Fredagen den 26e September 2014

En vningstidning frn JMG, Gteborgs universitet

VDRET

VSTFRONTEN

Eftermiddag: Mulet och

ngon regnskur. Cirka 14
grader. NV 7 m/s.
Kvll: Klart till halvklart.
P kvllen soligt. 20 grader.
Nordlig vind.

800 fr mnstra
av Stena Line

Foto:Scanpix

800 ANSTLLDA p Stena Line frvntas frlora jobbet till fljd av att redderiet inte anpassat sig till de nya miljreglerna som EU tagit fram.
De nya reglerna innebr att brnslekostnaderna kommer att ka runt 450

miljoner kronor nsta r. Andra rederier har redan anpassat sig till de nya
reglerna genom att anvnda katalysator
samt brnslen med mindre mngd svavel. Jesper Waltersson, informatonschef
p Stane Line menar att rederiet tidiga-

re inte ansett att tekniken varit tillrckligt framtidssker. Istllet har man valt
ett sparpaket och varsel.
Enligt de utvrderingar vi har gjort
s har tekniken inte varit hllbar fr
framtiden. Men nu har den tekniken ut-

vecklats vldigt mycket bara under det

senaste ret, s den kommer att bli intressant nu.
Sidan 2

Sammarbete ver blockgrnserna

Politik kan skilja sig mycket beroende

p vilken niv det handlar om. Krnfrgorna ser ocks olika ut beroende p var
i landet man befinner vilket kan leda till
sammarbeten man p riksniv inte kan
frestlla sig.

Miljpartiet som ppet kritiserat

blockpolitiken, sammarbetar i de allra
flesta fall med Socialdemokraterna p
riksniv. I Vstra Gtalands-regionen
har de dock ppnat upp fr ett sammarbete med alliansen. Ett sdant sammar-

bete skulle inte bara innebra ett maktskifte i regionen utan ven ge dessa partier egen majoritet.
Sidan 2

Foto:Erik Gthlin

2 GTEBORG

Egen
majoritet
mjlig fr alliansen i Vstra
Gtaland

VSTFRONTEN

26 SEPTEMBER 2014

800 blir av med sina

skuggan av den potentiellt rdgrna regeringen

ser det ut som att det
rdgrna styret bryter
upp Vstra Gtalandsregionen.
De senaste ren r kantade av
en hrt driven blockpolitik i
Sveriges riksdag. En blockpolitik som inte alltid har speglats
runtom i landet.

iljpartiet har under

mnga r ansetts vara
en del av de rdgrna, inte
minst i Vstra Gtalandsregionen. Men r miljpartiet verkligen en sjlvklarhet i det rdgrna blocket?

e har sagt sig vara emot

blockpolitik, men ppna
fr samarbete mellan alla partier utom med Sverigedemokraterna. P riksdagsniv har
den sjlvklara samarbetspartner varit socialdemokraterna.
Lika sjlvklart r det inte p
regional och lokalniv. I dagarna ppnade Miljpartiet i Vstra Gtalands-regionen upp fr
samarbete med Alliansen.

regionalniv r det inte

bara de stora krnfrgorna som ligger till grund fr ett
samarbete. Dr pverkar ven
de lokala krnfrgorna vem
man rstar p. Det r drfr
inte helt frmmande att Mp nu
vervger ett samarbete med
allianspartierna. Nu verkar det
som att allianspartiernas politik attraherar Mp mer n socialdemokraternas.

r regionen skulle ett

samarbete inte bara ge
regionen ett maktskifte utan
ocks ge de fyra allianspartierna och Mp egen majoritet i
regionfullmktige.
Frgan
r Stena Line har under flera rs tid dragits med frluster. I samband med striktare miljregler vntas nu brnslekostnaderna ka med 450 miljoner kronor till nsta r.
vad ett nytt
maktskifte skulle
innebra
fr regio- GTEBORG: 800 anstllda tvingas att p sikt
att man delvis bygger om fartygets motorut- ADRIAN BOK, 26 R, har i ett halvr arbenen?
lmna Stena Line i det ett stort sparpaket
rymme. Sedan behver det testas under en tat med passagerarservice p Stena Danica,
Joanna Barley som ska genomfras p grund av kande
lngre period fr att man ska veta att det p turer mellan Gteborg och Fredrikshamn.
brnslekostnader under nsta r. Orsaken till
skerhetsmssigt r ok.
Han har hrt rykten om varsel sedan lnge,
FOTO: Erik att kostnaden kar r att Stena Line inte har
men knde inte till Stena Lines planerade
Gthlin anpassat sig till nya miljregler.
Varfr har inte Stena Line kommit lika personalnedskrningar.
lngt p den fronten, jmfrt med an Nej, det r inget jag har ftt ta del av
Frn och med den frsta januari 2015 skrdra rederier?
n. Jag jobbar varannan vecka och har min
per EU kraven p svavelutslpp frn far Det finns en teknik som heter Scrubbers. lediga vecka nu. Men det ska bli spnnande
tyg som trafikerar stersjn och Nordsjn.
Vi har utvrderat den tekniken men den har att se vad det hr fr fr effekter p min bt.
Andra rederier har anpassat sig till de nya
inte riktigt passat och varit lite fr lderdirektiven genom att anvnda sig av katadomlig fr att vra fartyg ska vara framtids- Varfr tror du att Stena Line vljer att
lysatorer och andra brnslen med mindre
skra. Nu kommer vi att titta p metanol- dra ner p personal istllet fr att till
svavel.
tekniken som vi kommer att testa under en exempel bygga om btarnas motorer?
period, sger Walterson.
Jag har inte s bra koll p de andra bP STENA LINE vljer man istllet ett
tarna, men Danica som jag jobbar p r 31
sparpaket och ett varsel av 800 anstllda.
S ni tycker att tekniken som de andra r gammal och kommer inte segla s lnge
Trots att nya drivmedel skulle minska kostanvnder r fr gammalmodig?
till. Dr frstr jag att man inte lgger masnaderna s menar Jesper Waltersson, in Enligt de utvrderingar vi har gjort s sa pengar p ombyggnad. I vrigt knner jag
formationschef p Stena Line, att det r en
har tekniken inte varit hllbar fr framti- att det hade varit fint att kunna behlla perlng process som r svr att pskynda.
den. Men nu har den tekniken utvecklats sonalen istllet.
Vi kommer att starta ett projekt i brvldigt mycket bara under det senaste ret,
jan av 2015 dr vi ska testa med metanol
s den kommer att bli intressant nu, sger Hur skulle en uppsgning pverka dig i
som drivmedel p ett fartyg och d krvs det
Walterson.
dagslget?

Stena Line kommer tvingas varsla folk efter frsenad

REDIGERAT AV: CAROLIN GADALLAH

3 GTEBORG

26 SEPTEMBER 2014

Sveriges yngsta riksdag hittills

44.7

43.6

39.9

Sverigedemokraterna

45.4

Vnsterpartiet

46.1

Folkpartiet

46.9

Kristdemokraterna

46.9

Moderaterna

Socialdemokraterna

47.3

Miljpartiet

Snittlder p riksdagsledamterna efter det senaste valet, parti fr parti

Centerpartiet

jobb

VSTFRONTEN

Skillnaderna mellan partierna r inte alls ptaglig. Mest skiljer det sig mellan socialdemokraterna och Sverigedemokraterna. Siffermaterialet baseras p
ledamternas fdelser. Klla: Valmyndigheten, TT 
GRAFIK: Carolin Gadallah
SVERIGE: Trenden fortstter svens-

ka riksdagsledamter blir allt yngre. I

valet 2014 var genomsnittsldern den
yngsta ngonsin. Flest unga ledamter finns hos Sverigedemokraterna.
Snittldern hos riksdagsledamter fortstter minska ven i det hr
valet. I valet 2014, var genomsnittsldern 45 r, i jmfrelse med valet
2010 dr snittldern var kring 47 r.
Det visar statistik frn Statistiska
centralbyrn (SCB).
LNGRE TILLBAKA I tiden var genomsnittsldern betydligt hgre
1991 var riksdagsledamterna i snitt
51 r. Internationellt sett s har Sverige en ung riksdag. Bde i Europa
och i andra delar av vrlden s ligger

FOTO: Wikimedia Commons

miljanpassning

Det hade sjlvklart pverkat mig negativt men jag har andra jobb kan jag g till
ocks, men det hade varit vldigt trkigt att
sluta.
STENA LINES INFORMATIONSCHEF Jesper Waltersson vill nnu inte uttala sig om
hur varslet kan komma att drabba Gteborg.
Det gr inte att sga i nulget, det pgr en rad olika aktiviteter i det hr frndringspaketet vi har. Sedan nr det realiseras
s kommer man se vad det blir fr effekter
av det och det gr inte att sga ngonting
om var och nr saker kommer att ske egentligen.

Marielle Theander Olsson, Johanna Bodin

snittldern kring 50 r. Trenden med

allt yngre ledamter gller frmst
de folkvalda politikerna i riksdagen
kommunalpolitikerna blir dremot allt ldre. Snittldern skiljer sig
dessutom t mellan olika partier.
SOCIALDEMOKRATERNA
HAR
den hgsta genomsnittsldern p 47
r, medan Sverigedemokraterna har
lgst lder med ett snitt p strax under 40 r gamla.
SD som r ett ungt parti som
under kort tid ftt stort genomslag
har inga ldre ledamter utan mste
fylla sina platser med nyrekryterade
politiker som av ngon anledning har
lg medellder, sger Jonas Hinnfors,
professor i statsvetenskap vid Gteborgs Universitet.

EN ORSAK TILL ATT SVERIGES

riksdag har blivit allt yngre med
ren kan enligt Jonas Hinnfors vara
att det kande antalet unga vljare
under de senaste valen kan ha en pverkan p vilka som bli folkvalda.
Dessutom kan man se att de
som str hgt upp p listan oftast
blir kryssade. Ett parti som stter en
ung person hgt upp p listan kar
d chanserna fr att f en ung andel
riksdagsledamter. Det spelar stor
roll hur partiet skter det internt.

Joanna Bartley,
Marielle Theander Olsson

Farliga kemikalier hittade

i skor och barnleksaker
GTEBORG: Nr miljfr-

valtningarna i fyra olika

stder gjorde stickprov
p bde skor och leksaker
hittades faliga kemikalier.
Ulrika Siemers r inspektr
vid miljfrvaltningen i
Gteborg och enligt henne
kan butikerna gra mer fr
att sjlva pverka att deras
varor r fria frn farliga
kemikalier.
Ett stt kan ju vara
att man skriver avtal med
sina leverantrer om att
man inte vill f in frbjudna begrnsade mnen
eller farliga kemikalier
verhuvudtaget i dom varorna man handlar in, sger hon.
PROJEKTET SOM HETER
Farliga kemikalier i skor
och leksaker har varit ett
samarbete mellan stder-

na Gteborg, Stockholm,
Malm och Helsingborg.
I ngra av stickproven
av skor hittades farliga
kemikalier som anvnds
som mjukgrare i plaster.
Enligt Ulrika Siemers behver konsumenterna mer
information fr att kunna gra medvetna val och
stlla krav p butikerna
och deras varor.
Vi jobbar ven mot
konsumenter och informerar. Och i en kampanj som
vi har haft tidigare som
hette vga frga har vi informerat konsumenter om
deras rttigheter att f information om varorna.
KRISTINA ROSN R
butiksinnehavare till leksaksbutiken Tant grn i
Haga. Hon upplever att
hennes kunder r medvetna konsumenter.

Ja, kunderna r vldigt medvetna om att de

inte vill ha ngra kemikalier och d gller
det att ha koll p
vad det r
fr material och vad
det r fr
grejer man
kper in .
Har ni ngot sdant avtal med
era leverantrer?
Vi har
inget avtal men vi
handlar bara av leverantrer som har bra
koll p sina grejer
och varor som r CE
mrkta.

Cecilia Ilves
REDIGERAT AV: CAROLIN GADALLAH

4 GTEBORG

VSTFRONTEN

I KORTHET

Kvinna misstnks ha
ddat spdbarn
MALM: En kvinna i 20-rs-

ldern misstnks ha ddat

ett spdbarn. Hon frhrdes
i mndags av utredare p familjevldssektionen i Malm,
rapporterar Kvllsposten p
ntet.
Misstanken uppstod kort
efter att den lilla pojken i frra
veckan avled p Sknes universitetssjukhus i Lund.
Jag kan bekrfta att det
handlar om ett barn och att
barnet r slkt med den misstnkta, sger kammarklagare
Elena Severin till tidningen.
Kvinnan har delgivits misstanke om grovt vllande till
annans dd.
TT

Folkmordsmisstnkt
hktad i Stockholm
STOCKHOLM: En svensk med

ursprung i Rwanda hktades

i gr av Stockholms tingsrtt
p sannolika skl misstnkt
fr folkmord i sitt forna hemland. En annan man som greps
i Lule har dock slppts fast
han kvarstr som folkmordsmisstnkt.
(TT)

Telia tecknar
fastighetsavtal
STOCKHOLM: Telia har

tecknat ett avtal som bland

annat innebr att man
ska modernisera ntet fr
Fastighets AB LE Lundbergs
boende i 8000 lgenheter
runtom i Sverige. Avtalet
strcker ver tio r och
berknas vara vrt cirka 250
miljoner kronor.
Det omfattar ven 1100
fretagskunder p tta orter,
samt kommunikationslsningar vid nyproduktion och
frvrv av fastigheter med
fretagslokaler, skriver Telia i
ett pressmeddelande.
TT

Vinstfrhandlingar
med V inledda
Regerings- och budgetfrhandlingarna mellan Socialdemokraterna och Miljpartiet har
fortsatt i dag. Enligt Dagens
Nyheter har ven samtal mellan S, MP och V inletts om
vinster i vlfrden. Uppgiften
bekrftas ven av flera kllor
inom S fr TT.
Ngra budgetfrhandlingar
har inte startat med Vnsterpartiet, som sagt att de vill ha
ett frdigt budgetfrslag att
ta stllning till. Men en avgrande punkt fr att V ska godknna budgeten r att man fr
ngon form av uppgrelse om
att stoppa vinsterna i vlfrden. S och MP vill dock inte g
lika lngt som V, som helt vill
stoppa vinster i vlfrden.
TT

REDIGERAT AV: ROBERT LUNDBERG

12 SEPTEMBER 2013

Lnegapet p samma
niv som p 30-talet
45 procent. S stort r lnegapet mellan arbetare och tjnstemn i Sverige i dag. Mats Larsson, utredare vid Landsorgansationen, LO, konstaterar i en artikel att dagens lneskillnader r
tillbaka p 1930-talsniv.
Skillnaderna mellan mn och
kvinnors lner kvarstr. Det
framgr i LOs senaste rapport.
Dr frklaras skillnaden genom att mn och kvinnor ofta
arbetar inom olika yrken dr
lnerna varierar kraftigt.
Men de strsta skillnaderna
uppmttes inte mellan knen.
Trots att reallnen fr arbetare kat med 260 procent sedan
andra vrldskriget har dagens
tjnstemn en motsvarande
reallnekning p 250 procent.
1930 motsvarade denna skillnad 46 procent. I dag, 84 r
senare, har lnegapet endast
minskat med en procent.
Mats Larsson, utredare vid
LO, konstaterar i en artikel
att dagens lneskillnader mellan arbetare och tjnstemn r
tillbaka p 1930-talsniv. Idag
r medellnen fr en arbetare
24 000 kr och 34 600 kr fr en
tjnsteman, ett gap motsvarande 45 procent.
KJELL SVAHN, ombudsman
och lneexpert p fackfreningen Vision frklarar orsaken
bakom lneutvecklingen.
Varfr ser lneutvecklingen
ut shr?
Procentuellt kar alla
lner lika mycket. Det r de
relativa
lnefrndringarna
som skapar lneskillnaderna.
De kommer att glida ifrn
varandra r efter r.
En annan anledning till
varfr tjnstemn i regel tjnar betydligt mer n personer

Lneskillnaden mellan en genomsnittlig arbetare och en tjnsteman r idag p samma niv som p 30-talet och det kommer
fortstta ka befarar LO Bild: Scanpix

med yrken inom arbetarkategorin r enligt Kjell Svahn att

arbetsgivare med egna fretag
ofta r mer mna om sina anstllda.
Det finns en strukturell lneskillnad p grund av att vissa yrkeskategorier lnge vrderats hgre n andra. Vi jobbar fr att kommuner ska lgga mer pengar p sina anstllda, men det r ingenting man
lser p kort tid.
ENLIGT STATISTIK frn Statistiska Centralbyrn, SCB,
har medianinkomsten fr Sveriges befolkning kat med 14

procent mellan 2003 och 2013.

kningen var strre fr kvinnor n fr mn. Samtidigt har
avstndet mellan kvinnors och
mns inkomster minskat med
1,4 procentenheter under samma period. Kjell Svahn ser att
den nuvarande utvecklingen
kommer att fortstta.
Skillnaderna kan verka
stora nu, 45 procent r mycket,
men de kommer att ka. Drivkraften i ekonomin visar tydligt p detta. Arbetets kostnad
p marknaden har fr stor inverkan p lnebildningen, sger Kjell Svahn.

Gr detta att pverka som

anstlld?
Nej, det finns ingen mjlighet att pverka detta. Det
r avtalen mellan facken och
arbetsgivare som styr. Arbetskraften i sig r en vara som r
till salu. Det handlar om tillgng och efterfrgan.
Enligt SCB r lneskillnaderna inom arbetaryrken
mindre jmfrt med kategorin
tjnstemn.

Eleonor Broman

Vsttrafiks miljarbete fr
uppmrksamhet i FN
I veckan hlls en klimatkonferens i FN dr bland annat en rapport om kollektivtrafikens pverkan p miljn i vissa lnder
presenterades. Bland de som
noterades som framstende var
Vsttrafik.
I rapporten Climate Action
and Public Transport, dr
en analys av olika typer av
kollektivtrafik i olika lnder
presenteras
utifrn
en
miljaspekt, nmns Vsttrafik
som ett av de fretag som siktar
mot att ka sin anvndning av
frnybart brnsle. Vsttrafik
anvnder i dag ettbegrnsat

antal elhybridbussar, men har

en lngsiktig plan om att 95
procent av kollektivtrafiken
i Gteborg ska kras med
frnybara drivmedel r 2025.
VSTTRAFIK HAR dessutom
som ml att ka antalet resenrer som vljer kollektivtrafik
med 150 000 mellan 2008 och
2020.
Vsttrafik ligger i framkant
av utvecklingen p flera omrden. Sedan 2010 har vi frdubblat andelen (frnybara drivmedel) och idag ligger vi ver 60
procent, sger Roger Vahnberg,
vice vd p Vsttrafik.

Rapporten har tagits fram

av
samarbetsorganisationen
International Association of
Public Transport (UITP), som
utgrs av trafikhuvudmn,
stder och fretag inom
kollektivtrafiksektorn.
I den dras slutsatsen att om
det globala resandet med
kollektivtrafik frdubblas till
r 2025 och andelen frnybara
drivmedel frdubblas, kommer
de globala utslppen av
koldioxid minska med 550
miljoner ton rligen.
Sten Magnus von Gos Karlstrm

Vsttrafik satsar p att 95 procent av

kollektivtrafiken ska kras med frnybara drivmedel r 2025.
Foto: Scanpix

5 GTEBORG

I KORTHET

Ingen ny muntlig
prvning fr
Assange
STOCKHOLM: Det blir ingen

ny muntlig hktningsfrhandling fr Julian Assange

i hovrtten. Svea hovrtt
avslog p torsdagen hans
begran.
I hovrtten r det s att
frgor om hktning normalt
prvas efter skriftlig handlggning. Vi kan inte se att
vi ska frng det, sger domaren Monica Kmpe.
Vi har lyssnat p de
argument som parterna
har frt fram fr respektive
emot sammantrde och
kommit fram till att det inte
finns ngot behov av att
hlla ett.
Tingsrtten beslutade i
juli att Assange ska vara
fortsatt hktad i sin frnvaro, vilket
verklagades.
Nu har Assanges frsvarare fram till
den
1 oktober
p sig att yttra sig. Sedan
ska ven klagarna ges tid
fr ett yttrande. Och frst
drefter ska hovrtten besluta om hktningen.
Wikileaksgrundaren befinner sig sedan tv r tillbaka p Ecuadors ambassad
i London. Han misstnks fr
vldtkt, olaga tvng samt
tv fall av sexuellt ofredande.
TT

Ogiltigt prstavsked
kostar miljoner

VARBERG: En kyrkoherde som

fr drygt tv r sedan avskedades av Veddige-Kungsters

frsamling i Gteborgs stift
fr nu rtt i Arbetsdomstolen,
uppger Kyrkans Tidning p
ntet.
Kyrkordet ansg att mannen gnade sig mer t sina
bolag n arbetet som kyrkoherde. Nu slr domstolen fast
att avskedandet var ogiltigt.
Frsamlingen ska betala 2,7
miljoner kronor i skadestnd,
obetald ln och rttegngskostnader. Dessutom sociala avgifter samt advokatkostnader
p nstan 1,5 miljoner kronor,
enligt Kyrkans Tidning.
TT

Sjurig pojke hotade

lrare med kniv
GTEBORG: En sjurig

pojke har stngts av frn en

grundskola i Gteborg efter
att ha hotat anstllda med
en kkskniv. Det var under
onsdagen som pojken ska ha
hittat en kkskniv frn ett av
fritidshemmen och attackerat
personal p skolan. Varken
elever eller personal kom till
fysisk skada under hndelsen
och rendet har nu tagits ver
av socialtjnsten.
TT
REDIGERAT AV:

12 SEPTEMBER
GTEBORG
52013

VSTFRONTEN
VSTFRONTEN

12 SEPTEMBER 2013

Vstfronten gr ett
besk p bokmssan
GTEBORG: Bokmssan har

slagit upp drrarna till sitt fyra

dagar lnga 30-rskalas. Men
det verkar vara en 30-ring utan
ldersnoja.
Ett lika skert hsttecken
som att lven blir gula r att
boklskare invaderar Svenska
Mssan. ven denna hst
kryssar beskarna mellan
frlagsjttarnas stora montrar
och de mindre frlagens mer
diskreta tillhll.
Celanders Frlag r p plats
fr ttonde ret i rad och Henrik Celander tycker att mssan
har ngot speciellt.
Den r unik fr att hit kommer
vldigt mycket mnniskor som
inte tillhr branschen

Idag startar den 30 bokmssan. Ett skyltfnster fr bde etablerade och oknda frfattare.

VEN HOS den feministiska Bild: Scanpix

kulturtidskriften Bang r det man p kaffe och skrdmjls- till sig blygsamma 5000 bes- allmnheten.
en sjlvklarhet att ha en monter drmmar, samtidigt som man kare, vilket kan jmfras med
Jag tror att intresset kommer
och varje r slpper man ett frbereder sig fr mssans fr- ungefr 100 000 bokmalar de kvarst och d kan Bokmssan
nytt nummer i samband med sta frfattarsamtal.
senaste ren.
vara en arena dr de som inte
mssan.
Det hr r en mjlighet fr
gr ut via frlag kan visa upp
Hr kommer man ju i kon- oss att marknadsfra vrm- NINA HJDEFORS tror att sig och n ut, sger hon.
takt med vldigt mycket folk. lndska frfattare och att spri- Bokmssan kommer att fortDet r ett stt att trffa bde da den vrmlndska frfat- stta behlla sin status i den
gamla prenumeranter och per- tartraditionen, sger Nina Hj- litterra vrlden ven i framsoner som aldrig hrt talas om defors i Vrmlandsmontern.
tiden.
Bang, sger Johanna Palm Idag kan alla skriva och
strm, chefredaktr.
Nr Bokmssan drog igng fr man mste inte g igenom frI Vrmlandsmontern bjuder trettio r sedan s lockade man lag fr att f ut sina verk till
Hanna Dahlstrm

Fngslande barnbok p mssan

Flera tusen barn lever med en
frlder i fngelse. Idag slpper Elisabet Omsn sin nya bok
Utestngd. En bok som vill f
dessa barn att knna sig mindre
ensamma.

Fr tio r sedan skrev hon

boken Pappa bor i fngelse.
Idag slpper hon en ny barnbok
p samma tema. Som fre detta
kriminalvrdare har hon mtt

barn med frldrar bakom ls

och bom. Det var d hon fick
upp gonen fr problemen
som hon nu skriver om. Vi
dmer frldrarna fr brott och
det ska vi naturligtvis gra,
men vem hjlper barnen som
blir lmnade utanfr, sger
Elisabet Omsn.
BOKEN SLPPS lagom till
bokmssans frsta dag. Lsa-

ren mter Yoyo som r elva r

gammal. Hon r den som ppnar drren nr Polisen kommer fr att gripa hennes pappa. Yoyo har ingen att prata om
hur det knns nr pappa r i
trubbel, men hon berttar i sin
dagbok.
BOKEN RIKTAR sig till de tusentals barn som har en frlder eller annan nrstende i

fngelse. Kan man hjlpa till

med en barnbok som beskriver situationen s att barnen
vet att de inte r ensamma, s
kanske det kan gra lite nytta,
sger Elisabet Omsn.
I helgen hittar den intresserade Elisabet Omsn tillsammans med illustratren Jenny
Wik i frlaget Kabusas monter
p bokmssan.
Ellinor Strand

Klimakteriet innebr inte slutet

Vi har trffat Katharina Johansson som valt att skriva om ett
ofta undanskymt och tabubelagt mne.
Det r ett stndigt aktuellt
mne som berr hlften av
vr befolkning. nd pratas
det sllan om det. GPjournalisterna
Katharina
Johansson, Lisa Thanner och
Malin Clausson tyckte att
det var dags att gra ngot
t detta, och nu slpper de en
intervjubaserad, digital bok
med titeln Det gr ver som
handlar om klimakteriet.
Vi har intervjuat folk i Sverige
som har olika sociala och
etniska bakgrunder om deras
erfarenheter av klimakteriet.

Det finns inte s mycket

forskning i mnet upptckte
vi, och drfr knde vi att det
var dags att gra en bok. Och
de som kan det bst r de som
sjlva gtt igenom det, sger
Katharina Johansson.
IDN FICK hon redan fr tio
r sedan nr hon skrev en bok
som handlade om pubertet.
Redan d knde hon att hon
ville gra en bok fr tanter
ocks. D var hon dremot lite
fr ung fr att gra det.
Katharina Johansson sger
att hon vet att mnga oroar sig
infr klimakteriet, men de vill
hon lugna.
Det gr att skratta t elndet. Och klimakteriet innebr

inte slutet p ngot stt, utan

det gr ver. Det r drfr boken heter Det gr ver.
Christian Mller

P bokmssan diskuteras allt frn

klimakteriet till frldrar i fngelse.

Bild: Scanpix

REDIGERAT AV: NAMN, NAMN, NAMN, NAMN

12 DECEMBER 2009

VSTFRONTEN

UTRIKES 13

Storskaligt
bastubad
Ska uppmuntra
Gteborgare
att bada mer

GTEBORG: Frra veckan skickade

Lundby stadsdelsfrvaltning ut ett

pressmeddelande om en invigning av
en badplats och bastu i Frihamnen. Invigningen skulle ske nu p lrdag men
tidningen GT rapporterade att varken
badplats eller bastu existerade i nulget.Vstfronten.se kte ut till Frihamnen fr att se hur lget med bastun
egentligen var.
Anna Tidefelt, gr in i den stora gr ldan av korrugerad plt som str p en
asfalterad plan. Ett stort rum vidgar sig.
Mycket strre n man tror frn utsidan.
Bastun ska st p tta meter hga plar
en bit ut i Gta lv.
-Det kommer bli bnkar i tre niver.
Och genom det hr stora fnstret ser
man ut, ditt, ut tillbaka mot stan och
man ser Jrntorget. Det r den vyn fr
man genom det stora fnstret. Den blir
fantastisk fin, tror snickaren Anna Tidefelt.
Men nnu r den inte bastun satt p
plats.

Krlek
tar tid

Tv missfrstnd har skett enligt Jessica Segerlund, processledare fr lvstaden Uteveckling. Frst skrev Lundby
stadsdelsfrvaltning och Vrt Gteborg i
varsitt pressmeddelande att bastun var
klar fr bad. Varp GT intervjuade Jessica Segerlund, processledare fr kommunala lvstaden Uteveckling projekt
Badkultur. Efter intervjun skrev GT att
bastun inte alls var klar och att badplatsen inte alls existerar. Sanningen ligger
ngonstans dr i mellan.
-Vi tror att bastun r frdig till mitten
av oktober och d ska den kunna anvndas. Men som jag sagt tidigare s bygger vi med teranvnt material och anvnder en lite annan struktur nr vi ar-

Bastun byggs i tervunnet material och kommer bli den strsta i Gteborg.

betar. Krlek tar tid, man fr se till att

man fr det man mnar gra och inte
bara stressar fram beslut, sger Jessica
Segerlund.
Badkultur projektet vill f med Gteborgarnas lngtan efter att bada i stan.
Gta lv r alldeles frfrorenad fr att
det ska g, men det finns planer p ett
pool ute i vattnet. Frlagan till poolen
finns i Berlin. Men det r en slump att
det r tyska byrn RaumLaborBerlin
som skissat, konstruerat och nu bygger

bastun. De har varit igng i Frihamnen sen brjan av september. Fretaget

anvnder sig av tervunnet material
och en aktiv dialog nr de skapar. Do it
yourself-andan r ptaglig. Dcket som
leder fram till vattnet r som en mosaik
av tr.
Bastun blir den strsta i sitt slag i
Gteborg och badsugna kommer kunna
boka sitt bad via en hemsida. Man tror
det blir plats fr 20-30 personer. Tanken
r att den ska vara gratis och tillgng-

Foto: Karin Selker

lig fr alla. Drfr har man satsat p att

f kollektivtrafiken nrmare. Linje 16
kommer trafikera badplatsen frn och
med december.
-Fr att bygga en plats mste man
kunna komma dit. Om den ska vara till
fr alla mste man kunna komma dit.
Drfr r busshllplatsen ett av vra
viktigaste projekt, frklarar Jessica Segerlund.
Karin Selker

Tillsammans fr en bttre vrld

GTEBORG: Emmaus samlar in musik-

prylar av alla dess slag under hela ret.

I helgen sljer de ut allt och donerar
pengarna till vlgrande ndaml vrlden ver.
Det r bde projekt i andra lnder och
projekt i Sverige. Vi stdjer organisationer som hjlper gmda flyktingar till
exempel, sger Maria Kulle, Butikschef
i Backa.
Tillsammans fr en bttre vrld det
r Emmaus Bjrks motto. Emmaus r
en vrldsomspnnande solidaritetsorganisation som genom olika typer av
verksamheter samlar in pengar fr att
frbttra livssituationen fr samhllets
mest utsatta, fattiga och exkluderade.
Vid Backaplan ligger en av Emmaus
second handaffrer. Dr har de idag inlett ett tre dagar lngt event de sjlva
kallar fr ret musikhndelse. Trummor,
frstrkare och dragspel r bara ngra
av alla de olika instrument du kan finna

hr, tillsammans med bland annat skivor och vinylspelare. Under de senaste
12 mnaderna har butiken samlat p sig
alla dessa freml. En av spekulanterna
kring ppningstid r studenten Tore Davidsson som ven var dr frra ret.
Jag tnkte att det r jag som tar kapen detta ret och lmnar skrpet till
ngon annan. Men det blev inte riktigt
s. De hela dragspelen gick fort, sger
han.
Douglas del

Pengarna som Emmaus samlar in grtill att hjlpa gmda flyktingar i olika lnder.

bild: Douglas del

REDIGERAT AV: ELIN KARDELL