IT i undervisningen

Om lrares syften, anvndande och hinder

R
A
P
P
O
R
T

F
R

N

L

R
A
R
N
A
S

R
I
K
S
F

R
B
U
N
D
IT i undervisningen
Om lrares syften, anvndande och hinder
P samma stt som kulramen var ett naturligt inslag i varje svenskt folk-
skoleklassrum under 1800- och 1900-talet r datorer ett naturligt inslag
i 2000-talets klassrum. Dessa tv lromedel har mer gemensamt n vad
man vid en frsta anblick kan tro. De besitter bda egenskapen att
de kan ge anvndaren teknisk hjlp att lsa till exempel matematiska
problem. De bda kan ocks kompensera anvndarens svrigheter att
hlla lnga talserier i minnet. De r interaktiva s till vida att de bda
direkt visar resultaten av anvndarens input. De r bda frtrfiga p
att visualisera och skdliggra ett visst data.
Men inte minst r de bda ett lromedel som i hnderna p en skicklig
lrare kan vara den avgrande skillnaden fr en elevs frstelse, kun-
skaper och insikter.
Kulramen skiljer sig i ett tydligt avseende frn datorn genom dess era
tusenriga historia som lromedel. Datorn kan i Sveriges fall tidi-
gast spras tillbaka till 1970-talet (och d lngt ifrn i den form som vi
knner den i dag).
Denna jmfrelse mellan ett historiskt och ett nytt lromedel ger till-
sammans med resultaten i denna underskning en viktig insikt. Olika
IT-verktyg men datorn i synnerhet r p god vg att bli ett naturligt
inslag i den svenska skolan. Andelen lrare som inte har tillgng till en
egen dator krymper kraftigt r fr r och andelen elever som har till-
gng till en egen dator kar kraftigt. En stor andel av lrarna anvnder
IT i sin undervisning de esta lektionerna under en vecka.
Fr att datorn ska f samma betydelse som kulramen har haft r det
drfr viktigt att nu tydligt fokusera p metodutvecklingen kring hur
IT kan anvndas i undervisningen.
Sdan metodutveckling tar tid. Dessutom mste varje enskild lrare
utifrn sin yrkeserfarenhet och sitt yrkeskunnande f nna de meto-
Frord
der och de anvndningsomrden dr de anser att IT kan bidra till en
vsentlig utveckling av deras undervisning.
Frst d i hnderna p en kunnig lrare som gjort metoderna till
sina kan lromedlets potential att vara den avgrande skillnaden fr
en elevs frstelse, kunskaper och insikter bli verklighet.
Metta Fjelkner
Frbundsordfrande Lrarnas Riksfrbund
Innehll
Sammanfattning och slutsatser _____________________________ 8
Resultatsammanfattning _______________________________ 8
Lrarnas Riksfrbunds slutsatser _______________________ 9
IT i skolan en frga om tillgng? __________________________ 11
Resultatredovisning _______________________________________ 13
Tillgng till datorer ___________________________________ 13
Fr lrarna _______________________________________ 13
Fr eleverna ______________________________________ 14
IT i undervisningen ___________________________________ 15
Anvndandet av IT i undervisningen _________________ 15
Syftet fr att anvnda IT i undervisningen ____________ 17
Effekterna av att anvnda IT i undervisningen _________ 18
Hinder fr att anvnda IT i undervisningen ____________ 21
vriga arbetsuppgifter _____________________________ 23
Metod ____________________________________________________ 24
Urval, bortfall och svarsfrekvens _______________________ 24
Datainsamling _______________________________________ 25
Statistiskt skerstllda skillnader _______________________ 25
Referenser _______________________________________________ 26
Bilaga 1 Enkt ______________________________________ 27
1
Med IT avser vi i denna underskning alla former av informationsteknik som kan anvndas i undervis-
ning, till exempel datorer, lsplattor, SMART-boards, olika programvaror, internetresurser och s vidare.
Sammanfattning och slutsatser
I denna underskning har vi vnt oss till 1 700 lrare i olika mnen
som arbetar i grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen,
fr att stlla frgor om vilken tillgng de har till datorer i sina skolor,
i vilken utstrckning de anvnder IT
1
i sin undervisning samt i vilka
syften de anvnder IT. Vi har ocks frgat vilka hinder de ser fr ytterli-
gare IT-anvndning i deras undervisning.
Resultatsammanfattning
Underskningen visar bland annat:
Att tillgngen till datorer i skolan kat i stor utstrckning de senaste
ren. 89 procent av lrarna i underskningen uppger att de har
tillgng till en egen brbar dator via sin arbetsplats. Detta ska jm-
fras mot 65 procent av lrarna i frbundets tidigare underskning,
Elever och lrare online, frn 2010. ven tillgngen till elevda-
torer kar. Dock visar underskningen p skillnader inom landet.
Till exempel har elever i frortskommuner till storstder i strre
utstrckning egna datorer (54 procent) n elever i glesbygdskom-
muner (38 procent).
Att mer n hlften av lrarna anvnder IT i sin undervisning de
esta eller mer n hlften av lektionerna under en vecka. Det nns
vissa skillnader mellan vilka lrare som anvnder IT i sin undervis-
ning i strst utstrckning. Till exempel tenderar yngre lrare att
anvnda IT i ngot strre utstrckning n ldre samt att lrare i hu-
manioramnen (frmst sprk och samhllsvetenskaper) anvnder
IT i strre utstrckning n lrare i naturvetenskapliga och praktisk-
estetiska mnen.
Att en stor andel av lrarna anser att deras undervisning frbttrats
genom IT-anvndningen samt att era elevgrupper anses gynnas av
IT i undervisningen. Frmst uppger lrarna att de anser att elever i
olika behov av srskilt std gynnas av IT i undervisningen, men ven
hgpresterande och studiemotiverade elever uppges gynnas.
8
9
Att de frmsta hindren fr ytterligare kad anvndning av IT i under-
visningen r att arbetstiden inte rcker till fr planering och frbe-
redelser fr ytterligare sdana moment. Drtill efterlyser lrare olika
typer av digitala lromedel och ytterligare tillgng till elevdatorer och
andra IT-verktyg som SMART-boards och liknande. ven otillrcklig
fortbildning framhlls som ett hinder av lrarna.
Lrarnas Riksfrbunds slutsatser
IT i undervisningen inte endast en frga om tillgng
En ndvndig frutsttning fr att kunna anvnda IT i undervisningen
r att det i skolan nns bde lrar- och elevdatorer. Underskningen
indikerar att den svenska skolan har tagit stora kliv framt p detta
omrde p bara ngra r. Dremot r tillgng till datorer inte ett tillrck-
ligt villkor fr att IT ska anvndas i undervisningen, i synnerhet inte fr
att bidra till en verklig utveckling av undervisningen. Fr att detta ska
ske krvs metodutveckling, forskning och vidareutbildning av lrare.
Underskningen visar att lrarna redan anvnder IT i stor utstrckning,
men att ett betydelsefullt hinder fr att de ska kunna anvnda det i nnu
strre utstrckning r att arbetstiden ofta inte rcker till fr att planera
och frbereda ytterligare moment. Att komma p innovativa didaktiska
ider om hur IT kan anvndas i undervisningen fr att i verklig mening
utveckla undervisningen tar tid, och mste f ta tid.
Lrarnas Riksfrbund efterlyser drfr en tydlig satsning p ett organi-
serat erfarenhetsutbyte kring kad IT-anvndning i skolan, dr lrare
lokalt och nationellt regelbundet fr trffas fr erfarenhetsutbyte, rd
och inspiration kring anvndning.
Respektera lrarnas autonomi lrarna bestmmer ver sin undervisning
Underskningen visar att en majoritet av lrarna anvnder IT i sin
undervisning, de esta eller mer n hlften av alla lektioner under en
vecka. tta av tio lrare uppger ocks att de skulle vilja anvnda IT i
nnu strre utstrckning n de gr i dag.
Trots detta nns det en tendens i den skolpolitiska debatten att man dels
snabbt vill ka IT-anvndandet ytterligare, dels att vissa politiker och
10
skolhuvudmn i synnerhet ibland till och med vill anvisa vilka meto-
der lrarna ska arbeta efter. Forskningsresultat som visar vilken effekt
olika metoder kan ha ska absolut tas i beaktande. Men det krvs ocks
en viktigt insikt. Det r insikten att varje enskild lrare r som mest ef-
fektiv i sin undervisning nr denne knner sig frtrogen med det stoff,
metoder och lromedel som anvnds. Lrare mste utifrn sin erfaren-
het, sitt kunnande, sina styrkor och sin elevgrupp f vlja vilka un-
dervisningsmetoder och lromedel som ska anvndas. Den principen
genomsyrar skolans styrdokument och den principen mste genomsyra
debatten om IT i undervisningen.
IT i undervisningen en metodfrga fr lrarutbildningen
Att bara kpa in datorer till skolan bidrar inte, som tidigare konstate-
rats, av sig sjlvt till att undervisningen utvecklas. Att verg frn att
skriva punkter p en whiteboardtavla till att ha dem frberedda i en
powerpointpresentation kan inte ses som revolutionerande utveckling
av undervisningen. Av dessa skl mste IT i undervisningen bli en na-
turlig del av en terupprttad metodutbildning i lrarutbildningen. Ett
sdant inslag mste handla om vilka styrkor och svagheter olika lro-
medel och metoder har och vad respektive metod och lromedel kan
bidra med till den enskilda blivande lrarens undervisning.
11
IT i skolan en frga om tillgng?
IT i skolan har varit en betydelsefull frga alltjmt sedan 1970-talet d
staten inledde en frsta satsning p omrdet genom Datorn i skolan-
projektet. De statliga satsningarna har drefter varit era och i dagsl-
get satsas fortsatt stora resurser p IT i skolan. De stora satsningar som
grs i dag r frmst s kallade en-till-en-satsningar dr varje elev och
lrare ska utrustas med en egen dator
2
. Det dagens satsningar drfr
har gemensamt med ertalet av de tidigare r att de i stor utstrckning
fortfarande handlar om inkp av utrustning. Betydligt mindre resurser
har n s lnge satsats p forskning och metodutveckling.
Detta r i sig inget konstigt. Underskningar har visat att det frmsta
sklet till att lrare inte anvnder mer IT i sin undervisning r att det
saknas tillgng till frmst elevdatorer. Det r ur ett lrarperspektiv be-
svrligt att integrera IT i sin undervisning i ngon strre utstrckning
nr man r hnvisad till fasta datasalar som endast kan bokas ngon
enstaka lektion per vecka.
Mnga politiker och skolhuvudmn uttrycker dremot ofta en frust-
ration ver att IT-utvecklingen gr alldeles fr lngsamt och att den
behver skyndas p. En ndvndig frutsttning fr att kunna snabba
p processen r att se till att tekniken nns p plats, bde fr lrare
och elever, vilket de fortsatta satsningarna i stor grad syftar till.
Det mste dock ppekas att tillgng till teknik inte per automatik
innebr att tekniken anvnds, och framfr allt inte anvnds p nya stt
i frhllande till tidigare lromedel. Att erstta en punktlista skriven
p en whiteboardtavla under en samhllskunskapslektion med samma
punkter i en powerpointpresentation, innebr inte att undervisningen
i sig sjlv har frndrats i ngon vsentlig mening. Fr att stadkomma
denna frndring krvs inte heller srskilt stora fortbildningsinsatser
fr berrda lrare. Dremot, fr att stadkomma frndringar som v-
sentligen bidrar till utveckling av undervisningen, som i slutndan kan
leda till hgre mluppfyllelse fr samtliga elever, krvs mycket mer n
2
Se Tallvid (2011) fr historik och referenser.
12
endast tillgng till IT i skolan. Det krvs forskning, metodutveckling,
fortbildning av lrare och kanske frmst tid fr lrarna att utveckla
sin undervisning med hjlp av den nya tekniken.
I den fortsatta forskningen och debatten om IT i skolan mste detta
perspektiv ges nnu strre betydelse. Tidigare studier visar att IT i
undervisningen har som strst effekt nr IT r integrerat i det peda-
gogiska sammanhanget
3
. Detta kan endast uppns nr lraren sjlv
har en tydlig pedagogisk id och ett didaktiskt syfte med att anvnda
IT i undervisningen och dessutom knner sig sker och bekvm med
det. En lrare r sannolikt som mest effektiv i sin undervisning nr han
knner sig sker i undervisningssituationen, bde avseende innehllet,
lromedlen och valda undervisningsmetoder. Denna insikt fder in-
sikten att genom att olika lrare r olika effektiva med olika lromedel
och metoder, mste lrarna sjlva f styra ver sina lromedelsval, sina
undervisningsmetoder samt till vilken grad och vilken art man integre-
rar IT i sin undervisning
4
. Det fder ocks insikten att utvecklingen av
IT i undervisningen kommer att ta tid mer tid! och att det mste f
gra just det.
Ur detta perspektiv r det viktigt att i forskningen och debatten ocks
frska identiera vilka ytterligare frutsttningar utver tillgng till
IT-verktyg som mste uppfyllas fr att i strsta mjliga mn mjlig-
gra IT-utveckling i skolan.
I denna underskning har Lrarnas Riksfrbund drfr vnt sig till l-
rare i olika mnen och olika skolformer med frgor om vilken tillgng
de har till datorer i sina skolor, i vilken utstrckning de anvnder IT i
sin undervisning samt i vilka syften de anvnder IT. Vi har ocks frgat
vilka hinder de ser fr ytterligare IT-anvndning i deras undervisning.
3
Myndigheten fr skolutveckling (2007)
4
Lrarnas Riksfrbund (2012)
13
Resultatredovisning
I denna underskning har vi vnt oss till lrare i olika mnen som
arbetar i grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen, fr att
stlla frgor om vilken tillgng de har till datorer i sina skolor, i vilken
utstrckning de anvnder IT i sin undervisning samt i vilka syften de
anvnder IT. Vi har ocks frgat vilka hinder de ser fr ytterligare IT-
anvndning i deras undervisning.
Totalt har 1 722 lrare slutfrt enkten. Frdelningen mellan skolfor-
mer, huvudman och undervisningsmnen redovisas i underskningens
metodavsnitt.
Tillgng till datorer
Fr lrarna
Infr Bok- och Biblioteksmssan r 2010 slppte Lrarnas Riksfrbund
rapporten Elever och lrare online var gr grnsen? som bland
annat handlade om hur lrare och elever frhll sig till och anvnde
sociala medier, bde i skolan och utanfr. I underskningen stlldes
ocks frgor om vilken tillgng lrarna hade till datorer i tjnsten.
Totalt uppgav 65 procent av lrarna att de hade tillgng till en egen
dator. De vriga 35 procenten svarade att de hade tillgng till en dator
som de delade med minst en eller era personer. Tillgngen till en
egen dator var strre bland gymnasielrarna (87 procent) n hgsta-
dielrarna (46 procent).
Freliggande underskning visar att mycket har hnt avseende lrar-
nas tillgng till egna datorer under de r som gtt sedan den frra
underskningen. Totalt svarar 97 procent av lrarna i underskningen
att de har tillgng till en egen dator. Av dessa anger 92 procent att det
r en brbar dator (det vill sga 89 procent av samtliga svarande).
Det nns inga strre skillnader mellan huvudmn i underskningen,
dremot syns fortfarande en liten skillnad mellan gymnasieskolan och
grundskolan.
5
5
Denna skillnad r mindre i denna underskning n i andra. En kommande underskning frn Utbildningsra-
dion, gjord via SCB, visar till exempel att 88 procent av lrarna i r 7-9 har tillgng till en egen dator. I denna
underskning r motsvarande siffra fr samma lrargrupp 96 procent, vilket tyder p att lrare med egen
dator r ngot verrepresenterade i denna underskning. Detta beror sannolikt p underskningen r gjord
via e-postutskick och att lrare med en egen dator r mer bengna att besvara en sdan underskning n de
utan. Lsaren br ta detta i beaktande vid lsningen av freliggande underskning.
14
Fr eleverna
Det nns dremot fortsatt betydelsefulla skillnader i vilken tillgng
eleverna har till en egen dator. Totalt uppger 44 procent av lrarna att
deras elever har tillgng till en egen dator via skolan:
Har dina elever tillgng till en egen dator p/via skolan?
Korsat med: Vilken kommuntyp arbetar du i?
Kommun i
glesbefolkad
region och
glesbygd
(mer n (mindre n
Strre 300 000 300 000
Storstad Frorts- stder Frorts- personer personer
(200 000 kommun (50 000 - kommun inom en inom en
eller er till 200 000 till strre radie p radie p
invnare) storstad invnare) stder 112,5 km) 112,5 km) Totalt
Ja 40% 54% 50% 38% 39% 38% 44%
Nej 60% 46% 50% 62% 61% 62% 56%
Totalt 294 215 517 61 300 363 1750
Elever i frortskommuner till storstder (Stockholm, Gteborg och
Malm) har enligt lrarnas uppgifter strst tillgng till egna datorer
via skolan. Skillnaderna mellan frortskommuner till storstder samt
strre stder ena sidan, och kommuner i ttbefolkade regioner samt
kommuner i glesbygd andra sidan r statistiskt skerstllda. Skillna-
den mellan frortskommuner till storstderna och medelvrdet totalt
r ocks statistiskt skerstllt.
Gllande elevernas tillgng till egna datorer visar ocks underskning-
en att det nns stora skillnader mellan skolformerna:
Har dina elever tillgng till en egen dator p/via skolan?
Korsat med: I vilken skolform arbetar du huvudsakligen?
Grundskola Grundskola Grundskola Gymnasie- Vuxen-
1-3 4-6 7-9 skola Srskola utbildning Totalt
Ja 15% 19% 35% 66% 62% 20% 44%
Nej 85% 81% 65% 34% 38% 80% 56%
Totalt 93 168 669 711 13 103 1757
30%
22%
17%
27%
5%
0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35%
De flesta lektionerna under en vecka
Mer n hlften av lektionerna under en vecka
Mindre n hlften av lektionerna under en vecka
Ngra enstaka lektioner under en vecka
Inte alls
Andel (%)
Hur ofta anvnder du IT i din undervisning?
15
Andelen fr gymnasieskolan r statistiskt skerstlld mot samtliga
andra skolformer. Andelen fr grundskolans r 7-9 r statistiskt sker-
stlld mot bde r 1-3 och 4-6. Dessa skillnader kan sannolikt i stor
utstrckning frklaras av att mnga en-till-en-satsningar inleds i huvud-
mnnens gymnasieskolor fr att sedan fortstta i grundskolan.
Det tycks fortsatt nnas en liten skillnad mellan olika huvudmn till
friskolornas frdel men skillnaden r inte statistiskt skerstlld i
denna underskning.
IT i undervisningen
Anvndandet av IT i undervisningen
Underskningen visar att en majoritet av lrarna i stor utstrckning
anvnder IT i sin undervisning. Nstan en tredjedel av lrarna uppger
att de anvnder IT de esta lektionerna under en vecka:
Det nns vissa skillnader mellan vilka lrare som i strst utstrckning
anvnder IT i sin undervisning. Till att brja med visar underskning-
en att yngre lrare r ngot mer bengna n ldre att anvnda IT. En
jmfrelse mellan de yngsta och ldsta lrarna i underskningen visar
att de yngre lrarna i ngot strre utstrckning anvnder IT de esta
lektionerna under en vecka. Underskningen visar dock att det inte r
16
1. Statistiskt
skerstllt mot
samtliga vriga
mnen
2. Statistiskt
skerstllt mot
matematik
3. Statistiskt
skerstllt mot
svenska och
samhllskunskap
4. Statistiskt
skerstllt mot
samhllskunskap
ngra strre skillnader mellan lderskategorierna avseende om man
inte anvnder IT alls (skerstllda skillnader r skuggade):
Hur ofta anvnder du IT i din undervisning?
Korsat med: Hur gammal r du?
26-35 r 56- r Totalt
De esta lektionerna under en vecka 40% 24% 30%
Mer n hlften av lektionerna under en vecka 26% 19% 22%
Mindre n hlften av lektionerna under en vecka 10% 20% 17%
Ngra enstaka lektioner under en vecka 22% 30% 27%
Inte alls 3% 7% 5%
Totalt 273 423 1761
Att det inte endast r lrares lder som har betydelse fr i vilken
utstrckning IT anvnds i undervisningen syns inte minst nr lrarna
kategoriseras efter sina undervisningsmnen. En tydlig skiljelinje fram-
kommer d mellan lrare som undervisar i humanioramnen (sprk,
samhllsvetenskap), naturvetenskapliga mnen (inklusive matematik)
samt praktiskt-estetiska mnen, dr de tidigare r de som i strst ut-
strckning anvnder IT i sin undervisning.
I tabellen nedan har ngra mnen ur respektive kategori valts ut fr att
illustrera dessa skillnader (skuggade resultat r statistiskt skerstllda,
se noter):
Hur ofta anvnder du IT i din undervisning?
Korsat med: Vilka mnen undervisar du i huvudsak i?
Samhlls-
Svenska kunskap Matematik Fysik Bild Totalt
De esta lektionerna under en vecka 31%
1
36%
1
20% 22% 14% 30%
Mer n hlften av lektionerna under en vecka 26%
2
28%
2
18% 17% 24% 22%
Mindre n hlften av lektionerna under en vecka 16% 20% 21% 22% 25% 17%
Ngra enstaka lektioner under en vecka 23% 14% 34%
3
33%
3
32% 27%
Inte alls 3% 2% 6%
4
5% 5% 5%
Antal svarande totalt 620 285 498 214 87 1704
72
71
65
59
57
26
0 10 20 30 40 50 60 70 80
Utka elevernas mjligheter till
informationsskning
ka elevernas engagemang, intresse och
motivation fr undervisningen
Variera elevernas redovisningsformer (prov,
muntliga redovisningar, andra
Frbttra elevernas vning/repetition av
olika kunskapsomrden
Trna eleverna i kllkritik
Mjliggra olika former av
distansundervisning (inkl flipped
Vilka r de frmsta sklen till att du anvnder IT i
din undervisning?
Indexerat medelvrde
17
Syftet fr att anvnda IT i undervisningen
Lrarna i underskningen har ombetts ange vilka de frmsta sklen r
till att de anvnder IT i sin undervisning. De har erbjudits en uppstt-
ning fasta svarsalternativ samt att de kunnat ange andra skl genom
fritext (se enkten i bilaga 1). De har ftt gradera varje skl i en skala
frn I stor utstrckning (5) till Inte alls (1). Fr att kunna gra
resultaten verskdliga har ett medelvrde indexerats fr respektive
fast svarsalternativ (skl). Resultaten blir som mest rttvisande genom
att titta p respektive svarsalternativ fr sig, men denna metod ger en
bttre verblick ver vilka skl som r vanligast bland lrarna i under-
skningen:
Som diagrammet visar tycks de vanligaste sklen till att lrare anvnder
IT i sin undervisning vara att de vill utka elevernas mjligheter till
informationsskning samt fr att ka elevernas intresse och motiva-
tion fr undervisningen. Dessa resultat r mycket intressanta givet den
utveckling som har skett i det svenska skolvsendet sedan i synnerhet
mitten av 1990-talet, en utveckling som har inneburit att eleverna
har lmnats mer och mer ensamt ansvariga fr sitt lrande.
6
Det r
6
Se Skolverket (2008) och (2009) fr kunskapsversikter p omrdet.
18
inte orimligt att anta att vlutbyggd elevtillgng till datorer kan ha ett
samband med denna trend, framfr allt i takt med att regleringen av
undervisningstiden minskat och drigenom ocks huvudmnnens upp-
fljning och kontroll ver densamma.
7
Dessa resultat kan vare sig tas som intkt fr att eleverna skulle lmnas
ensamma eller inte lmnas ensamma, men de visar tillsammans med
de ppna svar lrarna lmnat i samband med frgan att IT i hg grad
anvnds av lrarna i den direkta undervisningssituationen och i m-
tet mellan lrare och elev. Mnga av de ppna svaren visar ocks hur
IT-verktygen i mnga avseende erbjudit helt nya mjligheter att hjlpa
elever med srskilda undervisningsbehov, gra laborationer, mtning-
ar, experiment och annat.
Gllande tre av svarsalternativen framkommer skillnader p mnesniv
och det r gllande att variera elevernas redovisningsformer, utka
elevernas mjligheter till informationsskning samt att trna elev-
erna i kllkritik. Fr dessa omrden framkommer den skillnad som
redan diskuterats, nmligen att humanioramnena skiljer sig frn de
naturvetenskapliga (inklusive matematik). Skillnaderna r dock inte
anmrkningsvrt stora och kan sannolikt i stor utstrckning hnfras
till de olika mnenas karaktr, ml och syften. Det r till exempel inte
frvnande att lrare i samhllskunskap i strre utstrckning svarar att
de anvnder IT-verktyg fr att trna eleverna i kllkritik n lrarna i till
exempel matematik.
Effekterna av att anvnda IT i undervisningen
Lrarna i underskningen har ocks ftt ange om, och i s fall i vilken
grad, IT-anvndningen har frbttrat deras undervisning (av de som i
ngon mn anvnder sig av IT). En stor majoritet 83 procent svarar
att deras undervisning har frbttrats i stor eller i ngon grad:
7
Se Skolinspektionen (2011)
30%
55%
12%
2%
2%
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60%
Ja, i stor grad
Ja, i ngon grad
Nej, inte mrkbart
Nej, inte alls
Vet ej/vill ej uppge
Andel (%)
Anser du att IT-anvndningen har frbttrat din
undervisning?
19
Det nns inga tydliga samband mellan lrares lder eller undervisnings-
mnen avseende i vilken grad de anser att deras undervisning har fr-
bttrats. De som har angett att deras undervisning inte frbttras har
ftt beskriva varfr. Ngra teman gr att urskilja i svaren. De handlar till
exempel om att tekniskt strul stjl viktig undervisningstid, att datorerna
ofta utgr en distraktion, att det inte passar fr mnet, att det inte passar
fr elevgruppen, att man anser sig sakna viktiga kunskaper och liknande.
Vidare anger mer n hlften av lrarna att de ocks bedmer att IT-an-
vndningen i stor eller i ngon grad bidragit till hgre mluppfyllelse fr
deras elever. En fjrdedel svarar att det inte haft ngon mrkbar effekt:
12%
51%
26%
5%
7%
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60%
Ja, i stor grad
Ja, i ngon grad
Nej, inte mrkbart
Nej, inte alls
Vet ej/ vill ej uppge
Andel (%)
Anser du att IT-anvndningen har bidragit till hgre
mluppfyllelse fr dina elever?
69%
31%
Utifrn dina erfarenheter med dina elever, anser du att ngon
elevgrupp r srskilt gynnade av mer IT-baserad undervisning?
Ja
Nej
20
Av de lrare som i ngon mn anvnder IT i sin undervisning svarar sju
av tio lrare att vissa elever r srskilt gynnade av IT i undervisningen:
De lrare som svarat Ja har ftt precisera sitt svar i ett ppet svars-
alternativ. Totalt har 1 101 lrare lmnat ett ppet svar. Bilden nedan
utgr frn en frekvensanalys dr en hgre frekvens innebr att orden
skrivits i strre stil:
De elevgrupper som tydligast framtrder som gynnade av IT i under-
visningen r de som har olika srskilda behov, till exempel som en
fljd av ls- eller skrivsvrigheter, dyslexi eller inlrningssvrigheter.
Det framkommer ocks av analysen att ven hgpresterande och stu-
diemotiverade elever anses gynnas.
Frekomst av ord
i ppna svar till
frgan Vilka
elever gynnas av IT
i undervisningen?.
(n=1101)
80
76
75
75
72
54
71
65
59
72
57
26
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90
ka elevernas engagemang, intresse och
motivation fr undervisningen
Variera elevernas redovisningsformer (prov,
muntliga redovisningar, andra elevprodukter mm)
Frbttra elevernas vning/repetition av olika
kunskapsomrden
Utka elevernas mjligheter till
informationsskning
Trna eleverna i kllkritik
Mjliggra olika former av distansundervisning
(inkl flipped classroom, podcasts mm)
Vilka r de frmsta sklen till att du skulle vilja anvnda mer IT i din
undervisning?
Syften fr kat IT-anvndande Faktiska syften fr anvndande
21
Hinder fr att anvnda IT i undervisningen
Samtliga lrare i underskningen har ftt svara p frgan om de, oav-
sett bristande tillgng till datorer och andra hinder, skulle vilja anvn-
da IT i strre utstrckning n vad de gr i dag. tta av tio lrare svarar
att de antingen ser ett stort behov eller ett visst behov av det.
Av de som svarat att de inte ser ngot behov av det anger (n=346) 46
procent att de inte anser att det skulle leda till att deras undervisning
frbttras och 34 procent att de inte anser att det nns mnesdidaktis-
ka skl fr det inom deras respektive mnen. terstoden 20 procent
anger att de redan anvnder IT i s stor utstrckning att det inte gr/
behver utkas.
De som svarat att de ser ngot behov av att anvnda mer IT i undervis-
ningen har ocks ftt ange i vilken syften de skulle vilja utka anvn-
dandet. I diagrammet nedan har resultaten av denna frga relaterats
till de skl som angavs tidigare i underskningen, dr lrarna ck ange
varfr de anvnder IT i undervisningen. terigen anges indexerade
medelvrden:
74
65
63
59
38
0 10 20 30 40 50 60 70 80
Arbetstiden rcker inte till planering och
frberedelser fr fler sdana moment
Bristande tillgng till digital mjukvara (digitala
lromedel, internetbaserade hjlpmedel etc)
Bristande tillgng till digital hrdvara (lrar-
eller elevdatorer, lsplattor, SMART-boards etc)
Anser att jag behver mer fortbildning fr att
kunna gra det p ett bra stt
Saknar ider och uppslag fr mer IT-baserad
undervisning
Vad r det frmsta hindret fr dig att anvnda mer IT i
din undervisning?
Indexerat medelvrde
22
Diagrammet tecknar en bild av vilka omrden lrarna skulle vilja ut-
veckla ytterligare (de ppna svaren ej inkluderade). Omrden lrarna
srskilt skulle vilja vidareutveckla tycks vara att mjliggra olika former
av distansundervisning, att frbttra elevernas vning/repetition samt
vningen i kllkritik.
Som avslutning p denna del av enkten ck de lrare som skulle vilja
anvnda IT i strre utstrckning (n=1 376) ange vilket det frmsta
hindret r fr att de ska kunna gra det. Nedan sammanstlls svaren i
indexerade medelvrden:
Det strsta hindret som lrarna pekar ut r att arbetstiden inte rcker
till planering och frberedelser fr er sdana moment i undervis-
ningen. Sannolikt nns det berringspunkter mellan det frsta och
det andra alternativet, det vill sga att mnga lrare upplever att det
r tidskrvande att alltid behva uppnna hjulet infr nya undervis-
ningsmoment, varfr inkpta digitala lromedel ocks efterfrgas.
8
P
samma stt nns det nog starka berringspunkter mellan det sista och
nst sista svarsalternativet.
8
Se vidare i Lrarnas Riksfrbund (2012) om lrares efterfrgan p lromedel.
91
87
87
81
75
72
61
0 20 40 60 80 100
Frnvarorapportering
Uppfljning och dokumentation
Bedmning och betygsttning
Lektionsfrberedelser
Kontakt med frldrar
Andra arbetsuppgifter
Handledning och andra elevkontakter
Vilka andra arbetsuppgifter utfr du med hjlp av
IT-verktyg och i vilken utstrckning?
Indexerat medelvrde
23
Lrarna har ocks kunnat lmna ppna svar kopplat till frgan, vilket 83
lrare har gjort. Bland dessa svar syns i synnerhet lokal- och infrastruktu-
rella problem, det vill sga lokaler som inte r anpassade fr den typ av un-
dervisning som lrarna skulle vilja bedriva, att det saknas trdlsa ntverk,
bristande IT-service med mera.
Som det nmndes i underskningens inledning har tidigare studier visat
att ett av de frmsta sklen till att lrare inte anvnder IT i undervisningen
i strre utstrckning n de redan gr, r fr att det saknas tillgng till elev-
datorer. Detta alternativ ryms inom det tredje svarsalternativet i diagram-
met. ven fast problemet med bristande tillgng till elevdatorer inte kan
srredovisas s indikerar svarsalternativets tredjeplats i listan att det fr
lrarna i underskningen frmst nns andra hinder i dagslget.
vriga arbetsuppgifter
Fr att teckna en bild av hur pass digitaliserat lraryrket r i vrigt avslu-
tades enkten med en frga dr lrarna uppmanades att ange vilka andra
arbetsuppgifter man gr med frmst datorns hjlp:
Svaren visar om ngot att lraryrket r ett hgst digitaliserat yrke, till skill-
nad frn den bild som ofta mlas upp av skolan som en digital ken.
24
Metod
Urval, bortfall och svarsfrekvens
Ett slumpmssigt obundet urval om 4 000 lrare drogs ur Lrarnas
Riksfrbunds medlemsregister. Efter ett bortfall om 237 lrare med
anledning av felaktiga adresser och liknande, samt ett partiellt bortfall
om 49 personer har 1 721 lrare slutfrt enkten. Detta ger en svarsfre-
kvens bland de ndda respondenterna om 46 procent.
En bortfallsanalys har genomfrts fr att se om bortfallet inneburit
en snedfrdelning bland de svarande i jmfrelse med bruttourvalet.
Analysen visar att de svarande i stort terspeglar bruttourvalet:
Andel i bruttourval (%) Andel svarande (%)
Grundskola 1-3 6 5
Grundskola 4-6 10 9
Grundskola 7-9 38 38
Gymnasieskola 39 41
Srskola 1 1
Vuxenutbildning 6 6
Kommun/kommunalfrbund 84 86
Landsting 0,5 1
Privat 15 13
Stat 0,5 0
I diagrammet nedan visas de svarande frdelade efter vilka mnen de
undervisar i. Notera att en person kan undervisa i era mnen varfr
andelarna inte summerar till 100 procent. Andelsuppgifterna ska fr-
sts som andel av totalpopulationen:
0
5
10
15
20
25
30
35
40
K
l
a
s
s
l

r
a
r
e

S
v
e
n
s
k
a

E
n
g
e
l
s
k
a

M
a
t
e
m
a
t
i
k

S
O

S
a
m
h

l
l
s
k
u
n
s
k
a
p

H
i
s
t
o
r
i
a

G
e
o
g
r
a
f
i

R
e
l
i
g
i
o
n

N
O

F
y
s
i
k

K
e
m
i

B
i
o
l
o
g
i

T
e
k
n
i
k

N
a
t
u
r
k
u
n
s
k
a
p

H
e
m
-

o
c
h


I
d
r
o
t
t

o
c
h

h

l
s
a

S
l

j
d

M
o
d
e
r
n
a

s
p
r

k

B
i
l
d

M
u
s
i
k

Y
r
k
e
s

m
n
e
n

F
i
l
o
s
o
f
i

P
s
y
k
o
l
o
g
i

E
k
o
n
o
m
i
s
k
a

m
n
e
n

A
n
n
a
t

Andel svarande (%) efter undervisningsmne
Datainsamling
Datainsamlingen har skett via e-post med lnk till enkten. Datainsam-
lingen skedde 4/4 10/4 2013.
Statistiskt skerstllda skillnader
Samtliga skillnader mellan olika undergrupper som nmns i undersk-
ningen r statistiskt skerstllda p 95-procentsnivn, om inget annat
anges i texten. Detta innebr att de resultat som redovisas med 95 pro-
cents skerhet ternns inom ett visst intervall fr totalpopulationen
eller i ngot annat slumpmssigt urval ur samma totalpopulation. De
skillnader mellan olika undergrupper som lyfts fram i underskningen
ligger utanfr respektive grupps kondensintervall varfr skillnaderna
bedms som signikanta.
25
Referenser
Lrarnas Riksfrbund. (2012). Makten ver lromedlen. Lrarnas mj-
lighet att styra ver lromedlen i undervisningen. Stockholm: Lrarnas
Riksfrbund.
Lrarnas Riksfrbund. (2010). Elever och lrare online var gr grn-
sen? Stockholm: Lrarnas Riksfrbund.
Myndigheten fr skolutveckling. (2007). Effektivt anvndande av IT i
skolan. Analys av internationell forskning. Stockholm: Myndigheten
fr skolutveckling.
Tallvid, Martin. (2011). Frn datorkunskap till En-till-en i Jansson,
Bo (red). (2011). Utbildningsvetenskapens krna. Lraryrkets innersta
vsen? Malm: Gleerups.
Skolverket. (2009). Vad pverkar resultaten i svensk grundskola? Kun-
skapsversikt om betydelsen av olika faktorer. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2008). Vad hnder i NO-undervisningen? En kunskaps-
versikt om undervisningen i naturorienterande mnen i svensk
grundskola 19922008. Stockholm: Skolverket.
Skolinspektionen. (2011). Sjlvstudier. Kvalitetsgranskning.
[http://www.skolinspektionen.se/sv/Tillsyn-granskning/Kvalitets-
granskning/Genomfordakvalitetsgranskningar/Sjalvstudier/]. (2013-
04-11). Stockholm: Skolinspektionen.
26
Bilaga 1 Enkt
Hur gammal r du?
(1) -25 r
(2) 26-35 r
(3) 36-45 r
(4) 46-55 r
(5) 56- r
Vilken kommuntyp arbetar du i?
(1) Storstad (200 000 eller er invnare)
(2) Frortskommun till storstad
(3) Strre stder (50 000 200 000 invnare)
(4) Frortskommun till strre stder
(5) Kommun i ttbefolkad region (mer n 300 000 personer inom
en radie p 112,5 kilometer)
(6) Kommun i glesbefolkad region och glesbygd (mindre n
300 000 personer inom en radie p 112,5 km)
Med IT avser vi i de kommande frgorna alla former av informations-
teknik som kan anvndas i undervisning eller fr andra arbetsuppgif-
ter. Det innefattar till exempel datorer, lsplattor, SMART-boards, olika
programvaror, internetresurser och s vidare.
Har du tillgng till en egen dator p/via din arbetsplats?
(1) Ja
(2) Nej
r det en brbar dator?
(1) Ja
(2) Nej
Har dina elever tillgng till en egen dator p/via skolan?
(1) Ja
(2) Nej
27
Hur ofta anvnder du IT i din undervisning?
(1) De esta lektionerna under en vecka
(2) Mer n hlften av lektionerna under en vecka
(3) Mindre n hlften av lektionerna under en vecka
(4) Ngra enstaka lektioner under en vecka
(5) Inte alls
Vilka r de frmsta sklen till att du anvnder IT i din undervisning?
Jag anvnder IT fr att
I stor ut- I ngon ut- Vet ej/
strckning strckning Inte alls vill ej
(5) (4) (3) (2) (1) uppge
ka elevernas en-
gagemang, intresse
och motivation fr
undervisningen (1) (2) (3) (4) (5) (6)
Mjliggra olika
former av distans-
undervisning (inkl
ipped classroom,
podcasts mm) (1) (2) (3) (4) (5) (6)
Frbttra elevernas
vning/repetition av
olika kunskapsomrden (1) (2) (3) (4) (5) (6)
Variera elevernas
redovisningsformer
(prov, muntliga redo-
visningar, andra elev-
produkter mm) (1) (2) (3) (4) (5) (6)
Utka elevernas
mjligheter till
informationsskning (1) (2) (3) (4) (5) (6)
Trna eleverna i
kllkritik (1) (2) (3) (4) (5) (6)
Annat:
____________________
28
Anser du att IT-anvndningen har frbttrat din undervisning?
(1) Ja, i stor grad
(2) Ja, i ngon grad
(5) Nej, inte mrkbart
(3) Nej, inte alls
(4) Vet ej/vill ej uppge
Varfr inte?
________________________________________
________________________________________
________________________________________
________________________________________
________________________________________
________________________________________
Anser du att IT-anvndningen har bidragit till hgre mluppfyllelse fr
dina elever?
(1) Ja, i stor grad
(2) Ja, i ngon grad
(5) Nej, inte mrkbart
(3) Nej, inte alls
(4) Vet ej/ vill ej uppge
Varfr inte?
________________________________________
________________________________________
________________________________________
________________________________________
________________________________________
________________________________________
29
Utifrn dina erfarenheter med dina elever, anser du att ngon elev-
grupp r srskilt gynnade av mer IT-baserad undervisning?
(1) Ja
(2) Nej
Vilka elever gynnas?
____________________
Oavsett tillgng till IT-verktyg, arbetstid och andra frutsttningar,
skulle du vilja anvnda mer IT i din undervisning n vad du gr idag?
(1) Ja, jag ser ett stort behov av det
(2) Ja, jag ser ett visst behov av det
(3) Nej, jag ser inget behov av det
Vilka r de frmsta sklen till att du skulle vilja anvnda mer IT i din
undervisning?
I stor ut- I ngon ut- Inte Vet ej/
strckning strckning alls vill ej
(5) (4) (3) (2) (1) uppge
ka elevernas en-
gagemang, intresse
och motivation fr
undervisningen (1) (2) (3) (4) (5) (6)
Mjliggra olika
former av distans-
undervisning (inkl
ipped classroom,
podcasts mm) (1) (2) (3) (4) (5) (6)
Frbttra elevernas
vning/repetition av
olika kunskapsomrden (1) (2) (3) (4) (5) (6)
Variera elevernas
redovisningsformer
(prov, muntliga redo-
visningar, andra elev-
produkter mm) (1) (2) (3) (4) (5) (6)
Utka elevernas
mjligheter till
informationsskning (1) (2) (3) (4) (5) (6)
Trna eleverna i
kllkritik (1) (2) (3) (4) (5) (6)
Annat:
____________________
30
Vad r det frmsta hindret fr dig att anvnda mer IT i din undervisning?
I stor ut- I ngon ut- Inte Vet ej/
strckning strckning alls vill ej
(5) (4) (3) (2) (1) uppge
Bristande tillgng till
digital hrdvara (lrar-
eller elevdatorer,
lsplattor, SMART-
boards etc) (1) (2) (3) (4) (5) (6)
Bristande tillgng till
digital mjukvara
(digitala lromedel,
internetbaserade
hjlpmedel etc) (1) (2) (3) (4) (5) (6)
Arbetstiden rcker inte
till planering och fr-
beredelser fr er
sdana moment (1) (2) (3) (4) (5) (6)
Saknar ider och
uppslag fr mer IT-
baserad undervisning (1) (2) (3) (4) (5) (6)
Anser att jag behver
mer fortbildning fr
att kunna gra det p
ett bra stt (1) (2) (3) (4) (5) (6)
Annat:
____________________
Varfr inte?
(1) Jag anser inte att det skulle leda till att min undervisning frbttras
(2) Jag anser inte att det nns mnesdidaktiska skl fr det inom mitt/
mina mnen
(3) Annat skl: ____________________
31
Vilka andra arbetsuppgifter utfr du med hjlp av IT-verktyg och i
vilken utstrckning?
I stor ut- I ngon ut- Inte
strckning strckning alls
(5) (4) (3) (2) (1)
Frnvarorapportering (1) (2) (3) (4) (5)
Kontakt med frldrar (1) (2) (3) (4) (5)
Lektionsfrberedelser (1) (2) (3) (4) (5)
Bedmning och
betygsttning (1) (2) (3) (4) (5)
Uppfljning och
dokumentation (1) (2) (3) (4) (5)
Handledning och andra
elevkontakter (1) (2) (3) (4) (5)
Andra arbetsuppgifter (1) (2) (3) (4) (5)
Andra arbetsuppgifter r:
____________________
Enkten r slut, tack fr dina svar!
Lrarnas Riksfrbund
32
33
34
Sveavgen 50 Box 3529 SE-103 69 Stockholm Telefon 08-613 27 00 lr@lr.se www.lr.se
Lrarnas Riksfrbund r det akademiska frbundet som enbart organiserar
behriga lrare och studie- och yrkesvgledare. Med snart 90 000 medlem-
mar r vi ett av de strsta frbunden inom Saco.
2
0
1
3
-
0
4