Enjoy Language Within Tourism Handbook in Swedish

HANDBOK
HANDBOK fr lrare, utbildare och turismsektorn
Partnerskapet Sverige Projektkoordinator Folkuniversitetet Kristianstad www.folkuniversitetet.se sterrike BEST Institut fr berufsbezogene Weiterbildung und Personaltraining GmbH www.best.at Bulgarien Business Foundation for Education www.fbo.bg Finland LearnwellOy www.learnwell.fi Grekland Institute of Entrepreneurship Development www.entre.gr/site-en/ Storbritannien Careers Europe www.careerseurope.co.uk
LDV TOI Project Enjoy Language LLP-Ldv/TOI/SE/11/1383 LEO05-08376)
(n
-2011-1-SE1-
This project has been funded with support from the European Commission. This publication [communication] reflects the views only of the author, and the
This project (number: LLP-Ldv/TOI/SE/11/1383 - 2011-1-SE1-LEO05-08376 is carried out with the financial support of cannot be held responsible the Commission of the European Communities Commission under the Life Long Learning Programme 3
for any use which may be made of the
This project (number: LLP-Ldv/TOI/SE/11/1383 - 2011-1-SE1-LEO05-08376 is carried out with the financial support of the Commission of the European Communities under the Life Long Learning Programme
HANDBOOK
Innehll
1. INLEDNING .......................................................................................................................... 8 2.INFORMATION OM TURISMSEKTORN ......................................................................................10 2.1 Turism i Europa ..............................................................................................................10 2.2 TYP AV TURISM ................................................................................................................12 2.2.1 Kulturturism: ................................................................................................................12 2.2.2 Aktivitetsturism: ...........................................................................................................12
2.2.3 Agroturism: ....................................................................................................................................... 14 2.2.4 Sprkfrdigheter inom turismsektorn: ........................................................................................... 15 2.3 Yrken inom turismsektorn: ................................................................................................................. 16
3. ATT SKAPA EN POSITIV LRANDEATMOSFR ........................................................................18 3.1 Att bygga positive relationer ...........................................................................................19 3.2 Att fokusera p motivation ..............................................................................................23
3.2.1 Frmja motivation under sprkinlrningsprocessen ................................................................... 27 3.2.2 Motivationsstrategier ....................................................................................................................... 27 3.2.4 Instrumentell motivation .................................................................................................................. 28
3.3 Aktiviteter fr att uppmuntra deltagande. ........................................................................30

3.3.1 Fokusera p IT ................................................................................................................................. 31 3.3.2 Fokus p yrke och jobborientering ................................................................................................ 32
3.4 Integrerande av jmstllt lrande....................................................................................32

3.4.1 Jmstllt sprk ................................................................................................................................. 33 3.4.2 Knspreferenser .............................................................................................................................. 33
3.5 Mnniskor br vrderas fr sina skillnader .....................................................................39 SPRKINLRNING INOM TURISMSEKTORN ................................................................................41 4.1 Ndvndiga kunskapsniver och sprktrning fr mlgrupper ........................................41 4.2 Sprktrning i turism kurser ............................................................................................42 4.3 Utbildningsmaterials tillgnglighet...................................................................................43 3. LRANDEKONCEPT FR ATT N MLGRUPPEN ..................................................................45
5.1 Att respektera individuella lrandestilar ..........................................................................45

5.1.1 Kroppslig/kinestetisk intelligens: .................................................................................................... 47
This project (number: LLP-Ldv/TOI/SE/11/1383 - 2011-1-SE1-LEO05-08376 is carried out with the financial support of the Commission of the European Communities under the Life Long Learning Programme 5
HANDBOOK
5.1.2 Interpersonell intelligens: ................................................................................................................ 47 5.1.3 Intrapersonell intelligens: ................................................................................................................ 48 5.1.4 Logisk/Matematisk intelligens ........................................................................................................ 48 5.1.5 Musikalisk/Rytmisk intelligens........................................................................................................ 49 5.1.6 Verbal/lingvistisk intelligens ........................................................................................................... 49 5.1.7 Visuell/spatial intelligens ................................................................................................................. 49
5.2 Innehllsintegrerad sprkinlrning ..................................................................................50 5.2 Sjlvstyrt lrande/SDL ....................................................................................................54 5.4 Principer fr orientering ..................................................................................................55
5.4.1 Princip: orientering av deltagare uppdelning av ansvar och frmjande av egenansvar .... 55 5.4.2 Princip: orientering av biografi ....................................................................................................... 56 5.4.3 Princip: Fokusera p biografisk kontinuitet .................................................................................. 56 5.4.4 Princip: fokusera p kompetenser ................................................................................................. 56 5.4.5 Princip: Orientering av reflektion ................................................................................................... 57 5.4.6 Princip: orientering av deltagande genom transparens och interaktion .................................. 57 5.4.7 Princip: Orientering av process...................................................................................................... 58 5.4.8 Princip: Orientering av elevers intressen ..................................................................................... 58
5.5 ODL Open Distance Learning ......................................................................................60

5.5.1 Definitioner ........................................................................................................................................ 60 5.5.2 Tids- och plats .................................................................................................................................. 61 5.5.3 ODL-Teknologi ................................................................................................................................. 62 5.5.4 Frdelar med ODL ........................................................................................................................... 63 5.5.5 Nackdelar med ODL ........................................................................................................................ 64 5.5.6 Hur man kommer igng med ODL ................................................................................................ 65
6.
EXEMPEL P VERKTYG ....................................................................................................67
KLLOR ................................................................................................................................70
HANDBOOK
HANDBOOK
1. Inledning
Enjoy Language-projektet r ett Leonardo da Vinci Transfer of Innovation-projekt. Projektet vill stdja utbildare i turismsektorn genom att anpassa, testa, sprida och popularisera sprkinlrningsmaterial genom innovativa typer av informellt lrande. Innehllet i de sprk som lrs ut kommer att kopplas till turistindustrin. Ett ytterligare ml r att skapa strategiska ntverk mellan arbetsgivare, fackfrbund och tillhandahllare av lrande mjligheter, som sedan kommer att testa, sprida, ge rd om och popularisera projektresultaten. Detta
kommer att ka samarbetet mellan dessa institutioner och skapa en Europatckande kunskapsbas om frgorna. Metoder och material som anvnds kommer att tas frn Love Language-projektet som demonstrerats i sterrike. Partnerskapet har anpassat och utvecklat denna Handbok fr att ge anordnare av sprkkurser och deras lrare/utbildare en approach som fokuserar p unga manliga sprkelever, och introducerar lrandeinnehll som reflekterar deras intressen.
Handboken syftar ven nyckelfaktorer fr livslngt lrande och sprkinlrningspolicys. Den syftar till att informera de som r ansvariga fr utformningen av tgrder fr vuxenutbildning och intressenter i utbildningspolicy om hur man motiverar mnniskor som tveksamma till att lra sig frmmande sprk. hittills varit
Handboken bestr av flera olika moduler som tillter flexibilitet, men nd r i enighet med vissa specifika krav. Toolboxen Enjoy Language! r utformad fr alla vuxenutbildnings/yrkeskvalificeringsinstitutioner och lrare som ett komplement till handboken. P.g.a. deras modulra kan denna samling material anvndas fr en rad olika tgrder och interaktioner. Handboken r avsedd att anvndas som en guide eller referensbok, som ger svar p de olika problem som kan ptrffas under sprkinlrning. Denna handbok riktar sig speciellt till turismsektorn, men ramverket kan ocks anvndas fr andra lrandesituationer dr slutanvndarna avvisar traditionell lrandestil.
Att tillskansa sig information om turismindustrin r en bra utgngspunkt, leta bakgrundsdata och kunskap om sektorn, frutsedda utvecklingar och behov.
HANDBOOK
Nsta steg handlar om att skapa en positiv lrandeatmosfr. Att bygga positiva relationer, vikten av motivation och strategier fr att frmja motivation under sprkprocessen kommer samtliga att diskuteras.
Den femte delen r tillgnad Sprkinlrning i turismindustrin - specifika behov/luckor vad gller sprkfrdigheter.
Del sex behandlar lrandekoncept fr att n mlgruppen (dessa lrandekoncept baseras p olika approacher fr in- och utlrning) eftersom vi alla kan behandla information p olika stt: genom att se och hra, reflektera och agera, resonera logiskt och intuitivt, analysera och visualisera, regelbundet och oregelbundet. Lrandemetoder mste ocks varieras och anpassa.
I del sju visar vi exempel p verktyg ur vr Toolbox, hur dessa r varierade och uppbyggda och vad som behvs fr att utfra vningarna.
HANDBOOK
2.Information om turismsektorn 2.1 Turism i Europa
Turism r mycket viktigt fr den europeiska ekonomin. Detta utgr mer n 5 % av direkt anstllning och en anmrkningsvrd del av Europas BNP, fr att inte nmna den pverkan den har p andra delar av ekonomin. Turismindustrin har vuxit stadigt under de senaste ren och frutses fortstta vxa i framtiden. Som ett resultat r de frdigheter som turismindustrin krver synnerligen viktiga.
Trots kande konkurrens inom vrldsturismen r Europa fortfarande det mest populra resmlet och har hgst koncentration och variation av turistattraktioner. Om Europa vill behlla denna plats mste vi underska frdigheter som behvs, Och trender i industrin. Kapacitet fr inhysning av turister genom Europa visar stor skillnad mellan hotell och campingplatser. Hotellsektorn har den huvudsakliga andelen i stora delar av Europa, med undantag fr vissa regioner i vstra och sdra Frankrike, nordstra Spanien, Belgiens kust, Nederlnderna och Storbritannien. Enligt statistik fanns det r 2000 ungefr 200,000 i EU:s 15 medlemslnder.
Genom hela Europa str turismen fr 800 miljarder Euro per r. Vidare utgr turismen ven 30 % fr EU: S externa handel vad gller service, och skapar stora mjligheter fr ver tre miljoner ytterligare arbeten. Det r uppenbart att detta r en av de viktigaste sektorerna i den europeiska ekonomin. Med mer n tv miljoner fretag i Europa str sektorn fr mer n sju miljoner jobb i krnan (5 % av den totala arbetskraften) och tjugo miljoner jobb totalt (ytterligare 8 % av arbetsfr befolkning). Detta ger en potential att skapa mer n 100,000 nya jobb varje r.
Det r dock viktigt att betnka att Europa r ngot av en intern upplevelse eftersom mer n 85 % av turister i Europa ocks kommer frn Europa, och ven om majoriteten av resande r fr semestrande s utgr affrsresandet 20 %.
10
HANDBOOK
Trender i europeisk turism visar att resandet kar, och kommer ha frdubblats 2020, vilket innebr att mer n 720 miljoner turister kommer att anlnda i Europa varje r. Det r intressant att notera att antalet pensionrer som reser kar stadigt, och att kulturell turism utgr ett segment av sektorn.
11
HANDBOOK
2.2 Typ av turism 2.2.1 Kulturturism:

Europa har utvecklats till ett konsumtionssamhlle dr konsumtion driver produktion och dr kulturturismen blir allt mer tvlingsinriktad. Fler och fler stder och regioner i EU gr reklam fr sitt kulturarv och utvecklar stndigt strategier fr att frmja detta. Bde kultur- och turistindustrin vxer snabbt och ett vxande antal turister brjar vlja Asien och Karibien framfr Medelhavets strnder. Sdana lnder brjar nu konkurrera med Europa. Det rder inget tvivel om att kultur r en viktig resurs fr turism i Europa och att bibehllandet av konkurrenskraft p denna marknad r synnerligen viktigt. Kulturturism i Europa omfattar festivaler och evenemang, teater, by- och lantliv, sightseeing, besk till historiska och religisa monument och dylika aktiviteter. Tyska turister r srskilt viktiga fr kulturturismen. Studier visar att tyska turister regelbundet reser utanfr
hgssong med fokus p kultur. De reser sjlvstndigt och tillbringar ofta flera dagar p ett och samma stlle
2.2.2 Aktivitetsturism:
Tabellen nedanfr visar deltagandestatistik fr ett antal rekreationsaktiviteter i sex europeiska lnder, Kanada och USA frn 1990-talet till 2000-talet. deltagandet fr r vldigt hgt fr utomhusaktiviteter. Det kan noteras att
Fljaktligen kar efterfrgan p
aktiviteter och utomhusturism under de senaste ren, samtidigt som besk till parker och stllen med utomhusaktiviteter ocks erhllit popularitet bland dessa lnder.
12
HANDBOOK
Turisters beteendetrender har bst dokumenterats i USA och enligt studier har deltagande i utomhusaktiviteter kat (mtt i totalt antal deltagare). Vi ser tydliga preferenser fr fiske och vandring, fljt av motorbtsutflykter, camping och jakt. Som ett resultat r behovet stort av att fokusera p dessa aktiviteter fr att bibehlla konkurrenskraft och frskra att behoven fr dessa aktiviteter mts inom EU.
13
HANDBOOK
2.2.3 Agroturism:
Konceptet agroturism som en paketerad produkt r relativt nytt och har bara funnits i ngot decennium. Som fallstudier i denna rapport visar befinner sig agroturismen ocks i olika stadier av utveckling i hela Europa. En aspekt dr enighet rder r dock erknnandet bde av agroturismens potential att vxa och behovet av en enhetlig strategi att gra reklam fr den. P grund av detta finns regionala och nationella organisationer i hela Europa fr att samordna promotion av agroturism och i mnga fall, agera som centrala bokningsenheter. Agroturism bestr i mnga lnder huvudsakligen av besk och mltider p grdar. Bondfamiljer bygger ofta om boningshus till rustika faciliteter, vilka fr agera ett slags Bed 'n' Breakfast. Vissa grdar, till exempel i Schweiz, erbjuder inget mer en n lada med h p golvet, dr beskarna fr ligga i sovsckar. Andra erbjuder mer bekvma mjligheter. Beskare fr ven en tur av grdarna, fr hjlpa till med sysslor, ter med vrdfamiljen och fr p ett genuint stt erfara bondgrdslivet. Det som srskiljer mnga av dessa grdar frn andra lantliga B & Bs r att de flesta lnder stter krav p att dessa grdar ska vara riktiga grdar, d.v.s. grdar som r i drift och att familjen i frga erhller en viss procent av sin inkomst frn lantbruk. I England erbjuder 23 % av grdarna ngon form av fritidsaktivitet, till exempel fiske, naturvandring, picknickplatser etc., medan 24 % av grdarna erbjuder vernattning och/eller mat. I Frankrike kan fotvandrare och cyklister flja ett ntverk av leder
14
HANDBOOK
och vgar i hela landet som gr frn farm till farm. Nederlnderna och vissa andra lnder har centraliserade bokningsbyrer fr denna typ av turism. Agroturism r ofta nra kopplat till kultur- och naturturism, vilka erfor en rlig kning mellan 20 och 34 % under 1990-talet, jmfrt med cirka 7 % fr vanlig turism. Dags- och weekendutflykter till nrliggande
landsbygd blir ocks allt populrare eftersom dessa erbjuder ett lttillgngligt alternativ till det hga tempot i stadsmiljn. I Grekland, som i de flesta lnder, r agroturism fortfarande p ett mycket tidigt stadium, men i vissa lnder ssom sterrike och Frankrike r det en sektor som funnits i mer n hundra r. I Sverige och Schweiz utgr agroturismen 20 % och i sterrike ver 10 %. Ifrn dessa statistiska data kan slutsatsen dras att agroturism r en del av turismindustrin som utvecklats mycket de senaste ren och erbjuder stora mjligheter fr vidare utveckling. Den ekonomiska krisen och behovet av att vergr till andra alternativa turism kommer att skapa nnu strre behov fr dylika tjnster. Fljaktligen ser utvecklingen fr agroturismen mycket lovande ut, och behovet fr arbetskraft och sprkfrdigheter inom detta omrde r stort.
2.2.4 Sprkfrdigheter inom turismsektorn:
De frdigheter som behvs inom denna sektor varierar ocks beroende p typ av arbete. D man tittar p frvaltning och management inom sektorn lggs tonvikt transversal frdigheter och managers r oftast utbildade inom marknadsfring, juridik, ekonomi och revision. Managers frvntas ocks besitta datorfrdigheter, managementfrdigheter,
produktutveckling, management, marknadsfrings-, frsljnings-, och sprkfrdigheter. De br ven kunna kommunicera med viktiga klienter och kunder, d.v.s. interpersonella frdigheter. Olika yrkesgrupper har uttryckt behov fr frdigheter i ekonomi, vervakning, utbildning, personliga frdigheter, datorfrdigheter och grundlggande kompetenser ssom sprk, beteende, kultur och organisation. Det r ndvndigt att frbttra utbildning och frdigheter fr att bttre kunna betjna kunder och turister. Enligt Cedefop-rapporten Trends and skills needs in Tourism, br personal inom lyxturism utrustas med utbildningsmssiga och psykologiska kvalifikationer utver kommunikationsoch idrottfrdigheter.
Representanter br generellt frvntas vara vnliga, entusiastiska och kommunikativa, br ha organisationsfrdigheter, ta initiativ och arbeta bra under press. Ytterligare krav omfattar frmga att erbjuda kundservice, juridiska kunskaper, kunskap om destinationer, produkter
15
HANDBOOK
och tjnster samt datorfrdigheter.
Andra viktiga frdigheter r kunskaper i frmmande
sprk, kommunikationsoch presentationsfrdigheter.. Vidare behver praktiska utbildningsprogram kopplade till turismsektorn introduceras i EUlnder. Eftersom turismsektorn frvntar att dess personal ska vara bekant med olika kulturer och sprk mste erhllandet av praktiska erfarenheter och system som mjliggr utbytande av erfarenheter att utvecklas.
Generellt sett innebr den kade turismen och det faktum att det totala antalet beskare till Europa kar varje r, att det r ndvndigt att lra sig frmmande sprk fr att bttre kunna svara till beskarnas behov och frskra att de blir njda.
2.3 Yrken inom turismsektorn:
Det finns tv huvudsakliga grupper av yrken i Europa som direkt pverkas av turismindustrin. Dessa r a) hotell- och restaurangindustrin och b) rese- och turistbyrer. I vissa lnder i Europa omfattar detta ven fritidsparker, vandrarhem, casinon etc. Det finns fler n fem miljoner mnniskor som arbetar inom denna sektor (frmst inom hotell och restaurang). Anstllning inom hotell och restaurang svarar fr mer n 50 % av alla jobb inom turismsektorn. Fljande siffror rr turistrelaterade aktiviteter i elva europeiska lnder.
Turismsektorn skapar flest jobb i Danmark och Norge, medan ekoturism leder vgen i Finland. I Frankrike r turismen den ledande sektorn vad gller att erbjuda arbete t
16
HANDBOOK
ungdomar och nyinkomna p arbetsmarknaden. Detta r ocks en mrkbar trend i Spanien. I Tyskland har ekonomisk tillvxt de senaste ren resulterat i en kning av radiot mellan hotellntter och anstllda, i Belgien frefaller dock turismsektorn mest best av deltidsarbetande. Arbeten p resebyrer genom hela Europa kar stadigt allt eftersom europer fr tillgng till mer tid och pengar att lgga p sina semestrar. En verenskommelse mellan arbetsgivare och personalansvariga kan ses vad gller bristen p kvalificerad arbetskraft som finns tillgnglig fr rekrytering inom turismsektorn. Sociala och personliga frdigheter fredras allt mer, medan frmgan att lra och arbeta sjlvstndigt ocks r mycket viktigt. Kunskaper i frmmande sprk och specifik kunskap kopplad till teknologisk innovation och informationsteknologier r ofta bristfllig. Det finns en kande efterfrgan p flexibilitet och multitasking d arbetsgivare sker en kombination av frdigheter vilka gr det mjligt fr dem att ha mobilitet inom sektorn (bde geografiskt och ver yrkesgrnserna). Med de krvande arbetstiderna i tanke frsker arbetsgivare reducera kostnader, och detta har ocks en effekt p arbetet. Arbetsgivare brukar sig av informella rekryteringsprocedurer som antingen inte erknner den erfarenhet som anstllda i sektorn besitter eller leder till rekryterandet av okunnig arbetskraft, allt fr att snka kostnaderna. Som ett resultat av detta r problemen och svrigheterna inom turismsektorn uppenbara. Fokus p social dialog p alla niver och i lrandeprocesser r centralt.
17
HANDBOOK
3. Att skapa en positiv lrandeatmosfr
Att lra sig ett frmmande sprk kan vara en berikande erfarenhet fr alla. Att lra sig ett sprk r en form av kommunikation som influeras av ett komplext ntverk av faktorer, inklusive lrandets sociala kontext, sociala relationer mellan de som kommunicerar samt attityder till den nya kulturen. Sprk r inte bara ett kommunikationssystem; det representerar en kulturell kod som ger information om kulturella normer, vrderingar traditioner och uppfrandekoder. Frdigheter i frmmande sprk tillter en djupare frstelse av andra kulturer och livsstilar, ppnar horisonter, frmjar interkulturell kommunikation och hjlper oss att verkomma personliga och nationella barrirer.
Att lra sig sprk kan ibland bli trkigt och monotont, vilket leder till lg motivation och ingen nskan att delta, till exempel nr en minutis lroplan fokuserar enbart p inlrning av vokabulr och grammatik. Om lektionerna fljer elevernas behov och skrddarsys efter deras intressen kan de bli motiverande, spnnande och intressanta, och inte bara fokuserade p verfrande av kunskap utan utvecklandet av nya frdigheter.
Denna handbok syftar till att kombinera erfarenheten och fokuserar p vad som mest pverkar en positiv atmosfr fr sprkinlrning, hur man motiverar elever till aktivt deltagande och hngivelse. Handboken kommer ven att presentera didaktiska approacher och koncept som testats och/eller efterforskats inom Enjoy Language-partnerskapet, med bevisat lyckade resultat i att n mlgruppen. Dessa approacher fokuserar p att ka motivation och att respektera individuella lrandestilar, freslr innehlls integrerat lrande och sjlvstyrt lrande. De utmanar lrare och elever till att reflektera ver sina roller och sitt ansvar i lrandeprocessen.
I denna del av handboken diskuterar vi frgor kopplade till att bygga positiva relationer, motivationens roll och strategier fr att frmja motivation under sprkinlrningsprocessen. Srskild uppmrksamhet kommer att gnas lrandets innehll och dess roll i att skapa en positiv lrandeatmosfr inklusive lrares roll och deras coachningsfrdigheter. Vi kommer att fokusera p knslighet och respekt fr kulturella skillnader under lrandeprocessen.
18
HANDBOOK
3.1 Att bygga positive relationer
Sprk fungerar som en kommunikationsmetod och en koppling mellan mnniskor samt en milj fr interpersonellt samarbete. Sprk anvnds fr att dela med sig av tankar, knslor och nskningar, kunskap om oss sjlv och om omvrlden. Motivation att delta i sprkkurser skulle ka om lrandet inte bara skedde genom bcker utan kopplat till att annat stlle dr vi kan kommunicera med andra mnniskor och bygga positiva relationer. I dagens teknologiska och hektiska vrld r verklig kommunikation med nya mnniskor alltid en mjlighet, och fljaktligen r timmar av sprkinlrning viktigt fr att uppmuntra kommunikation mellan mnniskor in en positiv och vnlig milj.
Att bygga en positive relation har mnga aspekter och kan pverkas av mnga faktorer. Det r mycket viktigt att skapa en milj dr alla elever knner sig sedda och vrderade. Klasser br vara tillrckligt sm fr att kunna ge personlig uppmrksamhet till varje elevs behov. Mnga elever knner sig mer bekvma med att delta i klassrumsaktiviteter d de redan knner sin lrare och sina klasskamrater. Att skapa en sker och bekvm milj dr alla knner sig som en del av gruppen r en av de mest betydande faktorerna fr att uppmuntra motivation. Detta kan ta tid d eleverna anpassar sig till den nya miljn.
Frn brjan av kursen kan du ackommodera eleverna med ett ljust och frgglatt klassrum, med bilder och projekt som sammanstllts av frra rets elever. Detta ger eleverna intryck att det kommer att vara enkelt och roligt att lra sig det nya sprket. Det ger ocks eleverna en chans att lra sig av det som finns tillgngligt i deras milj. Detta r ocks mjligt i en informell lrandesituation. Par- och gruppaktiviteter kan anvndas redan frn brjan, vilket minskar pressen p lrare-elev-kommunikation och later eleverna att knna sig sedda av sina kamrater. Knslan av att tillhra en enad grupp r en av de starkaste motiverande faktorerna vid brjan av en kurs/ett lsr.
En isbrytare du kan anvnda fr att inleda denna process r smeknamnsaktiviteten. Eleverna fr skriva ned ett smeknamn som de redan kallas, eller hitta p ett nytt. I en cirkel fr varje elev i tur och ordning stlla sig upp och frklara sitt smeknamn. Samtidigt som de presenterar sig ger denna vning eleverna mjlighet att skapa en vnlig och flexible klassrumsatmosfr.
19
HANDBOOK
En annan approach r att uppmuntra eleverna till att personalisera sin lrandemilj. Att ge eleverna en elevcentrerad, ngestfri milj har en stor pverkan p sprkinlrning. Att personalisera sitt utrymme kan f eleverna att slappna av och uppmuntra en vnlig atmosfr, vilket i sin tur kommer att ka deras nskan att lra sig och utveckla sina sprkfrdigheter. Elever som knner sig trygga och bekvma kommer att knna sig tryggare med att ta risker; de kommer att uppvisa mer motivation att lsa hgt infr klassen eller skriva en uppsats utan rdsla fr att bli kritiserade. En holistisk lrandeapproach med olika mjligheter till milj och strategier, inklusive gruppaktiviteter, kommer att uppmuntra eleverna till att n sina ml.
Som nmnts tidigare br utbildningsplatsen vara en plats som r bekvm och stimulerande fr alla elever. Frutom det huvudsakliga klassrummet br lrare erbjuda en rad olika lrandemiljer. Enjoy Language-Toolboxen ger olika exempel p hur du kan diversifiera lrandemiljer fr att hja motivation och ha roligt med sprkinlrning. Anvndandet av olika lrandemiljer r speciellt lmpat fr att lra ut frmmande sprk fr personer i turismsektorn, eftersom de d kan lra sig p platser nra till sin arbetsmilj.
Coachningsfrdigheter, ssom kommunikation, hos lrare r ocks mycket viktiga fr att bygga positiva relationer med eleverna. Lrare, coacher och tillhandahllare av utbildning br tillsammans frska utveckla msesidiga knslor av respekt, tillit och partnerskap mellan elever och lrare. I en sdan milj kommer elever att f mjligheten att uttrycka sig och de kommer att f mer sjlvfrtroende. De kommer att bli medvetna om att de kan hlla jmna steg med gruppen och n sina ml. Det r ytterst viktigt att verkligen lyssna p vad eleverna har att sga; lrare br frskra detta genom att bekrfta med eleverna vad de frsttt.
Det som r rtt fr lraren behver inte ndvndigtvis vara rtt fr den unga manliga sprkeleven. Fr att utveckla sjlvfrtroende och hllbar motivation mste eleverna knna sig respekterade.
Den strsta delen av all kommunikation r icke-verbal och bestr av tonfall och kroppsprk. En person kan vanligtvis se, ven om det inte r medvetet, huruvida ngon r orlig eller undanhller ngot. Lrare mste vara rliga och knsliga p samma gng.
20
HANDBOOK
Det r ett knt faktum att mn r framgngsorienterade, och drfr r en del att bygga positiva relationer mellan eleverna att ge positiv feedback och frstrkning. P s vis kommer elevens tillfredsstllelse kas och positive sjlvutvrdering kommer att uppmuntras. En elev som knner att de stadkommit ngot kommer bttre kunna styra sina egna studier och lranderesultat. Bde positiva och negativa kommentarer pverkar motivation, men efterforskning visar konsekvent att elever pverkas mer av positiv feedback och pverkan. Berm bygger upp elevers sjlvfrtroende, kompetens och sjlvknsla.
Att ge positiv feedback br dock inte frvxlas med att rtta fel utan att ge frklaringar. Vissa lrare rttar elevers fel utan att frklara dem. Fr lrare r det mycket viktigt att belysa de bsta aspekterna av elevernas arbete och ge tydliga frklaringar av deras misstag. Elever respekterar lraren d de knner att deras arbete vrderas efter dess meriter, och detta i sin tur uppmuntrar dem att brja utvrdera sig sjlva. Det r viktigt att notera att enligt vissa forskare r sjlvknsla central i lrandeprocessen (Gertrude Moskowitz [1978:1]). Enligt frfattaren r det mycket viktigt fr sprkinlrning att bygga en kreativ atmosfr dr individer mr bra med sig sjlva, drefter r de sedan mer motiverade att anvnda det frmmande sprk de lrt sig.
Ett stt att bygga positiva relationer och ka elevernas sjlvfrtroende r att engagera dem i olika par- och gruppaktiviteter. Aktiviteter i sm grupper och par kar elevernas sjlvfrtroende och r mycket bra kllor till motivation. Grupparbete kan ge tystltna elever en chans att uttrycka sina ider och knslor kring ett mne eftersom de ofta tycker det r lttare att tala i en grupp om tre till fyra personer n infr hela klassen. Nr eleverna vl har talat i sm grupper blir de ofta mindre tveksamma till att tala infr helklass. Gruppaktiviteter lter eleverna uttrycka sina ider och arbeta tillsammans, vilket strker klassens sammanhllning, och fljaktligen motivation!
Ett exempel p en sdan vning r att dela in eleverna i par och be dem att diskutera sina favoriter bland turistattraktioner i sin hemstad. Eleverna kommer att knna gemenskap bda genom personliga relationer (hemstad, intressen etc.) och genom sin yrkesbana: turism. Fr att bygga en positiv lrandeatmosfr och positiva relationer r det viktigt att varje kurs/modul har/r:
21
HANDBOOK
Anpassad till elevernas frdigheter och niver; om nivn r fr hg kommer eleverna tappa intresse och om den r fr lg kommer de inte att uppleva ngon utmaning. Ett intressant mne fr mlgruppen I en lmplig takt anpassat till elevernas frmgor Ett urval av verktyg och vningar
Sociala frdigheter r extremt viktiga fr mnniskor som arbetar inom turism och inkluderandet av vningar som utvecklar dessa frdigheter kommer att gra lektionerna mer meningsfulla fr eleverna. Dessa frdigheter r kommunikation, problemlsning,
beslutsfattande, sjlvfrvaltning och frmga att bilda relationer med kamrater som lter mnniskor inleda och bibehlla positiva relationer med andra. Brister i socialt beteende pverkar negativt utlrning, inlrning och generellt sett organisationen och atmosfren i klassrummet. Det kan enkelt uttryckas som att sociala frdigheter r den personliga motsvarigheten till business skills i affrsvrlden.
Vad gller jmlikhetsfrgor uttrycker partnerskapet tydligt att vr mlgrupp, unga mn, inte r en homogen grupp. Kn verlappar en mngd andra faktorer inklusive utvecklings- och subkulturella faktorer, vilka pverkar varje elevs erfarenhet av inlrning av ett frmmande sprk. Vissa elever kan ha upplevt en negativ spnning mellan att vara maskulin och lyckas i skolan, vilket resulterat i en ovilja att delta i lektioner och demonstrera sin maskulinitet, vilket i sin tur leder till att skolan i helhet upplevs som en negativ erfarenhet. Alla mn identifierar sig dock inte med de aspekter av maskulinitet som negativt pverkar engagemang i utbildning. Det finns mnga pojkar och unga mn som med framgng integreras i skolsystemet.
Vi mste vara frsiktiga med att skilja mellan olika grupper av mnniskor som ses som outsiders, eftersom de har olika profiler och olika problem. I alla fall finns speciella behov d man arbetar med svra elever. kande bevisning indikerar att interaktion med andra mnniskor svarar fr den strsta delen stress p arbetsplatsen. Fr att minimera denna knslomssiga pverkan verkar det som att nyckeln ligger i huruvida lrare och utbildare utfr ytligt agerande eller djupt agerande. Ytligt r nr ngon ltsas vara trevlig medan de p insidan de fraktar situationen och eller personen, medan motsatsen r d ngon frndrar hur de knner infr ngon med en mer positiv attityd. [2]
HANDBOOK
Mnniskor som verkar agera djupt anser ofta sina jobb vara mer givande. Vissa stt att lra sig knna p detta stt kan tas frn skdespelarvrlden genom att hitta mnniskor som uppvisar detta beteende: Vad motiverar dem? Hur ser de p vrlden?
Genom att frska utveckla sympati fr personen eller personerna som ansgs "svrhanterliga" kan lrare och utbildare brja trivas i sin roll och reducera stress. Det r mycket viktigt fr lrare och utbildare att vara balanserade och skra p sin inriktning. Detta tillter en grad av flexibilitet i hur de svarar till elevers reaktioner, men nd inte r s vaga att eleverna knner att lraren/utbildaren inte har kontrollen ver situationen. Bra lrare r inte kontrollerande, men har kontroll ver situationen. De hller sig lugna och r villiga att modifiera sin planering, men de fastnar inte i ndlsa, meningslsa diskussioner.
3.2 Att fokusera p motivation

Motivation r hjrtat i att lra sig sprk, och mnga europer frstr redan de mnga personliga och yrkesmssiga frdelar som kan erhllas av att kunna ett annat sprk. Det r ocks viktigt att frst varfr mnga andra inte fr nrvarande studerar sprk. De kan se sprkinlrning som irrelevant fr deras liv, fr akademiskt, fr tidskrvande, fr trkigt eller s kan de ha ftt avsmak efter att ha haft negativa erfarenheter i skolan. Vad sklet n r, krvs phittiga lsningar fr att vervinna dessa hinder.
Men vad r "motivation" inom omrdet lrande? Hur kan vi definiera och kategorisera motivationstekniker? Vilka av dem kan locka unga manliga elever? Hur kan vi inge motivation och lngvarigt intresse fr erhllande av frmmande sprk?
Generellt sett mste denna motivation vara motivation fr elevernas egen skull. Eleverna mste gra det de gr fr att de vill gra det. Motivation drivs av frhindrandet av smrta och jakten p lycka. Vissa av "borde"-mlen som mste uppns fr att kunna uppn "vill"-mlen r ofta frhindrande av smrta. ven om att betala rkningar kan vara irriterande och obekvmt motiveras vi till att gra det fr att undvika mer olustiga pfljder; pminnelseavgifter, inkasso, etc. Smrta kan ofta indikeras av ovanligt hga niver av stress och ngest.
23
HANDBOOK
Jakten p lycka r en lika kraftfull som positiv motiverare. Lycka kan komma frkltt som en stor knsla, till exempel som nr du r stolt ver ngot du har gjort. Forskning visar att ett av de intrinsikala sklen till att vi gr saker r inte ndvndigtvis att erhlla monetra belningar, utan sociala belningar ssom berm och beundran frn andra. Termen "motivation" beskriver: "Varfr mnniskor bestmmer sig fr att gra ngot, hur lnge de r villiga att bibehlla aktiviteten [och] hur hrt de r beredda att kmpa fr det"3]
Mnga forskare arbetar med motivation fr att studera frmmande sprk. De har en rad olika sikter i frgan. Vissa utforskar frhllandet mellan motivation och ett andra sprk. Enligt Gardner och Lambert [1972] kan p omrdet fr erhllande av ett andra sprk tv slags motivation urskiljas:
Integrativ motivation - att lra sig ett andra sprk fr att identifiera sig med det samhlle/den kultur som talar sprket (cfr. R. Gardner Social psychology and second language learning: The role of attitude and motivation, 1985) Instrumentell motivation - att lra sig ett andra sprk fr att mta omedelbara behov och nskade ml, ssom att f ett jobb eller be om specifik information (cfr. R. Oxford & J. Shearin, Language learning motivation: Expanding the theoretical framework, 1994). Emedan instrumentell motivation kopplas till tillvxt och efterforskning (personlig och yrkesrelaterad), omfattar integrativ motivation identitet, personliga preferenser, kamraters accepterande etc. Drfr tcker detta ven in manliga intressen ssom fotboll, bilar och musik.
Enligt Gardner [1985] r en generell motivation bttre eftersom den stder och berttigar den arbetsinsats som krvs fr att bemstra sprket. Dornyei [1990] framhrdar att vikten av generell motivation passar bra in i ett tvsprkigt samhlle (inlrt andrasprk) men r inte lmpligt fr att lra sig sprket som ett frmmande sprk. P ett senare stadium srskiljer Gardner [1985] mellan de som utvecklar sprk i en tvsprkig milj och de som endast studerar i klassrummet. I krnan av hans forskning fortstter dock intresse att dominera den generella motivationen. Enligt Ely [1986] r det ibland svrt att srskilja mellan full och instrumentell motivation. Han anser att bde generell och instrumentell motivation r positiva
HANDBOOK
faktorer fr motivationens styrka. Detta bekrftas av studier av andra teoretiker [Au, 1988; Horwitz, 1990, Crookes and Schmidt, 1989 cit. in Oxford, 1992], som vidhller att en enda typ av motivation inte kan vara konsekvent bttre fr sprkinlrning.
Det finns ett antal faktorer som pverkar en individs motivation, de huvudsakliga r som ett medel fr uttryckande, nskan, vilja att lra, ihrdighet, intresse, njutning,
klassrumsmotivation, frdelar med att kunna ett frmmande sprk och mer. I denna bemrkelse r kunskap om elevers motivation och hur man utformar lektionsplaner som frstrker denna motivation en viktig frga fr utbildning. Material och uppgifter mste vara spnnande, hanterbara, lagom utmanande och presenterade p ett frsteligt vis, vilket tillter frmjandet av elevers lyckade resultat. Det r ett stt att frndra negativa attityder och stereotyper som kan underminera elevers motivation att lra sig ett frmmande sprk. Givetvis r mnen viktiga eftersom de r baserade p lrandeinnehll. Hr nedan presenteras en lista p mnen eller metoder som kan anvndas fr att motivera elever:
Idrott Favorit lag inom idrott Knda personer som talar olika sprk Media Accelererat lrande Michel Thomas Sammankoppla ord Tony Buzan Mind-mapping Hjrngympa IT Tekniker En Perfekt Dag-vningen Film, drama, pantomim Spel: onlinespel, spelskapande, brdspel Evenemangsorganiserande
25
HANDBOOK
Skolderby Powerpoint YouTubeSnger, lttexter, karaoke Talangtvlingar Lr en vn/familjemedlem ett frmmande sprk Krlek Frldrars inblandning Verktyg och metoder fr att bekmpa hmningar (agera) ka sjlvfrtroende och inte oroar sig fr misstag Std fr upptagna lrare Mer stimulerande material fr hgpresterande elever (snabbgenomgng, inlrning av ett ytterligare sprk) Sammankoppla ord Fajtas Reta varandra Smida planer Fiska Intensiva lektioner Arbetserfarenhet utomlands Utbyten Semester (ventyr) Yrkesmssig orientering utomlands Utbildning utomhus Motoruppvisningar Videokonferens Fretagsutveckling Utmaningen i att fokusera sprktrning p mnen som r intressanta fr unga manliga elever ifrgastter utbildningsprinciper. Generellt sett br sprkkurser inte begrnsas till knsstereotypt innehll och dito roller och frvntningar, utan ge flexibilitet att frskra och respektera individuella intressen inom elevgrupper.
26
HANDBOOK
3.2.1 Frmja motivation under sprkinlrningsprocessen

Att motivera unga vuxna till att erhlla ett andra sprk r inte bara en frga om varfr de mste lra sig det, utan ven hur lnge de r villiga att fortstta aktiviteten. Fr att stimulera manliga elevers intresse och motivation r det ocks viktigt att visa dem sprkinlrning som en process fr att n ett strre ml. Bde dessa problem, "varfr" och "hur lnge", r srskilt ptagliga fr yngre elever. Till exempel kan lrare frmja motivation genom att hjlpa unga manliga elever till att identifiera kortsiktiga ml och reflektera ver sina framsteg och uppnende i sprkinlrning. P detta stt r det mjligt att "mta" framsteg p en tidslinje och uppskatta anvndbarheten i en process fr sprkinlrning p kort sikt. Detta ger ett syfte och frhindrar knslan av att det r ett "slseri med tid" Elever kan hjlpa sig sjlva att n sina ml genom att bestmma sina egna sprkbehov och definiera varfr de vill lra sig sprket. Att ha ml och frvntningar leder till kad motivation, vilket i sin tur leder till en hgre niv av sprkkompetens. Vi som lrare br uppmuntra elever till att ha specifika kortsiktiga ml, ssom att kommunicera med personer med engelska som frstasprk eller att lsa bcker p engelska. Oavsett vad dessa ml r br vi hjlpa elever att stta upp och strva mot dem.
Exempel: Europass Language Passport.

Europass Language Passport r ett verktyg som erbjuder en koppling till ett strre ml inom yrkesorientering och utveckling. Det kan anvndas fr att ta upp mnen som yrkesmssiga ml, mobilitet, erfarenheter baserat p praktik utomlands etc.
Elever kan anvnda verktyg fr sjlvutvrdering och checklistor fr att identifiera styrkor och svagheter vad gller frdigheter, nedteckna anvndandet av praktisk erfarenhet i varje enskild uppgift och/eller se sina framsteg i att n ett sprkml, t.ex. att frga om tid/datum.
3.2.2 Motivationsstrategier
Det r viktigt att utforma ett ramverk av motivationsstrategier fr att bredda valmjligheterna fr lrare. [4] Dornyei erbjuder sitt eget ramverk, baserat p tre nyckelenheter
27
HANDBOOK
Skapa/generera grundlggande villkor fr motivation - t.ex. skapa en grund fr motivationsstrategier fr unga manliga elever, fokuserad p den "integration" som ges av att kunna ett andra sprk; Bibehlla elevers motivation - en huvudutmaning fr lrare, som kan gras genom verktyg fr sjlvutvrdering s vl som genom att frmja elevernas autonomitet; Uppmuntra elevers positiva sjlvutvrdering - arbeta med hur elever knner infr sina stadkommanden fr att gra varje knsla "positiv"
Dornyei visar tre strategier
Relatera tillskrivanden till insats hellre n frmga; ge motivationsfeedback; ka elevens knsla av tillfredsstllelse efter att ha fullfljt en uppgift . Bibehlla motivation D vi fljer detta ramverk fr motivationsstrategier r det tydligt att den verkliga utmaningen fr en lrare och en elev r den andra nyckelenheten att bibehlla en manlig elevs motivation under en sprkinlrningsprocess kan gras enklare genom att uppmuntra elevens autonomitet. Under lrandeprocessen r det viktigt fr lrare att guida dem till autonomi kring vad och hur de lr sig, vilket innebr att vara "bland" eleverna i stllet fr "ovanfr" dem. Lrare mste uppmuntra unga manliga elever till att frestlla sig en konversationssituation p ett frmmande sprk, eller att dela med sig av en erfarenhet till resten av klassen Elever mste kunna anvnda ett andra sprk snarare n att bara lra sig om det. Genom att uttrycka ett personligt intresse fr det frmmande sprket knner ldre elever att de r aktivt involverade och inte begrnsade till en passiv lrandeprocess
3.2.4 Instrumentell motivation

Som tidigare nmnts r "integrativ" motivation den verkliga drivkraften bakom unga Manliga elevers framsteg inom ett andra sprk. Detta innebr inte att "instrumentell motivation" inte existerar inom denna mlgrupp, d det definitivt finns andra motiverande faktorer; det "integrativa" mlet r dock mer viktigt fr dem. Sdana ml kan allts vara en certifiering frn skolan fr att n yrkesmssiga ml eller andra typer av frdighetscertifikat. Lrare br vara medvetna om att bibehlla och frbttra instrumentel
28
HANDBOOK
motivation genom ett mlorienterat program som fokuserar p uppmuntran.
Eftersom elever engagerar sig fr att n specifika ml r det viktigt fr lrare att tydligt frst vad dessa ml r och att organisera ett program s att dessa mts. Det r god praxis att skapa ett individualiserat "paket" av lrandet som r tillgnat elevers specifika ml. Instrumentell motivation (engagemang) frbttras av att lrare och elever ger berm och uppmuntran, speciellt d de samtalar en och en. Betnk dock att veranvndande av berm och uppmuntran kan frminska dess vrde och till och med att frefalla nedltande fr elever - att veta hur och nr uppmuntran ska ges r en del av en lrares professionella utveckling och kommer frmst att vara en "trial and error"process.
Teorier kring motivation frsker frklara varfr och hur individer vljer, utfr och fortstter med olika aktiviteter, men de frvntas ven att ge insikter till de vars jobb det r att motivera andra. Lrare r mer intresserade av att f veta vad de kan gra fr att vervinna brister i elevers motivation n de r av frklaringar av vad som utgr variation i sprkfrdighet (ett typiskt forskningsomrde). Mer specifikt r lrare ivriga att hitta stt att ka kvantitet och kvalitet i elevers engagemang i lrandeaktiviteter, eftersom elevers aktiva deltagande p lektioner hjlper alla till mer effektivt, och gr livet mer uthrdligt i klassrummet.
Krnan i motivation r vad som skulle kunna kallas passion, vilket relaterar till en persons inre ml och nskningar. Framgngsrika elever vet sina preferenser, sina styrkor och svagheter, och utnyttjar effektivt styrkor fr att kompensera fr svagheter. Framgngsrik sprkinlrning r kopplat till elevens passion och instruktrer br hitta stt att relatera till denna passion.
Elever behver kvalitativt instruerande och mjligheter fr meningsfull output, inte bara fr att gra framsteg utan ven fr att bibehlla motivation fr sprkinlrning. En bra lrare br dra frn kllorna till intrinsikal motivation och hitta stt att koppla dessa till externa motivationsfaktorer som kan infras i klassrumsmilj. Detta r srskilt viktigt nr sprket som hller p att lras in inte ses som viktigt fr elevernas omedelbara behov, frutom att klara
29
HANDBOOK
proven. Eftersom elever har olika anledningar till att studera ett sprk r det viktigt fr lrare att identifiera dessa och utveckla lmpliga motivationsstrategier. Elever br frst varfr de mste anstrnga sig, hur lnge de mste fortstta en aktivitet, hur hrt de mste engagera sig i den, och hur motiverade de knner sig infr sina ml. Motivation fluktuerar och det r en utmaning att hlla sprkelevers motivation p konstant hg niv. D lrare utformar en sprkkurs mste de ven ha i tanke att varje elev har olika intressen och frvntningar.
3.3 Aktiviteter fr att uppmuntra deltagande.

Material och uppgifter r mycket viktiga fr att ka motivationen till att lra sig ett frmmande sprk. Dessa mste vara spnnande, lagom utmanande och presenterade p ett frsteligt vis, vilket tillter frmjandet av lyckat genomfrande av eleverna. Detta r ett stt att frndra alla negativa attityder och stereotyper som kan underminer elevers motivation till att lra sig ett frmmande sprk.
Manliga elever knner sig ofta alienerade frn sprkinlrning p grund av sina tidigare erfarenheter av att lra sig vokabulr och grammatik i formell sprkundervisning. De saknar motivationen till att lyckas i skolan, vilket ofta leder till en brist p sjlvfrtroende. Sprkklassrummet r viktigt och centralt fr de flesta elever fr att frst strukturen i ett sprk och dess grammatik, det finns dock nstan aldrig tillrckligt med tid i klassrummet fr att lraren ska kunna g bortom denna lrandeprocess. Att utforma en lroplan som engagerar elever, ger dem regelbunden feedback och en knsla av framgng, s vl som ge dem en knsla av riktig valmjlighet (till skillnad frn enbart variation) r lrarens starkaste och mest kraftfulla verktyg.
Elever behver tid fr att lra sig ett nytt sprk. Det r hr innehllsbaserade program r intressant eftersom huvudfokus r p mnet, och inte p sprket. Elevernas motivation kommer att ka eftersom det hjlper dem att bygga sjlvfrtroende kommer att ka eftersom det hjlper dem att bygga upp sjlvfrtroende och en "can do"-attityd.
Enligt Munoz och Nussbaum (1997) r anvndandet av innehllsbaserade program ett stt att ge extra mycket uppmrksamhet till mlsprket, och kompenserar ven fr den mycket begrnsade utstrckning i vilken eleverna utstts fr detta i traditionell sprkinlrning.
30
HANDBOOK
Komplementprodukten till denna handbok, Enjoy Language-toolboxen, erbjuder en rad olika vningar och metoder fr hur att engagera manliga elever i aktiviteter och vningar som syftar till mlgruppens speciella krav och behov.
3.3.1 Fokusera p IT
I dagens hgteknologiska klimat vore det orttvist att begrnsa elever till traditionella metoder. Att uppmuntra elever till att relatera sin erfarenhet i klassrummet till intressen och aktiviteter utanfr det gr utvecklandet av sprkfrdigheter mer relevant. Till exempel kan datorassisterad sprkundervisning omfatta datorspel eller kopplas till datorprogram som eleverna r intresserade av att anvnda. Att lyssna p musik, titta p filmer eller lsa websidor p frmmande sprk kan f elever att bredda sina perspektiv p erhllandet av sprkkunskaper.
Datorspel, nedladdning frn internet och elektronisk kommunikation finns bland unga mns intressen. D det sistnmnda anvnds i nstan samma utstrckning, skiljer sig den generella frekvensen fr internetanvndande anmrkningsvrt efter kn: i genomsnitt anvnder unga kvinnor datorspel och nedladdning hlften s ofta som mn. De uppvisar ocks frre kompetenser i datorhantering n mn. Studier visar att internet anvnds mer av pojkar och mn p.g.a. deras fascination fr teknologi, spel och fritid. [5].
Det r vlknt i Enjoy Language-partnerskapet att mlgruppen, och srskilt elever som r underpresterande, svarar positivt till anvndandet av informationsoch
kommunikationsteknologi som ett stt att engagera dem i lrandeaktiviteter. Mnga av lektionerna i detta projekt har anvnt sig av IT: s motivations- och utbildningsmssiga slagkraft, och lrare kan anpassa modifiera och lgga till verktyg efter detta.
Den interaktiva naturen hos mnga nya teknologier hjlper till att skapa lrandemiljer dr eleverna kan lra sig genom att gra, f omedelbar feedback och kontinuerligt bygga ny kunskap och frbttra sin niv frstelse. Detta gr det mjligt fr eleverna att lra sig vokabulr och ytterligare sprkfrdigheter. Ibland kan eleverna ocks leda sina lrare p ett omrde dr de r experter, och lraren i sin tur blir elev.
31
HANDBOOK
IT som har tyngdpunkt p tillmpning och att skrddarsy utbildning till individuella elevers behov stdjer ocks en frndring av praxis till mer elevcentrerade approacher. Detta uppmuntrar det aktiva deltagande som generellt fredras av majoriteten av manliga elever i lrandeprocessen, hellre n det passiva absorberandet av kunskap.
3.3.2 Fokus p yrke och jobborientering

Hur kan en kurs i frmmande sprk dra nytta av unga manliga elevers intressen i yrkesorientering? Vad kan gras av lrare och utbildare fr att vgleda eleverna i att frbereda sig fr att frbereda sig fr den globala arbetsmarknaden s de r p vg att eller redan har intrtt p Det vergripande mlet fr yrkesorientering r att hjlpa individer hitta ett yrke. Fr att detta ska gras framgngsrikt behver individen gra en inventering vad gller sina intressen, frdigheter, kvaliteter, erfarenheter och personliga och sociala behov. Fr att vlja ett lmpligt yrke mste vi vara medvetna om faktorer som pverkar valet av yrke s vl som vra vrden och vad som sknker mening till vrt liv. En sprkkurs kan ha ett ytterligar vrde fr elever om innehllet r direkt kopplat till deras karrir. Med detta projekts mlgrupp i tanke - unga mn inom turismindustrin - kan speciella vningar med klienterna i en restaurang, caf, taxi, hotell etc., inkluderas. Karrirsrelaterade uppgifter kan ocks omfatta ett studerande av den terminologi som ofta anvnds inom turismsektorn. Sprkutbildning kan ocks inriktas p att utveckla olika mjuka frdigheter vilka, som vi tidigare diskuterat, r en viktig del av de frdigheter som behvs fr att arbeta inom turism - kommunikationsfrdigheter, att kunna bemta klienter etc. Att presentera materialet med direkt anvndande av elevernas erfarenheter kommer att hjlpa till att fnga deras intresse.
3.4 Integrerande av jmstllt lrande

Kn syftar inte p de biologiska skillnaderna mellan mn och kvinnor; det identifierar de sociala relationerna mellan mn och kvinnor som r bundna till kulturella och samhlleliga strukturer. Det faktum att kn i sig sjlv r ett inlrt beteende baserat p kulturella och sociala normer fr en individ innebr att knsroller r en dynamisk evolutionr process och varierar mycket vrlden ver.
32
HANDBOOK
Jmstllt lrande utmanar lrare och utbildare till att erknna och ackommodera olika lrandestilar. Lrare och utbildare som fokuserar p att hjlpa elever br vara kunniga om effekterna av kn, srskilt dess pverkan p mlgruppens yrkesutbildning. Knsjmlikhet innebr att ha kn i tanke i alla aktiviteter. Mn lr sig sina knsroller i sandldor, lekplatser, klassrum, lger, kyrkor och "hngstllen", och lr sig av kamrater, frldrar, syskon, trnare, lrare och i princip alla andra de mter. De knner pressen frn "pojkkodexen" i klassrummet lika mycket som ngon annan stans, och det kan vara mycket negativt fr deras utbildning d pojkar stmplas som "brkmakare" och "hyperaktiva", kan de ocks vara rdda fr att uttrycka sig i klassrummet. Ett knsjmstllt kurskoncept hjlper manliga sprkelever att reflektera ver sina erfarenheter och attityder inom utbildning och att frstrka deras integrativa och instrumentella motivation. En annan viktig uppgift fr knsjmstlld sprkundervisning r att stdja de som valt en yrkesbana som traditionellt sett ses som "ovanlig" fr deras kn. Fr att uppn sin fulla potential som individer br eleverna vara medvetna om att mnga av de begrnsningar och frvntningar som finns p mn och kvinnor r sociala konstruktioner och att de drfr kan behva utmana eller avvisa etablerade knsroller .Approachen som Enjoy Language tar fr att lra ut knsfrgor fokuserar p tv aspekter; en r den lingvistiska, och srskilt den grammatiska, aspekten; den andra r den mnskliga, kulturella innebrden av kn.
3.4.1 Jmstllt sprk

Mnniskor frsker lsa detta mysterium bde p den grammatiska och den kulturella nivn. Eftersom de flesta sjukskterskor r kvinnor, lgger man ofta till ett knsprefix ("manlig sjukskterska") d man talar om en man som valt detta yrke. Jmstllt sprk r drfr ett inkluderande sprk, dr man sger vad man menar. Till exempel, om bda kn menas, sg "mn och kvinnor". Undvik att anvnda knsbundna pronomen genom att byta till pluralformer ("elever", "deras"). Titlar ssom "brandman" r olmpliga. Sg i stllet till exempel "brandsoldat".
3.4.2 Knspreferenser
Vad gller den mnskliga, kulturella innebrden av kn har flera existerande studier visat att kvinnor och mn lr sig p olika stt[6]. Det finns en anmrkningsvrd skillnad i lrandestil
HANDBOOK
och preferenser fr att frbttra lrande. Lrare mste utvrdera och frst hur de ska n alla elever genom att frst hur de ska presentera information p olika stt. Genom att vara medvetna om olika lrandestilar kan de hjlpa elever och assistera i att bestmma deras preferenser mer effektivt, bde i och utanfr klassrummet. Som elev r det viktigt att vara medveten om dina egna preferenser fr att kunna vlja rtt studietekniker. Information och instruktion som inte passar den fredragna stilen kan alltid anpassas. Generellt sett har studierna om mns och kvinnors skillnader i lrande dragit slutsatsen att fler kvinnor r relationella elever, medan fler mn r sjlvstndiga elever. Fler mn uppvisar en preferens fr tillmpade lrandestilar (t.ex. att anvnda vardagserfarenheter som en grund fr lrande), medan kvinnor fredrar abstrakt (t.ex. mnga lsuppgifter, organiserat studiematerial och kunniga instruktrer). Det har rapporterats att mn har en preferens fr rationell utvrdering och logik, medan kvinnor anvnder "elaborerande" processer i vilka de tenderar att ska personlig relevans eller individuella kopplingar till materialet. Forskning freslt ven att majoriteten av alla manliga elever r multimodala elever [7], inklusive visuell input (tabeller, kartor, diagram), auditiv (tal), lsning och skrift, och kinestetisk (inlrning av berring, hrsel, lukt, smak och syn), medan kvinnor fredrar unimodalt lrande. Forskning freslr ven att medan mnga kvinnor kan fredra att lra sig genom att se p eller lyssna, fredrar mn generellt "learning by doing". Genom vra pilotkurser observerade vi att unga manliga elever som var s emot att lsa bcker att de bokstavligen slngde dem ifrn sig fr att gna sig att mer handgripliga aktiviteter. Vissa av dessa samma elever har motiverats till att lsa p en dator, vilket lt dem ha roligt d det lrde sig det frmmande sprket samtidigt som de anvnde tangentbord och mus. Tyska studier visar att internet anvnds av kvinnor och flickor som ett ml- och anvndarorienterat verktyg, medan fascination fr teknologi, spel och internet r av vikt fr pojkar och mn [8]. De fredragna lrandestilarna och metoderna hos unga mn r som fljer:
Lraren leder frn brjan. ledande, men vnlig. Lektioner konstrueras kring en serie korta, varierade aktiviteter.
HANDBOOK
Lektionens ml frklaras p tavlan. Korta tidsbegrnsade uppgifter, helst visuella. Multimodalt lrande. Mansvnliga lrandestilar tenderar att vara kinestetiska, visuella och matematiska. Aktivt lrande Utmaningar Tvlingar Quiz Socialt lrande Grupparbete Frgor riktas till individuella elever hellre n till hela klassen Anvndande av IT Vid varje aktivitets slut ger lraren rlig men positive feedback. D det r mjligt br berm ges enskilt.
Minst populr lrandestil Anteckna frn tavlan Lyssna p lraren Arbetsblad Skriva sjlv Lsa sjlv
Fredragna attityder Mn tenderar att vara mer inriktade p uppnendet och stadkommanden (dr kvinnor r mer social och prestandainriktade) Mn tenderar att tillskriva sina lyckade insatser i klassrummet till externa faktorer Mn fokuserar huvudsakligen p att eliminera svagheter och begrnsa skada P grund av deras rdsla fr att uttrycka sig i klassrummet tenderar vissa mn att bli stmplade som brkmakare och hyperaktiva (Drfr) tenderar lrare att gna mer uppmrksamhet till manliga elever.
35
HANDBOOK
Studier om skillnaderna i mns och kvinnors lrande har ocks dragit slutsatsen att mn ofta tillskriver sina lyckade insatser i klassrummet till externa faktorer, ssom lraren, dr kvinnor oftare ser sina framgngar som direkt kopplade till sina egna insatser. Detta freslr att mn tenderar att vara mer externt fokuserade, men kvinnor tenderar att vara mer introspektiva och sjlvkritiska. [9] I klassrummet kommer mnga manliga elever att engagera sig snabbare med hot-seating eller rollspel eftersom det r mindre personligt d vi tacklar frgor om sjlvknsla. En mer komplett bild av skillnaderna mellan mn och kvinnor och deras lrandestilar presenteras av den bulgariske professorn Ivan Ivanov frn universitetet i Shumen [10]. Olika frgeformulr har visat fljande slutsatser om mn: mindre motiverade n kvinnor till att lra sig; hgt utvecklade frdigheter i att ur vlja information viktig och oviktig; fredragen klla fr att komplementera informationen som lraren saknar: bok; mycket logiskt tnkande; tenderar att anvnda ytterligare argument fr att bevisa en tes; genomsnittslig frmga att memorera text den fredragna kanalen fr att motta information r visuell; stor fallenhet fr att erhlla en sensorisk erfarenhet i utbildning, till abstract tnkande och verbal uttryckande; lrandeprocessen r mycket emotionell; tilltro till auktoriteter, exporter, regler, mer kraftfull, lrare, men frtroende fr sin egen sikt, minst trolig att ska rd och hjlp hg ihrdighet, ihrdighet i kunskap; specifik dominant-experimentell stil, fredrar att experimentera med personliga tillhrigheter; fredrar att studera mer i tystnad, i starkt ljus i en sval milj med mindre formell utformning; mer flyktig i lrandet beroende p humr; uppvisar mindre ihrdighet i strvandet efter sina ml; fredrar enhetlighet i utbildning, strukturerade lektioner; rdsla fr fel, inkorrekta sikter, risk; ofta varierade gruppassociationer;
HANDBOOK
framgng i systemet; strikt envgstnkande; mer dominant; fredrar att studera ensam hellre n med kamrater; fredrar att deras frldrar har en aktiv instllning till lrande; lrare fredrar att ha en aktiv instllning till deras lrande men inte som de starka och kraftfulla lrarna; mycket knsliga fr hunger lr sig bttre om de r mtta; fredrar tminstone att lra stillasittande; lr sig bst tidigt p morgonen, kan studera vl fre 12.00, lr sig inte bra efter lunch; genomsnittligt kognitivt frtroende; nskan efter mer information och tid att tnka innan de bestmmer sig; konsekvens i beslutsfattande; begrnsad pverkan av tidigare erfarenheter i lsningsskapande.
Dess resultat kan tas i beaktande d en lroplans innehll utformas. Enligt europeisk policy r det p lrares, utbildares och tillhandhllare av utbildnings ansvar att vara medvetna om knsaspekter i vrt samhlle, speciellt inom VET. De br lra sig om knsmainstreaming, att vrdera mnniskor fr deras skillnader och att reflektera ver hur knsperspektiv pverkar vrt vardagsliv. Fljande quiz syftar drfr till att ge lite "food for thought".
Exempel: Quiz
Om din pappa var sjukskterska och din mamma var murare, hade du d. a) sagt att mn r bttre sjukskterskor? b)sagt att sjukskterska och murare r hedersvrda yrken?
37
HANDBOOK
c) sagt till dina vnner att han var lkare och att hon arbetade fr en byggfirma?
Din mamma gr till jobbet och din pappa stannar hemma och ser efter huset. skulle du.. a) bertta det fr alla s ofta du kan? b) tycka det vore konstigt och hlla tyst om det? c) bli irriterad nr folk skrattar t det?
Om en kvinnlig vn till dig skadades vid en fotbollsmatch med deltagare av bda knen, skulle du... a) sga att det kan hnda alla? b) sga till henne att fotboll r fr tufft fr tjejer? c) beskylla de manliga deltagarna fr att inte vara tillrckligt frsiktiga?
En manlig elev anlnder till klassen med rdmlade naglar. Skulle du... a) sga att de verkligen klr honom? b) sga till honom att han mste var galen? c) frga resten av mnnen i klassen varfr de inte ocks mlar sina naglar?
Om du skte ett jobb och chefen var en kvinna, skulle du.. a) inte vilja ha jobbet? b) sga hur glad du skulle vara att arbeta fr henne? c) inte ens mrka det?
Du gr ut med tv vnner en kvll. Han har kjol och hon har byxor. Skulle du... a) frga om de knner sig bekvma? b) gratulera dem till att de chockerat kyparen? c) sga att det inte r Halloween?
Frestll dig att du hade en syster som var kroppsbyggare och en bror som var balettdansr. Skulle du...
38
HANDBOOK
a) aldrig nmna dem offentligt? b) hoppas att de bda var framgngsrika? c) bra med dig bilder av dem att visa fr folk vid varje tillflle som gavs?
3.5 Mnniskor br vrderas fr sina skillnader
Att respektera mngfald och skillnader mellan mnniskor r en annan mycket viktig aspekt av att skapa en positiv atmosfr. Samhllet r mngfaldigt: det finns unga och gamla, vissa har funktionshinder, andra r frn olika lnder, vissa r hetero- och andra homosexuella, vissa har barn och andra vljer att inte ha det. Slutligen r vissa kvinnor och vissa mn. Att hantera mngfald syftar p erfarenhet av mnskliga skillnader och likheter, en erfarenhet som blir allt mer relevant fr mnniskors vardagsliv under 2000-talet.
Fr att vara framgngsrika mste alla organisationer (utbildningssektorn, allmn frvaltning, kommers, etc.) konfronteras med jmlikhets- och mngfaldsfrgor. Det r viktigt att vara ppen fr olikheter och hylla dessa s att vi kan dra nytta av en rad olika personligheter och talanger.
Det r viktigt att betona att elever har sina egna frvntningar, intressen, behov och personlighetsdrag, vilka mste tas i beaktande s mycket som mjligt. Att arbeta i grupp kan ibland gra det mycket svrt att se skillnaderna och specificiteterna hos varje individ. Nr elever r vl informerade om undervisningens struktur redan frn terminens brjan, kan deras skillnader verbryggas och deras frvntningar uppfyllas. Till exempel s kan vgledare specificera srskilda regler fr en srskild grupp: antingen som formella riktlinjer under lektionens gng, eller riktlinjer relaterade till hur du behandlar mnniskor d de talar, arbetar, trnar, etc.
Riktlinjer fr olika lektionsscenarier kan utvecklas nr som helst: tillt flexibilitet fr att tillgna tid till ett intressant mne som underliga fakta, kuriosa, frgor och diskussion. Lrare kan vara mycket kreativa i denna aspekt. Mlet r att identifiera gruppens arbetsstil, etablera lmpliga riktlinjer och regler fr att arbeta tillsammans och frskra att de olika behoven hos varje elev mts.
39
HANDBOOK
mnet mngfald r en intressant diskussion fr klassrummet, speciellt som mnniskor som arbetar inom turismindustrin kommer att f erfara mnniskor av alla sorter. En diskussion om detta kommer att frbttra elevernas personliga och sociala frdigheter.
Komplementprodukten till denna handbok, Toolboxen, erbjuder ngra metoder och vningar fr hur man kan engagera manliga sprkelever i att se individuella behov och vrdera allas sikter och stndpunkter. Som du kan se finns det mnga faktorer som bidrar till att skapa en positiv atmosfr fr att Lra sig frmmande sprk. En professionell milj innebr en behaglig och nskvrd plats att lra sig om nya sprk, kulturer och mnskliga relationer.
40
HANDBOOK
Sprkinlrning inom turismsektorn
Fr arbetande inom turismsektorn fr frdigheter ssom kunskap i frmmande sprk och anvndandet av IKT allt mer vikt. Att ha en god kunskapsniv i Engelska och kunskap om upp till tre andra frmmande sprk r en ndvndighet fr de flesta jobb inom turismindustrin.
Men hur kan arbetande inom turismsektorn trna sina sprkfrdigheter och lra sig andra internationella sprk? Vi anser att en analys av sprkinlrning inom turismsektorn br placeras inom en bredare diskussion som riktar sig till de som r engagerade i sprkundervisning. Vi behver vara tydliga med de ndvndiga kunskapsniverna, var man hittar utbildningar och tillgngligheten och bredden av kurser och material.
4.1 Ndvndiga kunskapsniver och sprktrning fr mlgrupper

Enligt Cedefop-rapporten Trends and skills in the tourism sector, har mnga turismorganisationer i Europa identifierat en brist p sprkfrdigheter som ett vanligt problem och till och med en nackdel i konkurrensen. [11]
Vidare har det Europeiska Referensramverket fr nyckelkompetenser fr livslngt lrande belyst tta nyckelfrdigheter och kompetenser som alla individer behver fr
sjlvfrverkligande och utveckling, aktivt medborgarskap, social inklusion och anstllning:
Kommunikation p modersmlet Kommunikation p frmmande sprk Matematisk kompetens och grundlggande kompetens i vetenskap och teknologi Digital kompetens Lra att lra Social och medborgerlig kompetens Initiativ och entreprenrskap Kulturell medvetenhet och uttryck
41
HANDBOOK
Kompetens i frmmande sprk definieras som innehavandet av sprkfrdigheter som r ndvndiga fr att arbeta inom Europa utan ytterligare utbildning. Inom turismsektorn krvs ofta kunskap i ett andra och tredje sprk.
Kommunikation p frmmande sprk baseras p frmgan att frst talade budskap, att initiera, bibehlla och avsluta konversationer och att lsa, frst och skapa texter som r lmpliga fr individens behov. En individs frdighetsniv kommer att variera mellan de fyra dimensionerna (lyssna, tala, skriva och lsa) och mellan olika sprk, och enligt den individens sociala och kulturella bakgrund, milj, behov och/eller intressen. [12] Mlgrupperna fr turismrelaterad sprktrning r relaterade till de olika arbetskategorierna sektorn
4.2 Sprktrning i turism kurser

Vikten av att lra sig sprk och kulturell medvetenhet inom turismutbildning har lnge belysts av mnga aktrer p fltet. Det finns turismkurser/trningsprogram, baserade p turismkurser frn universitet. Institutioner som tillhandahller sprkundervisning fr turism examinaprogram och "English for specific purposes"-kurser kommer frn olika kllor:
offentliga kontra privat nationell kontra regional traditionell utbildning kontra VET
Den
vxande
marknaden
fr
Europeisk
turism
pverkar
tillgngligheten
fr
turismexaminaprogram och English For Specific Purposes-kurser inom turismsektorn. Finland, till exempel, betonar Bachelor of Hospitality Management degree vid HAAGA-HELIA International University of Applied Sciences med fyra hrnstenar fr utbildningen: arbetslivsorientering business management estetik internationalitet
HANDBOOK
Internationalitets aspekten innefattar sprkinlrningsaspekten: the studies embrace language and culture courses, which contribute to international skills. In addition to Finlands second language (Swedish) all students study at least one other foreign language. Students are members of an international and multicultural university of applied sciences. HAAGAHELIA University of Applied Sciences/ Haaga campus also conducts teaching in cooperation with universities abroad and is an active member of many international organisations. Students have opportunities to take part in student exchange in Europe, Asia and South or North-America[13]
Kurserna omfattar kundtjnst och frsljningssituationer i ackommoderande, mat- och turismindustrin, och lranderesultat innefattar:
en utkad kunskap om vokabulr fr vardagligt arbetsliv frmga att kommunicera i enkla ackommoderings-, mat- och turismindustrisituationer, bde muntligt och skriftligt frmga att anvnda sprk fr att presentera Finland som ett nskvrt turistml frmgan att anvnda mer komplexa grammatiska strukturer och meningar
Mjligheter fr turism och utbildningsmjligheter utkas kontinuerligt och utbildningsprogram i frmmande sprk finns ocks tillgngliga i sekundr och tertir utbildning. Det finns ocks mnga yrkesutbildningscentra som erbjuder sprkkurser s vl som privata sprkskolor som erbjuder en rad olika sprk. Gratis sprkkurser fr arbetare erbjuds ibland av fackfreningar inom turismindustrin.
4.3 Utbildningsmaterials tillgnglighet

Turismrelaterat sprkutbildningsmaterial behver reflektera nuvarande behov hos turismsektorn, frdjupa lingvistiska kompetenser och kulturell medvetenhet och frmja innovativa utbildningsmetoder med den senaste teknologin.
43
HANDBOOK
Till exempel, i det finska sprkutbildningssystemet har CLIL-metoden och yrkesrelaterat utbildningsmaterial inte anvnts i stor utstrckning. Enligt teamet som lr ur CLIL-AXISprojektet r det s att inom turismsektorn och utbildningen dr kring i Finland teachers are taking part in various kinds of steering groups in this sector, and a growing interest can be seen among the representatives of working life to share experiences, and to inform educational institutions about their labour requirements. [14]
De flesta sprkutbildningskurser som finns tillgngliga fr yrkesverksamma inom turismsektorn i sekundr eller tertir utbildning eller yrkesskolor omfattar muntliga och skriftliga vningar, s vl som sjlvstndiga studier utanfr klassrummet, medan basen fr lrande r en generell lsebok.
Privata fretag inom sprkutbildningsomrdet fljer en mindre traditionell pedagogisk approach fr sprkundervisning. Det finns mnga institutioner och privata fretag i olika storlekar som konkurrerar om personalutbildningskurser inom turismindustrin.
44
HANDBOOK
3. Lrandekoncept fr att n mlgruppen
Lrandekoncept r baserade p olika approacher fr lrande och stt att lra. Vi behandlar alla information p olika stt: genom att se och hra, reflektera och agera, resonera logiskt och intuitivt, analysera och visualisera, taktfast eller mer oregelbundet. Lrandemetoder kan ocks variera.
Lrare lr ut efter hur de sjlva lr sig; drfr r det viktigt att lra sig mer om lrares personliga inlrningsstilar. Lrare kommer att lra ut p det stt de knner sig mest bekvma med och kan ha svrt fr att frst de som har andra lrandestilar. En lrare kan anvnda abstrakta exempel medan andra anvnder konkreta illustrationer. Vissa lrare frelser, andra demonstrerar eller leder eleverna till att upptcka sjlva; vissa fokuserar p principer och andra p tillmpning; vissa betonar minne och andra frstelse. P samma stt lr sig elever enligt den lrandestil de r mest bekvma med. Lrare mste frst sin egen lrandestil och ven anvnda en rad olika stt att ackommodera sina elevers lrandestilar.
5.1 Att respektera individuella lrandestilar

Mlet med alla utlrningstekniker r att ange en ton som frmjar lrande och engagerar eleverna i lrandeprocessen. Deltagande r mycket viktigt fr lrande och elever som r aktivt inblandade lr sig mer och r mer njda med sin utbildning. Knsjmstlld undervisning utmanar lrare till att erknna och ackommodera olika lrandestilar.
Lrandestils teori freslr att olika mnniskor lr sig p olika stt och att det r bra att knna till sin egen lrandestil. Mnga elever kanske inte har hrt talas om detta koncept, och det kan vara ett mycket anvndbart verktyg i de frsta stadierna av relationen fr att hjlpa dem identifiera sin egen lrandestil. Nr detta r gjort r det viktigt fr eleverna att anvnda denna information fr att reflektera ver hur det kan kollidera med andra lrandestilar och att betnka hur eleverna kommer att inkorporera denna information i sitt par- eller grupparbete.
David Kolb publicerade sin lrandestils modell 1984. Olika faktorer pverkar en persons lrandestil; i sin exponentiella lrandestils modell definierade Kolb tre stadier fr en persons utveckling, och freslr att vr frmga att frena och integrera de fyra olika lrandestilarna
45
HANDBOOK
frbttras allt eftersom vi mognar genom vra utvecklingsstadier. Stadierna som Kolb definierade r: 1. Erhllande fdsel till tonr. utvecklande av grundlggande frmgor och kognitiva strukturer
2. Specialisering skolning, tidigt arbetsliv och personliga erfarenheter av vuxendom utvecklandet av en specialiserad lrandestil formad av social, utbildningsmssig och organisatorisk socialisering
3. Integrering mitt i karriren till sent i livet uttryckande av icke-dominant lrandestil i arbete och privatliv
Kolb identifierade experentiell/reflektiv praxis - vi kan se detta i termer som:
DO REVIEW LEARN APPLY
Vad gjorde jag (konkret erfarenhet) Varfr gjorde jag det? (reflektiv observation) Vad lrde jag mig? (Abstrakt konceptualisering) Hur kan jag anvnda denna insikt? (Aktivt experimenterande)
Att frst hur vi lr oss r viktig information att knna till. Om eleverna vet vad deras fredragna stil r kan de vara medvetna om att frska tillmpa detta d de frsker lra sig ett frmmande sprk. Nr ngon anvnder sin personliga stil kommer de att kunna lra sig fortare och lttare.
Multiple intelligence-teorin sger att det finns tminstone sju olika stt att lra sig, "sju intelligenser": kroppslig/kinestetisk, interpersonell, intrapersonell, logisk/matematisk,
musikalisk/rytmisk, verbal/lingivistisk och visuell/spatial. Nsta alla har frmgan att lra sig genom dessa intelligenser.
46
HANDBOOK
5.1.1 Kroppslig/kinestetisk intelligens:
Denna intelligens r kopplad till fysisk rrelse och en frstelse av kroppen. Den innefattar hjrnans motoriska centra. Denna intelligens vcks genom fysisk rrelse ssom idrott, dans och fysiska vningar s vl som genom uttryckande med kroppen, kroppssprk och kreativ eller interpretativ dans.
Frmgor: Kontroll ver frivilliga rrelser Kontroll ver 'in programmerade' rrelser Utkat medvetande genom kroppen Kopplingen mellan sinne och kropp Mimetisk frmga Frbttrad kroppslig funktion
5.1.2 Interpersonell intelligens:
Denna intelligens opererar primrt genom sociala relationer och kommunikation. interpersonell intelligens aktiveras genom mten med andra mnniskor ssom effektiv kommunikation, att arbeta med andra mot ett gemensamt ml och se att skillnader r ndvndiga och viktiga.
Frmgor Effektiv verbal och ickeverbal kommunikation Knslighet infr andras sinnestmningar, temperament, motivationer och knslor Arbeta tillsammans i grupp Frmga att urskilja andras verkliga intentioner och beteenden Att ta i beaktande andras perspektiv och frmga att empatisera
47
HANDBOOK
5.1.3 Intrapersonell intelligens:
Denna intelligens relaterar till inre tillstnd; sjlvreflektion, metakognition (att tnka p att tnka), och medvetenhet om spirituella verkligheter. intrapersonell intelligens vcks d vi befinner oss i situationer som skapar introspektion och krver kunskap om interna aspekter av oss sjlva, ssom medvetenhet om vra knslor, tankeprocesser, sjlvreflektion och spiritualitet.
Frmgor: Sinnlig koncentration Mindfulness Metakognition Medvetenhet om och uttryckande av olika knslor Transpersonell sjlvuppfattning Tnkande och resonerande i en hgre ordning
5.1.4 Logisk/Matematisk intelligens

Ofta kallat 'vetenskapligt tnkande'. Denna intelligens behandlar induktivt och deduktivt tnkande/resonerande, siffror, och igenknnandet av abstrakta mnster. Logisk-matematisk intelligens aktiveras i situationer som krver problemlsning, nya utmaningar och igenknnande av mnster.
Frmgor Igenknnande av abstrakta mnster induktivt resonerande Deduktivt resonerande Urskilja frhllningar och samband Utfra komplexa berkningar Vetenskapligt resonerande
48
HANDBOOK
5.1.5 Musikalisk/Rytmisk intelligens

Denna intelligens r baserad p igenknnande av tonala mnster, inklusive olika miljljud och en knslighet fr rytm och takt. Musikalisk-rytmisk intelligens aktiveras av resonans eller vibrationseffekten av musik och rytm i hjrnan, inklusive ljud som mnniskans rst, naturljud, musikinstrument och andra mnskligt skapade ljud. Frmgor Uppskattande av musikalisk struktur Mental frstelse av musik Knslighet fr ljud Igenknnande, skapande och reproducerande av melodier/rytmer Knna toners karaktristiska egenskaper
5.1.6 Verbal/lingvistisk intelligens

Denna intelligens, som r relaterad till bde skrivet och talat sprk, dominerar de flest vsterlndska utbildningssystem. Verbal/lingvistisk intelligens vcks av det talade ordet, genom att lsa ngons ider, tankar eller poesi eller genom att skriva ner sina egna ider, tankar eller poesi s vl som genom olika slags humor ssom ordvitsar, skmt och att "bnda p orden".
Frmgor: Frst ordens ordning och mening vertalning Frklara, lra ut och lra in Humor Minne Metalingvistisk analys
5.1.7 Visuell/spatial intelligens

Denna intelligens, som frlitar sig p syn och att kunna visualisera ett freml, omfattar frmgan att kunna skapa mentala bilder. Visuell/spatial intelligens aktiveras av att skapa
HANDBOOK
ovanliga designer, mnster, former och bilder och att engagera sig i aktivt frestllande genom visualisering lett av bilder och frestllningsvningar. Frmgor Aktiv fantasi Att skapa mental bilder Hitta i utrymmen Manipulera bilder Grafisk representation Se frhllanden mellan objekt i rymd Korrekt perception ur olika vinklar
5.2 Innehllsintegrerad sprkinlrning
Att integrera innehll innebr bde att lra sig att annat mne genom ett andra/frmmande sprk och att lra sig ett frmmande sprk genom att studera ett innehllsbaserat mne (CLIL). Det r en form av tvsprkig/flersprkig utbildning. Termen CLIL myntades av David Marsh vid universitet i Jyvskyl.
CLIL r inget nytt koncept. Det har presenterats p mnga stt sedan romarriket, och skert nnu tidigare. Under tidens gng har det kallats olika saker, t.ex. innehllsbaserad sprkundervisning eller sprkberikad undervisning. I de flest europeiska lnder i dag anvnds termen CLIL. Detta r en bttre term eftersom den varken betonar sprket eller mnet som mer viktigt, utan erknner bde mlsprket och mnena som integrerade i en helhet.
Med avsikt att n vr mlgrupp och motivera dem till att delta i sprkundervisningskurser, frefaller CLIL vara en lmplig metod fr att mta deras didaktiska behov. Denna typ av CLIL r ny fr mnga utbildningsmiljer. i dessa miljer har det tidigare inte setts som ndvndigt att lra eleverna mycket om sprk och kommunikation. P grund av frndringar i vrlden och de utmaningar unga europer nu mter har kraven frndrat utbildningen.
50
HANDBOOK
Varfr CLIL fr unga manliga sprkelever? Det finns fyra viktiga skl till detta
Sprk erhlls mest effektivt d det lrs fr syfte av kommunikation i meningsfulla och betydande sociala situationer Integrerandet av innehll och sprkundervisning ger en god grund och ppnar fr sprkinlrning. Sprkinlrning gr naturligt hand i hand med kognitiv utveckling Att kunna anvnda sprk i en kontext innebr inte ndvndigtvis att man kan anvnda det i en annan. Integrerandet av andrasprkskonstruktion med
innehllsinstruktion respekterar specificiteten i funktionellet sprkanvndande.
Ett annat mycket viktigt skl r att unga vuxna idag lmnar skolan utan frmgan att anvnda de sprk de tillbringat s mnga timmar med att lra sig. De saknar motivation att lyckas i skolan, vilket ofta har lett till brist p sjlvfrtroende. Eftersom CLIL stter huvudfokus p mnet och inte p sprket leder det drfr till att ka elevens motivation s vl som att hjlpa dem bygga upp sjlvfrtroende.
Handledare kan vara lrare i specialmnen s vl som sprklrare. De kan arbeta ensamma i sina klasser dr de integrerar bde mnet och mlsprket, eller i ett team som belyser frdelarna med att arbeta med andra p ett integrerat stt.
En forskningsrapport betonar fem dimensioner fr att introducera CLIL i lrandet. De r baserade p frgor kring kultur, milj, sprk, innehll och inlrning. Vart och ett av dessa inkluderar ett antal fokuspunkter som utfrs i enlighet med tre huvud kriterier: ldersgrupp, sociolingvistisk milj och erfarenhet av denna didaktiska approach. Dessa dimensioner br inte ses som sjlvstndiga frn varandra, eftersom de oftast r nra sammankopplade i praktiken.
Kulturdimensionen CULTIX Bygga interkulturell kunskap och frstelse Utveckla interkulturella kommunikationsfrdigheter Lra sig om specifika nrliggande lnder/regioner och/eller minoritetsgrupper
HANDBOOK
Introducera en bredare kulturell kontext
Miljdimensionen ENTIX Frbereda sig fr internationalisering, srskilt EU-integrering N internationell certifiering Frbttra skolprofil
Sprkdimensionen LANTIX Frbttra generell mlsprkskompetens Utveckla muntliga kommunikationsfrdigheter Utveckla mngsprkiga intressen och attityder introducera ett mlsprk
Innehllsdimensionen CONTIX Ge mjlighet att studera innehll genom olika perspektiv Anvnda mnesspecifik sprkterminologi Frbereda fr framtida studier och/eller arbetsliv
Lrandedimension LEARNTIX Komplementera individuella lrandestrategier Diversifiera metoder och former av klassrumspraxis ka elevens motivation
Tidsperioden d CLIL lrs ut varierar avsevrt. Frn en halvdag d och d till s mycket som en hel lroplan, beroende p vilka resurser som finns och elevernas vergripande m.
Enjoy Language-Toolboxen fokuserar p dessa dimensioner. De speciella kraven hos de som hoppat av utbildningar och lngtidsarbetslsa unga vuxna r av srskilt intresse eftersom de kan ge elever en "nystart" i sprkinlrning. Den dimensionsorienterade approachen mter srskilt behoven hos de som inte varit framgngsrika inom detta mne i sin tidigare utbildning.
52
HANDBOOK
Vilka r eleverna och vad r deras ml? En av startpunkterna fr CLIL r att eleven tar en aktiv roll i lrandeprocessen, genererar ider och ger sig sjlv lrandemjligheter, hellre n att bara reagera p olika stimuli frn lraren. Eleven r inte bara passiv och lter saker hnda; utan ngon som ser till att saker hnder. Att lra sig ses som resultatet av deras sjlvinitierade interaktion med vrlden. Innan kursen inleds kan det vara anvndbart fr lraren att gra en karta ver eleverna fr att f realistiska profiler ver dem och deras kompetenser. Lrare mste knna till vilka de handskas med, deras frvntningar och ml med kursen.
Detta kartlggande kan gras p fljande stt(och givetvis p elevernas modersml)
Deltagarna braistormar i grupp en lista ver vad de behver kunna p engelska under de fyra frdigheterna (tala lyssna lsa skriva), t.ex. tala och lsa flytande, skriva instruktioner, lsa tidningen. Lraren gr sedan en lista ver vad deltagarna identifierat att behver kunna.
Sjlvutvrdering. Eleverna tar sig sedan tid att fylla i sina sjlvutvrderingspapper individuellt. Kartlgg din sprkbiografi. Vilka sprk talar du? Hur lrde du dig dem? Vilken anvndning har du av dem i vardagslivet, p arbetsplatsen, i dina studier, i din kommunikation med lokala, statliga och Europeiska institutioner? Din knsla av identitet i relation till de sprk du talar? P vilket sprk har du mest intim knsla av identitet? Eleverna diskuterar sedan sina svar en och en med lraren.
Deltagarna kan frst var deras styrkor och svagheter ligger och ta ansvar fr att arbeta med sina problem. Sjlvutvrderingen kan ocks kompletteras med en kort sprkbiografi. Enjoy Language-Toolboxen erbjuder en rad mnen som kan anvndas fr denna approach. Lrare br kunna hitta lmpliga mnen eller teman som r intressanta bda fr eleverna och dem sjlva. Det r viktigt att lraren tar i beaktande behoven och frmgorna hos eleverna och anpassar lektionerna drefter.
53
HANDBOOK
5.2 Sjlvstyrt lrande/SDL
Sjlvstyrt lrande (Self-Directed Learning) mjliggr och stder utvecklandet av personliga och socialt relevanta sjlvfrvaltningskompetenser. Det strker sjlvfrtroendet och leder till frmgan att agera p att ohmmat och skert stt inom sociala och arbetsrelaterade miljer.
Mlgrupper som inte har ngon erfarenhet av sprkinlrning kanske sammankopplar detta med misslyckande, krav och lgt personligt vrde. Det r hr sjlvstyrt lrande kan frndra deras attityd - genom att erknna den individuella personen, deras intressen och ider, kan detta aktivera befintliga kompetenser, hjlpa till att utveckla perspektiv och frmjar utvecklandet av professionella, metodologiska, sociala och personliga kompetenser som verktyg fr sjlvkontroll.
Sjlvstyrt lrande ger eleverna ansvar fr sitt eget erhllande av sprkkunskaper. De integreras i utformandet av sin lrandeprocess och relaterar drigenom sprkinlrning till mer personlig motivation. Om elever stds och tfljs i sitt sjlvstyrande av lrare, vgledare, och/eller andra elever i en lrandegrupp, kan lrandet bli en vrdefull och hllbar erfarenhet.
Principerna och de didaktiska-metodologiska elementen i sjlvstyrt lrande erbjuder ett ramverk som ska fyllas av kontextspecifika koncept. Individualiserandet och flexibiliteten i utbildningsprocessen krver ppenhet och flexibilitet gentemot processen fr alla inblandade parter. P samma gng krver detta en struktur fr individuella och kollektiva lrandeprocesser och mste belysa ndvndigt ansvar och taganden. SDL-ramverket tillter upptckande och sjlvstyrande fr lrande inom sociala kontexter. Det representerar ett bidrag till institutionell yrkestrning genom att mta kande krav fr sprkkunskaper hos unga mn.
Ml: Frmja lrande(frvaltnings-)kompetenser Fr att bemstra de inneboende och erhllna lrandefrmgor vi kallar "lrandekompetens" omfattar detta att sjlvstndigt kunna bestmma lrandeml, ta kontroll ver olika lrandemetoder, frst vad det krvs fr att lra sig p ett sjlvstyrt stt (t.ex. tider och platser fr lrande) och en utvrdering av resultaten
HANDBOOK
. Lrandekompetenser utvecklas och frndras inom kontexten fr individuell lrandebiografi. Detta processledande koncept tillter reflektion kring elevers erhllna frmgor. Det frmjar upptckten av existerande lrandepotential och framsteg inom kontexten av den pgende lrandeprocessen.
Att frmja individuellt ansvar fr lrandeprocesser. Ta ansvar fr ens eget lrande r ett av de grundlggande kraven i lrandeprocessen. Organiserade former av delat ansvar och deltagande, s vl som en hg niv av transparens, frmjar detta grundlggande element av organisation i lrande.
Att anpassa sig till sociala frndringar och "bygga karaktr". Genom att mjliggra upptckandet och potentialen fr sjlvlrande kan SDL ses som ett bidrag till det institutionella vuxenutbildningssystemet och drfr en frmjare av livslngt, sjlvstyrt lrande. Lrandekompetens r ndvndigt fr att hlla jmna steg med olika sociala frndringar relaterade till att arbeta och leva.
5.4 Principer fr orientering
Den centrala grunden fr detta koncept r vad vi kallar en specifik utbildningsattityd. I vr sikt bildar denna attityd grunden fr en ny lrandekultur och r kllan till olika utmaningar fr rdgivare, elever och lrare. Denna grundlggande attityd kan beskrivas med
handlingsvgledande principer. Dessa principer r punkter fr verkligt professionellt handlande. De bildar grunden frn vilken de kontextspecifika koncepten mste utvecklas. Principerna r som fljer:
5.4.1 Princip: orientering av deltagare uppdelning av ansvar och frmjande av egenansvar
55
HANDBOOK
Fr att frmja sjlvorganiserande och sjlvstyrande i lrandeprocessen r det ndvndigt att eleven kan ta ansvar fr sitt eget lrande. ena sidan mste eleverna se och erfara olika lrandeomrden som omfattar samarbete. andra sidan mste rdgivarna acceptera eleverna som mogna och ansvarstagande vuxna och faktiskt lmna ver en del av ansvaret fr deltagarnas egen lrandeprocess - detta innebr att se dem som kapabla till att gra detta och lite p att de kan hantera det, och till och med krva att de gr det. Under processen mste balansen mellan att tillhandahlla expertkunskap och ge rd kring sjlvstndigt, reflektivt lrande stndigt uppmrksammas.
5.4.2 Princip: orientering av biografi
Ett stt att gra oss mer medvetna om existerande kompetenser och frdigheter r att reflektera ver dem i en lrandebiografi. Detta lter elever analysera bde sina positiva och negativa lrandeerfarenheter och tnka p de frebilder som inspirerat dem till att lra sig. Biografisk orientering innebr ocks att rdgivaren tittar p eleverna i kontexten av deras lrandebiografi och kan se deras potential, frklara alla motstnd och barrirer och kanske till och med anvnda dessa till sin frdel.
5.4.3 Princip: Fokusera p biografisk kontinuitet
Inlrning mste syfta till tidigare livs- och yrkeserfarenheter - ny kunskap kopplas till gammal kunskap, den kan utvecklas fr att ka professionell kompetens och ppnar upp nya mjligheter. Biografiskt reflekterande r drfr en viktig komponent och lrande br ses som att stt att n framtida ml. Att identifiera lrandeintressen och utbildningsml tjnar till att utveckla subjektiva (d.v.s. biografiska), meningsfulla perspektiv. Biografisk kontinuitet frefaller vara grundlggande fr att hantera pressen med professionellt lrande.
5.4.4 Princip: fokusera p kompetenser
En medvetenhet om ens egna kompetenser och frdigheter r ett annat frkrav fr elevers ansvarsfulla deltagande. SDL fokuserar p de biografiskt erhllna frmgor eleverna besitter, och inte p deras brister och svrigheter. Det senare mste ocks arbetas med, men utgr inte basen fr lrande. Fr rdgivare blir det mycket viktigt att bemta sina deltagare med en
HANDBOOK
"titt p kompetenser", vilket innebr att bryta upp den rdande brist-orienteringen till frmn fr en positiv instllning (se Rogers 1989, Epping 1998). Fljaktligen kan de kalla existerande kompetenser och resurser till sina egna och sina elevers tankar och uppskatta dessa som en energiklla fr individuella och kollektiva processer.
5.4.5 Princip: Orientering av reflektion
Reflekterande ver lrandeerfarenheter anses vara en central komponent fr lrande. Detta omfattar ett utforskande av individuella lrandeerfarenheter och resurser, konstruktivt reflekterande kring nuvarande lrandesituation och ett fokus p lrandeprocesser. En nra lnk mellan sjlvreflektion och kollektiv gruppreflektion gr lrande till en dynamisk och interaktiv process. Reflektion tjnar som en bro mellan dtid, nutid och framtid; det signifierar en paus fr att ompositionera sig sjlv. Fr lrandeprocessen innebr reflektion att koppla den nuvarande lrandesituationen med yrkesmssiga ml och individuellt livsperspektiv. Genom att reflektera ver tidigare lrandefaser kan fljande faser bttre planeras och integrera tekniska, metodiska och sociala lrandeprocesser.
5.4.6 Princip: orientering av deltagande genom transparens och interaktion
Deltagande syftar p graden av gemensam beslutsamhet och beslutsfattande av elever i utbildningsprocessen och bildar det centrala kvalitetskriteriet fr sjlvstyrt lrande. Orientering av deltagande r nra kopplat till transparens och interaktion.
Transparens syftar p en ppen och rlig lrande/utbildningssituation: organisation, innehll, metoder och media r tydligt definierade och r ett frkrav fr aktivt deltagande elevernas sida. Elever tar frivilligt ansvar fr sina egna s vl som den kollektiva lrandeprocessen. Interaktion syftar till den kommunikation genom vilken hela situationen frhandlas. Det vergripande mlet med denna approach r att mjliggra den potential och de kompetenser som kan uppns av alla som r inblandade i processen. Att ppna upp nya omrden fr interaktivt deltagande visar sig vara en srskilt stor utmaning fr tillhandahllare av utbildning eftersom denna interaktion mellan elever och rdgivare krver ppenhet p
HANDBOOK
institutionell niv. Strukturella begrnsningar fr ansvar och beslutsfattande visar sig vldigt ofta hr och adresseras ter d vi tillmpar sjlvstyrt lrande/SDL.
5.4.7 Princip: Orientering av process
Utver ett genomtnkt hanterande fr individuella och kollektiva lrandeprocesser krver sjlvstyrt lrande en visst mtt av ppensinnad instllning. Revideringar av processen mste vara mjliga och resultaten r inte som de i en sluten lroplan med frutbestmda mlProfessionell frvaltning av processen kan erbjuda lrandemjligheter bortom den frutbestmda lroplanen; de integreras d deltagarna s nskar och r drfr mest troliga att verensstmma med deltagarnas direkta intressen och behov. Denna ppna approach kan ofta vara krvande fr de inblandade, s grundlggande orientering mste ges och resultaten gras transparenta.
5.4.8 Princip: Orientering av elevers intressen
Principerna fr orientering av deltagarna, deltagande och processen r starkt kopplade till andra faktorer centrerade kring eleverna: orientering av elevernas (lrande)intressen. Dessa bildar utgngspunkten fr beslut om didaktik och innehll. Fr eleverna hjlper det identifierandet av relevanta intressen till att definiera individuella ml och r nra kopplat till att bibehlla motivation - att lra sig om sdant man r intresserad av r en mycket starkare och lngre rckande motivation n andra. Transparens av olika personliga intressen visar balans i gruppen, lrandemiljer kan sedan omarrangeras s att alla intressen tas i beaktande. Att balansera intressen innebr att se vikten av en variation intressen, dr sjlvstyrt lrande stds.
58
HANDBOOK
Exempel: Principer fr orientering 1 Orientering av deltagarna som en didaktisk princip innebr verkligt uppdelande av ansvar fr lrande-/utbildningsprocessen 2 Orientering av biografi som ett frkrav fr sjlvorganisering i lrandet, beroende p elevernas specifika situation 3 Frskra biografisk kontinuitet i lrande och i livet genom att ge mjligheter fr elever att g vidare till mer avancerade kurser 4 Orientering av kompetenser s att problem kan handskas med p rtt stt 5 Orientering av reflektion ver det frflutna och framtiden (kopplat till lrande som utvecklande av tekniska, sociala och personliga frdigheter, s vl som lrandekompetens) 6 Orientering av deltagande genom transparens och interaktion 7 Orientering av processen fr att forma (nya) principer fr lrandekonsultation 8 Orientering av elevernas intressen utan att villa bort sig i behovspedagogik
Dessa principer har olika grader av vikt fr de inblandade (lrare, studievgledaren och utbildningsinstitutioner) enligt olika kontexter.
Principerna finner kontextknslig tillmpning via en bred variation didaktiska/metodiska element
Instrument och procedurer fr biografisk, detaljfinnande reflektion och utvecklandet av ml t.ex. lrandedagbok, mlsttning, portfolio, metoder fr lrandebiografi (se Enjoy Language Toolbox)
59
HANDBOOK
Instrument och procedurer fr kollektiv reflektion fr planerandet av individuella och kollektiva lrandeprocesser t.ex. lrandekonferens, planeringskonferens, va nrvaro Media och material fr sjlvstyrt lrande tex. kllpool, elevbibliotek, tillgng till "lrarbiblioteket" Instrument och procedurer fr utvrderingen av lranderesultat i en social milj, t.ex. feedback och teknisk reflektion, utvrdering av lrande och lrandemilj, sjlvutvrdering, sammandrag och lrande och arbete. Behovsorienterade konsulteringsmjligheter, t.ex. studievgledning. Flexibla tider, platser, variation av lrandestilar och metoder, t.ex. tid fr sjlvlrande, sjlvorganiserade grupper, kollegial konsultation, projektarbete och -frvaltning, tidshantering, modularitet.
5.5 ODL Open Distance Learning
Generellt sett syftar ODL p studiemetoder dr det finns minimalt med inbyggda begrsningar vad gller tillgng, takt och metod fr studierna. I vissa fall handlar det endast om frbttrad marknadsfring och mer flexibla scheman, men det kan ocks som ovan nmnts omfatta anvndandet avsofistikerad teknologi. Eftersom fysisk tillgng r en barrir fr mnga potentiella elever, har ODL ofta kopplats till distanslrande.
Termen ODL har brjat anvndas de senaste 15-20 ren och mnga andra begrepp anvnds ocks om samma typ av lrande: bland de mer vanliga termerna fr ODL finns: korrespondensutbildning, distansutbildning, sjlvinstruktion, vuxenutbildning, teknologisk baserad eller medierad utbildning, elevcentrerad utbildning, ppet lrande, ppen tillgng, flexibelt lrande samt distribuerat lrande och e-lrande.
Korrespondensutbildning, hemstudier etc. syftar ofta till pappersbaserade kurser, och dessa r mer gammaldags koncept medan distansutbildning, flexibelt lrande samt teknologiskt baserat lrande och e-lrande har en mer modern klang.
5.5.1 Definitioner
Open and Distance Learning kombinerar egenskaper frn ppet lrande med egenskaper frn distanslrande. ppet lrande syftar p minimala begrnsningar vad gller tillgng, takt
HANDBOOK
och metod fr studierna. Distanslrande syftar p anvndandet av tekniker (frmst IT) fr att gra lrande mjligt genom att verbrygga det spatiala och ibland ven temporra avstndet mellan lrare och elever. De senaste ren har tonvikt lagts p s.k. "blandat" lrande: i detta utgr en blandning av online-lrande och traditionellt klassrumslrande utgr en modell dr frdelar dras frn bda typer.
Blandat lrande stds av teoretiska approacher som sger att en viss mngd personlig interaktion r centralt fr mnga, om inte alla, lrandeprojekt.
Den mesta ODL r utformad fr att mta en vuxen elevs behov. Olika typer av ODL kan kategoriseras som:
Formell Icke-formell Informell
Formell utbildning ges typiskt sett av en utbildnings- eller trningsorganisation. Det r strukturerat vad gller lrandeobjektiv, tid och std och leder till certifiering. Icke-formell utbildning tillhandahlls ven den av en utbildnings- eller trningsinstitution, men vad som skiljer det frn formell utbildning r att icke-formell utbildning inte leder till certifiering. Det r dock strukturerat vad gller lrandeml, tid och std. Den informella utbildningen uppstr som ett resultat av vardagsaktiviteter; arbete, lek, familj och fritid. Detta r inte strukturerat efter lrandeobjektiv, tid eller std och leder vanligtvis inte till certifiering.
5.5.2 Tids- och plats
ODL hamnar ngonstans lngs tv axlar: tid och plats. Platsaxeln har vid ena slutpunkten alla elever och lraren samlade p en plats, och vid den andra alla elever och lraren p olika platser. Tidsaxeln har vid sin ena slutpunkt alla elever och lraren agerandes i "realtid" och vid motsatt punkt alla elever och lraren agerande vid olika tidpunkter.
HANDBOOK
Fljande tabell demonstrerar hur dessa tv verlappar och korsar varandra. Deras koordinater r numrerade och matchar fyra scenarier fr ODL. Det mesta ODL ger en kombination av de fyra scenarierna.
Scenarier fr ODL Samma tidpunkt Klassrumslrande, Samma plats genomgngar och face-to-faceseminarier, Olika tidpunkter Resurscenter fr lrande Som elever besker nr de vill
workshops och skolor Ljud- och videokonferenser; TV Olika platser med envgssndning, tvvgsljud; radio med mjlighet fr lyssnare att svara; telefongenomgngar.
Hemmastuderande, datorkonferens, genomgng via e-mail- eller faxkommunikation.
5.5.3 ODL-Teknologi
Informationsteknologi IT och dess framvxt erbjuder enorma mjligheter fr att gra ODL mer attraktivt och effektivt. IT kan omfatta datorer, handdatorer och p senare r ven mobiltelefoner/smartphones.
Nr vi talar om att anvnda IT fr ODL kan fljande valmjligheter urskiljas, vilka br betnkas d vi utformar ODL:
One-alone: studiematerial online One-to-one: e-mail One-to-many: forum Many-to-many: konferenssystem
De olika systemen erbjuder olika miljer och stdjer olika typer av kommunikation och interagerande. Skillnaden mellan en asynkron och en synkron milj kan sagas vara att i en
HANDBOOK
asynkron milj kan eleven inte interagera i realtid, utan mste vnta p att f svar p sina frgor tills lrare eller klasskamrater ocks r online. Utver detta erbjuder synkron och asynkron milj samma mjligheter.
5.5.4 Frdelar med ODL
ODL erbjuder en rad frdelar bde fr elever och tillhandahllare av lrandemjligheter. Problem ssom avstnd och tid vilka r barrirer fr konventionellt lrande fr sin lsning i ODL. I denna sektion kommer frdelarna att sammanfattas.
ODL kan lsa problem med fysiskt avstnd fr elever som bor avlgset och/eller inte kan eller vill fysiskt befinna sig p utbildningsplatsen, och lrare och elever som r geografiskt tskilda kan mtas; lrare i staden instruerar elever p landet.
ODL kan lsa tids- och schema problem fr:
Klientgrupper som inte kan eller vill samlas ofta; elever som arbetar hel- eller deltid, bde avlnat och frivilligt, samt familjer
Detta gr ODL till en bra lsning fr vuxnas lrande, dr mjligheterna att ta ledigt fr att g en kurs inte r s stora.
ODL kan utka det begrnsade antalet platser tillgngliga fr campusbaserade institutioner med f medlemmar och strnga intrdeskrav ODL kan ackommodera lga inskrivningstal under en lng tid och lga inskrivningar i en geografisk region men strre i en annan.
HANDBOOK
ODL kan p bsta stt utnyttja ett ftal lrare d det finns brist p utbildad personal relativt till efterfrgan p desamma; lrare r geografiskt koncentrerade och lrare med specialkompetenser r f. ODL kan hantera mngfald, och fljaktligen kvinnors mjligheter, mter behov hos grupper utsatta fr vld, krig eller frflyttning och gr lrande mjligt ven nr gruppmten r omjliga.
Det finns allts mnga bra skl till att anvnda ODL, och i fallet med sm turistentreprenrer finns bde tidsaspekt, geografi och ssongsvariation.
5.5.5 Nackdelar med ODL
Nackdelarna med ODL nmns sllan i litteraturen d denna oftast r skriven av mnniskor som r synnerligen positiva till ODL. Det r dock viktigt att frst att ODL krver mycket arbete av sina deltagare, och r inte s ltt som det kan lta.
Huvudproblemen som belysts i utvrderingar av ODL r fljande:
det krvs mycket sjlvdisciplin fr att fullflja en ODL-kurs. Det r komplicerat att f hjlp om du har svrt att frst materialet. Det sker ingen interaction med andra elever p plats, svida det inte finns en synkron valmjlighet inbyggt fr detta syfte.
Dessa nackdelar kan till viss del vervinnas i planerandet av en ODL-kurs. Mer struktur, deadlines, etc., kommer att hjlpa de med mindre sjlvdisciplin att hlla jmna steg med de andra. Bra stdstrukturer, kombination av face-to-face-mten och distanspluggande kan lsa problem dr man knner sig fast i materialet, och chattjnster kan skapa knslan av ett klassrum. Graden till vilken du kan utveckla alla dessa saker har ocks att gra med mlgruppens datorkunskaper. Om du inte alls r bekant med datorer r det tmligen osannolikt att du
64
HANDBOOK
kommer att anvnda dig av chat, newsgroups, etc., om du inte fr en god introduktion till dessa och ett backup-system fr att undvika tekniska problem.
5.5.6 Hur man kommer igng med ODL
Detta kapitel sammanfattar de generella frgor som behver betnkas d man bestmmer sig fr en ODL-kurs pedagogisk plattform. Att bestmma sig fr en pedagogisk plattform r fundamental fr all utformning av utbildning, men eftersom en ODL-kurs r mycket krvande fr eleven r detta hr nnu viktigare.
Fljande frgor br betnkas:
Pedagogik hur att lra ut Mlgrupp vilka r de? Vilka behov har de? Teknologi: Vilka teknologiska hjlpmedel r lmpliga fr mlgruppen? Organisation: vem gr vad? Std och underhll av ODL Arbetsordning och verenskommelser med lrare Lrandeplattformen mste utformas, och fr detta br ocks fljande betnkas: Anvndarutrymmen: elektroniska klassrum, lrandefrvaltningssystem, chat, e-mail etc. Nedteckna verenskommelser: Studiematerial Komplement: seminarier, konferenser, lnkar
Nr allt detta r p plats kan instruktionsutformningen brja: kortfattat br detta best av fljande steg: Behovsanalys Stta instruktiva ml Utveckla profil fr mlgrupp Analysera tillgngliga studiematerial Skapa nya studiematerial Vlja lmpliga media fr material Skapa storyboards fr lrandeprocessen Vlja lmpliga tekniska lsningar och utrustning som ska anvndas
HANDBOOK
Skapa layout Utvrdera den instruktiva utformningsprocessen Stdja ODL_eleven
Nr lrandeinnehll och alla andra frgor har bestmts och utformningen r p gng, finns ett sista perspektiv att vervga:
Hur skapar man en positive lrandeerfarenhet fr eleven? Fr detta ndaml kan det vara lmpligt att dela in ODL-kursen i tre delar: Innan kursens brjan Under kursens gng Efter kursens fullfljande
Innan kursen brjar behvs lite betnkande vad gller hur eleven skrivs in, vad fr slags rdgivare behvs fr att stdja valet av en ODL-kurs, och slutligen mste eleven ha tillgng till information om hur man blir en ODL-elev.
Nsta fas r Under kursen fr att stdja ODL-eleven i denna fas br utformarna av ODL betnka i vilken utstrckning kursen skall omfatta interaktion med kamrater, instruktrer och experter, s vl som tekniskt och moraliskt std.
Slutligen br utformare av ODL ven betnka hur eleven ska integrera sitt nya lrande kursen med sina frkunskaper.
Slutligen r det mycket viktigt att komma ihg att det r av strsta vikt att bibehlla elevens motivation, nnu mer s n i en face-to-face/traditionell sprkkurs. Ett av de frsta och viktigaste stten att gra detta r genom att frskra att eleven fr ett snabbt svar s att processen inte saktas ner. Andra stt att motivera kan vara genom vningar och att anvnda sm prov fr att lta eleven se hur de ligger till jmfrt med kursens ml.
66
HANDBOOK
6. Exempel p verktyg
Titel Sektor Niv Tidstgng Beskrivning
FRDIGHETER INOM GRUPPEN Kultur, Fritid, Agro Nybrjare/Mellan/Avancerad 40 min. Lrandeml: Bli medveten om sociala frdigheter Eleverna fr ett arbetsblad med en lista p sociala frdigheter som kan utvecklas genom utbildning, yrkesliv, familj och andra omrden i livet. De kommer att utvrdera sina sociala frdigheter och avgra hur vl de bemstrat var och en av dessa. De kommer ven att bestmma vilket inflytande deras aktiviteterredan har haft. Slutligen kommer eleverna att f fylla i sina resultat genom att placera ut pong i en tabell. Vidare utveckling: I ett andra steg kan eleverna ombes att individuellt justera sin personliga frdighetsprofil genom extern utvrdering. Extern utvrdering ger mjlighet att f en uppfattning om hur andra ser p en och p s vis f en uppfattning om sin egen utvrdering. Det finns olika valmjligheter fr extern utvrdering: 1. Deltagaren talar meden person som knner dem vl, detta kan vara en vn, kollega eller partner. 2. Deltagaren talar med sin chef, trnaren fr deras idrottsklubb, etc. 3. Deltagaren kan tala med lraren.
Att tnka p fr En vergripande bild av de frdigheter deltagarna har erhllit. lrare Material Papper och penna fr alla deltagare, arbetsblad.
67
HANDBOOK
Titel
LIVSERFARENHETER
Sektorer
Kultur, Aktivitet Fritid, Agro
Niv
Nybrjare/Mellan/Avancerad
Tidstgng Beskrivning
40 min. I den frsta fasen fr deltagarna arbeta med ett eget arbetsblad. Detta kommer att best av en tidslinje p vilken de kan markera srskilda tillfllen/hndelser i deras liv. Detta kan vara hndelser i deras privatliv eller deras utbildning. I ett andra steg bestmmer de i vilken utstrckning dessa hndelser har varit positiva eller negativa fr dem. Efter att ha arbetat individuellt samlas eleverna i sm grupper och utbyter vad de har kommit fram till. De kan prata om likheter, hitta nya aspekter och synpunkter, etc. Dessa hndelser kan vara mycket personliga. Det r viktigt att deltagarna fr en chans att tala om sina erfarenheter i en sker och trygg milj, ssom en liten arbetsgrupp eller med lraren. Hndelserna br inte diskuteras i hela gruppen. Om djupt rotade problem identifieras br deltagaren och/eller lraren ska ytterligare hjlp.
Att tnka p fr Verktygets potential: vningen gr det mjligt fr deltagarna att f en mer lrare positiv bild av lrande, av sig sjlva och sin potential. Med denna kunskap kan de delta mer aktivt i lrandeprocessen.
Material
Papper och penna fr alla deltagare, arbetsblad.
68
HANDBOOK
Titel
GISSA MITT YRKE!
Sektorer
Kultur, Aktivitet, Fritid, Agro
Niv
Nybrjare/medel/Avancerad
Tidstgng Beskrivning
30 - 45 min. Lraren ber deltagarna att brainstorma kring olika yrken och ger std med relaterad vokabulr. Eleverna skriver ned yrkena p papper i form av kort/lappar, vilka insamlas. Efter brainstormingen stts lapparna/korten upp p en tavla och lses hgt. Lsandet kan tfljas av frgor som kan frmja frstelse, aktivt lyssnande och deltagande. Vem knner ngon som arbetar inom detta omrde? Vad kan du bertta fr oss? Vilka andra yrken kan man koppla till detta? Vad fr slags frdigheter och kompetenser behvs? Hur mycket tjnar man inom denna bransch? Hur mnga deltagare i rummet skulle vilja jobba inom detta omrde?
Att tnka p fr Verktygets potential: lrare Intressant och rolig inledning till mnet Frmjar motivation genom att integrera intressant innehll Material Kort/Lappar, tejp
69
HANDBOOK
Kllor
[1]Dornyei, Z. and Otto, I., Motivation in action: A process model of L2 motivation. Working Papers in Applied Linguistics (Thames Valley University, London, England), 4:4369, 1998. [2] Hochschild, A.R., Emotion Work, Feeling Roles, and Social Structure, American Journal of Sociology, 85(3), 1979, 551-75 (University of Chicago Press, US) [2] Brotheridge, C.; Grandey, A. Emotional Labor and Burnout, Journal of Vocational Behaviour, 60, 2002,op. cit. [3]Dornyei, Z., (2001, 2001a), Teaching and Researching: Motivation. Essex: Rearson Education Limited, 2001, 2001. [4]Dornyei, Z., (2001, 2001a), Teaching and Researching: Motivation. Essex: Rearson Education Limited, 2001, 2001. [5] JIM-Studie: Medienpdagogischer Forschungsverbund Sdwest (Hg.) (2006): JIM-Studie. Basisuntersuchung zum Medienumgang 12-bis 19-Jhriger in Deutschland. URL: http://www.mpfs.de/fileadmin/JIM-pdf06/JIM-Studie_2006.pd [6] Brassard C. Are learning patterns different on Mars and Venus? CDTL Brief 7: 56, 2004. Lie LY, Angelique L, Cheong E. How do male and female students approach learning at NUS? CDTL Brief 7:13, 2004. [7] Gender differences in learning style preferences among undergraduate physiology students, Erica A.Wehrwein, Heidi L. Lujan and Stephen E. DiCarlo, Advan. Physiol. Edu. 31: 153-157, 2007 [8] JIM-Studie: Medienpdagogischer Forschungsverbund Sdwest (Hg.) (2006): JIM-Studie. Basisuntersuchung zum Medienumgang 12-bis 19-Jhriger in Deutschland. URL: http://www.mpfs.de/fileadmin/JIM-pdf06/JIM-Studie_2006.pd [9] Grollino E, Velayo RS. Gender Differences in the Attribution of Internal Success Among College Students. Philadelphia, PA: Annual Convention of the Eastern Psychological Association, 1996, p.112. [10] , ., 2004, . . . , ,
HANDBOOK
http://www.google.bg/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=1&ved=0CCQQFjAA&url= http%3A%2F%2Fwww.ivanpivanov.com%2Fuploads%2Fsources%2F25_Stilove-napoznanieiuchenie.pdf&ei=VHONT4K8FcfJswbS24zwCQ&usg=AFQjCNEYTM2cC7Xw73W34m7Gr2Q 50AZBWQ [11] Olga Strietska-Ilina, Manfred Tessaring, Cedefop, Bernd Dworschak, Susanne Liane Schmidt, Fraunhofer IAO, HenrietteFreikamp, isw Ralf Mytzek, WZB - International workshop, Trends and skill needs in the tourism sector
http://www.cedefop.europa.eu/EN/Files/2304-att2-1-Halle_2004_Summary.pdf [12] European Communities, Key Competences For Lifelong Learning European Reference Framework, 2007: http://ec.europa.eu/dgs/education_culture/publ/pdf/ll-learning/keycomp_en.pdf [13] Hotel, Restaurant and Tourism Management learning environment http://www.haaga-helia.fi/en/education-and-application/bachelor-degree-programmes/hoteland-restaurant/kuvat-ja-liitteet/Learning%20environment_2.pdf [14] Team Teaching CLIL-AXIS project, Content and Language Integrated Learning, 2006: http://markkinointi.laurea.fi/julkaisut/erilliset/clil_axis_handbook.pdf
71

Enjoy Language Within Tourism Handbook in Swedish

Transféré par

Informations du document

Titre original

Copyright

Formats disponibles

Partager ce document

Partager ou intégrer le document

Options de partage

Avez-vous trouvé ce document utile ?

Ce contenu est-il inapproprié ?

Droits d'auteur :

Formats disponibles

Enjoy Language Within Tourism Handbook in Swedish

Transféré par

Droits d'auteur :

Formats disponibles

HANDBOK

HANDBOK fr lrare, utbildare och turismsektorn

LDV TOI Project Enjoy Language LLP-Ldv/TOI/SE/11/1383 LEO05-08376)

for any use which may be made of the

3.3 Aktiviteter fr att uppmuntra deltagande. ........................................................................30

3.4 Integrerande av jmstllt lrande....................................................................................32

5.1 Att respektera individuella lrandestilar ..........................................................................45

5.5 ODL Open Distance Learning ......................................................................................60

EXEMPEL P VERKTYG ....................................................................................................67

2.Information om turismsektorn 2.1 Turism i Europa

2.2 Typ av turism 2.2.1 Kulturturism:

Fljaktligen kar efterfrgan p

2.2.4 Sprkfrdigheter inom turismsektorn:

och tjnster samt datorfrdigheter.

Andra viktiga frdigheter r kunskaper i frmmande

2.3 Yrken inom turismsektorn:

3. Att skapa en positiv lrandeatmosfr

3.1 Att bygga positive relationer

3.2 Att fokusera p motivation

3.2.1 Frmja motivation under sprkinlrningsprocessen

Exempel: Europass Language Passport.

Dornyei visar tre strategier

3.2.4 Instrumentell motivation

motivation genom ett mlorienterat program som fokuserar p uppmuntran.

3.3 Aktiviteter fr att uppmuntra deltagande.

3.3.2 Fokus p yrke och jobborientering

3.4 Integrerande av jmstllt lrande

3.4.1 Jmstllt sprk

3.5 Mnniskor br vrderas fr sina skillnader

Sprkinlrning inom turismsektorn

4.1 Ndvndiga kunskapsniver och sprktrning fr mlgrupper

sjlvfrverkligande och utveckling, aktivt medborgarskap, social inklusion och anstllning:

4.2 Sprktrning i turism kurser

4.3 Utbildningsmaterials tillgnglighet

3. Lrandekoncept fr att n mlgruppen

5.1 Att respektera individuella lrandestilar

Kolb identifierade experentiell/reflektiv praxis - vi kan se detta i termer som:

DO REVIEW LEARN APPLY

5.1.1 Kroppslig/kinestetisk intelligens:

5.1.2 Interpersonell intelligens:

5.1.3 Intrapersonell intelligens:

5.1.4 Logisk/Matematisk intelligens

5.1.5 Musikalisk/Rytmisk intelligens

5.1.6 Verbal/lingvistisk intelligens

5.1.7 Visuell/spatial intelligens

5.2 Innehllsintegrerad sprkinlrning

innehllsinstruktion respekterar specificiteten i funktionellet sprkanvndande.

Introducera en bredare kulturell kontext

Detta kartlggande kan gras p fljande stt(och givetvis p elevernas modersml)

5.2 Sjlvstyrt lrande/SDL

5.4 Principer fr orientering

5.4.1 Princip: orientering av deltagare uppdelning av ansvar och frmjande av egenansvar

5.4.2 Princip: orientering av biografi

5.4.3 Princip: Fokusera p biografisk kontinuitet

5.4.4 Princip: fokusera p kompetenser

5.4.5 Princip: Orientering av reflektion

5.4.6 Princip: orientering av deltagande genom transparens och interaktion

5.4.7 Princip: Orientering av process

5.4.8 Princip: Orientering av elevers intressen

Principerna finner kontextknslig tillmpning via en bred variation didaktiska/metodiska element

5.5 ODL Open Distance Learning

Formell Icke-formell Informell

5.5.2 Tids- och plats