1/11

BESLUT 2006-03-22

SB 220/06 Dnr: 1272/05-20

SAKEN

Dokument inifrn: Knskriget, del 1, SVT2, 2005-05-15, program om kvinnojourer och feminism; frga om opartiskhet, saklighet och respekt fr privatlivet
BESLUT

Programmet flls. Granskningsnmnden anser att det strider mot kravet p opartiskhet.
FRELGGANDE

Sveriges Television ska p lmpligt stt offentliggra nmndens beslut. _____________________

PROGRAMMET

Programmet var uppbyggt kring den unga kvinnan X:s berttelse om hur hon hade skt hjlp hos en tjejjour, men i stllet tvingats med p en flykt undan hot frn ett satanistiskt pedofilntverk. Berttelsen togs som utgngspunkt fr generella frgor om eller beskrivningar av Riksorganisationen fr Sveriges kvinno- och tjejjourer, Roks. Den varvades med intervjuer med Roks ordfrande och med en professor i sociologi, samt med personer aktiva i kvinnojoursrrelsen och sdana med kritiska synpunkter p Roks och p sociologiprofessorns forskning. Speakern sa bl.a. att man i Roks trodde p satanistiska pedofilntverk som en utbredd freteelse i det svenska samhllet. Speakern sa ocks att Roks hade ansvar fr att ta hand om vldtagna och misshandlade kvinnor. Flykten beskrevs ur X:s perspektiv. Hon kom som 16-ring i kontakt med Bellas Vnner, som beskrevs som en knd tjejjour inom kvinnojoursrrelsen. X mdde dligt efter att som barn ha blivit utsatt fr vergrepp. Nr hon skulle delta i Bellas Vnners sommarlger fick hon veta att lgret hade hotats. Hon frdes tillsammans med lgerdeltagaren Y till en kvinnojour. X ville ka hem. Hon blev rdd fr jourtjejerna, som hindrade henne frn att kontakta

2/11

ngon utomstende. Speakern sa bl.a. fljande: X vet inte hur mnga dagar de gmmer sig p kvinnojouren () Men pltsligt fr hon veta att Sverige r fr farligt. De mste ut ur landet och flykten fortstter till Norge. Och nu fr X veta varifrn hotet kommer. Ett mktigt pedofilntverk. Medlemmarna r hgt uppsatta mn () Och de r satanister. Y r ett av ntverkets offer. Nu vet pedofilerna att Bellas Vnner r p vg att avslja vilka de r och drfr mste alla tjejerna ddas. Bellas Vnner fick via en svensk regeringskanslitjnsteman hjlp med att ordna fram gmstllen av ledaren fr de norska kvinnojourerna, A. A berttade att hon av kvinnorna som eskorterade X och Y fick vetskap om de fregivna hoten och om att Y skulle ha ftt ett barn som satanisterna hade offrat. ven X hade varit utsatt fr dem, trots att hon sjlv frnekade det. Kvinnorna en knd feminist (B) och tv medlemmar i Bellas Vnner (en av dem C) beskrevs som instabila och paranoida. X och Y mdde allt smre. Y frskte beg sjlvmord. Av rdsla fr pedofilntverket hjlpte Bellas Vnner henne inte att ska vrd. A frskte f hjlp av regeringskanslitjnstemannen med att vertyga kvinnorna om att lta X ka hem. A krde sedermera X till Sverige. A sa att hon hade trott p hoten till en brjan, men att kvinnorna borde ha stoppats innan de kom till Norge och att hon sjlv borde ha stoppat dem. Speakern sa att de jourkvinnor som Bellas Vnner kom i kontakt med under flykten inte ifrgasatte historien tillrckligt fr att ingripa. Roks hade efter flykten inte kontaktat X trots knnedom om att hon tyckte att hon behandlats illa. Speakern sa att Roks ordfrande frsvarade Bellas Vnner. Ordfranden sa bl.a. att hon trodde p att satanistiska ntverk hade hotat X och Y och att beslutet att fly var vlgrundat. Det framkom att X hade gjort en polisanmlan men att frunderskningen hade lagts ner. Mot slutet av programmet intervjuades regeringskanslitjnstemannen som hade hjlpt Bellas Vnner. Hon sa att hon inte knde till att X inte fljde med frivilligt till Norge och avbrt sen intervjun av hnsyn till de inblandade. Fljande eftertext visades bl.a: I ett brev skriver /tjnstemannen/ att hon endast frmedlade information om kvinnojourer i Sverige och Norden. Och hon uppmanade dem att kontakta polisen. Fljande eftertext visades ocks: Freningen Bellas Vnner har upphrt. Den feminist som deltog i flykten sger att hon av hnsyn till de tv lgerdeltagarna inte kan uttala sig, men hon bestrider Dokument inifrns beskrivning av hndelsefrloppet.

ANMLAN

Anmlarna r feministen (B) och en av kvinnorna i Bellas Vnner som var med p resan (C). De anser att programmet strider mot kraven p saklighet och opartiskhet. Det baserades ensidigt p uppgifter som stdde den frmedlade historien. Sveriges Television (SVT) har bortsett frn omstndigheter som minskade dessa uppgifters trovrdighet och negligerat uppgifter som pekade i motsatt riktning. Elementra faktakontroller har i centrala hnseen-

3/11

den underltits. Uppgifterna om satanism r uppdiktade. Det r anmrkningsvrt att endast reportern men ingen av de intervjuade anvnde orden satanism, satanister eller satanistiska pedofilntverk i programmet. Anmlarna anser ocks att programmet strider mot kravet p respekt fr privatlivet.
Saklighet

Syftet med resan var att gra en anmlan till norsk polis, som bl.a. hade ett lngtgende vittnesskydd. Det var inte frga om en flykt, n mindre frn ett satanistiskt ntverk. X fljde med till Norge efter eget nskeml. Svl svensk som norsk polis kontaktades efter beslutet att inte genomfra lgret p.g.a. de hot som riktades mot Y. C avbjde de norska jourkvinnornas erbjudande om poliskontakt eftersom kontakten tagits redan frn Sverige. I Norge hlls polisfrhr i sammanlagt ver 32 timmar. Genom A:s oemotsagda beskrivning av anmlarna som paniskt rdda, hysteriska, satanisttroende, polisrdda kidnappare och av sig sjlv som ansvarstagande samvete samt genom omkastad ordning p hndelser och tillgg av skeenden som inte intrffat skapades en falsk bild av de inblandades agerande. Innan programmet sndes redovisade B fr SVT uppgifter frn samtal mellan henne och X som hllits vid tiden fr intervjuerna med Dokument inifrn. X uppgav att hon hade knt sig trygg p lgret och inte upplevt sig som kidnappad. Hon knde sig utnyttjad av SVT och hade sagt vad reportern ville hra. Att X sledes tagit tillbaka sina uppgifter beaktades inte av SVT. Ingen p lgret frskte vertyga X om att hon varit utsatt fr ngot annat n det hon frivilligt valde att bertta. Programmakarna har sannolikt klippt ihop ett speakeruttalande om pstdda pedofilvergrepp med ett uttalande frn X om de samtalsgrupper dr lgerdeltagarna frskte f henne att frst att hon inte frtjnade eller var skyldig till de vergrepp hon utsatts fr som barn. Y dementerade innan programmet sndes uppgifterna om att hon och X varit frihetsbervade och att det frekom knivar, tabletter och tro p satanistiska ntverk p lgret. Dementin redovisades inte. Det r ocks felaktigt att Y frskte ta sitt liv och att det inte frekom ngon kontakt med sjukvrden. Att Y knde sig hotad av ett satanistiskt ntverk under lgret r absurt. Det r ofrenligt med kravet p saklighet att skildringen baserades p X:s version trots att Y gett en motsatt bild. Uttalandet att bde X och Y utsatts fr pedofilntverket var falskt. Endast reportern har psttt att deras frhistoria skulle vara gemensam. Det framkom inte heller att det fanns en konflikt mellan A och C p.g.a. anmlarnas sekretesslfte nr det gllde Y. Motsttningen skrptes efter att A visat en bok om satanism som C avfrdat och eftersom A inte respekterade kravet p att alkohol inte skulle serveras till lgerdeltagarna. Den felaktiga bilden av lgret och dess arrangrer frstrktes genom framstllningssttet bl.a. anvndandet av musik och illustrationer och genom den kontext i vilken skildringen gavs.

4/11

Opartiskhet

Skildringen av flykten byggde enbart p X:s berttelse, vilket strider mot kravet att kontroversiella mnen eller hndelser inte fr behandlas ensidigt p det sttet att en parts version eller synpunkter klart dominerar ett program. Uppgifterna om anmlarna stod oemotsagda. C kontaktades ver huvud taget inte av SVT. B kontaktade sjlv Dokument inifrn sedan hon ftt vetskap om programmet och dess innehll. Hon besvarade drefter inga frgor eftersom hon inte fick veta i vilket sammanhang de skulle anvndas. SVT har drmed inte uppfyllt kravet p att ge den som utsatts fr stark kritik mjlighet att frsvara sig.
Respekt fr privatlivet

Anmlarna anger att de blev identifierade i programmet, i vart fall fr en i det givna sammanhanget initierad krets tittare. De anklagades fr att ha gjort sig skyldiga till olaga frihetsbervande och olaga hot.
vrigt

Anmlarna hnvisar ocks till en fllning i Pressens opinionsnmnd av en tidningspublicering om Bellas Vnner och redogr dessutom fr vissa omstndigheter kring X:s psykiska och sociala situation.

PROGRAMFRETAGETS YTTRANDE

SVT anser att Dokument inifrn: Knskriget, del 1 inte strider mot kraven p opartiskhet och saklighet i sndningstillstndet.
Saklighet

Beskrivningen av det upplevda hotet mot gruppen bekrftades av ett stort antal av varandra oberoende kllor. Det gllde bde vad som pstods ha hnt sexuella vergrepp och mord, utfrda av frvare i omfattande ntverk och sjlva beskrivningen av ntverken som pedofila, satanistiska och rituella. I en rapport om lgret till Ume kommun, daterad den 7 januari 2004, redovisade anmlarna att bde X och Y var hotade i samband med resan. Rapporten bekrftar bilden av vlorganiserade pedofilntverk med frvare som hade framtrdande positioner inom vrd, polis och rttsvsende. En medlem i Bellas Vnner har fr SVT beskrivit att anmlarna var paranoida och till henne hade sagt att 16 barn redan mrdats, att rikskriminalen i Sverige var korrupt och med i en internationell brottsorganisation och att man kunde bli sprad via en pslagen mobiltelefon. SVT har inte hittat ngon utanfr Roks som tror p den hotbild som mlades upp av B och C. Enligt A rder det ingen tvekan om att uppgifterna om satanism kom frn anmlarna. En klla med inblick i resan bekrftar enligt en intervjuutskrift uppgifter om ett pedofilntverk som gnat sig t rituella vergrepp med satanistiska inslag. X har bekrftat att lgerledarna beskrev ntverken som

5/11

satanistiska. Rikskriminalens handlggare har bekrftat att uppgifter om sexuella vergrepp, misshandel, mord i rituella sammanhang och pedofilntverk finns beskrivna i fallet. En annan person p rikskriminalen har efter att programmet sndes uppgett att det stmde med vad personen visste. Bellas Vnners norska polisanmlan verfrdes till svensk klagare med brottsrubriceringen mord. En polis med inblick i tidigare utredningar p grundval av anmlningar frn Y har uppgett att dessa innehllit anklagelser om mord, sexuella vergrepp och vldtkt mot bde henne och minderriga. Enligt SVT synes detta bekrfta bilden av att Y i polisfrhren uppgett att ntverket gjort sig skyldigt till mord. SVT har inte psttt att kvinnorna inte var i kontakt med polisen. Speakern sa bl.a. fljande: Nu har A ocks anvnt sina kontakter inom polis och rttsvsende. A berttade drefter hur kvinnorna fick polisbeskydd i hennes hem. Reportern frgade henne om polisen trodde p kvinnornas berttelse. I programmet beskrevs ocks kvinnornas rdsla fr myndighetskontakter. Detta var betydelsefullt fr att frst varfr X uppfattade flykten som traumatisk. X har vid ett antal tillfllen beskrivit sin upplevelse av flykten. Berttelsen r sammanhngande och konsekvent. Det r felaktigt att hon velat ta tillbaka sina pstenden. Hon sg det frdiga reportaget vid tv tillfllen fre sndning och vissa ndringar gjordes p hennes begran. Hon visste att hon kunde dra sig ur programmet om hon inte orkade medverka. Y har inte till ngon p Dokument inifrns redaktion framfrt vad som psts i anmlan. Att bde X och Y mdde allt smre under flykten bekrftades av A, som fr SVT beskrivit ett sjlvmordsfrsk med tabletter. X:s och Y:s tillstnd har dessutom beskrivits av jourkvinnor vid tv norska jourer, vilka ocks hade uppfattningen att Y frskt beg sjlvmord.
Opartiskhet

De inblandade har av SVT getts mjlighet att kommentera innehllet i programmet. B har vid tv tillfllen trffat representanter fr redaktionen. Hon kontaktade p eget initiativ redaktionen och vid ett mte den 29 april fick hon versiktlig information om programmet men avbjde att svara p frgor. Hon fick drefter tillgng till de pstenden som gjordes i programmet, t.ex. nr det gller de satanistiska pedofilntverken och sjlvmordsfrsken. Hon avbjde kommentarer med hnvisning till konfidentialitet, men bestred beskrivningen av hndelsefrloppet. Detta redovisades i en eftertext. Vid ett nytt mte, som hlls p B:s initiativ, ifrgasatte hon X:s trovrdighet men avbjde att kommentera hndelseutvecklingen under resan. Vid tiden fr sndningen av Knskriget var C p en lngre resa i Costa Rica. Redaktionen kontaktade hennes mor, som lovade meddela att SVT gjorde ett reportage om hndelserna i Norge och ville hra C:s version av vad som hade hnt. Enligt uppgift till SVT framfrdes meddelandet till C, som valde att inte kontakta redaktionen. Den tredje kvinna som deltog i resan kontaktades per telefon och

6/11

flera meddelanden lmnades. Redaktionen framfrde ocks ett meddelande via hennes mor, men kvinnan valde att inte kontakta redaktionen.
Respekt fr privatlivet

Varken B, C eller den tredje kvinnan var namngivna eller p annat stt utpekade i programmet.
vrigt

Musik och bilder i programmet mste ses i sammanhanget av vad programmet beskrev. Illustrationerna var extrema fr att skdliggra att B och C utsatte X fr uppgifter om extrema hot. Det som illustrerades var den skrck och det lidande som hotbilden orsakade. SVT redogr ocks med hnvisning till Granskningsnmndens beslut SB 820/05 (se nedan under rubriken Tidigare beslut) fr sin tolkning av begreppet rituella vergrepp. I yttrandet citeras den utredning av Uppsala universitet som friade professorn i sociologi frn anklagelser om forskningsfusk i delar som riktar kritik mot hennes forskning.

FRSTA KOMMENTAR FRN ANMLARNA

SVT har frvanskat hndelsefrloppet och framstllt anmlarna som kidnappare, besjlade av en tro p satanistiska ntverk. Den hotbild som beskrevs och den kontext hndelsefrloppet sattes i hade ingen koppling till anmlarna. I programmet framgick inte heller att syftet med resan var att f kontakt med den norska kriminalpolisen en av vrldens frmsta experter p pedofila ntverk och kommersiell barnsexhandel.
Saklighet

Programmet byggde p uppgifter frn X och A, som kan ifrgasttas p starka grunder. Anmlarna vidhller att X till B gett uppgifter som gick emot vad hon uppgav i programmet och att SVT delgavs detta fre sndning. SVT har inte heller bestridit de uppgifter om X:s sociala och psykiska situation som anmlarna framfrt. Den av SVT beropade rapporten till Ume kommun ger inga belgg fr att anmlarna skulle ha tagit med X och Y p flykt undan ett satanistiskt pedofilntverk. Intervjun med den nya, anonyma klla som SVT hnvisar till i sitt yttrande utgr inte heller ngot belgg fr riktigheten i skildringen. SVT har dremot utelmnat information i rapporten om kvinnornas kontakter med polis och andra myndigheter. I programmet sa speakern felaktigt att det satanistiska ntverket enligt Bellas Vnner var s mktigt att man inte vgade kontakta polisen i Norge. Uttalandet uppvgs inte, som SVT hvdar, av pstendet att A senare utnyttjade sina poliskontakter. SVT har inte redovisat om ngon kontakt frevarit med Y, hur hon i s fall kommenterat hndelsefrloppet eller varfr detta inte redovisats i reportaget eller yttrandet. Anmlarna anger att Y haft kontakt med SVT och att inne-

7/11

hllet i hennes berttelse r av sdan grundlggande betydelse att SVT:s hantering r anmrkningsvrd. Y vidhller att hon inte gjorde ngot sjlvmordsfrsk i Norge. SVT hnvisar i sitt yttrande till polisutredningar frn nr Y var ett barn. Pstendet att dessa skulle bevisa vad hon vittnade om i Norge r absurt. Bekrftelsen i yttrandet p att Y deltagit i polisfrhr i Norge har dock betydelse eftersom SVT i programmet pstod att det inte togs ngra kontakter med polis och rttsvsende. Det r anmrkningsvrt att X:s pstdda bekrftelse av tesen om satanism inte visades i programmet. SVT har inte heller p annat stt visat belgg fr uppgifterna om satanism eller satanistiska pedofilntverk. Anmlarna kritiserar ocks att SVT anvnde frment dokumentra bilder fr att illustrera flykt och sjlvmordsfrsk och att illustrationer och ljud anvndes fr att f tittarna att tro p den bild som mlades upp.
Opartiskhet

Det r anmrkningsvrt att SVT infr ett program som innehller allvarliga anklagelser mot enskilda personer njde sig med att kontakta modern till en av dem C fr att f tag p henne. Detta trots att det inte frelg ngra svrigheter att i stllet ta direktkontakt. Nr B kontaktade Dokument inifrn fr att diskutera programmets innehll framkom att programmets inriktning redan var klar och att redaktionen inte var lyhrd fr ppekanden om kllornas bristande tillfrlitlighet. Detta var bl.a. bakgrunden till att B inte ville medverka i ngon intervju.
Respekt fr privatlivet

Anmlarna vidhller att de blev identifierade genom utformningen av programmet och den nra kopplingen till en av Pressens opinionsnmnd sedermera klandrad tidningspublicering.

PROGRAMFRETAGETS TILLGGSYTTRANDE Saklighet

SVT anser att X r trovrdig. Hon har inte ltit framskymta att hon skulle vilja ndra eller ta tillbaka ngon del av sin berttelse. Den bekrftas av de norska kvinnor som trffat flyktgruppen. A, X och ytterligare en klla med av SVT verifierad inblick i resan ger std fr pstendet att de rituella vergreppen och morden i den hotbild som mlades upp av Bellas Vnner framstlldes som satanistiska. Om Y eller ngon annan med inblick i resan hade framfrt upplysningar som frndrat bilden av hndelsefrloppet hade detta framgtt av programmet. Nr det gller poliskontakter i Norge understryker SVT att anmlarna blandar ihop tv delar av hndelsefrloppet. Av programmet framgick dels att kvinnorna var rdda fr att ta kontakt med polisen under vistelsen vid kvinnojouren i Kongsberg, dels att de fick hjlp av A med att ta kontakt med polisen fr att frska f igng en rttsprocess. Poliskontakterna

8/11

i Stockholm och Oslo som i efterhand har beskrivits av anmlarna gjordes inte knda fr SVT infr sndningen, men frndrar inte p ngot avgrande stt bilden av hndelsefrloppet.
Opartiskhet

SVT framhller att det fanns utrymme i programmet fr kommentarer frn B och C och tillbakavisar pstendet att det saknades ngon intention att lta dem bemta de anklagelser som riktades mot dem. Efter att B kontaktat Dokument inifrn fick hon ett e-postmeddelande i vilket det gr att utlsa 14 omrden som redaktionen nskade intervjua henne om. B avstod dock frn mjligheten att ge sin syn p olika frgor i programmet. Redaktionen frskte utan resultat n C p den i folkbokfringen uppgivna adressen i Costa Rica och meddelade sig drefter via C:s mor utan att C hrdes av.

ANDRA KOMMENTAR FRN ANMLARNA

Anmlarna redogr fr att SVT utan svrighet hade kunnat n C per brev, samt att programmets reporter endast kontaktade C:s mor en gng. Detta skedde tolv dagar fre sndning. Modern glmde vidarefrmedla kontaktfrsket till C. Anmlarna anser ocks att SVT:s redovisning av eventuella kontakter med Y r ofullstndig och undanglidande.

PROGRAMFRETAGETS ANDRA TILLGGSYTTRANDE

Kontaktvgen via modern valdes fr att snabbt f fram ett meddelande till C. Vid ett andra samtal med reportern sa modern att C visste att reportaget skulle sndas, vad det handlade om och att hon kunde kontakta reportern om hon ville framfra sin version. Det r vidare korrekt att SVT inte redovisat innehllet i eventuella kontakter med Y. Enligt SVT kan anmlare inte avkrva programfretaget uppgifter om vilka som kontaktats och vad som framkommit under programresearch. Det mste anses tillrckligt att SVT redovisat att Y inte gett en annan bild av hndelsefrloppet under resan till Norge.

TREDJE KOMMENTAR FRN ANMLARNA

Anmlarna vidhller i en kommentar till SVT:s andra tillggsyttrande sina tidigare stndpunkter.

AKTUELLA BESTMMELSER

Enligt bestmmelsen i 6 i SVT:s sndningstillstnd ska programverksamheten bedrivas opartiskt och sakligt samt med beaktande av att det ska rda en vidstrckt yttrande- och informationsfrihet i televisionen.

9/11

Saklighet

Kravet p saklighet innebr frmst att uppgifter som r av betydelse fr framstllningen ska vara korrekta och att framstllningen inte fr vara vilseledande, t.ex. genom att vsentliga uppgifter utelmnas.
Opartiskhet

Kravet p opartiskhet innebr bl.a. att kontroversiella mnen eller hndelser inte fr behandlas ensidigt p det sttet att endast en parts version eller synpunkter klart dominerar ett program. Det r dock tilltet att skildra ett mne frn en speciell utgngspunkt. Att s sker br emellertid klart framg av programmet eller programpresentationen. I fall dr allvarlig kritik framfrs mot en klart utpekad part innebr Granskningsnmndens praxis att den kritiserade parten ska ges tillflle att bemta eller kommentera kritiken, som regel i samma program eller inslag. En parts vgran att medverka hindrar emellertid inte att programmet eller inslaget snds. I sdana fall br dock den kritiserade partens uppfattning om mjligt redovisas p ngot annat stt.
Respekt fr privatlivet

Enligt 7 i SVT:s sndningstillstnd ska den enskildes privatliv respekteras i programverksamheten om inte ett oavvisligt allmnt intresse krver annat. Bestmmelsen r avsedd att ge skydd fr den personliga integriteten och tillmpas ven i fall med namnpublicering vid brott eller misstanke om brott.
Frelggande

Granskningsnmnden fr besluta att programfretag som brutit mot villkor i sitt sndningstillstnd p lmpligt stt ska offentliggra nmndens beslut (10 kap. 8 radio- och TV-lagen).

TIDIGARE BESLUT

Granskningsnmnden behandlade i beslut SB 820/05 146 anmlningar mot Dokument inifrn: Knskriget, del 1 och 2. Nmnden konstaterade att syftet med programmen var att granska Roks syn p orsaker till och tgrder mot mns vld mot kvinnor. Granskningen var enligt nmndens mening frenlig med kravet p opartiskhet i sndningstillstndet. Nmnden ansg dock att programmen gav en ofullstndig bild av hur utbredd tron p satanistisk vldsutvning mot kvinnor och barn var inom kvinnojoursrrelsen. Programmen blev i den delen missvisande p ett stt som brast i frhllande till kravet p saklighet. Bristen var dock inte sdan att programmen stred mot bestmmelsen i 6 i SVT:s sndningstillstnd. Nr det gller beskrivningen av flykten i Knskriget, del 1 konstaterade nmnden att den byggde p X:s och norska kvinnojourskvinnors berttelser samt att det redovisades att B hade en annan uppfattning. Nmnden ansg att det i anmlningarna inte hade framfrts uppgifter som gav underlag fr bedmningen att beskrivningen stred mot kravet p saklighet.

10/11

GRANSKNINGSNMNDENS BEDMNING Opartiskhet

Granskningsnmnden konstaterar inledningsvis att anmlarnas och Y:s beskrivning av resan till Norge str i skarp kontrast till programmets, vilken bl.a. bygger p uppgifter frn X. Nmnden finner dock inte skl att ifrgastta att X:s upplevelser r de som hon frmedlat till SVT. Nmnden anser att den hndelseutveckling som beskrevs var uppseendevckande och konstaterar att speakern/reportern inte ifrgasatte X:s berttelse eller angav att det fanns andra versioner av frloppet. Skildringen var av en sdan art att den enligt nmndens mening borde ha ftt kommenteras av en eller flera av de vriga personer som deltog i resan. Av anmlan och SVT:s yttrande framkommer att B relativt kort tid fre det att programmet skulle sndas p eget initiativ kontaktade redaktionen fr Dokument inifrn. Nmnden finner det anmrkningsvrt att hon frst d gavs mjlighet att kommentera det hndelsefrlopp som skildrades i programmet. Nmnden noterar vidare att SVT frst i nra anslutning till sndningen gjorde vissa anstrngningar fr att ge C mjlighet att kommentera skildringen och att dessa inte ledde till ngot resultat. Inga uttalanden frn Y redovisades. Sammanfattningsvis kan nmnden inte finna annat n att SVT gett bristflligt utrymme fr anmlarnas version av hndelsefrloppet. Vid en samlad bedmning anser nmnden drfr att programmet strider mot kravet p opartiskhet.
Saklighet

Nmnden kan inte finna annat n att uppgiften om att Bellas Vnner inte vgade kontakta polisen i Norge var felaktig. Denna och eventuella andra brister i saklighet fr dock tillskrivas den ptalade partiskheten.
Respekt fr privatlivet

Granskningsnmnden konstaterar att anmlarna inte namngavs i programmet. Nmnden anser att de inte heller p annat stt gjordes identifierbara fr personer som inte redan knde till de beskrivna frhllandena. Programmet kan drfr inte anses strida mot bestmmelsen om respekt fr privatlivet.

11/11

Detta beslut har fattats av Johan Munck, Pr-Arne Jigenius, Maaret Koskinen, Lena Adelsohn Liljeroth, Ella Niia, Annika hnberg och Bo Reimer efter fredragning av Jonas Nilsson. P Granskningsnmndens vgnar

Johan Munck Jonas Nilsson

Detta r en elektronisk kopia av beslutet. Namnunderskrifter finns p originalhandlingen som frvaras hos nmnden.