Vous êtes sur la page 1sur 100

HCA 2007

I
d
l
i
s
e
n
-
n
n
e
$
Oamal BENUF
Di tmurt uekki
Tamezgunt
Oamal BENUF
Di tmurt uekki
Tamezgunt
HCA 2007
Sur umeskar-agi :
- Timlilit n termiwin, ungal, l'Harmattan, 2002.
- Tujjma tuzzma, isefra, l'Harmattan, 2004.
- Di tmurt n uekki, tamezgunt, 2003.
- Bu tcacit ulac-it, tamezgunt, 2004.
- f n mana, tamezgunt,
2005.
- Ccix lkanun, tamezgunt, 2005/2006.
Tamezgunt tewwi arrazen n :
- Aris amyifi, Bgayet, 2004.
- Asensayes amyifi, Tizi-Wezzu, 2004.
Aneggaru a d-yerr tawwurt, yeur wesqi
Di tmurt uekki
AGBUR
Asunec.................................................................................................... 07
Asmekti.................................................................................................... 07
Isnemmaren............................................................................................ 09
Tazwart.................................................................................................... 11
Iwadamen................................................................................................ 15
Agzul......................................................................................................... 17
Tamezgunt
- Tafelwit I................................................................................... 21
- Tafelwit II.................................................................................. 31
- Tafelwit III.................................................................................79
Amseglu.....................................................................................................89
Amawal umezgun ...................................................................................92
Oamal Benuf
Amezgun 5
ASUNEC
ASMEKTI
I yimanen (tirwiin) n :
Yelmeyen n "Tefsut taberkant ",
Karim emmic,
Dda Areqi Weld Muend,
Dda Mesud Meba,
akim At li Yeya,
Yusef Cwikrat,
Dda Yidir At emran,
Wid yefkan tirwiin-nsen d asfel, akken ad yidir lael.
Dda Lmulud At Memmer,
Dda Muend Arab Besseud,
Muemmed Harun,
Malek Bugermu,
Lmuhub, awes emruc d Fama At Menur,
Wid akk i -d-yeldin allen.
Oamal Benuf
Amezgun 7
Oamal Benuf
ISNEMMAREN
Tiddukla Numidya n Wehran,
Tarba
Kamal N At Zerrad,
Meqqran Buridan,
Hewwari Bessay,
Lyazid Welha,
Bakli Wemara,
Yusef Merrai,
Reman ebdenbi,
Asqqamu Unnig n Timmuza (H.C.A),
Kra n win i d-yefkan afus.
t umezgun Tigawt d wawal,
9 Amezgun
TAZWART
d tamezgunt yura amal Benuf akkenyura
daen akk d
. D timezgunin turar terbat n
n Wehran. Tarbat-agi, ef
uqerru-s amal Benuf, tewwi arrazen ef tira n weris, tiririt s
asayesdssinugrafyadi ddeqs nihanayendtfaskiwindi yal tikkelt mi
ara tt-id-necdenama er temna nleqbayel ne er temnainnnien
n tmurt n Lezzayer. Tezga tella, tezga thegga akken ad turar as
taswit ur tserre ara, as yettili ler ef ieggalen-is, as ezzif
umecwar si Wehranalammadtamurt nleqbayel.
Di tmezgunin yettaru, amel Benuf yeqqar-d, si tama, ayen i -
iceben nekkni s leqbayel d wayen iceben timetti tazzayrit s umata.
Yessummul-d leyub d tkerkas yean tamurt d weref azzayri
seddaw teca n wuraw n yemdanen yerran Lezzayer d ayla-nsen s
udabu i fen d tilin llan ef uqerru n tmurt as akken ur xuen ara
yergazen... Yessummul-d izerfan yettwareken, amur yettwaewen
d lael yettwanekren. Yeqqar-d si tama nnien, azal umussnaw,
tamussni d tussna. Itezzem widen itettun d widen inekren tanalit,
yettarra tajmilt i widen i t-yezwaren s amennu d widen i s-inejren
abrider tugdut, tilelli dtedemt.
Dtilawt ntmurt dweref azzayri i yefenaric ameqqrandi tirawinn
amal Benuf, tessa (tilawt) lebi-s er tira i wakken a d-yessekfel
ayen nelen wussan d yergazen, ad yenbec widen yesen ayagi yakk
s wallalenyellangar ifassen-is : AMEZGUN.
, amal Benuf yefka azal ameqqrani wawal
imi d aferdis agejdan ief yessefk ad yettwabnu umezgun amazi s
umata. Awal n ccna d isefra, awal n yenzan, awal yessesayen d
wawal yessruyen wwin azal yugaren azal n wembiwel n tfekka d
tedlegt imi s wawal i d-yeqqar ayenyebaat-id-yini.
Ccna d isefra d tala (ne tawsit) umezgun i d-yugem seg usarag ne
lelqa ief yebna umezgun n yiwet si tgejda umezgun azzayri,
Di tmurt uekki
wesqif n mana Bu
tcacit ulac-it Tigawt d wawal
Tiddukla Tadelsant Tanaddalt Numidya
Di tmurt uekki
Aneggaru a d-yerr tawwurt, yeur
11
Oamal Benuf
Amezgun
ebdelqader ellula. Sliman azem, Lewnis At Mangellatd Lwennas
Matub ttekkan di tmezgunt-agi s kra n tukkisin si tezlatin-nsen i d-
yefren amal Benuf akken ad yessefhem ugar imeshanayen ; d ayen
yernan azal i wayen yura imi isenned ef wayen d-nnan imezwura
akkena t-yerez si tama, akkena t-id-yesmekti si tama nnien. Nettaf
daen kra seg uanib n tgejdit umezgun amazi, Muya, di kra n
tefyirin ideg iga ne yejen amal Benuf imeslayen akken a -d-yefk
ayenyecban: , ne
.
Ismawen yefka i iwadamen-is mlan-a-d azgen n wayen ilaq a t-
nefhem : Ssi ebdelwaed, Ssi ebdelbaqi, Ssi
Mensi, Ssi alem, Caba-nsen, Bu Yetran d Dda Akli. Yal yiwen seg
yericen-agi ief tebna tmetti tazzayrit tefser tilin-is s yenzan d
yiznanakkdtefyiriniwulmenneyeddandtudert-is akkdtwacult-is.
Yeqqar i Bu Yetran yual yettagad lexyal.
Yeqqar i Ssi alem
yual yettagad tafat Yeqqar i Dda Akli
yual yettseti.
Annect-agi yakk yura-t amal Benuf akkenadyessefrurex tiktiwinn
widen i s-isellen (akk d widen ara t-yeren deg wedlis-agi yellan gar-
ifassen-nwen) netta akk d terbat-is ef usayes. Annect-agi yakk
akken ad qedcen , ad xemmmen medden i wayen
walan d wayen umi slan mi ara tekfu tesa imi tikkwal nekkni
nettasauladi txeart.
, amal Benuf yemla-ya-d taxeart, yemla-ya-d
nnger, yemla-ya-d tamuggit, yesses-a-d fell-asen di tmellat n
, ayeni d-irennunef waya ur-ne i d-yeggra, nekkni
s widen i s-yettessisen yessefk ad .
Si tlufa tedder tmeut yellan alamma d tifranin
, amal Benuf yessers-a zdat tidet-nni
nettkukru a tt-id-nini ne tikkwal nettagad a tt-nwali akkenyettagad
Ssi alem tafat. Yefka-d tamuli-s er tmurt-nne d tmetti-nne imi
yessefk ad nissin anida d wamek nettidir akken ad ndawi leru
yellan, leru , lerulqayeni d-itekken
si ccfaya yefrurin, ccfaya n widen ur nessin ne widen yugin ad ren
ansi i d-kkan. , amal Benuf d ameskar, d asmug-
kecme ur Lalla nTernit lli di ber kafi yesa
7 iseggasen n lkunji d'maladi, 7 iseggasen n lkunji peyyi, 7 iseggasen n
ditacma, 7iseggasennmiz apyi, turaatandi lantrit antisipi
di tmurt uekki
si laman i d-yekka lxuf
wa yettjewwid s leqran waye yereq-as ula d lamdu
iuraf n walla
Di tmurt uekki
tmurt uekki
nefhem
d nnif lmutame
nnaifa wa nnaziha
yettawin tikkwal er nneger
Di tmurt uekki
i temin yekrez wezger
taggarayea-tent weyul
s wemaz mai s uekkaz
Amezgun
12
Di tmurt uekki
asayes d amarir i -d-yesmektin, yerra tajmilt i imezwura, nekkni si
tama-nne ad ak-nerr tajmilt d tameqqrant a amal Benuf imi d-
teyi ccfaya, tefki azal i tmussni d tussna i d-yekkan sur yergazen
d tulawin ussnanen tamezgunt-ik s tmera d usirem imi
skud tella tudert yella usirem, nekkni ad nekfu tazwart-agi s wawal n
Dda Lmulud At Memmer :
.
Yusef MERRAI
, ke tekfi
Taawsa tis-kra, tamussni, ay Azwaw, d
asafu, d asafu n tafat ara yekksen lam. Ih, tamussni am usafu ; e-it ad
yesserayenyerkan, yeggrandwayenakkur nesi iuran
13
Oamal Benuf
Amezgun
IWADAMEN
Tafelwit I
- Bu ccfaya
- med aselmad
- 6 lmeyytin yugaden lmut
Tafelwit II
- Ssi ebdelwaed (aqerru n tmurt uekki)
- Ssi ebdelbaqi (amlawi n Ssi ebdelwaed)
- Bu Yetran (imettekki)
- Ssi Rabe (imettekki)
- Ssi alem (imettekki)
- Dda Akli (imettekki)
- Nna Caba-nsen (timettekkit)
- Ssi Fenyan (imettekki)
- Argaz (aqeddac n tiwant n tmurt uekki)
- 3 inemasen
Tafelwit III
- Bu Ccfaya (inigi)
- med Aselmad (isli)
- Tilelli n wawal (tislit)
- 6 inebgawen (iqeffafen)
- Acennay
15
Oamal Benuf
Amezgun
AGZUL
Tafelwit I
Tafelwit II
Tafelwit III
TualinnBuCcfaya
(15nddqayeq)
... Di tallit ideg yetta umaal di yal taulin ; nekkni
al er deffir, maca, nesru ula d ayen i -d-yegran di ccfawat-
nne. Di tegnit-agi iemken da, ara d-tili tualin n Bu ccfaya, ara
ieren amek a -d-yerr ayen i nesru. Wissen da, ma ad yessiwe
adyekkes fell-atalabantatut i yedlenallaen-nne.
Turart na(7) twaculin
(50nddqayeq)
Adabu-nne am yakk iduba umaal n weric wis-kra (3), yal mi ara
d-yaf iman-is ef yiri n tesraft lqayen i t-yeggunin, ini yessiwel-d er
usuddes n tfernin n tkerkas akk d txidas, s wayes ara d-yessenser
iman-is amwenad seg wudi. Maca, i wakkenad yemmed yeswi-ines,
yesefk ad inadi ijufar s wayes ara yessedreg ixixxan-is ger medden. Di
taggara, wissen amek ara tefru da. Seg yiwet tama, d Ssi
ebdelwaedakkdSsi ebdelbaqi i iberkenef udabu. Si tama nnien
; dBuyetran, Ssi Rabe, Ssi alem, Dda Akli, Nna Caba-nsen, akkdSsi
Fenyanyeggunintaqei segwaccarennwemcic ...
Niqqaren: Awinief yeshel walluy, ader iman-ikdi trusi.
Tamera
(15nddqayeq)
D tamera n tmussni akk d tlelli, ideg yal aqeffaf yettgensis yiwen
wazal seg wazalen iheggaren ier tessawe talsa; am wakken daen
yal yiwen yettgensis kra seg yemdanen i d-yean ismawen-nsen deg
umezruy. Taggara-s d asissef, imi ara mmtent tlelli akk d tmussni,
maca, a d-tlal tsuta tamaynut ara yeddmen amkan... Mazal lxir ar
zdat.
, mai kan
nettu
17
Oamal Benuf
Amezgun

Yessefk ad yeqdec (amezgun) i kra (3) imenzayen-agi :


Tidet, talsa akk d ccbaa
Mi ara yekker wegdud ad iareb ef tmeslayt-ines, nezmer a d-nini
s tidet aql-a deg tegrawla tadelsant
as ma yella ad agade
Mi d-tella ssebba a tt-nekkes
Si mkull liha ttewte
Ayen ufi ad wwte yes-s ...
Bertolt Brecht
Kateb Yasin
Lewnis At Mangellat
19
Oamal Benuf
Amezgun
Tualin n Bu ccfaya
Tafelwit I
"Ayen nesselmad wa yettu-t, wa yettazu-t"
Ccix Muend U Lusin
21
Oamal Benuf
Amezgun
Asayes 1
Tadlegt : Kra iekwan.
Azul fell-awen !
,
Tessfeje-a !
Di tallest (lam), ad nsel i lewat-agi akken i msefaren : lheffa n tikli uar,
arabe n tikli iudiwen, zzhir n tikli n lbabur, zzhir n tikli n tmacint d zzhir n
wafug n eyyara. Akken ara ti tafat deg usayes, a d-banen 3 iekwan-nni. A
d-tekcem yiwet terbat tettwasuddes seg 6 yemdanen, lsan akk tebrek,
mseban ef sin lefuf, a d-leun alamma wwen-d er tlemmast usayes
(anda akkenllaniekwan) ad beddenakkentallit, ssyenad ttin: 3 a d-qablen
azayez (laci), 3 nnien a d-qablen iekwan-nni. A d-yekcem med Aselmad
yelsa timelsa taklasikit, a d-ieddi gar terbat-nni, nutni ur t-erren ara,
ne ur bin ara a t-ren, acku zzin-as-d s werur. Ad ikemmel di tikli-s
alamma qrib ad yeffe, ad yemlil d Bu ccfaya a s-yesketket, a s-yemmeslay s
taect yerxan, er tmeut, ssyenadyeffe.
Bu ccfaya a d-ieddi di tlemmast n terbat-nni, nutni ur t-erren ara am
wakken i s-tera i med, ad yeffe. Dagi, segmi ara d-yekcemmed alamma
yeffe, Bu ccfaya d nekkni ad nsell i tezlit-nni n Yidir : Ur ri ansi d-kki
ne Tamurt umazi. Akken ara yeffe Bu ccfaya, tarbat-nni a d-bernen
akken llan di tazwara, ad bedden akken tallit, ssyen ad gren kra isurifen deg
webrid ara ten-yawin er nnger. Din kan ad slen i ut s taect layen
yessergagayenulawen: Winieddaniedda, wayeadyerunnuba! .
A t-id-yefer ut n wau yessengugulen akk d ut uereq n rrud. Dagi ad
nsent ne ad xsint teftilin deg usayes, ad nettwali kan deg tafat i d-ttaken
ieua n lebraq. At terbat-nni akken yessengugul-iten wau, ad fen
iqerray-nsen, amzun ugaden si lhull-nni i d-yelin fell-asen, a d-bernen
alamma d talemmast usayes. Akken ara yexsi ut-nni n wau, ad lin er
lqaa, a d-afen iman-nsen qqimen s tala n waggur. Din kan, a sen-d-yeffe
Buccfayager iekwan, s ubernus damellal, aten-id-ilai.
s wewham meqqren, ef tikkelt
Bu ccfaya
Tarbat
Amezgun
22
Di tmurt uekki
Bu ccfaya
1ru
Wis-2
Wis-3
Wis-4
Tis-5
Wis-6
1ru
Bu ccfaya
1ru
Tarbat
Ur ttagadet, ur ttagadet.
Nekk ttile-k d arebrab !
Nekk ttile-k d aadarmi !
Nekk ttile-k d lar-iw !
Nekk ttile-k d baba !
Nekk ttile-k d argaz-iw !
Nekk ttile-k d gma !
,
,
Jeddi seg At yehri, baba seg At yejdi, ma d nekk...
,
Bu ccfaya yewhem seg wayen yesla.
s wurfan
a d-yekker
ef tikkelt
I ke wi k-ilan ?
Ini-d qbel ke wi k-ilan !
Ke, ke !
23
Oamal Benuf
Amezgun
1ru
Wis-2
Tarbat
Wis-2
Wis-3
Tarbat
Wis-3
Bu ccfaya
Wis-4
Tarbat
Wis-4
Tis-5
Nekk seg At zegri.
Jeddi seg At leber, baba seg At yeer, ma d nekk...
,
Nekk seg At hjer.
Jeddi seg uzaar, baba seg idurar, ma d nekk...
,
Nekk seg At ddu d uar.
,
ric wi k-ilan ?
Jeddi seg At ttel, baba seg At hmel, ma d nekk...
,
Nekk seg At rwel.
Jida seg At rbu, yemma seg bru, ma d nekk...
ef tikkelt
ef tikkelt
i Wis-4
ef tikkelt
Ke, ke !
Ke, ke !
I ke ay
Ke, ke !
u
24
Amezgun
Di tmurt uekki
Tarbat
Tis-5
Wis-6
Tarbat
Wis-6
Wis-4
Bu ccfaya
1ru
Bu ccfaya
Wis-2
Bu ccfaya
1ru
,
Kemm, kemm !
Nekk seg At jbu.
Jeddi seg At e,baba seg At lemle, ma d nekk...
,
Nekk seg At rrwa.
,
Jeddi segAt wakal, baba segAt wawal, ma dnekkdBuccfaya ntikwal
Ihi kunwi akk... ( )
,
tteddu ?
Teddu er yimal.
,
Anda telli ?
Lli deg At wual. ( )
,
Yella deg At wual, iteddu er yimal ! Ba... ba...ba... ( )
ef tikkelt
ef tikkelt
i Bu ccfaya
Adiwehhi er tewwurt ; mesubdAt trewla.
i Bu ccfaya
i Bu ccfaya
Ad iwehhi er tmeqbert.
s wewham
Ad yezwi afus-is.
Ke, ke !
I ke wi k-ilan ?
I ke anda
25
Oamal Benuf
Amezgun
Tarbat ad qqimen wehmen.
i Tarbat
s tugdi
Ad iwehhi er tmeqbert.
i yiman-is
i Bu ccfaya
Ad iwehhi er tmeqbert.
Ad twehhi er wis-4.
ad ixemmem
Bu ccfaya
Wis-3
Tis-5
Bu ccfaya
1ru
Bu ccfaya
Wis-2
Bu ccfaya
Tis-5
Bu ccfaya
,
Da, tennam-d nefje, d acu i yessefjaen deg-i ?
,
Argaz yeffe-d si gar lmeyytin. ( ) La wen-d-
yeqqar : Dacuyessefjaendeg-i ? .
Aaw ! Ur teri ara d akken lmeyytin san lhiba ?!
,
Iiih ! D wigi i wumi qqaren akken, lmeyytin yugaden lmut !
,
Ssefhem iman-ik a winnat, a neya si temseraq-ik !
Bia d-inidtidet, zik-nni nettagadsi lmeyytinwamagtura dnutni i
-yettagaden; i lemmer ahat asen-niwedtimeniwt i tikkelt tis-sna!
as ini-ya-d d acu i k-id-yewwin ur-ne ?
Usi-d ad ure yiwen umeddakel-iw. ( ) Imi i
ken-id-ridagi ; nniahat tewaemamwanes ?...
D tidet newa amwanes, xerum a s-d-temle tamacahut i weqcic-
agi atan yugad ! ( )
,
Yerbe ; a wen-d-mle tamacahut n med
26
Amezgun
Di tmurt uekki
Wis-2
Bu ccfaya
Wis-3
Bu ccfaya
Wis-4
Bu ccfaya
Tis-5
Bu ccfaya
1ru
Bu ccfaya
Wis-2
Bu ccfaya
med Ddab ?
Ala !
D med Ben elan ?
Xai !
Ihi d med Bay ?
Yexa !
D med Umerri ?
Awwah !
,
Tura a -d-yini daen d med U Lelu, amedyaz-nni n Tqerrabt !
med Aselmad. S
tarabt qqaren-as : med BenSelmad l'awel imi d netta i d aselmad
amezwarudi tmurt-nne. Di Marikan, qqaren-as...
Amadu Selmadu Wanu.
s ukee
Mai d netta, yettcabi-yas kan. Wagi qqaren-as
27
Oamal Benuf
Amezgun
Di Rrus, qqaren-as...
Amaduv Selmaduv Lawluv.
Di Lalman, qqaren-as...
Amadan Selmadan Lawlan.
Di Fransa, qqaren-as...
,
Meqqar ad nelmed cwi tarumit. Qqaren-as Amad Selmad Lawlad.
,
Amad Selmad Lawlad !
,
Tura a -d-yini di Mali qqaren-as, Mamadu Selmadu Walu !
,
Ihi med-agi-inek yettwassen akk er medden ?!
er wid kan yettaken azal i tmussni.
Akka am nekkni ?
,
Am kra deg-ne kan ! ( ) Walit !
Wis-3
Bu ccfaya
Wis-4
Bu ccfaya
Tis-5
Bu ccfaya
1ru
Wis-2
Bu ccfaya
1ru
Bu ccfaya
s wesqecme
s wewham
s ukee
i Bu ccfaya
s usemissef
Ad iwehhi s uad-is.
Tarbat-nni akk d Bu ccfaya ad ttualen d timendeffirt alamma dergen. Di
tegnit ara d-yekcem med Aselmad, a d-yezzi akk i usayes, ad nsel i yiwet
28
Amezgun
Di tmurt uekki
tezgart si tezlit-nni nLewnis At Mangellat :
Anida-ten wid-nni ileqqmen tamussni,
anida-ten wid iseffen allen i laci....
Ad xsint teftilin
Bu ccfaya s ubernus amellal, gar 6 lmeyytin yugaden lmut.
29
Oamal Benuf
Amezgun
Turart n 7 twaculin
Tafelwit II
A

win ief yeshel walluy


ader iman-ik di trusi...
Ccix Muend U Lusin/ Si Mu
31
Oamal Benuf
Amezgun
Asayes 1
Tadlegt : Tafilt ne abla d sin ikersiyen.
yi, ddiguti, kerhe iman-iw !
(A ) Aql-i da, a Ssi ebdelwaed !
,
Mulle
D acu k-yuen a Ssi ebdelwaed ?
Nni-ak yema lal ; liala attan tekkuffer teqqim...
,
as u, ma teereq tegla yes-k !
Akken ara ti tafat, a d-iban umaris ne lbiru. Ad-yekcemSsi ebdelbaqi, ad
yessers lekwae-is ef abla, adyeqqim. Ssyenad-yekcemSsi ebdelwaed,
aditeddus leqel, ad-yeqqar asefru-yagi n Si-Mu:
Ay aeggad n tfireqas
Taylut-ik bezzaf tessed
Berka-k llqe n tsuqqas
I walla amek i iemmed
A win iecqen di tmenqas
ader abe ad ak-yefsed
Ad-yezzi adyeqqimef ukersi, adyessers iarren-is ef abla, adyettmeslay
i yiman-is kans usemissef.
d yewwet deg yedmaren-is.
s wedaz
s uiwel
Ssi ebdelwaed
Ssi ebdelbaqi
Ssi ebdelwaed
Ssi ebdelbaqi
Ssi ebdelwaed
Ssi ebdelbaqi
deg-k ula d keini !
33
Oamal Benuf
Amezgun
Ssi ebdelwaed
Ssi ebdelbaqi
Ssi ebdelwaed
Ssi ebdelbaqi
Ssi ebdelwaed
Ssi ebdelbaqi
Ssi ebdelwaed
Ssi ebdelbaqi
Ssi ebdelwaed
(A ) Alaif ! (
)
Attant
,
Akkeni s-yenna akken Ssi Lewnis : Ma teli lli ; Telli mi ara li ;
Di lmena-nnedatmaten.
,
Akkenqerrent i neffent a Ssi ebdelbaqi ! (
) Anni-
aktuenicc-is !
Aereqyellayella, meqqar att-nesereqakkennebanekkni...
,
Meni amek ?!
( )
Amek?! ... Amek?! ... Amek?!... ( ) Dayenufi-as-dixef-is !
(
) Anda-t yixef-is ?!
(
,
Anda-t yixef-is ihi ?!
d yefje, a d-yessers iarren-is er lqaa, ad ibedd, s uduqqes. A
d-yekker ur-s Ssi ebdelbaqi s tazzla, akken a t-iiwen. Da ad yenneqra ad
yeglilez di lqaa. Ad yerr ur-s Ssi ebdelwaed, a s-ibedd zdat uqerruy-is.
a s-d-yefk afus-is, a t-id-yesker, s uiwet
s ukee
Ad-yesker Ssi ebdelbaqi, a
t-yawi a t-yesimdeg wemkan-is, a d-yual ula d netta s amkan-is.
s uiwel
Ad-yekker, adyettruuadyettual, adyettmeslayi yiman-is kan.
Ad-isu.
Yettruu yettual. Ad ielleb ef temger n Ssi ebdlbaqi, a t-yeef si
tekraba, at-yexneq. Swewhammeqqren.
Ad yejxer, a s-d-yessenser takraba-nni yellan deg ufus-is. S wurfan.
s wewham
eglayes-kuladkeini !
A
mai dwagi i dixef-is !
)
34
Amezgun
Di tmurt uekki
Ssi ebdelbaqi
Ssi ebdelwaed
Ssi ebdelbaqi
Ssi ebdelwaed
Ssi ebdelbaqi
Ssi ebdelwaed
Ssi ebdelbaqi
Ssi ebdelwaed
Ssi ebdelbaqi
Ssi ebdelwaed
(
) Attahyixef-is.
( e !
Wa yeseb-ak Rebbi !
Ihi testufa !
ef kantaneggarut adtwali, axaer tagi qqaren-as tecbe, terqem,
teqqenlenni ! Yeni nazihatunwanaifa! Propreet honnte!
( ) Qqim, qqim ! (
Tessneturart-nni n7twaculin?
Ssne-tt, ih. Meni d acu tt-yuen ?!
( ) Atan
umur-ik, ayeni k-ixuenak-t-id-rnu.
Yerbe. Adner taggara amekara yefrussuq-is ?! (
) Efk-iyi-dtawacult nBuyetran!
Hattah ! ( ) Meni si laman i d-yekka lxuf !
,
Efk-iyi-d tawacult n Ssi Rabe !
Ad ya akin cwi, ad iwenne takraba-is, ssyen ad iger afus-is er lib, a d-
yejbedtikeriwin-lkera- adyesebubdeg-s
Mazal-it akken ibat, s wewham.
Ssyen, a t- yamer. Ssi ebdelwaed ad yeqqim, ma d Ssi
ebdelbaqi adibeddzdat nabla.)
Ad yefk 6 tkeriwin i Ssi ebdelwaed, tis-7 a tt-yessers wed-s.
Adyerfedtikeriwin-
nni, atent-yesked, a s-yini.
A s-yefk 6 tkeriwin-nni.
yergagi
) A ke tesqecmi
35
Oamal Benuf
Amezgun
Ssi ebdelbaqi
Ssi ebdelwaed
Ssi ebdelbaqi
Ssi ebdelwaed
Ssi ebdelbaqi
Ssi ebdelwaed
Ssi ebdelbaqi
Ssi ebdelwaed
Ssi ebdelbaqi
( ) Hattah ! Meni Anda akken ay nwi si
lebab, i qqimemeblaimensi !.
( ) Efk-iyi-dtawacult nSsi alem!
( Hattah ! Meni Wa yettjewwid s leqran,
wayeyereq-as uladlemdu!.
( ). Efk-iyi-d tawacult n
DdaAkli !
( ). Hattah! Meni
ayul ! .
(
) Efk-iyi-dtawacult nSsi Fenyan!
( ) Atan er ur-k i yella ! Meni es di trakna,
tini-as ccetwalawet !.
( ) Efk-iyi-d Nna
Caba-nsen,Ssak!
( ) Acal i yezyenilili, as akkaraget
tara-s !. Yella da deg wawal : efk-iyi-d yelli-k, rnu-yi-d lula-s d
irden!. ( ) Attaninek, mebrukfell-ak!
A s-yefk 6 tkeriwin-nni.
Adyeef taebbu-is, at-yesked.
A s-yefk 6 tkeriwin-nni.)
Ad yeg am elba-nni yeqqaren leqran, a t-yesked
A s-yefk 6 tkeriwin-nni
Ad yeg iudan-is ef uqerruy-is am wakken d imeuen n weyul, a t-
yesked.
Ur s-yettak acemma.
Ad yeg afus-is ef lenk-is amzun d tasumta, a t-yesked.
Ad-yessenser taxatemt seguad-is.
As-yefktaxatemt-nni.
I temin yekrez wezger,
taggarai tent-yeand
36
Amezgun
Di tmurt uekki
Ssi ebdelwaed
Ssi ebdelbaqi
Ssi ebdelwaed
Ssi ebdelbaqi
Ssi ebdelwaed
Ssi ebdelbaqi
Ssi ebdelwaed
Ssi ebdelbaqi
Ssi ebdelwaed
Ssi ebdelbaqi
Ssi ebdelwaed
Tebra ar tugare settut ! Meni tura a k-zerrge. Efk-iyi-d kan Ssi
Mensi !
( ) Ssi ebdelwaed ! Ayen yera wuccen yefe-it
weslugi !.
,
D acu tebi a d-tini ?!
Bi a k-ini : a tagi terni-tt-id kan sur-k.
,
Amek i teqle ?!
( ) Axaer, attah er ur-i i tella.
( ) Mayna! TebraalaRebbi mayezmer-ak!
I tura tfehme ?!
A tagi tban ula i uderal.
Ma tebi a sen-d-xerre tarkasin, tebra ar seg uzekka, ar tent-lsen
meqlubi.
,
Win ixeddmen lxir ur yettcawar. Ihi, si tura aql-i sbedde-k-id d
Ad yezzlez, ad yes.
s wurfan
s wewham
A d-yejbed yiwet tkera si lib-is.
Adyerfedifassen-is er igenni.
yekker
37
Oamal Benuf
Amezgun
aqerru seddaw teca n Sidi-k ebdelwaed s lmendad n Sidi-ik
akimur nesi akimd lenaya nyakk iessasenur nessinyiwenseg-
sen! ( ) Ru, ruer ccel-ik!
( )
Err-iyi-dqbel taxatemt-iw!
Tebra ma tewwi-tt ! ni ur uklale ara akadu sur-k ? (
) Ladaimi dtaxatemt nSidnaSliman.
,
N Sidna Sliman !
Adiwehhi s uad-is er tewwurt, at-yamer.
Akken ara iger kra isurifen, a d-yemmekti taxatem i s-yefka, a d-yebren.
Ad yesked
taxatemt-nni yellandeguad-is.
s wewham
Ad bbezqen s tesa, ad ffen i sin.
Ad xsint teftilin.
Ssi ebdelbaqi
Ssi ebdelwaed
Ssi ebdelbaqi
38
Amezgun
Di tmurt uekki
Asayes 2
Tadlegt : Tafilt ( abla), sin ikersiyen akk d kra n ttawilat i
sseqdacen i lbu : "liulwar" d tsenduqt n lbu. Ugar ef waya, ad yili
daen : Akersi ameyan, ad yers ef abla tis-snat, anac ne ttaj n
igelliden-nni nzik, taerbit dtazeggat ad-tettwassudi lqaa.
Azul !
Azul, leslama-k!
Amekddant temsal ?
Ayen yellan deg ufus-iw xedme-t, akken qqaren :
.
Ssne-ktexii zzux. Yernutuer ti ntismin!
S leyat-ik, a Ssi ebdelwaed ! Yernu win i k-yesan deg izuar, ur
yettagadidurar.
Akken ara ti tafat, a d-yettban usayes amzun d tazeqqa uheggi n lbu. A d-
yekcem Ssi ebdelbaqi, ad iwenne lekwae-is, ad yeqqim. A d-yekcem Ssi
ebdelwaedyecreh.
Cwi ntsusmi...
Ssi ebdelwaed
Ssi ebdelbaqi
Ssi ebdelwaed
Ssi ebdelbaqi
Ssi ebdelwaed
Ssi ebdelbaqi
Win yettruun
asalu, itedduakkenyufa, mai akkenyeba
39
Oamal Benuf
Amezgun
Ssi ebdelwaed
Ssi ebdelbaqi
Ssi ebdelwaed
Ssi ebdelbaqi
Ssi ebdelwaed
Ssi ebdelbaqi
Ssi ebdelwaed
Ssi ebdelbaqi
(Ad )
Awal yea-t-id Weludi Kra tei a t-tellte, ala aberkan uqerru;
matei-t ak-yeqle!. Ahat wwen-dturaimettekkiyen-nni ?
A sen-d-ssiwle ?
Meqqar a sen-d-tere lqanun-nni nlbu. (
) Ssi ebdelbaqi ! Amagrad-nni aneggaru,
anef-as di lbana; yeni gar-anekan!
as kkes abel ; am wakken qqaren Atmaten d atmaten, aebbu
yeba-ten !. ( ) Imettekkin n lezz d lerma, a d-
kecmen!
,
( ) D acu-tt lamba-yagi ukermus ?
Wagi d Bu yetran, lmedu "Lanetrit Abulitik".
Ahat, ddeqs n radat i yexdem ihi ?
yettmeslay i yiman-is kan. Da netta yettmein-d ef Ssi ebdelbaqi.
Akken ara iger Ssi ebdelbaqi
kra isurifen, a t-id-yessebes.
Ssyen, a sen-yessiwel.
A d-yekcem Bu yetran, yegla-d s kra n ttawilat : tameyant, ler akk d
tkera n jjiyugrafi. Anekcum-is a d-yili s yiwet tezgart si tezlit-nni, n Lewnis
At Mangellat :
Acal telhamayayetma
Slemkael ger ifassen
Mateddaddazemiarren
Tefkammebidlhiba...
i Ssi ebdelbaqi
Mi tebes tezlit.
40
Amezgun
Di tmurt uekki
Yexdem rad umaal wis-3, yexdem rad n Dierwa, yexdem
Landucin. ( ) Yexdem tid n likuntinar n abun,
likuntinar nwuzzal, nssiman...
Ddeqs ! Awal mawezzil yefra, maezzif ad-yini kra!
,
Aya, waye!
,
( .) Dacu-t uteftuf-agi ?
Wagi dSsi Rabe.
DSsi Rabenedmmi-s ?
DSsi Rabelurijinal s yimmad-is.
Ansi i s-d-yekkaakkrrbe-agi ?
Kra yerbe-it-id si ekk tterbe. ( ) Kra yerbe-
it-idsi laylatulqedri...
Dagi, s uiwel.
ad yessiwel
Ad-yekcemSsi Rabe, yegla-d s kra nttawilat : Aqrab, ccakat, ad itedduad
ietteb idrimen. Anekcum-is a d-yili s yiwet tezgart si tezlit-nni, n Sliman
azem:
Idrimen, idrimenidrimen
Mallanadtilimechur
Idrimen, idrimenidrimen
Makfanadtilimequr....
i Ssi ebdelbaqi
Mi tebes tezlit
Dagi ad yekmez iman-is.
Ssi ebdelwaed
Ssi ebdelbaqi
Ssi ebdelwaed
Ssi ebdelbaqi
Ssi ebdelwaed
Ssi ebdelbaqi
Ssi ebdelwaed
Ssi ebdelbaqi
41
Oamal Benuf
Amezgun
Ssi ebdelwaed
Ssi ebdelbaqi
Ssi alem
Ssi ebdelbaqi
Ssi alem
Ssi ebdelbaqi
Ssi alem
Ssi ebdelbaqi
Ssi alem
Ssi ebdelbaqi
Dtagi i wumi qqarenakken .
,
Aya, waye!
Andi telliaSsi alem, alhemm?!
,
Lli di ber-kafi.
D acu i telli txeddme di "sibar-kafi" ?!
Kecme er lalla n ternit .
D acu i teri di lanternat ?!
ri-d tamuli-nni n Ssi Lmekki-bal, aca-kum.
D acu i yellan deg-s ?
Yella deg-s Ssi lparasyun di lekem.
Aah!... Sparation.
Makyabal ?!
Ddunit daebber, mai dahember
I ke d acu twala di tmuli-yagi n
ad yessiwel
Ad-yekcemSsi alems uqendur akkducaci ielleq-dtireztin, yegla-ds kran
ttawilat : "Lalup" (tamrit yessimuren ) d tektabt ad iteddu ad ijeddeb.
Anekcum-is a d-yili s yiwet tezgart uawan (lmuziga) ne ahellil (lera)-
nni s waydeg ceen lelawi. Akken ara tebes lmuziga, Ssi alem ad
yessebes ajdab-ines. Swurfan, i Ssi alem.
i Ssi ebdelbaqi
42
Amezgun
Di tmurt uekki
Ssi alem
Ssi ebdelwaed
Ssi ebdelbaqi
Ssi ebdelwaed
Ssi ebdelbaqi
Ssi ebdelwaed
Ssi ebdelbaqi
Ssi ebdelwaed
Ssi ebdelbaqi
Ssi ebdelwaed
Mwata d yid-s di kra yellan. Ala deg uxalu ger tlawin d yergazen;
datagi, tebramatera-tt !
,
D acu -t Leeb-agi d-yernan ?!
,
Wagi d Ssi alem, a -d-yenfe Rebbi s lbaraka-s.
Yyah ! ef waya i d-sli akken ber-kafi , lalla n ternit ... Ihi d
netta i d-yesnulfan sit -nni : Yau.Ffer ?! Anti tasdawit iseg d-
yeffeSsi alem-agi-inek?
Yera di lame Uzemmur, yera di lame Ijeigen; yera di lame
Ccnua, ye almi dTamuqra...
Dayen, ddeqs ! as ini-d tura, d acu n igerdasen (diplmes) i yesa ?
Yesa dduktura di lfesuluji, yesa taye di lxeruluji, yesa laliuns di
tbehluluji...
Dayen, ddeqs ! Ihi ad yili, ddeqs n warrazen (prix) i s-d-yeren ?
Netta s yimmad-is d arraz...
Nni-ak berka-k asqecme !
yedduqqes, i Ssi ebdelbaqi
i Ssi ebdelwaed
radi Keawa, yewwe
43
Oamal Benuf
Amezgun
Ssi ebdelbaqi
Ssi alem
Ssi ebdelwaed
Ssi ebdelbaqi
Ssi ebdelwaed
Ssi ebdelbaqi
Ssi ebdelwaed
Ssi ebdelbaqi
Ier-as-d warraz n Hubel !...
,
Nufel, Nufel !...
D tagi i wumi qqaren akken Ttif amdan ur neri, yesan tamussni,
walawinyerandi tmenqas.
,
Aya, waye !
,
D acu-t uyennat-agi i d-yernan akka ?!
,
Wagi d Dda Akli ; lmedu: xeddam rrjal, sidhum.
D acu n ukaryar i yesa ?
Lemmer i yesa kra ukaryar, a t-id-tafe akka, di liala-yagi ?!
s wurfan
ad yessiwel
Ad-yekcemDdaAkli, yegla-ds kranttawilat : Asekkrenetimeslet, taqfact
ne sella-nni ideg jemmen rra. A d-iteddu yekef, am wakken yeya.
Anekcum-is ad-yili s yiwet tezgart si tezlit-nni nMatubLwennas :
Tenni-iyi
Teki-iyi
Di tnac yid-wen deg wexxam
Tacem amek
Teddrem amek
Amek i ken-id-yettas lemnam
i Ssi ebdelbaqi
i Ssi ebdelwaed
Di Lezzayer ke d axeddam
44
Amezgun
Di tmurt uekki
Ssi ebdelwaed
Ssi ebdelbaqi
Ssi ebdelwaed
Ssi ebdelbaqi
Nna Caba-nnsen
Dda Akli
Nna Caba-nnsen
Ssi ebdelwaed
Bi a d-ini acal iseggasen i yexdem?
Ini-d akka. Yesa 7 iseggsen n "lkunji d maladi" (conge de maladie), 7
iseggasen n "lkunji peyyi" (conge payer), 7 iseggasen n "ddiacma"
(dtachement), 7iseggasenn"mizapyi "
mis apied, turaatan di "lanetrit antisipi " (laretraiteanticipe)
Dayen ddeqs ! D tagi i wumi qqaren akken lbaz d lbaz lecc-is d
isaren.
,
Aya, waye!
Nni-d, aya, waye!
,
Kkes afus-ik ay afenyan !
Hhay, hhay lubyan (I love you) !
, ,
A nnger-ik, a tuqqi-ik, d Taglizit kan i k-ixuen !
,
Nna a Muend a mmi ; tameut-ik d taberkant
ad yessiwel
A d-yekcem Ssi Fenyan yettmurud ne iseel. Akken ara d-yekcem ad
yeqqim ef yimi n tewwurt yiwen ur t-ierr. I tikkelt nnien ad yessiwel s
wurfan.
Ad-tekcemNna Caba tteddu-dtettennin, mi ara tt-id-iwali Ssi Fenyan, a s-
d-yefkafus-is akkenat-id-tezzuer.
s wurfan
Akken ara tt-ier Dda Akli, ad yerr ur-s a tt-yemmager
s ukee i Dda Akli
icennu i Nna Caba
45
Oamal Benuf
Amezgun
Dda Akli
Ssi ebdelwaed
Bu yetran
Ssi Rabe
Ssi alem
Ssi ebdelbaqi
Ssi ebdelwaed
Ssi ebdelbaqi
Ssi Fenyan
Ssi ebdelbaqi
Ssi Fenyan
,
Anef-as, anef-as ayemma; ar ur-i dTamarikant ; ayarib-iwah!.
,
D acu-tt Luna-yagi i d-yernan ?!
D itri ! D itri !...
D agerruj ! D agerruj !...
D asefru ! D asefru !...
Tagi d Nna Caba-nsen, akken qqaren : D azgen n tmetti yeni "nnif
lmujtame". ( ) Waraukulli rajulinimraa!".
,
I tura wwen-d yakk imettekkiyen-nni-inek ?
,
1, 2, 3, 4, 5... Ixu Ssi Fenyan, ma dSsi Mensi ur t-id-nencidara, waqila
nettu-t !
Aql-i da.
Anda-k a lhemm ?!
s ccna
i Ssi ebdelbaqi
Adyeffer deffir-s.
i Ssi ebdelbaqi
ietteb
Tarbat-nni merra ad ttsekkiden akin d wakka anda ara t-ren.
46
Amezgun
Di tmurt uekki
Aql-i da.
Anda da ?!
,
Dagi, di lqaa.
,
A t-id-awi ?
Awi-t !
Wi k-yennan awi-t-id er da ?!
Aerda !
,
Nni-ak awi-t akin, m er da !
,
Yerem waldik !
,
Imettekkiyen-agi-inek : wa mebur, wa mekur, waye ma iebbic
xla !
,
I tura amek ara nexdem ?!
Win iaben ttut-t ( ), win yegnen dlet-t (
Ssi ebdelbaqi
Ssi Fenyan
Bu yetran
Ssi ebdelbaqi
Tarbat
Ssi ebdelbaqi
Ssi Fenyan
Ssi ebdelwaed
Ssi ebdelbaqi
Ssi ebdelwaed
ad yewwet s ufus-is di lqaa
i Ssi ebdelbaqi
Bu yetran a d-yerfed Ssi Fenyan, a t-yessers ef abla. Ssi ebdelbaqi ad yili
itah, mi arad-yezzi, at-id-yaf akken, adisuef Buyetran.
, s wefja
i Bu yetran
Bu yetran a d-yerfed Ssi Fenyan, a t-yesbedd s tmara ger imettekkiyen.
ad yeli er lqaa
i Ssi ebdelbaqi
i Ssi ebdelwaed
Yeqsed-d Ssi Mensi Ad iwehhi er
ai
47
Oamal Benuf
Amezgun
Ssi Fenyan Dagi ad iwehhi er Nna
Caba-nsen.
i imettekkiyen
Imettekkiyen a d-tteddayen yiwen yiwen zdat Ssi ebdelwaed, yal wa anti
talaneifas wayes arad-iqeddemiman-is.
s tmeyant
Ssi ebdelwaed, yugad, yettergigi.
s twerqet n yedrimen, a s-yesburu
Ssi ebdelwaed ad yeru si tismin.
a s-yesburu s tezmamt
ad yezzuer Ssi alem
Si alem ad yerr iman-is d aderal n tidet, ad yebu a s-iger irebbi i Nna
Caba, nettat a s-tezwi afus-is a t-twelleh er Dda Akli, alamma tewwet-it-id
yir rria, dwamekarayual s amkan-is.
ad yecrew tidi
Ssi ebdelwaed ad yeef anzaren-is si yir rria i t-id-yettawen.
), ma d win ieren fket-as tunet (
)
,
Ihi, imettekkiyen n lezz d lerma a d-qeddmen iman-nsen !
,
A win yettagaden ccwal, i lehna s wacu d-tettas !
,
Win yeban aber (lfayda) yesu-t, win yeban lhemm yerwu-t !
,
Win ur nezmir i nnwal, xerum s wawal !
,
Ne mel-as abrid i uderal.
,
Ur tetthenna alammi ettben wiya !
Ssi Fenyan, qeddem-d iman-ik !
Ssi ebdelbaqi
Bu yetran
Ssi Rabe
Ssi alem
Ssi ebdelwaed
Dda Akli
Ssi ebdelbaqi
48
Amezgun
Di tmurt uekki
Ssi Fenyan
Ssi ebdelwaed
Ssi Fenyan
Ssi ebdelwaed
Nna Caba-nnsen
Ssi ebdelwaed
Ssi ebdelbaqi
Ssi ebdelwaed
Ssi ebdelbaqi
Ssi ebdelwaed
Ssi ebdelbaqi
,
Rrbe, a rrbe !
,
Cukte tella kra n lbana i yesa wemcum-agi ?! (
)
,
es ar azal, a d-tafe ssed-ik mazal !
,
Am wakken i t-tufi war s tili.
,
( ) Acal i
yeshalexrif, di ccetwayeddaeryan!
,
eryan !
,
Tanemmirt-nwen !
,
Ihi tura, er-asen-d lqanun-nni n lbu !
Ihi atan ar ur-wen, slet-d mli : Amger amezwaru yeqqar-d...
Amagrad
Kif-kif !
i Ssi ebdelwaed.
i yiman-is
Ad ya ur-s, a s-yefk
tameut.
i Ssi ebdelwaed, s leqel
ad yettfa
i Ssi ebdelwaed
Ad tessuden afus-is nettat- a t-tsu am akken tceyye-as-d sslam.
yesseta, yeef aserwal-is
i imettekkiyen-nni
i Ssi ebdelbaqi
keini, a win ibennun le
, ! mai amger
49
Oamal Benuf
Amezgun
Ssi ebdelwaed
Tarbat
Ssi ebdelbaqi
Ssi ebdelwaed
Ssi ebdelbaqi
Tarbat
Ssi ebdelbaqi
Bu yetran
Ssi ebdelbaqi
Rnu, ssefhem-asen-d i iejmiyen-agi ur nessin ara tarabt !
Amek, amek ! Terri-a d iejmiyen !?
L'ajem
Am ccetwa, am lexrif.
,
Amger amezwaru yeqqar-d : Yal imettekki a d-yawi tawacult-ines,
akken ad ner ma d mmi-s n lael. Amger wis-sin, yeqqar-d : Yal
imettekki a d-imel lerfa-s. Amger wis-kra yeqqar-d: Yal imettekki
a d-imel azamul (symbole) i yextar i temmalt-is. Amger wis-ku
yeqqar-d: Yal imettekki a d-imel tuddsa (organisation) ideg ara
yettekki, ne tama ier ara imal. Amger wis-semmus yeqqar-d: Yal
imettekki ad-imel ahil-ines. Amgerwis-sis: Wagi ur ken-yeni ara.
Amek ur d a-yeni ara ?!
,
Nni-awen-d ur ken-yeni ara !... Tura ihi, ad neddi er wemger
amezwaru. Buyetrani twacult-inek?
,
Attan di tzeqqa urau.
Ru awi-ten-id !
, rfan, a d-suen ef tikkelt
ikemmel tauri
Ssi ebdelwaed ad yeef aqerruy-is yugad.
, s wurfan
isu fell-asen
ad ya ur-s
, ! mai iejmiyen a Ssi ebdelwaed
50
Amezgun
Di tmurt uekki
Bu yetran
Ssi ebdelbaqi
Bu yetran
Ssi ebdelbaqi
Ssi ebdelwaed
Bu yetran
Ssi ebdelwaed
Ssi ebdelbaqi
Ssi ebdelwaed
Ssi ebdelbaqi
Ugaden !
D acu i ugaden ?!
Ugaden lexyal.
,
A k-yeqqar ugaden lexyal !?
Ddu yid-s wali ma d tidet i d-yenna.
Jeddi, Jida, Baba, Yemma, Tameut-iw, Mmi, Yelli.
,
D tidet i d-yenna ?
A wigi, ttagaden lexyal !
ni d Ddunkicu !?
inyur.
yewhem, i Ssi ebdelwaed
Buyetranad yezwir ad yernudeffir-s Ssi ebdelbaqi, ad iteddua t-yettayab,
alamma dergen deffir usaber (aridu) ad yebdu a s-d-yettqeddim tawacult-
ines.
Mi ara d-ualen, a d-yezwir Bu yetran, a t-id-yefer Ssi ebdelbaqi.
i Ssi ebdelbaqi
Di Lamana
51
Oamal Benuf
Amezgun
Ssi ebdelwaed
Ssi Rabe
Ssi ebdelbaqi
Ssi Rabe
Ssi ebdelbaqi
Ssi Rabe
Ssi ebdelbaqi
Ssi ebdelwaed
Ssi Rabe
Ssi ebdelwaed
Ssi Rabe i twacult-ik ?
,
Attan di tzeqqa urau.
Ru awi-ten-id !
Ugaden !
D acu i ugaden ?!
Ugaden ti.
,
A k-yeqqar ugaden ti !?
Ddu yid-s wali ma d tidet i d-yenna.
Jeddi, Jida, Baba, Yemma, Tameut-iw, Mmi, Yelli.
,
D tidet i d-yenna ?
ad ya ur-s
yewhem, i Ssi ebdelwaed
Ssi Rabe ad yezwir, ad yernu deffir-s Ssi ebdelbaqi ad iteddu a t-yettayeb
alamma dergen deffir usaber (aridu), ad yebdu a s-d-yettqeddim tawacult-
ines.
Mi ara d-ualen, a d-yezwir Ssi Rabe, a t-id-yefer Ssi ebdelbaqi.
i Ssi ebdelbaqi
52
Amezgun
Di tmurt uekki
Ssi ebdelbaqi
Ssi ebdelwaed
Ssi ebdelbaqi
Ssi ebdelwaed
Ssi alem
Ssi ebdelbaqi
Ssi alem
Ssi ebdelbaqi
Ssi alem
Ssi ebdelbaqi
Ssi ebdelwaed
A wigi, ttagaden, ti !
ni d li Baba !?
Akk d rebin imukar.
Ssi alem i twacult-ik ?
,
Attan di tzeqqa urau.
Ru awi-ten-id !
Ugaden !
D acu i ugaden ?!
Ugaden tafat.
,
A k-yeqqar ugaden tafat !?
Ddu yid-s wali ma d tidet i d-yenna.
ad ya ur-s
yewhem, i Ssi ebdelwaed
Tikkelt-a, ad yezwir Ssi ebdelbaqi ad yernu deffir-s Ssi alem, akken ara
awener tewwurt, at-id-yeef si tayet uneggaru-yagi, as-yini s wurfan.
53
Oamal Benuf
Amezgun
Ssi alem
Ssi ebdelwaed
Ssi ebdelbaqi
Ssi ebdelwaed
Ssi ebdelbaqi
Ssi ebdelwaed
Dda Akli
Ssi ebdelbaqi
Dda Akli
Ssi ebdelbaqi
Dda Akli
Lerma, lerma ! (
: Jeddi, Jida, Baba, Yemma,
Tameut-iw, Mmi, Yelli. (
Ffe, ak-teffeterwit !
,
D tidet i d-yenna ?
A wigi, ttagaden, tafat !
ni d Bururu !?
,
Uuuwww !
Dda Akli, i twacult-ik ?
,
Attan di tzeqqa urau.
Ru awi-ten-id !
Ssetan !
D acu i ssetan ?!
aca-k, ttraen d tidi.
Iteddu ad yettusu).. Mi ara dergen deffir usaber (aridu)
ad yebdu a s-d-yettqeddim tawacult- ines
Mi ara d-ualen, Ssi alem a d-idemmer
Ssi ebdelbaqi.)
i Ssi ebdelbaqi
am Bururu
ad ya ur-s
54
Amezgun
Di tmurt uekki
Ssi ebdelbaqi
Ssi ebdelwaed
Dda Akli
Ssi ebdelwaed
Ssi ebdelbaqi
Ssi ebdelwaed
Ssi ebdelbaqi
Ssi Fenyan
Ssi ebdelwaed
,
A k-yeqqar ttraen d tidi !?
Ddu yid-s wali ma d tidet i d-yenna.
Jeddi, Jida, Baba, Yemma, Tameut-iw, Mmi,Yelli.
,
D tidet i d-yenna ?
A wigi, ttraen d nnger !
ni d itibib !?
AdikukSsi Fenyan! (
) Ssi Fenyan!
Rrbe, rrbe !
,
Ur teri ansi ara k-d-yekk rrbe, ulaudd ahat ad trebe di
lerra-s ?
yewhem, i Ssi ebdelwaed
Dda Akli ad yezwir, ad yernu deffir-s Ssi ebdelbaqi, ad iteddu a t-yettayab,
alamma dergen deffir usaber (aridu) ad yebdu a s-d-yettqeddim tawacult-
ines.
Mi ara d-ualen, a d-yezwir Dda Akli, a t-id-yefer Ssi ebdelbaqi.
i Ssi ebdelbaqi
Ssi Fenyana t-yalal igen, ur s-d-yettarra ara. A
s-yessiwel i tikkelt-nien.
, a d-yedduqes, a s-d-iwehhi
i Ssi ebdelbaqi yerfan
55
Oamal Benuf
Amezgun
Ssi ebdelbaqi
Ssi Fenyan
Ssi ebdelbaqi
Ssi Fenyan
Ssi ebdelbaqi
Ssi Fenyan
Ssi ebdelbaqi
Ssi Fenyan
Ssi ebdelbaqi
Ssi ebdelwaed
Ssi ebdelbaqi
,
Nni-ak i twacult-ik ?
Nni-ak tugi a d-teddu.
,
Amek tugi a d-teddu ?!
Qqaren-ak ar lbu i d-iteddun.
Ihi ual !
Nni-ak aql-i wwi-d Livridfamil.
Awi-t-id er da.
Yya-d jbed-it-id, attah dagi di lib-iw.
,
Daen !
Wi yecqan ! Ulac fell-as.
I Ni ulac deg-s trafik ?
,
Yexa, axaer yeffe-dsi tiwant ntmurt uekki. (
Dacu-yak-t "Rripu" ?
ad ibedd zdat n Ssi Fenyan
s wurfan
s wurfan
Ssi ebdelbaqi ad iger afus-is, a d-yejbed tazmamt-nni n twacult si lib n
Ssi Fenyan, ad yes.
Ssi ebdelbaqi.
i Ssi ebdelwaed
Yeqqar tazmamt, i Ssi
Fenyan.)
56
Amezgun
Di tmurt uekki
Ssi Fenyan
Ssi ebdelbaqi
Ssi Fenyan
Ssi ebdelbaqi
Ssi Fenyan
Ssi ebdelbaqi
Ssi Fenyan
Ssi ebdelwaed
Ssi ebdelbaqi
Ssi Fenyan
Ssi ebdelwaed
Ssi ebdelbaqi
D jeddi.
D acu i k-tettili Rraa ?
D jida.
I "Ccuma " ?
D baba.
I Tlexxaxt, d acu i k-tettili ?
D yemma zuzu.
,
A tea-d argaz ad ibarek Rebbi !
I Tguni-yagi, d acu-yak-tt ?
,
D tameut-iw.
,
D tametut-is acakum !
D acu-yak-t Berragda ?
s ukee
s useti
s ukewe
57
Oamal Benuf
Amezgun
Ssi Fenyan
Ssi ebdelbaqi
Ssi Fenyan
Ssi ebdelbaqi
Ssi Fenyan
Ssi ebdelbaqi
Nna Caba-nnsen
Ssi ebdelbaqi
Nna Caba-nnsen
Ssi ebdelbaqi
Ssi ebdelwaed
Ssi ebdelbaqi
D mmi zizen.
D acu i k-tettili Timit ?
D yelli.
Dtagi i tawacult neadteqqim! ( )
Err-it-id er Lib-iw !
,
A zien yexa-k wedaz ! ( ) I twacult-im a
NnaCaba-nsen?
,
Ur si ara tawacult.
Amek, amek ?!
Imi tugi a d-teddu. ihi, as ttudd ur si ara tawacult.
,
I tura, amek ara nexdem ?!
er lqanun d acu d-yeqqar !
,
Ixef amezwaru n wemger amezwaru, yeqqar-d : Tameut ur nesi
As-yerr tazmamt-nni i Ssi Fenyan.
ad yerr tazmamt er lib n Ssi Fenyan
Ad yezzi er Nna Caba-nsen.
s ttnefcic
i Ssi ebdelwaed
ad yesferfud di tewreqtin-nni
58
Amezgun
Di tmurt uekki
imawlan, dddula i dimawlan-is. (
) I warraw-im?
Ur si ara dderya.
Lqanunntmurt-nne yessebas widur nesi ara dderya, axaer an-
a-dlemtel Liatak
Wellah ar tesmekta-iyi-d s listak !
,
True akk d aebbu aqerruy-ik !
,
I wergaz-im ?
Bri-as.
,
Amek, amek ?!
Nni-ak bri-as.
,
Amek ara nexdem ?!
er lkanun ; bi a d-ini er lqanun, d acu d-yeqqar ?!
Dagi adyewwet deg yedmaren-is. Ssyen,
adyernuadyesteqsi NnaCaba-nsen.
Ssi ebdelbaqi mi ar yeskeddi Ssi ebdelwaed, aneggaru-yagi a s-d-yemez,
zuni wwet nne. Ssi ebdelbaqi adyesferfuddi tewreqtin-nni.
i Dda Akli
i Nna Caba-nsen
s wewham
i Ssi ebdelwaed
Nna Caba-nnsen
Ssi ebdelbaqi
Dda Akli
Ssi ebdelwaed
Ssi ebdelbaqi
Nna Caba-nnsen
Ssi ebdelbaqi
Nna Caba-nnsen
Ssi ebdelbaqi
Ssi ebdelwaed
, ad tee
59
Oamal Benuf
Amezgun
Ssi ebdelbaqi
Ssi alem
Ssi ebdelbaqi
Ssi ebdelwaed
Ssi ebdelbaqi
Ssi Fenyan
Ssi ebdelbaqi
Ssi Fenyan
Ssi ebdelbaqi
Ssi Fenyan
Ssi ebdelbaqi
,
Lqanun... Tameut... Argaz...
,
Tebra ma tera-tt tagi ! Tameut mebla argaz. (
) Yif-itt wezduz umehraz.
( )
,
Amek ara nexdem ?!
A tt-nefk ad tejwe.
Yerbe, yerbe. ( ) Lqanun n tmurt-nne,
yefka leqq i tmeut akken ad textir argaz i tt-iwulmen. (
)
Aql-i da.
,
D tagi i wumi qqaren : Ay argaz kker a d-tzedme !...
Ur zmire.
Ay argaz kker a d- tagme !
Ur zmire.
Ay argaz kker a d- tjewe !
ad yesferfud di tewreqtin-nni, i yiman-is
ad yewwet di abla, s wurfan
Ad iwehhi er Nna
Caba-nsen, ad yernu ad iwehhi er yiman-is.
Dagi adiwehhi er Ssi Fenyan.
yewhem, i Ssi ebdelwaed
Ad yesferfed di tewreqtin-nni.
Dagi ad
iwehhi er yiman-is.
s uekki
60
Amezgun
Di tmurt uekki
Ssi Fenyan
Ssi ebdelbaqi
Nna Caba-nnsen
Ssi ebdelwaed
Ssi ebdelbaqi
Ssi ebdelwaed
Ssi ebdelbaqi
Dda Akli
,
Zemre, zemre...
,
I jjwa tzemre ah ! Gen ad yesgen Rebbi tassirt-ik.
Anwi ara xtire, tura ?! ( ) Bu Yetran ; d bab n yiil.
Meqqar a yi-iudd. Ssi Rabe d bab n wedrim ; ad ierref fell-i, ad
idire di rrbe ar yiri. Ssi alem d bab n tmussni, meqqar a yi-d-
yettaru isefra ; nekk a ten-id ssufue d tiktabin, tisfifin, d wayen
nnien... Ma ueDda Akli ; da a t-rredakli, meqqar adyexdemfell-
i ; a yi-yessirid iceien, leqlul ne lemmaen, nekk a tt-rre ala i
yies... Ma dSsi Fenyan, wagi iban, meqqar ayi-yettassa axxam, nekk
adstife i umener. Ssi ebdelbaqi dnetta i daqerruy yettxemmimen.
Wigi yakk ef ufus-is iteddun. Meni Ssi ebdelwaed a t-ia lal, a
t-yesixxer. Ihi nekk, adaeSsi ebdelwaed.
,
D ayagi kan i d iyi-ixuen !
,
Dayentextar aSsi ebdelwaed! Ihi, elleq-as taxatemt.
Dwigi i dimeawennwuccen.
,
Tagi ur tesi ara laay, nekk bi Munika Liwinski !
Tura, laqen sin inagan ara yestenyin leqed-agi.
Aql-i da, ad stenyi
a d-yekker, ad ibedd i tikkelt tamezwarut
s wurfan
Ad txemmem cwi.
s wewham
s uiwel
Ssi ebdelwaedmi aras-yegtaxatemt i NnaCaba-nsen, adyettru.
Ssi ebdelbaqi s uekki.
s wesnixfet
, a d-yejbed lkae
61
Oamal Benuf
Amezgun
Ssi ebdelbaqi
Ssi Rabe
Ssi ebdelbaqi
Ssi Fenyan
Nna Caba-nnsen
Ssi Fenyan
Nna Caba-nnsen
Ssi ebdelbaqi
Dda Akli
Ssi ebdelbaqi
Keini fu
I ke a Ssi Fenyan ?
Ke a Dda Ak
Ke ay afesyan n
li, aql-a
en ifassen-ik, la yauz !... A d-ieddi Ssi Rabe akk d Ssi
Fenyan.
Yerbe, yerbe.
Ur zmire
Ax efk-as taekket-agi-inu n lmakiyyajakken ad yestenyi yes-s.
D aidan a Nna Caba, lemmer as a yi-d-ternu cwi !
A k-d-rnu taqrit-ik !
,
nesskellef-ik s leqdic n tmera !
,
Yerbe.
,
Lia sivil eg-as-d abe i leqed-agi ! (
A d-ya ad yestenyi s twerqet n wedrim (abeyyi), ad yebu a s-tt-yaker Ssi
ebdelbaqi ur izemmer araackuyeef-itt mlis iudan-is.
Mi ara s-tt-yawi Ssi ebdelbaqi, ad yebbe deg-s aad n Ssi Fenyan, a t-
yessers ef leqed-nni. Ssi Fenyanadyemceaad-is.
i Dda Akli
s wedaz
i Bu Yetran
Dagi, ad
62
Amezgun
Di tmurt uekki
yebe leqed-nni s tmeyant-is.
I Ssi alem. Yeqsed a d-yini lmeruf
ad yessemdi urawen-ines
Dagi ad iwehhi er yiman-is, acku yeqsed a d-yini : Am win.
s ttnefcic
Ad-tecnu yiwet tezgart si tezlit-nni n Karima :
Ass-a nezha
S wexxam yebha
Ass-a nezha
S teslit telha....
Dagi, tarbat merra ad ttceqqiren, ad ceen. Ssi ebdelbaqi ad yerfu, ad
yeddez s uar-is di lqaa.
Mi ara yettheddencwi.
A d-ya, ad yeqqim er tama n Ssi ebdelwaed, ad yessiwel.
BuYetranad-ieddi, asen-d-yefkyiwenler.
yewhem, i Ssi ebdelbaqi
Bu Yetran a d-yejbed tameyant-is, ad yeef
di nnican, adyeqqre fell-asen. Ssi ebdelwaed akk dSsi ebdelbaqi a d-lin
er lqaa, ad-isuSsi ebdelwaed.
Ssi ebdelbaqi ad yessiwel i Ssi Rabe, a d-ya
uneggaru-yagi a sen-d-yefk tacacit-is. Mi ara tt-fen, a sen-d-iegger aqarid
(tapyast nwedrim) akkenarakkrenatt-fen, adlini sin.
, s isuan
)
alem, a amiruf ( .)
,
Ammin ! ( )
,
Ma d tamera sur-i. (
)
Dayen. Yeqqer bel, yefra wurar ! ( ) Ihi tura, ad
neddit er wemger wis-sin, i d-yeqqaren : Yal imettekki, a d-imel
lerfa-s. ( ) Bu
Yetran!
,
D acu-t bu tacciwin-agi ?! (
) Adyemne Rebbi aqerruy-iw!
Ttexi rasi wetfut ! (
)
li-d ay abexsis !...
Ke a Ssi
Ssi alem
Nna Caba-nnsen
Ssi ebdelbaqi
Ssi ebdelwaed
Ssi ebdelbaqi
Ssi ebdelwaed
63
Oamal Benuf
Amezgun
Ssi ebdelbaqi
Ssi alem
Ssi ebdelwaed
Ssi alem
Ssi ebdelbaqi
Ssi ebdelwaed
Ssi alem
Ssi ebdelwaed
Ssi alem
Ssi ebdelwaed
Ssi alem
... Deg yimi-w ! (
Ya Ssi ebdelwaed, Ya Nnayiru !...
Ya lil !
Ya Ssi ebdelbaqi, Ya Muerramu !...
Ya in !
,
Amek i s-qqaren i enf-agi n tmedyezt ?
Wagi qqaren-as Ufi . A wen-d-rnu waye, isem-is Zidan.
,
Awwah...! Zidan-agi, ayet turart-is.
Ihi, a wen-d-awi yiwen n ccir lmeun ! ( .)
Aha kan !
(
Ssi ebdelbaqi ad yessiwel i Ssi alem, a d-ya uneggaru-
yagi, asen-d-yawi asefru.)
i Ssi alem
i Ssi ebdelbaqi
Yeqsed a d-yini Lmelun
A sen-d-yawi lemde-nni n Sliman Cabi :
...Wwin-a-id lqahwa
Win i tt-yeswan ef lexwa
Ad itekker, ad yettimi....)
Nufa-tt teur d ttelwa
64
Amezgun
Di tmurt uekki
Dagi, ad jeddben akken ma llan, alamm yan
ad isu
Ad yessiwel i Dda Akli, a d-ya uneggaru-yagi, a
sen-d-yefkyiwet teswalt a tt-fen.
s wewham
Dda Akli ad yerfed asekre (timelet), ad yefre yes-s, a ten-id-yesumber s
uebbar. Ssi ebdelwaedakkdSsi ebdelbaqi adttusun.
Ad yessiwel i Ssi Fenyan, aneggaru-yagi si
tama-s asen-d-yessiwel s leqel kan.
i Ssi ebdelbaqi
Ad bedden i sin zdat-s.
A sen-d-yefk tasbarut. A s-
sburuyen.
.
,
Ayya ! Cwi i imellien ! (
)
,
D acu-tt tagi, ni d tunict ?!
Axxam-is ur d as-yezmir...
I lame yeef-as amezzir ! (
)
Rbe, rbe !
,
Ccukte tella kra n lbana i yesa ?! ( )
Dlet-iyi-d !
Ssu-yas...
Sburu-yas !
( ) Deg lenaya-nwen sburut-iyi-d ! (
)
Ssi ebdelbaqi
Ssi ebdelwaed
Ssi ebdelwaed
Ssi ebdelbaqi
Ssi Fenyan
Ssi ebdelwaed
Ssi Fenyan
Ssi ebdelwaed
Ssi ebdelbaqi
Ssi Fenyan
65
Oamal Benuf
Amezgun
Ssi ebdelwaed
Ssi ebdelbaqi
Nna Caba-nsen
Ssi ebdelwaed
Nna Caba-nsen
Ssi ebdelbaqi
Bu yetran
Argaz ur nxeddem...
Efk-as tarukaadyellem! (
)
Attah lerfa-w s tarabt lfua (
,
Yau...!
Ma s tmazit lfua, attah (
)
,
Akkwi! ( ) Ihi tura, ad neddit
er wemger wis-kra i d- yeqqaren : Yal imettekki, a d-imel azamul i
yextar i temmalt-is.
,
Jebde amrar, yenhez wedrar. ( )
Adyessiwel i NnaCaba-nsen, ad-ta tneggarut-
agi, asen-d-tefksnat temermin.
A d-tecnu yiwet tezgart si tezlit-nni n
Bulam Caker :
Huzz, huzz a Yamina
Aeqqa n luz
Huzz, huzz a Yamina
Tbedle-t s lmuz....)
Dagi ad ilin ceen akken ma llan, akken alamma tessusem.
ad isu
A d-tecnu yiwet tezgart si tezlit-nni n
Hawwari Ddufan :
Cal nebi nqellec emri
Cal nebi
Cal nebi nqellec emri
Cal nebi....
Dagi ad ilin ceen akken ma llan, akken alamma tessusem.
ad isu
Mi ara tetthedden cwi tegnit si cce-nni.
i Ssi ebdelwaed
Ad yual s amkan-is.
66
Amezgun
Di tmurt uekki
Ssi Rabe
Ssi alem
Dda Akli
Ssi Fenyan
Ssi ebdelwaed
Nna Caba-nsen
Ssi ebdelbaqi
Ssi ebdelwaed
Bu yetran
Ssi ebdelwaed
Ssi Rabe
,
Win ur neqbi, lemer yerbi. ( )
,
Bu yiles, medden akk ines. ( )
,
S yiil aberkan, i ntett arum azeddgan. ( )
,
Rbe, rbe ! ( ) Win ijaen yerta, i win
iemrendacud-yessuli ?
,
)
,
Ttif tameut ierrzen, wala tayuga ikerrzen.
Ihi tura, adneddit er wemgerwis-ku i d- yeqqaren: Yal imettekki,
ad-imel tuddsaier arayekcem
Ne tama ier ara imal.
,
Nekk, ad kecme er l' Otan. ( )
Impiryalist !
,
Nekk, ad kecme er F.M.I akk d l'O.M.C. ( )
i Ssi ebdelwaed
Ad yual s amkan-is.
i Ssi ebdelwaed
Ad yual s amkan-is.
i Ssi ebdelwaed
Ad yual s amkan-is.
yessawel s leqel i Ssi ebdelwaed
Yu-d ur-s, a s-yefk tameut.
s wurfan
A d-yual s
amkan-is.
i Ssi ebdelwaed
i Ssi ebdelbaqi
Ad yual s amkan-is.
i Ssi ebdelbaqi
Ad yual s amkan-is.
Yessuli-d i d-tessuli ke, a win ibennun lewar s tili ! (
67
Oamal Benuf
Amezgun
Ssi ebdelwaed
Ssi alem
Ssi ebdelwaed
Dda Akli
Ssi ebdelwaed
Ssi Fenyan
Ssi ebdelbaqi
Nna Caba-nsen
Ssi ebdelwaed
Ssi ebdelbaqi
Bu yetran
Burjwazizt !
,
Nekk, ad kecme er La Frankufuni. ( )
izb Fransa !
, .
Nekk, ad kecme er L'U.G.T.A. ( )
Ad yefre Sidi Ssaid !
,
Rbe, rrbe ! ( ) Nekk ad kecme s usu, u
admaleer tsumta.
,
Gen, ad tegne yiwet ! ( .)
,
Nekk, ad kecme er l'A.A.K ( ) akk d
l'A.P.I.C.O ( ).
Amarezg-ik a Lewnis ! Amased-ik a Neru !
Ihi tura, ad neddit er wemger wis-semmus i d- yeqqaren : Yal
imettekki, ad-imel ahil-ines.
,
Atan wahil-inu : Nekk, a d-rre laman di Klab debban, a d-awce
akk itran yellan deg igenwan, a ten-id-rre ef tuyat-iw. Ad iwne
i Ssi ebdelbaqi
Ad yual s amkan-is.
i Ssi ebdelbaqi
Ad yual s amkan-is.
yessawel s leqel i Ssi ebdelbaqi
Yu-d ur-s, a s-yefk tameut.
s wurfan
A d- yual s amkan-is
i Ssi ebdelbaqi
Tiddukla Inauren n Leqbayel
TidduklaUudduakkduwenne nccnanWehran
i uzayez
68
Amezgun
Di tmurt uekki
Grindayer di lbu i d-iteddun. ( )
I emmu Waid meskin ?!
I
,
Atan wahil-inu : Nekk, ad zzenze akk ayen yellan seddaw tmurt, d
wayen yellan nnig tmurt ; ad zzenze Sonatrach, ad nidiret s lecur
akkdzzakat. ( )
Barakat !
Xxah fell-ak !
,
Atan wahil-inu : Ad ge yiwen lfesti-bal dagi, yiwen umehrajan di
Fransa. Ad mene alef layla u layla di Belebbas, Dilam li a s-ge
tilas, NumidyanWehranterwi fell-as. ( )
Tezza-as!
D ayagi kan i d ddwa-s !
Atanwahil-inu: Tebra ma awde a tt-sebbe. Att-rre ala i sskivaj
dli kunji. Akkenqqaren: Ragdawetmunji ( )
Adyual s amkan-is.
i uzayez
Adyual s amkan-is.
i uzayez
Adyual s amkan-is.
, i uzayez
Adyual s amkan-is.
Ssi ebdelwaed akk d Ssi ebdelbaqi ad wehmen.
Ssi ebdelwaed
Ssi ebdelbaqi
Ssi Rabe
Ssi ebdelwaed
Ssi ebdelbaqi
Ssi alem
Ssi ebdelwaed
Ssi ebdelbaqi
Dda Akli
Pikau meskint ?!
69
Oamal Benuf
Amezgun
Ssi Fenyan
Ssi ebdelbaqi
Ssi Fenyan
Nna Caba-nsen
Ssi ebdelwaed
Ssi ebdelbaqi
Argaz
,
Rbe, rbe !
,
Dayen, rebe-t ufi-t !
,
Atan wahil-inu : Tebra ar tt-rrete d ies, alamma ugare Ahl
lkehf, wid-nni yegnen akken 5 leqrun. Yernu, kra yellan atan deg
ufus-iw; imi di targit yeshel kullci. ( )
,
Atan wahil-inu : Ad ttekki deg useggas n Ledzayer di Fransa. Daya.
Akkenqqaren: Ttif takemmict n"l'Uru", walaccwari nduru. Yau...!
Ini-yas tura ur tessin ara lela-is !
Ihi, ruet tura ad tbuim.
Agemmu (rsultat) n lbu !
yessawel s leqel i Ssi ebdelbaqi
s wurfan
a d-yerfed taqerruyt-is, s leqel
Adyual s ies-is.
Ssi ebdelwaedakkdSsi ebdelbaqi adwehmen.
i uzayez
Ad ffen msefaren, wa deffir waye, ma d Ssi Fenyan a t-ibibb Dda Akli. Ara
d-yegrin di tzeqqa-nni, ala Ssi ebdelwaed akk d Ssi ebdelbaqi. Tallit
wezzilenkan, ad-yekcemyiwenwergaz, yegla-ds yiwet twerqet.
Mi ara s-tt-yefk i Ssi ebdelbaqi, ad yeffe winna. Imettekkiyen-nni a d-
kecmen refden-d yiwen usenduq am winna ideg ttawin lmiyyet, anagar kan
Nna Caba-nsen i d-iteddun tettennin, tettcebbi deg yiman-is, akk d Ssi
Fenyan i d-yettmuruden, deg yimi-s yiwet twerqet. Mi ara d-awen er Ssi
ebdelbaqi, as-d-ssersenasenduq-nni ef abla.
70
Amezgun
Di tmurt uekki
Ssi ebdelbaqi
Bu yetran
Ssi ebdelbaqi
Tarbat
Ssi ebdelwaed
Ssi ebdelbaqi
Tarbat
Ssi ebdelbaqi
,
Awit-t akin er lqaa !
,
Efk-as agemmu-nni n lbu !
,
Fiel ad tceqqim iman-nwen. l'urijinal attah er ur-i i tella (
,
Teccme-a ay afenyan !
I inemasen-nni (imesjernanen) ?!
ni ssetan! ( ) Ur
yelli wayen ara neffer fell-awen. Kullec iban. Nekkni zeddigit, nexa i
texnanasin. ( ) Ihi tura, slet-d mli ! Atan er ur-
wen ugemmu n lbu.
: Tikkelt-a, a rrbe a tafat ; ula d wid
yuen tannumi ur ttbuin ara, tikkelt-a buin. Amedya, Qabilet Bni
Nneam: tbui.
,
Anam buin !
Lerc N at Ih, Ih : ibui.
s wurfan
Mi ara t-ssersen di lqaa
i Ssi Fenyan
ad yesken tawerqet, s ukee
Ssi
ebdelwaed a t-yenbec am wakken ara s-yini ef-itt, ma ulac ad faqen. Ssi
ebdelbaqi a d-yessenser tawerqet-nni seg yimi n Ssi Fenyan, a tt-yaf tebzeg
netellexs, att-yewwet s cebbai (s uar.
ef tikkelt
, i Ssi ebdelbaqi
Dinkan ad-kecmenkra(3) inemasen, aten-yemmager.
A d-yual s amkan-is.
Da, a tt-neldi s yiwet tamawt yesan azal meqqren
acku d ameslay ara d-yemmeslay-
ef tikkelt
) Exx...! Teure-tt dileddayen!
71
Oamal Benuf
Amezgun
Tarbat
Ssi ebdelbaqi
Tarbat
Ssi ebdelbaqi
Tarbat
Ssi ebdelbaqi
Tarbat
Ssi ebdelbaqi
Tarbat
Ssi ebdelbaqi
,
Ih buin !
Larijyun n Bni Wi, Wi ; tbui.
,
Wi buin !
ab Bni Wah, Wah : buin.
,
Wah buin !
Les Ait Booycot : buin.
,
Ibwaykuen buin !
Ula d At Ni, Ni, tikkelt-a : buin.
,
At Ni, Ni buin !
Tura ihi, ad neddit srid er ugemmu aneggaru : Aman n
yemkellsen, llan : 26 imelyunen. Aman n yembuiyen, llan : 2
imelyarend999 imelyunen, u999 alef, u999. Widibuins ih, llan: 2
imelyarend 999 imelyunen, u 999 alef, u 996. Wid ibuins ala , llan:
Ulac ! Amezwarui d-yufraren, dSsi ebdelwaed.
Mebruk fell-ak, ay amnukal-nne. (
) Ihi, simmal ara yefren Ssi ebdelwaed imlawiyen-
ef tikkelt
ef tikkelt
ef tikkelt
ef tikkelt
ef tikkelt
I Ssi ebdelwaed. A d-yezzi er
inemasen-nni.
Tarbat-nni adtee.
72
Amezgun
Di tmurt uekki
ines, ad-nerr turaef yesteqsiyenntamsa. Bismi-llah!
Amek ?! D aman n yembuiyen, akter n weman n yemkellsen ?!
Axaer, buinyid-ne imeddukal-nne n adem l'iniyyaz ; imi ur
ufinaradwukudaraddun, ddan-dyid-nenekkni.
Anwi kra-agi, ur nbui ara ?
Yiwen d Lhacmi n Crif, axaer ur yestufa ara. Yeltha-d d uheggi n
C.N.S.A (Taseqqamut taelnawt i usellek n Ledzayer ), tajdi. Wis-
sin d : med U Bella (Ben Bella), wagi yereq-as webrid. Iru er
Liraq, ibui ef eddamusin. Ma d wis-kra d med Aselmad, wagi
yugi adibui
Winna, d amaggad !
Winna, d ameca !
Winna, d lahel !
Winna, d afenyan !
,
Qaer iman-ik... !
ni tebam ad tennaem, ef ddra-s !
Ane$mas 1ru
Ssi ebdelbaqi
Ane$mas wis-2
Ssi ebdelbaqi
Bu yetran
Ssi Rabe
Ssi alem
Dda Akli
Ssi Fenyan
Nna Caba-nsen
s wurfan, i Dda Akli
73
Oamal Benuf
Amezgun
Bu yetran
Ssi ebdelbaqi
Ssi ebdelwaed
Ssi ebdelbaqi
Ane$mas wis-3
Ssi ebdelbaqi
Ssi ebdelwaed
,
A t-id-awi ?! ( )
,
Awi-t !
( )
Nenuddimuqraiyun!
,
Ddimuqraiya er ur-ne i d- tlul !
Amek i d-yufrar Ssi ebdelwaed u netta ur d-ibedd ara di lbu ?!
Ur yelli wewham. D Sidi akim ur nesi akim, i t-id-yesbedden s
lmendadiessasen, ur nessinyiwenseg-sen.
Dayen ! Tanemmirt-nwenIhi tura, ad ne tagnit i Ssi ebdelwaed
akkenadyefrenimlawiyen-ines.
,
Lmes'uliyya tteklif, laysa bi tecrif. (
) Ssi
Fenyan, d iarren-iw ; fell-as ara yers lekem. (
) Dda Akli, d afus-
iwayeffus ; d netta ara irefden lekem. (
Ssi
Rabe, d lib-iw n daxel ; d netta ara ierrfen ef lekem
) Ssi alem, d iles-iw ; yes-s ara
yessiwel lekem. (A
)
Nna Caba-nne d ul-iw ; yes-s ara yettwiemmel lekem. (
i Ssi ebdelbaqi
Dagi, yeqsed-d med Aselmad.
s usuu, i Bu yetran
, yezzi er Ssi ebdelbaqi
Ad ikerrec icenfiren-is, ad iwehhi er inemasen-nni zuni yugad seg-sen.
ad iwehhi er tsenduqt n lbu
Inemasen-nni adrefdenifassen-nsen, adbunad-rnunisteqsiyen.
Susuu.
ad ibedd di tlemmast n tzeqqa
Ad yelu cwi ad yettxemmim, a t-id-
yefer Ssi ebdelbaqi, as-d-ya akersi, adyeqqim. Ssyen, adyebduafran.
A d-ya Ssi Fenyan
yetterurud, ad yeqqim zdat iarren n Ssi ebdelwaed.
A d-ya Dda Akli, ad yeqqim ef
tgecrar, di tama tayeffust, ad yerfed afus ayeffus n Ssi ebdelwaed.)
. (A d-ya Ssi
Rabe, ad yeqqim ef tgecrar, di tama taelma ; a d-iger tawerqet n wedrim
er lib n daxel n Ssi ebdelwaed.
d-ya Ssi alem, ad yeqqim ef tgecrar, di tama
tayeffust, a d-ielleq iles d aezfan, d azegga di temger n Ssi ebdelwaed.
A d-ta
74
Amezgun
Di tmurt uekki
Nna Caba-nsen, ad teqqim ef tgecrar, di tama taelma ; a d-telleq ul d
aezfan, d azegga deg yedmaren n Ssi ebdelwaed.
A d-ya Bu yetran, a d-ileu d
timendeffirt, ad yeffer iman-is deffir werur n Ssi ebdelwaed, ala ifassen-is
i d-yettbanen, ackuyessuli-tenamzunyefkamayna.
( Mi ara d-yegri wed-s, ala netta i wumi ur d-yettunefk ara wemkan ; ad
yettru, ad yettellil ne ad yettawat di Ssi ebdelwaed. )
Ad-ya Ssi
ebdelbaqi yettasa, adyuqemanac nettaj nlaen-nni nzik ef uqerruy-
is, ad ielleq yiwen ukersi ameyan ef temger-is ; ad yali ef yiwen ukersi-
nnien, a d-yifrir nnig-sen akk..( Dagi, a d-cnun akk ef tikkelt, yiwet tezgart
si tezlit-nni nSi Mu:
Awinief yeshel walluy
ader iman-ikdi trusi....
Ad xsint teftilin...
) Bu yetran, d arur-
iw, d netta ara iadden lekem. (
)
I nekkini a Ssi
ebdelwaed?!...
)
Ssi ebdelbaqi
Ssi ebdelwaed
Ssi ebdelbaqi, daqerruy-iw; dke ara yesselunlekem. (
Seg uelma er uyeffus : Ssi ebdelwaed, Ssi Rabe, Ssi ebdelbaqi.
75
Oamal Benuf
Amezgun
Seg uelma er uyeffus : Bu yetran, Ssi Rabe, Ssi alem, Dda Akli,
Ssi Fenyan (di lqaa), Nna Caba-nsen.
Seg uelma er uyeffus : Bu yetran, Ssi Rabe, Ssi alem, Dda Akli,
Nna Caba-nsen, Ssi Fenyan (di lqaa).
76
Amezgun
Di tmurt uekki
Seg uelma er uyeffus : Nna Cabba-nsen, Ssi alem, Ssi ebdelwaed,
Ssi ebdelbaqi.
Seg uelma er uyeffus : Bu yetran, Ssi Rabe, Ssi alem, Dda Akli,
Ssi ebdelwaed yeddal di Ssi Fenyan (di lqaa),
Ssi ebdelbaqi, Nna Caba-nsen.
77
Oamal Benuf
Amezgun
Tamera
Tafelwit III
"

A d izumal
S leqyud d tekmamin
Di yal tamurt
Gezmen-asen awal
Mi d-nnan tiquranin
Benmuemmed / Yidir
79
Oamal Benuf
Amezgun
Asayes 1
Tadlegt : 3 iekwan, sin ikersiyen, yiwen wesar ielleq deg-s
lmizan, rsent fell-as semmus tcemmaincelent. Tiftilinadilint nsant
nexsint degusayes.
Acal d amdan afeli / Yefkan iman-is d asfel...
Acal d amdan afeli / Yefkan iman-is d asfel ...
ef yise akk d tlelli / Yeggull ad yemu lbael...
ef yise akk d tlelli / Yeggull ad yemu lbael...
Kra lin di Ccili / Wiya di ddunit kamel...
Kra lin di Ccili / Wiya di ddunit kamel...
Kra lin di Ccili / Wiya di temna n Leqbayel...
A d-yekcem Bu ccfaya, yelsa abernus d amellal, yerfed tacemmat tu ne
tecel, ad ibedd zdat wesar-nni, a d-iheggi iman-is akken a d-yini asefru.
Tarbat nnien n 6 yemdanen, lsan akk tebrek, anagar kan Tilelli i yelsan
talaba n teslit, d tamellalt, a d-tekcem, teba ef sin lefuf. Kra msefaren-d
di tamateyeffust, krannienmsefaren-ddi tamataelma. Yal yiwendeg-
sen yerfed tacemmat tu. Bu ccfaya mi ara d-yeqqar asefru, nutni a d-
ggarenisurifen, as-d-ttarran.
Bu ccfaya
Tarbat
Bu ccfaya
Tarbat
Bu ccfaya
Tarbat
Bu ccfaya
80
Amezgun
Di tmurt uekki
Tarbat
med Aselmad
Tilelli n wawal
med Aselmad
Tilelli n wawal
med Aselmad
Tarbat
Tilelli n wawal
Kra lin di Ccili / Wiya di temna n Leqbayel.
Nekk isem-iw med Aselmad, qeddce di tmussni, emmle tilelli !
( )
Nekk, isem-iw Tilelli n wawal, llan wid i yi-yessawalen urriyatu
ttebir, uladnekkemmletamussni ! ( )
as ulamma d tikkelt-nne tamezwarut ideg nemlal, maca ulfa am
wakkennemyussansegwacal-aya!
Ula d nekk ri-k si temi...
,
Tessawel-d Tlelli !
,
A...hh !
Rri iman-iw d tagugamt, d taeugt, wala ad ddu d asfel er
yemsezaen, axaer wid-nni, i ur zmirenara adfkeniman-nsend
Akken ara yekfu usefru-yagi, tarbat-nni ad tkemmel tikli-s (asurif, asurif).
Kra-nni yellan di tama taelma, a d- zzin d azgen udewwir di tama
tayeffust. Kra nnien yellan di tama tayeffust, a d-zzin d adewwir di tama
taelma. Bu ccfaya ad ibedd ger sin ikersiyen-nni. Dagi, akken ara ssexsin
ticemmain-nni yellan deg ifassen-nsen, ad celent teftilin deg usayes, ad
qqimen. med Aselmad yeqqim ef ukersi yellan di tama tayeffust, Tilelli n
wawal ad teqqim ef ukersi yellan di tama taelma, Bu ccfaya yeqqim di
lqaa gar-asen, wiya zzin-asen-d. Tiimit-nsen dagi tettak-d tala n
waggur.
Adiwehhi er Tlelli.
Adtwehhi er medAselmad.
s wewham
s wewham
81
Oamal Benuf
Amezgun
asfel ef ddra-w.
,
Igugem med !
,
Ur ttagadet ! ur ttagadet ! D adhac kan i yedhec ; tamera-yagi, d
tamera-nwen. Dagi, ulac lif, ulac lbael, ulac tameqranit ; win i
wumi yellakradegwul, at-id-yini.
,
S yisem n tugdut akk d izerfan n wemdan, a wen-budde tamera
tameggazt !
,
S yisem n lfenn akk d ifennanen n ddunit, a wen-budde tamera
tameggazt !
,
S yisem n tual akk d igujilen yellan di ddunit, a wen-budde
tameratameggazt !
,
Syisemnccbaaakkdlenana, awen-buddetameratameggazt !
,
Syisemnyal ddinyellandi ddunit, awen-buddetameratameggazt
,
S yisem n yakk imuan d wid yettumerrten di ddunit, a wen-budde
tameratameggazt !
Syisemumezruyakkdccfayaawen-buddetameratameggazt !
medAselmadadyebuad-yini kra, ad-yaf iman-is igugem.
s wewham
s lenana
si tama taelma
si tama tayeffust
si tama taelma
si tama tayeffust
si tama taelma
si tama tayeffust
Tarbat
Tilelli n wawal
1ru si Terbat
1ru si Terbat
Wis-2 si Terbat
Wis-2 si Terbat
Wis-3 si Terbat
Wis-3 si Terbat
Bu ccfaya
82
Amezgun
Di tmurt uekki
Dagi, kranwinarad-yekkrenasen-yefktajeigt dtunict i medakkdTlelli
; nutni si tama-nsen a sen-ellqen yiwet ccia yura deg-s : Tudert i Tlelli s 6
tutlayin.
i Tarbat
si tama taelma
Ad-yekker, adibeddzdat wesar-nni idegielleqlmizan.
Adyual s amkan-is, adyeqqim.
si tama tayeffust
A d-yekker, ad ibedd zdat wesar-nni ideg ielleq lmizan.
Adyual s amkan-is, adyeqqim.
si tama taelma
A d-yekker, ad ibedd zdat wesar-nni ideg ielleq lmizan.
Adyual s amkan-is, adyeqqim.
si tama tayeffust
A d-yekker, ad ibedd zdat wesar-nni ideg ielleq lmizan.
Adyual s amkan-is, adyeqqim.
si tama taelma
A d-yekker, ad ibedd zdat wesar-nni ideg ielleq lmizan.
Adyual s amkan-is, adyeqqim.
si tama tayeffust
A d-yekker, ad ibedd zdat wesar-nni ideg ielleq lmizan.
Adyual s amkan-is, adyeqqim.
Ad-yekker, ad ibedd deg wemkan-is kan.
Adyeqqim.
Tilelli n wawal
1ru si Terbat
1ru si Terbat
Wis-2 si Terbat
Wis-2 si Terbat
Wis-3 si Terbat
Wis-3 si Terbat
Bu ccfaya
,
Wi d-yemmektan kra ?
,
( ) Dr MartanLutar
King! ( )
,
( ) Maitre Patris
Lumumba! ( )
,
( ) Mahaama
andi ! ( )
,
( ) Salvadur
Alyandi ! ( )
,
( ) Abraham
Linkuln! ( )
,
( ) Arnisu i
Gibara! ( )
( ) Wid yena rrebrab, wid yena
lekem, widyefkantirwiin-nsendasfel ! ( )

83
Oamal Benuf
Amezgun
Tilelli n wawal
1ru si Terbat
1ru si Terbat
Wis-2 si Terbat
Tilelli n wawal
Wis-3 si Terbat
,
Wi ara d-yecnun tura ?
,
( ) PabluNiruda!
( )
,
( ) Vikur Xara!
( .)
,
( ) Ccabaziz!
( )
,
S yisem n wigi yakk, a d-yecnu tura !
,
( ) Lwennas Matub
i Tarbat
si tama taelma
Ad-yekker, adibeddzdat wesar-nni idegielleqlmizan.
Adyual s amkan-is, adyeqqim.
si tama tayeffust
Ad-yekker, adibeddzdat wesar-nni idegielleqlmizan.
Adyual s amkan-is, adyeqqim
si tama taelma
Ad-yekker, adibeddzdat wesar-nni idegielleqlmizan.
Aadyual s amkan-is, adyeqqim.
i Tarbat
si tama taelma d tama tayeffust
Ad-kkren, adbeddenzdat wesar-nni idegielleqlmizan.
Dagi, ad nsel i tezgart taneggarut si tezlit-nni n Lwennas Matub : Tilelli.
Akken ara tekfu tezlit-agi, ad xsint teftilin deg usayes, ad nsel i uereq n
rra. Akken ara celent teftilin, a d-banen wat terbat-nni, lin di lqaa
mmuten akk, anagar kan Bu ccfaya i mazal yedder. Ssyen, a d-yekcemyiwen
ucennay, adibeddzdat wesar-nni idegielleqlmizan, ad-yecnukrantezgar
seg yiwet tezlit n li Belqasmi s yezwel : . Dagi, Bu
ccfayaadibeddzdat lmeyytin-nni.
Acennay-nni a d-yernu kra n tezgar seg yiwet n tezlit-nnien n li Belqasmi s
yezwel : Tifirellest n lehna. Dagi, a d-kkren lmeyytin-nni, ad ttferfiren, ad
ttafgen amifirellas. Ssyen ad yeffe ucennay-nni, a t-efren Bu ccfaya, Tilelli
n wawal akk d med Aselmad ; ara d-yegrin ala wid-nni yettferfiren am
iferellas. Ineggura-yagi, adbunef sinlefuf, 3 di tamatayeffust, 3 nniendi
aret-iyi imi-w d ijdi
Wis-2 si Terbat,
( ) Ccabesni !
( )
si tama tayeffust
Ad-yekker, adibeddzdat wesar-nni idegielleqlmizan.
Adyual s amkan-is, adyeqqim.
84
Amezgun
Di tmurt uekki
tamataelma.
si tama taelma
A d-yekker s wewham meqqren.
si gar iekwan
si tama tayeffust
A d-yekker s wewham meqqren.
si gar iekwan
si tama taelma
A d-yekker, s wewham meqqren
si gar iekwan
Ssyen, a d-qeddmen iman-nsen i laci.
Taggara
Wehran,
yennayer 2003/2953.
1ru si Terbat
med Aselmad
1ru si Terbat
Tilelli n wawal
Wis-2 si Terbat
Bu ccfaya
,
( ) Temmut Tmussni !
,
Aql-i da, wi yi-yettqelliben ?!
,
( ) Temmut Tlelli !
,
Aql-i da, wi yi-yettqelliben ?!
,
( .) Temmut ccfaya !
,
Aql-i da, wi yi-yettqelliben ?!
85
Oamal Benuf
Amezgun
Seg uzelma er uyeffus : med Aselmad, Bu ccfaya, Tilelli,
akk d sin seg iqeffafen, lsan tebrek.
Seg uelma er uyeffus : med Aselmad, Bu ccfaya, Tilelli
(tettban-d am acemma), Acennay.
86
Amezgun
Di tmurt uekki
Kra seg uzayez (amur deg-sen d tiwaculin) i d-yettasen
er yermad n Tiddukla Numidya.
87
Oamal Benuf
Amezgun
Amseglu / annexe
89
Oamal Benuf
Amezgun
Di tmurt uekki
Tiddukla Tadelsant Numidya
B.P. 101 Oran RP 31000
Tel/Fax : 041 45 56 55 Email :
Isem n terbat
TIGAWT D WAWAL
Azwel n tmezgunt
. . . Di tmurt uEkki
Tawsit : Amugez (Amennu d tezent)
Tault : Ger Tammugit d tmellat (ddrama d kumidya)-
urfan d tesa-
Aawan d isemda : li Belqasmi, Yusef Bessay
Tadlegt : Mu Mesudi, ilali Wemara
Urmisen : Tarbat Tigawt d wawal
Timelsa : /amid Bafir
Aris d tririt s asayes : amal Benuf
Amallal : Samir Zemmuri
: 8
* Arraz n weris : Bgayet, 2004.
* Arraz usensayes : Tizi-wezzu, 2004.
AFARES : 2953/2003
Association Culturelle Numidia
Numidya@yahoo.fr
Aman n ihanayen
Amezgun
90
Oamal Benuf
ARRAZEN
i s-d-yeren i tmezgunt-agi
Arraz n " Usensayes amyifi " di Tizi-Wezzu, 2004.
Arraz n " Weris amyifi" di Bgayet, 2004.
Amezgun 91
Tirigin n Usqqamu Unnig n Timmuz$a
Editions du Haut Commissariat l'Amazighit
Collection
-o-O-o-
Idlisen-nne$
01- Khalfa MAMRI,
02- Slimane ZAMOUCHE, , 2003.
03- Omar DAHMOUNE, , 2003.
04- Mohand Akli HADDADOU, , 2003.
05- Hocine ARBAOUI, ( ), 2004.
06- Slimane ZAMOUCHE, , 2004.
07- S. HACID et K. FARHOUH, akk d : , 2004.
08- Y. AHMED ZAYED et R. KAHLOUCHE,
, 2004.
09- Lhadi BELLA, : , 2004.
10- Habib Allah MANSOURI, (
), 2004.
11- Djamel HAMRI, , 2004.
12- Ramdane OUSLIMANI, , 2004.
13- Habib Allah MANSOURI, ,
, 2004.
14- Ali KHALFA, , 2004.
15- Halima AIT ALI TOUDERT, , 2004.
16- Moussa OULD TALEB, , ( ), 2004.
17- Mohand Akli HADDADOU, , 2004.
18- Nadia BENMOUHOUB, , 2004.
19- Youcef MERAHI, , 2004.
20- Abdelhafidh KERROUCHE, , 2004.
21- Ahmed HAMADOUCHE, , 2004.
22- Slimane BELHARET, , 2005.
23- Madjid SI MOHAMEDI, , 2005.
24- Abdellah HAMANE, , 2005.
25- Collectif, , 2005.
26- Mourad ZIMU, , 2005.
27- Tayeb DJELLAL, , 2005.
28- Yahia AIT YAHIATNE, , 2006.
29- Abdellah HAMANE, , 2006.
30- Lounes BENREJDAL, , 2006.
31- Mezyan OU MOH, , 2006.
32- Abdellah ARKOUB, , 2006.
33- Ali MAKOUR, , 2006.
34- Y. BOULMA & S. ABDENBI, , 2006.
35- Mohand Akli SALHI, , 2006.
36- O. KERDJA & A. MEGHNEM, , 2006.
37- Ali EL-HADJEN, , 2006.
Abane Ramdane, ar taggara d netta i d bab n
Uvan n tegrest
Bu tqulhatin
Idurar ireqmanen
Inigan : ammud isefra
Lael ittaba lael Tafunast igujilen
Lunoa
Ageldun amecu
Agerruj n teqbaylit
Akli ungif
Amawal n tmazi$t tatrart
Angal n webrid
Ayen i $-d-nnan gar yetran
Mmi-s n igellil Tazwart s$ur Yusef MERRAI
Tamacahut n Bas$ar
Taqbaylit ass s wass
Te$zi n yiles
Ti$ri n umsedrar
Awal $ef wawal
Afus seg-m
Merwas di lberj n yiij - aric I
Tibirt n yimedyazen
Tikli, tullizin nniven
Si tinfusin n umaval
Favma n Summer
Merwas di lberj n yiij - aric II
Tamacahut n bu yedmim
Tamacahut n umeksa
Nnig wurfan
med n ugellid
Am tmeqqunt n tjeooigin
Amawal n tsekla
Amawal amecu n ugama
Tudert d usirem
timmunent
( ), 2003. Tasuqilt n ebdennur AO SAID d Yusef RAI MER
Lexique du corps humain
Sophonisbe
Lexique des sciences de la terre et
lexique animal
Recueil de contes amazighs
Traduction du Petit Prince
de St. Exupry
dition revue
et augmente
Recueil des prnoms amazighs
Tirigin n A.U.T - Editions du H.C.A
Actes de colloques
Revue Timmuzgha
Autres publications
Consulting
- Actes des journes d'tude sur ,
mars 1998.
- Actes des journes d'tude sur , mai 1998.
- Actes des journes d'tude sur
, juin 1998.
- Actes des journes d'tude sur , 2001.
- Actes du colloque sur ,
2002.
- Actes du colloque international sur
, 2002.
- Actes des stages de perfectionnement pour les enseignants de tamazight,
mars 2004.
- Actes du colloque sur , 2006.
Revue d'tudes amazighes du Haut Commissariat l'Amazighit :
N 01, avril 1999, ----- N 13, octobre 2006.
- Annuaire des associations culturelles amazighes, 2000.
- Idir El-Watani, , dcembre 2001.
- Etude sur ,
2004.
- Iddir AMARA,
- Kemal STITI,
, HCA/ANEP, 2006
La connaissance de l'histoire de l'Algrie
L'enseignement de tamazight
Tamazight dans le systme de la
communication
Approche et tude sur l'amazighit
Le mouvement national et la revendication amazighe
Tamazight face aux dfis de la
modernit
Le patrimoine culturel immatriel amazigh
L'Algrie libre vivra
L'enseignement de la langue amazighe : bilan et perspectives
Les inscriptions alphabtiques amazighes d'Algrie,
HCA/ANEP, 2006.
Fascicule des inscriptions libyques graves et peintes de la
grande Kabylie
Tirigin n A.U.T - Editions du H.C.A
Cet ouvrage est publi dans le cadre de la collection
Initie par la Direction de la promotion culturelle du
Haut Commissariat l'Amazighit
Tous droits rservs
Dpt Lgal : 1242-2007
ISBN : 978-9961-789-89-6
Conception et PAO :

Achev d'imprimer sur les presses de
Les Oliviers
Tizi-Ouzou - 2007
Tel : 026-21-07-19
Fax : 026-21-95-40
amal Benuf,
d amenas n tmazit, d amyaru, d amedyaz, d argaz
umazgun. Yessareg-d yakan sin yedlisen ur
Teriginl'Harmattan: Amezwarudungal " Timlilit n
termiwin" i d-yeffen di 2002. Waye d amud isefra
"Tujjma tuzzma" i d-yeffen di 2004. Yura daen kra
ntmezgunin, yiwet seg-sent dta : " ... Di tmurt uekki
". Simmal arad-ffent tiya, mazal lxir ar zdat...
Ssaid emuc

Vous aimerez peut-être aussi