ETT MAGASIN OM JAKT #1

Jaktvrldens
extremsportare

MT HUNDARNA SOM TROTSAR DDEN

HON LSKAR
LIVET SOM JGARE
Lnge leve
konungen

LEIF HAR LGAR SOM HUSDJUR

XX
BJRNATTACK - INSEKTER - SLAR - EFTERSK - VILDSVIN - STYCKNING - PILBGE - ULL - BIGFOOT - HJRTMASK - VARG - RECEPT - FOTOGRAFI

LEDARE

Villebrd - ett magasin om jakt

Nr vi brjade arbeta med det hr magasinet var det ingen p redaktionen som kunde
ngonting om jakt. Nu vet ni. Det kan tyckas
en smula vermodigt, rentav frmtet att gra
tidning under de frutsttningarna. Vad vi
dremot kan r att skriva. Och filma, fotografera, och gra radio av mnniskors berttelser. Med stor dmjukhet har vi nrmat oss
jgare. De har tlmodigt svarat p vra frgor,
tagit med oss ut i skogen och visat oss en bit av
sina liv. Och lngsamt har det gtt upp fr oss:
jakt r en livsstil.
P senare tid har jag sett mitt Facebookflde fyllas upp av historier frn vnner och
bekanta som tar jgarexamen. Det r folk som
har bott i stan hela sitt liv. Det r personer
som knappt ger ett par gummistvlar, men
som knner ett behov av att vistas nra naturen. Det r, av allt att dma, en ny generation
jgare. De nya jgarna r inte sllan kvinnor,
storstadsbor och ungdomar. De r sprungna ur
en samhllsdebatt om milj och hllbarhet.
Och ktt. Stndigt detta ktt. Vi verkar aldrig
trttna p att prata om mat. Hur den produceras och var den kommer ifrn blir viktigare fr
allt fler, och det mrks.

Vi vet ingenting om dig som lser det hr.

Men vi vet att den hr tidningen fyller ett
hl bland andra jakttidningar. Villebrd ska
knnas aktuell, ven nr det inte r jaktssong. Vr ambition r att visa dig andra
sidor av jakten n de du vanligtvis ser. Vi
ger dig djupgende reportage om ullen i dina
jaktklder och vardagen som sljgare. I Villebrd mter du slaktare, hundfrare och verlevare
frn bjrnattacker. Vi ger dig
insektstare, bgjgare och
mannen som klarade tolv dygn
vilse p fjllet. Vi frsker
skildra alla delar av jakten,
men hoppar ver skrytbilder.
Vlkommen till
Villebrd!

Beatrice Dalghi
chefredaktr

ILLUSTRATION: JIMMY JOHANSSON

Hr av dig till oss p magsinetvillebrad@gmail.com.

Vi finns ven p Twitter och Instagram, @villebrad,

och under hashtaggen #villebrad.

Vill du se mer? Besk villebrad.jmg.gu.se fr fler

artiklar, bilder, radioinslag och tv-reportage.

INNEHLL

61
68

26

Den nya jgaren

34

Hllbarhet p menyn

REPORTAGE Kinna Hantoft tog jgarexamen 2011. Nu berttar hon

fr Villebrd om hur det r att vara ny jgare, om hennes krlek till jakten och
om hur den har frndrat hennes liv.

34 61

REPORTAGE Insektsbloggarna frn Insects For Starters frklarar

varfr en vergng till nya proteinkllor r ndvndig. Dessutom: recept p
knckebrd av superworms.

61
Bvens spinnhus
68

Ddar i samhllets tjnst

Var tionde minut kr ngon p ett djur ngonstans i

landet. D rycker eftersksjgarna ut med gevr och hund fr att avliva det.
REPORTAGE

REPORTAGE Strax utanfr Flen frvandlar ett gng kvinnor r och

smutsig ull till garn av finaste kvalitet. Villebrd har beskt Bvens Spinnhus.

"Slar frvaltas bst med bly"

Flj med Stefan Nilsson p sljakt i

Hallands skrgrd.
REPORTAGE

"Varje gng jag gr ut r en seger"

21

Malin Bostrm gjorde allt rtt, men

bjrnen attackerade nd.

REPORTAGE

"Jag t inget annat n granskott"

48

Ls historien om hur Jens Lagneholm

gick vilse p fjllet och verlevde.
REPORTAGE

"Vi kan aldrig garantera att alla

kulor r borta"

76

Den prisbelnta restaurangen Thrnstrms Kk serverar ktt frn skogen.

REPORTAGE

14 Jaktens mstare mste lra sig lyda

41Den ljudlsa jakten
54 Konungens kamrat
REPORTAGE

REPORTAGE

REPORTAGE

6
12
13
20
25
32
33

Nyheter
Vapenlicens
Utrustning
Hjrtmask
Nationalparker
Vildsvinsskrnor
Bigfoot

46
47
52
53
67
74
82

Myter om varg
Quiz
verlevnadstips
Kultur
Fuskfoto
Styckningsschema
Recept

REDAKTIONEN

Villebrd #1

MEDVERKANDE
IDA NORDN har tervnt till
sina hemtrakter i Dalarna fr att
bena ut varfr vargfrgan r s
infekterad.
Varfr varg?
Jag fascineras av den konflikten
och vilka proportioner den tar.
Har du tvekat ngon gng?
Ja, det frekommer ju hot mot
journalister och andra som uttalar
sig om vargen. Jag ville gra ett

DANIEL GUSTAFSSON har

stvlat omkring i Anna Fahlns
trdgrd vilket resulterade i ett
radioreportage om hur vildsvin kan
frstra fr mnniskor.
Varfr vildsvin?
Det r ett roligt och gulligt djur
men det orsakar nd intressekonflikter eftersom det stller till
det fr mnga.
Ska vi jaga vildsvin i Sverige?

Ja, men vi borde lta dem leva

naturligt och inte locka fram dem
med mat. Naturen mste ha sin gng.
Varfr vcker inte vildsvin mer
debatt?
Det finns inget kulturellt hat mot
vildsvinet som det finns mot vargen.
Drfr tror jag att vildsvinsdebatten
r mycket mer sansad.
Har du tit vildsvin?
Ja, bde korv och fil.

ANNA ROSENSTRM har i det

hr numret intervjuat Jens Lagneholm som gtt vilse i re.
Hur var det att intervjua Jens?
Det var spnnande att hra hans
historia. Jag blev frvnad ver att
han verkade vara s lugn. Det hade
jag sjlv inte varit.
Vad har du lrt dig av historien?
Jag kommer alltid att ha med
mig mobilen i skogen. Och om jag

... r ett helt nytt magasin fr dig som r nyfiken och lskar
allt som har med jakt att gra. Med nya grepp p gamla
freteelser och heta trender frser vi dig med ovntade,
gripande och spnnande reportage.

landsbygdsportrtt som inte pekade

ut ngon. Jag ville bara ta reda p
varfr folk har s starka knslor
kring det.
Det finns personer som skulle
vilja vara utan varg. Finns det
ngot djur du skulle vilja vara
utan?
Ormen. Jag har ormfobi men
den r helt obefogad s egentligen
r vl svaret nej.

hamnar i en liknande situation ska

jag frska ta det lugnt och tnka
rationellt.
Vad skulle du sjlv ta fr att
verleva?
Jag skulle nog testa att ta granskott som Jens gjorde och kaveldunsrtter som en verlevnadsexpert tipsade mig om. Men jag skulle
lgga mest tid p att hitta rent vatten.

Ansvarig utgivare: Erik Eliasson

Adress: Seminariegatan 1 b, 40530 Gteborg
Mejl: magasinetvillebrad@gmail.com
Omslagsfoto: Axel Norn

REDAKTIONEN
TWEETS
BEATRICE
DALGHI

chefredaktr

SANNA
ARBMAN
HANSING

assisterande
redaktr

ANNA
ROSENSTRM
assisterande
bildchef

OLOV
PLANTHABER
webbchef

ELIAS
ARVIDSSON

assisterande
layoutchef

AXEL
NORN

chefredaktr

FRIDA
GRNHOLM
bildchef

JOHANNA
LAWNER
webbchef

FRIDA
GEISLER
layoutchef

ADAM
BERGSTEN
reporter

SOFIE
EINARSSON

DANIEL
GUSTAFSSON

SOFIA
KARLSSON

JOEL
LARSSON

FRASSE
LEVINSSON

ANTON
MENCIN

reporter

reporter

reporter

IDA
NORDN
reporter

INSTAGRAM

reporter

reporter

@villebrad: Insekter blir mat p villebrad.jmg.gu.se #insectfood

reporter

FRIDA
SANDSTRM
reporter

NYHETER

SJF lmnar Vrldsnaturfonden

Svenska Jgarefrbundet lmnar sin plats
Vrldsnaturfonden WWF:s frtroenderd. Beslutet kom efter en intern debatt dr man kom fram
till att WWF:s syn p frvaltningen av varg inte
verensstmmer med Jgarefrbundets. Frbundets styrelse menar nd att man r intresserad av
att samarbeta med WWF i andra frgor.

S mnga vargar fr skjutas i Vrmland

och rebro i r. Efter att freningen
Nordulv verklagat Naturvrdsverkets
beslut ndrade frvaltningsrtten beslutet
om att 24 vargar i Vrmland och 12 i
rebro skulle fllas. Frvaltningsrttens
beslut kan verklagas hos kammarrtten
i Gteborg. Vargjakten i Vrmland skulle
ha startat den 9 januari.

Inte heller i Dalarna...

...kommer det att bli ngon licensjakt p varg. Efter ett verklagande har Naturvrdsverket beslutat att stlla in vargjakten ven i
Dalarna. Naturvrdsverket bedmer inte att lnsstyrelsens beslut
om att bevilja jakten r frenligt med samtliga av de fem kriterier
som krvs fr att vargjakt ska kunna bedrivas i ett ln.

Svenska jgarefrbundets ordfrande

Bjrn Sprngare
Bild: Svenska Jgarefrbundet

Mnadens hemsida

Bild: Erik Nordn

Sveriges nationalparker har ntligen ftt en egen hemsida. Hr finns information om vad man kan se och gra,
vilka regler som gller och hur man hittar dit. I nulget har
Sverige 29 nationalparker: frn Vadvetjkka i Norrbotten till
Stenshuvud i Sknska sterlen. P uppdrag av Regeringen
arbetar lnsstyrelserna just nu med att inrtta 101 nya eller
utvidgade naturreservat.

"CITAT"

Funktionshindrade jgare r en s liten

grupp att politiker och byrkrater kan
kra ver dem och diskriminera dem gng
efter annan.
Svensk Jakts norrlandsredaktr Lars-Henrik Andersson
efterlyser mer handikappanpassad jakt.

Vill underltta jakt fr nyinflyttade

Nr Max Villman flyttade till Ronneby kommun hade han
svrt att hitta ett jaktlag och mark att jaga p. Nu vill han
underltta fr jaktintresserade personer som flyttar till kommunen framver. Han freslr att kommunens invnare ska
kunna arrendera kommunal mark att jaga p. Enligt honom
skulle det generera mer pengar till kommunkassan samtidigt
som det skulle locka fler personer att flytta till Ronneby.

10

S mnga r har gtt sedan stormen

Gudrun slog till mot framfrallt sdra
Sverige. Ur allt elnde fddes Myndigheten fr samhllsskydd och beredskap
som ska hjlpa till att minimera skador
vid kommande stormar. Man utvecklade ocks kommunikationssystemet RAKEL som mjliggr kommunikationer ven i mycket hrda ovder.
SANNA ARBMAN HANSING & ADAM BERGSTEN

Sl i sikte
TEXT OCH BILD: SANNA ARBMAN HANSING

Vderleken r perfekt och skottet sitter rakt i huvudet.

Inom trettio sekunder sjunker knubbslen mot havsbotten.
Flj med sljgaren Stefan Nilsson p en jakt som r lika
besvrlig som den r kontroversiell.

"Folk tycker om att se en sl

komma simmande och d vill de
inte att en grnkldd gubbe ska
komma och skjuta den i huvudet
s att hela havet blir rtt"

et r en tidig morgon i november. P Sand bryts

tystnaden nr Stefan Nilsson drar igng sin 4-taktsmotor och styr ut ur hamnen tillsammans med vnnen Fredrik Jonsson. Genom grdiset puttrar de
frbi Lilla Rsen, Tranebrkorna och de andra kobbarna i
norra Hallands skrgrd en av landets slttaste. I bten
har de allt de behver fr dagen: varsin bssa, en kikare, en
undervattenskikare, en dragg med en stor jrnkrok och s
den obligatoriska kaffetermosen. Tre sjmil ut ligger den lilla
holmen Kungen dr de lgger till efter att ha placerat ut gula,
rda och vita bojar i vattnet. Bojarna hjlper dem att hlla
koll p djupet och att lokalisera ett skjutet djur. Bten guppar
svagt och det blser tre sekundmeter. Slvder.
500 meter drifrn. Ett hundratal knubbslar ligger p ett
skr och vntar p morgonsolen. Deras magar r s runda att
man undrar hur de kan hlla sig kvar p klipphllen. Slarna
r vana vid msarnas tjat och de stora fiskebtarna som glider
frbi vid horisonten. Nu blir de nyfikna p de obekanta ljuden
och dofterna frn holmen intill. En efter en makar de sig ner i
novemberhavet och simmar med nosen i vdret fr att ta reda
p vad som r p gng.
Nr Stefan Nilsson ser det fr han brttom. Han lgger sig
raklng p klippan, bland torkat skarvbajs och uppspolade
alger. Fller upp skjutstllet direkt p stenhllen, hittar en
bekvm stllning, laddar gevret. S riktar han pipan mot de
guppande huvudena som simmar rakt mot honom. Snart r
de mest nyfikna slarna inte ens hundra meter ifrn honom
vilket betyder skottlge. S han trycker av.
Sljakt var lnge en viktig inkomstklla fr Sveriges kustbefolkning. Djuren var eftertraktade fr sitt skinn, sitt ktt
och sitt spck som anvndes till allt ifrn lampbrnsle till
mlarfrg. I stersjn jagade man grsl men p Vstkusten,
dr Stefan hller till, var det frmst den mindre knubbslen.
I mitten av 1900-talet minskade antalet knubbslar p grund
av sjukdomar och kade miljgifter och 1966 blev stammen

fredad. I brjan av 2000-talet sg man att populationen vxte

sig starkare och orsakade skador p fisket. Drfr beslutade
man att terinfra sljakt p Vstkusten. Uppehllet i jakt
hade lett till att de praktiska kunskaperna om jakt och tillvaratagande hade fallit i glmska. Fr att ndra p det ordnar Jgarefrbundet numera utbildningar i sljakt. I nulget
r det bara skyddsjakt som r tillten. Det innebr att man
mste ha tillstnd fr att f jaga sl och att Naturvrdsverket
bestmmer en kvot fr hur mnga djur som fr skjutas. I r
fr 130 knubbslar fllas varav 40 stycken i Hallands ln.
I norra H allands skrgrd har Stefan Nilsson just skjutit
en knubbsl. Nu r det brttom. Han noterar slens position
och hoppar i bten med gevrspipan riktad mot platsen. Efter
trettio sekunder har 80 kilo knubbsl hunnit sjunka mot botten. I undervattenskikaren ser han den ljusa magen mot de
mrka algerna p botten. Han bjer sig ver relingen och hakar fast slen med en krokfrsedd dragg. Lngsamt bogserar
han in den mot en lg klippavsats och drar upp den p land.
Kroppen, som i vattnet var ltthanterlig, blir nu fruktansvrt
tung och Stefan, som lmnat broddarna hemma, har dligt
fste mot stenhllen. Trots att det gtt flera minuter sedan
slen dog pumpar hjrtat fortfarande.
Stenhllen r Stefan Nilssons slaktbord. Han mter slen
och uppskattar dess vikt innan han skr ett snitt i buken frn
underkken till svansen. Han kr ner en tumstock vid brstkorgen fr att mta spckets tjocklek. Tre centimeter. Bara
en dryg tiondel av vikten r ktt men Stefan frigr det och
packar det i plastpsar. Ibland tar han hem spcket fr att
koka olja p men i dag ger han det till trutarna.
Trots att morgonen blivit frmiddag har han inte sett ngra
mnniskor frutom en fiskebt som passerade lngre ut.
Jag jagar hellre p hsten d det r mindre folk ute i
skrgrden. Folk tycker om att se en sl komma simmande
och d vill de inte att en grnkldd gubbe ska komma och
skjuta den i huvudet s att hela havet blir rtt, sger han. >

Nr hunden Viggo levde brukade han alltid vara med Stefan p jakt. Foto: privat

Stefan Nilsson visar sjkortet ver norra Hallands skrgrd.

Hej hej bildtexter r det som folk oftast lser. Var det vrt det?

XX

Att ta hand om slskinn r en svr konst. I vntan p beredning lter Stefan Nilsson de fldda skinnen ligga i vattnet. Foto: privat

akten p sl vcker bde knslor och diskussioner. Vissa vill helt stoppa jakten medan andra vill ka kvoterna
och komplettera skyddsjakten med licensjakt. Frra
ret utredde Naturvrdsverket huruvida man borde infra licensjakt p sl. De kom fram till att det skulle vara
mjligt och nu ligger frgan p regeringens bord. Per Risberg
r ansvarig fr jakt- och viltfrvaltning p Naturvrdsverket
och tror att debatterna beror p att folk inte vet hur sljakt
faktiskt gr till.
Mnga verkar tro att man fortfarande klubbar sm kutar trots att det sedan lnge bara r jakt med gevr som r
tilltet. Han tror ocks att jakten vcker knslor fr att djuren
r omtyckta.
Jakt kommer alltid att upprra vissa personer, och srskilt sljakt eftersom de uppfattas som sta. Man har inte
samma instllning till skarvjakt till exempel, d r det helt
andra personer som protesterar, sger han.
P Naturskyddsfreningen ser man inget problem med
skyddsjakt om man kan visa att det r det enda sttet att
f bukt med problemen som slarna orsakar fiskenringen.
Dremot r man skeptisk till licensjakt.
Vi vill hellre se att man satsar p att anvnda fiskeredskap dr slarna inte kan komma t fngsten. Jag kan frst
att man skjuter sl fr att freda sina fiskeredskap men jag
tycker inte att man ska gra det fr njes skull, sger Ellen
Bruno.
Hon r sakkunnig inom fiske och marina ekosystem p Na-

10

FAKTA OM SKYDDSJAKT
Skyddsjakt: Jakt som finns till fr att undvika skador
p natur eller andra djurarter. Det kan vara att hindra
bjrnar frn att sl mnga renkalvar p vren eller
slar frn att ta upp fiskarnas fngster. Det r
Naturvrdsverket som beslutar om vilka arter och hur
stort antal som fr skjutas i varje ln. Man mste ha
tillstnd fr att f gna sig t skyddsjakt.

SLAR I SIFFROR
130 S mnga knubbslar fick fllas r 2014.
17 000 S mnga knubbslar berknas finnas p
Vstkusten.
290 S mnga grslar fick fllas r 2014.
30000 S mnga grslar berknas finnas i
stersjn.
1000 S mnga kronor fr sljgaren fr varje sl
som skickas till Naturhistoriska Riksmuseet.
15,7 S mnga miljoner ger i r Havs-och vattenmyndigheten i ersttning till yrkesfiskare som ftt skador
p fiskeredskap och fngster.

turskyddsfreningen och sger att hon inte ser ngot strre

intresse fr sljakt. Om man skulle infra licensjakt med
mlet att skjuta av fler djur skulle man behva g in och skapa det intresset hos mnniskor. Hon sger ocks att det alltid
fr ett starkt gensvar nr Naturskyddsfreningen skriver om
slar.
Det r uppenbart att folk vill ha sl och att man tycker om
att se dem i skrgrden. Vi utrotade nstan slarna s nu r
man glad ver att de r tillbaka. Det vill vi vrna, sger hon.
Sljgaren Stefan Nilsson r av en annan sikt.
Man kan inte bara bevara slarna utan de mste frvaltas. Det r klart att man kan fnga in dem eller frska utveckla slskra redskap men jag har en vn som brukar sga
att slar frvaltas bst med bly.
Han r trtt p att det blir s mycket diskussioner s fort
sljakt kommer p tal.
Folk frgar mig varfr man ska jaga sl. D frgar jag
dem tillbaka: Varfr skjuter man vildsvin och lg, varfr
plockar man blbr och svamp i skogen?

re veckor senare i en gul villa en dryg mil frn

Sand. I det ombonade kket bryts tystnaden nr
Stefan Nilsson stter igng kaffekokaren och lter
den puttra. P den rdvitrutiga kksduken ligger en
vakuumfrpackad, svartaktig klump som r stor om en handflata. Stefan Nilsson tar det frysta slkttet, tinar i mikrovgsugnen och serverar p en liten glasassiett. Det r segt
att skra och luktar starkt av rk. Han nickar mot assietten
och lutar sig bakt s att armarna vilar mot stolens ryggstd.
Gtt, eller hur?
Stefan Nilsson fyller snart sextio r. I hela sitt liv har han
bott vid kusten och han har tillbringat mycket tid p havet.
Det som brjade med ett fiskeintresse vergick p ttiotalet
till fgeljakt. Efter otaliga gss, knipor och nder brjade han
med sljakt fr fem r sedan d det fr frsta gngen blev
tilltet i Halland. Nu r han en aktiv ordfrande i Jgarefrbundet Hallands kustrd. I lnet finns bara ett ftal aktiva
sljgare men Stefan Nilsson sger att intresset har kat den
senaste tiden, frmst fr att han har ordnat sljaktsutbildningar och tagit med folk ut p sjn. Samtidigt ser han en
orovckande samhllsfrndring.
Vrt samhlle r s urbaniserat. Folk har blivit rdda fr
jakt och smllar. I stllet ter de pizza och pasta och sitter

dr med sina iPhones, twitter, facebook och allt vad det r.

De har tappat bde greppet och frnuftet. Folk som r under
40 r ger ju inte ens ett par gummistvlar lngre!
Han skrattar till och fortstter:
Folk har det alldeles fr bra i dag, de lever i en fiktiv
vrld. Fr ett tag sedan plockade jag slnbr och kokade
soppa till barnbarnen. De lskade det s jag sade till deras
frldrar: Kolla vad de tycker om det. Det finns flera ton
slnbr dr ute p era buskar. Men de orkar inte plocka det
utan kper p affren i stllet, sger han.
Det r sllan som kvoterna p knubbsl uppfylls. I Hallands ln har bara drygt hlften av de tilldelade 40 knubbslarna fllts i r och Per Risberg p Naturvrdsverket tror att
det beror p att jakten r s besvrlig. Statistik visar att det
r f jgare som rapporterar fler n tv skjutna slar. Fr att
jaga sl eller snarare fr att kunna brga kroppen mste
du knna till omrdets bottenstruktur och de olika strmmarna. Du behver kunna bedma avstnd p ppet vatten,
vilket r betydligt svrare n i terrng. Dessutom mste du
ha muskelkraft nog att brga djuren som kan vga uppemot
hundra kilo. Enligt Stefan Nilsson r sljakt en av de mest
krvande jaktformerna men fr honom r efterarbetet det
mest besvrliga.
Nr man skjutit en sl mste man rapportera en mngd
uppgifter till Naturhistoriska riksmuseet som bedriver forskning p slstammen. Frutom att notera lngd, vikt och kn
mste man frysa in djurets olika organ och leverera dem till
museet p Frescativgen 48 i Stockholm. Det betyder att flera
hundra sltarmar, hjrtan och underkkar skickas p posten
varje r. Slen som Stefan Nilsson skt i november ligger nu i
ett frysfack i hans frrd. Dr samsas tv psar maginnehll
med fruns frysta blbr och det pgr en stndig diskussion
om hur frysutrymmet bst ska utnyttjas.
Det hr r min verklighet. Jag skjuter frre slar n jag
vill bara fr att jag inte kan ta hand om alla magar, sger han.
Trots allt besvr fortstter Stefan Nilsson och hans vnner
att jaga sl. Dr ute p sjn finns tjusningen i att vistas i naturen och samtidigt kunna skaffa mat till sig och sin familj. I r
har det inte blivit s mnga slar p grund av dliga vderfrhllanden och sjukdomar i familjen men kanske hinner han
skjuta ngra slar till innan rsskiftet d jaktperioden tar slut.
Jag har lite abstinens nu nr jag inte varit ute p tre veckor, sger han.

11

JAKT
Norrbotten
tta till tio veckor

Vsterbotten
Fyra veckor

Jmtland

Tv till tre veckor

Vsternorrland
Sex till tta veckor

Dalarna

Gvleborg

Fem veckor (2013)

Tre till fyra veckor

Vrmland

Uppsala

Sex till tta veckor

rebro

Sex till sju veckor

Sju veckor

Stockholm

Tv till tre veckor

Vstra Gtaland
tta till nio veckor

stergtland
Tv till tre veckor

Jnkping

Sex till tta veckor

Vstmanland

Tv till tre veckor

Sdermanland

Halland
Sex veckor

Kalmar

tta till nio veckor

Skne

Tio veckor (2013)

En till tv veckor

Blekinge
Tre veckor

Gotland

Max en vecka

Kronoberg

tta till nio veckor

BILD: IDA NORDN

I VNTANS TIDER
Att f ditt vapentillstnd kan bli en lngdragen process, men med
ngra handfasta tips kan du undvika att fastna i systemet. Vi har
listat de vanligaste missarna och sett ver tiderna fr handlggning i vra olika ln.
Vntetiderna kan variera frn tv, tre dagar och ta upp till tio
veckor eller mer. Du kan bara ska i det ln du r skriven i
och ven om du inte vill flytta s finns det saker du kan tnka
p fr att skynda p handlggningen.
Det r inte frrn du betalat den avi du fr frn polisen som
din anskan hamnar i ksystemet.

12

Tajma din anskan. Frsk att undvika semesterveckorna

och hstssongen d vapenhandlggarna r underbemannade
och har som mest att gra.
Fyll i din anskan grundligt. Mnga glmmer att fylla i vapnets modell och tillverkningsnummer. r allt som det ska kan
det handla om 20 minuters arbete fr en vapenhandlggare
men r det ngot som inte stmmer s skickas den tillbaka.
Tnk p att nr du sker licens fr ett begagnat vapen s ska
de gamla vapenhandlingarna skickas med.
ELIAS ARVIDSSON

VERKTYG

JAKTENS PRIS
Det r dyrt att jaga. S hr mycket br du vara beredd att
betala fr en ny grundutrustning fr jakt.
TEXT OCH ILLUSTRATION: JOEL LARSSON

Hagelgevr:
500 - 1500 kronor

Hrselskydd:
ca. 300 kronor

Jaktkniv:
ca. 200 kronor

Klder:
ca. 3000 kronor

Kulvapen:
7000 - 15000 kronor

Ammunition:
25 hagelpatroner:
ca. 110 kronor
50 helmantlade kulor:
ca. 220 kronor

Flkniv:
240 kronor

Jaktradio:
ca. 1700 kronor

Kikarsikte:
ca. 3000 kronor

Vapenskp:
ca. 3000 kronor

Skjutstd:
ca. 300 kronor

Vapenfodral: ca. 300 kronor

SUMMA
En komplett utrustning med kulvapen kostar minst 19300 kronor. Med hagelgevr fr du vara
beredd att betala minst 17300 kronor. Fr att kunna vara med i all jakt r det emellertid bra
att ha bde hagel- och kulgevr.

13

XX

Jaktens mstare
mste lra sig lyda
TEXT OCH BILD: FRIDA GRNHOLM

Efter r av trning och tiotusentals kronor r de frst genom

skogen och frst p viltet. Men det innebr ocks att vara den
medlem i jaktlaget som lper strst risk att inte komma hem
helskinnad. Hundvrldens extremsportare behver bde mod
och hjrna hundratals jakthundar skadas av vilt varje r.

XX

"Men om er hund fr sidan uppriven.

Ska ni se blodet pumpa d? Ska ni se
den springa mot jrnvgen? Se den g
mot isvaken?"

nbusken klyvs mitt itu och en av hundfrarna hoppar undan med knappa decimetrar till godo. Genom
busken strtar en vildsvinsgalt och ttt i hasorna
p honom en jmthundskorsning. Hunden andas
tungt och tuggar fradga, han vger fr mycket och vildsvinet
springer fr fort. Men han tnker inte slppa galten. Mitt i
cirkusen, uppe p ett berg, str Caroline Hagstrm och ropar
ut instruktioner till hundgaren som utan framgng frsker
kalla in sin hund.
Jakthundar utstter sig sjlv fr helt andra faror n sllskapshundar. Ett hundratal jakthundar skadas av vilt varje
r, medan ett tiotal frsvinner under jakten. Ytterligare tio
skadas av skott varje r. Den enskilt strsta skadeorsaken
hos jakthundar r vildsvin, fler n 150 hundar skadades av
vildsvin 2013. Och de hr siffrorna gller bara fr
hundar frskrade hos Agria. Problemet lr vara
nnu strre n s, eftersom mnga vildsvinsskador anmls som srskador eller bitskador. Caroline Hagstrm kallar hundar
som jagar vildsvin fr extremsportare.

chans fr jgarna att p nra hll se hur deras hundar jobbar,

en chans fr hunden att stlla vildsvin med starkt frarstd.
Ett std som kan vara svrt att f till under en vanlig jaktsituation d avstnden mellan jgare, hund och vilt r strre. Innan
hundarna fr g in i hgnen vill Caroline Hagstrm veta hur
erfarna de r, hur de beter sig nr de jagar och om de blivit
skadade av vilt ngon gng.

Nr en jakthund r tre r har den ofta kostat sin gare

ver 60.000 kronor. En valp kostar runt 10.000 kronor och
en hundkurs kring 2.000 kronor. Mat och frskringar r inte
gratis. Inte hundens jaktutrustning heller. I bsta fall kan en
jakthund jaga i tio r, i vrsta fall skadas den i skogen lngt
innan dess.
Jmthundens frare r rdd att hunden r fr feg
fr vildsvinsjakt. Efter att ha sett hunden jaga
sger Caroline Hagstrm att jmthunden
inte alls r feg han r bara klok. Hunden
mrker att han r fr tjock och helt saknar
den smidighet och kondition som behvs
fr att klara ett attackerande vildsvin.
I skogarna utanfr Boda, Sderkping,
Men nu r han p ett inhgnat omrde
ligger Mamima jakt, en trningsanlggmed tv relativt snlla galtar, och d vning fr vildsvinsjakt. Bakom tv meter
gar han. Han vgar s mycket att han helt
hga fjrrstyrda trportar ligger grden,
slutar lyssna p sin frare. Slutade lyssna
med en kontorsstuga och nio vildsvinsgjorde han frvisso i samma sekund kopphgn. Hr bor vildsvin i sin naturliga milj.
let kte av.
Hgnen r flera hektar stora och innefattar
Han jagar sjlv. Han behver inte dig. Ni
Caroline Hagstrm,
skog, berg, raviner, krar och vtmark. Folk och
samarbetar
inte, sger Caroline Hagstrm till
hundtrnare
hundar frn hela Sverige reser hit fr att f hjlp med
hundfraren, som inte sger emot.
jakttrning. En av deltagarna p kursen startade resan frn
Hon sger att de behver trna bde p sin fysik och p
Kalmar vid fyra p morgonen, tv andra bor i Idre mer n
sitt samarbete. Hundfraren sger ngot om att det r hans
50 mil norrut.
svrmor som ger hunden fr mycket korv.
Kursledare och hundinstruktr r Caroline Hagstrm. Hon
En bra jakthund blir inte en bra jakthund hemma i sofhar jobbat p grden i fem r och r hundtrnare och jgare
fan. Mjligtvis p att fnga ostbgar, sger Caroline Hagsedan decennier tillbaka. Caroline Hagstrm har sjlv flera
strm.
jakthundar, r aktiv i Svenska Jgarefrbundet och i NatioCaroline Hagstrm gr mellan de olika vildsvinshgnen,
nella viltolycksrdet. Ambitionen r att jgare ska frst nytpratar med hundfrarna via sin komradio och frklarar fr
tan av lydnadstrning och samarbete, istllet fr att bara jaga.
dem hur de ska hjlpa sina hundar. De ltta hgnen r sm,
Det r inte frga om kadaverlydnad, jag vill att hund och
bara ngra hektar stora, och dr lever vildsvin som lter sig
frare ska bli ett team, sger hon.
jagas. Det strsta hgnet r tolv hektar och r till fr jaktInne i vildsvinshgnen r det trning, fast p riktigt. En
prov. Vildsvinen backar inte alltid, hundarna br gra det.

16

F yra hundfrare mellan 40 och

60 r har precis trnat klart fr idag.
De sitter runt bordet i stugan och rr
i pappmuggarna med snabbkaffe. Tolv
hornbekldda skallar ser ner p dem
frn stugans vggar. Gemensamt fr de
fyra mnnen r att det som tagit mest
tid i ansprk under kursen inte r att
se hur hunden arbetar med vildsvinen
det r att fnga in hunden igen. S
snart Caroline Hagstrm nmner ordet
lydnad hrs suckar och stn. Mnnen
vrider p sig och vill inte alls g ngon
lydnadskurs med fluffiga sllskapshundar.
Nej fyfan, sger jmthundens frare
och ser ner i bordet. Armarna korsade.
Caroline Hagstrm ser p samlingen
runt bordet.
Men om er hund fr sidan uppriven. Ska ni se blodet pumpa d? Ska ni
se den springa mot jrnvgen? Se den
g mot isvaken?
Alla r pltsligt vldigt intresserade
av dukens mnster. Studerar noga de

sm rdjuren i vaxduken istllet fr att

mta Caroline Hagstrms blick. Mumlar ngot ohrbart och svarar motvilligt
att nej det vill de ju inte.
Hon sger att de mste vga trna ven
i jakten. Trots att kamraterna i jaktlaget
surar och trots att de vill att hunden ska
fungera perfekt utan vning.
Betalar man 12.000 fr att vara med
i ett jaktlag kanske man inte vgar stlla
krav p hur man vill jaga med sin hund.
D kanske man blir utesluten, sger hon.
F hundlsa jgare r beredda att
gra ett spr med ett dtt rdjur i trningssyfte. Men nr det vl gller, nr
det finns ett skadskjutet rdjur och de
behver hjlp av hundar, d ska allt
fungera direkt.
Kulturen inom jakt skiljer sig frn
den inom hundsport. Jgare r vldigt
fokuserade p just jakten medan det
inom hundsport finns ett djupare intresse av att vara tillsammans med sin
hund.

Fem minuter trning i skogen eller

p kksgolvet r ocks trning. Lgg
ett spr p Biltemas parkering d om
ni har ont om tid, sger Caroline Hagstrm.
Flera av hundfrarna r hr fr att
rehabilitera sina hundar. De har skadats eller skrmts under jakt och nu
behver de trffa vildsvin som inte
r s vldsbengna. En grhundstik
sitter i bilen och vntar medan hennes husse duschar en annan hund ren
frn lera. Tiken i bilen vill inte vara
med och jaga. Inte ens va. Hon har
skadats flera gnger under jakt och nu
r hon rdd. Frsta gngen slog vildsvinet henne i ljumsken s man mste
sy tta stygn. Andra gngen kom hon
mellan en sugga med kultingar. Tiken
fick nnu en smll och fick nog. Hon
sprang tre kilometer bort och in i ett
hus med ppen drr, dr frsvann hon
in under sngen och stannade kvar
tills husse hmtade henne fyra timmar
senare.
>

Jaktlabradoren
Nisse fr ta emot
flera smllar av
vildsvinen under
trningen, men bryr
sig inte nmnvrt
om det.

17

Jgare kan ha svrt att stlla krav p hur man vill jaga
med sin hund, sger Caroline Hagstrm. Kulturen i
jaktlaget r inte srskilt tilltande p den punkten.

XX

"Hunden kan jaga vidare flera timmar

med sidan sprttad. Men blir hunden
rdd r det vrre."

En annan hund, en gul stlaika i ettrsldern, tror inte ett

dugg p att det finns ngot som snlla vildsvin. Hon har
blivit attackerad av vildsvin, blivit sydd och tnker inte vara
med om samma sak en gng till. Inne i hgnet gr hon ttt
intill sin husse. Till slut driver Caroline Hagstrm upp svinen istllet, i hopp om att stlaikan ska ta upp jakten. Nr
hunden ser vildsvinen reser hon ragg som en sopborste och
morrar. Efter en del lirkande gr hunden med p att frflja
vildsvinen. Men bara om hennes frare kommer med. Hon
tnker inte g sjlv. S de gr. Frsvinner in bland granar och
pinnar, traskar efter vildsvinen i sakta mak.
Rdslan r ett strre problem n den fysiska skadan. Att en
hund fr stryk av vilda djur behver inte frstra jaktlusten.
Men rdsla gr det.
Ofta r det mnniskor som tycker sret r
obehagligt, hunden kan jaga vidare flera timmar med sidan sprttad. Men blir hunden rdd
r det vrre. Om den brjar backa, svansen
sjunker och vildsvinen gr p och skadar hunden nr den r rdd d kan det bli problem,
sger Caroline Hagstrm.
I ett annat hgn springer en spenslig jaktlabrador omkring och jagar vildsvin. Han r inte
ett dugg rdd fr galtarna. Han jagar tills de
trttnar, vnder om och slr tillbaka. Rakt in i
sidan p honom springer de. 100 kilo vildsvin
mot 20 kilo hund. Eftert knner fraren igenom hunden efter
skador. Han r oberrd, viftar p svansen och vill jaga mer.
Det r en extremsport. Alla hundar r inte lmpade fr
jakt. Den hund som tror att den bestmmer r helt ute och
cyklar. Mnga vill ha tuffa hundar men det blir bara skit, det
blir veterinrbesk av det, sger Caroline Hagstrm.
lgar kan ltt sparka ihjl en hund, vildsvin r ocks star-

ka nog att dda. Ett stt att skydda hunden r att kl den i
en vst speciellt gjord fr att tcka de inre organen. Ett annat
r att anvnda pejl p hunden s man hittar den om den gr
vilse. Ett tredje r att trna lydnad och inkallning, en hund
med frtroende fr sin frare lyssnar.
Givetvis kan man inte frskra sig mot allt. En av de strsta
farorna finns hos de minsta djuren. Fstingar. Vanligare n
borrelia r den fstingburna bakteriesjukdomen anaplasma,
tidigare ehrlichia. Smittade hundar drabbas av nedsatt immunfrsvar, ledvrk och magproblem. Neurologiska skador
och blodbrist frekommer ocks. En av hundarna som trnar
p grden insjuknade i anaplasma frra ret och slutade jaga.
Nu mr hon bttre men trots upprepad medicinering r hon
inte frisk. Igr jagade hon utan att ge skall, hon
bara fljde med vildsvinen. Inne i vildsvinshgnet vankar hennes frare av och an. Hunden
hittar vildsvinen, ger skall och springer sedan
tillbaka till honom. Hon orkar inte.
Ngot r inte okej. Vildsvin r hennes vilt
men hon r helt slut nr hon kommer, sger han.
I morgon skulle hon ha tvlat i laikornas vildsvinsmsterskap i Vimmerby, hon har blivit uttagen. Men hon orkar inget. Caroline Hagstrm
berttar om en bekant till henne som tog bort
sin jakthund efter anaplasma. Varken jgare
eller hund orkade med frvntningarna innan
jakt kontra besvikelsen nr de vl var i skogen
och hunden inte orkade jaga.
Hon har alltid med sig en strumpa och eltejp ut i skogen nr
hon jagar. D kan hon sjlv lgga frband p eventuella sr
innan skadan undersks av en veterinr.
Alla vildsvinsskador br underskas av veterinr p
grund av bakteriekulturen. r man dumsnl r det stor risk
fr drnage och penicillin, sger hon.

19

SM FAROR

FRANSK HJRTMASK
Den franska hjrtmasken r en parasit som infekterar
hunddjur. Den vuxna parasiten lever i hger hjrtkammare
och infekterar lungornas blodkrl, men sjukdomen gr att
behandla om den upptcks i tid.

2003

FRANSK HJRTMASK UPPTCKS I SVERIGE

2004

HUNDRATALS RVAR UNDERSKS

2007

NNU EN SMITTAD RV

2008

GRATIS UNDERSKNING AV HUNDAR

2009

HJRTMASKEN HITTAS P FASTLANDET

2013

TIO R I SVERIGE

2014

FLER HUNDAR INSJUKNAR

Fr en mer detaljerad tidslinje: villebrad.jmg.se

20

TEXT: FRIDA GRNHOLM

ILLUSTRATION: JOHANNA LAWNER

Nr bjrnen anfaller
Hon behll lugnet och fortsatte prata. Hon varken flydde
eller fktade med armarna. Nr bjrnen anfll gjorde Malin
Bostrm allting rtt. nd gick det fruktansvrt fel.
TEXT: AXEL NORN ILLUSTRATION: JOHANNA LAWNER

XX

orgonen den 10 september blir Malin Bostrm

sen till arbetet. Allt r packat. Gps:en r med,
arbetsdatorn, kartorna, pongformulr, extra
klder och matsck. Frgskalan p Malins klder stmmer inte verens. Lilarosa trja med knallrda byxor.
I skogarna runt Balberget pgr licensjakten p lg sedan tio
dagar tillbaka och kvoten r nnu inte fylld. Det frgsprakande kldvalet ska rja alla eventuella tvivel bland skumgda
jgare. Ingen ska missta Malin fr en lg.
Det r bara telefonen som inte r med. Den sitter kvar i laddaren fr att samla de sista procenten fr att batterimtaren
ska bli full. Det r drfr Malin blir sen till jobbet.
Skerheten framfr allt.
Det r varmt. Terrngen p Balberget r brant och ofrltande. Kala partier blandas med barrskog. Den ttnar och
glesnar om vartannat. P ngra stllen slpper stenarna
knappt igenom ngon vxtlighet alls. Men Malin Bostrm
r njd med frmiddagens arbetsinsats. Skogsomrdet p
det 440 meter hga bergets nedre halva har visat sig ha hgt
naturvrde och kommer sannolikt att avsttas och drmed
ocks skyddas frn avverkning. Efter lunch ska hon ta sig an
den vre halvan av berget utanfr Bjurholm i Vsterbotten.
Hon r p vg tillbaka till bilen nr bjrnarna springer
frbi. Frst tv, en stor och en lite mindre. Malin har aldrig
sett bjrn p s nra hll, trots att hon bde bott och arbetat
i bjrntta omrden. Nr hon slpper dem med blicken och
vrider tillbaka huvudet ser hon en tredje bjrn. Den r strre
n de andra. Hon pratar fr sig sjlv som hon lrt sig att hon
ska gra. Hon tror att den ska frsvinna efter de andra bjrnarna. Men hon har fel.
Pltsligt byter den riktning. Och springer rakt mot Malin.
Vikariatet som naturvrdesinventerare p Holmens
skog r bara en mnad lngt och r hennes andra anstllning
sedan hon gick ut frn den femriga jgmstarutbildningen
p Sveriges lantbruksuniversitet i Ume. Hon har alltid trivts
i skogen. Nr tentorna duggade som ttast var det skogen hon
skte sig till fr att finna lugn.
Hon har levt sitt liv i omrden dr det frekommer bjrn.
Och trots att hon bara sett tv i hela sitt liv vet hon att de

22

funnits i nrheten. Forskning frn Skandinaviska bjrnprojektet visar att bjrnmten r betydligt vanligare n vi
tror. Forskare har testat att nrma sig gps-mrkta bjrnar
fr att studera hur de beter sig. I 85 procent av fallen var
det bjrnen som upptckte mnniskan frst och avvek frn
omrdet utan att forskarna ens sg den. Bjrnens luktsinne
och hrsel r vl utvecklade. Att prata fr sig sjlv minimerar
risken fr bjrnmten. Bjrnar hatar inte mnniskor. De hatar
verraskningar.
Jag lter en del nr jag r i skogen. Jag smyger inte, trampar p ngon kvist d och d och pratar med ngon lav som
jag letar efter. Som jag har frsttt det kan bjrnar se frger.
Den tredje bjrnen kanske upptckte mig just p grund av
mina frgglada klder. Jag vet inte. Jag kldde mig s fr att
jag var orolig fr mnniskor, inte fr djur.
Hon gr allt rtt. Hanterar situationen helt efter rekommendationerna. Hon fortstter att prata nr bjrnen kommer
springande. Hon flyr inte. Fktar inte med armarna. Men det
hjlper inte. Bjrnen kastar sig ver henne. Fr en sekund
blir allt svart. Hon minns inte fallet mot marken. Synintrycket av bjrnen som nrmar sig fljs av en svart ruta. I detta
glapp mellan minnesbilder mste hon ha vnt sig om. Nsta
minne r knslan av tnder som borrar sig in i huden p bakhuvudet. Det knastrar.
Malin bestmmer sig fr att verleva.
Jag frsker bete mig p rtt stt fr att f den att sluta.
Men det fungerar inte.
Malin fortstter att flja regelboken. Hon ligger still. Det
hjlper inte. Hon hller tyst. Det hjlper inte. Hon kryper
ihop och gr sig liten. Det hjlper inte. Malin slutar flja reglerna. Hon vnder sig om fr att sl.
Det hjlper.
Bjrnattacker mot mnniskor r ovanliga. Mellan 1977
och 2012 intrffade 32 angrepp i hela Skandinavien. Samtliga var mot mn, varav de flesta hll p att jaga nr bjrnen
attackerade. Av dessa 32 hade tv ddlig utgng.
Men de blir allt vanligare. 2014 skedde sex bjrnangrepp
mot mnniskor bara i Sverige, vilket r den hgsta noteringen

sedan kartlggningarna startade. Tv faktorer r avgrande

enligt forskning frn Skandinaviska bjrnprojektet. Dels har
bjrnstammen i Sverige mngdubblats de senaste decennierna, frn att vara ett djur p grnsen till utrotning, till att
i dag knappt understiga 3 000 individer. Den andra faktorn
rr kningen av mnsklig aktivitet i skogarna. Mnniska och
rovdjur nrmar sig varandra.
Fyra av sex attacker under 2014 drabbade jgare och i maj
blev en fiskare biten och riven efter att ha kommit mellan en
bjrnmamma och hennes ungar. De flesta bjrnangrepp sker
mot jgare i allmnhet och mot jgare med hund i synnerhet.
Att jgare r verrepresenterade i statistiken r ingen slump.
Br- och svampplockare eller skogsvandrare har ingen anledning att vara tysta eller att inte synas i skogen. Smygande
jgare dremot kan dyka upp som verraskningar fr bjrnen.
Och en hotad bjrn kan reagera aggressivt fr att frsvara sig
och de sina.
Malin Bostrm uppfyllde inget av kriterierna. Hon smg
inte och utgjorde inte ngot uppenbart hot. Hon betedde sig
tvrtom helt enligt rekommendationerna, pratade hgt, var
inte i nrheten av ett ide och var inte ute och jagade. nd
blev hon attackerad.
Det r ngot av det jobbigaste, att jag inte har ngonting
att lra mig av detta. Jag gjorde allt rtt, men det rckte inte
till. Det skulle skert vara bra fr min rehabilitering att tminstone f veta vad jag gjorde fr fel. S kunde jag g ifrn
den hr hndelsen lite klokare. Men jag r inte klokare. Den
hr bjrnen hade en egen agenda.

"Jag
gjorde
allt rtt
men det
rckte
inte till."

M alin fumlar med gps : en. Det rinner blod verallt och
in i gonen. Hon frsker ta reda p sina koordinater fr att
skicka till SOS och drmed underltta rddningsarbetet. Nr
hon inte fr den att fungera ringer hon 112. Ngon gng i
attacken, frmodligen i fallet mot marken, har hennes kke
slagits ur led. Hon sluddrar nr hon frsker frklara vad
som hnt.
Jag tyckte att den jag pratade med var vrldens trgaste
mnniska. Det var hon ju frsts inte. Jag kunde inte gra
mig frstdd ordentligt. I det lget ville jag bara ha hjlp. Jag
hade inte ont, men jag var s himla trtt.
Gps:en vaknar. Malin ger SOS koordinaterna. Sedan brjar
vntan. Hon kmpar mot smnen. Hon r ondligt ensam.
Det r slutet av november. Malin r ute med familjen och
letar julgran. Det har gtt tv och en halv mnad sedan attacken. Hon har varit ute i skogen ngra gnger.
Varje gng jag gr ut r en seger. Jag gr lite lngre och
knner mig lite tryggare fr varje gng. I brjan gick huvudet
som en saftblandare p mig. Jag ville ha koll p allt.
Hon har ingen formell diagnos fr sitt psykiska tillstnd.
Hennes terapeut sger att det rr sig om posttraumatisk
stressyndrom. Malin r inte rdd fr bjrnar eller fr skogen
i sig, utan br p en konstant oro. Hon kartlgger farorna i
huset. Kan husljuden utantill och identifierar snabbt var de >

23

FAKTA: BALBERGET

Belget i Bjurholms kommun, sex mil vster om Ume

r en del av bergsmassivet ngermanbalen
Mter 440 meter ver havet.

kommer ifrn. Hller koll p nrmaste fnster fr att veta

hur hon ska ta sig ut om det brjar brinna.
Jag har frlorat frmgan att bedma hur stor en fara r
i relation till andra faror. Jag kan liksom inte inse att det r
mycket strre risk att jag snubblar p en mattkant n att det
brjar brinna.
Men vrst r ensamheten. Nu klarar hon att vara hemma
en, kanske till och med tv timmar. I brjan blev det fr jobbigt till och med nr hennes sllskap lmnade fr att g p
toaletten.
Jag tror att det r den dr timmen jag behvde vnta p
att f hjlp som har gjort mig sn hr.
Hon reagerar p varje ljud, och vill hlla stndig koll p
situationen. Att g p stan blir snabbt fr mycket. Oron och
ngesten smyger sig p, och eskalerar.
Jag har blivit ganska bra p att hantera oron. Det finns
andningstekniker som gr mig lugnare och det hjlper att
prata fr mig sjlv. Det gr bra. Det finns ingenting att vara
rdd fr. Fr det finns det ju inte. Jag vet ju det egentligen.
Men jag knner inte s.
Frakturen p skulderbladet lker inte som den ska.
Armen r kraftigt frsvagad p grund av inaktivitet.
Jag kan gra mycket sjlv nu. Det gr att diska och att dra
igen blixtlset p skon, men det gr mycket lngsammare. Jag
kan vara ute och skotta sn eller ja, putta sn som det blir
eftersom jag just nu tar mig an livet enarmad.
Nr Malin kom till Ume universitetssjukhus blev hon
svd medan en lkare sydde ihop huvudet. Lkaren har visat
bilder dr skallbenet syns tydligt. P en av dem hller han
en del av handen mellan den avslitna huden och skallbenet.
Knastret som Malin hrde var hud som slets av skallen. De
avslitna nervtrdarna har inte vuxit ihop och fortfarande lider
hon av knselbortfall i huvudet. Lnga rr lper ver hjssan
och ritar ut en ganska exakt karta ver var hon har knsel och
var hon r utan.
Om jag dunkar huvudet i en skplucka mste ngon titta

24

till huvudet och se om jag blder. Det knner jag inte sjlv.
Lkarna vet inte om eller nr knseln kommer tillbaka.
Malin jobbar inte. Hon r sjukskriven fr skadorna i skulderbladet. Lkarna vervger operation. Hon vill tillbaka ut
i skogen, ska ut i skogen, men det kommer att ta tid. ven
om frakturen p skulderbladet skulle lka, r det sannolikt
att sjukskrivningen fortstter p grund av hennes psykiska
tillstnd.
Bara att ta sig till och frn jobbet skulle vara mer n jag
klarar av. Jag kan kra bil, men bara om jag vet att det r
ngon som tar emot mig nr jag kommer fram. Lgg p arbetsuppgifter s nej, det skulle inte fungera.
Mnniskorna i hennes nrhet har varit frstende och stttande. De ser till att hon inte behver vara ensam. Och ven
om de inte frstr hur bjrnen och den ensamma vntan fortfarande finns kvar dr innanfr gonlocken, tycker Malin att
de hjlper henne bara genom att lyssna.
Det r allt som behvs. Situationen r min egen, men
knslorna jag lever med r ju vldigt basala. Jag r rdd, arg
eller ledsen. En bjrnattack r ocks en vldigt begrnsad
hndelse och ltt att greppa. Jag tnker p alla flyktingar som
kommer hit. De mts nog inte alls av samma empati. Deras
situation r mycket vrre n min, men den r ocks mycket
strre och svrare att f grepp om.
Ngonstans i skogarna runt Balberget finns bjrnen frmodligen kvar. Sannolikt sover den, och vaknar frst i slutet
av april eller tidigt i maj. Polisen beslutade inte om avlivning
och kvoten fr rets bjrnjakt nedanfr odlingsgrnsen var
fylld och jakten avlyst sedan en vecka tillbaka nr Malin attackerades.
Jag har inget hmndbegr och just den bjrnen skrmmer mig inte mer n ngon annan, men s hnde detta ocks
lngt frn dr jag bor. Jag har funderat p om det var rtt att
inte avliva bjrnen. Jag vet inte. Jag knner med dem som bor
i omrdet. Ngonstans gr det omkring en bjrn som har attackerat mnniska.

RESA

Trtt p svensk flora och fauna? Villebrd har beskt sex naturskna
platser och parker i USA.
TEXT OCH BILD : SOFIE EINARSSON

YOSEMITE NATIONAL
PARK

MONUMENT VALLEY
UTAH

Yosemite-parken r hemvist fr trd med stammar av svindlande storlek, men ven fr tjuvaktiga bjrnar - s ls bilen.

Sanden i Monument Valley frstr vita skor, men de storslagna rda stenformationerna gr dalen vrd ett besk.

WHITE SANDS
NEW MEXICO

PARKEN
R
PPEN
White Sands bestr av 710 kvadratkilometer av blndande
vita gipskristaller. De upplevs bst med fotsulorna, barfota.

GRAND CANYON
ARIZONA

P 4926 kvadratkilometer ryms ondliga vandringsstigar,

och det r ocks ett av de bsta stten att uppleva Grand
Canyon.

DEATH VALLEY
KALIFORNIEN
I Death Valley hittar du Nordamerikas lgsta punkt. Hr r
det periodvis s varmt att man kan steka gg p marken.

BREAUX BRIDGE
LOUISIANA
Alligatorer finns det gott om i Louisianas trskmarker. k
bt och bli rdd nr de gula gonen kikar fram ur vattnet.

Utforska vidare p villebrad.jmg.gu.se

25

XX

Den nya
jgaren
TEXT: JOHANNA LAWNER
BILD: AXEL NORN

Intresset fr jakt vxer och var femte ny jgare r

kvinna. Svenska jgarefrbundets kvinnliga ntverk
Jaqt arbetar aktivt fr att introducera fler kvinnor
och skapa kvinnliga ntverk. Kinna Hantoft tog sin
jgarexamen 2011 och lskar livet som jgare.
XX

v personer var redan ute p majsfltet. Men det var fler

vildsvin n de hade rknat med. Kinna Hantoft mste ka
ner. Ingen tid att hitta barnvakt till Julie. Hon tog med sig
fyraringen i bilen. Krde mot fltet. Nr de var framme
gav Kinna dottern sin mobiltelefon och sa: G inte ur bilen.
Julie r van vid att flja med p jakt och jag var inte orolig fr
att lmna henne.
Det var skyddsjakt i samband med skrden och fem vildsvin
sprang runt p fltet. En sugga, fyra rsungar. Julie satt lugnt i
bilen och lekte med telefonen. Jaktradion var med men behvdes
inte. De var s nra varandra att de kunde ropa och anvnda gester.
Tillsammans fllde de tre av kultingarna.
Det sprang grisar verallt. Eftert var jag helt genomsvett.
Strax utanfr Kungsbacka bor Kinna med sin man Andreas och
deras dotter Julie. Kket i det lilla huset r vlplanerat. I stringhyllan str jakt-, viltvrd- och matlagningsbcker. Instagrambilder
r uppnlade p vggen. En av dem frestller Julie. Hon har ett
vildsvinshjrta i handen.
Eftert ville hon hlla i hjrtat igen: "Igen mamma, igen!". Julie
r ofta med nr vi passar, sotar, flr och styckar. Hon r rtt cool.
Kinna tog sin jgarexamen vren 2011. Samma r examinerades
10 146 nya jgare. Var femte av dem var kvinna. Sedan 1997 har
antalet kvinnliga jgare kat med 52 procent. Men de r fortfarande
en frsvinnande liten minoritet. Under jaktret 2013/14 var 94 procent av de som betalade statligt jaktkort mn.
Hsten 2010 tog Kinnas man Andreas jgarexamen efter en fyra
dagar lng intensivkurs p Ulkerds grd. Kinna tyckte att det var
roligt att Andreas ville jaga, men funderade inte p att brja sjlv.
Andreas hade dock andra planer. Samma r fick Kinna en likadan
intensivkurs i julklapp av honom.
Andreas hade frgat pappa innan och han sa att jag aldrig skulle gra det. Nr jag fick presenten blev jag skitglad. Jag har hjlpt
till nr det har varit jakt hemma hos mina frldrar, med styckning,
fixa kaffe och sdant. Men jag har aldrig knt ett behov av att vara
med p jakten, jag sg det inte som min roll. Jag visste inte vad jag
saknade.
Kinnas frsta riktiga jakt, d hon skulle skjuta ngot strre n en
fgel, var rvjakten den frsta augusti 2011. P frldrarnas marker
hade de byggt upp nya jakttorn.
Frsta dagen skulle vi testa passen lite. Jag fick en rv p mitt
pass. Det blev s mycket adrenalin att jag inte kunde skjuta, jag
skakade fr mycket.
Nsta tillflle var bockpremiren, den 16 augusti.
Jag hade en bock och nu i efterhand kan jag se att jag skulle ha
skjutit den. Men jag blev osker och s skakade jag lite. S jag lt
bli. Efter de tv gngerna blev det lttare. I dag r jag hur lugn som
helst.
>

28

XX

veriges tv jgarfrbund Svenska jgarefrbundet

och Jgarnas riksfrbund har varsitt ntverk fr jagande och jaktintresserade kvinnor. Anja Kjellsson
r jaktvrdskonsulent och samordnare fr Svenska
jgarefrbundets ntverk Jaqt, Jagande aktiva quinnor i tiden. Hon sger att det r svrt att brja jaga utan manliga
kontakter.
Jakt r en mansdominerande sysselsttning med manliga ntverk. Kvinnor jagar ofta med sina mn, pojkvnner eller pappor. Jag fljde sjlv med min pappa ut till en
brjan. Det var inte alltid s kul att jaga med gubbar p 60
plus. Men utan kontakter har du inget jaktlag och d kan
du inte jaga alls.
Det frsta kvinnliga ntverket startade i Kronoberg 1996.
I dag finns Jaqt i nstan alla ln. De lokala jaktvrdskretsarna anordnar aktiviteter fr tjejer, till exempel helgkurser p skjutbanan eller lgjakt. P Jaqts hemsida str det
att ett av Jaqts syften r att undvika prestige p skjutbanor
och i skogen. Anja Kjellsson sger att det kanske finns
ngra som upplever att det blir mindre prestige nr det bara
r tjejer. Men att det inte r drfr ntverket finns.
Jaqt presenterar jakt fr fler kvinnor och r ett verktyg
fr kvinnligt ntverkande. Jaqt finns fr att kvinnor r i
minoritet.
Nr Kinna ska ta p sig sina jaktklder ppnar hon ytterdrren och slpper in vinterluften. Det blir fr varmt annars.
Att hitta bra klder har varit en utmaning. Efter ngra
misslyckade inkp gick Kinna upp flera prisklasser och
kpte p internet. Idag har hon klder i rtt storlek som tl
blst, regn och stillasittande.
Hon tycker att det r vldigt viktigt att man har bra klder och utrustning som passar. P jgareutbildningen skt
Kinna med ett hagelvapen i kaliber 12, men knde att vapnet var fr stort och rekylen fr kraftig. I dag anvnder hon
kaliber 20. Kinna tar ut sitt hagelgevr, en Beretta silver
Pigeon frn vapenskpet.
Jag fr ofta hra att min hagelbock r vldigt st. Frmmande jgare kan komma fram och kommentera den.
Kinna jagar frmst tillsammans med Andreas och deras
vn Mattias. Ofta ker de till Kinnas frldrars marker i
Laholm. Men p senare tid har de ftt tillgng till andra
jaktmarker. En bonde ngra kilometer bort behver hjlp
med att skjuta av vildsvin och hlla efter rdjuren.
K inna stter sig i sin svarta Golf och ker dit.
Den hr bonden r vldigt positiv till tjejjakt och vill
grna anordna en sjlv. Det tycker jag hade varit jtteroligt.
D hade man kunnat byta erfarenheter.
Anja Kjellsson sger att ven om Jaqt och kvinnliga jgare oftast blir positivt bemtta s finns det mnniskor som
tycker att kvinnliga ntverk r en dlig id.
De strsta motstndarna kan sjlva vara kvinnor. De
sger att om de bara r bra nog blir de accepterade nd.

30

Men det handlar inte om attityden mot kvinnor. Det handlar om kontakter. Jag vill understryka att nya manliga jgare kan mta samma svrigheter som de kvinnliga.
Anja sger att det r viktigt att visa att kvinnor r intresserade
av samma sorts jakt som mn.
lgjakt r traditionellt manligt. Drfr har vi bilder p
kvinnor som sysslar med det. Det r ltt att det skapas ett
tyckande om man inte aktivt skapar motbevis. Lite raljerande uttryckt kan man ta som exempel att tjejer helst har
lttdresserade hundar eller bara gillar ripjakt.
I sin tidning, som har kommit ut med tv nummer, ett 2006
och ett 2008 visar Jaqt bilder p aktiva kvinnliga jgare. Jgare som gr p bjrnjakt, vinner skyttetvlingar eller trnar
eftersk med hundar. Anja sger att det r viktigt att bilder
p kvinnliga jgare blir normalt och inte bara visas fr Jaqt:s
lsare. Ntverket arbetar fr att det ska finnas foton p kvinnliga jgare i allt material som Svenska jgarefrbundet producerar.
Man kan inte lngre sga att kvinnor har hjrnor som
inte lmpar sig fr att bli veterinrer eller lkare, som man
faktiskt sa fr 100 r sedan. Nu ska vi skapa samma sak inom
jakten, vi mste ta bort tyckandet och komma med fakta.

"Svaret p om kvinnor skall tilltas flja med p jakt r beroende p omstndigheterna. Om det r en hel dags jakt, d man startat i gryningen fr att
komma ter i skymningen, vill jag tveklst avrda frn att ta med kvinnor...
/ Om jaktutflykten ska vara i tv eller flera dagar, kan dremot kvinnosllskap i hg grad ka trivseln fr jgarna.../Sjlvfallet br kvinnor endast flja jakten som skdare. Vapen br de endast undantagsvis tilltas hantera.
- Ur Small-game Shooting fr Novices av C A G Rivaz, 1912

Tv sorters hagel. Kinna skjuter med 20 kalibershagel och

hennes man Andreas med 12 kalibers.

inna parkerar bilen i utkanten av en ng. Dr ngen tar slut brjar ett villaomrde. P andra sidan
ngen reser sig ett berg. Hon fljer en stig ut p
ngen som gr lngs med den sista tomten. Den r
full av leriga spr.
Hr har vildsvinen varit, alldeles nyss. Titta! Dr borta
finns ocks spr efter dem. De kommer allt nrmre bostadsomrdena och r ett jtteproblem i omrdet. Bkar upp och
frstr.
I omrdet dr Kinna bor r jakt ett knsligt mne. S
knsligt att bonden, vars marker Kinna jagar p, inte vill ha
platsen utpekad.
De flesta som bor hr vill bli av med vildsvinen som frstr deras trdgrdar och skrmmer hundarna. Men nr det
handlar om att skjuta andra djur r inte lika mnga positiva.
En dag nr jag skulle jaga mtte jag en joggare. Hon blev
jtteglad nr hon sg mig och frgade om jag skulle skjuta
vildsvin. Nr jag svarade att jag skulle skjuta rdjur blev hon
chockad och jag upplevde henne som dmande. De som bor
hr omkring vill grna bli av med vildsvinen som frstr trdgrdarna, men de r inte frstende fr att man skjuter de
sta rdjuren.
Media har hakat p trenden med jakt och det skrivs mycket om jgare i Sverige. Anja Kjellsson sger att allt som har
skrivits om kvinnliga jgare de senaste 10 - 15 ren har haft
ett positivt tonfall.
Om en manlig jgare skulle uttala sig om jakt, kan han
hamna i blsvder, men aldrig en kvinnlig. Det finns en attityd om att kvinnor bara r sta och snlla. Kanske r det
drfr ingen blir arg nr de jagar. Men fr djuret som blir
skjutet spelar det ingen roll.
Oftast trivs Kinna bra med att jaga ihop med Andreas och
Mattias. Men ibland blir hon trtt p dem. Hon tycker att de
har en ondigt hrd jargong och ibland hetsar varandra och
henne.
Det pratas om vem som skjuter mest och bst, och fr mig
r det helt ointressant. Jag tycker inte att det hr hemma nr
det handlar om jakt och vapen. Jag har ftt en ny jaktkompis
nu, en tjej, och det r s jkla roligt.
Kinnas kompis Sofia tog jgarexamen fr ngra mnader
sedan. De var ivg och trnade tillsammans p Hisingens
skjutbana en mndagskvll. D r banan reserverad fr Jaqt
och jgarexamenselever.

Det knns mycket sknare p en sdan kvll. Det blir en

vldigt mysigt och lugn stmning. Man blir ofta osker som
ny jgare. Det handlar inte om att jag r tjej, det handlar om
att jag r ovan.
K inna gr tillbaka till bilen. Om ngon timme kommer Julie och Andreas tillbaka efter en jakthelg i Laholm. Nr Julie
r med p jakt, drar de rosa och lila klderna ner jaktlyckan.
Men nu har hon blivit s pass stor att vi kan kpa jaktklder till henne. Vi uppfostrar henne s att hon ska f rtt
instllning.
Julie tycker vldigt mycket om att flja med ut nr Kinna
ska skjuta fgel.
D str hon bredvid med hrselskydd och sger Skjut
mamma, varfr skjuter du inte?!.
Kinna och Andreas kper ekologisk mat och undviker att
kpa ktt. De hade grna haft en liten grd och varit sjlvfrsrjande. Kinna tycker att det knns bra att veta var maten
kommer ifrn.
En vn till mig sger att maten kommer frn affren, frn
Mamma Scan. S r det inte hos oss. Kttet kommer inte frn
affren, fast man kan kpa ktt dr ocks. Vrt ktt har vi
jagat sjlva.

Kvinnlig kning
Kinna tog sin jgarexamen vren 2011.
Samma r examinerades 10 146 nya jgare,
var femte kvinna. Sedan 1997 har antalet
kvinnliga jgare kat med 52 procent. Men
de r fortfarande en frsvinnande liten minoritet. Under jaktret 2013/14 var 94 procent
av de som betalade statligt jaktkort mn.

31

SKRNOR

Vildsvin r ordda och intelligenta djur och

det kan ibland leda till spnnande mten.
SVINET VILLE INTE
HAMNA P TALLRIKEN
Fr miljardren Rune Andersson gick vildsvinsjakten inte riktigt
som den skulle. Nr han satt uppe i jakttornet uppenbarade sig
ett rasande vildsvin och gick till attack. Kanske inte s konstigt
eftersom det hr vildsvinet inte ville hamna p Rune Anderssons
middagsbord. Rune sjlv hade tur, vrre gick det fr hans son. Han
satt inte uppe i ngot torn, s vildsvinet fllde honom och satte
betarna i ena benet. Sonen fick uppska sjukhus med sr p benet
och en bruten tumme.
Klla: Aftonbladet

SA DE GRIS
TILL KONSTAPELN?
Annandag jul fick polisen i Kristianstad ett ovanligt larm:
En grupp p sex vildsvin gick runt och bkade i centrala
stan, i nrheten av en byggarbetsplats vid det nya kpcentret. Tre polispatruller kallades ut och jakten startade.
Vildsvinen visade sig dock vara listigare n polisen och
lyckades rymma in i skogen innan polisen ftt tag p dem.
gonvittnet Heinz Kryschak hade ven sett vildsvin bka
p grden bakom museet.
Klla: Kristianstadsbladet

NR ORDEN TAR SLUT

KOMMER OXPISKAN FRAM
P ett studenthem fr lkarstudenter i Gdansk i Polen hade
frestndaren trttnat p att vildsvin oavbrutet bkade runt
i soprummet. En kvll kom hon p dem p bar grning. Hon
plockade fram sin flera meter lnga oxpiska, daskarde till
ngra vildsvin och hennes: "Kurva! Kurva!" ekade ver hela
studenthemmet. Men det var inte frsta och inte sista gngen
kvinnan plockade fram sin piska och inte sista gngen
vildsvinen beskte soprummet.
TEXT: DANIEL GUSTAFSSON
ILLUSTRATIONER: OLOV PLANTHABER

32

LEGENDEN

SANNINGEN FRN BLUFF CREEK

1967 skrmde en minutlng filmsnutt slag p
befolkningen p den amerikanska vstkusten. 50 r
senare r intresset fortsatt enormt fr den mystiska
varelsen. Villebrd dyker ned i amerikansk folktro
fr att se hur myten kom till.

1924

Albert
Ostman blir bortfrd och hlls
under sex dagar fngen
av flera aplika varelser i
USA:s nordvstra delar.
Han vntar 33 r innan
han berttar om sina upplevelser av rdsla fr att folk
ska tro att han r galen.

1958

hittar bulldozerfraren Jerry Crew flera

stora fotspr vid ett vgbygge
i Bluff Creek, Kalifornien.
Han gjuter av ett av dem och
visar upp i media. Det mter
41 centimeter. Det r nu Bigfoot fr sitt namn av lokaltidningar, och den moderna
legenden om Bigfoot fds.

1962

Frsta filmen
p Bigfoot. En vandrare filmar de sntckta vidderna
i Roosevelt National Forest
i Colorado och lyckas f
med en mystisk varelse som
hoppar mellan stenarna i
en skogsglnta. Avstndet
r stort och bilden oskarp.
Det tar 50 r innan filmen visas fr allmnheten.

in i Bluff Creek, Kalifornien, av Roger Patterson

och Robert Gimlin. Filmen
visar en apmnniska som
kommer gende, stannar
till och vnder sig mot kameran, och sedan gr ivg.

1973

Den hgt ansedde primatforskaren John

Napier publicerar boken
Bigfoot: The Yeti and Sasquatch in Myth and Reality.
Han dmer ut flera vittnesskildringar, men avfrdar
inte filmen frn 1967. Det
finns inte bevis nog att
utesluta att den r kta.

2015

Senaste avsnittet av Animal Planets Finding Bigfoot sndes den 11

januari. Kanalen har nu snt
sju hela ssonger utan att
kunna lgga fram definitivt
bevis fr att Bigfoot existerar.
TEXT: AXEL NORN
ILLUSTRATION: JOHANNA LAWNER

2002

Ray Wallace,
garen av byggfretaget som
Jerry Crew arbetade fr nr
han hittade spren, avlider vid 84 rs lder. I hans
hem hittas tv 41 centimeter
lnga trftter som Ray ska
ha anvnt fr att tillverka
spren vid Bluff Creek.

2004

64-rige Bob
Heironimus erknner i media
att det var han som var Patty,
Bigfooten i filmen frn 1967.

1967 Den mest knda 2007

kameraflla
och frst visade filmupptagningen av Bigfoot spelas

str bjd ver det utplacerade betet. Diskussionen

om Bigfoots existens fr ny
fart. Experter menar att det
frmodligen r en bjrn med
svr skabb, vilket ger den
det sregna utseendet. Men
ingen kan definitivt bevisa
att det verkligen r en bjrn.

Rick Jacobs
utlses mitt i
natten och visar en bild p
en mrk, stor varelse som

En kameraflla fngade 2007 bilden av en misstnkt Bigfoot.

Motivet har nnu inte faststllts.

33

Hllbarhet
De kommer i olika storlekar. En
del kryper, andra hoppar och
vissa krlar. Ngra r saftiga
och andra krispiga. Gemensamt
r att de kan vara mnniskans
enda hopp fr en ekologiskt
hllbar framtid. Insekter ses
oftast av oss svenskar som
ngot oaptitligt, men den synen
kan vara p vg att frndras
fr alltid.
TEXT OCH BILD: SOFIA KARLSSON

llen Gellerbrant har svrt att beskriva smaken av

insekter.
Det r inte ckligt, det r bara ovant. De smakar inte som ngonting. Superworm smakar liksom
superworm. Vissa insekter smakar mindre och andra mer, ngon har en ntig ton. Det r en ny smak att vnja sig vid bara,
sger Ellen Gellerbrant.
Vi har gtt frn att tycka det var ckligt och lskigt att ta
p dem till att vi leker med dem och sedan glatt ter en, sger
Emma Aspholmer.
Ellen Gellerbrant och Emma Aspholmer r kostvetare som
specialiserat sig p just insekter som mat. De tycker sjlva
att det gick frvnansvrt snabbt att lra sig hantera den nya
kosten.
Efter tv, tre gnger kndes det helt naturligt.
Ja, nu blir vi nstan arga nr nn sger att det r ckligt
utan att verkligen ha testat, sger Emma Aspholmer.

34

Nstan en femtedel
av jordens totala utslpp av vxthusgaser
kommer frn kttproduktionen. Flera insatser pgr
fr att stoppa de kade utslppen.
Kttfri mndag har slagit
igenom
stort, flera matbutiker frsker locka sina
kunder till att ta mer grnt och i FN:s klimatrapport framfrs en vilja att frndra vra mat- och levnadsvanor
s snabbt som mjligt.
Om resten av jorden t som oss i Sverige skulle vi behva
tre jordklot r 2050, sger Ellen Gellerbrant.
Ellen Gellerbrant och Emma Aspholmer brjade intressera
sig fr insekter fr ungefr ett och ett halvt r sedan efter att
ha lst FN:s rapport dr just dessa beskrevs som en mjlig
rddning fr naturen och jordens vxande befolkning. De tv

p menyn
2
miljarder
mnniskor ter
idag insekter
regebundet.

vnnerna studerade p Gteborgs

universitet och tanken
var att insekter skulle
bli deras avhandling nr de
avslutade sin utbildning till kostvetare, men intresset fr rvaran vxte
och det blev mycket mer n s. Idag driver
de bde bloggen Insects for starters och det nystartade fretaget Hakuna mat som sljer just insekter.
Vi hade aldrig tnkt p insekter som mat innan men vi
tyckte att det var intressant, sger Emma Aspholmer.
De frsta riktiga insekterna som Gellerbrant och Aspholmer t var syrsor och superworms. De hade kpt hem 200 levande syrsor och ett halvt kilo superworms, men var s rdda
att de fick plocka dem med tng. Insekterna var inte bara att
ta. Syrsorna frystes direkt men larverna var frst tvungna

att g av sig i ngra dygn fr att tmma sig p avfring. De

fick ligga i en plastlda ngot strre n en glasskartong med
lufthl, frst p Ellens balkong och sedan i hallen.
Frn brjan var det helt rent i ldorna, men efter ett
dygn lite kladdigt av avfring, sger Emma Aspholmer.
Ngra dagar gick och nr tiden var inne frystes insekterna
fr att d.
Man kan lgga dem i kylen, d hamnar de i dvala men vi
fredrar att ta livet av dem i frysen, sger Emma Aspholmer.
Efter frysning kokades insekterna. Det mste man gra fr att
bli av med eventuella mikroorganismer som inte ndvndigtvis r bra fr oss mnniskor att f i oss. Ngra av superwormsen maldes ned och blev knckebrd, andra hamnade till slut
i tacos. Syrsorna maldes ned i kakor.
1, 2, 3, nu testar vi! sa vi och bara gjorde det, berttar
Ellen Gellerbrant.

35

or r knda miljbovar som bidrar med enorma

mngder metangas. Fr att producera ett kilo ntktt skapas samma mngd vxthusgaser som 25
mils bilkrning, enligt initiativet Kttfri mndag.
Insekter, som r kallblodiga, bidrar inte med ngra vxthusgaser alls. Fr ett kilo protein frn ntktt krvs cirka tio kilo
foder. Fr ett kilo insektsprotein krvs endast tv kilo foder.
En annan frdel r att insekter tar mindre plats. De tycker om
att leva ttt ihop och ovanp varandra till skillnad frn djuren
som vi idag fder upp fr att f ktt. Dessutom krvs mindre
produktionsarealer, bde fr uppfdningen och fr odling av
foder, vilket bidrar till ett mindre behov av skvling och mindre pfrestan p naturen. Det pgr ocks forskning kring
hur vra hushllsavfall skulle kunna bli mat fr insekter.
Nstan en tredjedel av jordens befolkning ter redan insekter regelbundet. De inkluderas i kosten p ett eller annat
vis i hela vrlden utom i Europa och USA. Hur kommer det
sig att vr syn p den proteinrika, flerbenta varelsen skiljer
sig s frn andra kulturers? Varfr har vi valt att mta ett nringsrikt fdomne med sdan avsky? Faktum r att Europa
till och med har lagar som gr det olagligt att slja insekter i
livsmedelsbutiker och p restaurang. Dessa hller dock p att

36

utredas och restauranger i bland annat Holland och Frankrike har redan ftt tillstnd att lgga till kryp p sina menyer.
I nulget, i vntan p en ny lagstiftning, grs inte heller ngra
kontroller fr att hlla insekterna borta frn marknaden.
Emma Aspholmer och Ellen Gellerbrant tror att bland annat tillgngen p insekter historiskt r en av anledningarna
till att vi europer valt bort dem som fdomne. Insekterna
var inte s mnga och fanns inte att tillg under hela ret.
Dessutom gick de inte att lagra p samma stt som ktt och
grdor.
Fr oss var det mer naturligt att brja med jordbruk. D
kunde man odla stora mngder s att det rckte i ett r. Nr
vi odlade blev insekten till ngot negativt. Den blev ett hot
och brjade ses som ett skadedjur, sger Ellen Gellerbrant.
Att ta kryp r mer vanligt dr det r varmt, dr r de mer
lttillgngliga. Runt tvtusen insektsarter anvnds som fda
runt om p jorden. Olika typer av termiter, myror, larver och
skinnbaggar r vanliga. Och spindlar, ven om de inte rknas
till insekter.
Det r kulturellt, menar Emma Aspholmer. Eftersom vi
saknar igenknningsfaktorn r insekter konstig mat fr oss
svenskar.

"Sger man insekter s associerar vi det

med att det r dligt stdat eller att ngot
r angripet. Mnga knner ocks ett
obehag mot mnga sm ben."

ke Lindelw r fltentomolog p SLU, Sveriges

landbruksuniversitet, med skogsinsekter som
specialitet. Han menar att aversion mot smkryp
r ngot vi fostrats i.
Sger man insekter s associerar vi det med att det r
dligt stdat eller att ngot r angripet. Mnga knner ocks
ett obehag mot mnga sm ben. Jag tror att vi lttare skulle
vnja oss vid tanken p att ta dem om de var vl nedmalda.
Vi mnniskor fr redan idag i oss ungefr ett halvt kilo insekter per person och r. De fljer med i matvaror som till
exempel choklad, sylt och diverse frukt- och grnsakssoppor.
I en fruktsoppa fr du till exempel med alla mjliga fruktflugor, rnnbrsmal, pplevecklare och annat. Klart det ker med sdant! Det r ju ingen som
rensar s noggrant, men det r inte heller ngot de
skriver i innehllsfrteckningen, sger ke Lindelw.
SLU kontaktades nyligen av en kvinna som ftt en smrre
chock efter att ha lst innehllsfrteckningen p en trta hon
kpt som importerats frn Polen. Bland ingredienserna fann
hon ngot ovanligt. gg, vetemjl, bakpulver, grshoppa...
Kvinnan kontaktade SLU fr att reda ut huruvida grshoppor
faktiskt var en trolig ingrediens i en trta. Det hela visade
sig vara ett fel vid versttningen, men visst hade det kunnat
se ut s framver, menar ke Lindelw, om EU-lagen ndras
och insekter blir en del av vr accepterade fda.
Det blir vl som med sushi. Det krvs att ngot ska bli
hgsta mode fr att bli accepterat. Sushi var ju inget speciellt
lockande i brjan och nu finns det en sushirestaurang i varje
kpcentrum.
Trots att vra svenska skogar inte erbjuder lika mycket insekter som skogar i mer exotiska lnder finns det mycket att
hmta fr den som r intresserad.
Man kan testa sig fram. Det r inte s giftigt att ta fel >

37

insekt men mnga kan vara oaptitliga, sger ke Lindelw.

Nyckelpigan r ett tydligt exempel. Med sin svartrda
frg signalerar den att den r osmaklig. Spanska flugan r
inte heller helt bra. Den innehller ett gift som r farligt i
stora doser, men i sm doser anvnds
den idag av somliga som afrodisiaka.
Genom att som privatperson leta
insekter i de svenska skogarna kan
man aldrig f ut ngra strre mngder, men ibland kan en viss typ
vara extra vanligt frekommande.
Skadedjuret nummer ett i svensk
skog, snytbaggen, kan ibland finnas
i hundratals per stubbe.
Visst finns det mnga, men de
r inte att plocka som pplen i trden. De bor i trdens rtter och kan
vara trixiga att komma t, sger ke
Lindelw.
I rtterna p nydda tallar finns larverna till timmerman. De r tre till fyra
centimeter och ger ett mycket aptitligt intryck med sin
grddgula frg, sina benlsa kroppar och sm huvud.
Fr insektsletaren r det dock viktigt att komma ihg att alltid tillaga insekterna innan man ter dem d de kan innehlla mikroorganismer som vi inte tl.
Om man inte str i en verlevnadssituation r det alltid

38

ett gott rd att tillreda dem. Det r ju s poppis att ta myror

direkt frn marken, men man vet ju aldrig var en myra har
varit, sger ke Lindelw.
Lindelw ppekar ocks att man inte helt urskiljningslst
kan ta alla insekter, utan fr hlla
sig borta frn de som lever i naturreservat. Man br ocks hlla sig inom
allemansrttens ramar och inte bryta och bka fr mycket i jorden.
Att inkludera insekter i vr kost
r inte bara bra fr naturen utan ven
vr hlsa. Mnga har en mycket hg
proteinhalt och innehller viktiga
mineraler. Syrsor r rika p kalcium
och jrnbehovet kan tillfredstllas av olika typer av termiter. n
s lnge r insekter en dyr rvara,
men Emma Aspholmer och Ellen
Gellerbrant tror att allt eftersom
efterfrgan kar och produktionen
kan dra igng p allvar kommer
priset att snkas.
Ktt kommer att vara en lyxvara i framtiden. Experter
sger att det kommer att vara lika exklusivt som kaviar idag,
sger Ellen Gellerbrant.
Den strsta utmaningen tror de inte kommer att vara en
lagndring i EU, utan att ndra mnniskors instllning.

KNCKEBRD
AV SUPERWORMS
RECEPT OCH BILDER: EMMA ASPHOLMER OCH ELLEN GELLERBRANT

Testa ngot nytt till svampsoppan eller slng upp en utmanare

p frukostbordet. Superworms r energirika och bland de
fetare insekterna. Rostar du dem fr de en ntig smak och
passar perfekt i majsknckebrd.
2 dl majsmjl
1 dl rostade och mixade superworms
1 dl solroskrnor
1 dl sesamfrn
0,5 dl linfrn
0,5 dl pumpafrn
1 tsk flingsalt + lite extra att toppa med
0,5 dl ekologisk rapsolja
2,5 dl kokande vatten

Stt ugnen p 150 grader. Blanda alla ingredienser och tillstt kokande vatten. Rr
ihop till en jmn smet och bred ut p en
plt med bakpltspapper. Toppa med lite
flingsalt och grdda i ugnen i cirka en
timma. Bryt det frdiga brdet i lagom
stora bitar och servera med rdlk, grslk, rom och en klick grddfil. Perfekt
som finfrukost eller till ett glas bubbelvin.

Redaktionen tipsar!
Superworms r
supergott
som topping p
sushi

Superworm, Zophobas Morio, tillhr

skalbaggsslktet och r naturligt frekommande i Sydamerika och Centralamerika.
I larvform r den en av de vanligaste foderinsekterna och har goda nringsvrden med
20 procent protein och 16 procent fett. Den
innehller ven mineraler och kolhydrater.

XX

ANNONS

SPETS
NY-

Trendig

historia

SPETS

FIKEN Postorder-

MODE

tro

Ddens design

YTA

NYFIKENHET YTA

TREND

SPETS

Badrocksetiketten

gr i

skinande skor

MEDVETEN

TREND

NYFIKENHET

Lder en gammal
rebell
TREND
Religist

mode

p
huvudet
SPETS

SPETS

YTA

Bekmpa flcken

ENGAGEMANG

Somliga
SPETS

Hattens nya former

NYTT MEDVETET MAGASIN SOM VISAR MODET

BAKOM KULISSERNA - UTE NU!

Ls SPETS djupdykningar i det ytliga.

40

Den ljudlsa
jakten
TEXT OCH BILD: BEATRICE DALGHI

Som bgjgare r tystnaden allt. Upptcker djuret dig frst har du ingen chans. I ver 25 r har
svenska bgjgare kmpat fr att deras jaktmetod
ska bli tillten. Maria Sjaavaag utbildar sig fr en
jakt som kanske aldrig blir av.

41

Frbundets ml r att bgjakt ska bli tilltet i Sverige. Hr

har det varit frbjudet sedan 1938. Nu fr den som vill jaga
med bge resa till ngot av vra grannlnder, Danmark eller
Finland. I sdra Europa r Frankrike ett mecka fr bgjgare. Dr r jaktformen godknd fr alla viltarter.
En av de frsta jaktresorna Else Ammentorp gjorde med
pilbge var till Australien fr att jaga gris. En del bgjgare
fredrar att jaga frn trdtopparna, fastsurrade i ett tree stand,
en stol som fixeras runt trdets stam. Else smyger helst p
marken. Grisar r inga tysta djur, och nr de nrmade sig
gmde hon sig bakom en buske. Drifrn sg hon hur flocken
kom som i ett litet tg, suggan frst och kultingarna efter.
Pltsligt lsgjorde sig ett av djuren frn gruppen, och stllde
sig fr sig sjlv.

aria Sjaavaag har brttom. Ett eftersk har

dragit ut p tiden och hon och hunden Bram
har varit ute en bra stund nu. Dagen innan var
det strlande solsken, en utmrkt dag fr jakt.
Nu ser regnet ner och Maria vet att om de inte hittar den
skadeskjutna rven kommer de vara tvungna att ge sig ut igen
fr att fortstt leta.
Nr hon kommer innanfr drren ker de grova arbetsbyxorna
av, mjukisbyxorna rotas fram och tevatten och limpsmrgsar
dukas upp p bordet. Jobbet som jaktelev p ett vstsvenskt
gods gr inte alltid att planera.
I kket har hon sllskap av Else Ammentorp, ordfrande
fr Svenska Bgjgarefrbundet. Hon var den som fr drygt
ett r sedan vckte Marias intresse fr bgjakt. Sjlv har hon
hllit p i ver 20 r. Enligt henne tillhr Maria precis den
grupp som nu brjar f upp gonen fr den ovanliga jaktmetoden.
I Danmark vxer det kolossalt mycket just nu, srskilt
bland tjejer och unga mnniskor. De r mer ppna fr nya
grejer och att anta utmaningar. Det r inte s konstigt
egentligen, allt mer i vrlden gr ju mot att man ska utmana
sig sjlv p olika stt.
Utmaningen r framfrallt att bgjgare mste smyga nra
inp viltet. Minst 25 meter. Dessutom krver vapnet bde tid
och tlamod om man ska bli en bra skytt.

42

Den rakbladsvassa pilspetsen flyger ljudlst genom luften

och rtt avlossad ddar den djuret utan att det hinner
mrka ngot. Den rena snittytan gr att en minimal mngd
ktt kasseras d djuret styckas och kttet tas tillvara.

Det var 18 meter mellan mig och grisen. Det fanns ingen
risk att jag skulle rka trffa ngon av de andra. Jag satte en
pil som tog perfekt, den gick rakt igenom djuret och studsade
i marken bakom. De andra grisarna mrkte det aldrig.
P Maria Sjaavaags kksbord ligger tre pilspetsar. Hon
snurrar en av dem mellan fingrarna.
Det hr r en typ av mekanisk jaktspets som fller ut sig
nr den trffar djuret.
De r rakbladsvassa och hastigheten p en avlossad pil
verstiger ofta 80 meter per sekund. Dess ljudlsa framfart
gr att djuren ibland inte mrker att de har blivit trffade
innan de gr ner fr rkning. Eftersom snittet r s precist, r
det en mycket liten del av kttet som mste kasseras.
Du knner dig som ett med naturen p ett helt annat stt.
Srskilt efter skottet. Nr du avfyrar ett skott med studsare s
tystnar fglarna och alla djur frsvinner. Men skjuter du med
pilbge kvittrar fglarna fortfarande, sger Else Ammentorp.

P vnsterarmen har Maria Sjaavaag ett skydd som ska hindra att pilen fastnar i jackrmen nr hon spnner bgen.

hrister Pettersson r handlggare p Naturvrdsverket. Han var med och initierade den
testverksamhet med bgjakt som genomfrdes
i svenska vilthgn mellan 1998 och 2002. I
samband med att Danmark och Finland beslutade om en mer
allmn och utkad bgjakt hjdes rster ven bland svenska
bgjgare.
Testet utfrdes p djur som redan var i fngenskap,
vilket innebar goda mjligheter att flja upp eventuella
felskjutningar.
Sklet var att det var mnga som var tveksamma till
effekterna. Bde fretrdare fr jgarintressen och djurskyddsintressen. Resultatet av testet gjorde att tminstone
fretrdarna fr jgarintressen blev positiva till en begrnsad
jakt med pilbge.
Begrnsningarna Christer Pettersson syftar p handlar om
att fokusera p vissa djurarter, i det hr fallet rdjur och hjort.
Pilbgen har begrnsningar jmfrt med kulgevret,
framfr allt i avstnd.
2007 skickade Svenska Bgjgarefrbundet in en formell
anskan till Naturvrdsverket. Sedan dess har det flera gnger

flaggats fr att en legalisering r p gng.

Frn Naturvrdsverkets sida s r den hr frgan vldigt
liten i frhllande till vildsvinsjakt och varg. Vi knner att vi
blir nedprioriterade varje gng det kommer en strre frga,
sger Else Ammentorp.
Genom ren har det funnits ett par tusen medlemmar, nu r
de 300 stycken. Mnga har valt att lmna frbundet eftersom
de upplever att ingenting hnder.
Christer Pettersson tycker inte att det r konstigt att det tar
tid att fatta beslut om nya jaktmedel. Han jmfr med nr frgan
om fngstredskap utreddes p 1980-talet, det tog bortt tio r.
Efter 30 r p den hr myndigheten s tycker jag att det
mesta gr att lsa om man bara ger det tid och en gemensam
arena och en dialog med alla inblandade.
Han menar att det r naturligt att frgor som berr
majoriteten av svenska jgare fr mer prioritet. Svenska
bgjgares svaghet r att de r f till antalet.
Det finns kul- och hagelgevr sedan hundra r tillbaka
fr att beskatta viltpopulationen och fngstredskap fr mnga
arter. Om inte de fanns s vore det sannolikt mycket hgre
tryck i frgan.

>
43

lse Ammentorp pratar om hur attityderna kring

bgjakt har ndrats p senare r. Det sista frbundet vill r att locka till sig Rambotyper,
sger hon.
Utbildning och etik r otroligt viktigt fr oss. Och acceptansen bland allmnheten har kat, frr tyckte mnga jgare
att pilbgsjakt var trams.
Men fortfarande mter hon argumentet att en legalisering
skulle leda till en mer utbredd tjuvjakt.
Det handlar om att det r en tyst jaktmetod. Men i min
vrld hnger det inte alls ihop. Att jaga med bge r alldeles
fr svrt och ger fr lite utbyte. Man kan inte sitta i en bil
och skjuta och man mste in p minst 25 meter. Och r man
tjuvjgare spelar det vl ingen roll om sjlva vapnet r tilltet
eller inte?

Maria Sjaavaag r uppvxt och utbildad i Norge. Nu jobbar

hon p ett svenskt gods och var infr sin bgjgarexamen.

Hunden Bram rr sig runt borde med piskande svans. Han

r tv r gammal och Marias stndiga fljeslagare.
Som jaktelev tillbringar hon en stor del av sin tid med att
skra viltets mattillgng. Den akademiska bakgrunden har
hon inom utmarksfrvaltning, och drmmen r att f arbeta
med frvaltning av vilt, kanske i Norge dr hon r uppvxt
och utbildad.
Nr jag brjade jaga tyckte jag att det var jobbigt att det
tog s mycket tid, men nu r det bara hrligt att vara ute.
Det r aldrig bortkastad tid, ven om jag inte skjuter ngot.
Hon sger att hon kommer fortstta trna med bgen,

44

ven om det skulle drja lnge innan jakten tillts.

Jag tror att det r lite som med ljuddmpare. Frst motstter sig folk det men nr kunskapen kar och forskningen visar
att det gr att gra p ett bra stt, blir det till slut ett naturligt
inslag. Jag vill tro att det ska bli lagligt hr med.
M aria Sjaavaag och Else Ammentorp drar p sig stvlarna och beger sig ut i trdgrden. En vl tilltagen sdan,
knappt hundra meter frn slottet dr baronen och baronessan bor.
Den frsta pilen tar inte riktigt dr den ska. Den r frsedd
med en trubbig trningsspets, men borrar sig nd igenom
skjuttavlan som str 15 meter lngre bort. Den frestller ett
betande rdjur, och en markering visar var lungor och hjrta
sitter.
Den tog fr lgt, sger Maria och gr och hmtar pilen.
P vnsterarmen har hon ett skydd som ska hindra att pilen
fastnar i jackrmen nr hon spnner bgen, och rka ndra
pilens kurs. Den hr bgen tillhr Else, men r instlld efter
Marias lngd och rrelsemnster.
Vapnet r helt personligt, man kan inte bara lna en
pilbge av ngon annan utan att anpassa den efter sig sjlv,
sger Else Ammentorp.
Regnet har kat i intensitet nu, och med frusna fingrar blir
det nnu besvrligare att hantera bgen. Marias blick r
stadig nr hon fixerar mlet med blicken.
Nsta pil trffar mitt i prick.
Else Ammentorp ler stort under kapuschongen nr hon
hller upp tavlan framfr sig.
Yes! Hade det hr varit ett danskt bgjgarprov hade
Maria varit tvungen att trffa fem av sex tavlor fr att ta sin
examen.
Eftersom bgjakt inte r tilltet i Sverige r inte heller
vapnet frenat med ngra restriktioner. Vem som helst ver 18
r fr ga en pilbge och frdelen r att man, som nu, kan g
ut i sin trdgrd och trna nrhelst lusten faller p.
Christer Pettersson har lmnat frgan vidare till Naturvrdsverkets viltsamordnare som r den som slutligen kommer
att meddela ett beslut. Nr det kan tnkas bli r fortfarande
oklart, och Christer Pettersson vill inte spekulera i utgngen.
Jag anser att alla hjlpmedel som r en tillgng i beskattningen r just en resurs. Jag gr den bedmningen att om det i
det fortsatta arbetet visar sig att pilbge under vissa frutsttningar r lika effektivt som hagel eller kula, d r det ocks
ett stt att beskatta vilt. De metoder som uppfyller villkoren
avseende hg utbildning och krav p anvndning ska man
ocks anvnda.
Else Ammentorp gr sig redo att lmna godset, men innan
hon gr lmnar hon bgen hos Maria s att hon ska kunna va
p egen hand.
Jag tror att vi ska ka till Danmark till vren s att du kan
ta examen dr ocks. D r du frdig att jaga till nsta hst.
Om det blir i Sverige terstr att se.

Else Ammentorp sger

att bgjgarfrbundet
inte vill locka till sig
ngra "Rambotyper".

45

FOLKTRO

Den Stora Stygga

Vargen
En oskyldig flicka och hennes farmor blir lurade och upptna av en
ondskefull varg. Lampan slcks och den fluffiga nallebjrnen kommer
fram. Vargen hotar och bjrnen trstar. Harmlst kan tyckas, men
det r lngt ifrn en slump.

den nordiska mytologin berttas om Lokes son Fenrisulven som med tiden vxte sig till ett s stort monster att asarna
blev tvungna att binda fast honom. Vid jordens undergng, Ragnark, skulle Fenrisulven slita sig loss och sjlvaste
Oden frgs i hans kftar. Avbildningar, fabler och sgner om vargen gr lngt tillbaka i kulturen. Den nordiska
mytologin r knappast ensam om att teckna en djvulsk bild av vrt strsta rovdjur.
Den ondskefulle vargens blodtrst och hnsynslshet lper som
en rd trd genom folktron. Det handlar om vargar som smyger runt
husknuten och bestialiskt slaktar hela grupper av tamboskap,
eller nnu vrre biter ihjl oskyldiga sm barn.
Traditionen gr tillbaka s lngt som till antik tid i
Europa.
Per Peterson r etnolog vid Uppsala Universitet
och har forskat och skrivit bcker om folktro och
fabeldiktning om bland annat vargen.
Vargens epitet i fablerna r glasklart; ren
ondska, sger han.
Vargens farlighet syns tydligt i de gamla
fablerna, i litteratur och i mytologin. Per
Petersons forskning visar inga egentliga avsteg
frn den intrampade stigen vargen r genom
rhundraden en ganska konsekvent ondskefull varelse.
Per Peterson sger att dagens aviga instllning till
varg fljer en lng, nstintill obruten tradition.
Folktron kan hjlpa oss att frst att synen p vargen inte r
ny, inte en fljd av den situation som vi har i dag, sger han.
I viss mn sger han att myten och folktron lever kvar n idag. I
samband med att man fridlyste vargen i Sverige r 1966 uppstod nya
myter som handlade om att Naturvrdsverket illegalt skulle ha placerat ut varg i
de svenska skogarna.
Det kan man ju kalla en typ av trosfrestllning, sger Peterson.
ven frestllningar om att vargen r ett ddligt hot mot mnniskan lever kvar, trots att vi i Sverige inte har ngra
dokumenterade angrepp sedan 1800-talet.
Per Peterson jmfr vargen med bjrnen. Han sger att bjrnen r ett potentiellt strre hot men att den i myt och litteratur
har ftt anta ett annat epitet n vargen; godtrogen snarare n ond. Kramdjursindustrin kan ocks ha haft ett finger med i
spelet om hur vi ser p nallen.
P andra hll i Europa ser man annorlunda p vargen, men hr i Skandinavien har vi en lng tradition av det hr
TEXT:IDA NORDN
synsttet, sger Per Peterson.

ILLUSTRATION: ELIAS ARVIDSSON

46

QUIZ

Vad vet du om jakt? Anvnd ledtrdarna fr att hitta svaren p Villebrds quiz.
Ju fler ledtrdar du anvnder desto frre pong fr du. Facit finns lngst ned.
EN JAKTMETOD

ETT SVENSKT LANDSKAP

5 pong
Kan anvndas vid svl vildsvinsjakt som jakt p lg och
rdjur.

5 pong
Sveriges till ytan sjunde strsta landskap med runt 300000
invnare.

4 pong
En gammeldags form av denna metod r klappjakt dr karlar
gick i kedjeformationer och klappade hnderna fr att skrmma djuren mot skyttarna.

4 pong
Har historiskt haft mycket frbindelser med Norge som grnsar i vst. Har ven en betydande finsk
invandring.

3 pong
En jaktmetod som vanligtvis sker med hjlp av hund.

3 pong
Ett vargttt landskap dr man ven jagar bjrn, lg, bver och
lodjur.

2 pong
En vanlig metod r att hunden sprar viltet och driver
det mot skytten.
1 pong
Jaktmetoden har ftt sitt namn just av tekniken
att driva djuret i nskad riktning.

KNDISAR SOM JAGAR

5 pong
Fddes r 1965 och r son till tv-profilen Bo G.
Eriksson, knd frn Vetenskapens vrld.
4 pong
Uppsalabrdig artist som slppte sin frsta skiva r 1994
och har varit med i Melodifestivalen tv gnger, senast 2008.
3 pong
Skrev lten Campione 2000 som var den officiella EM-lten
r 2000. Andra populra ltar r Paradise och Life. Han
spelade sig sjlv i ett avsnitt av Solsidan dr han var med i
karaktren Freddes jaktlag.
2 pong
Medverkade i andra ssongen av TV4:s S mycket bttre tillsammans med Laleh, Timbuktu och Mikael Wiehe. Har tagit
sitt artistnamn efter en bilmodell.
1 pong
Lnghrig eurodiscoartist som ocks r knd fr sitt stora
intresse fr vikingatiden.

2 pong
Selma Lagerlf, Mia Skringer och Stefan Holm r
knda profiler frn detta landskap.
1 pong
Namnet till trots r landskapet inte varmare n
andra, utan syftar p nrheten till sjn Vrmeln.

ETT VILLEBRD
5 pong
Ett landlevande dggdjur som funnits i
Sverige i runt 10000 r.
4 pong
ter lingon och ljung men ocks rtor och potatis. Ett populrt jaktdjur som inplanterats i flera lnder, bland annat Nya
Zeeland och Argentina.
3 pong
Vrldens tredje strsta hjortdjur och ven Sknes landskapsdjur. Jagas med kulgevr och frmst inom sktselomrden.
2 pong
Hanen kan vga upp till 300 kilo. Honan r betydligt mindre.
Frgen r rdbrun om sommaren och graktig om vintern.
Djuret anses av mnga vara det frnmsta hgviltet p grund
av dess sknhet och gracisa
rrelsemnster.
1 pong
Handjuren har stora frgrenade horn som r formade som en
krona, vilket har gett arten sitt namn.

47

1: DREVJAKT 2: VRMLAND 3: MARTIN "E-TYPE" ERIKSSON 4: KRONHJORT

Vilse

i vildmarken
Nr Jens Lagneholm skulle g och fiska i markerna kring
re, var det fr honom som att g till matbutiken och
handla. D visste han inte att fisketuren skulle bli hans
livs lngsta promenad.
TEXT: ANNA ROSENSTRM BILD: JENS LAGNEHOLM

2 juli 2012 13.00

Jens gr frn stugan

lockan r tv p natten till tisdagen den 3:e juli

2012. I en villa i Rimbo, norr om Stockholm, ligger
Sylvia Lagneholm och sover. Hon vcks pltsligt av
att hemtelefonen ringer. Omtcknad lyfter hon luren fr att svara. Det r polisen i stersund. Det kommer inte
att bli ngon mer smn i natt. Sylvias man Jens Lagneholm r
anmld frsvunnen.
T idigare samma dag, vid ettiden, beger sig 68-riga Jens
Lagneholm och en vn frn stugan i Duved utanfr re. De
har varit ett gng goda vnner som kt upp till stugan varje
r nu fr att fiska. I dag ska det ocks fiskas, i Ivartjrn ngra kilometer bort. Skogen och stigarna r vlknda fr dem
bda. Det blir en lugn och varm promenad ver hjortronmarkerna mot fiskevattnet.
Vl framme vid slutmlet blir det ngra kast med spt och
ett av huggen blir fastare. En mager ring p cirka tta hekto
blir fngsten. Trots att det r mitt p dagen i juli brjar det nu
mrkna. ska r p vg. Jens vn bestmmer sig fr att brja
g tillbaka till stugan. Men fisket brukar bli bttre nr det r
ska p gng s Jens stannar. Han kommer hem till middagen

48

klockan sex, det r inga problem. Men fisket blir smre, det
blir ingen andra ring. Det brjar regna s Jens bestmmer
sig fr att brja vandra hemt. Men han vill inte ta samma
vg tillbaka, den under kraftledningen. Man kan ju ha otur.
S han brjar g, i en riktning som han r sker p ska
leda honom tillbaka till stugan. Det fortstter regna, men
Jens gr lugnt och sakta, han har regnstllet p sig. Kompassen ker ocks fram titt som ttt. Mobiltelefonen ligger p
laddning i stugan.
P romenaden fortstter. Men nu r det ngot som inte
stmmer. Han knner inte igen sig lngre, han ser sig omkring men ingenting verkar bekant. Han fortstter g. Och
g.
Efter ett tag nr han en skogsvg och han bestmmer sig
fr att prova det ena hllet. En vg leder ju alltid ngonstans.
D fattade jag ett vldigt konstigt beslut. Nr vgen tog
slut borde jag ju ha vnt om men det gjorde jag inte, utan
fortsatte in i skogen. Jag bestmde mig fr att jag skulle hitta, ja, jag var rtt sker p att jag skulle hitta.
Det r natt nu men fortfarande ljust och inte srskilt kallt.

Fr Sylvia L agneholm har allting stannat upp. Hon r

chockad efter samtalet med stersundspolisen. De ringde
en gng till och frgade henne i vilket psykiskt och fysiskt
skick Jens befinner sig i. Om han ter mediciner och om hon
tror att han r fysiskt svag.
Jag sa naturligtvis som det var, att han r i vldigt god
form. Han r ju inte sjuk varken fysiskt eller psykiskt. Och
han r van att vistas ute i naturen.
Sylvia vankar av och an i huset, gr ut och gr runt det.
Polisens frgor gjorde henne nnu mer orolig. Hon har inte
ringt ngon n, varken sina egna eller Jens barn, det r ju
mitt i natten. Nr klockan slr fem ringer hon upp polisen
igen. De har varit ute med hundpatruller och letat hela natten, men inte hittat ngot. Nu ska de g upp med helikopter
i det fortsatta skandet.
Klockan sju p morgonen ringer hon till Jens dotter Lisa,
som r p vg till jobbet. Hon berttar vad som hnt. Lisa tar
ledigt och slnger sig istllet p en buss mot Rimbo. Sedan
ringer hon till Jens syster och till sina egna dttrar. Dottern
Ulrika kommer ocks ut till villan och dr sitter de hela dagen och vntar p att polisen ska ringa.
Och det r s de kommande dagarna ocks fortskrider. Det
blir en lng vntan p att polisen ska ringa och sga att de
hittat ngot. Men inte ett spr.
P onsdagen ringer stersundspolisen igen. Man ber Sylvia kontrollera deras bankkonton och om Jens pass r kvar
hemma. Kan det vara s att Jens har gett sig av frivilligt?
Det blev liksom inte bttre av det, den tanken hade jag ju
aldrig tnkt. Men passet lg ju kvar hr och p kontot hade
det inte hnt ngra konstigheter.

r Jens brjar dagarna flyta ihop, han kan inte se

p armbandsuret vilken dag det r eftersom han har
tappat sina glasgon. Kastspet hittade han aldrig
efter att ha stllt ifrn sig det under frsta natten. Det
som var hans bsta rulle, en Mitchell frn sextiotalet.
Sedan dess har han sovit varje natt och gtt lugnt och beslutsamt under dagarna. Hallucinationerna har inte kommit
tillbaka. Han har druckit mycket och ofta, det r ingen brist
p vatten hr.
Men dremot fanns det ju ingen mat. Jag t ju ingenting
annat n ngra granskott, det fanns inga br och sdr . Men
jag var aldrig hungrig, jag tnkte inte s mycket p det.
Jens har passerat resjn nnu en gng och insett att han
gr runt, runt i stora cirklar. Han r vilse. Han kommer fram
till ett litet fhus med trasigt tak. Han tar en ny kompassriktning och brjar g igen, s rakt han kan. S nr han anlnder
till en liten myr: ett vlbekant smatter. Helikopter! Borde han
springa tillbaka? Helikoptern befinner sig ver fhuset, precis dr han var fr bara tio minuter sedan. Han kan se den
lyfta ver trdtopparna. Han viftar och vinkar. Men helikoptern r allt fr lngt bort, och den flyger inte t hans hll. Han
har missat sin rddning med tio minuter.
P fredagkvllen, den sjtte juli, kommer ett nytt samtal
frn polisen. De tnker avbryta skarbetet, de vet inte lngre
vad de ska leta efter, de har fortfarande inga spr. Sylvia sitter med sina dttrar, Jens dotter Lisa och ngra av Jens kompisar hemma i Rimbo nr beskedet kommer.
D var det vldigt jobbigt. Vi var ju frkrossade allihop
och visste liksom inte riktigt vart vi skulle ta vgen. Vi tnde
massa ljus hr runt bordet och bara satt hr, berttar Sylvia.
Hon har varit helt borta under veckan, har knappt kunnat
prata eller ta.
P lrdagen ringer Lisa till Missing People, kanske kan de
hjlpa till. De bestmmer att de, ett par frn organisationen
och Lisa, ska ka upp och leta med en skhund.
Vl p plats i skogarna runt Duved markerar hunden att
Jens befunnit sig vid en av sjarna dr han fiskade den frsta
dagen. Och dr tar spren slut. Det verkar som att han halkat
i sjn. Nr paret med hunden kt tar Lisa och Jens son David,
som ocks varit uppe och deltagit i polisens skande, farvl
av pappa vid sjn.
Jens L agneholm befinner sig fr tredje gngen vid samma
fhus dr helikoptern missade honom. Han har nu varit vilse
i nio dagar och bestmmer sig fr att vila ut i fhuset. De vta
skorna och strumporna tar han av sig, de kanske kan hinna
torka i solen.
Han stannar i fhuset i tv ntter, sedan, p den elfte dagen i skogen, bestmmer han sig fr att g upp p en hjd.
Nr jag kom upp p hjden sg jag en sj och dri sg jag

<

Han tar ut en ny kompassriktning mot reskutan och brjar

flja en som leder honom ner till vad han tror r resjn.
Med en stor sj framfr sig och en mindre lv p sin vnstra
sida, bda omjliga att ta sig ver, bestmmer han sig fr
att vnda om. Han vandrar uppstrms lngs den lilla lven.
Ska han frska ta sig ver den p ngot stt? Nej, det r fr
riskabelt. Han vandrar vidare uppt, under och ver omkullfallna granar.
Trttheten brjar knnas nu. I en sluttning stller han
kastspt mot ett trd. Och det r nu hallucinationerna kommer. Hans fru Sylvia str i backen, hon ser allvarlig ut och
hller i ngon slags ljuskandelaber. Hon sger inget. Han
ser en man och en kvinna ocks, och en liten hund. De sger
inget, str bara och tittar, och Jens ropar inte ens hall
som han gjort tidigare under dagen. Lngre ned i slnten
str en husvagn och en husbil. Det mste vara hallucinationer, ingen kan komma s lngt in i skogen med en sdan.
Han har av ngon anledning tagit av sig alla klderna och
fryser. Utan att kl p sig lgger han sig ner p marken och
slumrar till.

49

Stern. Efter 12 dagar i skogen hittar Jens ntligen

ngra tomma hus. Och i nrheten en bt.

Varfr gr vi i cirklar?
Forskare vid Max Planck-institutet fr biologisk
cybernetik i Tyskland skickade ut frivilliga frskspersoner i den tyska Bienwaldskogen och den tunisiska
knen fr att testa deras frmga att g rakt i flera
timmar. Forskarnas GPS-vervakning visade att deltagarna utan problem kunde hlla kursen om solen
eller mnen var framme. Under molniga dagar och
ntter tog det dock inte lng tid innan deltagarna
brjade g i cirklar, utan att mrka det. Av detta
drar forskarna slutsatsen att den mnskliga hjrnan
r beroende av riktmrken fr att kunna behlla en
bestmd kurs.

Ottsjn. Det r hr han ntligen mter de tv kanotisterna och fr komma hem.

50

Jens Lagneholm p sjukhuset med Janne Hemmingson Annika Tirn som hittade honom.

btar. Och jag frstod att i btarna finns det ju mnniskor.

Han bestmmer sig fr att i morgon, d ska han g ner dit.
Han lgger sig i en skreva under ett trd fr att sova.
Nr den tolfte dagen tar sin brjan, gr Jens p skr nerfr
branten. Han hittar en telefonledning som han fljer, fr att
snart komma ner till en bck, som vxer till en liten , och
dr : en bro. Bron leder ver n till ett hus. Men huset r tomt
och lst. nnu lngre bort ligger en liten by men inte heller
dr finns ngra mnniskor.
Hall! ropar han, om och om igen.
Inget svar. Nu ser han dock vad som ligger i den lilla n
som han gtt lngs med. En bt. Och under bten: ror. Det
dr kommer bli min rddning, tnker han. Han skjuter ut
bten i vattnet och kliver i. Lgger strumpor och skor p tork.
Det r en underbar knsla att frflytta sig utan att g. Hans
sargade ftter r fulla av skavsr, men i bten far han fort
framt utmed n, ut i en liten lagun som senare mynnar ut i
den stora sjn. D ser han tv stycken rda farkoster lngre
bort p vattnet. Det r tv kanotister
som r ute, en man och en kvinna.
Hall! ropar Jens.
Och nu fr han svar.
D var det som att luften gick ur
mig, d var det ju klart, berttar han.
Kanotisterna ser honom och
kommer mot honom. De frstr snabbt att det r den frsvunna mannen som de sttt p ute p sjn. Mannen
ringer 112 och de strandar p en liten grynna dr de bedmer att helikoptern ska kunna landa. Jens fr en persika och det r den godaste han ngonsin tit. En smrgs
ter han ocks lngsamt, lngsamt. Det r det frsta han
ter p tolv dagar, bortsett frn ett tjugotal granskott och
ngra hjortronkart. Han har tappat 14 kilo och han r utmattad och sliten. Klockan r ungefr tre, lrdagen den
fjortonde juli 2012, och Jens Lagneholm r terfunnen.

14 juli 2012
15.00
Jens terfinns.

ylvia r hemma hos en av sina dttrar p Vdd, Jens

barn David och Lisa r ocks dr. David har tagit med
sig kartor dr han ska visa i vilka omrden de skt.
Sylvias mobiltelefon ligger framfr dem p bordet, och
pltsligt brjar den att vibrera. Oknt nummer. Sylvia svarar.
Hej lskling, det r jag, sger en rst p andra sidan
luren. Jag har gtt vilse.
Hon knner inte igen rsten, det mste vara ngon som
ringer och driver med henne. Hon har under veckan som gtt
brjat frbereda sig p det vrsta, att Jens inte finns mer. Och
nu kan hon bara inte tro p det hela.
Telefonen rcks ver till David som fr prata istllet. Nr de
pratat klart sger han till de andra:
Jo men det var nog pappa i alla fall.
De ringer till polisen som bekrftar, det r Jens som har
ringt frn stersunds sjukhus dr han just nu befinner sig, s
gott som oskadd efter tolv dagar p fjllet utan mat.
Fr Sylvia och barnen var det som att f tillbaka honom
frn de dda.
Vi hade ju stllt in oss p att han inte skulle komma
tillbaka. Det r en upplevelse jag tror att man inte kan frst
om man inte varit med om det sjlv. Nr vi mttes igen s lg
vi och pratade hela natten och d slppte ju allt. Det var helt
enormt, berttar hon.
Att Jens klarade sig s pass lnge ute i vildmarken tror han
har att gra med att han hade s pass stor tillgng till vatten
och att han var envis men samtidigt tog det lugnt. Han visste
att familjen mste vara orolig men frskte koppla bort det fr
att spara energi.
Det r skert mnga som inte skulle klara sig p grund
av att man stressar upp sig. Det gjorde inte jag utan jag tog
det vldigt lugnt. Jag vet att jag gick lugnt, andades lugnt och
jag var aldrig stressad eller rdd. Jag var hoppfull p ngot
stt, sger han.

51

VAD SKA DU GRA NR DU GTT VILSE?

S tanna
T nk.

Det hnder att man i frvirringen bara

springer vidare. Gr inte det!

Hur ska jag ta mig hrifrn? Ska jag g

eller inte g? Hll fast i planen och ndra
dig inte.

Har du karta eller kompass eller rentav GPS r det ju

guld vrt. Annars finns det olika stt som naturen kan
hjlpa dig p. Tnk vilket vderstreck du kom ifrn
och se kartan framfr dig i huvudet. Om du kan se
solen eller mnen kan du ta hjlp av det. De flesta
vet att solen gr ner i vst och upp i st och kan
hrleda frn det.

O rientera dig.
P lanera.

Vad befinner du dig i fr situation? Tnk

som en militr; var finns det hot? Och vilka
omrden runtom som kan vara farliga?

Johanna Sundberg Sjberg, instruktr p frsvarsmaktens verlevnadsskola, ger sina bsta tips:
Det absolut viktigaste
att hitta r ju vatten. Djurstigar kan ofta leda dig till
vatten. Vi lr ut att man
ska rena vattnet och d r
det bsta sttet att koka det.
Har man inte mjlighet till
det ska man frska hitta
vatten som rr p sig eller
dricka vatten frn strre

sjar. Man fr frska tnka om det finns en risk att

bli dlig av vattnet. Ligger
vattnet i nrheten av samhllen eller bondgrdar kan
ju vattnet vara frorenat.
Sen finns det ju en risk att
ngot dtt djur kan ha legat i vattnet, men d r det
kanske mest otur. Generellt

sett har vi vldigt bra vatten

i Sverige.
Ska jag sga en tlig vxt
s sger jag Kaveldun, den
dr vxten som ser ut som
en stor cigarr. Kaveldunets
rtter r vldigt rika p
kolhydrater. De vxer ofta
i strandkanter, s d ska

man in under vattnet och f

tag p rtterna, skotten dr
har en sorts mandelsmak.
Mnga tror att man kan livnra sig p br och svampar,
och det ger ju sjlvklart en
bukfylla s man blir mtt.
Men du fr bttre effekt av
Kaveldun,
kolhydraterna
behvs fr att f energin.
ANNA ROSENSTRM

STENSTA MED MTTA

Roten p stenstan gr att
ta. Men helst ska du gra
det p vren. D smakar den
nmligen stt och pminner
om lakrits. r du verkligen
jttesugen p att prova under hsten och vintern s gr
det sklart ocks bra, men
d fr du vara instlld p att
stenstan mest smakar beskt
och ganska ckligt. t inte
fr mycket! Ormbunksrtter
innehller ett mne som i fr
stor mngd bryter ner B1vitamin och det r sklart
inte bra.
Stenstan r en ormbunksvxt, vilket innebr
att den frkar sig med
spermier. P undersidan av
stenstans blad sitter mng-

52

der av sporgmmen som

den lilla ormbunken slnger
ifrn sig under hsten. Nr
vdret r bltt kan stenstespermierna simma i fukten
p marken och befrukta ett
stenstegg som sedan blir
en ny och stark planta.
I Sverige har vi bara en
enda sort av stensta, men
runt om i vrlden finns det
nstan 150 olika arter av
vxten. Den svenska stenstan hller sig grn hela vintern och str emot torka vldigt bra. Istllet fr att torka
ihop och tappa bladen s
rullar den ihop sig och vilar
till dess att regnet kommer.
TEXT OCH ILLUSTRATION: FRIDA GEISLER

Polypodium
vulgare

KULTUR

LINNS BETONGDJUNGEL
Just nu jagar Linn Bergbrant giraff. Men jakten bedrivs inte p Afrikas
savanner, som man kanske kan tro, utan i Gteborgs second hand-butiker.

Det var i vras som Linn

brjade finkamma second
hand-butikerna i Gteborg
p leksaksdjur i plast eller
gummi. Nr djuren r
inhandlade sprayar hon dem
i olika frger och armerar
fast dem i betongblock som
hon gjuter sjlv. Sedan
r
bokstden
frdiga.
Jag har alltid lskat
kitschestetiken och djur som
symbol. Jag tycker ocks att
det r kul att f in lite humor
i inredingen. Jag mrker att
de flesta som gr frbi mina
bokstd p marknader inte
kan lta bli att le. De har den
effekten p folk, sger Linn.
Att det handlar om just

bokstd bara finns i ett enda

exemplar.

terbruksdesign r viktigt fr
Linn. ven om det skulle g
mycket snabbare att anvnda
nytillverkade djur s bygger
hela idn p att ta tillvara

p gamla frbrukade freml

och ge dem en ny skepnad.
Det i kombination med att
det handlar om smskaligt
hantverk gr att varje

P den senaste designmarknaden hon slde p fick

hon en bestllning av en kille
som ville ha ett bokstd med
just en giraff. S nu r hon p
jakt efter just en sdan.
Sjlva jakten p djur
r en stor del av projektet
och ngot som jag tycker r
vldigt kul. Det r alltid lika
spnnande att grva i en sn
dr plastback och inte veta
vad man ska hitta. Och att
kunna se potentialen i hur
man kan gra om djuren,
sger hon.

TEXT: FRASSE LEVINSSON

BILD: LINN BERGBRANT

WOLF SAFARI
Performancekollektivet Other Spaces arbetar sedan
2004 med kollektiva upplevelser dr publiken fr
uppleva hur det r att vara ngot annat n just
mnniska. Villebrd har pratat med Lauri Kontula
frn Other Spaces.
VAR, NR, HUR?
VAD R WOLF SAFARI?

Ett rollspel fr vuxna, dr du

fr mjlighet att lra knna
vargen utifrn dina egna
perspektiv och erfarenheter.
Du brjar med att studera
vargens fysionomi och psykologi, varefter du och de andra
deltagarna fr vandra runt i
staden och yla, jaga och ta.

De omkring 15 deltagarna
frvntas ha gjort jgartestet
p vr hemsida s att de redan r frberedda p vargens
tematik. Frestllningen r
tre timmar lng och den frsta gnas t ytterligare studier, bland annat av hur man
ylar. De tv sista timmarna
spenderar vargflocken i den
kvllsmrka staden.

VARFR?

Wolf Safari r ett stt att

komma frbi alla samtida och
mytologiska frestllningar
om vargen. Drfr vill vi inte
att deltagarna ska spela
varg. I stllet ska de frestlla sig och skapa sig egna
erfarenheter av hur det r att
vara varg och drigenom

frst sig p vargen lite bttre. Under jakten frstr man

att vargen inte r ond eller
arg. Den jagar fokuserat och
metodiskt fr att verleva.
VARG ELLER REN?

Vargar r mycket mer sociala

n renar.

TEXT: FRIDA SANDSTRM

BILD: OTHER SPACES

53

XX

Konungens
kamrat
1996 ppnade den frsta lgparken i Sverige. Under flera r drog
lgturismen hundratusentals beskare. Tills ngot hnde. Nu mste
flera parker sl igen. Drmmar krossas. Men inte i Uppland. Mt
mannen bakom lgarna p Grdsj.
TEXT OCH BILD: ANTON MENCIN

55

Leif Lindh tillsammans med lgparkens egen kronprins Holger och dennes son Linus.

unde snker hornen. Holger har tappat sina. Men

som hgst i rang backar han inte fr att visa vem
som bestmmer. Det r lunchdags p upplndska
Grdsj lgpark, 5 mil vster om Uppsala. Fodret
som spreds ut i hgar runt om i hgnet r slut. Linus har slukat sitt. Hedvigs frsvann i takt med att det ndde marken.
Nu kommer lgarna lunkande frn alla hrn av hgnet och
samlas runt den gula fyrhjulingen. Mitt ibland dem str Leif
Lindh, 55-ringen som enligt sig sjlv r den enda i vrlden
som simmar med lgar. Nr kalvarna fds i brjan p sommaren sover han dessutom bredvid dem i hgnet. Allt fr att
vnja de unga lgarna vid sin doft och rst. Leif Lindh driver
Grdsj lgpark och har under de senaste sju ren behandlat sina lgar som familjemedlemmar. Nu handlar det om att
stoppa en annalkande konflikt. Sklet till uppstndelsen r
kalven vid Leifs sida, och hennes speciella matvana.
Olivia r den enda lgen i vrlden som ter limpa. Hon
kan ta tio skivor p rad. Nr hon blev s stor att hon ndde
ver kksbordet tog hon limpa, inte franska eller grovt brd.
Jag har dragit ner lite nu fr hon ska ju sluta med det s
smningom. Men hon ter fortfarande en pse limpa per dag.
Olivia fddes den 15 maj 2014. Kort drefter stttes hon
bort av sin mamma. Olivia var svag. Efter tre dagar var hon
s dlig att Leif bestmde sig fr att kra hem henne till sitt
hus p fyrhjulingen.
Jag bodde p nedervningen med Olivia hela sommaren.
Lg p en madrass bredvid henne s hon skulle knna nr-

56

het. Nr hon pep var det bara att g upp och vrma mat i
mikron. Det var svrt att f i henne ngot, men till slut insg
jag att hon skulle klara sig.
Efter tre mnader p nedervningen i huset var det dags
fr Olivia att flytta ut. Hon hade en hage i trdgrden och p
kvllarna fick hon springa fritt p grden. Nr brunstperioden var ver i november var hon tillrckligt stark fr att flytta
tillbaka till hgnet.
Olivia gr ofta ensam, inte med de andra lgarna. Hon har
varit i hgnet en vecka nu och tycker fortfarande att de stora
lgarna r lskiga. Nr de nrmar sig frn alla sidor fr att
roffa t sig av limpmltiden backar hon undan. Men Leif str
kvar. Han pratar lugnt och respektingivande med lgarna.
Anvnder sin kroppstyngd till att trycka undan de stora hornen. Fr dem att frst att limpan endast r till Olivia. Nr
lgarna till slut ger upp och terigen sprider ut sig i hgnet
kliver Leif upp p fyrhjulingen.
Det r precis s hr jag vill ha det. Jag vill att lgarna ska
ha kvar s mycket vilt beteende som mjligt.
De frsta gsterna klev in genom grindarna p Grdsj
lgpark 2007. Ngra r tidigare hade Leif Lindh trffat krleken Ilona Carlengrd. De flyttade ihop p grden och brjade tillsammans resan mot att frverkliga Leifs drm. Bda
hade jordbruksutbildning och det som krvdes var en tvdagarskurs p Klmrdens djurpark och en anskan till Naturvrdsverket. Leif och Ilona byggde 16 hektar hgn i stllet

fr minimikravet p fem hektar. Och nr allt var klart tog de

emot Gunde och Gta, de frsta kalvarna.
Idag lever 13 lgar p Grdsj lgpark. Leif har precis slt
fem kalvar till andra lgparker som var i behov av nytt blod.
Det r det enda sttet att f in nya lgar i hgnen. Parkerna
fr inte lngre ta in lgar frn det vilda, ngot som Leif anser
r fel. Han tycker det finns situationer nr det skulle vara
ndvndigt, inte minst fr lgen.
Kalvarna gr med sin mamma under ett r. Under jakten
skjuter man alltid kalven fre kon. Men det finns skrckexempel. Vissa tror att om man skjuter kon frst s stannar kalven kvar, och s skjuter man den sedan. Men kalven kan ju
springa ivg. Om vi vet att kon r dd och att kalven lever kan
vl en lgparksgare frska f den att verleva. Kalvarna
klarar sig nd inte i det vilda p egen hand.

eif Lindh har varit jgare i strre delen av sitt liv. Nr

han var liten skolkade han frn skolan fr att flja
med pappa p lgjakt.
Jag var aldrig helt bekvm i
den situationen. Det var ju kul nr han
skt, men jag tyckte det var jobbigt att
han ddade.
Leif blev ldre och efter ett tag satt
han sjlv dr p ryggscken i skogen
med gevret i hand.
Jag ansg att jag var en fr dlig
skytt, s jag skt alltid p stillastende.
Kom det en lg springande skrek jag till s att den stannade.
D kunde jag trycka av. Skulle jag skjuta skulle det vara fr
att dda.
Leif jagar inte lngre. Intresset frsvann fr tio r sedan
och idag klappar han hellre levande lgar n dda. Men han
har inget emot att andra jagar lg i det vilda.
Vissa frgar hur man kan vara djurvn och samtidigt
skjuta ihjl djur. Och visst, det kan man ifrgastta. Men vet
jag att jag trffar och ddar en lg s gr det ganska fort
och d behver den inte lida. lgavskjutning mste vi ha fr
lgarna orsakar mnga trafikolyckor och stora skogsskador.

hlsa. Fr att f visa upp vilda djur fr publik mste parken

ha en zoolog och en veterinr som besker djuren flera gnger
per r.
Madeleine Hjelm r zoolog och rdgivare t lgparker i
stergtland, Vstergtland och Smland.
Jag jobbar fr att djuren ska ha en bra vlfrd i parkerna.
Det handlar om att lgarna ska m bra tillsammans i gruppen
och att de fr rtt mat. Och s ska de trivas i miljn. Djuren
ska kunna gmma sig och ha olika underlag att g p.
Medan veterinrerna undersker djurens fysiska hlsa r
Madeleine Hjelms uppdrag att se till att lgarna mr bra psykiskt.
Djuren ska f utlopp fr s mnga naturliga beteenden
som mjligt. Det handlar mycket om hur hgnen ser ut. I de
lgparker jag knner till har djuren stora ytor att rra sig p.
Mycket strre n i de svenska djurparkerna.
Madeleine Hjelms bedmning r att djuren i lgparkerna
lever ett bra liv. Hon tycker inte att det per definition r fel
att ha vilda djur i hgn. Men det r alltid problematiskt med
djur i fngenskap.
lgar har ett komplicerat stt att vlja ut
vad de ska ta. Vi kan inte utfodra dem p
samma stt som de skaffar mat i det vilda.
I lgparkerna r de ju helt beroende av det
foder vi ger dem. Jag hade nskat att det fanns
forskning p skillnader mellan lgarnas beteende i vilt tillstnd och i parkerna. Vi har det
p andra vilda djur men inte p lgar.

"Alla tyckte jag var

fullstndigt dum i
huvudet. De undrade
om det hade brunnit
i skallen p mig."

Idn om att ha lgar p grden fick Leif Lindh lngt innan

han slutade jaga. Fr 22 r sedan tog han emot en nyfdd
lgkalv efter att mamman dtt i en trafikolycka. Fem dagar
senare dog kalven av nringsbrist. Men samtidigt fddes
drmmen om en storslagen lgpark.
Alla tyckte jag var fullstndigt dum i huvudet. De undrade om det hade brunnit i skallen p mig.
Leif tog inte t sig av sikterna frn omgivningen. Han hll
i drmmen och fortsatte kmpa. Idag str han mitt bland lgarna och det gr inte att ta miste p krleken Leif knner
fr djuren. Men han r inte den enda som r mn om deras

I ladan bakom entrbyggnaden bjuder Leif Lindhs favoritband Drifters upp till logdans under somrarna. Nu r det
mrkt och rtt och ladan fungerar som uppstllningsplats t
tre vertckta bilar och en grlackad traktor. Nr det blir vr
rullas traktorn ut p grdsplanen och frvandlas till kltterstllning fr barnen.
Den dr jveln brann frra ret. Den hll p att elda upp
hela mig. Jag skulle tanka och det rann ner soppa p motorblocket och tog eld. Hela traktorn stod i lgor.
Leif tittar en stund p traktorn. Han tar sats och som med
s mycket annat terger han historien som ett rinnande vatten. Nr det small slppte han reflexmssigt bensindunken.
Soppan rann ut p marken och elden spred sig. Han vnde sig
om och upptckte att hela vnsterbenet brann.
Som tur r hade jag bomullsbyxor p mig s jag slckte
elden dr. Men det gjorde jvligt ont p smalbenet. Nr jag
sprang upp mot huset small framdcket. D kom gumman ut
och frgade vad det var som hnde.
Leif har ett frflutet som brandman i den nrliggande orten
Heby. Han visste att det handlade om sekunder innan elden
skulle sprida sig.
Brandslckaren, ropade jag. Traktorjveln brinner!
Han greppade en brandslckare i varje hand och vnde >

57

Fakta lgar
Latin: Alces alces
Frekomst: Europa, Asien och Nordamerika
Kroppslngd: 200 300 cm
Mankhjd: 175 190 cm
I jmfrelse: vrldens strsta hjortdjur samt Europas strsta landlevande djur.
Livslngd: 15 20 r
Jakttid: 13 okt 31 jan
Antal lgar i Sverige: sommartid 300 000 400 000
Antal lgparker anslutna till freningen Sveriges lgparker: 29
Totalt antal lgar i de svenska lgparkerna: cirka 250

tillbaka mot lgorna. Efter honom sprang Ilona med ytterligare tv. Fem brandslckare och 60 kilo pulver senare hade
elden gtt upp i rk.
Jag tittade ner p benet. Hela skinnet hade slppt. Det
var andra gradens brnnskador och bara att ka in till akuten.
Men jag behvde inte transplantera. Det blev jvligt bra.

erttelsen om en brinnande traktor kanske inte r

mer n s. En inlevelsefull historia om en kamp mellan eld och en forna brandman. Eller s sger den
ngot mer. Ngot om vad som krvs fr att driva en
lgpark i Sverige. Att man mste g in med sjl och hjrta och
till varje pris fnga in turisterna. Tre lgparker har tvingats
lgga ner p bara ett r. Idag finns det 29 stycken men fler
flaggar redan nu fr att de kommer behva stnga.
Sven-Olof Svensson driver Laganland lgpark norr om
Ljungby i Smland. Han r dessutom ordfrande i freningen
Sveriges lgparker. Enligt Sven-Olof Svensson handlar nedlggningarna delvis om konkurrensen mellan lgparkerna
men framfr allt om var i landet de ligger. Ju lngre norrut,
desto smre ekonomi.
Hr i Smland har vi tre lgparker p 8 mil utmed E4:an.
Alla har gster och min uppfattning r att flera gr riktigt bra.
Men i vstra Mellansverige gr det smre. Vissa trodde nog
att norrmnnen skulle komma och titta p lg, men de kom
aldrig. Nu mste lgparken i Slen lgga ner, trots att de som
har stllet r vldigt duktiga.
80 procent av gsterna p Laganland lgpark r utlndska turister. Tyskar, danskar och hollndare. Men Sven-Olof
Svensson tror inte att det r det enda sttet att verleva. Han

58

tar Grdsj lgpark som exempel. Grden ligger inte nra en

strre stad eller utefter en vltrafikerad vg. nd gr det bra.
Dr r dessutom siffrorna det omvnda. 80 procent av gsterna
r svenskar. Det handlar om att ge beskarna det de vill ha.
Det finns inget hot om att det skulle brja g dligt. ker
vi till Australien vill vi se deras kngurur. r man i Sverige
vill man se vra lgar, sger Sven-Olof Svensson.
Leif Lindh tar igen sig p kkssoffan i frldrarnas kk.
Den rda stugan ligger snett ver grdsplanen frn hans eget
hus. Hr serverar Gull Lindh, Leifs mamma, dagens lunch
pyttipanna med stekt gg. Leif lutar sig tillbaka och lgger
upp hgerarmen p ryggstdet. Han funderar. lgar lever i
upp till 20 r. Leifs tv ldsta r tta. Frgan kanske kom som
en chock. Vad hnder nr de r gamla och trtta? Leif fastnar
med blicken i riktning mot lgarna och snker rsten. Viskar
som att det r frbjudet att prata om det.
Jag vet inte vad jag kommer gra. Jag fr vl avliva dem.
lgarna kommer inte vara kvar i hgnet fr alltid. Till slut
blir de fr gamla. Leif samlar tankarna n en gng. Hans tidigare liv som jgare verkar mer och mer avlgset.
Skulle jag skjuta min lskade Holger som pussar mig drute? Och sedan sga till familjen att nu ter vi Holger som
varit med mig i 20 r. Nej, det gr inte. Jag skulle inte fixa det
rent knslomssigt.
Parkens lgar rknas som tamboskap och precis som med
hstar fr man inte begrava dem. Regeln r att de mste brnnas.
Jag kan inte svara p vad som hnder nr den dagen kommer. Men jag har nog en strategi. Det r mycket man inte fr
hr i vrlden.

Holger, fdd 2007, r Leifs egen bstis och lskar att pussas.

XX

ANNONS

"Sveriges mest innovativa

teknikmagasin."
NYTT NUMMER - UTE NU!

magasinet

VOID

Manniska

tEK
nik

void

..

void void void

..

SAMHALLE
Retrospelappar

..
samhalle Kr p solenergi

Vem flyger ballongen?

Innovationens resa

teknik - mnniska - samhlle

..
MannisKa

void Bland digitala daglnare tEKNIK

60

Ddar i
samhllets
tjnst
TEXT OCH BILD: ELIAS ARVIDSSON

XX

Var tionde minut sker en viltolycka. Varje gng skickar

polisen en jgare fr att avliva djuret. En jgare som verkar i
det dolda, dag som natt, ret om.

lockan 20:25 den tionde november sitter Mikael

Johansson i sin bil och andas hftigt. Hans hjrta
slr hrt i brstet under skjortan. Han hade pltsligt
sett ngot i gonvrn d lgen i nsta stund var
framfr bilen. Den smllde i med bakdelen s lysbgen p
vnster sida plattades till som en tomburk. Det grbruna hret
tillsammans med lera och smuts syns som ett mrkt strk
lngs med huven och frardrren p bilen och det som finns
kvar av strlkastarna lyser upp de kala bjrkarna d Mikael
stnger av radion. "Det blir nog ingen volleybolltrning idag"
tnker han. Han r skakad, men hel och hllen och borde
vara glad. Men hur gick det egentligen med lgen? Han
plockar upp telefonen och ringer 112.
Hemma i sin soffa sitter Linus Hougland med blicken mot
TV:n. Sommarprataren Sofia Jannok pratar om sina samiska
rtter nr det durrar till i telefonen. "Hej Linus urskta att
jag str men det gller en lg p Stabyrakan, allts borta p
Torsbyvgen" De kan ringa nrsomhelst och han r van. P
ngra minuter r han p vg ut till bilen med hundarna Bella
och rja. Gevret hnger p axeln och den signalgula vsten
med Viltolycka i silver glimrar till nr han passerar lampan
vid husknuten. Luften r fuktig och dimman r p vg och
ngonstans i skogen finns en lg som kanske r skadad. Vi

62

lagar inte vilda djur som r skadade i Sverige utan skickar

jgare som Linus Hougland att ska upp och skjuta dem.
Viltremsan vid Stabyrakan lyses upp av strlkastarna
nr han nrmar sig men p platsen finns inga tydliga spr av
olycka. Han tar fram anteckningarna frn polisen och knappar in Mikaels nummer. Mikael r frvirrad och lite chockad
men sger ngonting om en hsthage. Hststaketet strcker
sig lngs vgen i bda riktningarna s Linus fljer staketet i
riktningen som Mikael kom ifrn. Det r svrt att bedma hur
lngt bilen frdas vid en krock.
300 meter senare ligger glassplitter p vgen och det r
stmplar av klvar i jorden och nere i diket r grset brutet.
Bella rycker i kopplet med nosen rakt ut mot ngen. Dimman
har lagt sig som ett tcke en bit ovanfr marken men en bit ut
p ngen ser han nd att det ligger ngot i grset. Dr har
vi den tnker han. Linus kollar en extra gng s att gevret
r laddat innan han kliver ver stngslet. Pltsligt reser sig
tv lgkroppar upp och omsluts av dimman. Bella vill springa
nu. Han lossar kopplet och som en pil frsvinner hon bort och
upp ver berget. Tv lgar krnglar till allting, Bella kommer
spra den ena men det r inte skert att det r den skadade.
"Det hr kommer nog f vnta tills imorgon tnker Linus.

Rdjuret var redan dtt

nr Linus och rja kom till platsen
och kommer f ligga kvar i skogen.

XX

i r ute och kr p Torsbyvgen och har just passerat platsen dr Mikael krockade. Men i varje krk
och skymd strcka kommer en ny historia. Det r
ltt att tappa trden men han hittar snabbt tillbaka
till minnet frn kvllen med lgarna.
S hr blev det. Jag fick ge upp den kvllen fr lgen som
Bella fljde efter drog ivg fr snabbt. Tanken r att de ska
lugna sig i skogen s jag kan smyga ikapp dem. Men den lgen var stressad. Den drog rakt in mot samhllet, mot 168:an
och jrnvgen och det r inte bra. Jag fick panik fr Bella kan
bli pkrd. Ibland undrar jag varfr jag utstter dem fr det
hr, sger Linus och avbryts av en passage dr en husknut
nstan sticker ut i vgen och precis bakom kommer skogen.
Precis hr, smllde det igr. Titta till hger s ligger en
hel massa pls frn ett rdjur.
Vi r p vg till ett annat rdjur. Ngon krde p det fr en
stund sedan och drmde en sten i huvudet p det. Ibland r
det s och andra gnger ids fraren inte anmla.
Jag har startat ett instagramuppror s folk ska frst vad
de ska gra. Ring 112. Igr hade ngon sett ett kid hasa sig
ver vgen med bda bakbenen brutna. Tnk om det hade
varit en hund? Tnk om det hade varit en mnniska? Det r
lag p att anmla men folk vet inte det, sger han.
Linus vet vad som hnder med djuren och han vet hur en
dd skiljer sig frn en annan. Ibland gr det lngsamt och
ibland gr det fort. Nr vi kommer fram ligger rdjuret stilla.
Det r ett av de 33 059 pkrda fr i r och det kommer att
f stanna i skogen. Markgaren och jaktrttsinnehavaren har
i det hr fallet valt att inte ta vara p djuret. Med ett stadigt
tag om bakbenen korsar Linus med snabba steg vgen, ver
diket, till andra sidan. Kroppen glider fljsamt mot det blta
grset nr det fr sista gngen passerar ngen.
Bilens vindrutetorkare vevar p nr vi slingrar oss fram
genom landskapet med skogen p ena sidan och ngarna p
den andra. Det r fr varmt fr att vara december. Gssen str

XX

i sjok p de blta ngarna och plarna r gra som himlen.

Djuren har gtt hr i hundratals r fr att beta och dricka och
att det nu finns en vg hr frndrar inte det.
Linus Hougland kliver ur bilen p den klippiga uppfarten
och mts av sina sex bruna hnor och sin vita tupp. Skogen
breder ut sig bakom huset dr han bor med sin sambo och sina
fyra hundar. Vi befinner oss norr om Gteborg p fastlandet
innanfr Marsstrand. Han hmtar fyra psar med ktt frn
frysboden och ppnar drren till hundgrden s hundarna fr
komma in i huset. P kksbordet str laptopen och vntar fr
det r hemma vid kksbordet som eftersket avslutas.
terrapporteringen r ett tresidigt formulr med frgor:
Vad r det som har hnt? Var det en rsunge? Var det ett
hon- eller handjur? och s vidare. Formulret skickas in
till Nationella viltolycksrdet (NRV), organisationen som
startades fr sju r sedan fr att f ordning p viltolyckorna i
landet. Polisen, Trafikverket, Naturvrdsverket och 13 andra
myndigheter och frskringsbolag sitter samlade i rdet fr
att f en verblick av det som sker och fr att hitta lsningar
p sina hll. Alla dessa rapporter, 45 000 varje r, landar i
en databas. Det kan i frlngningen bli till nya viltstngsel
och vem vet? p Torsbyvgen kanske det sitter en 70:skylt
nsta r.
Eftersksjgarna r inte anstllda men fr en ersttning fr jobbet. Den 21:e varje mnad skickas fakturor frn
NRV till Polisen fr alla de eftersk som gjorts den mnaden.
I Vstra Gtaland r Katarina Jonasson en av dem som granskar och kollar igenom de uppgifterna s att allt stmmer.
Varje mnad dimper det ner cirka 500 eftersksfakturor och
varje faktura ska matcha en faktisk viltolycka i polisens register. Hon har ocks kontakt med jgarna nr det kommer
in anmlningar. Linus "Hougland ja, i Kunglv" knner hon
vl till. Hela lnet r indelat i mindre omrden och fr varje
omrde finns en lista p jgare. Alla eftersksjgare mste ha
en godknd hund och sen behvs olika hundar fr olika eftersk. Kr ngon p en lg s behver de sklart en lghund. >

XX

En av Linus hundar, Bella, tittar ut ver skogarna.

Rdjuret terlmnas till skogen under ett tcke av lv.

Polisen och jgarna har ett nra samarbete som pgr dagligen. Det finns inget tvng att ka ut nr polisen ringer, men
fr mnga fungerar det ungefr som en 24 timmars jour sju
dagar i veckan.
Arbetet som jgarna utfr r jtteviktigt men ersttningen r ganska lg. Det finns ocks en allmnnytta i arbetet
som NRV och jgarna utfr, jag menar det hnder att folk dr
lngs vgarna och kan vi undvika bara ett av dessa s r det
ganska ovrderligt, sger Katarina Jonsson.
Allting har sitt pris ven de djur som lever i skogarna. Priset kan sgas vara det arbete som jgarna och deras hundar
utfr. Priset kan ocks vara kostnaden fr nya viltstngsel
eller den ringa ersttning som samhllet ger jgarna.
Det spelar ingen roll vad jag fr fr ersttning, jag gr det
fr att jag inte vill att djur ska behva lida i ondan. Det ska
vara s och att gra det fr pengarna tror jag inte r rtt vg,
sger Linus Hougland.

sade hem dem. Dagen efter brjade det hela. Han brjade ta
reda p mer och mer om eftersk och kontaktade polisen och
NVR. Nr han vl brjade trna med rja i skogen var det
som att alla pusselbitar fll p plats. Det var just det hr de
skulle gra tillsammans. rja visade sig vara vldigt kompetent och kunde skilja p friska och skadade djur och jagade
bara om Linus Hougland sjlv sade t henne. De blev ett team
direkt.
Han tittar krleksfullt ner p rja dr hon ligger och slumrar. Hon ser ut som den perfekta familjehunden, en Golden
retriever med kastanjebrun pls.
Hon r vldigt modig. Om vi sprar ett rdjur som jag inte
kan skjuta eller komma ikapp s kan jag koppla loss rja och
d springer hon ikapp djuret och ddar det t mig, sger han.

erkulatorn puttrar i bakgrunden och hundarna ligger mtta och beltna p sina frfllar. rja har hedersplatsen p kkssoffan bredvid husse. Hon har
varit med frn brjan. Fr tre r sedan var han, hans
sambo och rja p vg hem frn skogen. De krde p E6:an
mot Kunglv. lgen klev ut frn McDonaldsparkeringen rakt
framfr bilen och trffade den med hela kroppen.
Sara bara skrek rakt ut och det var blod och hr verallt.
rja ligger tyst och lyssnar med huvudet i Linus kn. lgen
hade kommit in genom rutan men rullat upp p taket och
lagt sig p ena sidan av bilen vid frardrren. Sara kunde
inte kliva ut och bilen stod stilla i vnsterfilen. Han gick ut
och satte upp triangeln och sedan anvnde han kniven fr
att avliva lgen som lg halvdd och gurglade vid vgkanten.
Det var helt fruktansvrt och traumatiskt, sger han.
Den rda Volvo 945:an skrotades direkt och polisen skjut-

66

Linus stller datorn p bordet mellan kaffekopparna och

stter p filmen. En skakig mobilkamera leder oss fram i terrngen. "Bra rja, duktig tjej, redig tjej" hr vi Linus p
filmen och hans hftiga andetag nr han brottas med den snriga skogen. Han klttrar fram. rja hller tag om halsen underifrn p rdjuret som vacklande frsker ta sig loss. Den
ger ifrn sig ett underligt lte och har mer eller mindre gett
upp nu. Linus Hougland kommer allt nrmare och fortstter
att prata med rja: "Duktig tjej. Bra rja" och filmen tar slut.
Sen r det ver p 30 sekunder. Jag gr fram ganska
snabbt och stter kniven i hjrt- och lungomrdet.
Regnet har slutat och pltsligt hrs hnorna kackla p grden. De lttade molnen lyser upp grset dr de gr och sprtter och pickar efter maskarna som skyndat upp frn den blta
jorden.
Jag mste ju uppmuntra hunden ven om det lter hemskt
nr det hr stressade rdjuret har panik och ddsngest. Men
rdjuret var redan skadat och utan rja s hade vi aldrig ftt
tag p djuret. Det r hennes frtjnst.

KULTUR

EN HUND I VARGKLDER

2010 belnades fotografen Terje Helles med

Naturvrdsverkets pris
fr bsta naturfotografi.
Hans fotografier visade
ovanliga djur ssom lo
och mrdhund djur som
fotografen i sjlva verket
hade klippt in i efterhand.
Det var frst nr bildernas kthetsgrad ifrgasattes
av Gunnar Glersen, jaktvrdskonsulent fr vilt vid
Jgarefrbundet, som fusket
uppdagades. Bilderna var
redigerade i Photoshop och
mnga djur var utklippta
frn andra fotografier som
Helles sjlv inte hade tagit.
Han hade fotograferat en
mrdhund i Mullsj, skrev
Glersen p Jgarefrbundets jaktblogg. Uppmrk-

Avslja fusk:
sammande av
Helles sjlv
Fel rstid i frhllande till djurens
viltet hade d
gick ut med
pls och lder p ungar
lett till tilltaen
offent Fr mnga djurobservationer
gande jaktplig
urskt,
drag helt i
men
idag
ondan. Bildfusket avsljagr Glerson till hans frde Glersen genom att peka
svar: det r inte s konp sm detaljer som fotograstigt att Helles gjorde som
fen hade missat men som
han gjorde. Glersen r
fr jgaren r ofrnkomliga.
van vid att konsulteras om
fotografiers kthet inne"H ar inte lodjuret i
hll som ofta har blivit lite
juligrnskan
vinterpls"
extra kryddade i efterhand.
skrev Glersen, vars egna
erfarenheter av mte med
Bilder p hundar blir till
vilt r gedigna. nd tycks
vargar eller mrdhundar,
Helles ha gjort sammanlagt
och ett slaget fr r sllan
150 lodjursobservationer p
slaget av varg. Jag tror att
nio mnader, jmfrt med
mnniskor vill bli bedragna
Glersen sjlv: 15 gnger p
med den berttelse som de
52 r. I det mediala pdrag
tror p, sger han och unsom fljde p fusket frkladerstryker att i svl den
rade Helless fru att hennes
virala bilden, som i den
man hade knt press och
faktiska trofn, r det upphelt enkelt tappat huvudet.
mrksamheten som gr att

mnniskor vill visa upp sitt

byte.
Enligt Gunnar Glersen r det p mnga vis
svrare att fotografera n att
jaga, samtidigt som jgaren
har strre ansvar fr sina
skott.
Fotografi r mycket ljusknsligare, och som jgare
kan du skjuta frn lngt
hll. Dremot gr ett dligt
fotografi ingen skada, sger
Glersen och pongtererar
konsekvenserna av ett felriktat skott; djuret skadas i
ondan. Att lyckas fuska sig
till ett fotografi tycks nd
vara svrast, i alla fall nr
kunniga fotografer och jgare rannsakar detaljerna.
TEXT: FRIDA SANDSTRM
BILD: ADAM BERGSTEN OCH NATURHISTORISKA MUSEET I GTBEORG

67

Bvens
spinnhus
TEXT OCH BILD: FRIDA GEISLER

XX

I mitten av Sdermanland ligger Bvens spinnhus, dpt efter

sjn med de hundratals arna som hittas intill. I kket r det
dags fr fika, men inte ens det nybryggda kaffet rr p
doften av natur, vrme och utflykt. Doften av ull.
XX

"Om du ska vara ute i skog och mark en

hel dag s ska du absolut kl dig i ull."

unt frukostbordet i Bvens spinnhus sitter fyra

kvinnor. Mellan knckebrdstuggor och kaffesrplande pratas det om prostitution.
Ordet spinnhus hller nog p att falla lite i
glmska tror jag, men fr 200 r sedan s var ett spinnhus
allts i princip ett kvinnofngelse dit man skickade kvinnor
som ansgs ha prostituerat sig. S fick de sitta dr sedan och
spinna, dagarna i nda, sger Kerstin Karln, 59, som r en
av spinneriets tv fast anstllda.
Alla runt bordet skrattar nr hon frklarar att de ju ocks
r kvinnor som gnar sina dagar t att spinna garn och att det
drfr var mer n passande att kalla verksamheten fr Bvens
spinnhus, snarare n spinneri.
Nr M arianne Frberg, 68, som r spinnhusets ideella
VD, gick i pension ville hon gra ngot med all den tid hon
fick ver. Hon gick till ett stickkaf. Vl dr trffade hon en
kvinna som stickade med garn gjort p ull frn hennes egna
fr och Marianne blev genast intresserad. Nr hon upptckte
att det p de allra flesta ullspinnerier var en vntetid p tv
r, frn det att hon tagit kontakt med spinneriet till dess att
hon hade frdigt garn i handen, tog hon helt sonika saken i
egna hnder. sa Nordqvist, 50, spinneriets andra anstllda,
borstar ihop smulorna p bordet framfr sig, de som vittnar
om den nyss upptna smrgsen.
Hur lnge har du ftt vnta p ditt garn nu d, Marianne,
sger hon.
Ja, frst var jag ju tvungen att skaffa fr, s det har nog i
alla fall nstan gtt p ett ut, svarar Marianne.
Alla runt bordet skrattar igen. I dag, ett och ett halvt r
efter att Bvens spinnhus registrerades som fretag r spinnandet i full gng.
Nr ullen anlnder till spinneriet hamnar den frst av
allt p sorteringsbordet. Dr rensas den fr hand och strre
bitar skrp och grova ullfibrer tas bort. Vendela AhlstedtBcker, 39, studerar vid en hantverkslinje p yrkeshgskolan
i Leksand och r Sveriges enda spinnarstudent. Hon gr som
lrling vid Bvens spinnhus och just nu str hon och plockar
bort stora tovor och gammalt grs frn plsen. Ullen framfr
henne luktar fortfarande starkt av fr. Fettet frn den stter

70

sig p bde hud och klder. Hrifrn ska ullen bras in till
spinneriets tumlarrum. Dr lggs den handsorterade ullen
i en stor bl, snurrande trumma som ven den ska sortera
bort skrp och fibrer som inte passar sig fr spinning. Fr att
kunna spinna ett s fint garn som mjligt vill man inte bara
f bort de allra grvsta fibrerna, utan ven de som r vldigt
korta. Golvet under tumlaren r fullt av sm ulltussar. Bruna,
vita, gr.
Efter att ullen har tumlats mste den tvttas och torkas, innan den kan fortstta bearbetas. I tvtten avlgsnas s
mycket fett frn ullen att tvttvattnet inte kan slppas rakt
ut i avloppet. Fettet samlas i en gigantisk plastdunk och fettet lmnar inte spinneriets lokaler frrn dunken r nstintill
full.
Tvttmaskinen vi har hr r speciellt framtagen fr just
ull som rvara. Men ett ullplagg behver du andra sidan i
princip aldrig tvtta. Det r sant, jag lovar, sger Kerstin. Om
din ulltrja blir smutsig eller luktar illa s kan du bara hnga
ut den p en galge, allra helst i lite fuktigt vder, s slpper
all smuts och all lukt. Det r nstan magiskt allts.
Nr ullen r ren och torr gr den igenom picklemaskinen
som utfr en slags uppfluffningsprocess dr fibrerna dras isr
och blses vidare frn maskinen in i ett uppsamlingsrum. Nr
fibrerna dragits isr tar ullen mer plats n tidigare och breder
ut sig som ett tjockt tcke ver golvet i rummet bakom picklemaskinen. Den pminner om mglet i ett tv veckor gammalt
glas med juice. Dr behandlas den fluffiga ullen med olja och
antistatspray fr att den ska bli mer ltthanterlig. Efter detta
r det dags att brja karda ullen, vilket innebr att fibrerna
i ullen lggs t samma hll och rtas ut. Kardningen sker i
tv steg och det allra sista skrpet rensas bort i rensverket,
som allts r den frsta delen av kardningen. Ullen som kommer ut ur rensverket skulle med ltthet kunna frvxlas med
sockervadd. Den nu frmildrade doften av fr och landsbygd
r det enda som pminner om vad det egentligen r. Nsta
steg i kardningsprocessen r att lta den fluffiga ullen passera genom kardverket. Det r hr ullen egentligen fr frsta
gngen antar en ny form.
>

Ullen i sckarna kommer frn kttdjur.

Den anvnds sllan till garn, men
fungerar som krna i mattgarn fr att
gra det tjockare.

P sorteringsbordet rensas den nyanlnda

ra ullen p s mycket skrp som mjligt.

XX
Kerstin Karln str vid bandet dr den tvttade och rensade
ullen dras isr fr att sedan skickas in i pickelmaskinen.

Nr ullen har kardats och gtt genom strckverket

kommer den till spinnverket dr ullen blir till trd.

"Jag tycker att ull verkligen r

vrldens bsta material."

Efter att ullen har dragits ut och behandlats i picklemaskinen gr ullen igenom
rensverket dr sa Nordqvist str. Hr frsvinner det allra sista skrpet.
P vggen i mattvvningsrummet hnger alla garner som spinneriet
producerat sedan det ppnade.

XX

n stor del av ullen frn svenska fr slngs eller eldas

upp, i stllet fr att tas tillvara. En av anledningarna till just det hr spinneriets uppkomst var att
frska frndra just detta.
Vi spinner nstan ingenting av ull frn rena kttdjur alls.
Sdan ull knns som skumgummi nr man tar p den och
det r ingen rolig ullkvalitet att spinna, sger Kerstin. Men
ibland anvnder vi det i mitten av vra mattgarn s att de ska
bli lite tjockare. All ull gr att anvnda, det gller bara att
veta vad man ska ha den till.
Bvens spinnhus tar till strsta del emot ull frn fr, men
kan ven frdla ull frn alpacka och mohairget. Just hr har
de mjlighet att ta emot volymer av ull p mellan fem och 20
kilo. Det r inte mnga andra spinnerier i Sverige som kan
tnka sig arbeta med s sm mngder ull som fem kilo, vilket gr att Bvens spinnhus idag tar emot bestllningar och
producerar kardad ull eller garn till kunder frn hela landet.
30 procent av vr arbetstid gr t till att stda och rengra maskinerna. Ibland gr vi s att vi kr all ull frn en
kund i ett strck och ibland gr vi s att vi kr vit ull i ett sjok,
sedan den gra och s vidare. Men de som lmnar in ull till
oss betalar ju fr att faktiskt f garn av sin egen ull, s d gr
det ju t en hel del tid till att gra rent i maskinerna mellan
gngerna, s att de fr rtt ull, sger Kerstin och lgger p ett
nytt lass tvttad och torkad ull p picklemaskinen.
K ardverket r spinneriets hjrta och dr finns mjlighet att producera fyra olika typer av kardad ull. De kunder
som spinner eller tovar sitt eget garn i hemmet och bara vill
f sin rull frdlad och inte spunnen bestller antingen
kardband eller kardflor. Kardbandet r ull som kardats och
dragits ut, men inte spunnits. Den typen av kardad ull lmpar sig bra fr hemspinning. Kardfloret andra sidan r ull
som kardats i stora flak, snarare n i lngre remsor och kps
oftast av dem som vill anvnda sin ull fr tovning. Kardverket
kardar ven ull till strckgarn, vilket r den ull som sedan
till slut hamnar i spinnmaskinen. Slutligen kan ven ullen
kardas till mattgarn, vilket ocks r ull som inte spinns, men
som r mer garnliknande n vad kardbanden r.
Om du ska vara ute i skog och mark en hel dag s ska du
absolut kl dig i ull, i alla fall nrmast kroppen. Ullen hller
alltid 37 grader, allts kroppstemperatur, nr du har den p
dig, sger Kerstin.
Hon berttar en historia om en bekant till henne som var
ute och kte skoter tillsammans med en vn, en bit utanfr
Jokkmokk. Skotern krde fast och de tv kvinnorna blev fast

i snn en lng stund. Den ena av dem hade ett par moderna,
fodrade vinterkngor, den andra hade kngor av ull. Nr de,
efter flera timmar i tskilliga minusgrader, ntligen kom hem
hade kvinnan i de moderna kngorna frfrusit sina ftter,
medan ullkngorna hade klarat kylan.
Nr ull kommer i kontakt med vatten som uppstr en kemisk reaktion som gr att temperaturen hjs med en grad. Det
gr att du inte blir kall, ven om dina ullvantar eller sockor
blir blta, fortstter hon.
sa river loss ett stort flak kardflor frn kardverket och lgger det p ett bord intill. Det hnger lite ull frn hennes ena
hrselskydd.
Ull kan ocks bra nstan 30 procent av sin vikt i vatten innan det ens knns att det r bltt. Det r helt unikt fr
ett material och perfekt om du ska vara ute en hel dag, till
exempel, flikar hon in.
Innan ullen kan brja spinnas mste det kardade strckgarnet passera genom spinneriets strckverk dr ullfibrerna
till sist placeras parallellt med varandra och strckgarnet
dras ut till att bli mer n dubbelt s lngt. Spinnmaskinen p
Bvens spinnhus kan spinna upp till tta trdar samtidigt och
nr garnet passerar genom spinnmaskinen tvinnas det runt
sig sjlv och snurras sedan nst intill hypnotiskt upp p spolar. De fulla spolarna flyttas sedan till tvinnaren dr tv, tre
eller fyra spunna trdar tvinnas samman till en enda. Det gr
garnet bde starkare och tjockare. Det garn som produceras
fr Bvens spinnhus egen del r oftast tv- eller fyrtrdigt,
men de kunder som lmnar in sin ull fr spinning har naturligtvis sjlva mjlighet att styra ver hur deras slutprodukt
ska se ut.
Det r ullens kvalitet som till stor del avgr hur garnet
blir. Vi kan spinna tjockare och tunnare garn, men vi kan
inte pverka hur mjukt eller fljsamt det blir. Fibern har makten, sger Kerstin.
Nr garnet lmnar tvinnaren r det nstintill frdigt. Det
allra sista som grs innan det blir nystan av garnet r att dra
trden genom het nga som fixerar och lser fast ullfibrerna
och gr garnet nnu lite tligare. Efter fixeringen r garnet
frdigt. Redo att frvandlas till de vantar, mssor och sockar
som har vrmt och kommer fortstta vrma kalla vinterkroppar i generationer.
Jag tycker att ull verkligen r vrldens bsta material,
sger Kerstin.

73

STYCKNINGSSKOLAN

ENTRECTE
Entrecte r en relativt fet styckningsdetalj som ligger hgt upp p lgens rygg. Den passar fantastiskt
att grilla eller steka hel. Professionella styckaren
Micael Paulsson visar dig i enkla steg hur du sjlv
tar steget mot en total "skott till gryta"-upplevelse
och ger dig som nybrjare fem handfasta tips.
TEXT OCH BILD: ADAM BERGSTEN ILLUSTRATION: JOHANNA LAWNER

2.

74

1.

Skr loss frampartiet av lgen enligt

bilden. Tnk p att lgen r tung och
att golvet kan vara halt. Slipa dina
knivar ofta nr du skr nra ben.

3.

Skr ut biten mellan det fjrde och det

nionde revbenet uppifrn delningen.
(Notera ingngshlet frn kulan. Skr
bort skadat och blodigt ktt)

Sga av revbenen dr de mter ryggraden, se till att din sg r

ordentligt diskad innan du brjar.

STYCKNINGSSKOLAN

4.

6.

Skr frsiktigt lngs med kambenet ned mot

ryggraden samtidigt som du nyper hrt i kanten p
kttbiten och drar.

Skr frsiktigt s att du kommer fram till hinnan vid

ryggraden.

5.

7.

Nr du nrmar dig slutet p benet var frsiktigt s

att du inte skr in i senan som lper lngsmed ryggraden. Vinkla drfr kniven bort frn benet.

Ta ett rejlt grepp. Nu kan du utan kniv rulla loss

entrecten frn benet.

FEM TIPS TILL NYBRJAREN

Ta god tid p dig. Det gr ingenting om du missar
en hinna, det gr alltid att rtta till. Lt det bli snyggt och fint.
Vga prova sjlv. Ta fr dig!
r man matinteresserad blir det nnu roligare.
Hygien. Diska knivar och sg noggrant och tvtta dig om
hnderna.
Var inte rdd fr att kassera ktt som ser dligt ut. r det
mycket blod och blslaget s skr bort!

75

XX

Naturens
gvor
Det skandinaviska kket har ftt ett rejlt uppsving de
senaste ren.Fr att f s lokal prgel som mjligt p sin
meny har flera restauranger brjat samarbeta med jgare fr
att kunna servera vilt ktt utan mellanhnder.
TEXT: OLOV PLANTHABER BILD: AXEL NORN

io dovhjortar betar i det knastrande grset p ett

litet flt i Hnster. Klockan r snart tio en mndag i december och frosten gr att Tommy Larsson
mste smyga extra frsiktigt. Han behver komma
nrmare fr att kunna ta skottet.
En lg kan vga ver 500 kg men du hr den inte nr den
kommer i skogen. Den stter i trna frst. Nr vi gr i grset
s mste vi smyga p samma stt. Tspetsen frst, sger han.
Tommy signalerar tystnad, med pekfingret mot lpparna,
och fortstter sjlv. Nrmare. Han stter sig p huk i en
sluttning mot fltet, ttt intill ett trd, och vntar. Hjortarna
r fr lngt bort men kommer beta sig nrmare. Tystnaden
prvar tlamodet och frstrker solens strlar som frsiktigt
reser sig mellan trdtopparna. Tommys gevr tar std mot
trdet. Genom kikarsiktet ser han hur tre av hjortarna tar sig
nrmare. Han r helt stilla. Den ngande andedrkten r det
enda som avsljar hans position. Bara ngra meter nrmare.

Tommy Larsson

r en 41 r gammal kock och jgare.

Han driver firman Larssons kk & vilt som levererar djur
till Thrnstrms kk. Manuel Bartrina r kkschef dr och
tycker att samarbetet mellan deras kk och Tommys rvaror
r spnnande.
Han har respekt fr djuren och det uppskattar vi, och han
fattar vad vi gr hr, sger Manuel.

2011 blev restaurangen belnad med en stjrna i Guide Michelin och fick hgsta betyg av GteborgsPosten. Restaurangens tre kockar och ett gng praktikanter serverar en meny
inspirerad av vstra Sveriges smaker. De har ett samarbete
med Tommy Larsson som frutom jakten ocks r kock p
restaurangen i Lck Slott.
Tommy r riktigt bra och intresserad. Vi fick flja med
honom ut och jaga. D kunde alla se hur det gr till och uppleva hela processen. Han lrde oss att djuret blir en rvara s
fort det skjutits och att man mste ta hand om det p rtt stt,
sger Manuel Bartrina.
Att arbeta med lokala smaker r inte alltid ltt och kontakten med en jgare underlttar arbetet med att variera menyn
och hlla den kreativ. Thrnstrms kk byter menyn ofta och
fljer med i ssongerna. Hsten och vintern r bra rstider fr
vilt ktt, sger Manuel.
Andra rstider mste sdana rvaror importeras frn Kanada, Nya Zeeland eller Irland. Det r stora kttindustrier
och inte alls lika roligt.
Det r nmligen roligare med vilt ktt, menar han. Det r
en strre utmaning, mer varierat och ger kockarna mjlighet att skapa den mat de sjlva vill. Men det fr inte bli fr
konstigt.
Ibland mste vi lgga egot t sidan. Alla vill inte ta
inlvor eller tunga. Det kan vara hur nrdigt som helst men >

XX

78

mste sklart smaka bra. Gsterna r det viktigaste fr oss,

sger Manuel.
Dovhjorten finns vilt i Sverige tack vare mnniskan. Ett ftal hjortar levde i hgn p kungsgrdar, men lyckades rymma
och finns nu i mnga delar av landet. I mitten p april gr
Tommy Larsson tillsammans med andra jgare ut och inventerar bestndet i sina jaktmarker. Det finns ungefr 2000
hjortar dr och ofta kan jgarna skjuta av 500 dovhjortar. Fr
att f ta om hand och slja en s stor mngd djur mste det
finnas tillgng till en smskalig vilthanteringsanlggning.
Just nu lnar Tommy ett annat slakteri men hller p att f
Livsmedelsverkets tillstnd att ta hand om styckningen i sitt
garage.
Jag har drivit firman Larssons kk & vilt i tre mnader
nu. Min mlsttning r att kunna leverera hundra hjortar per
r till restauranger. Skulle det vara fler s frsvinner det roliga med jakten. D r jag inne och snuddar p en industri.
Dr vill inte jag vara. Men ambitionen r att kunna leverera
till fler restauranger n Lck och Thrnstrms kk.

Vi vill aktivt att det ska bli fler. Vildsvin r i dag ett problem och vi behver ka avskjutningen fr att bromsa deras
utbredning. Den andra anledningen till att staten gr in med
subventioner r alla positiva effekter av den smskaliga, lokala produktionen av ktt, sger han.
Just nu rder det en vg av nya anlggningar p det lokala
planet. I dag finns det ver 150 slakterier fr vilt ktt. Alla r
inte fr smskalig viltproduktion men det sker en stor kning
och mycket av det tror Bertil Funck beror p ett kat intresse
fr jakt.
Det r inte bara hos jgare det r trendigt, och fler aktrer
r intresserade av jakt och vilt. Nrproducerat r populrt
verhuvudtaget och det r lttare att f ett godknnande frn
Livsmedelsverket.
Dessutom r det fler och fler som ser andra jgare med
de hr lokalerna och vill skaffa en egen. Just nu r det ett
logistiskt problem fr oss. Tidigare kte vi runt p frre mer
centrala stllen. Nu mste vi ofta ka lnga strckor till mer
isolerade platser. Hem till folk, sger Bertil Funck.

En smskalig vilthanteringsanlggning krver ett godknnande av Livsmedelsverket, det r en frutsttning fr att

f slja ktt i en lite strre skala n vid hobbyjakt. Det r
samma krav som fr andra livsmedelslokaler, allts rutiner
fr hygien och avfallshantering. Ytorna i lokalen mste vara
ltta att rengra och efter styckningen ska djurets skinn och
andra restprodukter tas om hand p ett skert stt. Staten
gr i dag in och subventionerar besiktningen av lokala vilthanteringsanlggningar, jgaren betalar ingenting i godknnandeavgift.
Bertil Funck, officiell veterinr t Livsmedelsverket, sger
att staten vill ka antalet smskaliga anlggningar.

kket p Thrnstrms jobbar tre kockar och tv praktikanter. Myten om det hgljudda kket stmmer inte hr.
Kockarna wienervalsar tyst mellan sina stationer till en
rytm som utomstende inte verkar hra. Manuel sandpapprar bort skalrester frn ngra palsternackor och sneglar
ver axeln dr praktikanterna jobbar. Vildanden, som ska
serveras p kvllen, styckas av Martin Samuelsson, en av de
anstllda kockarna. Lren skrs loss frn filerna, de ska senare anvndas till vildandskorv.
Nr Martin skr kniven mellan brstbenet och filn p en
av nderna syns ett runt litet hl. Han pillar till med kniv-

spetsen. Ut faller ett blyhagel stort som

ett knappnlshuvud. Kniven skrapar ned
haglet mot det blnkande kakelgolvet som
knackar till nr blykulan studsar ner i
golvbrunnen.
Vi kan aldrig garantera att alla kulor
r borta. Serveringspersonalen mste alltid varna gsterna och be dem vara frsiktiga nr de ter den hr rtten, sger
Martin.
Tommy Larsson uppskattar samarbetet mellan honom och kockarna i Thrnstrms kk. Fr att hans produkt ska fungera mste restaurangerna han jobbar med
vara flexibla fr vad som kan skjutas och
nr. Nr kockarna r nyfikna och vill prva nya saker r det nnu roligare.
Vissa restauranger verkar tro att det
springer runt rdjurssadlar i skogen. Men
Manuel anvnder hela djuret, s gott det
gr, sger Tommy.

Tommy Larsson vill leverera

hundra hjortar per r.

Manuel Bartrina
r njd ver samarbetet.

anuel Bartrina stmmer in i gldjen med att f

hela djur att arbeta med, speciellt vilt. Nr de
fr en halv eller hel dovhjort mste ibland delar
frysas in och det r inte optimalt. Drfr gr de
s mycket som mjligt av djuret innan det behvs till exempel
korv.
Det r mer etiskt ocks. Om jag ska ha tjugo ryggbiffar
att servera s r det tio kor som mste d fr det. Det knns
mycket bttre att kunna basera mycket av menyn p samma
djur. D behver bara ett djur d. Sen vet inte jag vad gsterna tycker om just vilt ktt. Alla svenskar r ju s artiga vid
bordet, sger Manuel Bartrina.
Det r ingen tvekan om att det gr en jakttrend i Sverige
nu, en trend som restaurangerna hakar p. Det r inte bara
Livsmedelsverkets resurser som utmanas. ven Svenska Jgarefrbundet mrker frndringen. Christina Nilsson-Dag r
informationschef p Jgarefrbundet. De har kunnat se hur
intresset fr vilt ktt p restaurangmenyer kat den senaste
tiden. Handelns Utredningsinstitut gr underskningar av
svenskars matvanor, dr till exempel en fjrdedel av deltagarna ter vildsvin en gng om ret, sger hon.
Det kar absolut. Det r inte bara fler som jagar sjlva.
Det finns mnga som vill ta naturligt och ekologiskt. Br,
rtter och vilt. Ska man ta ktt kan det inte bli mer naturligt.
Jgarefrbundet r positiva till den hr utvecklingen. Nr
kockar vill servera det som finns runtomkring behver de
inte importera rvaror och det r ett hllbart tankestt, sger
Christina Nilsson-Dag.
Det finns mnga viltarter i Sverige och det r ett sunt >

79

XX

livsmedel som vi vill att de som inte jagar sjlva ocks ska
f ta del av.
Att restaurangers kade intresse fr vilt skulle kunna
leda till lgre antal djur i viltstammarna behver inte ndvndigtvis vara ett problem. Det beror p vilka djur som den
kade jakten fokuserar p, menar Christina Nilsson-Dag.
lg ska vi inte skjuta mer av. Den stammen r i balans
som det r nu. Men kron- och dovhjort, vildsvin och gss
kar. De viltstammarna tl absolut en kad jakt, sger hon.
I Hnster behver lokalbefolkningen jakten, sger Tommy Larsson. Det blir problem inne i samhllet annars. Trdgrdar ts upp och mnga hjortar blir pkrda.
Han var uppe klockan fyra i natt p ett eftersk. Under
brunsten fr han gra det minst en gng per dag. Jakten gr
bde samhllsnytta och ger bra rvaror kket, sger han.

Mnga pratar om att ekologiskt ktt i alla fall r bttre

n vanligt ktt. Men djuren ker alltid i samma lastbilar till
samma slakt. Vilda djur kan behandlas respektfullt och dessutom pverkar stressen smaken p kttet.
Gevret smller och en av hjortarna rycker till. Den segnar ner i grset medan de andra tv flyr ver fltet, bort frn
det skarpa ljudet. Tommy hukar sig under ett grenverk och
stegar snabbt ned fr slnten och fram till djuret fr att ge ett
nackstick med sin kniv. En ndastt. Hjorten blir helt stilla.
Bttre kttkvalitet kan vi inte f. Hjorten betade in i det
sista, ingen stress. Drfr tycker jag det r viktigt att f ut
kockarna i skogen s vi ser hur det kan g till. Jag tror verkligen p den ekologiska, lokala biten i matlagning. Att ta tillvara p det man har runt omkring sig. Frn lingon till lg.
Sen behver man inte brja fritera vildmossa fr det.

Patronens solblnk skrmmer bort krkfglar, p s stt kan du skydda djuret du skjutit om du behver g ivg en stund.

81

Vildand med
honungsstekt endive
RECEPT

TEXT: ANTON MENCIN

BILD: AXEL NORN

XX

RECEPT

Det hr lyxiga receptet r hmtat frn Thrnstrms Kk i Gteborg.

Det gr att laga riktigt fin mat hemma, det krver bara lite tid. Vi
har uteslutit den hemgjorda korven som hos Thrnstrms grs p
verblivet ktt frn vildanden.

Vildand

Kycklingsky

Honungsendive

Ingredienser (4 personer):
4 st vildandsbrst
8 st vildandslr
1 liter ankfett
1 bananschalottenlk
20 g smr till stekning
Vitlk och lagerblad

Ingredienser:
1 liter kycklingfond
4 dl vitt vin
1 dl vitvinsvinger
1 morot
2 gula lkar
rotselleri
6 lagerblad
1 vitlksklyfta

Ingredienser:
2 st endiver
3 msk honung
2 st lagerblad
Lite timjan

Gr s hr:
Koka lren i ankfett tillsammans med
lite vitlk och lagerblad. Nr kttet
faller av frn benen r det klart, sila
fettet. Plocka av kttet frn benen nr
det har svalnat lite.
Skr kryss p ovansidan av vildandsbrsten. Stek frn kall panna s att
fettkappan blir krispig. Nr pannan
har ntt stektemperatur har du i smr
och ser brsten.

Gr s hr:
Rosta lken i stekpanna s att den
brnns vid en aning. Lgg i kastrull
tillsammans med grnsakerna, lagerblad och vitlk.
Nr allt r brynt, hll p vinger och
vin. Reducera ner vtskan till en
fjrdedel.
Ha i kycklingfonden och reducera till
en bra konsistens efter eget tycke.

Potatis och steklk

Smrstubbar

Ingredienser:
kg Amadinepotatis
10 st steklkar
1 paket grovt medelhavssalt

Ingredienser:
1 knippe persilja
1 knippe timjan
2 citroner
500 g osaltat smr

Gr s hr:
Stt ugnen p 180 grader. Baka
potatisen och lkarna p saltet i cirka
25 minuter eller tills de r mjuka.
Skala och stek potatisen. Stek lken
ltt i smr.

Gr s hr:
Sjud hela endiver i lite vatten med
honung, timjan, lagerblad och lite salt.
Dela p fyra och stek i panna med
smr.

Gr s hr:
Hacka rterna och riv citronskalet.
Vispa smret och hll i rter, citron
och salt.
Rulla i smrpapper och lgg i kylen.
Ta ut ur kylen nr smret hrdnat och
skr snygga cylinderformade smrstubbar.

XX

Enbrsmarinerad
rdjursstek

VINJETT

TEXT: ANTON MENCIN

BILD: AXEL NORN

XX

RECEPT

Tillsammans med en rkig potatiscrme och kryddbakad lk blir

den hr steken en vlkomponerad smaksensation. Krassecrmen r
pricken ver det bermda.
Rdjursstek

Kryddbakad lk

Krassecrme

Ingredienser (4 personer):
600-800 g rdjursstek
2 msk grovt krossade enbr
3 msk socker
2 msk salt
1 msk grovt malen svartpeppar

Ingredienser:
8 steklkar
8 schalottenlkar
1 kanelstng
0,5 msk kardemummakrnor
10 kryddnejlikor
1 msk olivolja
1 krm salt
1 krm peppar

Ingredienser:
100 g smr
2 ggulor
50 g krasse
en nypa frsk timjan
salt

Gr s hr:
Blanda enbr, socker, salt och peppar.
Gnid in kttet och lt det vila inplastat
i kylen i 4-6 timmar.
Bryn kttet hastigt p hg vrme i
stekpanna. Efterstek det sedan i ugn
p 100 grader. Ta ut steken nr den
har en innertemperatur p 55 grader.
Lt den vila i minst 30 minuter innan
tranchering.

Gr s hr:
Stt kryddorna grovt. Skala och lgg
lken p ett ark aluminiumfolie. Hll
ver oljan och kryddorna samt salt
och peppar. Vik ihop till ett paket och
baka i ugn p 150 grader i cirka 30
minuter tills lken r mjuk.

Gr s hr:
Smlt smret och lt det svalna i cirka
tio minuter. Lgg krasse och timjan i
en bunke tillsammans med ggulorna.
Mixa med stavmixer samtidigt som du
tillstter smret lite i taget. Mixa till
en jmn, luftig smet. Stll in i kyl och
lt tjockna.

Potatiscrme

Kantarellsky

Till sist

Ingredienser:
300 g rkt sidflsk
400 g skalad mandelpotatis
60 g smr
3 dl vispgrdde
salt
peppar

Ingredienser:
2 msk olja
2 dl kantareller
0,5 dl rtt vin
1,5 dl viltfond
1 rdlk
1 msk farinsocker
maizena
salt
peppar

Nr du kommit s hr lngt r det dags

fr servering. Skr kttet i skivor och
arrangera mltiden p tallriken efter
eget konstnrligt behag. Garnera med
frsk timjan och njut.

Gr s hr:
Trna sidflsket och stek en tredjedel.
Lgg flsket p hushllspapper efter
stekning och lt fettet rinna av. Lgg
sedan det stekta flsket i en kastrull
tillsammans med grdden och smret.
Lt koka p svag vrme tills grdden
tagit t sig av flsksmaken. Sila sedan
bort flsket.
Koka potatisen och pressa den. Hll i
grddblandningen under kraftig vispning. Vispa till en ls crme. Smaka
av med salt och peppar.
Knaperstek resten av flsket och spara
till garnering.

Gr s hr:
Hacka lken grovt och stek i oljan.
Str ver socker och lt lken karamelliseras. Hll p fond och rtt vin
och lt koka tills sockret lst upp sig.
Red av med maizena och sila bort
lken. Stek kantarellerna och blanda
ner i ssen. Smaka av med salt och
peppar.

85

RECEPT

Hjorttacos
TEXT OCH BILD: ANNA ROSENSTRM

Uppdatera fredagsmyset med en vild taco. Det mra hjortkttet i kombination med den inlagda rdlken och klassiska mexikanska smaker som lime,
koriander och spiskummin gr denna matupplevelse till en ny favorit.
Hjortkttet
Ingredienser (4 personer):
800 g hjortstek
Marinad:
1 vitlksklyfta
1 rd chilifrukt
tsk malen spiskummin
tsk malen torkad koriander
2 msk frskpressad limejuice
3 msk olivolja
1 tsk flingsalt
Gr s hr:
Skala vitlken. Snitta, krna ur och
finhacka chilifrukten. Mortla vitlk,
chili, spiskummin, koriander och
flingsalt till en pasta. Blanda med
limejuice och olivolja.
Putsa kttet. Skr ett par snitt i steken
och flk ut den s att den blir plattare.
Lgg kttet i en bunke. Hll p marinaden och gnid in den. Lt marinera i
minst en timme.
Lgg kttet p grillen och grilla ett
par minuter p varje sida. Fortstt att
grilla p indirekt vrme. Har du inte
tillgng till grill, bryn kttet i stekpanna och tillaga det drefter i ugnen p

86

150C. Kontrollera med kttermometer att innertemperaturen r 58C.

Ta kttet frn grillen eller ugnen och
linda in det i metallfolie eller smrpapper. Lt vila i 10 minuter.
Skr kttet i tunna skivor. Servera i
vetetortillas med tillbehr som skivad
avokado, limeklyftor, frsk koriander,
strimlad chili, chiliss och inlagd
rdlk.

Picklad rdlk
Ingredienser:
2 rdlkar
dl ttiksprit (12%)
dl socker
2 dl vatten
1 krm salt
Gr s hr:
Skala, halvera och strimla rdlkarna
och lgg i en liten skl. Koka upp
ttikspriten, sockret och vattnet i en
kastrull. Hll den varma lagen ver
lken. Tillstt saltet. Lt svalna och
stll i kylen fram till servering.

Vetetortillas
Ingredienser (16 brd):
5 dl vetemjl
tsk bakpulver
tsk salt
1 msk smr
2 dl vatten
2 tsk olivolja
Gr s hr:
Blanda mjl, bakpulver och salt i en
skl.
Smlt smret i en kastrull. Tillstt vatten och olivolja och lt koka upp.
Tillstt den varma vtskan sakta i
mjlblandningen under omrrning.
Lt svalna lite och knda sedan snabbt
ihop till en deg. Tck ver degen och
lt vila i cirka 30 minuter.
Dela degen i cirka 16 delar och rulla
varje del till en liten boll. Kavla ut till
platta runda brd p mjlat underlag.
Grdda brden i en torr stekpanna,
cirka 1 minut p varje sida. Frvara de
frdiga brden i en handduk.
Servera helst s fort som mjligt.

Smaklig mltid!

Nsta
nummer

Gillar du vad du ser?

P vr webb hittar du
mer av det goda.
Dessutom Villebrd i
ljud och bild.

Besk villebrad.jmg.gu.se

Ute 16 mars

Siktarskola med Nour El-Refai

Fasanjakt fr nybrjare
Rven raskar snart inte mer
- hotet frn skabben
Skyddsjakt - ndvndighet
eller revansch?

Vad tyckte du om frsta numret av Villebrd?

Prata med oss!

Mejl: villebrad@gmail.com

Twitter: @villebrad
Instagram: villebrad

XX