Varm vinter "en allvarlig signal" Professor: Vrlden kommer att f det smre

Vintrar som den hr kommer bli det normala med fler skyfall, fstingar och parasiter och global matkris.

Och nu tvingas Sverige fundera p hur Stockholm, Gteborg och Malm ska byggas fr framtiden.

Jag r orolig fr klimatfrgan, orolig hela tiden, sger professor Sten Bergstrm vid SMHI.

Stockholmare plockar kantareller vid nyr. Och mnga hr vrfglar kvittra.

Det r mer n vanligt i r eftersom det r ovanligt varmt. Lngsiktigt sker en frndring. Fler fglar vervintrar, som tidigare flyttade och flyttfglar kommer tillbaka tidigare. Globalt blir det frndringar i fgelfaunan och de nordliga arter som r bra p att klara sig i kallare klimat kan bli undantrngda, sger Dennis Kraft, ordfrande i Sveriges ornitologiska frening. Den hr vintern blir den normala

Sten Bergstrm, professor p SMHI, tar upp att vi har stora temperaturvariationer i Sverige.

Vintern r inte ver n och det r fortfarande inte rekord. Man ska inte dra fr stora vxlar p en enskild vinter. Men det hr r som helhet typiskt fr det klimat vi r p vg in i. Det bekrftar inte den globala uppvrmningen, men det r en allvarlig signal.

Jag r orolig fr klimatfrgan, orolig hela tiden. Den hr vintern ndrar inte s mycket fr mig, sger Sten Bergstrm.

Meteorologen Pr Holmgren uppger att den hr vintern i framtiden kommer att vara den normala.

Det hoppfulla r att en sdan hr vinter kan f folk att tnka, sger Holmgren.

 Vi r p vg mot en global uppvrmning. I hstas bekrftades det av FN:s klimatrapport. Det betyder att den hr typen av vintrar som vi nu ser blir vanligare och vanligare, sger Sten Bergstrm.

Det har varit en lng period av varma r sedan 1980-talet i landet och ven i resten av vrlden. "Gr mig deprimerad"

Enligt FN:s klimatrapport kommer det ta flera hundra r, kanske uppemot tusen, innan vi ser de fulla effekterna av utslppen vi har i dag.

Det gr mig vldigt deprimerad, nr jag tnker p att det redan gtt s hr lngt, sger Pr Holmgren.

Varmare svenskt klimat innebr en rad frndringar: vattenflden och vegetationsperioden frndras. Risken fr skyfall kar. Fler fstingar och parasiter verlever. Sjukdomsspridningar kommer att frndras.

Samtidigt fr vi stigande vrldshav. Havsnivhjningen r redan i dag hgre n landhjningen i Skne, sger Bergstrm.

Hgre koldioxidhalt i luften gr ven haven surare. Det riskerar pverka det ekologiska systemet i havet. Hur det pverkar levnadsvillkoren p land i sin tur r svrt att frutsp n s lnge.

Effekterna av ett surare vrldshav r svra att verblicka. Det r ett nytt hot, dr man bara brjat analysera konsekvenserna. "Situationen r jtteallvarlig"

I stort handlar det om mnsklighetens verlevnad i torra regioner och lglnta kustomrden. Situationen fr vrlden r jtteallvarlig. Vi mste helt enkelt minska vra utslpp av vxthusgaser, sger Sten Bergstrm.

Trots att en vervldigande del av vrldens samlade forskning pekar ditt, tmmer man nu de sista oljereserverna som leder till kade utslpp. I Arktis har Ryssland brjat borra ngot som uppmrksammades d 30 Greenpeaceaktivister fngslades efter sin protestaktion.

Det r bara att konstatera att man fortstter ta upp s mycket olja man kan. Och ven om oljan tryter s finns det mycket kol. Det r hela mnsklighetens livsstil som skapar det hr. Det r svrt att komma t, fr samtidigt frbttras ekonomin fr mnniskor i Asien.

I dag r koldioxidhalten i atmosfren ver 40 procent hgre n innan industrialismen brjade under 1800-talet.

Jag tror att utvecklingen r jttesvr att vnda. Man kan mjligen bromsa den. Det r s mycket mnniskor p jorden och vi lever p s hg ekonomisk niv. Det krvs enorma frndringar: att vi frngr anvndandet av fossila brnslen, som hela vr ekonomi bygger p. Mlaren kan bli en havsvik

Enligt Sten Bergstrm kommer jorden trots allt inte g under p grund av vxthuseffekten.

Dremot ndras frutsttningarna fr livet och mnskligheten.

I dag har man brjar anvnda ett ord som fr bara ngra r sedan ansgs som tabu: klimatanpassning.

Man ansg tidigare att det signalerade att man gett upp. Men nu r det en verklighet, och man diskuterar klimatanpassning vid exempelvis ombyggnaden av Slussen, eller vid planeringen av Gteborgs och Malms framtid.

Stiger havsnivn enligt de vrsta scenarierna kommer Mlaren inte lngre vara en insj, utan en havsvik. Det innebr att tv miljoner svenskar blir utan vattenfrsrjning om inget grs.

Fljer niverna de vrsta prognoserna har vi hundra r p oss. Man skulle kunna bygga en barrir ute vid Vaxholm och lta inre skrgrden bilda en ny stvattenssj.

Skyfall fr 9 miljarder

Stderna vxer och ligger lngs kusten.

Vi fr brja fundera om vi ska fortstta bygga vid kusten eller ska vi retirera? De kade skyfallen r ocks ett stort problem. Ett vldigt skyfall i Kpenhamn nyligen som pgick tv timmar, kostade frskringsbolagen en miljard euro (motsvarande 9 miljarder kronor, reds anm). Det blir en ny oskerhet.

Det gr, ppekar Bergstrm, inte att se s nrsynt som att bara titta p vrt land nr det gller klimatfrndringarna.

Vi kan inte se Sverige isolerat. Hur ska vi ta hand om jordens befolkning. Fr vi stora problem i Shanghai eller New York pverkas vi ocks. Havsfrsurning och hela ekosystem som kollapsar fr globala konsekvenser.

Vi ser redan flyktingstrmmar frn politiska kriser och klimatkriser hnger ofta ihop med politiska kriser.

Ngra av de brdigaste stllena p jorden r deltaomrden, som Nildeltat i Indien och Mekongdeltat i Vietnam. Om havsniverna stiger tv meter r Mekongdeltat borta.

Det r en viktig risproducent fr hela Sydostasien. De vldiga brdiga kustomrdena finns inte kvar d helt enkelt. Det r fr evigt frlorat. Man kan tnka sig att odla upp inre av Sibirien eller Kanada. Men det r komplicerat, tar lng tid och sker inte utan motsttningar. Nra en "tipping point"

Hela jorden kommer f det smre. Vi kan komma att f globala problem med livsmedelsfrsrjningen och vrldsekonomin.

Problemet, tar Sten Bergstrm upp, r att det r svrt att f politiker att agera.

 Vem vinner val p att lova uppoffringar? Politikerna mste lra sig tnka mer lngsiktigt. Men det r otroligt svrt att lsa den hr frgan.

Pr Holmgren beskriver sig trots allt som en optimist. Han tror att vi r nra en vndpunkt, en "tipping point", dr ven makttunga instanser och stora fretag kommer att driva igenom en frndring och g frn fossila brnslen.

Jag tror att nr processerna vl satt igng kan det g fort, och jag tror en frndring kommer nsta rtionde. Ett land som exempelvis Kina kommer att vilja vnda sig ifrn fossia brnslen. Det r smutsigt, folk blir sjuka i kolgruvorna och dr av dlig luft. Dessutom har de kommit lngt nr det gller solkraft. "Som att avskaffa slavhandeln"

Individer har begrnsade mjligheter att pverka. Trots att mnga sopsorterar, reser mindre och cyklar till jobbet r det de stora globala politiska besluten som r avgrande.

Det r valr nu och det absolut viktigaste r att rsta p de politiker som faktiskt vill gra ngot. I dag, om man r politiskt ideologiskt vertygad om ett visst parti. gr det att i nstan varje parti hitta en person som r engagerad i de hr frgorna.

Holmgren hoppas att FN:s klimatpanels andra och tredje delrapport som slpps

Om det blir en stegvis frndring inom de etablerade partierna eller ngon form av revolution kan Pr Holmgren inte sia om.

Om vi nu ska f ett stort paradigmskifte som krvs mste det till ett enorm frndring politiskt. Det kommer vara som nr slaveriet avskaffades eller nr kvinnor fick rstrtt. Sdana saker som fram till dess att det skedde betraktades som omjligt, men eftert insg alla det sjlvklara i det.

Nu kar trycket frn samhllsmedborgarna r frn r. Varje ny rskull vet och inser mer, och frstr ocks att de kommer bli hrdare drabbade.