1

Institutionen fr svenska sprket Institutionen fr litteratur, idhistoria och religion

Att skriva sakprosa och facktext

Ngra viktiga anvisningar fr studenter p grundniv Senast reviderade HT 2011 av Ann Boglind och Hans Landqvist

2 Utgngspunkten fr de hr anvisningarna r tre grundlggande tankar:

(1) (2) (3)

En bra text fungerar p avsett stt i den aktuella situationen. En bra sprkform r anpassad efter den aktuella texten och situationen. En bra skribent kan anpassa sitt sprkbruk efter den aktuella texten och situationen.

Utfrn de tre tankarna formulerar vi hr ngra viktiga anvisningar fr hur texter som kan betecknas som sakprosatexter eller facktexter ska utformas i frga om den sprkliga formen. Den sprkform som anvnds i sakprosa- eller facktexter ska vara korrekt och i enlighet med de konventioner som gller fr mer formell skriven svensk text. Sprkformen ska allts vara i enlighet med de anvisningar som ges i Svenska skrivregler utgivna av Sprkrdet (3 uppl., 2008) och Svenska Akademiens ordlista (13 uppl., 2006), <http://wwwsaol.se>. Det finns mnga handbcker fr skribenter inom hgskolan, och den som vill frscha upp sina kunskaper om konsten att skriva just sakprosa och facktext kan utnyttja ngon av dem. Exempel r Jarrick & Josephson, Frn tanke till text. En sprkhandbok fr uppsatsskrivande studenter (2 uppl., 1996 eller senare) och Dysthe, Hertzberg & Lkensgard Hoel, Skriva fr att lra. Skrivande i hgre utbildning (2 uppl., 2011). Ocks Strmquist, Skrivboken. Skrivprocess, skrivrd och skrivstrategier (6 uppl., 2010), och samma frfattares Uppsatshandboken: rd och regler fr utformningen av examensarbeten och vetenskapliga uppsatser (5 uppl., 2010) ger anvisningar. I frga om innehllet r Lagerholm, Sprkvetenskapliga uppsatser (2 uppl., 2010), srskilt inriktad p just sprkvetenskap men ocks denna handbok ger en hel del mer allmngiltiga anvisningar. I den hr texten ger vi mer specifika anvisningar fr hur skrivna texter som r examinationsuppgifter ska vara utformade. Anvisningarna ges under nio tematiska rubriker, som r numrerade. Med hjlp av numreringen blir det enklare att bde ge och ta del av skriven respons till texter. Flj anvisningarna! Hrigenom gr du det lttare fr bde dig sjlv och dina lsare att koncentrera sig p innehllet i dina texter. Korrekturls ocks dina texter och gr detta p papper! innan du lmnar dem ifrn dig.

3 1. Titelsida, marginaler, teckenstorlek och radavstnd Varje examinationsuppgift ska ha en titelsida med uppgifter om kurskod och kursens namn, delkursens namn, uppgiftens namn samt skribentens/skribenternas frnamn och efternamn samt hans/hennes/deras personnummer. Varje uppgift ska ha ordentliga marginaler, minst 2,5 cm: uppe, nere, hger och vnster. Lptexten skrivs med punktstorlek 12 och radavstnd 1,5. Times New Roman r ett lmpligt och lttlst typsnitt. Den hr texten r skriven i Times New Roman med 2,5 centimeters marginal, teckenstorlek 12 och radavstnd 1,5.

2. Textstruktur, samband och syftning En klar och tydlig textstruktur underlttar fr bde skribenten och lsaren. Drfr ska du strukturera din text klart p alla aktuella niver, frn texten som helhet med olika kapitel och/eller avsnitt till textens olika delar med stycken, meningar och satser. Tnk ocks p lsaren och visa samband i den aktuella texten tydligt! Detta gller bde innehllsliga samband och logiska samband. Informationen i texter mste vara begriplig, och d r det srskilt viktigt med syftning hos pronomen. Skribenter mste allts se upp med sdana ord som det, den, de, som osv. s att det blir helt klart vad, vem osv. som det, den, de osv. syftar p. Det r viktigt att skilja mellan subjektsformen de och objektsformen dem, eftersom formen dom, som anvnds i tal och i mindre formella skrivna texter, inte hr hemma i sakprosa- eller facktexter. Man skriver allts De undervisade eleverna (subjektsformen de) och Lrarna undervisade dem (objektsformen dem). Den bestmda artikeln i plural r de, t.ex. De eleverna r goda skribenter, inte dem och inte heller dom. Ett speciellt problem innebr det indefinita/obestmda pronomenet man. Det gr att anvnda man ocks i mer formella texter, men det gller att se upp s att man inte anvnds p ett stt som blir otydligt. I det fljande exemplet blir det problem, eftersom man inte har samma syftning: man (= skribenten + ?) kan verkligen krva att man (= ngon annan n skribenten) granskar det hr problemet ur olika perspektiv. Det finns fr vrigt en vanlig missuppfattning om sakprosa- och facktexter just nr det gller anvndningen av pronomen, nmligen att det skulle vara frbjudet att anvnda jag. Det finns visserligen olika uppfattningar om ifall det r lmpligt eller ej, men det finns inget absolut frbud mot jag. Frfattaren fr synas i texten genom jag, och flera frfattare fr framtrda genom vi. Dessa pronomen ska dock inte ha ngon framtrdande roll i en text som klassificeras som en sakprosatext eller facktext; det r innehllet i texten som ska st i fokus, inte skribenten bakom texten.

4 3. Styckemarkering och styckelngd De allra flesta skrivna texter r indelade i grafiskt markerade stycken, vilket underlttar lsningen. Nytt stycke markeras med indrag (frslagsvis 0,5 cm) eller en blankrad. Det r otydligt att markera nytt stycke enbart genom att inte fylla en rad fullt ut i hgermarginalen. Det gr snabbare och blir snyggare att gra indrag med tabb i stllet fr att gra 45 inledande blanksteg vid nytt stycke. Blanda inte de tv stten att markera nytt stycke! Om du tycker att du vill skilja mellan storstycken och smstycken i den aktuella texten, r det oftast bttre att anvnda underrubriker i stllet fr storstycken. En god huvudregel r att ett stycke ska innehlla en huvudtanke. Lngre stycken med flera huvudtankar resulterar ofta i en svrlst text. Mnga korta stycken, dr varje stycke bestr av endast en mening (med sin respektive huvudtanke), gr inte att en text automatiskt blir mer lttlst. Tvrtom kan mnga korta stycken gra att rytmen i lsningen strs. Det bsta rdet r sledes att variera styckelngden genom att anvnda bde kortare och lngre stycken.

4. Meningsbyggnad I sakprosa- och facktexter ska man undvika satsradning, t.ex. Detta r som alla vet ngot viktigt, satsradning kan gra lsaren andfdd. I sknlitterr text och mer informella texter kan satsradning dremot vara ett bra verktyg fr att skapa ett hgre tempo och terspegla dramatiska skeenden. Skriv inte huvudsatser efter varandra med enbart ett kommatecken mellan huvudsatserna, t.ex. Detta r som alla vet ngot viktigt, satsradning kan gra lsaren andfdd. En mjlighet r i stllet att dela den aktuella meningen i tv olika meningar med var sin huvudsats, t.ex. Detta r som alla vet ngot viktigt. Satsradning kan gra lsaren andfdd. Ett andra alternativ r att binda ihop de bda huvudsatserna med en samordnande konjunktion, t.ex. Detta r som alla vet ngot viktigt, och satsradning kan gra lsaren andfdd. En tredje mjlighet r att gra om en av huvudsatserna till bisats och binda ihop den med huvudsatsen med hjlp av en underordnande konjunktion/subjunktion, t.ex. Detta r som alla vet ngot viktigt, eftersom satsradning kan gra lsaren andfdd. En fjrde mjlighet r att formulera om de bda huvudsatserna och frena dem i en och samma mening, t.ex. Som alla vet r det viktigt att undvika satsradning, eftersom det kan gra lsaren andfdd (dvs. bisats + huvudsats + satsfrkortning + bisats). Undvik fristende bisatser i sakprosa- och facktexter, t.ex. Som alla vet och Nr allt stlls p sin spets! Koppla i stllet samman en bisats med en huvudsats i en fullstndig mening, t.ex. Som alla vet kan skrivfrmgan trnas upp och Nr allt stlls p sin spets mste skriv-

5 andet fungera. I sknlitterra och mindre formella texter kan meningar utan huvudsatser dremot vara effektiva fr att framhva viss information. Samordna inte sprkliga enheter av olika slag med samordnande konjunktioner som och, samt, eller, ty osv.! Undvik allts att stta ihop t.ex. ett substantiv med ett verb i samma mening p det hr viset: Lsning och att skriva utvecklar elevers sprkliga frmga. Koppla i stllet ihop t.ex. ett substantiv med ett annat substantiv, Lsning och skrivning utvecklar elevers sprkliga frmga, eller en huvudsats med en annan huvudsats, Lsning utvecklar elevers sprkliga frmga och textsamtal r ocks viktiga fr elevernas sprkutveckling.

5. Ordval Ordbcker och ordlistor r viktiga hjlpmedel fr alla som skriver, eftersom det inte finns ngon skribent som kan behrska alla ord som finns i ett visst sprk, i det hr fallet svenska. Utnyttja allts ordbcker och ordlistor! Anvnd aldrig ett ord utan att vara helt sker p ordets betydelse och p att det faktiskt passar in i sammanhanget! Annars kan resultatet bli ganska roligt i alla fall fr lsaren, t.ex. Det krvs en synnerligen stor korpulens fr att kunna fatta rtt beslut i den hr kompletta frgan. Det gller att vara extra vaksam nr det gller ord som liknar varandra till formen; det r stor skillnad p ett etiskt perspektiv och ett etniskt perspektiv! Skriv alltid ihop ord som ska skrivas ihop; det r mycket som skiljer en grund skola frn en grundskola och en lrande situation frn en lrandesituation!

6. Skiljetecken Kommatecken r ett anvndbart skiljetecken fr att markera strukturen i meningar, och grundregeln r att kommatecken ska bidra till att gra texter tydliga, s.k. tydlighetskommatering. Om skribenter anvnder kommatecken i sina texter blir dessa ofta lttare att lsa n om skribenter avstr frn kommatecken fr att skribenter inte behrskar de regler som faktiskt finns fr skriven svenska. Den nrmast fregende meningen r inte s ltt att lsa, verblicka och frst. Drfr br det allts sttas in ett eller flera kommatecken fr att hjlpa lsaren. Semikolon anvnds allt mer i svenskan, ofta efter engelskt mnster. Reglerna r dock inte identiska, och semikolon r ett mer ovanligt skiljetecken p svenska n p engelska. Semikolon r ett mellanting mellan punkt och komma. Detta skiljetecken kan sttas ut mellan tv huvudsatser som har ett s nra samband att en punkt skulle innebra ett fr stort avbrott, t.ex. Konsten att producera text r krvande; som tur r s r den ocks stimulerande. Semikolon fljs av liten bokstav.

6 Kolon anvnds fre citat och repliker, och d gller versal, dvs. stor bokstav, efter kolon. Kolon anvnds ocks fre upprkningar, frklaringar och frtydliganden. D anvnds kolon i stllet fr uttryck som det vill sga, nmligen etc. I dessa fall fljs kolon av gemen, dvs. liten bokstav. Frgetecken anvnder man vid direkta frgor, t.ex. Studerar eleverna flitigt?, medan det r punkt som gller vid indirekta frgor, t.ex. Jag undrar om eleverna studerar flitigt eller om de latar sig. Bindestreck anvnds fr att markera att tv ord eller orddelar hr samman, t.ex. icke-aktiv och Nord- och Sydamerika, medan tankstreck anvnds fr att uttrycka betydelsen frntill, t.ex. Hon levde 19171999 och s. 243245.

7. Citat, sprkliga exempel, sprkliga betydelser, termer och emfas Huvudregeln r att citat och sprkliga exempel i skrivna texter markeras med s.k. dubbla eller vanliga citattecken, men i sdana fall kan man ocks vlja att anvnda kursiv stil. Observera att citattecken i svenska texter alltid pekar t vnster, medan det frsta citattecknet i ett citat i en engelsk text i stllet pekar t hger medan det andra, liksom i svenska texter, pekar t vnster. Citattecken r inte detsamma som tumtecken, eftersom dessa "pekar nert". Sprklig betydelse hos ord och uttryck markeras med enkla citattecken, t.ex. ordet panna r troligen bildat till det latinska ordet patina kastrull; skl. Det sista exemplet visar att man ibland kan behva bde citattecken (markerar citatet) och kursiv stil (markerar det sprkliga exemplet). Enkla citattecken anvnds ocks fr att markera att man talar om begrepp, t.ex. Begreppet retorik har definierats p ett stort antal olika stt. Termer kan markeras med kursiv stil eller fet stil. Fr att ge emfas t ngot i en text kan man anvnda fet stil eller kursiv stil. Tidigare (i detta fall fre datorernas tid) anvndes understrykning fr att markera termer och emfas. Fr att markera titlar p hela verk kan man anvnda kursiv stil, medan titlar p artiklar, noveller etc. kan markeras med vanliga citattecken, t.ex. Rda rummet respektive Ett halvt ark papper. Det r ocks mjligt att avst frn att markera titlar p ngot srskilt stt i lp ande text, eftersom den inledande versalen ju anger att det r frga om en titel.

8. Citat och referenser i lptext Ett citat ska vara korrekt och ordagrant tergivet. Ett citat kan vara allt frn enstaka ord till hela stycken. Citera nr du ska belgga pstenden eller nr det r av vrde fr lsaren att f veta exakt hur en formulering i din referens lyder. Anvnd inte citat i ondan!

7 Du kan vva in citat i din egen text genom att helt enkelt stta ut citattecken runt det som inte r din egen text. Men du fr inte ndra i citatet, utan du mste anpassa din egen text, s att den och citatet passar ihop sprkligt! Om du inte gr detta, s blir lsrytmen i din text hackig och textbindningen blir frsvagad. Lngre citat (frslagsvis fler n fem rader) utformas helst som s.k. blockcitat. Detta innebr att citatet bildar ett eget textblock i den lpande texten. Blockcitat skrivs med mindre teckenstorlek (frslagsvis 10 punkter), ttare radavstnd (frslagsvis enkelt radavstnd) och indrag (frslagsvis 1 cm vnster och 1 cm hger) samt en blankrad fre och en efter blockcitatet. Om ett citat som inleds med versal str inne i en mening i din text, s mste du ndra versalen till en gemen. Den hr ndringen markerar du genom att stta en hakparentes, dvs. [ ], runt den ndrade bokstaven. Om du vill frkorta ett citat och tar bort en del av en mening i citatet, ska du markera detta med tre punkter inom hakparentes, dvs. [...]. Om du i stllet tar bort en eller flera mening/ar, skriver du tre bindestreck inom parentes, dvs. [---]. Hakparenteserna och markeringarna inom dem visar lsaren vad du har gjort fr att det aktuella citatet skall integreras i din text. I en sakprosa- eller facktext ska det tydligt framg vad som r dina egna tankar och varifrn du har hmtat dina uppgifter. Med information frn dig ska lsaren kunna hitta de bcker, artiklar, webbplatser osv. som du utnyttjar fr din text. Den hr redovisningen gr du fr att vara vetenskapligt hederlig och fr att lsaren ska kunna kontrollera att du refererar och citerar p ett korrekt stt. Referenser i lptexten kan skrivas enligt tv modeller, och det gller att anvnda dem konsekvent i en och samma text. Den frsta modellen kallas Oxfordmodellen, dr en upphjd siffra hnvisar till en fotnot med tillkommande information, dvs. 1. Bland andra litteraturvetare och historiker anvnder ofta Oxfordmodellen. Notsiffran placeras direkt efter ett referat eller citat. Om hnvisningen gller ett enstaka ord eller ngra f ord, ska siffran st direkt efter ordet/orden, men oftast avser hnvisningen lngre text n s, och d placeras noten efter den punkt som avslutar den aktuella meningen. Det ska inte vara ngot blanksteg mellan ett skiljetecken och en fotnotssiffra! Frsta gngen man ger uppgifter om en referens i en fotnot br man ge fullstndig information om denna, och informationen kan se ut t.ex. s hr: Maria Nikolajeva, Barnbokens byggklossar (Lund: Studentlitteratur, 2004), s. 47.1

Maria Nikolajeva, Barnbokens byggklossar (Lund: Studentlitteratur, 2004), s. 47.

8 I fortsttningen kan man i fotnoterna skriva Nikolajeva, s. 47. Om du refererar till flera arbeten av samma frfattare, mste du stta ut rtal fr att skilja dem t, t.ex. Nikolajeva 2004, s. 47 respektive Nikolajeva 1998, s. 112. 2 Den andra modellen kallas Harvardmodellen, och bland andra sprkvetare och samhllsvetare anvnder ofta denna. Enligt Harvardmodellen skrivs frfattarnamn, rtal och sida/sidor inom parentes i den lpande texten, t.ex. (Nikolajeva 2004:68) alternativt (Nikolajeva 2004, s. 68). Om frfattarnamnet nmns i den lpande texten, s rcker det med rtal och sidangivelse inom parentes, t.ex. Enligt Nikolajeva (2004:68) alternativt (2004, s. 68) frekommer motivet kampen mellan ont och gott ofta i fantasy. Vlj allts en av modellerna och var konsekvent i den aktuella texten! Styrdokument som referenser r ett speciellt problem. Ocks i Skolverkets egna texter skrivs sdana referenser tyvrr p lite olika stt. En vanlig modell r att lta Skolverket st som frfattare och skriva t.ex. Skolverket, Lroplan fr grundskolan, frskoleklassen och fritidshemmet, Lgr 11 (Stockholm: Fritzes, 2011), s. 45 (Oxfordmodellen) respektive (Skolverket 2011:45) alternativt (Skolverket 2011, s. 45) (Harvardmodellen). I referenslistan str sedan Skolverket som frfattare. Ett andra speciellt problem erbjuder referenser frn webbplatser, antingen man vill hnvisa till en hel webbplats, t.ex. Skolverkets webbplats med adressen <http://www.skolverket.se>, eller till ett visst dokument som finns p en webbplats, t.ex. Lgr 11, som finns tillgnglig p adressen <http://www.skolverket.se/lagar_och_regler/laroplaner>. De ofta lnga adresserna str lsrytmen och gr texter svrlsta. Drfr skall www-adresser undvikas i lptexten, srskilt om man anvnder Harvardmodellen. Fr att ange att det r frga om en referens frn webben kan man gra s hr: (Skolverket 2011 [www]). Den som anvnder Oxford modellen kan ocks anvnda [www] i stllet fr den fullstndiga adressen frsta gngen som www-adressen r aktuell i en fotnot. Skriv allts www-adresser inom vinkelparenteser, < >, och anvnd inte autoformatering av www-adresser med understrykning och avvikande frg!

Fotnoter ska helst placeras lngst ner p den aktuella sidan, men det gr ocks att ha samla alla noterna efter texten.

9 9. Referenslista Referenslistan ska innehlla alla verk som du refererar till i din text. Den ska ordnas i bokstavsordning efter frfattarens efternamn. Om det inte finns ngot frfattarnamn angivet, s placeras referensen in i den alfabetiska ordningen efter titelns frsta ord. Grundlggande fr varje referens till en skriven text av ngot slag r dessa uppgifter: Frfattarnamn (om frfattarnamn saknas, s r det allts titeln som gller fr insorteringen i den alfabetiska ordningen) Utgivningsr Textens titel Upplaga (om det r ngon annan upplaga n den frsta) Frlagsort/utgivningsort (inte tryckort!) Frlag eller utgivande institution

Ordningsfljden mellan dessa uppgifter kan variera, men du mste anvnda ett och samma system i en och samma text. Ocks referenser som du hmtar frn webben ska finnas med i din referenslista (se nedan fr exempel). Dessutom ska du ange nr du har hmtat informationen: det r mycket som frndras snabbt p webben. Om du utnyttjar uppgifter som du har ftt del av genom personlig kommunikation, ska du ange datum och kommunikationsform, t.ex. telefonintervju eller e-brev. Referenser till frelsningar och liknande br undvikas, eftersom sdana referenser r flyktiga och inte gr att kontrollera: e-brev och pappersbrev gr att bevara i skriven form och intervjuer gr ofta att bevara i form av inspelningar. Olika handbcker freslr olika modeller fr referenslistor, och forskningsrapporter och lrobcker ger exempel p tillmpningar. Ta del av och vrdera olika mjligheter! Hr ger vi exempel p en vanlig modell fr bcker, en fr artiklar i samlingsvolymer och tidskrifter och en fr referenser som hmtas frn webben:

10 Nikolajeva, Maria (2004). Barnbokens byggklossar. Lund: Studentlitteratur. (dvs. frfattarens efternamn och frnamn, utgivningsr, bokens titel i kursiv stil, frlagsort och frlagsnamn) Turnbull, Sue (2002). Att handskas med knslor: kn, ideologi och mediapedagogik. I: Persson, Magnus (red.), Populrkulturen och skolan. Lund: Studentlitteratur. (dvs. frfattarens efternamn och frnamn, utgivningsr, titeln p artikeln i rak stil, ordet I:, uppgifter om redaktren/utgivaren, titeln p boken/tidskriften i kursiv stil, frlagsort och frlagsnamn vid bcker, inte vid tidskrifter) rebro kommun. Barnvision rebro kommun. Tillgnglig p adressen <http://

www.orebro.se/136.html>. Hmtad 2011-09-03. (dvs. frfattare/utgivare/ansvarig institution, titel p sida/dokument i kursiv stil, uppgifter om www-adressen och datum nr informationen hmtades).

Webbadresser r ofta lnga, ibland flera rader, och det gller att avgra hur mycket information som lsaren behver. I exemplet ovan fungerar det bra med hela adressen som den str. Ibland r det dock mer lsarvnligt att ge en kortare adress, t.ex. <http://www.orebro.se>, och sedan lta lsaren anvnda skfunktionen p den aktuella webbplatsen fr att finna fram till den exakta referensen. Observera att varje post i en referenslista avslutas med punkt. Lgg mrke till att man ofta, precis som hr, har s.k. hngande indrag (frslagsvis 0,5 cm) fr varje post i referenslistan. Hngande indrag innebr att den andra, tredje osv. raden fr en viss post har indrag. Drmed vet lsaren att nr indraget slutar, s kommer det en ny post.

Vi avslutar den hr texten med tre uppmaningar till dig som vill utveckla din frmga att skriva sakprosa- och facktexter:

(1) (2) (3)

Ls mnga olika sorters sakprosatexter och facktexter! Lr knna din egen skrivprocess! Hjlp dig sjlv och andra genom att ge och ta emot respons!