GTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FR PEDAGOGIK OCH DIDAKTIK

GOLD
Gothenburg Educational Longitudinal Database

KODNING AV FRLDRARS UTBILDNING BASERAD P SUN 2000

Allan Svensson, Bo Nielsen & sa Berndtsson

Teknisk rapport 2007:1

Bakgrund
I Gothenburg Educational Longitudinal Database (GOLD) ingr samtliga individer i Sverige fdda 1972 1987, nrmare bestmt samtliga som befann sig i riket vid 16 rs lder. Totalt rr det sig om 1 667 241 individer. Vid mnga analyser r det viktigt att kunna indela individerna efter familjebakgrund. Hrvid har man oftast anvnt en socialgruppsindelning eller en utbildningsklassificering. Av olika skl har de hittills tillmpade indelningarna blivit mindre anvndbara, varfr nya har utarbetats. I denna PM ges en kort redogrelse fr detta arbete.

Tidigare anvnda klassificeringar

Indelning efter frldrarnas socialgrupp
Den mest anvnda socialgruppsindelningen under senare decennier har varit SCBs Socioekonomiska indelning kallad SEI-koden. Utfrlig information om denna ges av SCB (1982), Vogel (1987) och Svensson (1999). Kritiska synpunkter och frslag till frndringar av koden finns i SCB (2000, 2002). I den fullstndiga SEI-koden skiljer man p ett stort antal grupper, men oftast anvnds ngon form av sammanslagning (aggregering). En sdan redovisas i tabell 1, dr en niogadig uppdelning gjorts: tv arbetargrupper, fyra tjnstemannagrupper, en fretagargrupp samt en grupp fr dem som ej kunnat klassificeras. Av tabellen kan man utlsa att SEI-koden baseras p yrkestillhrighet, men att ven utbildningens lngd har en avgrande betydelse fr kategoriseringen. Inom GOLD har man i allmnhet anvnt frre grupper n de som anges i tabell 1 oftast en indelning i tre socialgrupper samt en restgrupp fr vilken yrkesuppgifter saknas. Se tabell 2. De SEI-koder som finns i GOLD-projektet r hmtade frn folk- och bostadsrkningarna 1985 och 1990 (FoB 85 respektive FoB 90). I frsta hand utnyttjas uppgifterna frn FoB 90. Om uppgifter saknats hr har eventuellt frekommande uppgifter i FoB 85 anvnts.

Tabell 1. SEI-koden i aggregerad form.

Kod 11-12 21-22 33 34-35 44-46 54-60 76-87 90-99 Huvudkat. Arbetare Underkategori Ej facklrda arbetare Facklrda arbetare Lgre tjnstemn I Lgre tjnstemn II Tjnstemn p mellanniv Hgre tjnstemn Samtliga fretagare Ej klassificerbara Specifikation Mindre n tv rs utb efter grundskolan Minst tv rs utb efter grundskolan Mindre n tv rs utb efter grundskolan 2 men ej 3 rs utb efter grundskolan 3 men ej 6 rs utb efter grundskolan 6 rs utb efter grundskolan eller mer

Tjnstemn

Fretagare vriga

Tabell 2. Socialgruppsindelning anvnd inom GOLD.

Socialgrupp I II III 0 Kod 56-60 33-46, 79-89 11-22 90-99 Ingende yrkesgrupper Tjnstemn och fretagare med akademisk examen vriga tjnstemn och fretagare Arbetare Ej klassificerbara

SEI-koder finns fr svl fadern som modern. Utifrn respektive frlders socialgruppskod har en hushllskod konstruerats, dr den frlder som har hgst yrkesstatus blir utslagsgivande fr hushllets kod. r modern hgre tjnsteman (grupp I) och fadern arbetare (grupp III) placeras barnet i grupp I. Om endast en av frldrarna har en socialgruppskod fr denna ocks bli hushllskoden. Genom att kombinera faderns och moderns koder samt att utnyttja uppgifter frn bde FoB 90 och FoB 85 erhlls uppgift om hushllskoden fr de allra flesta. I FoB-arna finns koder svl fr de biologiska frldrarna som de frldrar som individen levde tillsammans med vi 16 rs lder (bo-frldrar). Man har drfr kunnat konstruera en hushllkod baserad p de biologiska frldrarna och en p bo-frldrana. Eftersom de flesta i 16-rsdern lever tillsammans med sina biologiska frldrar r skillnaderna mellan dessa bda koder mycket sm och frdelningarna blir i det nrmaste identiska (tabell 3). Fr ytterligare information om socialgruppsindelningarna i GOLD-projektet samt hur dessa variabler samvarierar med vissa andra variabler (betyg frn grundskolan, pong p hgskoleprovet) hnvisas till Svensson (2002a).

Tabell 3. Goldmaterialet indelat efter hushllskod

Socialgrupp I II III Uppg. saknas Totalt Bi - frldrar 19.4 45.2 28.7 6.7 100.0 Bo - frldrar 19.5 45.4 29.1 6.1 100.0

Indelning efter frldrarnas utbildning

Till grund fr de utbildningsindelningar som anvnts inom GOLD-projektet ligger den s.k. SUN-koden (Svensk Utbildnings Nomenklatur), en kod som skapades i slutet av 60-talet. Denna bestr av fem siffror, dr den frsta siffran str fr utbildningens inriktning och den andra fr utbildningsnivn. De fljande tre siffrorna ger upplysningar p en mer detaljerad niv. P grund av de stora utbildningsreformer som gt rum sedan 60-talet har dock anvndbarheten av den femgradiga koden begrnsats. Se vidare SCB (1998). En annan nackdel med den femgradiga koden r att den blir s detaljerad, att den r svr att anvnda i praktiken. Fr att underltta anvndningen av SUN-koden har SCB grupperat denna i utbildningsgrupper (s.k. SUN-OLLAR). Denna indelning r trestllig och antalet grupper uppgr till 94. ven en uppdelning p 94 kategorier r dock i mnga sammanhang vl detaljerad, varfr vi med utgngspunkt frn SUN-OLLARNA skapade en tvstllig kod dr frsta siffran str fr utbildningsnivn och den andra fr utbildningsinriktningen. Nio utbildningsgrupper och en restgrupp kan srskiljas (tabell 4). Utbildningskoden finns bde fr de biologiska frldrarna och bo-frldrarna. Liksom i SEIkoden r uppgifterna hmtad frn FoB 85 och FoB 90.

Tabell 4. Indelningen av frldrarnas utbildning.

Kod 10 21 22 23 24 31 32 33 34 99 Niv Grundubildning Gymnasial utb. Inriktning Samtliga Humanistisk m.fl. Samhllsvetenskaplig m.fl. Naturvetenskaplig m.fl. Vrdutbildningar m.fl. Humanistisk m.fl. Samhllsvetenskaplig m.fl. Naturvetenskaplig m.fl. Vrdutbildningar m.fl. Uppgift saknas

Eftergymnasial utb.

Uppgift saknas

I allmnhet har man inom projektet endast utgtt frn nivn p utbildningen d frldrautbildningen anvnts som en bakgrundsvariabel. Nivvariabeln har ocks anvnts fr att skapa en familjeutbildningskod, dr den frlder som har den hgsta utbildningen ftt bestmma familjens placering. I tabell 5 redovisas frdelningen efter familjekod dels baserad p biologiska frldrar, dels p bo-frldrar. Som vntat verensstmmer frdelningarna relativt vl.

Tabell 5. Goldmaterialet indelat efter familjeutbildnigskod baserad p biologiska respektive bo-frldrar. Procent.
Utbildning Eftergymnasial utb. Gymnasial utb. Grundutbildning Uppgift saknas Totalt Bi - frldrar 33.1 38.2 22.5 6.2 100.0 Bo - frldrar 32.5 36.4 22.8 8.3 100.0

Fr en detaljerad redovisning av SUN-koden hnvisas till SCB (1998). Mer information om hur denna kod transformerats till ett mtt p frldrautbildningen inom GOLD-projektet samt hur moderns och faderns utbildning samvarierar med barnets skolprestationer finns i Svensson (2002b).

Brister hos tidigare klassificeringar

Svl socialgruppsindelningen som klassificeringen av frldrautbildningen fungerar vl, nr det gller projektets ldre kohorter (rskullarna fdda i brjan och mitten av 70-talet). Hrefter brjar det bli vanskligt att anvnda dem. Den viktigaste orsaken hrtill r att bda variablerna bygger p uppgifter frn FoB-arna. Den senaste av dessa gjordes 1990. Detta innebr att det inte finns ngra FoB-uppgifter fr de personer som invandrat till Sverige frn 1991 och framt. Detta medfr i sin tur, att det inte finns ngon information om frldrarnas yrke och utbildning i GOLD-materialet fr de barn vars frldrar kommit till Sverige relativt sent. Dessa barn har allts inte kunnat indelas efter socialgrupp respektive familjens utbildning. Ju senare barnen r fdda, desto fler r det som saknar dessa bakgrundsdata. Detta framgr tydligt av tabell 6 som visar hur socialgruppsfrdelningen baserad p hushllskoden frndras frn den ldsta till den yngsta kohorten. Som man kan se kar andelen som inte kunnat klassificeras (grupp 0) frn knappt fyra procent fr dem fdda 1972 till nrmare elva procent fr rskull 1987. Samma trend kan man observera i tabell 7 andelen som inte har ngon uppgift om frldrarnas utbildning (familjekod) stiger frn knappt tre till ver nio procent mellan kohorterna 1972 och 1987.

Tabell 6. Individernas procentuella frdelning p socialgrupp. Frskjutningar frn kohort 1972 till 1987.
Fdelser 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 Socialgrupp I 20.2 20.2 20.2 20.2 20.1 20.0 19.6 19.8 19.6 18.9 18.4 17.6 17.1 16.6 15.9 15.4 Socialgrupp II 47.5 47.7 47.3 46.7 46.4 45.9 45.2 44.8 44.2 43.8 42.9 42.4 41.4 40.9 40.4 39.7 Socialgrupp III 28.3 28.1 28.2 28.3 27.9 28.2 28.2 28.2 28.1 28.8 29.3 30.2 31.1 32.0 33.1 34.1 Socialgrupp 0 3.9 4.0 4.3 4.8 5.5 5.9 7.0 7.2 8.1 8.5 9.3 9.8 10.4 10.6 10.5 10.8

Tabell 7. Individernas procentuella frdelning med avseende p frldrarnas utbildning. Frskjutningar frn kohort 1972 till 1987.
Fdelser Eftergymnasial utbildning 31.2 31.8 32.8 33.3 34.1 34.2 34.2 35.0 35.4 35.5 35.2 34.6 34.4 34.1 33.4 33.0 Gymnasial utbildning 36.8 37.0 37.8 38.1 37.9 38.4 38.4 38.4 39.1 39.3 39.7 40.6 41.1 42.2 43.3 43.9 Allmn grundutbildning 29.5 28.8 27.0 25.9 24.8 23.6 22.6 21.4 19.8 19.0 18.0 17.2 16.2 15.1 14.3 13.6 Ospecificerad+ uppgift saknas 2.6 2.5 2.4 2.7 3.1 3.8 4.8 5.2 5.8 6.2 7.1 7.6 8.3 8.6 8.9 9.4

1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987

Om man granskar tabellerna 6 och 7 upptcks ocks andra trender, som man stller sig tveksam till. I tabell 7 finner man att andelen frldrar med eftergymnasial utbildning tenderar att minska i de allra yngsta kohorterna. Detta verensstmmer dligt med det faktum att antalet hgskoleutbildade kat kraftigt under senare r. Orsaken till att detta inte mrks i tabellen r att mnga bland frldrarna, speciellt till de barn som r fdda under senare delen av 80-talet, med strsta sannolikhet skaffat sig en hgre utbildning efter 1990 det r som tabelluppgifterna grundar sig p. ven till vissa uppgifter i tabell 6 stller man sig skeptisk. Sledes sjunker andelen individer i socialgrupp I kontinuerligt frn den ldsta till den yngsta kohorten. ven denna trend kan dock frklaras av att inga uppgifter infrskaffats efter 1990. Individerna i den yngsta kohorten var d endast tre r, vilket innebr att den yrkeskarrir som frldrarna gjort senare inte terspeglas i tabellen. Man kan konstatera att de nu existerande indelningarna av svl social- som utbildningsgrupper uppvisar sdana brister, att det blir vanskligt att anvnda dem i fortsttningen. Det r drfr angelget att gra nya indelningar som bygger p mer aktuella uppgifter.

Nya klassificeringar
Ngon ny socialgruppsindelning r det fr nrvarande inte mjligt att gra beroende p att det inte finns ngot aktuellt yrkesregister fr samtliga svenskar. Ett sdant r planerat till r 2010, varefter frutsttningar finns fr en ny socialgruppskod. Det r dremot mjligt att omgende konstruera nya indelningar efter frldrarnas utbildning. Dessa kan baseras p SUN-2000, en ny utbildningskod skapad av SCB genom en versttning av den gamla SUN-koden. Den nya utbildningskoden uppdateras ocks kontinuerligt utifrn RAMS (Registerbaserad ArbetsMarknadsStatistik). SUN-2000 r en fyrstllig kod tre siffror samt en bokstav, dr siffrorna str fr utbildningsnivn och bokstaven fr utbildningens inriktning. Utifrn den fullstndiga koden har SCB konstruerat en frenklad och mer versiktlig uppstllning, en trestllig kod dr 49 grupper kan srskiljas. Denna redovisa i bilagetabell I. I de flesta sammanhang r dock en kod som innehller 49 utbildningsgrupper alltfr detaljerad, varfr vi med dessa som utgngspunkt gjort ett antal indelningar som innehller frre grupper. Den mest fingraderade av vra utbildningskoder bestr av fljande kategorier: 0. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. Uppgift saknas Frgymnasial utbildning Yrkesfrberedande gymnasieutbildning tv r Studiefrberedande gymnasieutbildning tv r Yrkesfrberedande gymnasieutbildning tre r Studiefrberedande gymnasieutbildning tre r Eftergymnasial utbildning mindre n tv r Tvrig hgskoleutbildning Trerig hgskoleutbildning Hgskoleutbildning omfattande minst fyra r Licentiat- och vrig forskarutbildning Doktorsutbildning

Vi har ven gjort en indelning i sex grupper: 0. Uppgift saknas 1. Frgymnasial utbildning 2. Yrkesfrberedande tv- eller treriga gymnasieutbildning samt tvrig studiefrberedande gymnasieutbildning 3. Trerig studiefrberedande gymnasieutbildning samt eftergymnasial utbildning mindre n tv r 4. Tv eller trerig hgskoleutbildning 5. Hgskoleutbildning omfattande fyra r eller mer I vissa fall kan det vara tillrckligt med en n grvre indelning. Drfr har det ocks konstruerats en tregradig indelning: 0. Uppgift saknas 1. Alla utbildningar utom hgskoleutbildningar 2. Samtliga hgskoleutbildningar

Av bilaga I kan man utlsa var grupperna i SCB:s klassificering terfinns i vra tre indelningar. Fr samtliga finns uppgifter om faderns respektive moderns utbildning, likas om familjens (hushllets) utbildningsniv. Uppgifterna baseras i frsta hand p information om de biologiska frldrarna. I de fall sdan saknas har uppgifter tagits om bofrldrarna. Fr samtliga kohorter har frldrauppgifterna pfrts d barnen var 16 r. I tabell 8 redovisas hur det totala GOLD-materialet frdelar sig p de tre indelningarna. Fr varje indelning redovisas de procentuella frdelningarna fr fadern, modern respektive hushllet. Nr man granskar tabellen ser man en stor frdel med de nya utbildningsklassificeringarna andelen hushll som saknar uppgift uppgr endast till omkring en procent; i den tidigare anvnda utbildningsgrupperingen lg motsvarande siffra p drygt fem procent. Vilken indelning som man anvnder sig av beror p underskningens syfte, underskningsmaterialets storlek och sammansttning m.m. Givetvis gr det ocks att gra andra indelningar. T.ex. kan det vara motiverat att fra den tvriga studiefrberedande gymnasieutbildningen till den treriga. Likas skulle man kunna sl samman Uppgift saknas med Frgymnasial utbildning dels r det f som saknar uppgift, dels torde merparten av dessa endast ha frgymnasial utbildning. Fr att belysa de frndringar som skett i frldrautbildning mellan de 16 kohorterna grs en srskild granskning av den sexgradiga skalan. Som kriterium p frldrautbildningen har vi valt huhllskoden. Som framgr av tabell 9 r frskjutningarna ptagliga under den aktuella perioden. Utbildningsnivn har stigit kontinuerligt. Detta gr att skillnaderna blir mycket kraftiga om man jmfr den ldsta och den yngsta kohorten. S t.ex. r det 24 procent bland dem fdda 1972 som kommer frn hem dr bda frldrarna endast har frgymnasial utbildning, medan motsvarande andel bland dem fdda 1987 har halverats. Samtidigt har andelen hgskoleutbildade frldrar kat med 10 procentenheter. Frskjutningarna speglar de kade mjligheterna till utbildning i det svenska samhllet under de senaste decennierna. Dessa mste uppmrksammas d man gr jmfrelser mellan individer fdda i brjan och slutet av den aktuella perioden. Vilka implikationer medfr frskjutningarna? Vad innebr de fr tolkningen av frldrautbildningens betydelse? Fr att granska om det skett ngra frndringar i frhllandet mellan frldrautbildning och skolprestationerna, har vi underskt sambanden mellan hushllskoden och betygen frn rskurs 9 i grundskolan. Fr att kunna gra detta har betygen fr samtliga kohorter transformerats till percentilvrden. Vid transformationen har hnsyn tagits till den betygsinflation som skett under perioden. Hrigenom blir betygen fr samtliga kohorter direkt jmfrbara.

Tabell 8. GOLD-materialet indelat efter tre olika klassificeringar. Fr varje klassificeringanges frdelningen fr familjen, fadern respektive modern.
Familjens kod % 1.2 17.8 22.7 6.2 5.2 8.7 6.4 9.7 11.9 8.6 0.3 1.3 100 Faders Kod % 6.2 28.3 21.8 5.0 5.5 8.3 6.8 3.4 6.9 6.4 0.3 1.2 100 Moders kod % 3.8 33.0 21.1 5.4 2.1 6.2 3.2 10.3 10.2 4.3 0.1 0.3 100

Kategori Tolv kategorier Ej uppgift Frgymnasial Gym. yrkes 2 r Gym. stud frberedande 2 r Gym. yrkes 3 r Gym. stud frberedande 3 r Eftergym < 2 r Hgskola 2 r Hgskola 3 r Hgskola >= 4 r Licenciat mm Forskarutbildning Total

Sex kategorier

Ej uppgift Frgymnasial Gym. utb. 2-rig eller 3-rig yrkesfrb. Gym utb 3-rig stud. frb eller eftergym < 2 r Hgskola 2-3 r Hgskola >= 4 r

1.2 17.8 34.1 15.1 21.6 10.3

6.2 28.3 32.3 15.1 10.2 7.8

3.8 33.0 28.7 9.4 20.5 4.6

Tre kategorier

Ej uppgift Frgymnasial - eftergym < 2r Hgskola >= 2 r Total

1.2 67.0 31.8 100

6.2 75.8 18.1 100

3.8 71.1 25.1 100

Som man kan se av tabell 10 finns det inom alla kohorter klara samband mellan familjens utbildningsniv och elevens avgngsbetyg frn rskurs 9. Fr barn frn hem dr frldrarna endast har frgymnasial utbildning ligger genomsnittsbetyget runt den 35:e percentilen, dvs. lngt under totalmedelvrdet (50:e percentilen). Motsvarande betyg fr elever som har minst en frlder med fyrrig hgskoleutbildning nr upp till den 70:e percentilen. Av tabellen framgr att frndringar skett under 16-rsperioden fr samtliga utbildningsgrupper tenderar betygen att sjunka. Orsakerna hrtill br utredas i srskilda analyser.

10

Tabell 9. Frdelning efter hushllskod fr individer fdda 1972 1987.

Fdelser 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 0 2 3 1 1 1 2 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 24 22 22 21 20 19 19 18 17 17 16 16 14 14 13 12 2 36 35 34 34 33 33 33 33 33 33 33 34 34 35 35 35 3 13 13 15 15 15 15 15 16 16 16 16 16 16 16 16 16 4 17 18 19 20 20 21 22 22 23 23 23 23 23 24 23 24 5 9 9 9 9 10 10 10 10 11 10 10 10 11 11 12 12 Total 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

Tabell 10. Medelrankning av percentilekvivalerade grundskolebetyg frn rskurs 9. Frdelningar p olika utbildningsgrupper fr elever fdda 1972 1987.
Fdelser 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 0 37 37 34 32 29 28 22 26 26 30 29 29 32 25 31 30 1 37 38 38 38 37 37 37 37 36 36 36 36 35 34 34 35 2 44 44 43 43 43 43 43 42 42 42 42 42 41 42 42 43 3 57 57 57 56 55 56 55 55 55 54 54 54 53 54 54 55 4 61 61 61 61 60 61 60 60 59 60 60 60 60 59 59 60 5 72 73 72 72 72 71 71 71 70 70 71 71 70 69 69 70

11

Tabell 11. Totala antalet individer som ingr i kohorterna, samt andelen med utlndsk bakgrund
Fdelser Totala antalet Antal med utl. bakgrund 10 138 10 340 10 323 10 591 10 588 10 898 11 760 12 660 13 157 13 112 13 697 13 815 14 608 15 235 16 002 16 560 Procent med utl. bakgrund 9 9 9 10 10 11 12 13 13 13 14 14 14 14 15 15

1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987

113 483 111 977 112 948 106 889 101 775 99 711 97 613 101 053 102 599 99 915 99 666 99 055 101 663 106 350 109 989 112 555

En annan omstndighet som man br ta hnsyn till, om jmfrelser grs mellan olika kohorter, r att storlekarna p kohorterna varierar liksom antalet individer med utlndsk bakgrund (personer som immigrerat till Sverige eller personer fdda i Sverige men vars bda frldrar r fdda utomlands). Som framgr av tabell 11 varierar kohortstorlekarna mellan 97 och 113 tusen med de strsta kohorterna i brjan och slutet av perioden. Andelen med utlndsk bakgrund kar dremot kontinuerligt frn 9 procent i rskull 72 till 15 procent i rskull 87. Nedan redovisas familjens utbildningsniv separat fr elever med svensk (tabell 12) respektive utlndsk bakgrund (tabell 13) fr samtliga 16 kohorter. Liksom tidigare anvnds den sexgradiga skalan. Som framgr stiger utbildningsnivn fr bda kategorierna under den aktuella perioden. Man br dock observera att elever som saknar uppgifter r i det nrmaste obefintlig bland elever med svensk bakgrund men ganska stor bland elever med utlndsk, lt vara att den minskat frn 20 procent i den ldsta kohorten till sex i den yngsta. Vidare r det betydligt fler i den frra kategorin vars frldrar endast har frgymnasial utbildning. S t.ex. r denna andel i den yngsta kohorten nrmare 30 procent bland dem med utlndsk bakgrund. Motsvarande siffra bland dem med svensk bakgrund uppgr till knappt 10 procent. Dremot r skillnaderna mycket sm i utbildningsgrupp 5 frldrar med minst fyra rs hgskola. Bland dem fdda 1987 utgr denna andel 11 respektive 12 procent.

12

Tabell 12. Frdelning efter hushllskod fr individer fdda 1972 1987. Individer med svensk bakgrund.
Fdelser 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 0 1 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 23 21 20 19 18 18 17 16 15 14 14 14 12 11 10 9 2. 37 36 35 34 34 34 34 34 34 34 34 35 36 37 38 38 3 13 14 15 15 16 16 16 16 16 16 16 16 16 16 16 16 4 18 19 20 21 22 22 23 23 24 24 24 24 25 25 24 25 5 9 9 10 10 10 10 11 11 11 11 11 11 12 12 12 12 Total 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

Tabell 13. Frdelning efter hushllskod fr individer fdda 1972 1987. Individer med utlndsk bakgrund.
Fdelser 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 0 20 23 6 7 10 14 8 6 7 6 7 6 6 6 6 6 1 34 32 38 37 36 33 33 33 30 31 29 29 29 29 29 29 2 29 27 30 30 29 28 29 28 28 28 27 28 24 23 22 21 3 7 7 10 10 10 9 11 12 13 14 14 14 16 16 16 16 4 7 8 10 10 10 9 14 15 17 16 17 18 17 17 17 18 5 3 4 6 5 5 5 6 6 6 6 6 5 9 9 10 11 Total 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

Fr att belysa frhllandet mellan den socialgruppsindelning som baseras p FoB:arna och den nya hushllsklassificeringen baserad p SUN 2000 har vi gjort en korstabulering mellan de bda variablerna (tabell 14).

13

Tabell 14. Frhllandet mellan socialgrupps- och utbildningsgruppsklassificeringen. Samtliga kohorter. Procent.
0 Soc gr I Soc gr II Soc gr III Soc gr 0 0 0 0 8 2 12 25 29 1 9 30 51 26 2 15 22 10 12 3 31 29 12 18 4 42 7 1 8 5 Totalt 100 100 100 100

Som man kan se av tabell 14 finns det ett klart samband. Av de hushll som tillhr socialgrupp I har ver 70 procent en hgskoleutbildning som r minst tvrig. Bland de i socialgrupp III r motsvarande andel lgre n 15 procent. Att det finns s frhllandevis mnga i grupp 0 som har fyra rs hgskola eller mer torde bero p att det rr sig om personer med utlndsk bakgrund fr vilka det saknas uppgift om yrke och drmed om socialgrupp. I bilagetabell II redovisas motsvarande uppgifter fr var och en av de 16 kohorterna. Som vntat stiger familjens utbildningsniv fr samtliga socialgrupper under 16-rsperioden. kningen i den hgsta utbildningskategorin r dock mycket mttlig i socialgrupp III jmfrt med grupp I den stiger med en procentenhet i den frra (1 till 2) medan tillskottet uppgr till 10 enheter i den senare (38 till 48).

Referenser
SCB (1982). Socioekonomisk indelning. Meddelanden i samordningsfrgor. 1982:4. Stockholm: Statistiska centralbyrn. SCB (1998). Gruppering av utbildningar. Standardschema fr aggregering av SUN-koder i redovisningsgrupper. Bakgrundsfakta till Arbetsmarknads- och Utbildningsstatistiken. 1998:4. Stockholm: Statistiska centralbyrn. SCB (2000). versyn av den socioekonomiska indelningen. Statistiska centralbyrn, september 2000. Manus. SCB (2002). Den socionomiska indelningen (SEI) och dess tillmpningar. Stockholm: Statistiska centralbyrn. Lgesrapport 2002-10-28. Svensson. A. (1999). Socialgruppsbegreppet sett ur den pedagogiska forskningens synvinkel. Rapporter frn institutionen fr pedagogik och didaktik, Gteborgs universitet. 1999:05.

Svensson, A. (2002a). Indelningar i socialgrupper. Arbets-pm inom Valuta-projektet. Gteborgs universitet: Institutionen fr pedagogik och didaktik
Svensson, A. (2002b). Indelningar efter frldrarnas utbildning. Arbets-pm inom Valuta-projektet. Gteborgs universitet: Institutionen fr pedagogik och didaktik Vogel, J. (1987). Det svenska klasssamhllet. Levnadsfrhllanden. Rapport nr 50. Stockholm: Statistiska centralbyrn.

14

Bilaga I:1
Bilagetabell I. SCB.s indelning i 49 grupper baserad p SUN-2000. Ursprunglig kod samt transformeringen till reducerade koder.
Transformerad kod Trestllig SUN
0 100 102 106 200 204 206 310 312 313 316 317 320 322 323 326 327 330 332 333 336 337 410 412 413 415 417 520 522 525 526 527 530 532 535 536 537 540 545 546 547 550 555 556 557 600 620 640 vrig/ospec frskoleutbildning vrig/ospec frgymnasial utbildning kortare n 9 r Grundskoleutbildning, rskurs 1-6 Folkskoleutbildning vrig/ospec frgymnasial utbildning, 9 (10) r Realskoleutbildning Grundskoleutbildning, rskurs 7-9 Ospec gymnasial utbildning, kortare n tv r Gymn. utb. kortare n tv r, teor/studiefrb, ej slutbetyg Gymnasial utb. kortare n tv r, yrkesinrikt, ej slutbetyg Gymnasial utbildning kortare n tv r, teor/studiefrb. Gymnasial utbildning kortare n tv r, yrkesinriktad Ospec gymnasial utbildning, tv r Gymnasial utb. tv r, teoretisk/studiefrb. - ej slutbetyg Gymnasial utbildning tv r, yrkesinriktad - ej slutbetyg Gymnasial utbildning tv r, teoretisk/studiefrb. Gymnasial utbildning tv r, yrkesinriktad Ospec gymnasial utbildning, tre r Gymnasial utb. tre r, teoretisk/studiefrb, ej slutbetyg Gymnasial utbildning tre r, yrkesinriktad, ej slutbetyg Gymnasial utbildning tre r, teoretisk/studiefrb. Gymnasial utbildning tre r, yrkesinriktad Ospec eftergymnasial utbildning kortare n tv r Hgskoleutbildning, 20 hgskolepong Gymnasial pbyggnadsutbildning Eftergymn. utb. kortare n tv r - ej universitet/hgskola Hgskoleutbildning kortare n tv r, yrkesinriktad Ospec eftergymnasial utbildning tv r Hgskoleutbildning, 80 hgskolepong - ej examen Eftergymn. utb. tv r - ej universitet/hgskola Hgskoleutbildning tv r, generell Hgskoleutbildning tv r, yrkesinriktad Ospec eftergymnasial utbildning tre r Hgskoleutbildning, 120 hgskolepong - ej examen Eftergymn. utb. tre r - ej universitet/hgskola Hgskoleutbildning tre r, generell Hgskoleutbildning tre r, yrkesinriktad Ospec eftergymnasial utbildning fyra r Eftergymn. utb. fyra r - ej universitet/hgskola Hgskoleutbildning fyra r, generell Hgskoleutbildning fyra r, yrkesinriktad Ospec eftergymnasial utbildning minst fem r Eftergymn. utb. minst fem r - ej universitet/hgskola Hgskoleutbildning fem r eller lngre, generell Hgskoleutbildning fem r eller lngre, yrkesinriktad vrig/ospec forskarutbildning Licentiatutbildning Doktorsutbildning

Tolv
0 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 3 1 1 3 2 5 3 2 5 4 6 6 6 6 6 7 7 6 7 7 8 8 8 8 8 9 9 9 9 9 9 9 9 10 10 11

Sex
0 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 2 1 1 2 2 3 2 2 3 2 3 3 3 3 3 4 4 3 4 4 4 4 4 4 4 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5

Tre
0 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 2 2 1 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2

15

Bilaga I:2
Bilagetabell II. Frhllandet mellan socialgrupps- och utbildningsgruppsklassificeringen. Uppdelning p kohort. Procent.
Fdelser Socialgrupp I 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 0 1 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 4 4 3 3 2 2 2 2 2 2 2 2 1 1 1 1 18 17 15 15 14 14 13 12 11 11 11 10 9 8 8 6 2 13 12 10 10 10 9 9 8 8 7 7 7 7 7 6 6 35 34 32 31 30 30 29 29 29 28 28 28 28 28 28 27 3 16 16 17 17 16 17 16 15 16 15 14 14 14 14 14 13 20 20 21 22 23 22 22 23 22 22 22 22 22 22 22 23 4 28 30 31 32 31 32 32 33 32 33 33 33 31 31 30 31 22 23 26 26 27 28 29 30 31 31 32 32 33 33 33 33 5 38 38 39 39 40 40 41 42 43 44 44 44 47 47 48 48 5 5 5 6 6 6 6 6 7 7 7 7 9 9 10 10 Total 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

Socialgrupp II

16

Bilaga I:3
Fdelser Socialgrupp III 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 0 2 2 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 10 13 5 7 9 14 8 7 7 6 7 6 7 7 6 6 1 35 33 33 31 30 29 28 27 25 24 23 22 19 18 16 15 34 31 35 33 31 29 30 29 27 27 26 26 25 25 26 26 2 49 49 49 49 49 50 49 50 50 51 51 51 52 53 54 54 29 29 29 28 27 26 27 27 26 27 26 26 22 22 22 20 3 5 6 8 8 9 9 10 10 11 11 11 11 12 12 12 12 8 8 10 10 10 10 11 12 13 14 14 14 16 16 16 15 4 8 8 9 10 10 11 12 12 13 13 13 14 15 15 16 17 13 13 15 15 15 14 18 20 21 20 20 21 20 20 19 20 5 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 2 2 2 2 2 2 5 5 6 6 6 6 6 6 6 6 6 7 10 11 12 12 Total 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

Socialgrupp 0

17