Om Sverige

Om Sverige
Samhllsorientering p svenska
Om Sverige r den tredje upplagan av en bok om samhllsorientering fr ny-
anlnda. Upplagan r framtagen med anledning av det stora intresset fr tidigare
upplaga, som slts slut i tv omgngar.
Sedan den frsta december 2010 fnns en frordning som styr arbetet med
samhllsorientering fr nyanlnda (2010:1138) Frordningen anger att mlet
med samhllsorienteringen r att deltagarna utvecklar kunskap om:
1. De mnskliga rttigheterna och de grundlggande demokratiska
vrderingarna,
2. den enskildes rttigheter och skyldigheter i vrigt,
3. hur samhllet r organiserat och
4. praktiskt vardagsliv.
Frordningen anger ocks vad samhllsorienteringen ska innehlla. Boken Om
Sverige r framtagen med frordningen som grund.
I denna upplaga har vi valt att ta bort orden lttlst svenska i titeln efter-
som texten inte lngre passar under den defnitionen. I stllet kommer en
lttlst version av texten att tas fram och tillgngliggras digitalt p portalen
www.informationsverige.se. P portalen kommer det ven framver att
fnnas versttningar av boken p fera sprk. Sedan frra upplagan fnns ett
kompletterande referensmaterial riktat till samhllskommunikatrer och
anordnare av samhllsorientering. ven det fnns tillgngligt p nmnda portal.
Vissa ndringar i bokens upplgg och innehll har gjorts fr att stmma verens
med referensmaterialet. ndringar har ocks gjorts utifrn ndringar av faktiska
frhllanden samt utifrn synpunkter som kommit in till oss.
Bearbetningen av denna upplaga, liksom bearbetningen av upplaga tv,
har gjorts i samverkan mellan Gteborgs stad och Lnsstyrelsen i Vstra
Gtalands ln. Birgitta Guevara frn Lnsstyrelsen i Vstra Gtalands ln och
Jakob Sandahl frn Gteborgs Stad, Enheten fr samhllsorientering, har varit
huvudansvariga fr bearbetningen.
Den frsta upplagan av Om Sverige Samhllsorientering p lttlst
svenska togs fram av Gteborgs stad i augusti 2010. Bakgrundsmaterialet skrevs
av Elizabeth George, Sofa Hendriksen, Gran Hildn och Camilla Nslund.
Materialet togs fram i samverkan med Arbetsfrmedlingen, Frskringskassan,
NTF, Skatteverket samt Konsument Gteborg, Kretsloppskontoret, Milj-
frvaltningen, Park-och naturfrvaltningen och Vuxenutbildningsfrvaltningen
i Gteborgs Stad. Texten skrevs sedan om till lttlst svenska och redigerades av
Katrin Vivien, Gteborgs Stad.
Den andra upplagan av Om Sverige Samhllsorientering p lttlst
svenska togs fram i april 2011 och var en bearbetning av den ursprungliga
texten dr informationen omarbetades fr att stmma verens med
frordningen om samhllsorientering. Den lokala prgeln p materialet togs
ocks bort. Bearbetningen gjordes med std av Eva Telander, Make Sense
Communication.
Boken Om Sverige har tagits fram med frhoppning att ge std till landets
kommuner i arbetet med samhllsorienteringen, men framfr allt i frhoppning
att ge vrdefull information till mnniskor som kommer till Sverige.
Michael Ivarson Talieh Ashjari
Frvaltningsdirektr Mngfaldsdirektr
Social resursfrvaltning Enheten fr social hllbarhet
Gteborgs Stad Lnsstyrelsen Vstra Gtalands ln
Juli 2012 Juli 2012
Copyright: Gteborgs Stad och Lnsstyrelsen Vstra Gtalands ln
Grafisk form: Bianca Rsner, Mediakompetens & Maria Nobel, Lnsstyrelsen Vstra Gtalands ln
Omslagsfoto: Johan Ljungberg
Foto : Maria Nobel
Gteborgs Stad och Lnsstyrelsen Vstra Gtalands ln Om Sverige |
3
Innehll
1. Att komma till Sverige 7
Sverige ett invandrarland 8
Den svenska integrationspolitiken 11
Sveriges historia frn istid till modern tid 14
Sverige under 1900-talet 20
Finns det ngot typiskt svenskt? 22
Traditioner och hgtider i Sverige 24
2. Att bo i Sverige 31
Geograf, nringsliv och infrastruktur 32
Befolkning 36
Bostder och boende 38
Milj, natur och ekologisk hllbarhet 46
S fungerar din kommun 57
Att hantera ekonomin 63
Att leva med funktionsnedsttning 65
Skerhet 66
Gteborgs Stad och Lnsstyrelsen Vstra Gtalands ln 4 |
Om Sverige
3. Att frsrja sig och utvecklas
i Sverige 67
Arbetsmarknaden i Sverige 68
Arbetslshetsfrskringen 73
Att vara anstlld 74
Att ska arbete 77
Att starta eget fretag 82
Att betala skatt 83
Folkbokfring 85
Socialfrskringen 87
Utbildning fr vuxna 89
Yrkesutbildningar 92
Universitet och hgskola 94
Validering 95
Studiemedel 96
Fritids- och freningsliv 97
4. Individens rttigheter och
skyldigheter 103
Familj och individ 104
Jmlikhet och jmstlldhet 105
Skydd mot diskriminering 108
Barns rttigheter 110
Vld i nra relationer 111
5
5. Att bilda familj och leva
med barn i Sverige 115
Olika stt att leva ihop 116
Vrdnad av barn 119
Frldrarollen 120
Ekonomiskt std till familjer 122
Socialtjnstlagen 124
Barnomsorg 124
Grundskola 127
Gymnasium 129
Skolan och demokrati 130
6. Att pverka i Sverige 133
Demokratins bakgrund 134
Demokratins utveckling i Sverige 135
Det demokratiska systemet i Sverige 136
EU 140
Ofentlig frvaltning 141
Demokrati i vardagen 141
Politiska ider och partier 142
Roller och delaktighet i politiken 143
Rttsvsendet i Sverige 144
Domstolar 146
Ofentlighet och sekretess 149
Mutor och bestickning 150
Om Sverige
7. Att vrda sin hlsa i Sverige 151
Vad r hlsa? 152
Droger, alkohol och tobak 157
Hlso- och sjukvrd i Sverige 158
Vart ska du vnda dig? 160
Tandvrd 165
Om du inte r njd 166
8. Att ldras i Sverige 167
ldrande 168
Pensioner 168
ldreomsorg 170
Begravning 172
Arvsrtt 173
7
1. Att komma till
Sverige
Innehll
Sverige ett invandrarland
Den svenska integrationspolitiken
Sveriges historia - frn istid till modern tid
Sverige p 1900-talet
Finns det ngot typiskt svenskt?
Traditioner och hgtider i Sverige
Foto : Mikael Jnsson
Om Sverige
Medborgarskapsland Kvinnor Mn Totalt
Sverige 7 557 8 025 15 582
Irak 2 582 2 710 5 292
Polen 2 065 2 435 4 500
Afganistan 930 2 279 3 209
Somalia 1 390 1 612 3 002
Kina 1 486 1 350 2 836
Thailand 2 118 574 2 692
Danmark 1 111 1 484 2 595
Tyskland 1 165 1 190 2 355
Finland 1 259 1 009 2 268
vriga lnder 23 980 281 56 52 136
Totalt 45 643 50 824 96 467
Klla: SCB
Sverige ett invandrarland
Det bor i dag ungefr 9,3 miljoner personer i Sverige. Ungefr tv
miljoner personer bor i de tre strsta stderna i landet: Stockholm,
Gteborg och Malm. 14 procent av den svenska befolkningen r
fdd i ett annat land.
Mnniskor har alltid invandrat till Sverige. Sedan andra vrlds-
kriget har Sverige tagit emot ungefr 1 450 000 invandrare och
fyktingar.
P 1950- och 60-talet behvdes det arbetskraft i Sverige. Mnniskor
frn bland annat Skandinavien, Italien, Grekland, Jugoslavien och
Turkiet fyttade till Sverige fr att arbeta.
P 1980-talet skte mnniskor frn Sydamerika, Iran, Irak,
Libanon, Syrien, Turkiet och Eritrea asyl i Sverige. Senare kom
ocks mnniskor frn Somalia och stra Europa.
r 1999 bestmde Europeiska rdet att Europeiska Unionen, EU,
ska bygga upp en gemensam asyl- och migrationspolitik. r 2001
gick Sverige med i Schengensamarbetet. D ppnades grnserna
mellan 13 lnder i EU. Det ledde till att fer skte asyl i brjan
av 2000-talet.
Under 2000-talet har det kommit fer invandrare och fyktingar
till Sverige. r 2011 tog Sverige emot nstan 100 000 fyktingar
och invandrare frn ver 200 olika lnder. Den strsta gruppen var
svenskar som fyttade tillbaka till Sverige. Mnga kom ocks frn
Irak och Polen. De senaste ren har den strsta gruppen av
invandrare varje r varit tervndande svenskar.
Invandring efter de vanligaste medborgarskapslnderna 2011.
9
Bilden r frn Enheten
fr Samhllsorientering i
Gteborg.
Att anska om asyl
I den svenska utlnningslagen och i FN:s fyktingkonvention fnns
regler om rtten till asyl. FN:s fyktingkonvention kallas ocks
Genvekonventionen. Det r en internationell regel om hur FN:s
medlemslnder ska behandla fyktingar. Konventionen styr ocks
vem som kan kallas fykting.
I utlnningslagen fnns regler om asyl, uppehllstillstnd och
familjeterfrening.
Om du ska anska om asyl i Sverige ska du kontakta
Migrationsverket. Migrationsverket r en statlig myndighet som tar
hand om asyl, besk, bosttning och medborgarskap i Sverige.
Din anskan om asyl ska utredas i det frsta europeiska land du
kommer till. Migrationsverket tar fngeravtryck p alla asylskande
ver 14 r fr att kontrollera att Sverige r frsta land.
Uppehllstillstnd fr familjeanknytning
De festa invandrare fr uppehllstillstnd i Sverige fr att de har
familj hr. Om du vill fytta till Sverige och bo tillsammans med en
nra familjemedlem mste du ha uppehllstillstnd. Du kan f
permanent uppehllstillstnd (PUT) om du har familjeanknytning.
Permanent uppehllstillstnd betyder att du kan stanna i landet
p obestmd tid.
Om Sverige
Du har rtt att f uppehllstillstnd om du r gift, har ett
registrerat partnerskap eller r sambo med (bor tillsammans med)
ngon som bor i Sverige.
Du kan ocks f uppehllstillstnd om du tnker gifta dig eller bli
sambo med ngon som bor i Sverige. r du under 18 r har du rtt
att terfrenas med dina frldrar.
Fr att anska om uppehllstillstnd i Sverige ska du kontakta en
svensk ambassad eller ett konsulat i ditt hemland, eller i ett annat
land dr du bor. Den som ansker om uppehllstillstnd mste
sjlv lmna in sin anskan.
Det tar normalt ungefr sex mnader frn att du lmnat din anskan
p ambassaden eller konsulatet tills du fr besked.
Svenskt medborgarskap
Om du vill bli svensk medborgare mste du lmna in en anskan
till Migrationsverket. Vntetiden r mellan en och sju mnader.
Du som vill bli svensk medborgare mste ha fyllt 18 r och ha bott
i Sverige i ungefr fem r. Barn som r under 18 r kan bli svenska
medborgare tillsammans med en utlndsk pappa eller mamma.
EU-medborgarskap
Om du r medborgare i Schweiz eller i ett EU-/EES-land kan du
resa fritt inom Europeiska unionen, EU. I dag har 22 av EU:s 27
medlemslnder ett Schengenavtal. Det betyder att EU-
medborgare kan resa fritt ver de hr lndernas grnser.
Om du r medborgare i ett land utanfr EU, ett tredjeland, kan du
ocks resa fritt mellan lnderna som fljer Schengenavtalet. Men
du kan bara resa i hgst tre mnader.
Arbetstillstnd
Ett arbetstillstnd r ett beslut av Migrationsverket som ger en
utlndsk medborgare rtt att arbeta i Sverige. Nordiska med-
borgare, EU/EES- medborgare, schweiziska medborgare och deras
familjemedlemmar behver inte ska. Personer som varit bosatta i
ett annat EU-land under fem r behver inte heller ska arbets-
tillstnd.
Alla andra utlndska medborgare som vill arbeta i Sverige mste ha
arbetstillstnd. En egen fretagare behver inte arbetstillstnd men
mste ha uppehllstillstnd.
Foto: Colourbox
11
Alla mnniskor som r
en del av samhllet har
rtt att behlla sin kultur
och sitt stt att vara. I det
svenska samhllet ska
alla mnniskor ha rtt att
vara olika.
Den svenska integrations-
politiken
Den svenska regeringen vill att alla ska vara en del av samhllets
gemenskap oavsett var de r fdda och vilken etnisk bakgrund de
har. I Sverige har arbetsmarknadsdepartementet ansvar fr
integrationspolitiken.
Regeringen vill ocks ge extra std till nyanlnda invandrare under
de frsta ren i Sverige. Mnniskor som har kommit till Sverige
ska ges mjlighet att lra sig det svenska sprket s att de blir mer
sjlvstndiga och kan f ett arbete. I de olika delarna av Sverige
(lnen) arbetar lnsstyrelserna fr integration.
Etablering av nyanlnda flyktingar
Det fnns vissa srskilda rttigheter som gller fr dig som har fyllt
20 r (men inte 65 r) och har uppehllstillstnd som fykting,
Fr arbete lngre n tre mnader behvs det ocks uppehlls-
tillstnd. Anskan om uppehlls- och arbetstillstnd ska gras frn
hemlandet.
Vad r integration?
Integration handlar om att knna tillhrighet i samhllet. Det
betyder att alla ska knna sig som en del av det svenska samhllet.
Foto: Colourbox
Om Sverige
Etableringslotsen kan
hjlpa dig p vgen mot
eget arbete.
kvotfykting, skyddsbehvande eller r anhrig till ngon av dessa.
D har du till exempel rtt till en etableringsplan och etablerings-
ersttning. Om du har fyllt 18 r (men inte 20 r) och saknar frldrar
i Sverige har du ocks rtt till hjlp. En nyanlnd person r en
fykting eller invandrare som r ny i Sverige.
Etableringsplan
Arbetsfrmedlingen r en av de myndigheter som hjlper nyanlnda
fyktingar och invandrare att komma in i samhllet. Om du tillhr
gruppen som har rtt till en etableringsplan fr du prata med en
person, en etableringshandlggare, p Arbetsfrmedlingen om vad
som behvs fr att du ska kunna brja ska arbete. Du skriver en
etableringsplan tillsammans med din etableringshandlggare.
En etableringsplan r ett papper dr du skriver ner dina tankar och
planer om din framtid i Sverige.
I etableringsplanen kan ni till exempel skriva in svenska fr
invandrare (sf), samhllsorientering, validering av utbildning och
yrkeserfarenheter och praktik. De aktiviteter ni skriver in i
etableringsplanen ska fylla hela dagarna (heltid) och hlla p i hgst
tv r. Syftet r att du s snabbt som mjligt ska lra dig svenska
och hitta ett arbete fr att klara din frsrjning.
Foto: Colourbox
13
Etableringslotsen
Du som r nyanlnd fykting kan ocks ha kontakt med en
etableringslots. Etableringslotsen ska hjlpa dig p vgen mot ett eget
arbete.
Etableringsersttning
Etableringsersttningen r pengar du fr nr du fljer din
etableringsplan. Om du har barn kan du ocks f etableringstillgg.
Etableringsersttningen r lika fr alla, oavsett var du bor. Fr att
f hela ersttningen mste du flja aktiviteterna i etableringsplanen
p heltid. Du som har rtt till etableringsersttning kan ven f
bostadsersttning om du bor ensam i en egen bostad.
Flytten kan vcka starka knslor
Att fytta till ett nytt land r en stor hndelse i en mnniskas liv.
Du kanske har frlorat ditt hem, pengar, nra vnner och
slktingar i ditt hemland. Det kan komma mnga olika knslor
och reaktioner i en sdan situation. Du kanske inte kan leva det
liv som du r van vid. Arbetet och utbildningen som du hade frut
kanske inte passar i Sverige.
Den frsta tiden i det nya landet knns ofta spnnande. Sedan kan
det dyka upp problem som kanske r svra att lsa. Efter allt som
har hnt kan det knnas svrt med nya bekymmer. Det kan leda
till en kris.
Alla reagerar olika p kriser. En del mnniskor vill vara ensamma.
En del knner skuld. Mnga fr problem med hlsan och blir
sjuka. Efter en tid mr de festa mnniskor bttre och accepterar
att de mste brja om p nytt i det nya landet. De brjar se ljusare
p framtiden.
Till sist kan mnga som har bytt land knna sig mer kloka och
vuxna n frut. De ser att det fnns mycket bra i det nya landet.
De kanske har blivit mer ppna och kan frst hur andra
mnniskor har det.
Om Sverige
Sveriges historia
frn istid till modern tid
Forntiden
Forntid r en tid fr mycket lnge sedan. Den kallas ocks fr-
historisk tid.
Fr 15 000 r sedan var hela Sverige tckt av is. Denna tid kallas
istiden. 3 000 r senare hade isen frsvunnit frn sdra Sverige och
det kom vxter, djur och mnniskor. Mnniskorna levde p att jaga,
fska och samla vxter som gick att ta.
Fr ungefr 6 000 r sedan brjade mnniskorna i Sverige lra sig
odla vxter och fda upp djur. De brjade anvnda verktyg av sten
och tr. Denna tid kallas drfr stenldern.
Foto: Anna Danielsson
Stadsmuseet i Gteborg
fnns i Ostindiska kom-
paniets gamla byggnad.
15
P bilden syns en bt som
r byggd som btarna p
Vikingatiden.
Medeltiden
Innan kristendomen kom till Sverige trodde mnniskorna p fera
gudar. De mest knda gudarna r Oden, Tor och Freja. Detta kallas
asatro. Nr kristendomen kom till Sverige frndrades samhllet.
Sverige fck sin frsta kristna kung, Olof Sktkonung,
omkring r 1000.
Under 1200-talet hnde det mycket. Jordbruket och handeln blev
mer organiserad. Nya stder byggdes upp. Sverige delades in i
landskap. Varje landskap hade sin lag. Frst fanns bara muntliga
lagar som inte var nedskrivna. De frsta skrivna lagarna kom p
1200-talet.
Ungefr 1 500 r fre vr tiderkning brjade mnniskorna i
Sverige tillverka saker av metaller och brons. Denna tid kallas
bronsldern. Nu brjade mnniskorna kpa och slja saker inom
Europa.
Ungefr 500 r fre vr tiderkning brjade mnniskorna i Sverige
anvnda saker av jrn. Denna tid kallas jrnldern.
Vikingatiden
Tiden frn 800-talet till mitten av 1000-talet kallas vikingatiden.
Vikingarna var mnniskor som var duktiga p att bygga btar och
vana att segla p havet. De var ocks bra p att kriga och handla
med andra lnder. Vikingarna tog drfr makten i mnga lnder i
norra Europa.
Foto: Colourbox
Om Sverige
Under medeltiden utvecklades den svenska riksdagen som beslutar
om landets lagar. Riksdagen delades in i fyra delar: adel, prster,
borgare och bnder. Det fanns bara mn i riksdagen. Kvinnorna
fck inte vara med frrn p 1900-talet.
Adeln var en grupp mnniskor som hade ftt makt och rttigheter
i arv. Prsterna hade ftt mycket makt ver befolkningen och gde
20 procent av Sveriges bsta mark. Borgarna styrde ver handel
och hantverk i stderna. Storbnderna styrde ver livet p lands-
bygden. Bnderna levde p landet dr de arbetade med att odla
jorden och fda upp djur.
Nordisk union
Under senare delen av medeltiden kmpade Danmark, Norge och
Sverige om vem som skulle ha makten i Norden. r 1397 skrev de
nordiska lnderna p ett avtal som brukar kallas Kalmarunionen.
Med Kalmarunionen blev alla lnderna ett enda land.
Stormaktstid
Under 1500-talet hnde det viktiga saker i vrlden. Columbus reste till
Amerika. Gutenberg uppfann boktryckarkonsten. Pven, som leder
den katolska kyrkan frn Rom, frlorade kontrollen ver en stor
del av sin kyrka.
Mnga i Sverige var missnjda med hur unionen styrdes av den
danske kungen. Stockholms blodbad r en knd hndelse d den
danske kungen hgg huvudet av 100 adelsmn i Stockholm. Efter
blodbadet gjorde svenskarna uppror. Det var Gustav Vasa som
samlade en svensk arm och tog makten frn den danske kungen.
Foto: Colourbox Historiska hus.
17
Sedan blev Gustav Vasa kung den 6 juni r 1523. Det blev fred
i Sverige. Den 6 juni r ocks Sveriges nationaldag.
Nr Gustav Vasa var kung frndrades kyrkan. Den hade varit
katolsk och blev nu protestantisk. Den svenska kyrkan pverkades
av prsten Martin Luther frn Tyskland. Kyrkan fck lmna
mycket mark ifrn sig och mste betala skatt till staten. Samtidigt
fck riksdagen mer makt.
Frn mitten av 1500-talet till brjan av 1700-talet var Sverige med
i fera krig runt stersjn. stersjn var ett av vrldens viktigaste
hav fr handel. Krigen handlade om att ha kontroll ver stersjn.
Sverige krigade med Danmark, Ryssland, Polen och Tyskland och
fck kontroll ver stora delar av stersjn. I mitten av 1600-talet
fck Sverige stora delar av norra Tyskland och Polen. Sverige blev d
en stormakt.
Frutom den yta som Sverige har i dag hrde Finland, Estland,
Lettland och delar av Ryssland och Tyskland till Sverige. Senare
tvingades Sveriges kung Karl XII lmna ifrn sig omrdena utanfr
det som nu r Sverige eftersom han frlorade fera krig.
r 1721 var det fred i Sverige igen och landets tid som stormakt
ver stersjn var frbi.
Foto: Lennart Haglund
Stora slottskket p
Lck slott. Kket r frn
1600-talet.
Om Sverige
Sverige under 1700-talet
P 1700-talet, upplysningstiden, fck mnniskorna i Europa bttre
ekonomi. Mnga lrde sig lsa. Det var inte lngre sjlvklart att
kungar, prster och adel skulle bestmma. Det ledde till fera
revolutioner. Den mest knda r franska revolutionen r 1789.
r 1771 blev Gustav III kung i Sverige. Han gjorde en statskupp
r 1772 dr han frskte f mer makt s att han kunde styra
landet sjlv. Gustav III skts till dds p en maskerad den 16 mars
r 1792.
Sverige p 1800-talet
Gustav IV Adolf var kung i Sverige mellan ren 1796 och 1809.
Under hans tid var Sverige i krig med Ryssland. Gustav IV Adolf
frlorade kriget och Sverige fck lmna Finland till Ryssland. Frn
denna tid (1815) har det varit fred i Sverige.
Karl XIII blev kung efter Gustav IV Adolf. Riksdagen skapade vid
denna tid Sveriges grundlagar. De blev fyra stycken:
Regeringsformen med regler fr hur svenska staten

ska vara organiserad.
Successionsordningen som sger hur tronen ska rvas.
Tryckfrihetsfrordningen som skyddar det fria ordet

i tryckt form.
Riksdagsordningen som bestmde att riksdagen skulle

innehlla de fyra stnden adel, prster, borgare och bnder.
Karl XIII fck inte ngra barn som kunde rva tronen. D blev frans-
mannen Jean Baptiste Bernadotte kung i Sverige. Han byggde en
union mellan Sverige och Norge som hll i nstan 100 r. r 1865
frsvann riksdagens fyra stnd (adel, prster, borgare och bnder).
Riksdagen fck istllet tv avdelningar som kallades kammare.
Under 1800-talet kade befolkningen i Sverige. I brjan av
1800-talet hade landet 2,4 miljoner invnare och r 1900 5,1
miljoner. kningen ledde till att mnga mnniskor mste ska
arbete p andra platser n dr de bodde. Mnga fyttade till
stderna och till Amerika. Mellan ren 1865 och 1914 fyttade
nstan en miljon svenskar till Amerika.
19
Industrialisering
Industrierna kom senare till Norden n till mnga andra lnder
i Europa. Vid mitten av 1800-talet levde fortfarande de festa
svenskar p jordbruk. P 1860-talet brjade Sverige bygga jrn-
vgar. Tack vare jrnvgen kunde svenskarna slja tr och jrn till
andra lnder. Stora industrier byggdes upp och arbetet gick fortare
med hjlp av nya maskiner.
Foto: Colourbox Vvstol
Om Sverige
Sverige under 1900-talet
Demokrati infrs
I brjan av 1900-talet fortsatte mnniskorna att fytta frn landet
till stderna. Bnderna blev frre och antalet arbetare blev fer.
Fler mnniskor ville f rtt att rsta i valen. r 1907 fck alla
mn ver 24 r rstrtt.
I slutet p 1800-talet startades stora fackliga organisationer.
Organisationerna ville frbttra arbetarnas villkor och hja
arbetarnas lner. Ibland lyckades de. Men de fck kmpa och det
blev ofta strejk. r 1909 blev det storstrejk. Ungefr 300 000
arbetare strejkade.
Frsta vrldskriget och mellankrigstiden
Vid frsta vrldskrigets brjan skrev de nordiska lnderna under ett
avtal om att vara neutrala och inte ta stllning i kriget.
r 1919 fck kvinnor rstrtt i Sverige. r 1931 kom den
ekonomiska depressionen till Sverige. Depressionen startade med
en kris p brsen i New York i USA r 1929 och spred sig sedan
ver vrlden. Krisen ledde till arbetslshet, strejker och demonstra-
tioner. Under denna tid fck Sverige en bttre arbetslshets-
frskring och rtt till semester. Pensionrerna fck bttre
pensioner.
Bttre villkor fr kvinnor
Under 1930-talet blev livet bttre fr kvinnor med barn. Detta
hnde fr att den svenska regeringen ville att det skulle fdas fer
barn i landet. Kvinnor som hade barn fck hlsovrd och mer
pengar. De behvde inte betala nr de skulle fda barn p
sjukhus. Det byggdes barnavrdscentraler och bttre bostder fr
familjer med barn. Arbetsgivare fck inte lngre avskeda gravida
kvinnor. Det blev ocks tilltet att bertta om och slja
preventivmedel.
Andra vrldskriget
Andra vrldskriget brjade r 1939. Under kriget ddade Hitler
och nazisterna ver fem miljoner judar och 100 000-tals romer,
kommunister, homosexuella och personer med funktionsnedstt-
ning. Nr andra vrldskriget brjade skrev Sverige under ett avtal
om att landet skulle vara neutralt och inte ta stllning i kriget.
Sverige hjlpte fyktingar frn Danmark, Norge och de baltiska
staterna. Sverige tog emot 7 500 danska judar som annars skulle
skickats till Tyskland.
21
Innan kriget slutade rddades 10 000-tals fngar ur de tyska
koncentrationslgren tack vare den svenske greven Folke
Bernadotte och hans vita bussar.
Sveriges neutralitet har ftt kritik. Sverige lt nazisterna trans-
portera soldater och vapen genom landet.
Efterkrigstiden
Efter andra vrldskriget delades Europa in i tv delar, steuropa
och Vsteuropa. steuropa hamnade under kommunistisk makt
och dr bestmde Sovjetunionen mest. Vsteuropa och USA
startade NATO som var en militr organisation som skulle frsvara
Vsteuropa mot kommunismen. De hot som fanns mellan den stra
och den vstra sidan kallades fr det kalla kriget. Delningen fanns
kvar nda till r 1989.
Efter andra vrldskriget brjade Sverige arbeta mer med inter-
nationella frgor och gick med i Frenta Nationerna, FN.
Berlinmuren Foto: Colourbox
Om Sverige
Sverige r 1960 till r 2000
Under 1960-talet fck Sverige bra ekonomi. Barnomsorg, sjukvrd
och vrd fr de ldre byggdes ut. Anstllda fck rtt till fyra veckors
semester. Sverige blev ett modernt land som kunde ge medborgarna
ett bra liv. Det fanns trygghet och mjligheter att f mat, bostad
och arbete. Denna trygghet brukar kallas den svenska vlfrden.
r 1974 kom en ny lag som bestmde att all ofentlig makt
ska komma frn folket. Kungen skulle fortfarande vara landets
hgsta chef, statschef, men allt politiskt arbete grs av regeringen
och riksdagen.
Carl XVI Gustav blev den frste svenske kungen efter den nya
lagen. r 1980 ndrades ocks lagen s att en kvinna kan ta ver
tronen. Det betyder att prinsessan Viktoria blev tronfljare istllet
fr hennes yngre bror Carl Philip.
r 1979 hjdes priset p olja. Det var lnderna i Opec
(Organization of the Petroleum Exporting Countries) som hade
beslutat det. Nr oljan blev dyrare blev det ekonomisk kris bland
lnderna i vst.
r 1986 blev Sveriges statsminister Olof Palme mrdad. Mrdaren
r fortfarande oknd.
Brjan av 1990-talet var en orolig tid i Europa. Sverige hamnade
i en bank- och pengakris. Mnga frlorade sitt arbete. Mnga
fretag frsvann. Statens ekonomi blev smre.
r 1994 bestmde svenska folket i en folkomrstning att Sverige
skulle g med i Europeiska Unionen, EU.
Finns det ngot typiskt
svenskt?
Svensk etnicitet
Etnicitet handlar om att hra till en viss grupp som kommer frn
samma plats. Etniska svenskar kommer frn de germanska folken.
Germanerna blev en etnisk grupp i Nord- och Mellaneuropa cirka
500 r fre vr tiderkning.
23
Kulturer frndras hela tiden. Den r ocks olika fr olika
grupper. Det som kan ses som svenskt fnns ocks i andra kulturer,
till exempel att tycka om naturen.
Det svenska sprket
Svenskan r ett sprk som pratas av ungefr tio miljoner mnniskor.
Det talas mest i Sverige, men ocks i delar av Finland. Det svenska
sprket liknar norska och danska. De festa mnniskor i Sverige,
Norge och Danmark kan frst varandras sprk.
Svenskar och religion
Sverige r ett av de mest sekulariserade lnderna i vrlden. Ett
sekulariserat land r ett land som inte lngre r speciellt religist.
Trots det bygger det svenska samhllet p kristna vrderingar. En
vrdering r en uppfattning om vad som r rtt och riktigt i livet.
Mnga av Sveriges ceremonier och hgtider kommer ocks frn
religionen, till exempel konfrmation, dop och begravning.
Ungefr 70 procent av alla svenskar tillhr den kristna Svenska
kyrkan. Men det r ganska f som regelbundet frar gudstjnst i
kyrkan. 60 procent av de barn som fds i Sverige dps i Svenska
kyrkan. ver hlften av svenskarna vljer att gifta sig utanfr
Svenska kyrkan. Ungefr 80 procent av begravningarna sker i
kyrkan.
Fastn mnga i Sverige inte r religisa har de festa ngon form av
tro. De kan till exempel tro p rttvisa, demokrati eller p
mnniskans lika rttigheter. Krleken till naturen r en annan
viktig del av den svenska vrdegrunden eller tron.
Foto: Colourbox Handmlade trskor.
Om Sverige
Svenskar och alkohol
P mitten av 1800-talet drack varje svensk ungefr 50 liter sprit
varje r. Det var vanligt att dricka sprit varje dag. Mnga
mnniskor sg att alkoholen gjorde mycket skada. De arbetade
tillsammans fr att andra inte skulle dricka s mycket alkohol. De
bildade ngot som kallas nykterhetsrrelsen. Sedan den tiden har
alkoholen varit en viktig politisk frga i Sverige.
Svenskar och tiden
I Sverige r det viktigt att komma i tid. Om du har bestmt att
trfa en person klockan 14.00 s rknar han eller hon med att du
kommer klockan 14.00.
Traditioner och hgtider
i Sverige
En tradition r ngot som man brukar gra och som terkommer
regelbundet. En hgtid r en speciell och viktig hndelse som
fras ofta, till exempel psk. Mnga traditioner och hgtider som
fras i Sverige kommer frn religionen. En del traditioner har en
kristen bakgrund. En del kommer frn den tid d mnniskorna
i Sverige hade fera gudar, till exempel Tor och Oden. I dag r
religisa traditioner och hgtider framfr allt helger d familj
och vnner trfas.
Ngra viktiga traditioner
Januari
Nyrsdagen den 1 januari r en helgdag. Det betyder att de festa
mnniskor r lediga frn sina arbeten. Kvllen fre r det nyrs-
afton. D frar mnga i Sverige att det nya ret brjar.
Februari
I februari har den svenska skolan februarilov eller sportlov. D
r barnen lediga frn skolan i en vecka. I februari eller mars ter
mnga i Sverige semlor. Det r en bulle med mandelmassa och
grdde. Det r en tradition frn den tid d mnniskor fastade i
Sverige. Innan fastan brjade t man fet mat. Den som fastar ter
ingenting alls under en viss tid, till exempel av religisa skl.
25
Mars och april
Psken fras ngon gng i mars eller april mnad. Psken r en
kristen hgtid. D fras minnet av Jesus dd och uppstndelse.
Psken r i dag en hgtid som de festa i Sverige frar tillsammans
med vnner och familj.
Frr i tiden var det vanligt att fasta 40 dagar fre psk. Nr psken
kom frade mnniskor att fastan var slut. D brukade man till
exempel ta gg. Drfr ter svenskarna fortfarande mycket gg
under psken.
Under psken har barnen ledigt en vecka frn skolan. Det kallas
psklov. Fre psk klr mnga barn ut sig till pskkringar. De
knackar p mnniskors hus och nskar glad psk.
Under psken stller mnga svenskar fram gula kycklingar, gg
och pskris. Pskris r oftast kvistar frn bjrk. I riset stter man
fdrar av olika frger.
Den 30 april r det valborgsmssoafton. D hlsas vren
vlkommen. P mnga platser tnder man stora eldar och sjunger
snger om vren.
Maj
Den 1 maj r en hgtid fr arbetarna. Den har frats sedan
1800-talet i mnga lnder. Frsta maj r en helgdag, de festa r
lediga och skolor stngda. Mnga mnniskor demonstrerar fr
arbetarnas rttigheter. Kristi himmelsfrdsdag kommer 39 dagar
Under psken stter
mnga fram pskris.
Foto: Colourbox
Om Sverige
P midsommarafton r det fest och man trfar slkt och vnner.
efter pskdagen. Den fras till minnet av nr Jesus lmnade jorden
efter sin dd. Kristi himmelsfrdsdag r en helgdag. De festa r
lediga frn arbetet och mnga afrer r stngda.
Tio dagar efter Kristi himmelsfrdsdag kommer pingsten. Det r
en kristen hgtid. Det r vanligt att gifta sig under pingsten.
Juni
Den 6 juni r Sveriges nationaldag och en helgdag. P national-
dagen har en del mnniskor p sig nationaldrkt. Den ser olika
ut beroende p vilket landskap man kommer ifrn.
I brjan av juni brjar barnens sommarlov. Innan sommarlovet
brjar hlls en avslutning i skolan. Nr barnen r sm brukar
frldrarna vara med.
Midsommarafton fras alltid p en fredag och r en populr helg.
Midsommar frades lngt innan Sverige blev kristet. Festen hlls
under rets lngsta dag fr att f en bra skrd. P midsommar-
afton brukar man dansa runt en midsommarstng. Det r en stng
som r kldd med lv och kransar av blommor. Mnga har ocks
kransar av blommor i hret. P midsommar brukar man ta sill,
lax, frsk potatis och jordgubbar.
Foto: Colourbox
27
Juli och augusti
I Sverige har mnga mnniskor semester i juli och augusti.
Omkring den 20 augusti brjar skolorna igen. I slutet av augusti r
det vanligt att g p krftskiva. Det r en fest dr man ter kokta
krftor. Ofta dricker man ett litet glas sprit till. Det kallas nubbe
eller snaps. Samtidigt brukar man sjunga snger som kallas nubbe-
visor eller snapsvisor.
September och oktober
Det fnns inga viktiga hgtider i september. I slutet av oktober eller
brjan av november har skolorna stngt och barnen r lediga i en
vecka. Det kallas hstlov.
31 oktober r det halloween. D brukar barnen kl ut sig och
knacka p i husen fr att be om godis. Mnga kper pumpor och
stter ljus i dem. Halloween r en ganska ny tradition i Sverige.
Traditionen kommer frn Storbritannien.
November
Alla helgons dag fras p en lrdag mellan den 31 oktober och den
6 november. Alla helgons dag r en kristen hgtid dr man tnker
p de dda. Mnga i Sverige gr till dda slktingars och vnners
gravar fr att tnda ljus.
Midsommar p Ns. Foto: Bianca Rsner
Om Sverige
Tomtar och pepparkakshus hr julen till.
December
December r julens mnad. Julen r en kristen hgtid som fras till
minnet av att Jesus fddes.
Den 13 december r Luciadagen. Lucia var en kristen jungfru frn
Italien som ddades och blev martyr. I Sverige fras Luciadagen
fr att ljuset ska komma tillbaka efter vintern. Barnen i skolor och
frskolor har vita klnningar och sjunger srskilda snger om Lucia
och julen.
Ngra dagar fre julafton stnger skolorna. Det blir jullov och
barnen r lediga fram till i brjan av januari.
Den 24 december r det julafton. Fr de festa i Sverige r julen en
hgtid nr man r ledig och frar med familjen. Man ter srskild
julmat, till exempel sill, rkt lax, potatis, skinka, kttbullar, prins-
korvar och risgrynsgrt. Man delar ut presenter (julklappar).
Mnga familjer har julgran. I granen hnger man ljus, kulor och
glitter. Under granen brukar man lgga julklapparna.
Den 6 januari kommer trettondagen som r en helgdag. Den 13
januari r julen slut och d brukar man plocka bort alla julsaker
och slnga julgranen.
Foto: Colourbox
29
Fler hgtider
Det fnns fer hgtider i Sverige. En del fras vid vissa tidpunkter i
mnniskors liv. Andra har fljt med mnniskor som har fyttat till
Sverige. Hr r tv exempel p hgtider som ocks fras i Sverige
Ramadan
Ramadan r den muslimska fastan som varar i en mnad. Vuxna
muslimer som fastar fr d inte ta, dricka, rka eller ha sex frn
det att solen gr upp tills solen gr ner. Ramadan avslutas med en
stor fest, id al-ftr. Kvinnor som r gravida eller ammar ska inte
fasta. Det inte r bra fr mamman och barnet. Den som r
gammal och sjuk br ocks lta bli att fasta.
Nouruz
Nouruz r ett nyrsfrande hos till exempel perser, kurder och
afghaner. I Sverige kallas ofta nouruz fr det persiska eller kurdiska
nyret. Med nouruz vlkomnas vren. Hgtiden brukar hllas vid
vrdagjmningen. Nr det r vrdagjmning r dagen och natten
lika lnga. Det brukar vara i slutet p mars. Nouruz hller p i 18
dagar med fest, mat och gldje. Man tnder ocks sm brasor som
man hoppar ver.
Hgtider som firas under livet
Dop
I Sverige dps ungefr 60 procent av alla barn i kyrkan. Det r
ocks vanligt att frldrar ger barnet namn vid en fest. Det kallas
en namngivningsceremoni. Vid dop eller namngivningsceremonier
har de festa en fest i hemmet fr slkt och vnner. Gsterna
brukar ge barnet en present som minne.
Konfirmation
En konfrmation r en ceremoni i kyrkan. Konfrmationen r en
bekrftelse av dopet. De festa r 14 r nr de konfrmerar sig.
Frr var det vanligare att ungdomar konfrmerade sig n i dag.
Konfrmationen avslutas med en ceremoni i kyrkan. Sedan har
de festa familjer en fest fr slktingar och vnner. Den som
konfrmeras brukar f presenter.
Om Sverige
Brllop
Mnga av de som gifter sig har en fest fr slkt och vnner.
Gsterna brukar vara med vid vigseln. Efter vigseln blir det middag
och fest med dans. Brllopsparet brukar f presenter av gsterna.
Fdelsedagar
Mnga i Sverige frar sin fdelsedag. Barn som fyller r brukar ha
fest (kalas) fr sina vnner. P kalas brukar barnen leka, ta trta
och fdelsedagsbarnet fr presenter.
Vuxna som fyller r fras ocks. Nra vnner och slktingar brukar
ge presenter till den som fyller r. Mnga frar extra mycket nr de
fyller ett jmnt tal, till exempel 50 r.
Begravning
Nr ngon dr brukar det bli begravning i en kyrka eller i ett
kapell. Ett kapell r en liten byggnad eller rum som kan anvndas
istllet fr en kyrka.
Brllop Foto: Colourbox
31
2. Att bo i Sverige
Innehll
Geografi, nringsliv och infrastruktur
Befolkning
Bostder och boende
Milj, natur och ekologisk hllbarhet
S fungerar din kommun
Att hantera ekonomin
Att leva med funktionsnedsttning
Skerhet
Typiskt svenskt landskap Foto: Maria Nobel
Om Sverige
Karta ver Sverige och dess grannlnder
Geografi, nringsliv och
infrastruktur
Sverige ligger i norra Europa p den stra delen av den
Skandinaviska halvn. Sverige r en del av omrdet Norden.
Sverige r ett stort och avlngt land. Det r 1 600 kilometer frn
norr till sder, 500 kilometer frn vster till ster. Den totala ytan
r 450 000 km.
Sverige delas in i tre delar: Gtaland i sder, Svealand i mitten och
Norrland i den norra delen av landet.
Sverige delas ocks in i 25 landskap och 21 ln.
Foto: Colourbox
33
Foto: Maria Nobel
Kommuner
Lnen r uppdelade i 290 kommuner som sjlva bestmmer
mycket. De tre strsta kommunerna r Stockholm, Gteborg och
Malm.
Natur och klimat
Naturen och vdret i Sverige skiljer sig mycket frn norr till sder.
Naturen vxlar mellan skog och krar, kust och fll.
Sverige har fyra rstider: vr, sommar, hst och vinter. Vdret i
Sverige pverkas av Golfstrmmen i Atlanten. Det r drfr
varmare i Sverige n i andra lnder i norr.
I de norra delarna av landet r vintrarna mrka, lnga och kalla.
Under sommaren har de delar som ligger norr om polcirkeln
midnattssol. Det betyder att solen aldrig gr ner.
Sveriges hgsta berg heter Kebnekaise och r 2 117 meter ver havet.
I de norra delarna av Sverige fnns det fll, skogar och sjar. Flera
av Norrlands foder anvnds fr att f ut energi genom vattenkraft.
I mitten av Sverige fnns det mycket mark och skog. Hr ligger tre
stora sjar: Vnern, Vttern och Mlaren.
I sdra Sverige fnns det mycket jordbruk och sltter. P vstkusten
och stkusten fnns mnga vackra ar och kuststrckor. De strsta
arna heter land och Gotland och ligger p stkusten nedanfr
Stockholm.
Jordgubbar
Om Sverige
Naturtillgngar
Ungefr 7,5 procent av jorden i Sverige anvnds till jordbruk.
Mindre n fem procent av befolkningen arbetar med jordbruk i
dag.
I dag odlas mest spannml, fodervxter, potatis, oljevxter och
sockerbetor. En viktig del i det svenska jordbruket r produktion
av mjlk.
Mer n hlften av Sveriges mark tcks av skog, mest tall och gran.
Energin el och vrme kommer frn vattenkraft, krnkraft och
importerad olja. Man anvnder ocks en del vindkraft.
Nringsliv
Fr Sverige har handeln med andra europeiska lnder alltid varit
viktig. Nr Sverige brjade f stora industrier p 1900-talet kade
ocks frsljningen till andra lnder. Sverige slde mycket tr,
papper, stl och jrn. Lite senare p 1900-talet brjade Sverige slja
mer tillverkade varor som bilar, telefoner, lastbilar, kullager och
olika maskiner. I dag tillverkas inte lika mnga varor i Sverige.
Varorna tillverkas ofta i andra lnder men sljs av svenska fretag,
till exempel mbler och klder. Det fnns ocks mnga nya svenska
fretag inom telekommunikation och IT.
Infrastruktur
Sverige har ett stort vgnt, framfrallt i omrden dr det bor
mnga mnniskor. Det fnns mest jrnvg runt Stockholm,
Gteborg och i sdra Sverige. I norra Sverige fnns det inte s
mnga jrnvgar. Dr r det vanligare att resa med buss eller egen
bil. Den som ska resa lngt i landet tar kanske fyg. Det fnns
fygplatser vid de festa strre stder. Arlanda utanfr Stockholm
r den strsta fygplatsen i landet. Mnga i sdra Sverige anvnder
fygplatsen i Kpenhamn, i Danmark.
35
Foto: Colourbox resundstg
Om Sverige
Befolkning
Under de senaste rtiondena har Sveriges befolkning kat. Det
beror p kad invandring och p att mnniskor lever lngre.
Kvinnor blir i genomsnitt 83 r och mn 79 r.
Den strsta delen av befolkningen i Sverige bor i stder.
Befolkningen p landsbygden minskar.
Sveriges nationella minoriteter och
minoritetssprk
De fem erknda nationella minoriteterna i Sverige r judar, romer,
samer, sverigefnnar och tornedalingar.
De historiska minoritetssprken r jiddisch, romani chib, samiska,
fnska och menkieli.
Montage: Maria Gransson
37
Gemensamt fr minoritetsgrupperna r att de har befolkat
Sverige under lng tid samt att de utgr grupper med en uttalad
samhrighet. De har ven en egen religis, sprklig eller kulturell
tillhrighet och en vilja att behlla sin identitet.
Samerna r Sveriges enda erknda urfolk. De bor i Sverige, Norge,
Finland och Ryssland. Det fnns ungefr 20 000 samer i Sverige.
Samerna har traditionellt arbetat med att fda upp renar och med
jakt, fske och sljd.
Regeringen arbetar fr att strka de nationella minoriteternas
mnskliga rttigheter.
Renar Foto: Colourbox
Om Sverige
Bostder och boende
I en del kommuner r det ganska ltt att hitta lgenheter i andra r
det svrt. I mnga kommuner behvs det framfr allt fer hyres-
lgenheter.
Att hitta bostad i och omkring stora stder
I och omkring stora stder r det mycket svrt att hitta hyres-
lgenheter. Vissa stadsdelar r mycket populra. Drfr r det extra
svrt att hitta bostad i dessa omrden.
Mnga nyanlnda invandrare vljer att bo i de stora stderna. I
dessa stder fnns det ocks studenter som behver bostad. Det r
vanligt att bli inneboende eller hyra lgenhet i andra hand.
Det kan vara lttare att hitta en lgenhet utanfr de stora stderna.
Oftast fnns det bra tg och bussar fr den som vill resa in till den
stora staden.
Olika stt att bo hyresrtt, bostadsrtt
och gandertt
Det fnns olika stt att bo i lgenhet eller i hus. Du kan hyra en
lgenhet av en hyresvrd. Det kallas hyresrtt. Du kan kpa en
lgenhet. Det kallas bostadsrtt. Om du kper ett hus kallas
det gandertt.
Foto: Colourbox Hyreshus
39
Hyresrtt
Om du bor i en hyresrtt hyr (lnar) du lgenheten av en hyres-
vrd. Hyresvrden ger huset och r oftast ett fretag. Fretaget
kan vara gt av personer eller av en kommun.
Som hyresgst behver du inte betala om till exempel kylskp eller
frys gr snder. Nr ngot gr snder i lgenheten ska hyresvrden
reparera det.
Om du har ett frstahandskontrakt p en lgenhet har du rtt att
bo i lgenheten s lnge du vill. Nr du vill fytta mste du oftast
fortstta betala hyra i tre mnader. Det kallas uppsgningstid.
Om du har ett frstahandskontrakt p en lgenhet kan du byta
din lgenhet till en annan. Din hyresvrd mste frst godknna
bytet. Hyresvrden bestmmer ocks om lgenheten eller huset
(fastigheten) ska renoveras. Om du vill renovera lgenheten dr du
bor mste hyresvrden frst godknna detta.
Hyresnmnden
Hyresnmnden r en slags domstol som kan hjlpa till om
det blir brk mellan en hyresgst och en hyresvrd. Det fnns
tta hyresnmnder i Sverige. De fnns i Stockholm, Vsters,
Linkping, Jnkping, Malm, Gteborg, Sundsvall och Ume.
Hyresnmnden beslutar om vissa saker som hyresgst och hyres-
vrd inte r verens om, till exempel om en hyresgst fr hyra ut en
lgenhet i andra hand. Om du behver hjlp kan hyresnmnden
ocks svara p frgor om vilka lagar och regler som gller. Du kan
lsa mer p Hyresnmndens hemsida, www.hyresnamnden.se.
Bostadsrtt
Fr att kunna bo i en bostadsrtt mste du betala en insats. Det
betyder att du kper en andel i en frening som ger fastigheten
(huset). Du blir medlem i freningen och fr anvnda lgenheten.
Freningens medlemmar bestmmer ver fastigheten, till exempel
om den ska renoveras och stdas. Freningen bestmmer ocks
ver hur gemensamma utrymmen (till exempel tvttstuga och
soprum) ska anvndas.
I en bostadsrtt bestmmer du sjlv hur du vill mla, renovera och
utrusta din lgenhet.
Om Sverige
En del freningar tillhr en stor organisation, till exempel HSB
eller Riksbyggen. Andra freningar r sm och privata. Varje fre-
ning skter sin egen ekonomi. Nr du bor i en bostadsrtt mste du
betala en avgift till freningen varje mnad. Om du har lnat pengar
till lgenheten mste du ocks betala rnta och amortering till banken.
gandertt
Det fnns inte s mnga lgenheter med gandertt i Sverige.
De festa lgenheter r bostadsrtter och hyresrtter. gandertt r
vanligare nr du bor i hus eller i radhus. D ger du huset sjlv och
har ansvar fr det.
I ett omrde med radhus bildas det ibland en frening. Freningen
kan ansvara fr gemensamma ytor, till exempel vgar, lekplatser
och grsmattor. Alla som bor i omrdet delar d p kostnaderna.
S skaffar du lgenhet
I mnga stder fnns det en bostadsfrmedling. Bostads -
frmedlingen brukar ha en webbsida p Internet dr du kan
anmla dig och ska efter lediga lgenheter.
Nr du har anmlt dig mste du g till webbsidan ofta fr att se
om det har kommit ngra nya lediga lgenheter. Om du ser annons
om en lgenhet s kan du ska den lgenheten.
Nr sista anmlningsdagen fr en lgenhet har gtt ut vljer
hyresvrden vilka personer som fr komma och titta p lgenheten.
Nr du har tittat p en lgenhet mste du tacka ja eller nej till
hyresvrden. Hyresvrden kontaktar dig om det blir du som fr
frstahandskontrakt p lgenheten.
Om fera personer har skt samma lgenhet har hyresvrden rtt
att vlja en av dem. Den som ger lgenheten eller huset (hyres-
vrden) bestmmer alltid vem som fr kontrakt p lgenheterna.
Bostadsfrmedlingen kan inte bestmma det.
Betalningsanmrkningar
Om du har betalningsanmrkningar blir det mycket svrare att f
lgenhet. De festa hyresvrdar vill inte ge lgenhet till ngon som
har betalningsanmrkningar.
41
Tips till dig som sker lgenhet
Ibland rcker det inte att ska lgenhet hos en bostadsfrmedling.
Det kan ocks vara bra att du visar ditt intresse direkt fr hyres-
vrden. De festa stora hyresvrdarna har egen webbsida dr du kan
anmla dig.
Det r alltid bra att ha kontakter. Du kan frga dina vnner och
bekanta vilka hyresvrdar de hyr av och be att f namn och adress
till dem. Du kan d bertta fr hyresvrden att dina vnner redan
bor i ett av vrdens hus.
Ett annat stt att hitta lgenhet kan vara att stta upp lappar i
afrer, bibliotek, trappuppgngar eller p andra stllen dr det
fnns anslagstavlor.
Du kan ocks hitta annonser om lediga lgenheter i olika
dagstidningar och p Internet. Dr kan du hitta lgenheter som du
kan hyra i andra hand, allts inte direkt av hyresvrden utan av en
annan hyresgst.
Foto: Colourbox
Om Sverige
Flyttanmlan
Nr du fyttar mste du anmla din nya adress till Skatteverket.
Det r gratis att gra fyttanmlan hos Skatteverket. Om du vill
att posten ska skickas till din nya adress (eftersndning) s
kostar det extra. Du kan gra anmlan om fytt och eftersndning
av post p Svensk adressndrings hemsida,
www.adressandring.se.
Hyra ut i andra hand och ha inneboende
Att hyra ut i andra hand betyder att en person som har ett
frstahandskontrakt (kontrakt direkt med hyresvrden) hyr ut sin
lgenhet till en annan person.
Hyresvrden mste godknna att bostaden fr hyras ut i andra
hand. Om hyresvrden inte vill att du hyr ut i andra hand kan du
frska f tillstnd hos hyresnmnden. Om du hyr ut din lgenhet
utan tillstnd frn din hyresvrd kan du tvingas lmna lgenheten.
Hyra i andra hand
Om du vill hyra en lgenhet i andra hand r det viktigt att ta reda
p om hyresvrden har godknt uthyrningen. Tnk p att skriva
kontrakt nr du ska hyra i andra hand. Kontraktet skrivs mellan
personen som har frstahandskontrakt p lgenheten och dig som
ska hyra lgenheten i andra hand. Om du inte har skrivit kontrakt
kan du tvingas fytta om den som har kontrakt i frsta hand
krver det.
Foto: Maria Nobel
43
Hyra ut del av lgenhet att ha inneboende
Du som vill hyra ut en del av din lgenhet, till exempel ett rum
till en inneboende, behver inte frga hyresvrden om lov. Du kan
bara ha inneboende om du har frstahandskontrakt. Du som har
frstahandskontraktet mste ocks sjlv bo i lgenheten.
Hyresrttsinnehavaren har ansvaret
Du som har ett frstahandskontrakt p en lgenhet kallas ocks
hyresrttsinnehavare. Som hyresrttsinnehavare r du ansvarig fr
att den som hyr din lgenhet i andra hand betalar hyran. Du kan
bli av med ditt frstahandskontrakt om den som hyr din lgenhet i
andra hand inte betalar hyran eller str grannarna.
Vad behvs fr att hyra ut i andra hand?
Om du har ett frstahandskontrakt och vill hyra ut din lgenhet
mste du ha en godknd anledning. Det kan vara att du ska arbeta
i en annan stad eller vill prova p att bo som sambo. Hyresvrden
brukar godknna att du hyr ut din lgenhet ett r i taget.
Det r ungefr samma regler om du har en bostadsrtt som du vill
hyra ut i andra hand.
Besittningsskydd
Besittningsskydd betyder att en person som hyr en lgenhet
i andra hand fr rtt att stanna kvar i lgenheten efter tv r.
Hyresnmnd-en bestmmer om en person har rtt att ta ver ett
frstahands-kontrakt p grund av besittningsskyddet.
Om du vill hyra ut din lgenhet i mer n tv r i fljd mste du
skriva ett avtal om att den person som hyr i andra hand inte ska
ha ngot besittningsskydd. Personen har d inte rtt att f din
lgenhet efter tv r.
Vilken hyra kan du ta i andra hand?
Om du har ett frstahandskontrakt eller en bostadsrtt och ska
hyra ut lgenheten i andra hand fnns det regler fr hur hg hyra
du kan begra. Reglerna fnns i hyreslagen. Reglerna sger att
du inte fr lgga p ngot extra p den vanliga hyran. Du fr
bara lgga p 1015 procent p hyran om du hyr ut lgenheten
mblerad.
Om du sjlv hyr en lgenhet i andra hand och betalar mycket
mer n sjlva hyran kan du vnda dig till hyresnmnden.
Hyresnmnd-en kan hjlpa dig att f tillbaka dina pengar.
Om Sverige
Byta lgenhet
Om du har ett frstahandskontrakt p en lgenhet har du rtt att
byta din lgenhet om du har en godknd anledning. Godknda
anledningar kan vara att du behver en strre lgenhet, en lgenhet
med lgre hyra eller en lgenhet som ligger nrmare arbetet.
Om du vill byta din lgenhet mste hyresvrden godknna bytet
frst. Om du byter din lgenhet utan att hyresvrden har godknt
bytet kan du frlora ditt frstahandskontrakt. Om du r hyresgst
har du rtt att byta din lgenhet s fort du har ett frstahands-
kontrakt. Du behver inte bo en bestmd tid i lgenheten innan
du fr byta.
Det fnns mnga olika webbsidor p Internet dr du kan stta ut
en annons om du vill byta lgenhet. Du kan stta upp lappar i
trappuppgngar och i afrer. Frga ocks din hyresvrd om det
fnns chans att byta lgenhet.
Svarta kontrakt
Svarta kontrakt r kontrakt p hyreslgenheter som sljs eller kps
fr pengar. Det r olagligt att slja frstahandskontrakt. Den som
sljer frstahandskontrakt kan dmas till fngelse i tv r. Det r
Foto: Colourbox
45
inte olagligt att kpa ett frstahandskontrakt men du tar en stor
risk om du gr det.
En hyresvrd har rtt att sga upp frstahandskontraktet om
lgenheten r uthyrd svart.
Besiktning av lgenhet
Innan du fyttar in i en lgenhet kan du krva att den besiktigas.
Det betyder att hyresvrden kontrollerar att det inte fnns skador i
lgenheten. Om lgenheten har skador frn tidigare hyresgst ska
detta skrivas ner s att du inte behver betala fr dem.
Uppsgning av hyreskontrakt
Om du vill fytta frn en lgenhet har du alltid en uppsgningstid.
Uppsgningstiden brjar nr du meddelar att du vill fytta. Det
r oftast tre mnaders uppsgningstid fr en hyreslgenhet. Det
betyder att du mste betala hyra i tre mnader ven om du vill
fytta tidigare.
Hyresvrden har rtt att sga upp hyresgster som inte skter sig.
Den som inte skter sig kanske inte har betalat hyran i rtt tid eller
gjort saker som inte r bra fr lgenheten eller huset.
Praktiska saker nr du bor i lgenhet
Alla hus i Sverige r byggda fr att vara varma p vintern. Husen
r knsliga fr fukt. Det kan ltt bli skador om lgenheten skts p
fel stt. Nr du stdar lgenheten ska du bara anvnda lite vatten.
Du ska se till att alla golv och andra ytor blir torra. Om du ser att
en kran eller vattenledning lcker eller droppar ska du alltid sga
till hyresvrden. Lgenheten har ventiler fr att rensa bort fuktig
luft. Drfr r det viktigt att ventilerna r ppna ret om.
Gemensamma utrymmen
Alla hyresgster i ett hyreshus har tillsammans ansvar fr de rum
som alla anvnder, till exempel trappuppgng, tvttstuga och
omrdet runt huset. Du betalar oftast fr stdning nr du betalar
din hyra. Men du har ocks ansvar fr att stda efter dig sjlv.
Du fr inte stlla saker i trappuppgngar eftersom det mste fnnas
plats fr mnniskor att springa ut om det brjar brinna eller hnder
ngot annat i huset. Du mste flja reglerna om att boka tid i
tvttstugan och om att stda tvttstugan nr du anvnt den.
Om Sverige
Hemfrskring
En hemfrskring ger dig pengar tillbaka fr saker som har
stulits eller frstrts, kanske i en versvmning eller brand.
Hemfrskringen ger skydd fr allt du har hemma. Det ger ocks
skydd fr alla personer som str med p frskringsbrevet och bor i
samma bostad.
Hemfrskringen har olika delar:
Egendomsskydd kan ge dig pengar fr saker som gr

snder eller blir stulna.
Rttsskydd du kan f hjlp att betala kostnader fr juridiskt

ombud om du rkar i brk med ngon.
verfallsskydd kan ge ekonomisk ersttning om du skadas

vid till exempel misshandel eller vldtkt.
Ansvarsfrskring kan ge pengar om du mste betala

skadestnd till ngon.
Reseskydd i 45 dagar under en resa till annat land.

Milj, natur och ekologisk
hllbarhet
Ekologisk hllbarhet betyder att leva p ett stt som inte frstr
naturen. Regeringen har satt upp ml fr ekologisk hllbarhet.
Miljn ska skyddas, vilket bland annat innebr att utslpp inte ska
skada mnniskor och att den biologiska mngfalden ska bevaras.
Anvndning av energi och naturresurser ska begrnsas och
efektiviseras.
Sveriges riksdag bestmmer vilka miljml som hela Sverige ska
arbeta fr. Kommunerna ansvarar fr miljarbetet lokalt.
Det handlar till exempel om hur kommunen tar hand om avfall
eller hur vi kan anvnda energi p ett bra stt.
47
Naturreservat
Ett naturreservat r ett stort omrde som myndigheterna har
skyddat fr att natur, vxter och djur r speciellt knsliga eller
vackra. Det fnns ungefr 3 100 naturreservat i Sverige. Det kan
vara gamla skogar, hga fll, jordbruk eller ar i skrgrden.
Det fnns alltid skyltar i ett naturreservat som berttar vad du
fr gra och inte gra i omrdet. Det kan vara olika regler i olika
naturreservat.
Allemansrtten
I Sverige fnns det ngot som heter allemansrtt. Den ger alla rtt
att g fritt i naturen, ocks p mark som ngon annan ger.
Allemansrtten betyder samtidigt att vi mste vara frsiktiga och
visa respekt i naturen. Allemansrtten r inskriven i en av Sveriges
fyra grundlagar och bestmmer vad du fr gra och inte fr gra.
P Naturvrdsverkets hemsida www.naturvardsverket.se kan du
lsa om allemansrtten p olika sprk.
Naturreservat p Herrestafllet Foto: Maria Nobel
Om Sverige
Det hr fr du gra i naturen
Du fr g, cykla och rida och vara nstan verallt i naturen, men

inte fr nra hus. Om du ppnar en grind mste du stnga den
bakom dig.
Du fr g, cykla och rida p privata vgar.
Du fr tlta en natt. Vill du tlta lngre tid mste du frga den

som ger marken.
Du fr bada, ka bt och g i land, men inte fr nra hus.
Du fr plocka blommor, br och svamp.
Du fr fska med metsp och kastsp lngs kusten och i de fem

strsta sjarna i Sverige.
Du fr gra en liten eld om du r frsiktig.

Friluftsliv p Herrestafllet Foto: Maria Nobel
49
Det hr fr du inte gra i naturen
Du fr inte passera ver tomter, trdgrdar, planteringar eller

odlad mark, till exempel krar.
Du fr inte kra bil, motorcykel eller moped i naturen.

Du fr inte heller kra p stigar, parker eller motionsspr.
Du fr inte elda om det r mycket torrt vder eller blser hrt.

D kan elden sprida sig.
Du fr inte elda direkt p en berghll, den kan g snder.

Det r bst att elda dr det fnns en srskild plats fr eldning.
P sommaren r det ofta frbjudet att elda.
Du fr inte skada trd och buskar eller ta med dig dem hem.
Du fr inte ta frukt, br, grnsaker eller ngot annat som

vxer i trdgrdar, planteringar eller p krar.
Du fr inte kasta eller lmna kvar skrp.
Du fr inte jaga, stra eller skada djur. Du fr inte ta

fgelgg eller rra djurens bon eller ungar.
Du fr inte fska utan tillstnd i sjar eller vattendrag.
Du fr inte ha hunden ls under tiden 1 mars till 20 augusti.

D har djuren i skogen ungar. En ls hund kan skrmma
eller skada djuren. Det r bst att alltid ha hunden kopplad.
Du fr inte plocka blommor som r fridlysta.

Djurskydd
Det fnns en lag om djurskydd. Den bestmmer hur tamdjur ska
sktas. Tamdjur r djur som mnninskor ger. Det fnns ocks
en djurskyddsfrordning som handlar om bde tama och vilda
djur. Bda lagarna handlar om att djuren ska behandlas bra och
skyddas mot lidande och sjukdom.
Om Sverige
Avfallshantering
Det blir mycket avfall i Sverige varje r. Frn varje svensk bostad
kommer det 350 kilo avfall varje r. Det kostar mycket att ta hand
om alla sopor. Att hantera avfall fel r ocks dligt fr miljn.
Drfr r det viktigt att frska ta hand om soporna s bra som
mjligt. Mycket av det vi slnger kan anvndas igen, till exempel
plastfrpackningar, metallfrpackningar och matrester. Alla
som bor i Sverige kan hjlpa till att sortera skrpet s det gr att
anvnda igen (tervinna).
Nra de festa hyreshus fnns det stationer dr du kan sortera
skrpet. Mnga hyresvrdar ger sina hyresgster speciella psar till
matrester. Matresterna lggs i kompost och blir till jord.
Det fnns ocks andra platser dr du kan lmna avfall:
tervinningsplats
Hr kan du lmna frpackningar, tidningar och batterier.
tervinningscentral
Hr kan du lmna grovavfall och strre saker men ocks farligt
avfall, till exempel kemikalier och elektroniska saker.
Miljstation
Hr kan du lmna allt avfall som r farligt fr miljn.
Soptipp Foto: Colourbox
51
Hur avfallet tas om hand
I Sverige fnns ett system fr att ta till vara p avfall som kan
anvndas p nytt. Det r viktigt att kllsortera. Det betyder att
man slnger matrester, metall, glas, plast och papper i olika behl-
lare i soprummet. Att sortera ut matresterna r viktigt. D blir det
inte lika mycket avfall som mste brnnas.
Det hr rknas till matrester och kan komposteras:
rester av fsk och skaldjur
rester av ktt
ggskal
grnsaker och frukt
brd
te, kafe och kafeflter
hushllspapper
blommor
vxter och jord

Sortering av frpackningar, tidningar och
batterier
I alla kommuner fnns tervinningsplatser dr du kan lmna till
exempel frpackningar, tidningar och batterier. Nr frpacknin-
garna lmnas p tervinningsplatsen ska de vara rena och torra.
P en tervinningsplats fnns olika behllare fr:
tidningar
frpackningar av papper
frpackningar av plast
frpackningar av metall
ofrgade frpackningar av glas
frgade frpackningar av glas
batterier

Tidningar
Nr vi tervinner tidningar sparar vi mycket energi nr
nya tidningar ska gras.
Frpackningar av papper
Frpackningar av papper kan anvndas fr att gra
nya frpackningar.
Om Sverige
Frpackningar av plast
Bde mjuk och hrd plast kan tervinnas. I behllaren fr plast
kan du till exempel lgga frpackningar av plast och frigolit. Saker
av plast som inte r frpackningar, till exempel diskborstar och
leksaker, rknas som vanligt skrp och ska inte slngas hr.
Frpackningar av metall
Metall gr att tervinna fera gnger. I behllaren fr metall lmnar
du frpackningar av stl, plt och aluminium. I den hr behllaren
ska du inte lgga metallfrpackning som innehller frg eller lim
det r farligt avfall och ska lmnas p en miljstation. Du ska inte
heller slnga sprayburkar hr det r ocks farligt avfall.
Frpackningar av glas
Glaset kan ocks tervinnas fera gnger. Vi sparar bde energi och
rvaror om vi tervinner glas. Ungefr 40 procent av det tervunna
glaset anvnds till att gra nya saker av glas, till exempel faskor.
Restavfall
Det skrp som inte gr att sortera slnger du i den vanliga behl-
laren i soprummet. Det brukar brnnas i stora frbrnningsan-
lggningar. Nr man eldar upp restavfallet brukar man ta hand om
vrmen. Den kan till exempel anvndas fr att vrma upp hus.
Det kallas frrvrme.
tervinningsplats Foto: Klas Eriksson
53
Nstan alla har farligt avfall i hemmet.
Det kan vara aceton, tndvtska, nagellack eller brand-
varnare. Bilbatterier, spillolja, frg, klorin, lim och lysrr
r andra exempel.
Foto: Bo Kgerud
Lkemedel som blivit ver ska lmnas till Apotek.
P apoteken fnns psar fr lkemedel som ska slngas.

Foto: Christer Ehrling
Elektriska produkter
El-avfall kallas alla elektriska saker som vi slnger. Allt el-avfall ska
lmnas p en tervinningsplats. Hit rknas gldlampor, lysrr och
allt med sladd eller batteri. Batterier ska tas ur och sorteras fr sig.
Grovavfall
Grovavfall kan till exempel vara gamla mbler och trasiga cyklar.
Om du bor i hyreshus kan du f hjlp av fastighetsgaren att ta
hand om grovavfallet.
Farligt avfall
Farligt avfall r saker som kan vara giftiga, explosiva, brandfarliga
eller frtande. Farligt avfall kan gra skada ocks i sm mngder.
Tnk p att inte slnga farligt skrp med det vanliga avfallet.
Farligt skrp ska lmnas p en miljstation, en tervinningscentral
eller till srskilda bilar som hmtar farligt avfall.
Exempel p farligt avfall:
Bilbatterier, brnslen och oljor, frg och limrester, klorin, lysrr,
gldlampor och lgenergilampor, lsningsmedel, lacknafta, thin-
ner, terpentin, fotogen och aceton, tndvtska, batterier som man
kan ladda samt vissa avfettnings- och rengringsmedel.
Nedskrpning
Ett stort problem r allt skrp som slngs i naturen. Trots att det r
frbjudet att slnga skrp utomhus r det mnga som gr det nd.
Det kostar mnga miljoner kronor varje r att stda undan.
Om Sverige
Foto: Hanna Sjstedt
Vatten och avlopp
I Sverige fnns det mycket vatten. Det vatten som fnns i vra
kranar har mycket hg kvalitet. Det r ofta bttre n det vatten du
kper p faska.
Det r bara kallvattnet frn kranen som r rent. Det varma vattnet
kan vara smutsigt frn rren som leder vattnet. Drfr ska du inte
dricka varmvatten eller anvnda det i matlagningen.
Vatten frn avloppen leds till ett reningsverk. Dr renas vattnet
och leds sedan ut i havet. Allt gr inte att rena och det r svrt att
f bort giftiga mnen. Drfr mste alla vara frsiktiga med vad vi
hller ut i avloppet.
Vad fr hamna i avloppet?
Det enda som fr hamna i toaletten r toalettpapper och sdant
som kommer ur kroppen. Toalettpapper r ett srskilt papper som
kan lsas upp i vatten. Annat papper, till exempel hushllspapper,
vtservetter och pappersnsdukar, kan ge stopp i avloppet. Det kan
ocks ge problem i reningsverket.
Bara kallt vatten frn kranen rknas som dricksvatten.
55
Fr att slippa gifter i avloppen kan du frska kpa miljvnliga
produkter. Det fnns till exempel tvttmedel och diskmedel som
har symbolen Svanen eller Bra miljval.
Mediciner ska aldrig slngas i avloppet eller i soporna. De ska
lmnas till ett apotek. P apoteken fnns det speciella psar fr
mediciner som ska slngas.
Energi
All energi och el vi anvnder pverkar miljn. Det gr t stora
mngder energi vid transporter, uppvrmning av byggnader och
i industrin.
Ofta kommer energin frn olja, gas och kol. Det leder till frn-
dringar i klimatet, vergdning och farliga utslpp.
Fr att minska frndringarna i klimatet behver vi anvnda mindre
energi. Den energi vi anvnder ska vara bttre fr miljn, till
exempel energi frn vatten, vind och sol.
Fr att minska utslppen kan du frska ka kollektivt. Det
betyder att du tar sprvagn, tunnelbana, tg eller buss istllet fr
bil. Du kan ocks vlja att ka tg istllet fr fyg.
Det r ocks bra att tnka p vilka saker du kper i afren.
Du kan frska handla saker som r tillverkade nra dr du bor.
Spara energi i din bostad
Du sparar energi i din bostad om du till exempel inte stter
mbler framfr elementen. D kan vrmen lttare n ut i rummet.
Elektriska apparater r ofta p hela tiden, i standby-lge. Du sparar
mycket energi om du alltid stnger av elektriska apparater.
Du sparar ocks mycket om du bara anvnder lgenergilampor.
Och om du lgger ett lock p kastrullen nr du kokar ngot
p spisen.
Varifrn kommer elen?
Elektriciteten i Sverige kommer mest frn vattenkraft och krnkraft.
Vattenkraft r elektrisk energi som kommer frn vatten i till exempel
lvar. Ett krnkraftverk r en fabrik dr krnkraft frvandlas till
elektricitet. En mindre del av elen kommer frn biobrnsle, olja
och gas. Biobrnsle r till exempel ved eller tr. En liten del energi
kommer frn vindkraften. Vattenkraft och vindenergi r bst fr
miljn eftersom det r energi frn kllor som inte tar slut.
Om Sverige
Vindkraftverk
Val av elfretag
Du kan tjna mycket pengar p att byta elbolag. Om du bor i
lgenhet kan du spara mellan 400 och 1 000 kronor varje r. Om
du bor i hus kan du spara fera tusen kronor.
Elpriskollen jmfr elpriser och villkor
P webbsidan Elpriskollen hittar du elpriser och villkor frn alla
elbolag i Sverige. G in p www.elpriskollen.se fr att se vilket
bolag som blir bst fr dig.
S byter du elbolag
Det r enkelt att byta elbolag. I de festa fall rcker det med ett
telefonsamtal. Men du mste titta p vilket avtal du har eftersom
det kan vara dyrt att byta mitt i en period.
Olika typer av elavtal
Fast elpris:
Priset p elen r bundet under en viss tid. Det kan vara bra med ett
sdant avtal eftersom du r skyddad om priset p el gr upp. Men
samtidigt fr du inte billigare el nr priset gr ner.
Rrligt elpris:
Priset p elen ndrar sig efter marknaden.
Du fr billigare el nr priset p el gr ner.
Priset p el kan g bde upp och ner under
avtalet.
Tillsvidarepris:
Ett pris du fr automatiskt om du inte sjlv
vljer ngot. Priset r rrligt och ndras
ungefr tre gnger per r. Tillsvidarepris r
ofta dyrare n fast och rrligt pris.
Miljmrkt el (grn el): Miljmrkt el
betyder att den el du betalar fr tillverkas
frn miljvnliga kllor, till exempel vind-
och vattenkraft.
Foto: Colourbox
57
S fungerar din kommun
Alla som bor i Sverige bor i en kommun. I Sverige bestmmer
kommunerna sjlva hur mycket medborgarna ska betala i skatt och
vad pengarna ska anvndas till. Det kallas kommunalt sjlvstyre.
Det fnns 290 kommuner i landet.
Nmnder och frvaltningar
En nmnd r en grupp politiker som bestmmer inom ett srskilt
omrde i kommunen, till exempel inom skolan. Andra omrden r
barnomsorg, ldreomsorg, socialtjnst, fritid och kultur.
I nmnden fnns politiker. De r ofta fritidspolitiker. Det betyder
att de arbetar i nmnden vid sidan av ett vanligt arbete eller
studier. Varje nmnd fr olika mycket pengar. Hur mycket de fr
beror p vilket omrde de bestmmer ver. Varje nmnd har en
frvaltning. Dr arbetar tjnstemn med att planera och gra det
som nmnden har beslutat.
Barnomsorg
Barnomsorg r platser dr man tar hand om barn, till exempel
frskolor och fritidshem. Du som studerar, arbetar eller sker
arbete har rtt att lmna ditt barn till en frskola i ditt omrde.
Frskolan r till fr barn i ldern ett till fem r. Du kan ska plats
p en frskola sex mnader innan du behver platsen.
Alla barn i Sverige har
rtt att g i en frskole-
klass nr de fyllt 6 r.
Foto: Colourbox
Om Sverige
ldreomsorg
Grundskola
I alla kommuner fnns kommunala grundskolor fr barn som r
mellan sex och 16 r. Det kan ocks fnnas fristende skolor och
helt privata skolor. Gr man i privat skola fr man betala en avgift.
De kommunala och fristende skolorna betalas av skattemedel.

Det r barn fyller sex r kan de f plats i en frskoleklass. Du fr
vlja om du vill att ditt barn ska g i en frskoleklass. De festa
barn i Sverige gr det. Det r barn fyller sju r mste de g i skolan.
Det kallas skolplikt. Grundskolan r gratis, bde i kommunala
skolor och friskolor.
Vilka skolor som fnns i din kommun ser du p kommunens
webbsida.
ldreomsorg
Nr du blir ldre och behver hjlp kan du kontakta din kommun.
Dr kan du f hjlp s att du kan bo kvar i ditt hem. Om du inte
klarar av att bo sjlv fnns det ldreboenden. Det r hus dr ldre
personer fr vrd och service.
ldreboende
Om du behver plats p ett ldreboende behver du ett beslut
frn en tjnsteman p kommunen, en bistndshandlggare. Han
eller hon bestmmer om du kan f lgenhet i ett ldreboende. De
personer som behver mest vrd och service fr frst plats.
Foto: Colourbox
59
Hemtjnst
Kommunen kan ocks hjlpa dig f vrd och service i din bostad.
Det kallas hemtjnst.
Socialtjnsten/socialkontor
Som p andra platser i vrlden ska frldrar i Sverige ansvara fr
sina barn och ungdomar. Men om det inte fungerar bra har social-
tjnsten i kommunen det strsta ansvaret.
Socialtjnsten ger hjlp till barn och familjer som p olika stt
har det svrt. Det kan vara familjer som inte har tillrckligt med
pengar. Det kan vara personer som inte har ngonstans att bo.
Eller personer som har problem med droger och alkohol. Eller
kvinnor som blivit slagna och hotade.
Hjlpen frn socialtjnsten kan vara samtal, kurser fr frldrar,
kontaktpersoner fr ungdomar eller fr hela familjen. En kontakt-
person r som en extra kompis eller slkting att prata med eller
hitta p roliga saker med.
Om det kommer en anmlan om att barn behandlas dligt mste
socialtjnsten gra en underskning. Om det fnns mycket stora
problem kring barnet kan socialtjnsten bestmma att barnet ska
fytta frn sina frldrar.
P socialkontoren kan du f:
Rd och hjlp till ungdomar och barnfamiljer.
Rd och hjlp om du har problem med missbruk.
Rd och hjlp om arbete och studier.
Frsrjningsstd.
Olika lagar styr besluten p socialkontoren. De viktigaste r:
Socialtjnstlagen, SoL
Lagen om vrd av unga, LVU
Lagen om vrd av missbrukare i vissa fall, LVM
Frldrabalken, FB
Om Sverige
Frsrjningsstd
Frsrjningsstd kallas ocks socialbidrag eller ekonomiskt bistnd.
Det r en hjlp fr den som inte har ngra pengar. Om den som
sker frsrjningsstd kan arbeta mste han eller hon ska arbete
samtidigt. Man mste ocks delta i andra aktiviteter som social-
tjnsten ordnar.
Om man inte deltar i de aktiviteter som socialtjnsten ordnar kan
man f avslag och inte f pengar. Du har oftast inte rtt till pengar
frn socialtjnsten om du har pengar p banken eller ger ngot
dyrt, till exempel en bil.
Frsrjningsstdet r delat i tv delar. En del (riksnormen) bestms
av regeringen och r lika stor i hela landet. Den andra delen ska
tcka kostnader fr varje person.
Risknormen ska rcka till:
mat
klder och skor
lek och fritid
frbrukningsvaror (andra saker man anvnder varje dag)
hlsa och rengring
dagstidning, telefon och TV-avgift

Du kan ocks f frsrjningsstd fr:
bostaden
el
kostnad fr resor
hemfrskring
medlemskap i fackfrening och arbetslshetskassa, A-kassa

Du kan ocks f frsrjningsstd till mbler, tandlkare, lkarvrd
och medicin. D mste du frst gra en anskan. Sedan bestm-
mer socialtjnsten om du fr pengarna.
Fritid och kultur
Svenska kommuner har olika tjnster inom fritid och kultur.
Kommunerna har bibliotek dr du kan lna bcker gratis. De kan
ocks hjlpa freningar. De kan ha kulturskolor dr barn och ung-
domar kan lra sig spela olika instrument, mla eller spela teater.
61
Foto: Anna Jolfors
Bibliotek
Alla svenska kommuner har bibliotek fr invnarna. Det strsta
kallas ofta fr ett stadsbibliotek och ligger ofta i centrum. Sedan
brukar det fnnas sm bibliotek i olika delar av kommunen.
P biblioteken kan du lna bcker, lsa tidningar och lyssna p
musik. Hr fnns bcker och tidningar p mnga olika sprk. Vissa
bibliotek har sprktrning och lxlsning ngra dagar i veckan.
Du lnar bcker, tidningar och cd-skivor gratis. Fr att kunna
lna behver du ett bibliotekskort (lnekort). Du kan g till vilket
bibliotek som helst fr att f ett bibliotekskort.
Konsumentnmnd
I lite strre kommuner brukar det fnnas en konsumentnmnd.
Dr kan du f hjlp om du har kpt ngot som du inte r njd
med. Du fr veta vilka rttigheter du har och hur du kan krva
pengar tillbaka frn sljaren.
Stadsbiblioteket i Gteborg.
Om Sverige
Kontakt med myndigheter
Det fnns olika stt att kontakta en myndighet i Sverige. Om du
har enklare frgor r det bst att anvnda myndighetens webbsida
p Internet. Det r vanligt att myndigheter har information p
olika sprk. Frskringskassan har till exempel information p
arabiska, somaliska, farsi och sorani.
Du kan ocks g till myndighetens kontor. Kontoren r ppna
fr alla.
Rtt till tolk
Om du inte frstr svenska har du rtt att f en tolk. Du har rtt
till tolk p Arbetsfrmedlingen, Frskringskassan, socialtjnsten
och p sjukhus. Du mste tala om att du behver tolk nr du bokar
tid fr besk.
Foto: Maria Nobel
63
Att hantera ekonomin
Banker, konton och kontokort
De festa personer har ett bankkonto och ett bankkort. Med bank-
kortet kan du ta ut pengar frn en automat. Du kan ocks anvnda
kortet nr du handlar i en afr. Fr att f bankkonto och kontokort
mste du prata med banken. Det fnns olika kontokort:
Uttagskort r kopplat till ditt konto i din bank och kan bara
anvndas fr att ta ut pengar i en automat (bankomat).
Bankkort kan anvndas fr att ta ut pengar i automat. Det gr

ocks bra att betala med kortet. Pengarna dras direkt frn
ditt konto.
Betalkort kan du betala med. Pengarna dras inte frn kontot

direkt. Du fr istllet en rkning en gng i mnaden. Betalkort r
oftast dyrare n bankkort.
Kreditkort ett kort som det gr att lna pengar med. Nr du

betalar med kreditkort lnar du pengar av banken. Du betalar
ofta hga rntor nr du lnar med kreditkort.
De festa personer lnar pengar av en bank om de ska kpa bostad
eller bil. Fr att kunna lna pengar av en bank mste du ha stabil
inkomst och fast anstllning.
Att leva ekonomiskt
Det r bra att planera sin ekonomi. Pengarna ska rcka till alla
kostnader. Det kan vara bra att gra en budget. Du kan ocks
minska dina kostnader om du vljer billigare alternativ.
Du kan till exempel:
vlja billigare afrer
betala dina rkningar via autogiro eller bank via Internet
spara p el- och telefonkostnader eller vlja bostad med

billigare hyra
jmfra priser p hemfrskring och elpriser

Betala rkningar via Internet eller autogiro
Fr att kunna betala rkningar (fakturor) och se hur mycket du har
p ditt bankkonto via Internet mste du frst g till din bank. Dr
fr du information om hur du gr.
Autogiro betyder att pengarna som ska betalas dras automatiskt varje
mnad frn ditt konto. Mnga fretag och hyresvrdar frgar dig om
du vill att de ska dra pengar automatiskt frn ditt bankkonto.
Foto: Colourbox
Om Sverige
Hemutrustningsln
Ett hemutrustningsln r ett ln till nyanlnda fyktingar och
invandrare fr att kpa mbler och saker till hemmet.
Du har rtt att ska ett hemutrustningsln om du har ftt upp-
ehllstillstnd fr att du r fykting, skyddsbehvande eller anhrig
till dessa. Du mste ska lnet de frsta tv ren efter du har blivit
registrerad (folkbokfrd) i en kommun. Om du vill ska hem-
utrustningsln ska du tala med din handlggare p kommunen
eller din etableringshandlggare p Arbetsfrmedlingen. De skickar
din anskan till Centrala studiestdsnmnden, CSN.
Hemutrustningsln r ett ln. Det betyder att du mste betala
tillbaka pengarna till CSN. Hur mycket du kan lna beror p hur
mnga ni r i familjen och om du hyr en bostad som r mblerad.
Du kan lsa mer om hemutrustningsln p olika sprk p CSN:s
hemsida. www.csn.se/hemutrustningslan
Betalningsanmrkning
Om du inte betalar dina rkningar och skulder i tid fr du brev
med pminnelser om att betala. Om du fortfarande inte betalar
skickas rkningen till ett inkassofretag. Du fr d en betalnings-
anmrkning. Om du nd inte betalar hamnar rendet till sist hos
Kronofogdemyndigheten.
En betalningsanmrkning r ett tecken p att du inte har sktt
dina betalningar. Den kan betyda att du inte fr ln, lgenhet,
arbete eller telefonabonnemang.
Det fnns fretag som arbetar med att lmna information om
vilken ekonomi en person eller ett fretag har. De kallas kredit-
upplysningsfretag. Om du till exempel vill kpa en mobiltelefon
p avbetalning kontaktar frsljaren ett kreditupplysningsfretag.
De kan d ge information om du har en betalningsanmrkning.
En betalningsanmrkning fnns kvar i tre r fr en privatperson
och fem r fr ett fretag.
Kronofogdemyndigheten
Kronofogdemyndigheten kallas ofta bara fr Kronofogden.
Kronofogden tar hand om skulder som inte r betalda. Om ngon
r skyldig dig pengar kan Kronofogden hjlpa dig att f tillbaka
dem. Kronofogden arbetar ocks med skuldsanering. Det betyder
att Kronofogden hjlper den som har stora skulder med att f
ordning p ekonomin.
65
Att leva med funktions-
nedsttning
En person med funktionsnedsttning r ngon som har en
sjukdom eller skada som gr att han eller hon behver extra std.
Den som har funktionsnedsttning ska ha samma mjlighet att
vara med i samhllslivet som alla andra. Barn med funktionsned-
sttning ska till exempel f barnomsorg och skola som alla andra
barn.
Det fnns en lag, LSS (Lagen om std och service till vissa funk-
tionshindrade) som ger rtt till std. Stdet kan vara en person som
hjlper till eller ombyggd bostad. Du kan ocks f pengar.
Det kallas handikappersttning.
Den som kan f std genom LSS har till exempel en utvecklings-
strning eller autism. Det kan ocks vara ngon som har ftt en
hjrnskada i vuxen lder. Den som r frlder till ett barn med
funktionshinder kan f vrdbidrag. Om du har frgor om funk-
tionshinder ska du tala med socialtjnsten i din kommun.
Internationella symbolen fr funktionsnedsttning.
Om Sverige
Skerhet
Rddningstjnsten
Rddningstjnsten slcker eld vid brnder och hjlper till vid
olyckor i trafken eller p havet. Rddningstjnsten arbetar ocks
med att hindra brnder. Den kan till exempel bertta om
hur brandvarnare och brandslckare fungerar. Rddningstjnsten
kallas ocks brandkren.
Gr s hr om det brjar brinna
Gr s hr om det brjar brinna!
Rdda Rdda liv som r i fara, men ta inga risker. Tnk p att
brandrk r giftig. Kryp lngs golvet fr att ta dig ut. Stng fnster
och drrar.
Varna Varna dem som hotas av branden.
Larma Stt p brandlarmet om det fnns eller ring 112 frn en

sker plats. Mt Rddningstjnsten nr den kommer.
Slck Om du har slckutrustning kan du brja slcka.

Spruta med en brandslckare mot glden inte p elden.
Viktigast om du ser en brand r att ringa 112! Du ska bertta
vad som har hnt och vilka skador som syns. Du mste ocks
tala om var hjlpen behvs och vem du r som ringer.
Polisen
Om du vill frga polisen om ngot eller tipsa om ett brott ska du
ringa 114 14. Det r samma nummer i hela Sverige.
Om det r brttom och ngot hnder akut ska du larma p
nummer 112. Du ska ringa 112 om du ser ett brott, om ngon r
skadad och behver hjlp eller om det brinner.
Trafikskerhet
Det r lag p att alla som ker i en bill ska ha bilblte. Barn
behver srskilt skydd, som till exempel sittkudde eller bilbarnstol.
Det r ocks lag p att alla barn under 15 r ska ha hjlm nr de
cyklar.
I Sverige ska du cykla p hger sida av vgen. Anvnd cykelbana
om det fnns.
Du ska g p gngbana eller trottoar om det fnns. Du kan ocks
g p vnster sida p en gata eller vg. Anvnd vergngsstlle nr
du vill g ver en gata. D mste bilar och cyklar slppa fram dig.
67
3. Att frsrja sig och
utvecklas i Sverige
Innehll
Arbetsmarknaden i Sverige
Arbetslshetsfrskringen
Att vara anstlld
Att ska arbete
Att starta eget fretag
Att betala skatt
Folkbokfring
Socialfrskringen
Utbildning fr vuxna
Yrkesutbildningar
Universitet och hgskola
Validering
Studiemedel
Fritids- och freningsliv
Stenlggare Foto: Colourbox
Om Sverige
Arbetsmarknaden i Sverige
Ungefr hlften av alla mnniskor i Sverige har ett avlnat arbete.
Arbetslsheten r ungefr 7 procent (december 2011).
Arbetsmarknaden kan delas in i privat och ofentlig sektor. I den
privata sektorn fnns vinstdrivande fretag med privata gare, som
till exempel butiker och industrier. Den ofentliga sektorn gs av
staten, kommuner och landsting. Det kan vara till exempel sjuk-
vrd, utbildning och polis.
Det fnns mnga lagar och avtal som styr hur man arbetar i
Sverige. De lagar och regler som gller mellan arbetsgivare och
arbetstagare kallas fr arbetsrtt. Arbetsmarknaden r uppdelad
i tv sidor: arbetsgivare och fackfrbund. Ett fackfrbund r en
organisation med alla fackfreningar inom samma bransch
Det fnns tv viktiga saker som gr att arbetsmarknaden fungerar.
Den frsta r rtten att starta organisationer och freningar. Det
betyder att bde arbetsgivare och arbetstagare kan organisera sig
fr att kunna trfas p lika villkor.
Den andra r rtten att frhandla om sdant fretagen vill och om
de anstlldas villkor. Dessa regler bestms av lagen om med-
bestmmandertt i arbetslivet, MBL.
Foto: Maria Nobel Gteborgs hamn.
69
Arbetsgivare
Det fnns arbetsgivarorganisationer fr statliga, kommunala och
privata arbetsgivare. En arbetsgivarorganisation r en organisation
dr fera arbetsgivare gtt samman fr att arbeta med frgor som
intresserar dem.
Den strsta privata arbetsgivarorganisationen r Svenskt nringsliv.
I Arbetsgivarverket samlas statliga arbetsgivare, till exempel myndig-
heterna Frskringskassan och Skatteverket. I Sveriges kommuner
och landsting, SKL, samlas de kommunala arbetsgivarna.
Ett fretag kan vlja om det vill g med i en arbetsgivarorganisation.
Fackfreningar
En fackfrening r en organisation som bland annat frhandlar om
medlemmarnas lner med arbetsgivaren. Fackfreningar arbetar
fr att de anstllda ska f det bttre p arbetet. I Sverige har det
funnits fackfreningar sedan 1880-talet. Det r frivilligt att vara
med i en fackfrening.
P de festa arbetsplatser fnns det en fackklubb eller ett arbets-
platsombud. En fackklubb r en grupp medlemmar i ett fack p
en arbetsplats. Ett arbetsplatsombud r en person som talar fr
medlemmarna p en arbetsplats.
Fackklubbar och arbetsplatsombud r med i frbund. Frbunden
r sedan del av nnu strre organisationer. Det r vanligt att bde
vara medlem i en fackfrening och i en arbetslshetskassa, A-kassa.
En arbetslshetskassa r en ekonomisk frening som ger pengar till
sina arbetslsa medlemmar.
Arbetsrtt
Arbetsrtt kallas de lagar och bestmmelser som gller mellan
arbetsgivare och arbetstagare.
Arbetsdomstolen
Nr arbetsgivaren och arbetstagaren inte kommer verens om en
frga p arbetsplatsen kan de hamna i konfikt. De kan d kontakta
Arbetsdomstolen, AD. Domstolen undersker d konfikten.
Om Sverige
Lagen om medbestmmande, MBL
Lagen om medbestmmande, MBL, r en viktig lag inom arbets-
rtten. Den kom till r 1976. I lagen fnns regler om rtten att
organisera fack p arbetsplatserna.
Lagen sger att arbetsgivaren mste informera arbetstagarna om
viktiga saker som gller arbetsplatsen. Arbetsgivaren mste ocks
frhandla med arbetstagarorganisationen innan den beslutar om
frndringar p arbetsplatsen.
Lagen om anstllningsskydd, LAS
Lagen om anstllningsskydd, LAS, skyddar anstllda vid uppsg-
ningar. Lagen gller anstllda med fast anstllning. I lagen str det
att en person inte kan sgas upp frn sitt arbete utan saklig grund.
Saklig grund kan vara att det inte fnns arbete eller om en person
inte skter sig p arbetet.
Lagen om anstllningsskydd bestmmer ocks vilka personer som
ska sgas upp frst nr det r brist p arbete.
Kollektivavtal
Ett kollektivavtal r ett skriftligt avtal mellan en arbetsgivare och
en fackfrening. I ett kollektivavtal fnns regler om till exempel
arbetstider, semester och lner. Det r ofta ett kollektivavtal som
styr din ln. Men det r inte alla organisationer eller fretag som
har ett kollektivavtal.
Foto: Maria Nobel
71
I ett kollektivavtal bestms hur stor den lgsta lnen ska vara fr
de anstllda. Avtalet gller ocks anstllda som inte r med i en
fackfrening men arbetar p en arbetsplats som har ett kollektivavtal.
Det fnns ingen lag i Sverige om hur lga de lgsta lnerna ska vara.
Ln genom frhandling
ven om din arbetsgivare har ett kollektivavtal kan du frhandla
eller diskutera din ln med din arbetsgivare. Du kan f olika ln
beroende p hur svrt arbetet r och hur du klarar arbetsuppgifterna.
En fackfrening kan vara med och frhandla om din ln. Du kan
ocks frhandla om din ln sjlv.
Arbetsgivaravgifter
Frutom lnerna ska arbetsgivaren betala in inkomstskatt och
arbetsgivaravgifter fr alla anstllda. Det grs en gng i mnaden
till Skatteverket.
Inkomstskatt
Nr du blir anstlld skriver du p ett anstllningsavtal med
arbetsgivaren. I avtalet str din ln. Den kallas bruttoln.
Arbetsgivaren tar en del av din bruttoln och betalar in som skatt.
Denna skatt kallas inkomstskatt. Pengarna som blir ver fr du.
Det kallas nettoln.
Hur mycket skatt betalar du?
Om du tjnar mindre n 18 200 kronor p ett r behver du inte
betala skatt.
Om du tjnar mellan 18 200 kronor och 383 000 kronor p ett r
betalar du skatt till din kommun. Skatten r olika i varje kommun.
Den brukar vara ungefr 2935 procent av din bruttoln.
Om du tjnar mellan 383 000 kronor och 548 300 kronor p ett
r betalar du ocks skatt till staten. Den r 25 procent av lnen
ver 383 000 kronor.
Om du tjnar ver 548 300 kronor p ett r betalar du 5 procent
mer p den del som r ver 548 300 kronor.
Alla sifror r frn 2011
Skatt fr fretagare
Fretagare betalar ocks skatt. Skatten berknas p hur mycket
fretagaren frvntas tjna p ett r. Skatten betalas in
varje mnad.
Om Sverige
Deklaration
En deklaration r uppgifter om hur mycket du har tjnat och
hur mycket du har betalat i skatt under ett r. Deklarationen ska
lmnas till Skatteverket senast den 2 maj varje r. Skatteverket fr
information frn din arbetsgivare, frskringsbolag och banker om
hur mycket pengar du har ftt under ret.
Skatteverket skickar din deklaration hem till dig. D mste du
kontrollera att all information stmmer. Du kan sedan skriva
under deklarationen p fem olika stt:
Skriva under med penna och skicka eller

lmna den till Skatteverket.
Skicka ett SMS via din mobiltelefon.
Ringa Skatteverket.
Deklarera via Internet med den kod som str i din deklaration.
Deklarera via Internet med e-legitimation.

Att jobba svart
Att jobba svart betyder att arbetstagare och arbetsgivare inte
betalar ngon skatt. Om en arbetstagare eller en arbetsgivare inte
deklarerar sina inkomster bryter de mot lagen. Det kan leda till
fngelse.
Nr du jobbar svart fr du ingen sjukpenning om du skulle skada
dig i arbetet. Du fr lgre frldrapenning, lgre pension och
inget arbetsintyg. Om du jobbar svart kan det bli svrt att f ett
frstahandskontrakt p en lgenhet eller handla p avbetalning.
Hyresvrdar och fretag vill att du kan visa upp ett anstllnings-
avtal.
Deklarationsblankett,
det fnns information p
olika sprk p Skattever-
kets webbsida.
73
Foto: Colourbox
Arbetslshetsersttning
Arbetslshetsersttning betalas ut p tv stt: som grundbelopp
eller som en ersttning rknad p din tidigare ln.
Du har rtt till arbetslshetsersttning om du ett r fre arbetsls-
heten arbetat i minst sex mnader med minst 80 timmar i mnaden.
Du fr arbetslshetsersttning i 300 dagar och hgst fem dagar
per vecka. Om du har barn under 18 r kan du f ersttning i 150
dagar till.
Arbetsskande
Arbetslshetsfrskringen
Arbetslshetskassan, a-kassan, r en ekonomisk frening som ger
pengar till arbetslsa medlemmar. Arbetslshetsfrskringen ska
gra det mjligt fr en arbetsls person att f ungefr samma eko-
nomiska villkor som om han eller hon har anstllning. Du kan
bara f a-kassa under en viss tid och d mste du ska nytt arbete
under tiden.
Om Sverige
Grundbeloppet r 320 kronor per dag (2012) om du inte r
medlem i en a-kassa eller om du har varit medlem en kortare tid.
Grundbeloppet betalas ut fr den som har fyllt 20 r eller mer. Du
kan f grundbeloppet frn en a-kassa eller frn den kompletterande
a-kassan, Alfa-kassan.
Om du har varit medlem i en a-kassa i minst ett r och arbetat sex
mnader av det ret har du rtt att f en ersttning som rknas p
din tidigare ln. Ersttningen r 80 procent av din tidigare ln de
frsta 200 dagarna. Den hgsta ersttningen du kan f per dag
r 680 kr. Frn och med dag 201 till och med dag 300 fr du 70
procent av din tidigare ln (2012).
Att vara anstlld
Anstllningsformer
Det fnns tv olika typer av anstllningsformer:
tillsvidareanstllning
tidsbegrnsad anstllning
Tillsvidareanstllning kallas ocks ibland fr fast anstllning.
Anstllningen gller tills vidare. Det betyder att den inte har ngot
slutdatum.
Tidsbegrnsad anstllning kallas ocks visstidsanstllning.
Det r anstllning under en begrnsad tid. Det kan ocks vara nr
ett fretag behver extra personal under en viss tid.
Exempel p tidsbegrnsade anstllningar:
Timanstllning
Att vara timanstlld betyder att arbetsgivaren betalar de
anstllda per timme.
Vikariat
Om du blir anstlld som vikarie arbetar du istllet fr ngon
annan, till exempel ngon som r frldraledig. Ett vikariat
fr vara hgst tre r. Om vikariatet r lngre har du rtt till
tillsvidareanstllning
Projektanstllning
Att ha en projektanstllning betyder att du arbetar med ngot
speciellt under en viss tid. Arbetet mste gras under en viss tid
och med personal som har vissa kunskaper.
Provanstllning
En provanstllning r ett stt fr arbetsgivaren att testa dig
som anstlld. Tanken r att provanstllningen sedan ska bli en
tillsvidareanstllning. En provanstllning fr inte vara lngre n
sex mnader men kan ocks avslutas tidigare.
75
Arbetsfrmedlingen ordnar mssor dr du som sker arbete fr chans att
trfa arbetsgivare och stlla frgor.
Foto: Bjrn Tesch
Om Sverige
Anstllningsavtal
Nr du fr ett arbete ska du skriva under ett anstllningsavtal eller
ett anstllningskontrakt.
I anstllningsavtalet eller anstllningskontraktet ska det st:
namn och personnummer
arbetsplats
datum nr anstllningen brjar
arbetsuppgifter och titel
vilken slags anstllning du har
uppsgningstid, allts tiden frn den dag d du fr veta att du

mste sluta eller sger upp dig, och fram till den dag d arbetet
slutar
ln
hur mycket betald semester du har rtt till

Arbetstid
Arbetstiden kan vara fast eller rrlig. Fast arbetstid betyder att du
mste vara p arbetsplatsen en viss tid under dagen.
Rrlig arbetstid betyder att du vljer nr du brjar och slutar under
dagen. Flextid r en sorts rrlig arbetstid. Nr en person som r
heltidsanstlld arbetar mer n sin vanliga arbetstid kallas det vertid.
Arbetstidslagen
Den vanliga arbetstiden fr vara hgst 40 timmar i veckan p en
och samma arbetsplats.
Semesterlagen
Det fnns en lag p att alla som arbetar heltid har rtt till 25 dagars
semester per r. Du kan f pengar istllet fr semester om du slutar
ett jobb och inte kan ta ut din semester. D fr du tolv procent p
den ln du har tjnat under ret. Timanstllda fr tolv procent av
sin bruttoln i semesterersttning.
Om du blir sjuk nr du arbetar
Om du r anstlld och blir sjuk ska du gra en sjukanmlan till
din arbetsgivare den frsta dagen du r sjuk. Arbetsgivaren betalar
din sjukln de frsta 14 dagarna. Den frsta dagen du r sjuk r en
karensdag. Det betyder att du inte fr ngon ln den dagen. Frn
och med den andra dagen du r sjuk fr du 80 procent av din ln.
Om du r sjuk och borta frn ditt arbete mer n sju dagar mste
du ha intyg frn en lkare. Det kallas medicinskt underlag.
77
Att ska arbete
Du kan ska arbete p mnga olika stt.
Du kan g till Arbetsfrmedlingen och ska arbete genom

deras annonser om lediga jobb.
Du kan kontakta bemanningsfretag och rekryteringsfretag.

Ett bemanningsfretag hyr ut personal till olika fretag.
Ett rekryteringsfretag hittar personer t ett fretag som vill
anstlla ny personal.
Du kan svara p annonser i dagstidningar eller p Internet.
Du kan sjlv ta kontakt med en arbetsgivare.
Du kan frga mnniskor som du knner.

Arbetsfrmedlingen
Arbetsfrmedlingen r en statlig myndighet som fnns i hela landet.
Arbetsfrmedlingen berttar hur du kan ska arbete. Du kan f
information om olika yrken och utbildningar och du fr veta hur
du skriver en anskan.
Arbetsfrmedlingen lgger ut annonser om lediga jobb p
sin webbsida. Du kan hitta lediga jobb i Platsbanken p
Arbetsfrmedlingens webbsida, www.arbetsformedlingen.se.
Nr du har ftt uppehllstillstnd r det viktigt att du anmler dig
som arbetsskande p Arbetsfrmedlingen.
Foto: Colourbox Jobbintervju
Om Sverige
Service och program
Arbetsfrmedlingen har olika program fr arbetsskande.
Hr r ngra exempel:
Instegsjobb
Instegsjobb r ett bidrag som arbetsgivare kan f om de
anstller en nyanlnd person. Arbetsgivaren kan f upp till
800 kronor per dag i bidrag till lnen.
Du som ftt uppehllstillstnd de senaste 36 mnaderna kan
ska instegsjobb. Du mste vara arbetsskande och inskriven p
Arbetsfrmedlingen. Du mste ocks studera eller ha ftt en
studieplats inom svenska fr invandrare, Sf.
Praktik
Du som r arbetsls och har fyllt 25 r kan ibland gra praktik
genom Arbetsfrmedlingen. Du som ftt uppehllstillstnd de
senaste 36 mnaderna kan f praktikplats ven om du r
under 25 r.
Det finns olika slags praktik genom Arbetsfrmedlingen.
Prata med din handlggare om vilken praktik som passar dig.
Praktiken ska vara p heltid och i hgst sex mnader. Du kan f
pengar frn Frskringskassan under tiden du gr praktik.
Jobbcoach
I vissa fall kan den som r arbetsls och inte r med i ngot
annat program p Arbetsfrmedlingen f trfa en jobbcoach.
En jobbcoach hjlper dig med hur du sker jobb.
Arbetsmarknadsutbildning
Arbetsfrmedlingen har utbildningar inom olika yrken.
Tanken r att utbildningen ska leda till ett arbete.
Foto: Colourbox Praktik
79
P Arbetsfrmedlingen
kan du f hjlp med hur
du skriver ett bra person-
ligt brev och ett CV.
Det personliga ntverket
Det personliga ntverket r de kontakter och personer du knner.
De festa anstllningar ordnas genom personliga kontakter.
Anskningshandlingar
Nr du sker ett arbete ska du skicka med de papper som arbets-
givaren frgar efter. Ofta vill arbetsgivaren att du skickar bde ett
personligt brev och ett Curriculum Vitae, CV.
Meritfrteckning/CV
Curriculum Vitae, CV r latin och betyder en berttelse om livet.
I CV:t ska du bertta om dina erfarenheter av arbete, din utbild-
ning och andra kunskaper. Du ska ocks bertta lite om dig sjlv
och hur du r som person.
Ett CV kan innehlla fljande:
Namn, adress, telefonnummer och mejladress.
Utbildningar: en lista ver dina utbildningar.
Arbeten: en lista ver dina erfarenheter frn arbeten.
Andra erfarenheter som sprkkunskaper och datakunskaper.
Referenser: namn p en tidigare arbetsgivare eller person som

knner dig vl. Skriv personens namn, telefonnummer och
arbetsplats. Frga personen/personerna frst om de kan vara
din referens.
Kort personlig information: intressen, familj och aktiviteter

p fritiden.
I ett CV kan du ocks kort bertta vad du har gjort p dina
tidigare arbeten och om innehllet i dina utbildningar. Betyg och
intyg kan lmnas om arbetsgivaren frgar efter dom eller nr du
blir intervjuad.
Foto: Colourbox
Om Sverige
Anskningsbrev/personligt brev
I ett anskningsbrev eller personligt brev berttar du om varfr du
r intresserad av just det hr jobbet eller fretaget. Du frklarar
ocks varfr du passar fr jobbet. Det r viktigt att det personliga
brevet r skrivet fr det jobb du sker. Brevet ska inte vara fr lngt.
Intresseanmlan
En intresseanmlan r en anskan som lmnas eller skickas till en
arbetsplats utan att det fnns ett ledigt jobb att ska.
Anstllningsintervju
En anstllningsintervju r ett samtal dr en arbetsgivare intervjuar
en person som sker ett arbete. Det fnns ngra viktiga saker att
tnka p nr du ska g p intervju. Det r bra att lsa p om
fretaget. Du kan till exempel ska information p Internet. Det
visar att du r intresserad av jobbet du sker. Det r ocks viktigt
att tnka p hur du klr dig och ditt kroppssprk.
Vanliga frgor
Det kan vara bra att tnka igenom hur du ska svara p olika frgor
under en intervju. Vanliga frgor och uppmaningar:
Bertta om dig sjlv!
Jobbar du bra i grupp?
Vad har du fr bra/dliga egenskaper eller stt att vara?
Varfr har du skt det hr jobbet?
Varfr ska vi anstlla dig?
Vad har du fr planer i framtiden?

Annat att tnka p
Frsta intrycket r viktigt se till att kldsel, humr och utseende

r bra nr du kommer till arbetsplatsen och ska hlsa p den
som intervjuar dig.
Skaka hand det kan vara bra att skaka hand med den som ska
intervjua dig, det ger ett bra intryck.
Kom i tid om du r frsenad kan du frstra dina chanser.

Jmstlldhet
I Sverige fnns en lag som frbjuder arbetsgivare att behandla
personer olika p grund av kn. Arbetsgivare mste arbeta fr
jmstlldhet mellan kvinnor och mn p arbetsplatsen.
81
Konflikter p arbetsplatsen
En konfikt eller ett brk p en arbetsplats ska lsas s snabbt som
mjligt. Det r chefens ansvar att se till att konfikter blir lsta.
Om du hamnar i en konfikt ska du prata med din chef. Om du
har en konfikt med din chef och r medlem i en fackfrening kan
du f std av din fackfrening.
Foto: Colourbox Intervju
Om Sverige
En informatr frn
Skatteverket mter en
samhllsinformatr
frn Enheten fr
samhllsorientering
i Gteborg.
Att starta eget fretag
Det behvs kunskap om administration och ekonomi fr att kunna
starta eget fretag i Sverige. Om du vill starta eget fretag kan du
f hjlp och rd frn till exempel ALMI och Arbetsfrmedlingen.
Det fnns mycket information om att starta eget fretag p Internet,
till exempel p www.tillvaxtverket.se.
ALMI och IFS
ALMI Fretagspartner AB gs av staten. ALMI arbetar fr att ka
utvecklingen av sm och medelstora fretag. De hjlper till med
bde information och ln fr att komma igng med ett nytt fretag.
IFS Rdgivning r en del av ALMI och fnns till fr invandrare
som vill starta fretag. IFS ger gratis rd p olika sprk. IFS fnns i
olika delar av Sverige.
Pengar fr att starta fretag
Arbetsfrmedlingen kan hjlpa till med bidrag den frsta tiden
du driver eget fretag.
Bidraget ges bara till dig som har goda chanser att driva ett fretag.
Arbetsfrmedlingen tittar ocks p om fretaget har chanser att
lyckas. Fr att anska om pengar till att starta eget fretag mste
du frst skriva en afrsplan. Du kan f hjlp med det p IFS
Rdgivning eller p Arbetsfrmedlingen.
Foto: Mikael Jnsson
83
Att betala skatt
Det svenska skattesystemet r grunden fr den svenska vlfrden.
Genom skatten kan staten ge alla samma chans till utbildning och
ett bra liv i Sverige. De som tjnar mer pengar betalar mer i skatt.
Nr du arbetar betalar du skatt p din ln. Du betalar samtidigt
en avgift till din pension. Den r ungefr sju procent av din ln.
Du betalar dessutom skatt p andra inkomster, som sjukpenning
och pension. Du betalar skatt om du anvnder bil i arbetet eller fr
matkuponger p jobbet fr att kpa lunch eller middag p
restaurang. Du betalar ocks skatt p saker du handlar. Det kallas
moms.
Moms
Alla betalar moms p de festa saker och tjnster som de kper.
Momsen r en del av priset som vi betalar.
Vi betalar:
25 procent p saker och tjnster
12 procent p mat, hotell och camping
6 procent p resor med den lokala trafken, bcker, tidningar,

tidskrifter och vissa saker och tjnster inom konst och kultur
Vissa tjnster betalar man ingen moms p, till exempel:
sjukvrd, tandvrd och vrd fr funktionshindrade och ldre
utbildning, till exempel grundskola, gymnasium och hgskola
tjnster p banken
frskringar
hyra
Punktskatter
En punktskatt r en extra skatt p vissa saker, till exempel alkohol
och bensin. Staten bestmmer vilka varor som ska ha punktskatt.
Det r oftast saker som r farliga fr miljn eller fr hlsan. Staten
vill att vi kper och anvnder mindre av dessa saker.
Du betalar punktskatt p till exempel:
brnsle (bensin, olja, kol och gasol)
el
alkohol
tobak
Om Sverige
Sociala avgifter
Alla som arbetar och som har eget fretag ska betala sociala
av gifter. De sociala avgifterna r arbetsgivaravgifter, egenavgifter
och allmn pensionsavgift. Arbetsgivare betalar sociala avgifter fr
sina anstllda. Den som driver eget fretag betalar en egenavgift.
Du betalar punktskatt p bensin. Foto: Colourbox
85
Folkbokfring
Alla som bor i Sverige blir folkbokfrda. Det betyder att de blir
registrerade i ett dataregister hos Skatteverket. Alla som blir folk-
bokfrda i Sverige fr ett personnummer. Det r ett nummer fr
att myndigheter ska kunna knna igen dig.
Det r viktigt att du r folkbokfrd dr du bor eftersom du betalar
skatt i den kommun du r registrerad. Om du fyttar eller fr barn
ska du bertta det fr Skatteverket.

Personbevis
Ett personbevis r ett papper som visar att du r registrerad
(folkbokfrd) hos Skatteverket. Du behver personbevis nr du till
exempel ska ska bostadsbidrag p Frskringskassan och nr du
ska ta krkort.
Om du behver ett personbevis kan du bestlla det p Skatte-
verkets webbsida eller g till ett av Skattverkets servicekontor.
Identitetskort
Du som r folkbokfrd i Sverige och har fyllt 13 r kan f ett
identitetskort, id-kort, frn Skatteverket. Kortet gller i fem r.
S hr ansker du om id-kort:
1. Betala fr id-kortet innan du gr till Skatteverkets kontor.
Det kostar 400 kronor. Pengarna ska du stta in p Skatteverkets
bankgiro- eller plusgirokonto (bankgiro 389-0100 eller plus
giro 50 40 62-1). Spara kvittot. Det ska du visa upp nr du
lmnar in din anskan.
2. G till ngot av Skatteverkets kontor. Om du r under 18 r
mste du ha en vrdnadshavare med dig. En vrdnadshavare r
en person som har det juridiska ansvaret fr den som r
under 18 r.
P Skatteverkets kontor mste du visa vem du r. Det kan du gra
p tv olika stt:
visa godknd id-handling eller
ta med en person som kan ge intyg p vem du r

Id-kort
Om Sverige
Godknda id-handlingar
Dessa id-handlingar r godknda:
ett id-kort gjort av Skatteverket
ett svenskt krkort
ett SIS-mrkt svenskt id-kort gjort av bank, Svensk kassaservice

eller statlig myndighet
ett tjnstekort gjort av en statlig myndighet
ett svenskt nationellt id-kort
ett svenskt pass med vinrd prm
ett utlndskt EU-pass gjort efter den 1 september 2006
ett pass frn Norge, Island, Schweiz eller Liechtenstein gjort efter
den 1 september 2006
Person som kan intyga vem du r
En person som kan intyga vem du r ska vara ngon som du knner
vl. Personen mste ha fyllt 18 r och ska kunna visa en godknd
id-handling. Personen kan vara till exempel din man/fru, en
frlder, en bror/syster eller ett vuxet barn. Ibland kan en arbets-
givare vara intygsgivare.
Personer utan godknda id-handlingar
Om du saknar godknd id-handling men har uppehllstillstnd i
Sverige kan du ska id-kort. Skatteverket jmfr d dina uppgifter
i anskan med Migrationsverkets uppgifter om namn, lngd, foto,
underskrift, resehandling och uppehllstillstnd.
S fr du det frdiga id-kortet
Id-kortet brukar vara klart tv veckor efter anskan. D fr du
ett brev till din bostad om att du kan hmta id-kortet p samma
kontor dr du lmnade din anskan.
Om du inte fr ngot id-kort beror det oftast p att du inte har
de id-handlingar som r godknda. Det kan ocks bero p att du
inte har ngon som kan intyga om vem du r. Du kan verklaga
Skatteverkets beslut om du tycker att beslutet r fel.
Om du frlorar ditt id-kort
Om du frlorar ditt id-kort mste du ta kontakt med Skatteverket.
Om id-kortet r stulet mste du ocks kontakta polisen. D kan
ingen annan anvnda ditt id-kort.
87
Socialfrskringen
Socialfrskringen r std och bidrag som ger pengar istllet
fr den inkomst som du frlorar nr du inte kan arbeta. Det
kan till exempel vara pengar till frldrar, sjuka och ldre. Det
r Frskringskassan som bestmmer om du har rtt till social-
frskringen. Frskringskassan r en statlig myndighet. Det r
ocks Frskringskassan som betalar ut pengarna.
Hr r ngra exempel p vad Frskringskassan betalar ut:
Boende
Bostadsbidrag: Om du r mellan 18 r och 29 r, pensionr, gr
militrtjnst eller har barn har du rtt att f hjlp med din hyra.
Fr frldrar
Havandeskapspenning: Om du vntar barn kan du ska pengar

om ditt arbete r fr tungt och du inte kan byta arbetsuppgifter.
Frldrapenning och tillfllig frldrapenning: Du har rtt att f

pengar fr att vara hemma med ditt barn i 480 dagar. Du har
ocks rtt att vara hemma med ditt barn nr barnet blir sjukt.
Foto: Colourbox
Om Sverige
Om du blir sjuk
Sjukpenning: Du har rtt att f pengar frn Frskringskassan

om du r sjuk och inte kan arbeta.

Sjukersttning eller aktivitetsersttning: Om du inte kan arbeta
heltid om du har en sjukdom, en skada eller funktions-
nedsttning.
Om du lever med funktionsnedsttning
Handikappersttning: Om du r sjuk under en lngre tid eller om

du har en funktionsnedsttning kan du f handikappersttning.
Vrdbidrag: Fr frldrar till barn med funktionsnedsttning.

Tandvrd
Tandvrdsfrskringen betyder att du sjlv inte behver betala
hela kostnaden fr din tandvrd. Du betalar en avgift och
Frskringskassan betalar den andra delen.
Att kontakta frskringskassan
Frskringskassan har servicekontor som du kan g till om du vill
frga ngot. Ibland mste du boka en tid. Du kan ocks lsa p
Internet p www.forsakringskassan.se.
Om du tycker Frskringskassans beslut r fel kan du verklaga.
verklagandet ska vara skriftligt och mste gras inom tv
mnader sedan beslutet tagits.
Du skriver verklagan till frvaltningsrtten men skickar brevet
frst till Frskringskassan. Frskringskassan ska frst f en chans
att ndra sitt beslut. Om de inte ndrar beslutet skickar de sedan
din verklagan till frvaltningsrtten.
89
Det fnns fera olika studiemjligheter fr vuxna i Sverige.
Utbildning fr vuxna
Studievgledning
En studievgledning r ett kontor dr vuxna kan f tips p olika
utbildningar och arbeten. Studievgledning brukar fnnas p skolor
fr vuxna i din kommun. Kontakta din kommun fr att f
veta mer.
Du kan ocks f hjlp med:
att bestlla betyg
att anska om plats p olika utbildningar och kurser
information om vad du behver fr att komma in p en

utbildning eller kurs
att prata med en lrare om din niv i svenska sprket
annan information om utbildning

Foto: Colourbox
Om Sverige
Vgledningscentrum
Om du r under 20 r kan du f hjlp med studievgledning p ett
vgledningscentrum.
Dr kan du till exempel f hjlp med:
att prata om vilken utbildning eller vilket arbete du vill vlja
att sjlv ska information om utbildningar och arbeten
information om studier i andra lnder

Studievgledning nr du studerar
Om du studerar fnns det studievgledare som du kan kontakta nr
du har frgor om studierna. Det fnns studievgledare p varje
skola.
Svenska fr invandrare sfi
Sf r en grundutbildning i svenska sprket fr vuxna som inte har
svenska som sitt frsta sprk. Du kan lsa sf p heltid eller deltid.
Utbildningen r gratis.
Foto: Colourbox
91
Sfi i din kommun
Vem som fr lsa sf kan vara olika i olika kommuner. I till exempel
Gteborg ska du vara ver 20 r och folkbokfrd i Gteborg. Nr
du anmler dig frsta gngen ska du ta med dig ett personbevis
frn Skatteverket och ditt id-kort, krkort eller pass.
Kommunal vuxenutbildning Komvux
Komvux r en skola dr vuxna kan lsa samma saker som i grund-
skolan och gymnasiet. P komvux fnns ocks utbildningar som du
kan lsa efter gymnasiet.
Du som inte har gtt grundskola eller gymnasium har rtt att lsa
p komvux. Om du lser klart gymnasiet p komvux kan du ska
vidare till hgskola och universitet.
Utbildningen p komvux gr fortare n i vanlig grundskola och
gymnasium. Du mste sjlv bestmma hur du planerar dina
studier. Du kan lsa antingen p dagtid eller p kvllstid.
Det r gratis att lsa p komvux, men du fr sjlv betala bcker
och andra papper som behvs.
Om du r ver 20 r och lser minst 50 procent kan du ska studie-
bidrag och studieln hos Centrala studiestdsnmnden, CSN.
Grundlggande vuxenutbildning
Om du inte har en utbildning som motsvarar svensk grundskola
kan du lsa grundlggande vuxenutbildning. Du behver ett betyg
frn sf D fr att lsa svenska p grundskoleniv.
Gymnasial vuxenutbildning
Om du inte har en utbildning som motsvarar svensk gymnasie-
skola kan du lsa gymnasial vuxenutbildning. Du mste ha lst
svenska som andra sprk (SAS) grundlggande niv, SAS G, fr att
kunna lsa svenska p gymnasieniv.
Pbyggnadsutbildning
En pbyggnadsutbildning r en yrkesutbildning dr du fr
utbildning till ett visst arbete. Du mste ha lst bde SAS G och ha
en utbildning som motsvarar svensk gymnasieutbildning.
Om Sverige
Srvux
Det fnns ocks vuxenutbildning fr personer med till exempel
utvecklingsstrning och autism. Det kallas srvux.
Folkhgskolor
En folkhgskola r en skola fr vuxna elever. P mnga skolor kan
man ocks bo medan man studerar. P en folkhgskola kan du lsa
olika slags kurser:
Allmnna kurser:
istllet fr gymnasiet och ibland grundskolan. Du kan lsa ett till
fyra r beroende p tidigare utbildning. Hr lser du i lugnare
tempo n p komvux.
Srskilda kurser:
kurser med ett speciellt mne, till exempel ett srskilt yrke
eller musik.
vriga kurser:
till exempel kortare kurser eller sommarkurser.
Svenska fr invandrare:
Folkhgskolor kan ocks ha kurser i sf.
Varje folkhgskola bestmmer vem som kan lsa p skolan.
Folkhgskolorna har ett eget betygssystem. Studier p folkhgskola
kan ge dig ngot som kallas grundlggande behrighet till
universitet och hgskola. Det betyder att du har de kunskaper du
behver fr att kunna lsa p universitet och hgskola.
Yrkesutbildningar
Yrkeshgskoleutbildning, YH-utbildning
Yrkeshgskoleutbildning, YH-utbildning, r ett alternativ till
lngre utbildningar p universitet och hgskola. Under utbild-
ningen har eleverna mycket kontakt med fretag genom praktik.
Det ska gra det lttare att f arbete efter utbildningen.
Om du vill veta mer om YH-utbildningar kan du kontakta
Myndigheten fr yrkeshgskolan, www.yhmyndigheten.se.
93
Foto : Matilda Karslsson
Kvalificerad yrkesutbildning, KY-utbildning
En kvalifcerad yrkesutbildning r mellan ett och tre r lng.
Eleverna fr mycket praktik och kontakt med fretag.
KY-utbildningarna ska fnnas kvar till r 2013.
Kompletterande utbildning, KU-utbildning
En kompletterande utbildning r en yrkesutbildning som du kan
lsa istllet fr gymnasieutbildning. Det fnns utbildningar inom
olika omrden, till exempel konst, mode, design, fyg, hantverk och
frisk- och hudvrd.
Det hr behvs fr YH eller KY
Fr att kunna studera p en YH-utbildning eller en KY-utbildning
mste du ha grundlggande gymnasiekompetens. Det betyder att
du har alla de kunskaper som behvs fr att kunna lsa p
universitet och hgskola.
Gteborgs Universitets huvudbyggnad
Om Sverige
Universitet och hgskola
I Sverige fnns bde hgskolor och universitet. Skillnaden r att ett
universitet ocks mste ha forskarutbildning.
Utbildningar p hgskolor och universitet ger samma pong och
examen. Det fnns minst en hgskola eller universitet i varje ln.
Utbildningsprogram eller separata kurser
Ett utbildningsprogram innehller f lera kurser som sedan leder
till en examen. Att ta examen betyder att man har klarat alla prov
och r frdig med en utbildning. Du mste lsa de festa kurserna
i ett utbildningsprogram. Men det fnns vissa kurser som du kan
vlja sjlv. Fr att f till exempel examen som lkare, socionom,
jurist eller civilingenjr mste du flja det utbildningsprogram som
fnns. Om du lser separata kurser vljer du sjlv dina kurser och i
vilken ordning du vill lsa dem. Du som studerar p heltid lser 60
hgskolepong per r.
Detta behvs fr universitet och hgskola
Fr att kunna lsa en grundlggande hgskoleutbildning mste du
ha grundlggande behrighet. Ibland behvs det srskild behrig-
het. Det betyder att du mste ha lst vissa kurser fr att komma in
p en viss utbildning.
Grundlggande behrighet har den som:
ftt slutbetyg frn gymnasieskola och har minst godknd p

90 procent av utbildningen
ftt slutbetyg frn gymnasial vuxenutbildning och har minst

godknd p 90 procent av utbildningen
har en svensk eller utlndsk utbildning som motsvarar svensk

gymnasieskola eller gymnasial vuxenutbildning, till exempel
betyg frn folkhgskola
p annat stt har ftt kunskaper som motsvarar svensk

gymnasieskola eller gymnasial vuxenutbildning
har grundlggande behrighet frn Danmark, Finland, Island

eller Norge
genom svensk eller utlndsk utbildning eller genom praktisk

erfarenhet har skafat sig kunskaper fr att kunna lsa en grund-
lggande hgskoleutbildning
Srskild behrighet kan se olika ut beroende p vilken utbildning
det gller. Information om vilken srskild behrighet som behvs
fnns p den hgskola eller det universitet dr utbildningen ges.
95
Kostnader fr hgre utbildning
All hgskoleutbildning r gratis. Du mste sjlv betala fr bcker
och andra papper. Om du lser p minst deltid, allts 50 procent,
har du rtt att ska studiebidrag och studieln hos CSN.
Mer information
Du kan lsa mer om att studera p hgskolan p olika sprk i hftet
Att studera p hgskolan och p www.studera.nu.
Validering
Validera betyder att man vrderar ngot som kan vara svrt att
mta exakt. Nr du fr din utbildning eller dina kunskaper inom
ett visst yrke bedmda kallas det fr validering. Genom validering
kan du f ndra innehllet i en utbildning om du redan kan vissa
delar. Du kan p s stt hoppa ver vissa kurser och snabbare klara
av utbildningen.
Bedmning av utlndska betyg
Om du har en avslutad utlndsk hgskoleutbildning kan du f
utbildningen bedmd av Hgskoleverket.
www.hsv.se

Om du har utlndsk gymnasieutbildning grs bedmningen av
Verket fr hgskoleservice, VHS. Bedmningen r gratis.
www.vhs.se
versttning av utlndska betyg
Om dina utlndska betyg ska bli bedmda mste de frst verst-
tas till svenska. Om betygen r skrivna p engelska, franska, tyska,
spanska eller p de nordiska sprken behver de inte versttas.
versttningen mste vara gjord av en professionell versttare.
Arbetsfrmedlingen kan hjlpa till med att f betyg versatta.
Ls mer om det p Arbetsfrmedlingens hemsida:
www.arbetsformedlingen.se
Yrkesbedmning
Du kan ocks f hjlp med att f dina kunskaper validerade. Du
fr d gra en yrkesbedmning dr dina kunskaper blir bedmda
genom ett samtal och ett praktiskt prov.
Om Sverige
Meritportflj
En meritportflj betyder att du samlar all information om dina
arbeten, utbildningar och andra viktiga erfarenheter.
Om du r nyanlnd fykting eller invandrare kan du f hjlp av
Arbetsfrmedlingen, vuxenutbildningen eller en arbetsgivare att
validera de yrkeskunskaper du har med dig frn ditt hemland.
Studiemedel
Studiemedel r ln och bidrag som du kan f nr du studerar.
Du kan f studiemedel fr att studera p universitet, hgskola och
p vissa andra utbildningar efter gymnasiet.
Samma termin som du fyller 20 r kan du ocks f studiemedel
nr du lser p folkhgskola, komvux eller annan grundskole- och
gymnasieutbildning.
Det r Centrala studiestdsnmnden, CSN som betalar ut
studiemedel. Om du vill kan du vlja att bara ska bidraget nr du
studerar. Du kan ocks vlja att lna mindre pengar nr du
studerar. Om du har barn kan du f extra bidrag nr du studerar.
Du brjar betala tillbaka lnet sex mnader efter det att du fck
studiemedel senast. Mer information om studiemedel fnns p
CSN:s webbsida: www.csn.se
97
Fritids- och freningsliv
Fritid kallas den tid d man r ledig frn arbete och skola. Mnga i
Sverige r med i freningar eller har srskilda intressen p sin fritid.
Om du har ett srskilt intresse p fritiden har du chans att skapa
ett strre ntverk och f fer kontakter i det svenska samhllet.
Fr dig som r ny i landet r fritiden ett stt att f nya vnner och
snabbt lra dig svenska sprket.
Folkrrelserna
En folkrrelse r nr en stor grupp mnniskor tillsammans arbetar
fr ngot, till exempel nykterhet eller miljn. Folkrrelser har
funnits i Sverige sedan en lng tid tillbaka. En folkrrelse r ofta
en organisation som fnns i hela landet. Folkrrelserna var mycket
viktiga under 1800-talet och i brjan av 1900-talet i Sverige. D
kmpade mnga folkrrelser fr mnniskornas rttigheter och fr
ett mer demokratiskt samhlle.
Foto : Klas Eriksson
Om Sverige
Nykterhetsrrelsen, frikyrkorrelsen och arbetarrrelsen var stora
folkrrelser. Nykterhetsrrelsen var den frsta. Den arbetade fr
att mnniskor skulle dricka mindre alkohol. Frikyrkorrelsen r en
kristen folkrrelse. Tidigare kmpade den till exempel fr att alla
skulle f rstrtt.
Mnga folkrrelser arbetade fr att alla mnniskor skulle kunna
studera och skafa en utbildning.
I dag arbetar mnga folkrrelser med politiska frgor. Det fnns
ocks folkrrelser som i dag fungerar som myndigheter, till exempel
arbetslshetsfrskringen, A-kassan.
Traditionen att tillsammans arbeta fr en frndring lever kvar i det
svenska samhllet. Det r ocks s mnga freningar fungerar i dag.
Folkbildning
Folkbildning betyder att vuxna mnniskor fr en allmn
utbildning. All utbildning i studiefrbund och folkhgskolor kallas
folkbildning.
Folkbildningen i Sverige brjade vxa fram fr ver 100 r sedan.
Genom folkbildningen fck medborgarna kunskaper fr att kunna
vara aktiva och delaktiga i arbetet fr ett demokratiskt samhlle.
Studiefrbund
Ett studiefrbund r en organisation med utbildningar fr vuxna.
Det fnns fera studiefrbund som ordnar studiecirklar, kultur-
program och andra utbildningar fr vuxna. En studiecirkel r en
grupp som gemensamt studerar ngot till exempel konst, musik,
sprk eller kultur. ABF, Medborgarskolan, Folkuniversitetet och
Studiefrbundet Vuxenskolan r ngra studiefrbund. Varje r har
studiefrbunden ungefr 300 000 studiecirklar. De har ver tv
miljoner deltagare.
Freningslivet
I Sverige fnns det freningsfrihet. Det r en viktig del av det
demokratiska samhllet. Freningsfrihet betyder rtten att starta
en frening. En grupp mnniskor som har ett gemensamt intresse
eller en gemensam bakgrund kan starta en frening. Det fnns
mnga olika freningar, till exempel idrottsfreningar, kultur- och
musikfreningar och religisa freningar.
Mnga mnniskor i Sverige r med i en eller fera freningar.
Arbetet inom en frening r ofta utan ln.
99
Att starta en frening
Nr man startar en frening ska man ha en styrelse. Styrelsen
skriver frslag till regler som ska glla inom freningen. Det kallas
stadgar. Freningar r ofta inskrivna hos Skatteverket och har ett
organisationsnummer. Man brukar ocks ppna ett bankkonto fr
freningen.
Kontakt med olika freningar
Om du vill g med i en frening, starta en frening eller ska
pengar till din frening kan du kontakta din kommun. I
kommunen kan det till exempel vara fritidsfrvaltningen som
hjlper freningarna.
Invandrarfreningar
En invandrarfrening r en frening som arbetar fr att hjlpa
personer som kommer frn samma land att hitta varandra i det nya
landet. Invandrarfreningar kan vara en bra hjlp fr att frst det
nya samhlle man har kommit till.
Kulturfreningar
En kulturfrening kan vara en frening som r intresserade av en
viss typ av dans, teater eller musik. Det kan ocks vara en frening
som samlar personer med samma etniska bakgrund.
Foto: Mikael Lindahl
Om Sverige
Ideella organisationer
Ideella organisationer frsker utveckla och frndra samhllet.
Ideella organisationer kallas ocks ibland frivilliga organisationer
eller Non Governmental Organizations, NGOs.
Flera av organisationerna i Sverige arbetar p mnga platser i
landet. En del fnns ocks i andra lnder.
Hr r ngra ideella organisationer i Sverige:
Rda korset och Rda korsets ungdomsfrbund

Rda korset r en internationell organisation som fnns ver hela
vrlden. Freningarna arbetar olika i landet. I vissa kommuner ger
Rda korset hjlp med att lsa lxor eller hitta en familjemedlem
som du frlorat kontakten med om du har fytt.
Rdda barnen
Rdda barnen r en internationell organisation som arbetar fr
barns rttigheter i Sverige och i andra lnder.
KFUM
KFUM r en del av den internationella organisationen YWCA-
YMCA. De har ofta aktiviteter fr nyanlnda ungdomar.
Ungdomarna samlas tillsammans med en ledare fr att till
exempel g p bio, testa ngon sport eller g p teater.
Politiska freningar
Om du r intresserad av politik kan du g med i ett politiskt parti
eller en annan politisk organisation. Det fnns bde grupper fr
vuxna och ungdomar i de festa politiska partier.
Andra freningar
Det fnns mnga andra freningar som kan vara intressanta. Det
kan till exempel vara en bostadsrttfrening dr man tillsammans
skter om bostaden. Det fnns natur- och djurfreningar, milj-
freningar eller religisa freningar. Det fnns ocks pensionrs-
freningar som arbetar med de ldres intressen.
Flyktingguider och liknande service
Mnga kommuner och frivilligorganisationer arbetar med att
hjlpa nyanlnda fyktingar och invandrare att f kontakt med
svenskar. Tanken r att invandrare och svenskar ska trfas p
fritiden fr att lra knna varandra och byta erfarenheter. Det kan
vara olika aktiviteter som bowling, besk p museer eller andra
intressanta platser. Kontakta din kommun fr att hra vad som
fnns. Eller ls p kommunens webbsida.
101
Fritid fr barn och ungdomar
Fritidsgrdar
I kommunerna brukar det fnnas fritidsgrdar fr ungdomar
mellan tolv och 16 r. Det kan ocks fnnas fritidsgrdar fr ldre
ungdomar. P fritidsgrden kan ungdomarna titta p flm och
trfa kompisar. Ibland ordnas det kurser dr de kan lra sig dansa,
spela teater eller hlla p med musik.
Kontakta din kommun fr att hra vad som fnns. Eller ls p
kommunens webbsida.
Ungdomssatsningar
Frutom fritidsgrdar har mnga kommuner srskilda satsningar
p ungdomar. Kanske ungdomsgrdar eller mtesplatser dr unga
kan trfas och f chans att starta olika projekt eller grupper.
Kontakta din kommun fr att hra vad som fnns. Eller ls p
kommunens webbsida.
Idrottsfreningar
Idrottsfreningarna r viktiga fr mnga barn och ungdomar i
Sverige. Forskning visar att ungdomar som idrottar mr bttre och
ser mer positivt p framtiden. De stressar mindre och har fer vnner.

Idrotten r ocks viktig fr att f mnniskor att trfas p ett
naturligt stt och p lika villkor.
Foto: Colourbox
Om Sverige
Foto: Colourbox
103
4. Individens
rttigheter och
skyldigheter
Innehll
Familj och individ
Jmlikhet och jmstlldhet
Skydd mot diskriminering
Barns rttigheter
Vld i nra relationer
Foto: Colourbox
Om Sverige
Familj och individ
Individens frihet
Vad r en familj? Svaret p frgan r olika i olika kulturer och
samhllen. I vissa delar av vrlden ses slkten eller gruppen man
tillhr som en del av familjen. I Sverige rknas oftast bara
frldrar, syskon och barn som familj.
Vad som r en individ kan ocks se olika ut i olika kulturer och
samhllen. Tv olika stt att se p individer r ett individualistiskt
synstt och ett kollektivistiskt synstt. Ett individualistiskt synstt
betyder att man tycker att varje person r viktigare n en grupp
av mnniskor. Ett kollektivistiskt synstt betyder att gruppen r
viktigare n den enskilda personen.
Individualistiskt synstt
Ett individualistiskt synstt betyder att varje person uppmuntras
att ha egna ider och sikter. Individen ser sig sjlv som en egen
person med eget ansvar fr sitt liv, sin lycka och sin framtid.
Han eller hon r en egen individ, inte en del av en grupp.
Sverige r p mnga stt ett individualistiskt samhlle. Det du gr
pverkar mest dig sjlv och inte din familj eller slkt.
Kollektivistiskt synstt
Ett kollektivistiskt synstt betyder att gruppens intressen r viktigare
n individens. Fr att gruppen ska fungera mste individen vlja
det som gruppen tycker r bst. Det du som person gr pverkar
hela gruppen. I ett kollektivistiskt samhlle fnns det oftast en stark
gemenskap. Det fnns ett ansvar mellan personerna i gruppen.
Ett kollektivistiskt synstt betyder att man ofta rknar in fer
personer i sin familj. Slkten och gruppen rknas ofta som familj.
105
Jmlikhet och jmstlldhet
Jmlikhet
Orden jmlikhet och jmstlldhet r lika. Men de betyder olika
saker. Jmlikhet r nr alla mnniskor har samma vrde och
behandlas lika. Ordet jmlikhet kommer frn FN:s allmnna
frklaring om de mnskliga rttigheterna frn r 1948. FN:s
frklaring om de mnskliga rttigheterna handlar om att alla
mnniskor har samma vrde och rttigheter. Alla mnniskor har
rtt att sga vad de tycker, tro p vilken gud de vill och vlja vilken
partner de vill leva med.
Frklaringen ska glla alla mnniskor i vrlden. I Sverige skyddas
de mnskliga rttigheterna av tre grundlagar: regeringsformen,
tryckfrihetsfrordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Du kan
lsa mer om mnskliga rttigheter p regeringens webbplats om
mnskliga rttigheter: www.manskligarattigheter.se. Klicka p
fiken dr det str: De mnskliga rttigheterna. P den sidan i
vnstermenyn kan du ocks hitta text p lttlst svenska.
http://www.manskligarattigheter.gov.se/extra/pod/?id=3&
module_instance=3&action=pod_show&navid=1&subnavid=
3&subnavinstance=3
Det fnns sedan r 1950 en europeisk konvention om skyddet fr
de mnskliga rttigheterna. Den heter Europakonventionen.
r 1995 blev den svensk lag. Staten, regeringen och kommunerna
ska se till att Europakonventionen fljs i landet.
Scanna hr!
Byggnadsarbetande kvinna. Foto: Colourbox
Ladda ner Scanlife fr
iPhone eller Android.
Scanna koden fr att
komma direkt till
hemsidan.
Om Sverige
Jmstlldhet
Jmstlldhet handlar om lika rttigheter fr kvinnor och mn.
Kvinnor och mn ska ha samma rttigheter och mjligheter.
De ska ocks ha lika mycket makt att pverka bde sina egna liv
och samhllet.
I brjan av 1900-talet fanns det stora skillnader mellan kvinnors
och mns rttigheter i Sverige. De festa gifta kvinnor tog hand
om hem och barn. Kvinnor fck inte rstrtt frrn r 1921. Vid
samma tid blev ocks gifta kvinnor myndiga. Det betyder till
exempel att de sjlva fck bestmma ver sina inkomster. Under
1970-talet byggdes fer frskolor och fritidshem fr barnen. D
kunde fer kvinnor brja arbeta och tjna pengar. Mn och
kvinnor kunde dela ansvaret fr hem och barn.
Kvinnor i politiken
Det fnns i dag ungefr lika mnga kvinnor som mn i riksdagen.
I regeringen r det ungefr hlften mn och kvinnor som r
ministrar. Bland de valda politikerna i Sveriges kommuner r cirka
42 procent kvinnor (2007).
Jmstlldhet p arbetet och i skolan
I Sverige r det mnga kvinnor som arbetar jmfrt med andra
lnder. Ungefr 80 procent av alla kvinnor mellan 20 och 64 r
arbetar. Men p arbetet r det inte jmstllt. Kvinnor brukar ha
lgre lner n mn. Det fnns inte s mnga chefer som r kvinnor.
Fler mn startar egna fretag.
I jmstlldhetslagen frn r 1991 str det att alla arbetsgivare som har
minst tio anstllda ska skriva en plan fr jmstlldheten p sin arbets-
plats. I grundskolan och i gymnasiet fnns det en lroplan. I den str
det bland annat om jmstlldhet. Det betyder att lrarna ska ge fickor
och pojkar lika mycket uppmrksamhet i klassrummet.
Jmstlldhet i hemmet
Tidigare skttes mycket av arbetet i hemmet av kvinnan. I dag tar
de festa mnnen i Sverige strre ansvar i hemmet. Kvinnor arbetar
ungefr 28 timmar i veckan i hemmet. Mn arbetar ungefr 20
timmar i hemmet. Arbete i hemmet betyder till exempel vrd av
barn, arbete i trdgrd, tvtta bilen eller stda och diska.
107
Med frldrafrskringen kan bde mn och kvinnor vara hemma
med barnen. Men det r fortfarande fest kvinnor som r hemma
med barn. Fr att fer mn ska vara hemma med sina barn har
regeringen bestmt att det ska fnnas en bonus. Det betyder att
frldrar som delar mer lika p frldraledigheten kan f mer pengar.
Lagar om jmstlldhet i Sverige
Jmstlldheten fnns med i de festa svenska lagar. En viktig lag r
lagen om fri abort som kom r 1975. Det betyder att om en kvinna
blir gravid har hon rtt att bestmma om hon vill fda barnet eller
inte.
r 1998 kom det en srskild lag om vld mot kvinnor som heter
kvinnofridslagen. Lagen sger att vld mot kvinnor i hemmet
rknas som ett brott. Det kan strafas med fngelse.
Det fnns ocks en lag som heter jmstlldhetslagen, frn
r 1980. Lagen har gjorts om fera gnger och handlar om
jmstlldhet p arbetet och om jmstllda lner. Det r
Diskrimineringsombudsmannen, DO, som ska se till att lagen
fljs.
Foto: Colourbox
Om Sverige
Skydd mot diskriminering
Diskrimineringsombudsmannen
Diskriminering betyder att vissa mnniskor eller grupper
behandlas olika n andra. Det r frbjudet att behandla vissa
mnniskor smre n andra p grund av kn, knsidentitet eller
knsuttryck, religion eller annan tro, lder, etnisk tillhrighet,
funktionsnedsttning eller sexuell lggning.
Diskrimineringsombudsmannen, DO, ska se till att
diskrimineringslagen fljs. DO r en statlig myndighet som arbetar
fr allas lika rttigheter och mjligheter. Arbetsplatser och skolor
mste ha en plan mot diskriminering. Du kan kontakta DO om
du blivit diskriminerad. Mer information fnns p DO:s webbsida,
www.do.se.
Homosexuella, bisexuella och trans
personer
Synen p homosexualitet har frndrats mycket p kort tid i
Sverige. Homosexualitet r mer accepterat nu n frr. Det fnns
idag lagar som skyddar homosexuella, bisexuella och transpersoner
frn att behandlas smre n andra.
Foto: Colourbox
109
Att praktisera sin religion i Sverige
Sverige har haft religionsfrihet sedan r 1951. Religionsfrihet
betyder att man har rtt att vlja vilken religion man vill ha.
Reli-gionsfriheten rknas som en av de viktigaste rttigheterna i
svensk grundlag. I fera internationella avtal, till exempel FN:s
allmnna frklaring om de mnskliga rttigheterna och i FN:s
barn konvention, fnns det information om religionsfriheten. Staten
mste respektera, skydda och arbeta fr religionsfriheten.
Alla mnniskor ska ha rtt att vlja, byta och lmna sin religion.
Alla mnniskor ska ha rtt att praktisera sin religion. Det betyder
till exempel att alla har rtt att starta religisa freningar.
Alla har rtt att skriva och ge ut tidningar och information.
Alla har rtt att lra ut en religion och fra religisa hgtider.
Ingen mnniska ska bli hindrad att praktisera en religion eller tro.
Ingen mnniska ska bli diskriminerad p grund av tro.
Frldrar har rtt att ge sina barn en religis uppfostran enligt

den egna tron.
Arbetsgivare br visa en ppenhet infr anstlldas behov av att

kunna praktisera sin tro p arbetsplatsen.
Om Sverige
Barns rttigheter
Barnkonventionen
I nstan alla lnder fnns lagar och regler som ska skydda barn och
ungdomar. Barn och ungdomar i Sverige skyddas av bde inter-
nationella och nationella lagar.
Sverige har skrivit under FN:s barnkonvention. En konvention r
regler som fera lnder kommit verens om. I barnkonventionen
fnns regler som ska skydda barnens mnskliga rttigheter.
Eftersom Sverige har skrivit under konventionen har vi lovat att
reglerna ska glla fr alla barn och ungdomar i landet. I konven-
tionen fnns olika regler som kallas artiklar. Det fnns 54 artiklar i
barnkonventionen.
http://www.manskligarattigheter.gov.se/extra/
pod/?id=9&module_instance=3&action=pod_show&navid=1
&subnavid=9&subnavinstance=3
Scanna hr!
Foto: Colourbox Ledsen pojke
Ladda ner Scanlife fr
iPhone eller Android.
Scanna koden fr att
komma direkt till
hemsidan.
111
Hr r ngra av de viktigaste:
Barnet ska skyddas mot att diskrimineras. Det fr allts

inte behandlas smre n andra.
Politiker, myndigheter och domstolar ska alltid tnka p

barnets bsta i alla beslut.
Frldrar ska uppfostra barnet s att det stmmer verens

med barnets lder och mognad.
Barnet har rtt till liv och utveckling. Det betyder att
landet mste skydda barnet frn att ddas i krig eller
i sjukdomar. Rtten till utveckling betyder att barnet har
rtt till en bra barndom.
Barnet ska ha rtt att sga sin mening och bli lyssnat p.
Myndigheter och domstolar ska frga barnet hur det vill
ha det.
Barnet har rtt till ett privatliv. Det kan till exempel vara
att frldrar inte ska lsa barnets dagbok eller brev.
Barnens rtt i samhllet BRIS
Barn som behver tala med en vuxen kan ringa till Bris (Barnens
rtt i samhllet). Bris r en organisation som hjlper barn och
ungdomar som r oroliga eller har problem. Det kostar inget att
ringa Bris. Till Bris telefonnummer 116 111 kan alla under 18 r
ringa och prata med en vuxen om vad som helst. Det r gratis.
Numret syns inte p telefonerna hos Bris. Det syns inte heller p
telefonrkningen om ngon har ringt till numret.
Bris kan ocks hjlpa vuxna som r oroliga fr sina barn. Till Bris
vuxentelefon kan vuxna ringa, tel 077-150 50 50. Mer information
fnns p Internet: www.bris.se.
Vld i nra relationer
Vld i hemmet
I Sverige r det frbjudet att anvnda vld i hemmet. Det betyder
att det r frbjudet att sl sitt barn, sin man, sin fru eller sin sambo.
Trots det fnns det vld i familjer. Ofta r det kvinnor som blir
slagna och misshandlade. Vld i hemmet kan vara fysiskt, psykiskt,
ekonomiskt, materiellt och sexuellt.
Om Sverige
Fysisk misshandel kan vara nr ngon blir slagen, dragen i hret
eller knufad. Psykisk misshandel kan vara att bli hotad. Det kan
vara nr ngon sger elaka saker om en annan. Det kan ocks vara
nr man inte fr trfa sina vnner. Ekonomiskt vld kan vara nr
ngon i ett frhllande kontrollerar alla pengar och den andra inte
har tillrckligt med pengar att leva p. Vld kan ocks vara
materiellt, till exempel nr ngon frstr dina saker. Sexuellt vld
r nr ngon frsker ha sex med dig ven om du inte vill det.
Vld som handlar om heder
Heder handlar om rlighet, god moral och att ha ett gott rykte.
Att behlla hedern r att ha kvar respekten och inte behva
skmmas. Vld inom familjen och vld mot kvinnor fnns i alla
lnder och i alla kulturer. Vld som handlar om heder r vld mot
ngon som bryter mot gruppens eller slktens traditioner.
Det kallas heders-relaterat vld.
Det r oftast fickor och unga kvinnor som drabbas av heders-
relaterat vld, men ven pojkar kan drabbas. Homosexuella r
ocks en utsatt grupp. Hedersrelaterat vld r vanligast i ett
kollektivistiskt samhlle eller i ett samhlle dr mn har mer makt
n kvinnor.
Foto: Ida Edgrenl
113
Att behlla hedern inom familjen betyder olika saker fr mn och
kvinnor. Mannens heder handlar mest om att kunna arbeta och
tjna pengar till familjen. Kvinnans heder r kopplad till hennes
sexualitet.
Bde kvinnor och mn kan anvnda hedersrelaterat vld mot en
person som brutit mot gruppens eller familjens traditioner.
Sverige fljer FN:s allmnna frklaring om de mnskliga rttig-
heterna. Rttigheterna handlar om att alla personer som r ver 18
r sjlva fr bestmma ver sina liv och sin framtid.
Det betyder att alla sjlva fr bestmma ver sin kropp, sin
sexualitet och sitt val av partner.
S sger lagen
Den som anvnder vld i nra relation kan dmas fr grov
kvinnofridskrnkning om vldet riktar sig frn en man till en
kvinna. Nr det gller andra nra relationer kan den som anvnder
vld dmas fr grov fridskrnkning. En person som anvnt vld i
nra relation kan ocks dmas till misshandel eller hot.
Det finns hjlp att f
Om du r kvinna och behver hjlp kan du ringa
Kvinnofridslinjen. Kvinnofridslinjen r alltid ppen. Det kostar
inget att ringa. Du behver inte tala om vad du heter nr du ringer.
P Kvinno-fridslinjens webbsida fnns information p olika sprk,
www.kvinnofridslinjen.se. Telefonnummer: 020-50 50 50.
En kvinnojour r en organisation som erbjuder std och skydd
till kvinnor och barn som har utsatts fr vld i nra relationer
De festa kvinnojourer drivs av ideella organisationer, med hjlp av
volontrer. Det fnns kvinnojourer och ven tjejjourer i hela landet.
Du kan lsa mer om vilka som fnns p www.kvinnojouren.se.
Prostitution och mnniskohandel fr
sexuella ndaml
Sveriges regering sger att prostitution och mnniskohandel fr
sexuella ndaml r vld mot kvinnor. Drfr har man valt en
lagstiftning som inte dmer den som utstts fr prostitution och
mnniskohandel fr sexuella ndaml.
S sger lagen
Det r frbjudet enligt lag att kpa sexuella tjnster. Dremot r
det inte frbjudet att slja sexuella tjnster. Det r ven frbjudet i
lagen att frmedla kp av sexuella tjnster
Om Sverige
Kvinnlig knsstympning
Knsstympning r nr man skr bort delar av det kvinnliga
knsorganet. I fera lnder knsstympas fickor. Kvinnlig
knsstympning kallas ocks kvinnlig omskrelse. Knsstympning
kan betyda att man skr bort en liten bit av kvinnans knsdelar.
Det kan ocks betyda att man skr bort allt och syr ihop
knsdelarna eftert.
Risker fr hlsan
Flickor och kvinnor kan f mnga problem efter en
knsstympning. Mnga fr svrt att kissa eftersom urinrret kan
skadas. Mnga fr smrta och vrk i underlivet hela livet och deras
sexualitet kan pverkas negativt. De kan f problem med sin
menstruation och med infektioner. De kan ocks f problem nr
de ska ha barn.
Arbete mot knsstympning i Sverige
I Sverige fnns fera freningar som arbetar mot kvinnlig
knsstympning, till exempel Riksfreningen stoppa kvinnlig
knsstympning, RISK, och Riksfrbundet fr sexuell
upplysning, RFSU. Bda lmnar information om knsstympning
p olika sprk.
S sger lagen
Kvinnlig knsstympning r frbjuden i Sverige. Lagen sger att
knsstympning inte fr gras ven om personen gr med p det.
Den som gr en kvinnlig knsstympning kan dmas till fngelse.
Man kan dmas i Sverige ven om knsstympningen gjordes i ett
annat land. Det r ocks frbjudet att sy ihop en kvinnas vagina
efter till exempel en frlossning.
Alla som arbetar med barn och ungdomar i Sverige mste anmla
till socialtjnsten om de tror att en ficka har blivit knsstympad
eller kommer att bli knsstympad.
Vrd och hjlp fr kvinnor som r
knsstympade
Om du har frgor eller behver vrd och hjlp kan du kontakta en
ungdomsmottagning, gynekologisk mottagning eller sjukhusens
kvinnokliniker. Mnga kvinnor har ftt hjlp och kan fungera
normalt efter vrd.
115
5. Att bilda familj
och leva med barn
i Sverige
Innehll
Olika stt att leva ihop
Vrdnad av barn
Frldrarollen
Ekonomiskt std till familjer
Socialtjnstlagen
Barnomsorg
Grundskola
Gymnasium
Skolan och demokrati
Foto: Colourbox
Om Sverige
Olika stt att leva ihop
I Sverige r det vanligt att ett par lever ihop och skafar barn innan
de gifter sig. Mnga vljer ocks att inte gifta sig. De lever ihop
som sammanboende, sambo. En del lever ihop med ngon av
samma kn. r 2009 ndrades ktenskapslagen s att tv personer
av samma kn kan gifta sig. De gifter sig d p samma stt som en
man och en kvinna.
Krlek och sexualitet
Hur man ser p krlek och sexualitet kan vara olika i olika kulturer
och samhllen. Det beror ocks p vem man r som person.
Det kan ocks ndras under livets gng.
Mnga svenskar har tydliga sikter om krlek och sexualitet. Fr
de festa r det naturligt att vara tillsammans med den man lskar
utan att gifta sig eller skafa barn. De festa svenska frldrar gr
med p att deras barn har en pojkvn eller fickvn nr de vxer
upp. Mnga frldrar lter sitt barn sjlv prova sig fram nr det
gller krlek och sexualitet.
Att leva i en parrelation
ktenskap
I Sverige fr du gifta dig nr du har fyllt 18 r. Lnsstyrelsen kan
ge dispens fr ktenskap fr personer under 18 r, men d mste du
ha srskilda skl. I andra lnder kan det fnnas andra regler, men
svenska myndigheter brukar bara godknna utlndska ktenskap
som fljer svensk lag.
Du har alltid rtt att sga nej till att gifta dig. Det r olagligt att
tvinga ngon att gifta sig.
Svenska myndigheter kan vgra att godknna ett utlndskt
ktenskap om ngon blivit tvingad att gifta sig. Om man redan r
gift kan man skilja sig enligt svensk lag.
Regler om ktenskap fnns i ktenskapsbalken. Dr str det att de
som r gifta ska vrda hem och barn och arbeta fr familjens bsta.
I Sverige kan man gifta sig kyrkligt eller borgligt.
Vigsel
En vigsel r den ceremoni d tv personer blir gifta. Fr att en
vigsel ska glla mste den gras av en vigselfrrttare. Det kan vara
en prst, imam eller en borgerlig vigselfrrttare.
117
Borgerlig vigsel grs av en person som blivit vald av lnsstyrelsen.
En borgerlig vigsel r en ceremoni utan koppling till ngon religion.
Hinder fr vigsel
Alla i Sverige mste vara 18 r fr att kunna gifta sig enligt svensk lag.
Samma regler gller fr bde svenska medborgare och medborgare
i ett annat land. Svensk lag frbjuder tvngsktenskap. Det betyder
att var och en sjlv ska bestmma vem den vill gifta sig med.
Innan du gifter dig mste du gra en hindersprvning. Det betyder
att man undersker om det fnns ngot hinder fr att f gifta sig.
Enligt svensk lag fnns fljande hinder fr att f gifta sig:
om man r under 18 r och inte har tillstnd frn lnsstyrelsen
om man r nra slkt med den man vill gifta sig med
om man redan r gift, eller registrerad partner enligt den

tidigare lagen
Hindersprvningen grs av Skatteverket i det ln dr du r folk-
bokfrd. Intyget gller i fyra mnader. Det ska tas med till
vigselfrrttaren. Om du, eller den du ska gifta dig med, inte
r folkbokfrd i Sverige ska prvningen gras i det land dr den
personen r registrerad.
Foto: Colourbox
Om Sverige
Sambo
Sammanboende eller sambo r nr tv personer bor tillsammans
utan att vara gifta. I Sverige och i Norden r det vanligt att vara
sambo. Det r ocks vanligt att f barn utan att vara gift.
Det fnns en lag om att vara sambo, sambolagen. Den gller
bostaden som de sammanboende bor i och de saker de ger. Om en
av de bda personerna dr har sambon rtt att bo kvar i bostaden
som de har haft tillsammans. Han eller hon fr ocks sakerna i
bostaden de gde tillsammans. Men han eller hon kan inte rva
ngot efter sin sambo. Det betyder att man inte kan rva pengar
efter sin sambo. Det r annorlunda frn att vara gift.
Knsneutralt ktenskap
r 2009 blev ktenskapet knsneutralt. Det betyder att tv
personer av samma kn gifter sig p samma stt som en kvinna och
en man. En borgerlig vigselfrrttare fr inte sga nej om tv
personer av samma kn vill gifta sig. Men en frrttare vid ett
religist samfund kan sga nej, till exempel en prst i Svenska
kyrkan.
Skilsmssa
I Sverige kan du skilja dig frn din man eller fru ven om inte bda
vill. Om du vill f skilsmssa (ktenskapsskillnad) ska du kontakta
tingsrtten (en domstol) i den kommun dr du r folkbokfrd.
Du och din man/fru kan fylla i en anskan tillsammans. Om ni
inte r verens kan du ensam fylla i anskan om skilsmssa.
Om ni sker tillsammans och inte har ngra barn kan tingsrtten
lmna en dom (ett beslut) s snart som mjligt. Om ni har barn
eller om en av er inte vill skiljas fr ni betnketid. Det betyder att
ni fr tid att tnka. Betnketiden r minst sex mnader och hgst
ett r.
Om du fortfarande vill skiljas efter sex mnader mste du sjlv
kontakta tingsrtten. Det kallas att du fullfljer din skilsmssa.
Om du inte lmnar in ett brev om att du vill fullflja din
skilsmssa avslutar tingsrtten din anskan. Om tingsrtten
misstnker att ngon av er gift sig med tvng (tvngsktenskap)
kan skilsmssa ges direkt, utan betnketid.
119
Vrdnad av barn
Vrdnad betyder rtt och skyldighet att ta hand om barn. Barn ska
ha vrdnad tills de fyller 18 r.
Gemensam vrdnad betyder att bda frldrarna har juridiskt
ansvar fr barnet. De mste ocks bestmma saker som handlar
om barnet ihop. Bda frldrarna har samma skyldigheter ven om
de inte bor ihop. Om du r vrdnadshavare har du ocks rtt att
f information om ditt barn. Det betyder att du har rtt att f veta
saker om ditt barn frn frskola, skola, sjukvrd, socialtjnst, polis
och andra myndigheter. Enskild vrdnad betyder att bara en av
frldrarna har ansvaret fr barnet och bestmmer ver det.
Om ni r gifta fr ni automatiskt gemensam vrdnad om era
barn. Om ni inte r gifta mste ni fylla i ett papper hos social-
frvaltningen (familjertten) om vem som r pappa till barnet. D
fr ni gemensam vrdnad.
Om ni ska skilja er och inte r verens om vem som ska ha
vrdnaden kan ni kontakta familjertten. Den kan hjlpa er att
hitta en lsning. Familjertten kan ocks bestmma vilken frlder
som ska ha vrdnaden och var barnen ska bo.
Mdravrdscentralen, MVC
Mdravrdscentralen, MVC, r bland annat till fr gravida
kvinnor. Du gr till MVC under hela graviditeten fr att
kontrollera att barnet och du sjlv mr bra. Det r gratis att g
till MVC. MVC har ocks mten dr du kan f information om
graviditeten, frlossningen och amning. Det r vanligt att pappan
till det vntade barnet r med p besk och mten. Det r vanligt
att mn i Sverige r med p frlossningen.
Foto: Maria Nobel
Om Sverige
Barnavrdscentralen, BVC
Barnavrdscentralen, BVC, ger hjlp till frldrar. P BVC kan du
f tips om barnets utveckling, amning, mat och sjukdomar. Nr
du kommit hem frn frlossningen kan du sjlv kontakta BVC
fr att bestmma en tid fr frsta mtet. Det frsta mtet hlls
ibland i hemmet. D berttar sjukskterskan om BVC och ser
efter hur barnet mr. Barnet undersks ocks av lkare. Det frsta
lkarbesket p BVC brukar gras nr barnet r sex till tta veckor
gammalt.
Vaccinationer
Alla barn i Sverige erbjuds att f vaccination sju gnger mot olika
sjukdomar, till exempel polio, kikhosta, difteri och stelkramp.
Frldrarollen
I svensk lag fnns ett avsnitt som kallas frldrabalken. I frldra-
balken str det att barn har rtt till vrd och omsorg, trygghet och
bra uppfostran.
Anti-agalagen
I Sverige r det frbjudet att anvnda fysiskt och psykiskt vld i
barnuppfostran. Fysiskt vld betyder alla former av vld mot
kroppen. Psykiskt vld r alla stt att hota, skrmma, kontrollera
och krnka en annan mnniska. Lagen kallas anti-agalagen och
har funnits i Sverige sedan r 1979.
Lagen frbjuder alla former av fysiskt vld. Ocks ltta slag, att dra
i hret och nypa r fysiskt vld.
Dremot fr du sjlvklart rycka bort ett barn frn ngot som r
farligt, till exempel en het spis, ett ppet fnster eller ngot annat
som kan skada barnet.
Psykiskt vld kan vara att hota, skrmma, frysa ut eller lsa in
ett barn. Det ses som krnkande
behandling och r frbjudet enligt
lag. Psykiskt vld kan skada barnets
sjlvknsla och utveckling lika
mycket som fysiskt vld.
Foto: Jesper Svensson
121
Synen p barnuppfostran i Sverige
Fr de festa frldrar r krleken till barnet det viktigaste av allt.
Alla barn behver frldrar och vuxna. De vuxna ska ge dem
vgledning, uppmuntran och krlek. De vuxna ska ocks stta
grnser. Hur ett barn uppfostras har stor betydelse fr barnets
sjlvfrtroende och sjlvknsla. Barn som fr en trygg uppfostran
klarar ocks skolan lttare och livet som vuxen.
I Sverige har synen p barnuppfostran frndrats p kort tid. Frut
var den mycket strng. Nu r den mer demokratisk. I dag uppfost-
rar de festa frldrar sina barn till att bli sjlvstndiga s att de kan
f bra sjlvfrtroende och fungera i samhllet. Barnen fr lra sig
vilka rttigheter de har. De fr ocks lra sig vilka skyldigheter de
har och att ta eget ansvar.
Att leva med flera kulturer
Att fytta till ett annat land r en stor frndring fr bde barn och
vuxna. Det r viktigt att du som frlder skapar en trygg milj fr
barnet. D fr barnet bra chanser i framtiden.
Det r ofta frldrarna som bestmt att familjen mste fy eller
fytta frn ett land. Alla i familjen kan vara ledsna ver saker som
de frlorat. Det kan vara svrt fr frldrar att frst att ocks
barnen r ledsna. Barn kan ha lttare att g vidare n vuxna, trots
att de har egna minnen och lngtar efter mnniskor som r kvar i
hemlandet.
Att knna sig hemma i bda kulturerna
Barn vill oftast inte vlja bort ngot. De vill ofta vara bde och.
De vill knna sig hemma i bda kulturerna. Det betyder inte att
de vljer bort delar av sin bakgrund. Istllet kan det betyda ett
rikare liv.
ndrade roller
Nr du r ny i ett land kan de gamla rollerna i familjen frndras.
Rollerna i familjen kan vara mycket olika mellan Sverige och
hemlandet. I Sverige r det ofta bde mannen och kvinnan som
tillsammans tar viktiga beslut om familjen.
Barnen skafar sig snabbt kunskap om den svenska kulturen och
samhllet. De vuxna kan bli beroende av sina barn i kontakterna
med samhllet. Det kan leda till ndrade roller i familjen.

Om Sverige
Ungdomars frigrelse
Frigrelse r att gra sig fri frn ngot. I tonren brjar ungdomar
frigra sig frn sina frldrar. De vill brja klara sig sjlva.
Frldrarna har ansvar fr att sttta sina barn p deras resa in i
vuxenvrlden. Som frlder r det drfr viktigt att ha frstelse fr
det nya samhllet. Det r viktigt att hitta en balans fr att kunna
stta grnser fr barnet. Samtidigt mste barnet kunna utvecklas i
det nya landet.
Ekonomiskt std till familjer
Familjer med barn kan ska bostadsbidrag, frldrapenning,
underhllsstd och vrdbidrag frn Frskringskassan. Alla barn-
familjer i Sverige fr barnbidrag. Bostadsbidrag ges till dem som
har lga inkomster och stora kostnader. Vrdbidrag betalas till dem
som har barn med funktionsnedsttning.
Frldrafrskring
Frldrafrskringen gr att frldrar kan vara lediga frn arbetet
fr att ta hand om sitt barn. Frldrapenning r den ekonomiska
hjlp som frldern fr fr att vara hemma med sitt barn den frsta
tiden.
Foto: Colourbox
123
Du kan f frldrapenning i 480 dagar. De frsta 390 dagarna
fr du 80 procent av din ln. De 90 dagar som r kvar fr du 180
kronor per dag. Frldrar med lg eller ingen ln har rtt till 180
kronor varje dag i 480 dagar.
Du kan ocks f frldrapenning om ditt barn r sjukt. Det kallas
tillfllig frldrapenning eller vrd av barn, VAB. D fr du 80
procent av din ln. Du kan ta ut hgst 120 dagar per r. Pappan
till ett nyftt barn har rtt till tio dagar med tillfllig frldra-
penning.
Sifrorna r frn 2011.
Kortare arbetstid
Du som har barn under tta r eller barn som inte har slutat frsta
ret i skolan, har rtt till kortare arbetstid. Det betyder att du till
exempel kan arbeta sex timmar om dagen i stllet fr tta timmar.
Anstllningsskydd
Lagen frbjuder arbetsgivare att ge en arbetsskande som r gravid
smre chanser n andra. Det r ocks frbjudet att avskeda ngon
p grund av graviditet.
Barnbidrag och flerbarnstillgg
Frskringskassan betalar ut barnbidrag fr alla barn. Det frsta
barnbidraget betalas ut en mnad efter barnets fdelse eller en
mnad efter det att barnet har fyttat till Sverige. Barnbidraget
betalas ut tills barnet fyller 16 r. Flerbarnstillgg betalas ut till
dig som fr barnbidrag fr tv eller fer barn. Hur stort ferbarns-
tillgget r beror p hur mnga barn du har.
Barnbidraget betalas ut runt den 20:e varje mnad. Du betalar
ingen skatt p barnbidraget eller ferbarnstillgget.
Bostadsbidrag fr barnfamiljer
Du som har barn har rtt att ska bostadsbidrag. Du mste bo och
vara folkbokfrd i Sverige fr att kunna f bostadsbidrag.
Hur mycket bostadsbidrag du fr beror p hur mnga personer ni
r i familjen. Det beror ocks p hur hg hyran r och hur mycket
pengar ni tjnar.
Om Sverige
Socialtjnstlagen
En av socialtjnstens viktigaste uppgifter r att se till att barn och
ungdomar fr en trygg uppvxt. Om du har problem i familjen
kan du kontakta socialtjnsten eller familjerdgivningen i din
kommun fr att f hjlp. Om du har barn i skolan kan du ocks
prata med skolans elevhlsoteam fr att f hjlp. P socialtjnsten
kan du f olika sorters hjlp, till exempel frldrakurser, samtal,
kontaktperson till ungdomar eller kontaktfamilj till barn.
Om personal i skola eller sjukvrd tror att ett barn blir fysiskt eller
psykiskt misshandlat mste de anmla det till socialtjnsten. Det
kallas anmlningsplikt. Alla som arbetar med barn och ungdomar
har anmlningsplikt.
Vad kan socialtjnsten gra?
Socialtjnsten mste underska och gra en utredning om
det kommer in en anmlan om att barn behandlas illa. Alla
myndigheter och ofentliga institutioner mste anmla nr barn
misshandlas. Alla mnniskor har inte anmlningsplikt. Men det r
bra att anmla om du ser att ett barn misshandlas. Nr du anmler
som privatperson kan du vara anonym. Det betyder att du inte
behver tala om ditt namn.
Det r ovanligt att socialtjnsten tar barn frn frldrarna.
Socialtjnsten ska alltid frska lsa problemen tillsammans med
familjen. I frsta hand ska barnet leva tillsammans med sina
frldrar.
Barnomsorg
Barnomsorg kallas de stllen dr barn kan vara de dagar som
frldrarna arbetar eller studerar, till exempel p frskola, familje-
daghem och fritidshem. Nr frldrarna arbetar eller studerar
har barnet rtt till barnomsorg. Frldrar som sker arbete eller
r frldralediga med ett annat barn kan ha rtt till barnomsorg.
I alla kommuner fnns kommunal barnomsorg. Det fnns ocks
fristende och privat barnomsorg.
Barn mellan ett och fem r har rtt att g i frskola eller familje-
daghem. Om du r arbetsskande eller hemma med yngre syskon
har barnet rtt till barnomsorg ungefr tre timmar per dag eller
15 timmar per vecka.
125
Foto: Colourbox
Frskola (dagis)
Frskola kallas ocks dagis. Det r ett stlle dr barn mellan ett
och fem r r p dagarna innan de brjar i frskoleklass eller
frsta klass.
Mnga frskolor har en srskild metod fr hur de lr ut saker.
Frskolorna har ocks en lroplan. Det r en text som sger vad
barnen ska lra sig. Alla frskolor arbetar efter den svenska lro-
planen men de kan ha olika metoder fr att lra ut kunskaper, till
exempel Montessori, Reggio Emilia och Waldorf.
Pedagogisk omsorg (familjedaghem)
Pedagogisk omsorg eller familjedaghem r skola eller frskola som
fnns i ngons hem. Barn mellan ett och tolv r kan g i pedagogisk
omsorg.
ppen frskola
I en del kommuner fnns ppna frskolor. Hit kan du g tillsammans
med ditt barn nr du inte har en frskoleplats.
Frskoleklass (sexrsverksamhet)
Alla barn fr en plats i en frskoleklass samma r som de fyller
sex r. En frskoleklass r ett stlle dr barnen fr trna att g i
skola innan de brjar i frsta klass i grundskolan.
Om Sverige
Fritidshem (fritids)
Barn mellan sex och tolv r har rtt att g till fritidshem fre och
efter skolan. Frldrarna mste arbeta eller studera fr att barnen
ska f g till ett fritidshem. Fritidshemmet ligger ofta i samma hus
som skolan.
Barn mellan tio och tolv r kan g till en ppen fritidsverksamhet.
Samarbete med frldrar
Frldrarna r viktiga i barnomsorgen. De knner sina barn bst.
Nr barnet ska brja frskolan eller p familjedaghemmet r en
frlder med tills barnet knner sig tryggt. Det kallas fr inskol-
ning och brukar vara i tv till fyra veckor.
P frskolor och fritidshem brukar de anstllda bjuda in
frldrarna p utvecklingssamtal. D talar man om hur det gr fr
barnet.
Anska om barnomsorgsplats
Fr att f plats p frskola och fritidshem mste du anmla ditt
barn i god tid. Om du ansker i god tid har du bttre chans att f
en plats nra ditt hem eller skola. Det kan ta ngra mnader innan
ditt barn fr en plats.
Foto: Colourbox
127
Grundskola
Alla barn i Sverige gr nio r i grundskola. Det r bestmt i den
svenska skollagen. Grundskolan r till fr alla barn mellan sju och
16 r. Varje skolr har en hsttermin och en vrtermin.
Som frlder har du rtt att vlja skola fr dina barn. Du ansker
om plats genom att ta kontakt med rektorn p den skola som du r
intresserad av. Barnet tas emot p skolan om det fnns plats.
Fr de barn som inte klarar av att g i grundskolan fnns special-
skola och srskola. Specialskolan r till fr barn som till exempel
r dva eller har en skada p hrseln. Srskolan r till fr barn som
till exempel har en utvecklingsstrning eller autism. I dessa skolor
fr eleverna extra std i undervisningen.
Alla grundskolor arbetar efter samma lroplan. En lroplan r en
text som sger vad barnen ska lra sig och hur skolan ska arbeta.
Skolplikt
Skolplikt betyder att barn mste g i skolan. Barn har skolplikt
frn och med hstterminen det r de fyller sju r eller nr de brjar
rskurs 1.
mnen i grundskolan
mne r ngot man fr undervisning i, till exempel matematik
eller svenska. Varje mne i skolan har en kursplan dr det str vad
eleverna ska kunna nr de slutar grundskolan.
Sexualitets- och samlevnadsundervisning
I den svenska skolan r undervisning i sexualitet och samlevnad
en del av lroplanen. Sverige har haft undervisning i sexualitet och
samlevnad i ver 50 r.
Betyg
Frn och med hsten 2012 fr barnen betyg frn och med rskurs
6. Efter varje termin fr barnen betyg. Barnen fr ett slutbetyg frn
grundskolan den sista terminen i klass 9.
Frn den 1 juli 2011 gller nya regler fr betygen. Eleverna i
grundskolan fr betygen A, B, C, D, E och F. Betyget F betyder att
eleven inte blir godknd i ett mne. Det hgsta betyget r A. Det
r Skolverket som har bestmt reglerna fr hur betygen ska sttas.
Skolverket r en statlig myndighet.
Innan den 1 juli 2011 fck eleverna betygen Godknd, G, eller Vl
Godknd, VG, eller Mycket Vl Godknd, MVG. Betyget Icke
Godknd, IG, betyder att barnet inte r godknd i mnet.
Om Sverige
Sprkundervisning
Om en eller bda frldrarna har ett annat sprk n svenska som
modersml, och om det r det sprk som pratas hemma, har barnet
rtt att f undervisning i detta sprk. Det kallas modersmlsunder-
visning. Elever som har ett annat modersml har ocks rtt till
undervisning i svenska som andrasprk. Svenska som andrasprk
r bde fr nybrjare och fr elever som redan kan lite svenska.
Frberedelseklass
Fr barn som nyligen kommit till Sverige fnns ngot som kallas
frberedelseklass. I en frberedelseklass fr eleverna trning i
svenska och undervisning i olika mnen.
Eleverna utbildas fr att s snart som mjligt kunna g vidare till
den vanliga grundskolan. Undervisningen kan se olika ut fr varje
elev beroende p lder, hemsprk och tidigare kunskap. Det fnns
frberedelseklasser i mnga kommuner i Sverige.
Foto: Colourbox
129
Foto: Mikael Jnsson
Skolhlsovrd
Alla elever som gr i frskolan, grundskolan och gymnasiet fr
skolhlsovrd. Inom skolhlsovrden arbetar lkare och skol-
skterskor.
P skolorna fnns det ocks personal som arbetar bredare med
elevernas hlsa, elevhlsoteam. I elevhlsoteam arbetar kuratorer,
skolskterskor, rektorer, specialpedagoger och lrare tillsammans
fr att eleverna ska f bttre hlsa.
Vad fr barnen?
Undervisningen r gratis fr barn i grundskolan.
Bcker och andra papper r gratis.
Lunchen p skolan r gratis.
Om barnen behver skjuts till skolan r den gratis.

Gymnasium
Du fr sjlv bestmma om du ska lsa p gymnasieskolan i Sverige.
Det r gratis att studera p gymnasiet. Ungdomar mellan 16 och
20 r kan lsa p gymnasiet om de har klarat grundskolan.
P gymnasiet fr eleverna de kunskaper som behvs fr att kunna
lsa vidare, till exempel p universitetet. Fr att kunna lsa p ett
nationellt program p gymnasiet mste eleven ha godknt betyg
i svenska eller svenska som andrasprk, och i matematik och
engelska. Eleven mste ocks ha godknt betyg i minst fem mnen
till fr att komma in p ett nationellt program. Det fnns olika
program p gymnasiet. Det krvs betyget godknt i olika mnen,
beroende p vilket program eleven vljer.
Om Sverige
De elever som inte har godknt i dessa mnen kan lsa p ett
introduktionsprogram. Introduktionsprogrammen ska hjlpa dem
att komma vidare till andra studier. Varje mne i gymnasieskolan
har en kursplan dr det str vad eleverna ska kunna nr de slutar.
Det r samma betygssystem i gymnasieskolan som i grundskolan.
Nr eleverna gr sista ret i grundskolan fr de ska till den
gymnasieskola och det program de vill g. I sin anskan behver
eleven vlja fera olika skolor eller program. Det r inte skert att
det fnns plats p den skola han eller hon har valt i frsta hand.
Att vlja program och skola
Det fnns mnga olika program att vlja p nr man sker till
gymnasiet. P grundskolan brukar det fnnas en studievgledare
som kan hjlpa till med valet.
Gymnasieutbildning fr elever med
svenska som andrasprk
Det r viktigt att ha goda kunskaper i svenska fr att studera p
gymnasiet. I vissa kommuner fnns srskilda inriktningar fr dig
som r nyanlnd. Det kan vara en sprkintroduktion dr du lser
svenska samtidigt som du kan lsa andra mnen. Kontakta din
kommun fr att se vilka mjligheter som fnns dr du bor.
Skolan och demokrati
Skolan frr i tiden
Den svenska skolan har frndrats mycket sedan mitten av
1900-talet. Frr var det hrda regler i skolan. Lraren hade rtt att
sl eleverna. Detta kallas aga och fanns kvar till r 1958.
Eleverna sa inte du eller frnamnet till sin lrare. Istllet skulle
de sga frken eller magistern. Redan frn frsta ret i skolan
fck eleverna betyg i hur de sktte sig i skolan. En elev som inte
hade godknt betyg i tv eller tre mnen tvingades g om samma
skolr en gng till.
Skolan idag
I dag har vi en demokratisk skola dr eleverna ska lra sig att tnka
sjlvstndigt och bestmma om saker i utbildningen. Lraren r
ledare fr gruppen, men kontakten mellan elev och lrare r mer
jmlik.
131
Den svenska skolan har en vrdegrund som kommer frn FN:s
allmnna frklaring om de mnskliga rttigheterna. En vrde-
grund handlar om hur vi behandlar varandra som barn, unga
och vuxna.
Det betyder att i den svenska skolan fr ingen behandlas
illa. Flickor och pojkar ska ha samma chanser att vlja och
ut vecklas. Elever kan pverka utbildningen genom att vara med p
klassmten och klassrd.
Skolan och familjen
I Sverige r det viktigt att frldrarna r med och bestmmer om
skolans arbete. Frldrar, lrare och elever arbetar tillsammans fr
att det ska bli s bra som mjligt i skolan.
Foto: Colourbox
Om Sverige
Varje termin har skolan ett utvecklingssamtal med eleven till-
sammans med frldrarna. Under utvecklingssamtalet kan
frldrarna i lugn och ro trfa lraren. D fnns det chans att
prata om vilken hjlp barnet behver, hur barnet utvecklas och
lr sig. Under utvecklingssamtalet skriver lraren en individuell
ut vecklingsplan, IUP. Om du har ett annat modersml n svenska
har du rtt till tolk vid samtalet.
Skolan har ocks frldramten dr frldrarna kan pverka vad
som hnder i skolan.
Som frlder r du dessutom vlkommen att flja med till skolan
fr att se hur det fungerar och hur det gr fr ditt barn. Du kan
ocks ringa till lraren eller rektorn fr att stlla frgor eller prata
om ditt barn.
133
Sveriges riksdag Foto: Melker Dahlstrand
6. Att pverka i Sverige
Innehll
Demokratins bakgrund
Demokratins utveckling i Sverige
Det demokratiska systemet i Sverige
EU
Offentlig frvaltning
Demokrati i vardagen
Politiska ider och partier
Roller och delaktighet i politiken
Rttsvsendet i Sverige
Domstolar
Offentlighet och sekretess
Mutor och bestickning
Om Sverige
Demokratins bakgrund
Demokrati r ett politiskt system med allmnna och fria val. Ordet
demokrati kommer frn grekiskans demos som betyder folket och
kratein som betyder styrelse. Det demokratiska systemet har sin
bakgrund lngt fre vr tiderkning. 500 r fre vr tiderkning
byggdes ett demokratiskt system i det antika Grekland. Men det
var bara mn som var medborgare som fck rsta.
Stora delar av Europa styrdes under lng tid av romarriket. I
romarriket valdes under vissa tider ledare. Men ven d var det
bara manliga medborgare som fck rsta. r 380 blev kristen-
domen den strsta religionen i romarriket. Kungarna och kejsarna
sa d att de ftt sin makt frn Gud, inte frn folket.

Under upplysningstiden, p 1600-talet och 1700-talet, blev
mnniskor mer kritiska till kyrkan och till dem som hade makten i
samhllet. En viktig hndelse r den franska revolutionen r 1789.
D gjorde det franska folket uppror mot kungen.
En flosof vid den hr tiden var fransmannen Charles Louis de
Montesquieu. Han tnkte att om man delade in makten i olika
delar skulle det bli bra balans. De tre delarna var den lagstiftande
makten, den verkstllande makten och den dmande makten.
135
Demokratins utveckling
i Sverige
Regeringsformen r 1809
Sverige pverkades av tankarna frn flosofen Montesquieu.
r 1809 kom en ny grundlag i Sverige som delade upp makten.
Kungen fck inte lngre ensam ha makten. Makten delades istllet
i fyra delar:
Den styrande makten lg hos kungen. Han hade rdgivare

som kallades statsrd och statssekreterare.
Makten ver den inbetalade skatten lg hos riksdagen.
Makten att skapa lagar var delad mellan kung och riksdag.
Makten att dma lg hos hgsta domstolen.

Under samma tid fck medborgarna i Sverige ocks fer rttigheter,
till exempel tryck- och yttrandefrihet. r 1866 delades riksdagen
i tv jmlika delar som kallades kamrar. S lades grunden fr ett
modernt och demokratiskt Sverige.
Folkstyre
Folkstyre betyder att alla mnniskor i ett land vljer vilka personer
som ska tala fr dem i olika frsamlingar.
Tryck- och yttrandefrihet
Alla ska kunna fra fram sina tankar, sikter och knslor i tal och
skrift.
Freningsfrihet
Rtten att f g med i eller starta en frening r grundlggande i
en demokrati.
Religionsfrihet
Religionsfrihet eller trosfrihet r rtten att fritt bestmma om man
vill praktisera en religion. Religionsfriheten rknas som en av de
mnskliga rttigheterna.
Rttsskerhet
Rttsskerhet betyder att alla mnniskor ska vara lika infr lagen.
En person ska ses som oskyldig till dess att han eller hon har dmts
av en domstol.
Om Sverige
Foto: Pawel Flato
Det demokratiska systemet
i Sverige
Sverige r en representativ demokrati. Det betyder att folket styr
genom att vlja partier eller personer som har rtt att ta viktiga
beslut. De valda personerna kallas politiker. De tar beslut i
kommunfullmktige, landstingsfullmktige och riksdagen.
Makten i Sverige r delad i tre delar:
Riksdagen har den lagstiftande makten. Den bestmmer vilka

lagar som ska glla.
Regeringen har den verkstllande makten. Den ser till att

lagarna blir verklighet.
Domstolarna har den dmande makten. De fattar beslut med

hjlp av lagarna. Domstolarna r oberoende av riksdagen och
regeringen.
Sveriges regering sitter i bygganden Rosenbad i Stockholm.
137
Sveriges riksdag
Riksdagen har makt att besluta om lagar. I riksdagen fnns 349
ledamter. En ledamot r en person som tilldelats ett politiskt
uppdrag och r en representant fr vljarna. Ledamterna r
indelade i politiska partier och vljs vart frde r.
Sveriges regering
Regeringen har den verkstllande makten. Det betyder att
regeringen tar hand om det dagliga arbetet med att styra landet.
Statsministern r hgsta chef fr regeringen. Statsministern
bestmmer vilka omrden i samhllet de olika ministrarna ska
ansvara fr.
Varje minister i regeringen arbetar p ett departement.
Departementen arbetar med olika frgor. Utbildnings-
departementet arbetar till exempel med skola och utbildning.
Domstolarna
Domstolarnas hgsta myndigheter r Hgsta domstolen och
Hgsta frvaltningsdomstolen.
Statsskick och lagar
Sverige r en monarki. Det betyder att vi har en kung som r
statschef fr landet. Kungen Carl XVI Gustav har ingen politisk
makt. Grundlagarna skyddar vr demokrati. Grundlagarna str
ver alla andra lagar och r svrare att ndra n andra lagar.
Det fnns fyra grundlagar i Sverige:
1974 rs regeringsform som handlar om hur Sverige ska styras.

Hr fnns regler fr hur regeringen ska arbeta och hur valen till
riksdagen ska g till.
1949 rs tryckfrihetsfrordning som handlar om vad man fr

skriva i tidningar och i bcker. I Sverige fr man skriva vad man
vill s lnge det inte r en brottslig text.
1991 rs yttrandefrihetsgrundlag som handlar om vad man fr

sga i radio, tv, flm och p Internet. I Sverige fr man sga vad
man vill med vissa undantag. Exempelvis f man inte sga saker
som r krnkande. Det kan handla om vad man sger om en
individ eller en grupp.
1980 rs successionsordning som handlar om vem som fr bli

kung eller drottning i Sverige.
Om Sverige
Val och folkomrstningar i Sverige
Nr vi tillsammans ska bestmma viktiga saker i Sverige har vi val
eller folkomrstning. Vid allmnna val har alla rtt att vara med
och bestmma. Man lmnar sin rst i en vallokal.
Allmnna val till riksdagen, landstingsfullmktige och kommun-
fullmktige hlls vart frde r. Val till Europaparlamentet r vart
femte r. Valen hlls alltid p en sndag.

Det fnns fyra typer av allmnna val:
till riksdagen
till landstingsfullmktige
till kommunfullmktige
till Europaparlamentet
Det fnns olika former av folkomrstningar i Sverige. Det kan till
exempel vara en omrstning i din kommun eller i hela landet.
Nr det r folkomrstning fr hela landet rstar hela befolkningen.
Det brukar handla om att bestmma ngot i en grundlag. Det
kan ocks handla om att ge riksdagen ett vgledande rd. Ett
vgledande rd betyder att det vi rstar om hjlper ledamterna
i riksdagen att veta hur de ska besluta. En folkomrstning i en
kommun hjlper de ledamter som beslutar i kommunen.
Folkomrstningar r ganska ovanliga i Sverige. Den senaste
folkomrstningen vi hade fr hela Sverige var r 2003.
D handlade det om ifall Sverige skulle byta den svenska kronan
till euro. Sverige rstade nej.
Foto: Claes Grundsten/Scanpix Bildhuset
139
Rstrtt
Du har rtt att rsta i riksdagsvalet om du r svensk medborgare
och har fyllt 18 r.
Du har rtt att rsta till Europaparlamentet om du har fyllt 18 r
och r medborgare i ett EU-land.
Du har rtt att rsta i kommun och landstingsval om du har fyllt
18 r och r folkbokfrd i kommunen. Om du inte r svensk
medborgare eller medborgare i ett EU-land, Island eller Norge
mste du ha varit folkbokfrd i Sverige i tre r i rad fre valet.
Fre valet skickar Valmyndigheten ut ett rstkort till alla som fr
rsta. Rstkortet skickas till den adress du r folkbokfrd p. Du
mste ha med dig rstkort och legitimation fr att f rsta.
Om du har rtt att rsta kan du ocks bli vald till ett politiskt
uppdrag. Det betyder att du kan vljas in som ledamot i riksdagen,
landstingsfullmktige och kommunfullmktige.
Nr du rstar vljer du vilket parti du vill stdja. Du kan ocks
stta ett kryss vid namnet p den person som du vill stdja. Eller
skriva dit ett annat namn. Det kallas att personrsta.
Valsedlarna r gula fr val till riksdagen, bl fr val till landstings-
fullmktige och vita fr val till kommunfullmktige och fr val till
Europaparlamentet.
Sprrar fr sm partier
Fr att ett parti ska komma in i riksdagen mste partiet f minst
fyra procent av vljarnas rster. Fr att ett parti ska komma in i
landstinget eller regionen mste partiet f minst tre procent av
rsterna. Fr Europaparlamentsvalet gller samma sprr som vid
riksdagsvalet, allts fyra procent. Det fnns ingen sdan regel vid
val till kommunfullmktige.
Det fnns partier i Sverige som inte har plats i riksdagen men som
har ledamter i kommuner och landsting.
Om Sverige
Europaparlamentet
EU
Sverige r sedan r 1995 medlem i Europeiska unionen, EU. Men
Sverige har inte EU:s gemensamma valuta, euro.
EU bildades r 1952, efter andra vrldskriget. D var det bara sex
lnder med. EU bildades fr att bevara freden i Europa och ka
handeln mellan europeiska lnder.
I dag har EU 27 medlemslnder. EU har tre stora institutioner som
tillsammans stiftar lagar: Europeiska kommissionen,
Europaparlamentet och Europeiska unionens rd. Alla tre fnns i
Belgiens huvudstad Bryssel, och i landet Luxemburg.
De 27 medlemslnderna samarbetar p tre olika stt:
1. verstatlig niv.
Beslut som alla medlemslnder mste flja. Hit rknas de lagar
som EU stiftar. EU:s lagstiftning str ver ett medlemslands egna
lagar. Mnga lagar som beslutas ska gra det lttare att gra
afrer, resa och arbeta inom EU. Det fnns en egen domstol fr
EU-lagstiftningen. Den heter EU-domstolen och ligger i
Luxemburg.
2. Mellanstatlig niv.
Frivilligt samarbete mellan de 27 medlemslnderna, utan lag-
stiftning. Nr EU till exempel beslutar om utrikespolitik och
militra insatser grs det p mellanstatlig niv.
3. Nationell niv.
Varje medlemsland har rtt att bestmma ver sig sjlvt.
Men alla lagar och bestmmelser som lnderna beslutar mste
stmma med vad som sgs i de lagar och bestmmelser
som fnns p EU-nivn.
Foto: Colourbox
141
Offentlig frvaltning
Sverige styrs genom stat, landsting och kommuner.
Statliga myndigheter och bolag
Riksdag, regering och regeringskansli, statliga verk och
myndigheter arbetar fr staten och fnns i hela landet.
Exempel p myndigheter r Socialstyrelsen, Frskringskassan och
Trafkverket.
Landsting/Regioner
Landstingen leds av folkvalda frsamlingar som kallas landstings-
fullmktige och av landstingsstyrelser. Ett landsting r den politiska
delen av varje ln. En del ln, exempelvis Vstra Gtalands ln
och Skne ln kallas regioner. Landstinget bestmmer ver till
exempel hlso- och sjukvrd och lokaltrafk.
Kommuner
Kommunerna styrs av kommunfullmktige och kommunstyrelser.
Kommunerna har hand om till exempel skolor, bibliotek, hemtjnst,
brandkr och renhllning.
Demokrati i vardagen
De senaste rtiondena har man frskt ka demokratin i arbetslivet,
i skolan, i familjen, i freningarna och i bostadsomrdena.
Att ka demokratin inom arbetslivet betyder att fretag och
organisationer frsker f alla anstllda att vara delaktiga p jobbet.
Alla ska f samma chans att kunna pverka sitt arbete. Men det r
fortfarande chefen som tar alla beslut.
Att ka demokratin inom skolan betyder att man frsker att lra
barnen att tnka kritiskt och ta eget ansvar. Lraren bestmmer
inte allt. Eleverna kan vara med och planera utbildningen.
Att ka demokratin inom familjen kan betyda att man vill gra
barnen till sjlvstndiga och trygga mnniskor. Mnga frldrar
planerar med sina barn och lter dem vara med vid beslut i familjen.
Mnga freningar i Sverige har lnge haft demokratiska system.
De har till exempel regler kring hur mten och val ska g till. Det
r viktigt att alla medlemmar kan rsta. Varje medlemsrst r lika
mycket vrd.
Om Sverige
Demokrati i bostadsomrden betyder att de som bor i omrdet
kan vara med och bestmma. De kan bestmma om sdant man
anvnder tillsammans i huset.
Politiska ider och partier
Nr du rstar vljer du ett politiskt parti som du vill stdja. Ett
politiskt parti r en grupp mnniskor som har samma tankar
och som vill pverka i ett land. Varje parti mste ha ett politiskt
program som visar vilka tankar partiet har om hur samhllet ska
utvecklas. De politiska partier som fnns idag bygger till stor del p
ider som vxte fram p 1800-talet.
Liberalismen
Det latinska ordet liber betyder frihet. De frsta liberalerna
(p 1700-talet) ville bland annat skydda mnniskors rttigheter och
friheter. De ville till exempel skydda yttrande- och tryckfriheten s
att alla kunde bertta om sina tankar och knslor i tal och skrift.
Liberalerna ville ocks ta bort en del avgifter nr man kpte och
slde saker. P s stt skulle handeln ka mellan lnder. Detta
skulle vara bra fr ekonomin och minska risken fr krig.
Konservatismen
Ordet konservativ kommer frn latinets conservare som betyder
bevara eller ha kvar. De frsta konservativa (p 1700-talet) ville
skydda det egna landets historia, traditioner och religion. De ville
ha kvar makten hos kungen, kyrkan och adeln i samhllet.
Socialismen
Ordet socialism kommer frn latinets socius som betyder
kamrat. De frsta socialisterna (p 1800-talet) ville skydda
arbetar klassens rttigheter. De ville inte att fabriker och andra
organisationer skulle gas privat. De ville istllet att mnniskorna
till sammans skulle ga detta.
Politiska partier
De partier som i dag (2012) fnns i riksdagen (riksdagspartier) r
Centerpartiet, Folkpartiet, Kristdemokraterna, Miljpartiet,
Moderaterna, Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och
Vnsterpartiet.
Ngra partier har bildat en politisk grupp som kallas Alliansen. De
partier som r med dr r: Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet
och Kristdemokraterna.
143
Roller och delaktighet i
politiken
De demokratiska rttigheterna r mycket viktiga. De gr att alla
har en chans att pverka utvecklingen i samhllet och diskutera
politiska frgor. Fr att pverka kan du:

Lmna ett frslag till en politiker eller tjnsteman p den nmnd
eller frvaltning som har ansvaret.
Bertta vad du tycker om frslag som redan fnns hos nmnden

eller frvaltningen.
Skapa debatt genom att skriva en artikel om vad du tycker och

skicka till olika tidningar eller andra massmedier.
Kontakta massmedierna om du vill bertta om ngot som du

tycker r viktigt.
Bli medlem i ett politiskt parti. Om du vill bli medlem i ett parti
kan du kontakta den lokala politiska freningen dr du bor. Du
kan brja med frivilligt arbete i partiet och sedan f ett uppdrag
som politiker i partiet.
Engagera dig i en organisation som arbetar politiskt.

Tjnstemn och politiker
Politiker arbetar i riksdag, fullmktige, nmnder och styrelser. De
bestmmer bland annat vilka lagar vi ska ha. Politiker bestmmer
ocks hur myndigheterna ska arbeta och vad skattepengarna ska
anvndas till.
Myndigheter som styrs av politiker kallas ofentliga myndigheter
eller ofentliga organisationer. De fnns i stat, landsting och
kommun. Exempel p statliga myndigheter r Arbetsfrmedlingen
och Frskringskassan. Exempel p organisationer i ett
landsting r sjukhus och regiontrafk (bussar och tg). Exempel
p organisation i en kommun r socialfrvaltning och kultur-
frvaltning. Kommunerna bestmmer ofta sjlva hur de ska arbeta.
Kommunerna fr sina pengar frn kommunalskatten.
De personer som arbetar p myndigheterna och de ofentliga
organisationerna r tjnstemn. Tjnstemnnen ska gra det arbete
som politikerna har beslutat. En tjnsteman ska inte vara politisk. En
tjnsteman ska vara neutral i arbetet och i mtet med medborgarna.
Om Sverige
Foto: Klas Eriksson Polisbil
Rttsvsendet i Sverige
Rttsvsendet r domstolar och andra statliga myndigheter
som arbetar med lag och ordning. Sverige har ver 100 olika
myndigheter och nmnder i rttsvsendet. Till rttsvsendet
rknas ocks Polisen, klagarmyndigheten, Kriminalvrden och
Tullverket.
Polisen
Polisen r en statlig myndighet som fnns i hela landet. Polisen ska:
hindra brott och se till att vrt samhlle r lugnt och skert
hlla ordning
lsa brott
skydda mnniskor, ge information och annan hjlp

Kontakta polisen
Om du vill stlla frgor till polisen eller bertta om ngot brott ska
du ringa 114 14. Det r samma nummer i hela Sverige.
Om du hamnar i en akut situation (ndsituation) ska du alltid
ringa 112.
Du ska ringa 112 om du ser ett brott, om ngon r skadad eller om
det brinner.
145
Justitieombudsmannen, JO
Om du tycker att du sjlv eller ngon annan har behandlats fel av
en myndighet eller tjnsteman kan du klaga hos JO (riksdagens
ombudsmn).
JO ska se till att domstolar, myndigheter och tjnstemn fljer
lagen och gr rtt. JO kan inte granska politiker.
Om JO anser att en tjnsteman har gjort ett allvarligt fel kan
tjnstemannen stllas infr domstol. Men det r inte s vanligt.
Det vanligaste r att JO gr ett uttalande. Myndigheterna brukar
gra som JO sger.
JO r opolitisk. Du mste inte vara svensk medborgare fr att f
klaga hos JO.
Justitiekanslern, JK
Om du tycker att du sjlv eller ngon annan har behandlats fel av
en myndighet eller tjnsteman kan du ocks klaga hos JK (justitie-
kanslern). JK r ombudsman fr regeringen p samma stt som JO
r ombudsman fr riksdagen.
Justitiekanslern ska se till att myndigheterna fljer lagen. JK kan
ocks ansvara fr frgor som gller tryck- och yttrandefriheten.
JK kan ocks betala ut pengar, skadestnd, till den som blivit fel
behandlad. Det kan inte JO.
Om Sverige
Domstolar
Riksdagen styr domstolarna genom lagar. Men domstolarna r
neutrala och oberoende mot riksdag, regering och andra
myndigheter.
Den som r anklagad fr ett brott har rtt att f sin sak prvad
av en domstol. Personen ska ses som oskyldig tills domstolen har
beslutat ngot annat.
I Sverige fnns tre typer av domstolar:
Allmnna domstolar
Frvaltningsdomstolar
Specialdomstolar

1. Allmnna domstolar
vid brott och tvist mellan individer
Tingsrtten r den frsta domstolen man kommer i kontakt med
vid brott, tvister (konfikter) i familjen eller andra tvister. Ett brott-
ml r en rttegng dr det beslutas vem som har utfrt ett brott.
Ett familjeml r till exempel nr frldrar inte kommer verens
om barnets vrdnad. Ett tvisteml r nr tv eller fer personer inte
kommer verens. Det fnns tingsrtter i hela landet.
Om du inte r njd med tingsrttens beslut (dom) kan du ver-
klaga till hovrtten. Det fnns sex hovrtter i Sverige.
Hgsta domstolen r den sista domstolen du kan verklaga till.
Du verklagar till Hgsta domstolen om du r missnjd med
hovrttens dom. Det r inte mnga domar som tas upp i Hgsta
domstolen. Hgsta domstolen fnns i Stockholm.
147
S behandlas brott av polis och domstol
Ett brott r nr ngon gr ngot som kan strafas enligt lag.
Om du har blivit utsatt fr brott ska du anmla det till polisen.
Polisen utreder vad som har hnt. De kan till exempel hlla frhr,
titta p brottsplatsen och gra en teknisk utredning. Detta kallas
frunderskning. Polisen eller klagaren gr frunderskningen.
Den information som fnns i frunderskningen r hemlig.
Polis eller klagare kan besluta att lgga ner en frunderskning,
allts att avbryta den. Det hnder till exempel nr det inte fnns
tillrckliga bevis.
Om frunderskningen fortstter kan klagaren besluta att tala
en person fr brottet. Det betyder att det blir rttegng i
tingsrtten (domstol).
Domstolens uppgift r att se om klagaren kan bevisa att den som
talas verkligen har begtt det brott som klagaren pstr.
Straffrelggande
Vid mindre brott kan klagare besluta om strafrelggande
i stllet fr att g till domstol. Det betyder att klagaren sjlv
bestmmer att den som r misstnkt ska betala bter. Detta
kan bara gras om den som r misstnkt har erknt brottet.
Strafrelggande r vanligt vid trafkbrott, till exempel nr ngon
kr fr fort.
Rttshjlp
Rttshjlp r ett statligt std fr den som inte kan f rttslig hjlp
p annat stt. Den vanligaste rttshjlpen r att f pengar till
advokat (ett rttsligt bitrde) vid en rttslig tvist. Det gr ocks att
f hjlp att betala fr bevisning och andra utgifter. Bara privat-
personer kan f rttshjlp, allts inte freningar eller fretag.
Rttshjlp kan betalas till den som tjnar under 260 000 kronor
och inte har en hemfrskring.
Rtt till offentlig frsvarare/bitrde
Den som r misstnkt fr ett brott kan f en ofentlig frsvarare.
Det betyder att man kan f hjlp av en jurist ven om man inte har
rd att betala fr det. Istllet hjlper staten till att betala.
Ofentlig frsvarare fr bara den som misstnks fr allvarligare
brott. Allvarliga brott betyder att brottet kan ge strngare straf n
bter eller villkorlig dom. Den ofentliga frsvararen kan hjlpa till
bde vid frunderskning och vid rttegng. Domstolen beslutar
om en person ska f ofentlig frsvarare.
Om Sverige
2. Frvaltningsdomstolar
Frvaltningsrtten r en frvaltningsdomstol. Det betyder att
den ska se till att myndigheternas beslut fljer lagen. Frvaltnings-
rtten tar till exempel hand om konfikter mellan personer och
myndigheter. Det kan glla en tvist med Frskringskassan,
kommunen eller socialnmnden. Frvaltningsrtten bestmmer
ocks i frgor om nr ungdomar eller missbrukare mste tvingas
att ta emot vrd.
Om du inte r njd med frvaltningsrttens beslut kan du
verklaga till kammarrtten. Det fnns fyra kammarrtter i
Sverige.

Kammarrttens beslut kan verklagas till Hgsta frvaltnings-
domstolen. Domstolen tar bara upp beslut som kan vara viktiga i
framtiden fr liknande tvister.
3. Specialdomstolar
En specialdomstol beslutar i ett visst mne. Migrationsdomstolen
r ett exempel p en specialdomstol. Migrationsdomstolen tittar p
de beslut som Migrationsverket tar i renden om uppehllstillstnd
och medborgarskap.
Om du vill verklaga ett beslut frn Migrationsverket
skickar du verklagandet frst till Migrationsverket. Om
Migrationsverket inte ndrar sitt beslut skickas brevet vidare till
Migrationsdomstolen. Det fnns tre migrationsdomstolar i landet.
De ligger vid frvaltningsrtterna i Stockholm, Malm och
Gteborg.
Att verklaga
Om du tycker att en myndighet, till exempel socialtjnsten eller
Frskringskassan, har fattat fel beslut kan du verklaga. Den
myndighet som har tagit beslutet mste bertta hur du kan ver-
klaga. Den informationen ska fnnas p det papper dr beslutet str.
149
verklaga beslut frn kommunen
Om du ska verklaga ett beslut frn en kommun mste du gra det
inom tre veckor frn nr beslutet togs. Du kan verklaga p tv stt:

Laglighetsprvning om beslut tagits p fel stt

Kommuner tar beslut i mnga frgor som gller alla som bor i
kommunen. Nr kommunen beslutar ska den flja kommunal-
lagen. Om du tycker att beslutet har tagits p fel stt (att det inte
fljer kommunallagen) kan du verklaga.
Frvaltningsbesvr om beslutet r fel

Ett frvaltningsbesvr r klagoml frn en privatperson som har
drabbats av ett beslut. Det kan handla om att f avslag p pengar
man skt. Om kommunen inte vill ndra sitt beslut skickar den
ditt verklagande vidare till frvaltningsrtten.
verklaga beslut frn Frskringskassan
Socialfrskringen ger dig pengar istllet fr den inkomst du skulle
ha ftt nr du inte kan arbeta. Handikappersttning, assistenterstt-
ning, arbetshjlpmedel och vrdbidrag r exempel p pengar som
betalas ut inom socialfrskringen. Det r Frskringskassan som
betalar ut socialfrskringen.
Om du tycker att Frskringskassans beslut r fel kan du ver-
klaga. verklagandet ska vara skriftligt och mste gras inom tv
mnader sedan beslutet tagits.
Du skriver din verklagan till frvaltningsrtten men skickar
brevet till Frskringskassan. Frskringskassan ska f en mjlighet
att ndra sitt beslut. Om Frskringskassan inte ndrar sitt beslut
skickar den ditt brev till frvaltningsrtten. Om frvaltningsrtten
inte heller vill ndra Frskringskassans beslut kan du verklaga
till kammarrtten. Sista stllet du kan verklaga till r Hgsta
frvaltningsdomstolen.
Offentlighet och sekretess
I Sverige fnns ngot som kallas ofentlighetsprincipen.
Ofentlighetsprincipen betyder att alla fr lsa allmnna
handlingar hos myndigheter och frvaltningar. En handling r
ngot som innehller information. Ofta r det ett papper, kanske
ett brev eller beslut. Det kan ocks vara ett mejl (e-post), en flm
eller en datafl. En handling blir allmn om den frvaras hos
kommunen eller myndigheten. Eller om den har lmnats in eller
gjorts dr. Det betyder att allt du sjlv skriver till en kommun
ocks blir allmn handling och kan lsas av andra.
Om Sverige
Ofentlighetsprincipen r inskriven i grundlagen. Den fnns till fr
att medborgare och massmedia ska f veta vad som hnder i staten
och kommunerna.
Vissa handlingar r nd hemliga (belagda med sekretess). De kan
vara hemliga fr att skydda mnniskor, till exempel i handlingar
frn socialtjnsten. Det fnns en srskild lag (sekretesslagen) som
berttar vilka handlingar eller uppgifter som r sekretessbelagda.
Om du ber att f titta p en handling ska du f den s fort som
mjligt. Du behver inte tala om vem du r. Du behver inte heller
bertta varfr du vill ha handlingen. Om kommunen eller
myndigheten inte vill visa en handling kan du verklaga.
Kommunen ska informera dig om hur du verklagar.
Mutor och bestickning
Mutor r gvor som ges till tjnstemn eller politiker fr att den
som ger gvan vill ha frmner. En muta kan till exempel vara en
middag, en resa eller en present.
I Sverige fr tjnstemn eller politiker inte ta emot mutor.
Att muta r ett brott. Den som tar emot en muta gr sig
skyldig till mutbrott. Den som verlmnar en muta kan strafas
fr bestickning. Det betyder att ingen lrare, vrdare eller social-
sekreterare fr mutas. Inte heller fr ledamter i kommunala bolag
eller nmnder mutas.
151
7. Att vrda sin
hlsa i Sverige
Innehll
Vad r hlsa?
Droger, alkohol och tobak
Hlso- och sjukvrd i Sverige
Vart ska du vnda dig?
Tandvrd
Om du inte r njd
Foto: Colourbox
Om Sverige
Vad r hlsa?
Hlsa kan betyda olika saker fr olika personer. Fr mnga betyder
hlsa att vara frisk och att m bra. Hlsan pverkas av mnga
saker. Din hlsa pverkas till exempel av om du trivs med de
mnniskor du har omkring dig och tycker ditt liv har en mening.
Din hlsa pverkas ocks av ditt arbete, vad du ter, stress, smn,
rkning, alkohol och droger.
Samhllet runt omkring dig betyder mycket fr din hlsa. Hur
du bor, vilket arbete du har och om du knner dig som en del av
samhllet pverkar ocks din hlsa.
Bilden visar olika saker som pverkar hlsan. Den yttersta cirkeln
visar hur vrlden pverkar oss. Nsta cirkel visar situationer som
du sjlv inte kan pverka. Nsta cirkel handlar om ditt stt att leva.
Cirkeln nrmast dig handlar om dina vnner och familj.
Arbetslshet
Boende
Fritid och kultur
Socialfrskring
Barn- och
ldreomsorg
Hlso- och
sjukvrd
Utbildning
Trafk
Livsmedel
Arbetsmilj
Milj
Samhllsekonomiska
strategier
Tobak
Alkohol
Nakotika
Matvanor
Sex och
samlevnad
Motion
Smnvanor
Goda
relationer
Socialt
std
Barns
vuxenkontakter
Arv
Kn
lder
Klla: Landstinget i Jnkpings ln.
153
Folkhlsa
Folkhlsa handlar om alla mnniskors hlsa i landet. I Sverige
arbetar regeringen och olika myndigheter fr att mnniskor ska m
bra.
Statens folkhlsoinstitut r en av de myndigheterna. Statens
folkhlsoinstitut arbetar till exempel med att frska f mnniskor
att sluta rka, rra p sig mer och bli delaktiga i samhllet.
Statens folkhlsoinstitut arbetar med elva ml fr att mnniskor i
Sverige ska m bttre. De elva mlen r:
Delaktighet och infytande i samhllet.
Ekonomisk och social trygghet.
Trygga och goda uppvxtvillkor.
kad hlsa i arbetslivet.
Sunda och skra miljer och produkter.
En mer hlsofrmjande hlso- och sjukvrd.
Gott skydd mot smittspridning.
Trygg och sker sexualitet och en god reproduktiv hlsa.
kad fysisk aktivitet.
Goda matvanor och skra livsmedel.
Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhlle fritt frn

narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av
verdrivet spelande.
Foto: Colourbox
Om Sverige
Goda matvanor
Vad du ter och dricker betyder mycket fr din hlsa och hur du
mr. Att ta bra och att rra p sig kan minska risken fr mnga
sjukdomar, till exempel hjrt- och krlsjukdomar, diabetes, cancer
och psykiska besvr.
Kroppen behver olika mnen. Fr att f i dig alla mnen som
kroppen behver r det viktigt att du ter olika sorters mat. Om du
ter frukost, lunch och middag p bestmda tider r det lttare att
ta lagom mycket.
Fem tips om mat
Livsmedelsverket r en statlig myndighet som arbetar med frgor
kring mat. Livsmedelsverket har fem rd om mat som r bra fr
hlsan:
t mycket frukt och grnsaker, ungefr 500 gram per dag.
t mrkt brd till varje mltid.
Vlj mat som har bilden med nyckelhlet.
t fsk ofta, ungefr tre gnger per vecka.
Anvnd fytande margarin eller olja nr du lagar mat.

Foto: Colourbox
155
Nyckelhlet
I mataffren finns det en del mat med en bild som liknar ett
nyckelhl. Den maten har mindre fett, socker och salt och mer
fbrer n liknande matvaror utan den mrkningen.
Tips fr vuxna
Mnga vuxna skulle m bttre om de t mindre mttat fett. Mttat
fett fnns i mat som kommer frn djur och i vissa oljor frn vxter
(vegetabiliska oljor), till exempel kokos- och palmolja. Mttat fett
fnns ocks i fet mjlk och fl, smr, ost, feta kttprodukter, grdde,
glass och choklad. Det mttade fettet kan ka risken fr hjrt- och
krlsjukdomar.
Omttat fett r bra fr kroppen. Det kan minska risken fr hjrt-
och krlsjukdomar. Omttat fett fnns i de festa vegetabiliska oljor,
mjuka och fytande matfetter, fsk, ntter och mandlar.
I frukt och grnsaker fnns mnga av de mnen som kroppen
behver, till exempel vitaminer, mineraler och kostfber.
I grnsaker som mortter, broccoli, bnor och vitkl fnns det
fbrer.
Det r bra att ta frukt och grnsaker varje dag.
I fsk och skaldjur fnns det mnga vitaminer och mineraler.
I fsk fnns ocks ett fett som heter omega 3. Det r bra fr hjrtat,
blodtrycket och blodet.
Om du vill g ner i vikt ska du inte ta s mycket potatis, ris, pasta
och brd. Du ska helst lta bli godis, chips, kakor och choklad.
Tips fr barn
Barn behver ta nyttig mat p bestmda tider. D kan de vxa
och utvecklas p rtt stt. Barn ska ta samma mat som vuxna.
Om Sverige
Fr spdbarn r modersmjlk (brstmjlk) den bsta maten.
I modersmjlken fnns de mnen som spdbarn behver. I moders-
mjlken fnns ocks mnen som skyddar barnet mot infektioner.
P din BVC-mottagning kan du f mer information om bra mat
fr barn. Du kan ocks lsa p Internet: http://www.slv.se/sv/
grupp1/Mat-och-naring/Kostrad/Spadbarn/#1
Motion och trning
Mnniskan behver rra p sig fr att m bra. Trning minskar
risken fr mnga sjukdomar, till exempel hjrt- och krlsjukdomar
och vissa typer av cancer. Trning gr dig ocks gladare. Du sover
bttre, kan tla stress bttre och hlla vikten. Vuxna br rra p sig
minst 30 minuter varje dag. Du behver inte trna hrt fr att m
bttre. Det rcker med promenader.
Barn behver rra p sig mer n vuxna. Barn behver rra p sig
minst 60 minuter varje dag fr att m bra.
Stress
Mnga mnniskor knner sig stressade. Det behver inte vara farligt.
Stress ger extra kraft att klara av svra situationer. Men mycket stress
kan bli farligt fr hlsan. Om du knner dig stressad r det bra att
frst varfr. D kan du frska frndra din situation.

Ett tecken p stress r att du sover dligt och knner dig ledsen.
Du kan ocks f svrt att koncentrera dig, f dligt minne och
problem med magen, huvudvrk eller ont i kroppen.
Om du rr p dig, ter nyttigt och sover tillrckligt hjlper du
kroppen att klara stress.

Smn
Det r viktigt att sova gott om du ska m bra. En vuxen brukar
behva sova mellan sex och nio timmar varje dygn. Unga behver
sova mer.
Det r vanligt att ha problem med smnen. Det kan bero p olika
saker, till exempel p tobak, alkohol, snarkning, sjukdom, oro och
stress eller att du ter fr sent p kvllen.
Du kanske kan f bttre smn p egen hand. Men om problemen
fortstter lnge kan det vara bra att ska vrd.
157
Foto: Colourbox
Droger, alkohol och tobak
I Sverige r alla droger frbjudna. Det r olagligt att slja, att kpa
eller ha droger fr privat bruk. Brott med droger (narkotikabrott)
ger hga straf, ofta fngelse. Att sluta med droger p egen hand r
svrt. De festa behver hjlp av personal i vrden.
Kat r en vxt som odlas i bland annat Afrika. Den rknas som en
drog i Sverige. Att slja eller sjlv ha kat kan ge lnga fngelse-
straf och hga bter.
Den som vill kpa alkohol i Sverige ska ha fyllt 20 r. Alkohol
sljs p Systembolaget, som gs av svenska staten. Drycker som
bara innehller lite alkohol, till exempel l och cider, sljs ocks i
livsmedelsbutiker. Fr att handla alkohol i en sdan butik mste du
vara 18 r gammal.
Att dricka alkohol under lng tid kan leda till depression, oro och
smnproblem. Om du dricker mycket alkohol fnns risken att
du blir beroende. Det fnns ocks risk att du fr sjukdomar eller
skador. Det r viktigt att du berttar om dina alkoholvanor nr du
sker vrd.
Rkning kan ge mnga sjukdomar och
gra att mnniskor dr tidigare n
normalt. Cancer, lungsjukdomar, hjrt- och
krlsjukdomar och magsr r ngra skador
frn rkning. Nr du r i samma rum som
en person som rker andas du ocks in rk.
Detta kallas passiv rkning och gr att du
kan f samma sjukdomar som den person
som rker. Eftersom rkning r farligt fr
hlsan mste du vara 18 r fr att kpa
cigaretter eller tobak.
Om Sverige
Hlso- och sjukvrd i Sverige
Den offentliga vrden
Den ofentliga vrden r den vrd som alla mnniskor kan anvnda
eller har rtt till. Kommunen och landstingen eller regionerna str
fr den ofentliga vrden. Kommunen ger hjlp till ldre, personer
med funktionsnedsttningar och personer som varit sjuka lnge.
Att vrda sig sjlv egenvrd
Mnga lttare sjukdomar och skador kan du ta hand om sjlv. Det
kan vara frkylning, feber, maginfuensa eller sm sr. Du kan lsa
mer om det i en bok som heter Egenvrdsguiden. Den r gratis och
fnns p din vrdcentral.
Du kan ocks ringa till sjukvrdsrdgivningen fr att f tips. P
sjukvrdsrdgivningen arbetar sjukskterskor. De kan svara p vart
du ska g om du behver vrd.
Sjukvrdsrdgivningen har ppet 24 timmar om dygnet.
Telefonnumret r 1177. Sjukvrdsrdgivningen fnns ocks p
Internet, p www.1177.se. Dr fnns information p olika sprk.
Apotek
Medicin kper du p apotek. Till en del mediciner behvs ett
recept frn din lkare. De som arbetar p apoteket vet mycket om
olika sjukdomar och mediciner. De kan svara p mnga av dina
frgor. P apoteket fnns ocks information och broschyrer om
olika sjukdomar.
Privat vrd
Mnga privata vrdfretag har avtal med kommun eller landsting.
D ger de vrd p samma stt som i den ofentliga vrden.
Primrvrd
Primrvrd r vrd som du fr utanfr sjukhusen, till exempel vid
en vrdcentral. I primrvrden fnns vrdcentraler, mdravrd,
barnavrd, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, psykologer,
psykoterapeuter och ungdomsmottagningar.

Om du blir sjuk ska du kontakta vrdcentralen i frsta hand.
159
Det r ocks till vrdcentralen du kommer p hlsokontroll om du
r nyanlnd. Vid hlsokontrollen blir du intervjuad och fr svara
p frgor om din hlsa. Vrdpersonalen tar olika prover.
P en vrdcentral kan du ocks f hjlp med att sluta rka, dricka
mindre alkohol eller hantera stress.
Frdtjnst
Om du har svrt att resa sjlv eller med vanlig kollektivtrafk
(bussar, tg, sprvagn) kan du f frdtjnst. D fr du resa med
taxi eller liten buss. Kommunen beslutar om du kan f frdtjnst.

Allmnlkare
Lkarna p vrdcentraler r ofta allmnlkare. Det betyder
att de tar hand om patienter med de vanligaste sjukdomarna.
Allmnlkare arbetar ocks med frebyggande vrd. Det betyder
att de hjlper till att hindra sjukdomar. Det kan handla om att
hjlpa mnniskor att sluta rka, g ner i vikt eller dricka mindre
alkohol.
Allmnlkaren ser ocks om du behver vrd av en specialist.
D skickar allmnlkaren ett srskilt brev (en remiss) till en
mottagning med specialister.
Foto: Colourbox
Om Sverige
Sjukskterskor
P alla platser dr du sker vrd arbetar sjukskterskor. Mnga
sjukskterskor har ocks extra utbildning i ett visst mne, till
exempel psykiatri.
Underskterskor
Underskterskor arbetar tillsammans med lkare och sjukskterskor.
De tar till exempel blodprover och lgger om sr.
Sjukgymnaster och arbetsterapeuter
En sjukgymnast hjlper mnniskor som har problem nr de ska
rra sig, till exempel ont i ryggen.
En arbetsterapeut hjlper mnniskor som har ftt en sjukdom eller
skada s att de kan leva bttre i vardagen.
Psykologer, psykiatrer och kuratorer
En psykolog, psykiater eller kurator hjlper mnniskor som mr
psykiskt dligt, till exempel p grund av depression eller stress.
Dietister
En dietist hjlper mnniskor att vlja vad de ska ta och dricka fr
att bli friskare.
Mtet med vrden
Nr du talar med ngon i vrden till exempel en lkare eller
sjukskterska ska du sjlv bertta vad du behver. Du vet mest
om det problem du har. I Sverige r det vanligt att lkaren
anvnder en bok som heter Patient-Fass. Det r ett slags lexikon fr
olika mediciner.
Vart ska du vnda dig?
Nr du eller dina barn blir sjuka ska du i frsta hand g till din
vrdcentral. P kvllar och helger r vrdcentralen stngd. Om du
behver vrd snabbt ska du g till en jourmottagning. Frga din
vrdcentral vilken jourmottagning som fnns nrmast, eller ls p
vrdcentralens hemsida p Internet.
Vlja vrdcentral
Du som r ver 16 r kan vlja vilken vrdcentral du vill hra till.
Frldrarna (eller den som har vrdnaden) vljer vrdcentral fr
barn som r yngre n 16 r.
161
Du kan vlja vilken vrdcentral du vill. Mnga vljer den vrd-
central som ligger nrmast hemmet. Du kan ocks vlja mellan
ofentlig eller privat vrdcentral. Fr att vlja vrdcentral gr du till
den vrdcentral du vill hra till. Dr fr du hjlp att skriva in dig.
Om du inte vljer sjlv blir du inskriven p den vrdcentral som
ligger nrmast dr du r folkbokfrd.
Du kan nr som helst byta vrdcentral, till exempel om du fyttar.
Om du vill byta vrdcentral gr du till den vrdcentral du vill
byta till.
Livsfarliga sjukdomar eller skador
Om du fr en akut sjukdom eller en livsfarlig skada ska du ka till
en akutmottagning vid ett sjukhus. Om du inte kan komma till
sjukhuset med bil eller taxi fr du ringa ambulans. D ringer du
SOS alarm p telefonnummer 112.
Om ditt barn r mycket sjukt eller skadat ska du g till sjukhusets
akutmottagning fr barn, barnakuten. En barnakut brukar ta emot
sjuka barn mellan 0 och 16 r.
Specialistmottagningar
Specialistmottagningen brukar fnnas p ett sjukhus. Hr arbetar
lkare som kan extra mycket om vissa sjukdomar, till exempel
mag- och tarmsjukdomar. Oftast r det din lkare p vrdcentralen
som skickar en remiss till specialistmottagningen. Du mste inte
ha remiss fr att beska en specialistmottagning, men du fr vnta
kortare tid om du har remiss. Det kostar ocks mindre om du har
remiss.
Foto: Colourbox
Om Sverige
Ungdomsmottagning
Ungdomsmottagningar r till fr fickor och pojkar som har frgor
om sex, hlsa och relationer. Ungdomsmottagningarna brukar
vara ppna fr ungdomar mellan 13 och 24 r. Det r gratis att g
till en ungdomsmottagning. P en ungdomsmottagning brukar
det fnnas barnmorskor, kuratorer, psykologer, underskterskor,
gynekologer och lkare.
Sjukhus
Ett sjukhus har fera olika mottagningar och avdelningar. Du gr
till sjukhuset om du har ftt remiss till en specialistmottagning.
Du gr ocks hit om du har en svr skada eller sjukdom som
mste behandlas genast. Mnga sjukhus har ocks frlossnings-
mottagning. Hit gr du om du ska fda barn.
Ngra exempel p sjukhusets olika mottagningar:
Ortopedisk mottagning: Fr problem med skelettet eller

rrelseorganen, till exempel ett brutet ben.
Medicinsk mottagning: Fr inre sjukdomar, till exempel

besvr med mage och tarmar.
Kirurgisk mottagning: Fr sjukdomar som krver operation.
Gynekologisk mottagning: Fr kvinnors sjukdomar, till

exempel en komplicerad graviditet.
gonmottagning: Fr olika sjukdomar i gonen.
ron-, nsa- och halsmottagning: Fr problem i ron, nsa

och hals.
Psykiatrisk mottagning: Fr psykiska problem.

Akutmottagning
En akutmottagning r ppen alla timmar p dygnet. Till akut-
mottagningen gr du om du har en farlig skada eller akut sjukdom
eller nr din vanliga vrdcentral har stngt. Det r vanligt att du
fr vnta lnge om du gr till sjukhusets akutmottagning. Det
beror p att sjukhuset inte kan veta hur mnga patienter som ska
komma. P akutmottagningen fr den person som r mest sjuk
vrd frst. Drfr r det bttre om du kan g till din vrdcentral
eller jourmottagning.
Det r bttre att g till din vrdcentral nr den r ppen om du
inte r allvarligt sjuk eller skadad.
163
Barn och unga
I stora stder kan det fnnas srskilda sjukhus fr barn och
ungdomar. I mindre stder fnns det srskild mottagning fr barn
och ungdomar mellan 0 och 16 r. Om ett barn mste stanna p
sjukhuset fnns det srskilda avdelningar fr barn och ungdomar.
Psykisk ohlsa
Psykisk ohlsa kan drabba alla. Ibland r det svrt att bertta om
psykiska problem. Psykisk ohlsa mrks ofta i kroppen. Musklerna
kanske gr ont. Man kanske svettas, hjrtat slr fr fort, man har
svrt att sova eller fr ont i huvudet.
Om du tror att du har psykiska besvr kan du prata med din
lkare p vrdcentralen. Han eller hon kan hjlpa dig att f trfa
en kurator eller psykolog.
Vid sjukhusen fnns det ocks psykiatriska akutmottagningar,
bde fr vuxna och fr barn och ungdomar (Barn- och ungdoms-
psykiatri, BUP). De psykiatriska akutmottagningarna brukar
ha ppet alla dagar och ntter p samma stt som vanliga akut-
mottagningar.
Vrdgaranti
I Sverige fr mnniskor ibland vnta lnge p att f vrd. Drfr
fnns det ngot som kallas vrdgaranti. Vrdgarantin r olika regler
som ska gra det lttare att f vrd snabbt.
Primrvrden - Om du frsker n primrvrden ska du f
kontakt samma dag. Kontakten kan betyda att du fr ett besk
p en vrdcentral eller att du fr tala med ngon p telefon. Om
personal i primrvrden, till exempel en sjukskterska, ser att du
behver trfa en lkare ska du inte behva vnta mer n sju dagar
p ditt lkarbesk.
Specialistmottagning - Om du fr en remiss till en specialist ska
du inte behva vnta mer n 90 dagar p ditt besk hos
specialisten. Samma regel gller om du har skt specialistvrd utan
remiss.
Behandling - Nr din lkare har bestmt att du ska f behandling,
till exempel en operation, ska du inte behva vnta mer n 90
dagar p behandlingen.
Vrdgarantin gller inte akutvrden. En patient som r akut sjuk
ska f vrd s fort som mjligt.
Om Sverige
Smittskyddslagen
I Sverige fnns en lag som heter smittskyddslagen. Den fnns fr att
hindra att allvarliga smittsamma sjukdomar sprids.
I smittskyddslagen fnns en lista p sjukdomar. Det r ungefr
50 stycken. Dessa sjukdomar r anmlningspliktiga.
Det betyder att du mste kontakta sjukvrden (anmla dig) om du
tror att du blivit smittad av en sdan sjukdom. Du mste ocks tala
om namn p den eller de personerna som kan ha smittat dig.
Ngra av sjukdomarna i smittskyddslagen sprids genom sex.
Exempel p sdana sjukdomar r HIV, klamydia och syflis.
Om du har en sdan sjukdom r alla underskningar, vrd och
medicin gratis. Du fr ocks hjlp att kontakta de personer som du
kanske har smittat.
Smittskyddsinstitutet r en myndighet som har information om
smittskyddslagen och sjukdomar. Du kan lsa mer om institutet
och sjukdomarna p Internet, www.smittskyddsinstituet.se.
Hgkostnadsskydd
Ett hgkostnadsskydd r ett skydd mot hga kostnader fr vrd
och medicin.
Hgkostnadsskydd fr vrd betyder att du som patient bara
behver betala 1 100 kronor varje r fr vrd. Nr du har betalat
fr 1 100 kronor fr du gratis vrd resten av ret. Du fr ett frikort.
Frikortet gller i tolv mnader frn den dag du gjorde det frsta
besket.
Hgkostnadsskydd fr medicin betyder att du bara behver
betala 2 200 kronor varje r fr medicin p recept. Nr du har
betalat fr 2 200 kronor fr du gratis medicin p recept resten av
ret. Du rknar tiden frn och med den dag du kpte den frsta
medicinen.
Sifrorna hmtade 2012.
165
Tandvrd
I Sverige fnns ofentlig tandvrd och privat tandvrd.
Den ofent-liga tandvrden skts av ett landsting eller en region.
Den ofentliga tandvrden kallas Folktandvrden.
Det fnns mnga privata tandlkare i Sverige. Reglerna fr hur
mycket du ska betala r olika. Det beror p var du bor och p
vilken tandlkare du vljer.
Mycket tandvrd i Sverige handlar om frebyggande tandvrd. Det
betyder att du ska beska tandvrden med jmna mellanrum fr
att hlla tnderna friska.
I Sverige fr alla som r under 20 r gratis tandvrd, bde hos
Folktandvrden och hos privata tandlkare. Alla barn och
ungdomar kallas regelbundet till tandlkaren fr underskning,
behandling och frebyggande tandvrd. Vuxna fr sjlva ta kontakt
med tandlkaren.
Foto: Colourbox
Om Sverige
Tandvrdsstd
Alla som bor i Sverige har rtt till tandvrdsstd frn och med det
r man fyller 20. Tandvrdstdet r dels ett bidrag (pengar) fr att
betala tandlkaren, dels ett hgkostnadsskydd.
Bidraget till tandvrd r 300 kronor varje r fr dig som r mellan
20 och 29 r eller ver 75 r. Fr personer mellan 30 och 74 r r
bidraget 150 kronor varje r. Du kan spara ditt tandvrdsbidrag ett
r fr att anvnda det nsta r.
Hgkostnadsskydd betyder att du bara behver betala en
del av kostnaden sjlv. Frskringskassan betalar resten.
Hgkostnadsskyddet gller i tolv mnader. Det ger rabatt nr du
mste betala tandvrd fr mer n 3 000 kronor. D betalar du
hlften av kostnaden. Om du har en behandling som kostar ver
15 000 kronor behver du bara betala 15 procent av kostnaden.
Sifrorna hmtade 2012.
Frisktandvrd
Genom Folktandvrden kan du f tandvrd till fast pris. Det kallas
fr frisktandvrd. Du betalar en fast summa varje mnad. Sedan
gr du gratis till tandlkaren. Fr att f frisktandvrd mste du
skriva p ett avtal. Du mste ocks genomg en underskning fr
att tandlkaren ska kunna bestmma hur mycket din frisktandvrd
ska kosta.
Om du inte r njd
Om du r inte r njd med den vrd och service du har ftt kan du
kontakta chefen p den vrdenhet du varit p.
Om du fortfarande inte r njd kan du kontakta patientnmnden.
Det fnns en patientnmnd i varje landsting eller region. Nmnden
kan hjlpa till att lsa ditt problem.
Du kan ocks kontakta Socialstyrelsen som har hand om
klagoml p vrden.
167
8. Att ldras
i Sverige
Innehll
ldrande
Pensioner
ldreomsorg
Begravning
Arvsrtt
Foto: Colourbox
Om Sverige
ldrande
Mnniskor lever lnge i Sverige. Medellivslngden r 81 r fr
hela befolkningen. Fr kvinnor r den 83 r och fr mn 79 r. 31
procent av Sveriges befolkning r 55 r och ldre.
Arv, milj och livsstil pverkar ldrandet. Att ta bra mat och
motionera genom hela livet kan ge dig en bra hlsa nr du blir
ldre.
Pensioner
Pension r pengar du fr nr du blir ldre och slutar arbeta. Hur
mycket du fr i pension r olika. Det beror p vilken ln du hade
frut, hur lnge du har arbetat och hur mycket pengar du har
sparat sjlv.
Pensionen r uppdelad i tre delar. Du kan f:
allmn pension
tjnstepension
pension frn eget privat pensionssparande

Den allmnna pensionen
Den allmnna pensionen r en pension som alla har rtt till om de
har bott och arbetat i Sverige. Pensionen r statlig och betalas ut
genom Pensionsmyndigheten, www.pensionsmyndigheten.se.
Du tjnar in pengar till din pension varje r du arbetar, studerar
eller r frldraledig. Den allmnna pensionen har tre delar:
inkomstpension, premiepension och garantipension.
1. Inkomstpension
Hur mycket du fr i inkomstpension beror p hur mycket pengar
du har tjnat tidigare. Varje r betalar du 16 procent av din
inkomst eller ln till inkomstpensionen.
2. Premiepension
Varje r betalar du 2,5 procent av din inkomst eller ln till
premiepensionen. Pengarna i premiepensionen lggs i olika fonder.
I fonderna fnns vrdepapper eller aktier som gs av mnga olika
personer. Du bestmmer sjlv i vilka aktiefonder du vill ha dina
pengar. Nr du lgger dina pengar i en fond kper du en liten del
av fonden. Om vrdet p vrdepapperna eller aktierna i fonden
kar fr du och de andra garna mer pengar. Om vrdet p
vrdepapperna eller aktierna i fonden minskar fr du och de andra
garna mindre pengar.
169
Hur mycket du fr i premiepension beror drfr p hur mycket
du har betalat in och hur det gr fr aktierna och vrdepappren i
fonderna dr du har dina pengar.
3. Garantipension
Garantipensionen r till fr den som har haft liten eller ingen
inkomst frn arbete. Fr att f hel garantipension mste du ha bott
minst 40 r i Sverige. Garantipensionen blir lgre om du har bott
kortare tid n 40 r i Sverige. Garantipensionen kan ocks bli lgre
om du redan har en annan pension, till exempel inkomstpension
eller nkepension.
nkepension
Om du r kvinna och din make har dtt kanske du kan f nke-
pension. nkepensionen togs bort den 1 januari 1990. Men om du
var gift innan lagen ndrades har du chans att f nkepension.
Tjnstepension
Tjnstepensionen r den del av pensionen som din arbetsgivare
betalar. De festa som r anstllda har rtt till en tjnstepension.
Den som studerar, r arbetsls, jobbar p en arbetsplats som inte
har kollektivavtal eller r egen fretagare fr inte ngon tjnste-
pension.
Det fnns fera fretag som betalar ut tjnstepensioner. De har avtal
med olika arbetsgivare. Tjnstepensioner kan fungera p olika stt.
Hur din tjnstepension ser ut beror p vad de fackliga
organisationerna och arbetsgivarna har bestmt.
Foto: Colourbox
Om Sverige
Privat pension
Du kan sjlv spara till din pension. Du kan spara i en bank eller i en
fondfrskring i ett pensionsfrskringsbolag. Du bestmmer sjlv
hur mycket pengar du vill spara varje mnad och nr du vill brja
spara.
Pension fr egenfretagare
Om du har eget fretag fr du ingen tjnstepension. Du mste sjlv
betala in din pension. Det kallas fr egenavgift. Du betalar lika
mycket som en arbetsgivare betalar fr en anstlld. Du mste ocks
betala en allmn pensionsavgift.
Nr brjar pensionen?
Du bestmmer sjlv nr du ska g i pension. Om du tar ut din
pension senare fr du mer pensionspengar varje mnad. Du kan
tidigast ta ut din inkomstpension och premiepension nr du r 61
r. Du kan tidigast ta ut din garantipension nr du r 65 r.
Den vanligaste pensionsldern r 65 r, men du har rtt att arbeta
tills du r 67 r. Du kan komma verens med din arbetsgivare om
att arbeta lngre.
Du vljer sjlv hur stor del av din pension du vill ta ut. Du kan ta
mellan 25 och 100 procent av din pension varje mnad. Du kan
till exempel vlja att ta ut halva din pension och fortstta att arbeta
halva tiden.
ldrefrsrjningsstd
Om du har fyllt 65 r och inte har ngon pension har du rtt till
ldrefrsrjningsstd. Du har ocks rtt till ldrefrsrjningsstd
om du har en mycket lg pension.
ldreomsorg
I Sverige r det ofta samhllet som ger std och omsorg fr den
som blir gammal. I andra lnder kan det vara vanligare att familj
och slktingar tar hand om de ldre. Det fnns lagar som sger
vilken ldreomsorg du har rtt till och vilken service kommunen
ska ge. Du har rtt att f hjlp och std fr att vardagen ska fungera.
De viktigaste lagarna r socialtjnstlagen och hlso- och sjuk-
vrdslagen.
171
Hemtjnst
Nr du blir ldre och behver hjlp ska du kontakta din kommun.
Kommunen kan hjlpa till med vrd och service s att du kan bo
kvar i ditt hem. Det kallas hemtjnst.
Personal frn hemtjnst hjlper dig till exempel att stda, handla
mat, bdda sngen, duscha eller raka dig. Du kan ocks f hjlp
p kvllar och ntter. Om du har en sjukdom eller skada kan det
komma en sjukskterska fr att lgga om ett bandage eller hjlpa
till med mediciner.
I mnga kommuner fnns det ocks personal som hjlper till med
enklare reparationer. Det kallas ibland fxarservice. Personal frn
fxarservice kan till exempel stta upp en tavla eller byta gardiner.
ldreboende
Om du inte klarar av att bo hemma fnns det ldreboenden.
Det r bostder dr ldre personer kan f vrd och service.
P ldreboendet fnns det personal dygnet runt. ldreboendet r
ofta en liten lgenhet med ett sov- och vardagsrum samt dusch och
toalett. Ofta fnns det ett stort vardagsrum utanfr lgenheten som
fera i huset delar p. Ibland fnns det ocks ett kk som alla delar
p.
Om du vill f plats i ett ldreboende mste en bistndshandlggare
gra en utredning. Sedan bestmmer handlggaren om du kan f
lgenhet i ett ldreboende. Den person som behver mest vrd och
service fr frst plats.
Hemsjukvrd
Om Sverige
Begravning
Nr ngon dr i Sverige och ska begravas brukar slktingar och
nra vnner till den dde vara med vid begravningen. Begravningen
hlls ofta i kyrkan. Det r vanligt att flja den ddes nskan om
hur begravningen ska g till. nskemlet kan ha skrivits i ett
testamente eller s har de som dtt tidigare berttat hur de vill att
begravningen ska g till.
Vid ddsfall
Nr ngon har dtt brukar slktingarna ta kontakt med en prst,
pastor, rabbin, eller imam. Det kan ocks vara bra att tala med
kyrkogrdsfrvaltningen och en begravningsbyr.
Det fnns inga regler om att man mste ordna en begravning.
Men det fnns regler om att kroppen mste ligga i en kista.
Det fnns ocks regler om hur en kremering ska g till och hur
askan ska lggas i jorden. Kremering betyder att den som dtt
lggs i en kremeringsugn tillsammans med kistan. Dr brnns
bde kistan och kroppen till aska. Askan brukar sedan grvas
ned p en gravplats. Askan kan ocks spridas p en srskild plats
p kyrkogrden, en minneslund. Om man vill str ut askan i till
exempel havet, mste man ha tillstnd frn lnsstyrelsen.
Svenska kyrkan ansvarar fr gravplatserna i Sverige, oavsett vilken
religion den dde tillhrt. P Svenska kyrkans hemsida hittar du
information om kyrkogrdar och begravningsplatser dr du bor.
www.svenskakyrkan.se
Kyrklig begravning
I Sverige vill ungefr 83 procent av dem som dr ha en ceremoni i
kyrkan. D hller en prst en begravningsgudstjnst. Fr att f en
begravningsgudstjnst mste man vara medlem i Svenska kyrkan.
Kyrklig begravning r gratis fr alla som r medlemmar i Svenska
kyrkan. En kyrklig begravning kan ocks hllas i en frikyrka, en
katolsk eller en ortodox kyrka.
Borgerlig begravning
Alla i Sverige betalar en begravningsavgift genom skatten. Avgiften
ger rtt att anvnda en lokal till begravningen, till exempel ett
kapell. Avgiften ger ocks rtt till transport av kistan frn lokalen
till graven.
173
En borgerlig begravning r en ceremoni utan religisa delar.
En borgerlig begravning hlls drfr inte i kyrkan. Den kan hllas
i ett gravkapell, i en trdgrd eller kanske ute i naturen.
En borgerlig begravningsfrrttare hller i ceremonin.
Arvsrtt
Nr ngon dr fnns det lagar som bestmmer vem som ska rva
pengar och saker efter den dde.
Bouppteckning
Nr ngon dr mste man gra en lista ver allt den dde gde.
Det kallas fr en bouppteckning. Bouppteckningen ska vara klar
tre mnader efter ddsfallet. Om en frlder dr som har barn
under 18 r ska barnet f hjlp av en god man. En god man r en
person som bevakar barnets rttigheter.
Foto: Maria Nobel
Om Sverige
Ddsbo
Ett ddsbo r alla pengar och alla godelar som fnns kvar efter
den dde. De slktingar som ska rva ngot efter den dde ger
ddsboet tillsammans.
Bodelning och arvskifte
Om den som dog var gift och gde saker tillsammans med sin
make/maka mste allt frst delas upp mellan makarna. Det kallas
fr bodelning. Nr bodelningen r klar kan arvet delas upp.
Arv
Om den som dog var gift ska den make/maka som lever kvar rva
allt. Deras barn fr rva nr den verlevande maken/makan dr.
Under tiden fr maken/makan gra vad han eller hon vill med
egendomen.
Om den som dog hade barn med en annan person kan de barnen
f sitt arv genast. De kan ocks vnta med att ta ut arvet tills
maken/makan har dtt.
Om den som dog inte var gift ska hans eller hennes barn rva allt.
Om det inte fnns ngra barn rver frldrarna eller syskonen till
den som dog.
Sambo
De som lever tillsammans utan att vara gifta (sambo) rver inte
varandra. Om ett par som r sambo vill rva varandra mste de
skriva ett testamente.
Testamente
Ett testamente r ett juridiskt dokument. Den som skriver ett
testamente kan sjlv bestmma vem som ska rva och vad den fr
rva. Men det fnns undantag. En brstarvinge (den ddes barn,
barnbarn eller barnbarnsbarn) har alltid rtt att krva sin laglott.
Ett testamente mste flja vissa regler. Det ska till exempel vara
skriftligt. Tv vittnen ska skriva p. Det r drfr bra att frga en
jurist innan man skriver ett testamente.
Laglott
Laglott r den del av ett arv som inte kan tas bort med testamente.
Laglotten r hlften s stor som arvslotten. Ett barn har till
exempel rtt att f ut sin laglott ven om den som dog har skrivit i
sitt testamente att egendomen ska ges till ngon annan.
Den hr boken r skriven till
dig som r ny i Sverige.
Den hr boken r skriven till dig som r ny i Sverige.
Boken handlar om det svenska samhllet.
Hr hittar du information om till exempel myndigheter i Sverige,
lagar och regler, arbete och utbildning, hlsa och sjukvrd och
barn- och familjefrgor.

Om Sverige

Transféré par

Informations du document

Copyright

Formats disponibles

Partager ce document

Partager ou intégrer le document

Options de partage

Avez-vous trouvé ce document utile ?

Ce contenu est-il inapproprié ?

Droits d'auteur :

Formats disponibles

Om Sverige

Transféré par

Droits d'auteur :

Formats disponibles

Om Sverige

Regeringsformen med regler fr hur svenska staten

Successionsordningen som sger hur tronen ska rvas.

Tryckfrihetsfrordningen som skyddar det fria ordet

Riksdagsordningen som bestmde att riksdagen skulle

Egendomsskydd kan ge dig pengar fr saker som gr

Rttsskydd du kan f hjlp att betala kostnader fr juridiskt

verfallsskydd kan ge ekonomisk ersttning om du skadas

Ansvarsfrskring kan ge pengar om du mste betala

Reseskydd i 45 dagar under en resa till annat land.

Du fr g, cykla och rida och vara nstan verallt i naturen, men

Du fr g, cykla och rida p privata vgar.

Du fr tlta en natt. Vill du tlta lngre tid mste du frga den

Du fr bada, ka bt och g i land, men inte fr nra hus.

Du fr plocka blommor, br och svamp.

Du fr fska med metsp och kastsp lngs kusten och i de fem

Du fr gra en liten eld om du r frsiktig.

Du fr inte passera ver tomter, trdgrdar, planteringar eller

Du fr inte kra bil, motorcykel eller moped i naturen.

Du fr inte elda om det r mycket torrt vder eller blser hrt.

Du fr inte elda direkt p en berghll, den kan g snder.

Du fr inte ta frukt, br, grnsaker eller ngot annat som

Du fr inte kasta eller lmna kvar skrp.

Du fr inte jaga, stra eller skada djur. Du fr inte ta

Du fr inte fska utan tillstnd i sjar eller vattendrag.

Du fr inte ha hunden ls under tiden 1 mars till 20 augusti.

Du fr inte plocka blommor som r fridlysta.

rester av fsk och skaldjur

grnsaker och frukt

te, kafe och kafeflter

vxter och jord

ofrgade frpackningar av glas

frgade frpackningar av glas

Rd och hjlp till ungdomar och barnfamiljer.

Rd och hjlp om du har problem med missbruk.

Rd och hjlp om arbete och studier.

Lagen om vrd av unga, LVU

Lagen om vrd av missbrukare i vissa fall, LVM

klder och skor

lek och fritid

frbrukningsvaror (andra saker man anvnder varje dag)

hlsa och rengring

dagstidning, telefon och TV-avgift

medlemskap i fackfrening och arbetslshetskassa, A-kassa

Bankkort kan anvndas fr att ta ut pengar i automat. Det gr

Betalkort kan du betala med. Pengarna dras inte frn kontot

Kreditkort ett kort som det gr att lna pengar med. Nr du

vlja billigare afrer

betala dina rkningar via autogiro eller bank via Internet

spara p el- och telefonkostnader eller vlja bostad med

jmfra priser p hemfrskring och elpriser

Varna Varna dem som hotas av branden.

Larma Stt p brandlarmet om det fnns eller ring 112 frn en

Slck Om du har slckutrustning kan du brja slcka.

Skriva under med penna och skicka eller

Skicka ett SMS via din mobiltelefon.

Deklarera via Internet med e-legitimation.

namn och personnummer

datum nr anstllningen brjar

arbetsuppgifter och titel

vilken slags anstllning du har

uppsgningstid, allts tiden frn den dag d du fr veta att du

hur mycket betald semester du har rtt till

Du kan g till Arbetsfrmedlingen och ska arbete genom