4 5

Frgan om barn ska ha tillgng till lsplattor/

datorer p frskolor, r inte en frga om att vara
fr eller emot teknikutveckling. Och det r
inte heller en generationsfrga. Det r enbart en
frga om mognad. Barnets, och kanske i ngon
mening ven vissa stllfretrdande vuxnas.
En del aningslsa politiker och frldrar tycks
dessvrre tro att man kan hoppa ver det dr
trkiga med konsekvensanalyser. Det r vl bara
att kra. Trial and error! I en vrld av Plug and
Play behvs ju inte ens instruktionsbok.
Eller handlar det om image? Den vuxnes egna
behov av identitetsfrstrkning. Se p mig
jag r modern. Gillar nya prylar. Lite som
Rehborgskaraktren i humorserien Solsidan.
Ny teknik r ndvndig och viktig. Mnga
gnger frstr vi nyttan, men kanske inte
LSPLATTOR/DATORER
(OM)FORMAR
DITT BARNS HJRNA
Nyheten att surfplattor anvnds av var tredje trering i Sverige
vckte nyligen stor uppmrksamhet. Flera kommuner, bl a
Sollentuna, hade skaffat surfplattor fr frskolan.
Fr ett debattprogram i TV 18 oktober om detta skte man
ngon som var skeptisk mot fenomenet. Varfr inte ngon
frn waldorfrrelsen? Geseke Lundgren, fretrdare fr
Riksfreningen Waldoffrskolornas Samrd, vgade med mycket
kort varsel ta sig uppdraget. En modig insats dr hon med
imponerande lugn och saklighet framfrde sina synpunkter.
Som bekant liknar sdana hr debattprogram mest ett
slags intellektuella pingpongmatcher. Snabba repliker,
provokationer fr att f fram motsttningar ingr i drama-
turgin. P samma sida som Geseke fanns en barnpsykolog,
Gunilla Niss, som ocks var skeptisk mot lsplattorna.
Huvudargumentet fr henne och mnga barnspsykologer
var att relationsproblem och motoriska frdigheter blivit ett
markant inslag hos smbarnen. Detta pverkar ocks den
kognitiva processen lngre fram.
Debatten blev intensiv och fortsatte eftert i olika medier.
Ett viktigt resultat var att det bildades ett slags forum fr att
mer lngsiktigt vcka medvetenhet om problemet. Hr fnns
frfattare, pedagoger och forskare. Geseke Lundgren deltar i
detta tillsammans med bl a professor Hugo Lagercrantz.
P VG presenterar hr en artikel som lite fylligare berr
problemet.
GESEKE LUNDGREN OCH BJRN SILFVERCREUTZ
Foto t h: Matilda Andersson Ljungkvist
6 7
alltid hur det fungerar. Givet att den tycks
sknka frdelar, kan vi ju alltid testa. Inget
fel med det. Men med ett viktigt undantag: Vi
ska inte experimentera med barn!
Barn experimenterar man inte med. De
lmpar sig inte fr trial and error. De r
vrnlsa och srbara. Hr ska alltid frsiktig-
hetsprincipen rda. Man gr ingenting frrn
man helt och fullt frsttt vad konsekven-
serna kan bli.
Av det sklet bedrivs omfattande forskning
kring barns tillvxt och mognad. Ett foku-
serat omrde r hjrnans utveckling, frn
embryonalt stadium fram till vuxen lder.
Speciellt r man intresserad av att frst
den kognitiva inlrningsprocessen, dvs hur
vi bst tillgnar oss frstndsmssiga och
intellektuella kompetenser och vad som kan
hmma den processen p kort och lng sikt.
Forskningen r internationell och tvrve-
tenskaplig och skrskdar hjrnans olika
utvecklingsstadier ur fysiologisk, medi-
cinsk, sociologisk och psykologisk aspekt.
Vi behver frst nr, hur och p vilket stt
kunskaper br frmedlas (input) s det str i
samklang med hjrnans utveckling/mognad.
Man brukar tala om fnster som ppnas
(hg mottaglighet) fr att sedan succes-
sivt stngas. Timingen r sledes av central
betydelse.
Ingen kan begra att unga frldrar ska ha
egen kunskap om alla dessa omrden. Men
man br dock kunna begra att de lyssnar
och tar till sig av den kunskap som faktiskt
fnns. Det r att visa gott omdme och att
man r en mogen och ansvarsknnande fr-
lder som mnar om sitt barns bsta.
Vad sger d vetenskapen? Lt oss brja
med att frska frklara vad som stimulerar
hjrnan till att utvecklas.
Harry Martinson uttryckte att sitta i en ftlj
och se andras liv utspelas p flm, r fr de
livsfega. Han menade att vi behver sjlva
spela med i livets teater, inte vara passiva
skdare. Just den insikten r speciellt viktig d
det gller utvecklingen i de tidiga barnaren.
Det r d vi formas till att bli hela och kom-
pletta mnniskor. Det r d vi skall frvrva ett
sunt socialt och kommunikativt frhllnings-
stt. Frst d barnet lagt en gedigen grund av
egna kta upplevelser och erfarenheter, kan det
tolka och frst de artifciella substituten (ls
lsplattor) fr den verkliga vrlden. Den hr
tgordningen r utomordentligt viktig. Omvnd
ordning kan allvarligt hmma barnets kognitiva
och sociala utveckling.
Lsplattor, datorspel, animeringar m m
gestaltar frenklingar, ofta frljugna, ibland
ra och verdrivna bilder av verkligheten. Ett
litet oskuldsfullt barn kan inte frhlla sig
till den hr artifciella vrlden. Hon saknar
referenser. Och ju mer tid som gnas t
ltsasvrlden, ju mer gr barnet miste om den
viktiga stimulans den reala vrlden sknker
fr den egna mognaden.
I den reala vrlden trnas den unga individen
att tolka miner, ansiktsutryck, kroppssprk,
tonfall som r viktiga fr tolkning i interak-
tionen med levande mnniskor. Att muntligen
svara och uttrycka egna nskeml, missnjen,
funderingar, frgor etc. trnar den kommunika-
tiva frmgan. Sprket och det sociala sam-
spelet utvecklas. Vidare trnas individen i att
hantera knslor som gldje, rdsla, ilska, krlek,
tillhrighet osv. i den personliga interaktionen
med andra barn och vuxna, enskilt eller i grupp.
Grundlggande sociala frdigheter som att
samarbeta, hjlpa varandra, turas om, dela med
sig, f och ta berm m m trnas under lek och
samvaro. Social och kommunikativ frdighet r
en av de viktigaste kompetenserna att frvrva
under barnets tidiga levnadsr.
Den spnnande vrlden fnns dr ute att
upptcka. Det r dr vi ska brja. En ko p en
lsplatta r ingen ko. Det r en platt bild av
ngot som skall frestlla en ko. De barn som
ftt trffa en ko i verkligheten, vet ngot som
vriga barn inte vet. Fr dessa lyckliga barn
blir bilden levande. De kan associera bilden
p lsplattan till det frunderliga mtet med
detta gigantiska djur. Att p andra sidan sta-
ketet, f hra den frusta och knna den varma
pusten av dess stora mjuka nsborrar mot sitt
ansikte nr de stora gonen frsker titta
p barnet.
Vad hnder i hjrnan: Luktsinne, knsel,
hrsel, syn alla sinnen r p helspnn. Allt
programmeras och lagras i minnesbanken.
Hjrnan tolkar, registrerar och rustar oss fr
livets kommande mten med andra kor. I
verkligheten eller p lsplatta.
Lek och rrelse r viktigt fr en sund fysisk
och mental utveckling under tidiga barnar.
Att klttra i trd, springa, hoppa och skutta i
vr fantastiska natur sknker en unik mjlig-
het att utmana och va sina fysiska frdighe-
ter. Leken stimulerar fantasin samtidigt som
den sociala interaktionen och kommunika-
tionen trnas. Kroppen utvecklas nu snabbt
fr att kunna mta de fysiologiska krav som
skall gra oss till intelligenta, starka och livs-
dugliga individer. Den fysiska konstitution
som grundas under dessa r, skall bra och
tjna oss under resten av vra liv.
Lkare, psykologer och beteendevetare
betonar betydelsen av den motoriska utveck-
Foto: Matilda Andersson Ljungkvist
8 9
lingen och mognaden som en frutsttning
fr att senare kunna ta till sig kunskaper och
ta del av lroprocesser p ett adekvat stt.
Den fysiska vningen trnar motorik, balans,
muskler och blodfrsrjning till lungor och
vitala organ.
Detta gller inte minst hjrnan. Hjrnan,
som utgr ca 2 % av kroppsvikten, frbrukar
ca 20 % av syret och runt 15-25 % av all
energi! Av detta inses ltt, hur viktigt det blir
att tidigt etablera ett vldimensionerat hjrt/
krlsystem fr distributionen av nring till
denna hungrande hjrna. Och det r frst
d det fnns frutsttningar fr en snabb vida-
reutveckling av hjrnfunktionerna.
Musik, rytm och dans ger hormonell pver-
kan som gr oss ltta och glada i sinnet. Vi
fr en positiv stimulans som hjrnan vlvil-
ligt registrerar och memorerar. Rytmerna har
hjlpt ett helt folk i Latinamerika att klara
ven de svraste frhllanden. En kulturell
freteelse vi har mycket att lra av.
Att bygga med klossar, mla, skapa egna
alster stimulerar kreativitet, fnmotorik och
associationsfrmga. Ett fyrverkeri av egna
aktiviteter och upplevelser skapar just den
mngsidighet som behvs fr att utveckla
nyfkenhet och skapargldje, men ocks att
lra sig koncentration, tlamod och trning
i misslyckanden. Det fnns inga genvgar.
Hjrnan r komplex och behver komplex
trning.
Barn som fr otillrcklig fysisk trning,
hjrnstimulans och kommunikativ trning
under dessa tidiga r, kan riskera att senare
i skolldern f ett socialt handikapp jmfrt
med andra barn. De kan hamna i utanfrskap
med svrigheter att hantera och frst den
mnga gnger sublima gruppdynamiken som
rder bland sina klasskamrater. Svrigheter
med att rtt tolka de sociala koderna. De upp-
lever stress ver att inte passa in. Att inte bli
accepterade. De tystnar och drar sig undan.
Ensamma och srbara sker de trst i cy-
bervrldens anonymitet. Hr kan man vara
ngon utan att behva ngra reala vnner.
Problemet r inte lsplattan i sig. Tekniken
fnns och liksom datorer och TV-apparater
utgr de ett naturligt och vlkommet inslag
i vra hem. Frgestllningen r istllet helt
relaterat till hur de anvnds d det gl-
ler vra barn. Att under verseende av en
vuxen bekanta sig med tekniken redan i de
unga ren, r naturligtvis helt i sin ord-
ning. Fr lite ldre barn kan anvndningen
sedan successivt kas. Blir omfattningen
av en art att den riskerar att bli skadlig
fr barnets utveckling, ska den givetvis
begrnsas. Det ansvaret kan ingen frlder
undandra sig. Men vad r d en rimlig
anvndning?
I USA har barnlkarfreningen skrivit en pe-
tition dr de rekommenderar skrmfri tid fr
barn under tre r. Software-miljardren Bill
Gates var en av de frsta att ansluta sig till
detta. Hans genersa stiftelse fr humanitra
insatser, ger stora summor till forskningen
kring barns utveckling och stdjer lkarnas
maning till frsiktighet med medieanvnd-
ning i tidig lder. Hans egna barn har haft
datorfrbud upp till ttarsldern. Hr och
hpna!
Tyskland r bland de vrldsledande nationer-
na inom hjrnforskning med fokus p barn.
Professor Manfred Spitzer samt professor
Gerald Hther uttrycker sina farhgor kring
tillvnjning genom snabba belningssystem i
hjrnan. Detta omrde stimuleras av skrm-
aktiviteter, vilket sknker momentan tillfred-
stllelse. Den kan liknas vid den snabba kick
som utlses vid intag av sockerhaltiga och
centralstimulerande nringsmnen ssom go-
dis eller kaffe. Detta leder ltt in i en fysisk
passivitet. Belning r inte lngre utlst av
framgngen efter en anstrngning, utan fram-
kallas genom hndelser p en skrm efter
ngra knapptryckningar. Varfr exponera sig
fr motgngar och aktivera sina viljekrafter
till fysisk eller intel-
lektuell anstrngning,
nr samma effekt kan
stadkommas s enkelt?
Man vet nnu inte s-
kert hur det kommer sig
att belningssystemet
aktiveras s till synes
irrationellt. Dremot vet
man att det r mycket
ltt att komma in i ett
beroende.
Dessutom visar det
sig att frontallobens
aktivitet avtrubbas
under skrmanvnd-
ning. Det egna kon-
trollsystemet fr bde
tidsuppfattning och
omdmesfrmga stts
ur spel. Detta kan vara
skadligt ur fera aspek-
ter. Barnet fastnar
framfr skrmen. Tid
och rum frsvinner
obemrkt. Genom att
bli mediets fnge, gr
viktig tid frlorad som
borde ha gnats t helt
andra aktiviteter. Livets
praktiska vningar,
trnar exempelvis
centrala hjrnsystemet
i bedmningar och av-
vganden som pskyn-
dar den intellektuella
utvecklingen. Vi lr oss
ta stllning och fatta
beslut.
Som frlder har du
frhoppningsvis uppsikt ver vad ditt barn
gnar sig t. Den upphr dock all den stund
du verlmnar ditt barn i barnomsorgens
hnder, privat eller kommunal. Hr mste
vi som frldrar kunna lita p att barnom-
sorgen frmedlar en stimulerande milj som
rustar barnen fr en optimal mognadsut-
veckling. Hos ngra aktrer har nu emel-
lertid ett illavarslande pbud frkunnats.
Lsplattor till alla!
Foto: Matilda Andersson Ljungkvist
10 11
Skrmnyttjandet blir drmed okontrollerat.
Frldrar har att acceptera, vare sig de vill
eller inte. Vissa barn med stressade frldrar,
riskerar t o m att f leva med plattvrdens lt-
sasvrld under strre delen av sin vakna tid;
p frskola och i hemmet som artifciell
barnvakt! D skadliga effekter kan bli resul-
tat av veranvndning genom undantrng-
ning av viktig kongenital och social trning
i tidiga r, fnns all anledning till oro. Allt
fer frldrar rapporterar att deras tonrsbarn
drar sig undan frn vrlden. Instngda p sina
rum framlever de sina liv med sin dator i en
tillvaro helt utan kamrater.
Vad hnder d med vra barn d de redan
frn fdseln undanhlls mycket av livet i
en verklig vrld? Hur blir de rustade fr
framtiden?
I mnsklighetens historia har detta aldrig
tidigare varit fallet. Vra fysiska och men-
tala gvor r just resultat av trning och ter
trning i en real vrld.
Som ansvarsknnande frldrar och peda-
goger br vi ta avstnd frn lsplattor i den
tidiga barnomsorgen. De m vara bekvmt
fr underbemannade frskolor med nya
trendiga leksaker, men det r inte personalens
bekvmlighet det handlar om.
Och det fnns fer orosmoln. Mediefreta-
gens allt mer offensiva marknadsfring kring
pedagogiska medieverktyg fr de riktigt
sm, r mycket illavarslande.
Av dessa skl br det skyndsamt inrt-
tas ett organ som genomfr noggranna
konsekvensanalyser av nya innovativa
lromedel och medier innan de intro-
duceras i stor skala p frskolor och
skolor. Institutionen br ha som upp-
gift att utarbeta rekommendationer fr
anvndningen och fr vilken ldersgrupp
de kan vara lmpliga. Institutionen br
vidare vara sammansatt av kompetenta
barnlkare, psykologer, pedagoger och
frldrarrepresentanter som verkligen
kan sin sak. Detta borde st hgt upp p
politikernas agenda.
FN:s Barnkonvention verkar fr barnens rtt
i samhllet. Direktiven r essentiella med
bl a krav p just konsekvensanalyser. Barn
har ingen egen rst. Det har inte heller djur.
Men regler fr djurs hantering r snart mer
rigorsa n regelverket fr barnomsorgen
hr i Sverige. Det r hg tid att vra politiker
lever upp till de rttigheter som vra allra
minsta medborgare har till en trygg och sker
uppvxt.
Vi riktar drfr en allvarlig uppmaning till
vra folkvalda beslutsfattare att se ver
om dagens oroande utveckling verkligen
r frenlig med deras och deras vljares
intentioner. Sverige ligger lngt fram d det
gller datoranvndning, men lngt efter andra
lnder d det gller direktiv fr skrman-
vndning fr barn i tidiga ldrar. Det hr
mste snabbt rttas till. Vi kan inte fortstta
ha ett system dr barn cyniskt utstts fr
vuxenvrldens trial and error p frskolorna.
Det r svrt att frst hur vi med skattemedel
s lttvindigt riskerar en sund utveckling hos
hela den spirande generation vi nu ser p vg
in i livet.

Geseke Lundgren (waldorfpedagog)
Bjrn Silfvercreutz (frlder och forskare inom
mnet medicinsk teknik)
TRLEKSAKER TRLEKSAKER
BILAR
!
SPEL
!
PUSSEL
!
KLOSSAR
BTAR
!
KULBANOR
!
SIDENTYGER
VYKORT
!
LEKSKRMAR
!
NGLAR
JULKRUBBOR
!
TRDJUR
!
RIDDARBORG
internetbutik fr waldorf
Foto t v Klara Henning