senare. 13.0015.00 Allt er frhandlar sina lner sjlva. Ett seminarium, dr vi diskuterar kring lnesamtalet och ger tips och rd. Seminariet r kostnadsfritt fr medlemmar. OBS! Fr att kurserna ska genomfras krvs minst sex anmlda deltagare.
Anml dig p www.arkitekt.se/s78656
TRE NYA REMISSYTTRANDEN

Sveriges Arkitekter r remissinstans till mnga utredningar, rapporter och frslag. Har du synpunkter eller vill hjlpa till med remissarbetet? Hr av dig till Tobias.Olsson@arkitekt.se. Nyligen har vi svarat p tre remisser.
1. ARKITEKTuR STOCKhOLM
cessen genom att ge den versiktliga planeringen strre tyngd, men anser att mnga av frslagen r fr hastigt och slarvigt utformade fr att kunna genomfras. Sveriges Arkitekter anser att arkitektens roll i frhllande till bestllare och kommun i processen mste strkas vsentligt, srskilt om kommunernas roll och kravstllande i planeringen ska minska p det stt som utredningen freslr. Frslaget om en generell planbestmmelse kring att ny bebyggelse ska anpassas efter ett omrdes stil och karaktr anser Sveriges Arkitekter kraftigt kan hmma utvecklingen av ny och spnnande arkitektur.
Du vet bst
vad som r ArkitekturSverige 2013

Vi vill se en repris p frra rets lyckade projektrevy p Arkitekturgalan och drfr vill vi veta vilka projekt som varit aktuella runtom i Sverige under 2013
Sveriges Arkitekter och Stockholms Arkitektfrening har bda svarat p Stockholms stads utstllningsfrslag av Arkitektur Stockholm en strategi fr stadens gestaltning. Sveriges Arkitekter anser att det r mycket angelget och positivt att Stockholms stads politiker ska besluta om Arkitektur Stockholm. En arkitekturpolicy r viktig fr att uppn politisk samsyn kring stadens ambitionsniv och en kad kunskap om arkitekturens starka roll nr en stad utvecklas och frndras. Det r mycket positivt att Arkitektur Stockholm r en del av versiktsplanen och drmed ett kraftfullt styrdokument fr hela staden beslutad av kommunfullmktige. Det r ocks positivt med ett fokus p process och inte minst en utvecklad tvlingsverksamhet. Utstllningsfrslaget r dock i vissa delar otydligt vad gller exempelvis hur mer detaljerade kunskapsunderlag och nya byggnadsordningen kommer att kopplas till dokumentet.
Tnk stort, tnk litet, tnk svenskt, tnk guldkorn, tnk ditt, tnk andras, tnk hela Sverige
Tipsa oss
3. BOSTDER T uNGA OCh STuDENTER
2. SOU 2013:34
Sveriges Arkitekter r i stort positiva till regeringens ambitioner nr det gller att frenkla planoch bygglovspro-
Boverket har freslagit frndringar i Plan- och bygglagen och Plan- och byggfrordningen fr att gra det mjligt att bygga er och mer yteffektiva bostder t unga och studenter. Sveriges Arkitekter r positiva till frslagen och under hsten kommer vi ven att lmna ett yttrande kring frslag p frndringar i Boverkets byggregler (BBR). Ls mer p www.arkitekt.se/ remisser
med alla projekt du kan komma p genom att g in p www.arkitekt.se/ arkitektursverige2013
illustration: grgoire stouck
UTbIlDNINgsfoRUm 2013
Hr mts skolledningar, lrare, studenter och praktiserande arkitekter. Tid: 7 oktober Plats: Sveriges Arkitekter, Storgatan 41, Stockholm
Praktik i utbildningen?
Sedan era r tillbaka pgr frsk med arbetsplatsfrlagd utbildning vid SLU och LTH som ett stt att strka utbildningens koppling till praktiken. Sveriges Arkitekter har med intresse fljt dessa frsk att stadkomma en meningsfull praktik fr studenterna. Nu r det dags att utvrdera om detta r en modell som skulle kunna tillmpas av er utbildningar. Vd rets Utbildningsforum kommer vi bde att presentera arkitektfretagens syn p praktiken, Sveriges Arkitekters praktikrekommendation i kollektivavtalet med Almega, synpunkter frn studenterna p praktiken i sommarens kandidatenkt och frsken med arbetsplatsfrlagd utbildning som pgr inom SLU och p LTH. Vi vill diskutera vad vi tillsammans, fretag, frbund och utbildningar kan gra fr att frbttra praktiken. Anmlan p www.arkitekt.se/utbildningsforum2013
PROGRAM
9.00 9.30 9.45 10.15 Registrering Inledning Annika von Schele, ordfrande Sveriges Arkitekters utbildningsutskott. Adrian Eygun Kihlberg, ordfrande ArkitektStudenterna. Erfarenheter av Frivillig arbetsplatsfrlagd utbildning Soa Sandqvist, SLU Ultuna Helena Mellqvist, SLU Alnarp Tomas Tgil, LTH Pedagogiskt perspektiv p professionsutbildning och betydelsen av praktik Praktikfrgan i Kandidatenkten Johanna Good, studenthandlggare. Diskussion Utbildningsutskottets tankar om praktikrekommendationen och praktikernas ansvar
Steg 1 om yrkesrollen
Strker dig i din yrkesroll. Du fr inblick i de viktigaste lagar, regelverk och yrkesetik som rtt tillmpade ger arkitekter inytande i processen. 2014 Plats: Stockholm. Tid: 23 januari till 13 juni. Pris: 19.900 ex moms. Mer information och anmlan p www.arkitekt.se/steg1
1
Steg 2 om affrsrollen
En utbildning med fokus p affrsmssighet. Du fr verktygen som hjlper dig att ta ett kat ansvar fr effektiviteten och lnsamheten p din arbetsplats. 2014 Plats: Stockholm. Tid: 30 januari till 10 oktober Pris: 24.900 ex moms.
10.45 11.00 11.30
2
3
12.00 13.00 13.20
Lunch Praktikfrgor p arbetsmarknaden Ulrika Paulsson, frbundsjurist. Fretagens syn p arkitekters kompetens. Inger Lindberg-Bruce, STD-fretagen Krav p betald praktik i offentlig upphandling Magnus Meyer, VD Tengbom Vad kan Sveriges Arkitekter ytterligare gra fr att frbttra praktiken? Workshop med kaffe Gruppredovisning. Slutdiskussion Avslutningsord Annika von Schele SLUT
Mer information och anmlan p www.arkitekt.se/steg2
Steg 3 om ledarrollen
Stder dig i ditt ledarskap genom kad sjlvknnedom. Lgger grunden fr att ta ledande roller i arkitektverksamheter. Nsta kurs hsten 2014 Mer information p www.arkitekt.se/steg3
13.40 14.00
14.45 15.15 15.45 16.00
Sveriges Arkitekters program fr professionalisering
82 / P NyTT JObb / ARKITEKTEN / 09 / SEPTEMBER 2013
TEXTuRTNKAREN
Mt En aRkitEkt P nYtt joBB: CaRLmaGnUs ELandER P PEn intERiR som konstnr, arkitektstudent och snickarlrling intresserade sig Carl-Magnus Elander skarpt fr material och konstruktion. Att valet efter avklarad arkitektexamen och den frsta egna soloutstllningen fll p PEN Interir i Jnkping var ingen slump. Dr fanns ett brett designteam plus ett in-house-nsnickeri. Vad gjorde dig nyfiken p tjnsten? PEN Interir kunde erbjuda ett helt designkoncept frn id till frdig produkt med tillgng till alla faciliteter under ett och samma tak. Det fascinerade mig. Som inredningsarkitekt skulle jag dessutom f jobba med designer, graska formgivare, konstruktrer, montrer och snickare. Det kndes vldigt kul och lrorikt! Varfr fick du jobbet tror du? Jag har erfarenhet frn ett r som snickarlrling och har dessutom en dubbel kandidatexamen i arkitektur frn Chalmers tekniska hgskola i Gteborg och University of Technology i Sydney i Australien. Dr var jag bland annat med och ritade en paviljong i kanalplast, som byggdes t en lmskola. Frutom att det var roligt och intressant ck vi en hel del berm fr det arbetet, och jag tnker att det pminner om en del av PEN Interirs projekt. I min masterstudio p Chalmers jobbade jag ocks mycket i den mindre skalan med form, frg, ljus och olika material och texturer. Jag gillar verkligen att experimentera och hitta nya lsningar och uttrycksformer. Vad innebr tjnsten? Vi r tv arkitekter, tre designer och en visualiserare av totalt 39 anstllda. Jag ritar mssmontrar och restauranginredningar t bland annat McDonalds, som r en av vra stora kunder. Hr handlar det om att tnka p den och mnniskor, att f till en intressant
I januarinumret av Arkitekten 2013 annonserade PEN Interir efter en inredningsarkitekt eller en arkitekt. Cirka 25 personer skte jobbet. Carl-Magnus Elander, konstnr med arkitektexamen frn Chalmers Arkitektur samt University of Technology i Sydney, Australien, var den som anstlldes. Han brjade den 27 maj.
och trevlig milj som kunderna tycker om. PEN Interir gr ven butiksintredningar vilket jag hoppas att jag ven fr jobba med i framtiden. Vad har varit roligast hittills? Variationen. Att stndigt lra knna nya fretag och deras produkter r inspirerande det ger mig en vldig kreativitet. Det jag ocks gillar med det hr jobbet r att kundnjdheten str i centrum och att allt drfr mste g snabbt. Det man ritar blir ofta byggt inom ngra veckor och det r jtteroligt! Vilken r din strsta utmaning nu? Tempot. Det gller att arbeta snabbt och effektivt med tanke p kunderna, som oftast inte kan vnta. Hr skiljer sig ledtiderna betydligt frn den konstnrliga eller den akademiska vrlden, som jag ju framfrallt varit i innan jag kom hit.
rebecka gordan
NSTA NuMMER AV ARKITEKTEN Kommer den 23 sjuttonde oktober. maj. Och Ls pltsligt d om r allt sig det inget hr intressanta: likt lngre eftersom Si exer augueratem tidningen bytt doloreet, bde form conse conulput numsandreet, och format. Vi trffar con bland eummy annat num de vulputpat hllbara skyskrapornas ulla cor sustrud frkmpe deliquip Luke eu feumsan Leung,dignit berttar atie om tat pratio eugait Mia Wahlstein, in hendign inredningsarkitekten iscinit, con veliquat dolesto som blev esendre IT-chef doloreet , och visar iuscill ett dokument andit, sum idolore bilder dolore frn fyrtio dolorem ip eugiam r i frorten do odipit Hammarkullen. am iurem do Och diomycket, odio conulluptat. mycket mer. Agnis alit num veleniat, quipit lut nis deliqui ssectem zzriliquisl dolorpero odolor sequisit lut ulput laorem at. Ut lore doloreet veliqui blaore ex estrud dolorem.
illustration: gabriel wentz
B EB O D D A P LAT S ER H AK AN FO R S EL L
S T U D IE R AV VA R U R BA N A SA M T ID S H IS TO R IA
Angelget om stadsbyggnad!
Forsell visar hur en rad vldigt olika fenomen alla p var sitt stt bidrar till att vra stder ser ut som de gr. Ett
A R K IT EK T U R T EX T
mste fr alla som r intresserade av urban geogra.

Fredrik Edin, ur tidningen Arbetaren 4 juli
Hkan Forsell har i boken Bebodda platser samlat ett urval av sina esser, artiklar, blogginlgg och fltstudier om den urbana vrld som vxt fram under efterkrigstiden, och srskilt efter 1989. Texterna rr sig bland annat frn stadsomvandlingar i Baltimore till frfallna yktingbostder i Aten, frn hip-hop-scenen i Neubrandenburg till skolsegregationen i Berlin. Och dremellan: Irrfrder i Vxj. En cricketmatch vid rstaviken. Boken stller viktiga stadsbyggnadsfrgor, som: Hur ser egentligen den urbana samtidshistorien ut? Vad berttar den byggda miljn om vilka val samhllen och enskilda har gjort? Hur tolkas stadslandskapet i olika tider och p olika platser? Hkan Forsell r urbanhistoriker, docent i historia vid Stockholms universitet och forskare vid IRS/Center for Metropolitan Studies, TU-Berlin. Boken r den frsta i den nya serien Arkitektur Text.
FAKTA: Utgivning i juni 2013, 150 * 225 mm, 320 sidor. ISBN 978 91 86050 83 2. Pris 225 kr. Pris fr tidskriften Arkitekturs prenumeranter 199:-. Priser inkl frakt inom Sverige.
KALL PPNING I BALTIMORE
BLOGGSOCIOLOGI OCH DET FIKTIONALISERADE GETTOT
av vad som verkligen sker dr som av den iscensatta, skapade bild som ges av staden. Men jag har aldrig varit i en stad som har haft s svrt att skilja vardag frn fiktion som Baltimore. The Wire var p mnga stt den bttre vardagen. Jag pratade med journalisten Michael Stephens som frelser p Hopkins medieutbildning. Han menar att detta r helt naturligt: tv-mediet r skapat fr att frmedla en bttre vrld: Du fr ansikten, nrvaro och personer du kan bry dig om men ute i samhllet fr du fragment av strukturer och institutioner och mter mnniskor du inte har ngon relation till, som du kanske r rdd fr, som du hatar. Stephens tillfogar efter en stund: Behovet av tv-serier som frmedlar en bild av, eller ett fnster mot, gettot och underklassens liv har expanderat i direkt proportion till att den amerikanska medelklassen har isolerat sig och knner sig skrare n fr ngra decennier sedan. Det r svrt att f frstahandsinformation frn dem som faktiskt har vxt upp och lever i den milj som The Wire skildrar. Den frmsta frmedlande kontakten r rttsvsendet och domstolarna. Tittade underklassen, langarna och gngmedlemmarna i amerikanska stder sjlva p The Wire? Var den populr? Chicagosociologen Sudhir Venkatesh gjorde under 2008 en fltbloggrapport p exakt detta tema: genomslaget fr The Wire bland riktiga kriminella. New York Times publicerade bloggen under rubriken: What Do Real Thugs Think of The Wire? Sudhir Venkatesh r en namnkunnig forskare p gngbildning och informell ekonomi, och han har gjort flera inflytelserika studier om moral och transaktioner som bygger p deltagande observation bland samhllets lgre skikt. Venkatesh bnkade sig nu med rskinnen framfr ngra avsnitt av The Wire och rapporterade om deras spontana reaktioner. Men ju fler avsnitt av hr-sitter-jag-med-ett-gng-livsfarliga-gngledare-och-analyserar-The Wire-i-en-soffa-i-Harlem som publicerades i New York Times, desto mer vxte skepticismen mot Venkatesh. Beskare p sajten begrde utfrligare information om kllorna, ven bildbevis p att samtalen gt rum. Slutligen hngdes Venkatesh ut som en sensationsakademiker som romantiserade fattigdom och hamrade in stereotyper: [W]e need to begin to start criticizing this man [Venkatesh] for his racist, highly sensational total fictionalized analysis of poor
Baltimore, Middle East, milj ur The Wire.
20
21
GLOBAL URBANISM
POST-KRISDEPP OCH DEN FRLORADE STADEN
Screenshot frn spelet Kuma War Sadr City.
BESTLL HR: Webb: webbshop.arkitektur.se/nyheter Telefon: 08-702 78 57
Doxiadis var ansvarig fr fler planer och globala arkitektkonstruktioner under decennierna efter andra vrldskriget n alla hans CIAM-kollegor tillsammans. Le Corbusier framstr vid en jmfrelse som en utprglad estetsnobb och en arrogant politisk idiot som knappt fick ngot alls uppfrt i verkligheten. Att det nd r Corbusier som fortfarande fr bra hundhuvudet fr modernismens ondska sger ngot om hur snva perspektiv man kan f om man inte stter sig in i den maktutvning som ger rum i det frdolda.
De senaste decenniernas urbanisering har resulterat i en koncentrerad vlfrdskning fr framfr allt medel- och vre medelklass i Vsteuropa, men ocks i mycket som mnga nog inte vill frknippa med stadsliv: frminskning av det offentliga rummet, restriktiv lagstiftning, parallella sociala verkligheter, fantasils arkitektur, sansls ekonomisk ojmlikhet och eskalerande misstro mnniskor mellan. Titeln till trots finns inte mycket happiness att sknja i Anna Mintons reportage Ground Control: Fear and Happiness in the Twenty-First Century City frn 2009. Boken frsker frst vad som har hnt med stder och urbant liv efter 1990-talets genomgripande nyliberala operationer. Huvudtemat r hur de senaste decenniernas fastighetsekonomi har frndrat vr knslomssiga instllning till att bo i en stad. Att 2008 rs globala finanskris skulle fljas av en europeisk ekonomisk kris frn 2010 som ytterligare skrpte den ojmlika urbana utvecklingen, och dr fastighetsmarknaderna terigen skulle st i centrum, gr att man skulle vilja efterlysa en snabb uppfljare. Minton beskriver stder i Storbritannien under 1980-talet som platser dr privata fastighetsinvesteringar knappast var ngot som uppmrksammades i den vergripande ekonomiska verksamheten. I dag r fastighetsmarknaden brande i alla vstlnders ekonomier: bostadska45
44
POSTTIDNING ARKITEKTEN Box 5027 SE-102 41 Stockholm
2 0 0 7 8 1 7 3
ideas materialized
NEW PRODUCT 2013
BONE CHAIR
DESIGN STEINAR HINDENES | ATLE TVEIT | LARS TORNE
WWW.MATERIA.SE

Arkitekten

Transféré par

Informations du document

Copyright

Formats disponibles

Partager ce document

Partager ou intégrer le document

Options de partage

Avez-vous trouvé ce document utile ?

Ce contenu est-il inapproprié ?

Droits d'auteur :

Formats disponibles

Arkitekten

Transféré par

Droits d'auteur :

Formats disponibles

SVERIGES ARKITEKTERS BRANSCH- OCH MEDLEMSMAGASIN

Stadsarkitekterna blir frre

Pealosa: Vi mste dela p gatan

Komfort och design i skn kombination!

Maria Blom, maria.blom@arkitekt.se 

ARKITEKTEN / 09 / SEPTEmbER 2013 / cheFredaktren / 3

plats Fr Fler rster

Sveriges Arkitekters bransch- och medlemsmagasin ISSN 0347-058X Medlem i

4 / ARKITEKTEN / 09 / SEPTEmbER 2013

ARKITEKTEN / 09 / SEPTEmbER 2013 / innehll / 5

MER I DETTA NUmmER

foto: holger staffansson

foto: mikael olsson

foto: per knutsson

6 / ARKITEKTEN / 09 / SEPTEmbER 2013

ARKITEKTEN / 09 / SEPTEmbER 2013 / 7

rddar Aaltos msterverk

8 / ARKITEKTEN / 09 / SEPTEmbER 2013

199496 De frsta restaureringsprojekten genomfrs, glasvggen vid entrn och en takterass.

1997 Vaktmstarbostaden tgrdas.

199903 Takreparationer, bland annat restaurering av takfnster. Restaurering av entrdrrar.

200405 Tidningsrummet restaureras.

200610 Frelsningssalen, med det bermda vgformade taket, terstlls.

Milstolpar under 20 rs restaurering

Tapani Mustonen har vervakat restaureringen nda sedan starten.

Glasvggen var en av de frsta saker som restaurerades nr arbetet startade p 90-talet.

LP-skivorna vntar p att restaureringen ska bli klar.

ARKITEKTEN / 09 / SEPTEmbER 2013 / 9

10 / nYheter / ARKITEKTEN / 09 / SEPTEmbER 2013  

Redaktr: Annika Jensfelt, annika.jensfelt@arkitekt.se

foto: lvstranden utveckling

14 skte jobbet som ny rektor p UMA

Mjligt bygga i bullret

kristallen som vann i kiruna

ARKITEKTEN / 09 / SEPTEmbER 2013 / nYheter / 11

De skapar sin ritsal p stan

foto: magnus gotander

12 / nYheter / ARKITEKTEN / 09 / SEPTEmbER 2013 

foto: facundo arrizabalaga/scanpix

Poppis tvla om hghus

skrapa smlter parkerade bilar

foto: hkan wike

Fler Jobb inom inFrastruktur

ARKITEKTEN / 09 / SEPTEmbER 2013 / nYheter / 13

foto: jonas lindstrm

Pendelarmaturen Hood. Formgivare: Form Us With Love. Producent: Lyktan.

Golvarmaturen W126. Formgivare: Claesson Koivisto Rune. Producent: Wstberg.

Armaturen Ascent. Formgivare: Daniel Rybakken. Producent: Luceplan.

Fyra gr upp om Guldstolen

Stolen Grace. Formgivare: Staffan Holm. Producent: Swedese.

foto: mikael strinnhed

foto: johan kaln

14 / nYheter / ARKITEKTEN / 09 / SEPTEmbER 2013 

artek i avtal med kukkapuro

Tham och Videgrd med nytt Lego

FoJab till stockholm

alternativ tidskriFt blir kommersiell

EGMONT HJSKOLEN, VANDHALLA, ODDER, DK ARKITEKTEN / 09 / SEPTEmbER 2013 / 15

LEVERANTR TILL MODIGA FASADER

16 / nYheter / ARKITEKTEN / 09 / SEPTEmbER 2013 

Arkitekturen som r bst p bio

rets arkitekturfilmfestival hlls bland annat i Skissernas museum i Lund.

foto: illa bka och louise lemoine

foto: tillberg design

Maria Blom, maria.blom@arkitekt.se

10 / nYheter / ARKITEKTEN / 09 / SEPTEmbER 2013

12 / nYheter / ARKITEKTEN / 09 / SEPTEmbER 2013

14 / nYheter / ARKITEKTEN / 09 / SEPTEmbER 2013

16 / nYheter / ARKITEKTEN / 09 / SEPTEmbER 2013

44 / kommenterat / ARKITEKTEN / 09 / SEPTEmbER 2013

46 / kommenterat / ARKITEKTEN / 09 / SEPTEmbER 2013