/ JANUARI 2015 #1 / 79 :- /

Teknik - Mnniska - Samhlle

VOID

/ vem fLyger luftballongen ?/ Void testar digitala jobb /

Svenskar tAvlar i Solbilens formel-1 / Tekniktrenden 2015
/ Varlden runt med en Innovation / utbildning to-go /

ANNONS

WHAT IS UPPSTART ALL ABOUT?

Uppstart is a free and informal event in Uppsala aimed at those interested in technology
start-ups. The events are held 3 times per year and attract hundreds of people with different
backgrounds including students, entrepreneurs, startups, investors and key members of the tech
start-up community.
Theres music, a bar, pitches from start-ups and a live on-stage discussion to watch with world
class panelists from the tech start-up world.

NR?

11 Februari 2014

Tid?

17:00 - 21:00
Sen efterfest!

VAR?

Rikssalen, Uppsala Slott,

Drottning Christinas Vg,
Uppsala.

Brought to you by: www.

.co

LEDARE

Det lilla i det stora

en var rund, silvrig och ltt att bra med sig. Det gick att lyssna
p egna cd-skivor, vart jag n befann mig. Musiken blev portabel, och jag lskade det. Ni vet antagligen vad jag tnker p: en
Walkman. Nu har Sony lanserat en ny version av musikspelaren.
Samtidigt som du nu kan lyssna p dina absoluta favoritltar i
bsta, hgupplsta ljudkvalitet i nya Walkman gr det finfint
att spela Snake p din smartphone. Kanske knns det som
att teknikutvecklingen gr i cirklar nr gamla prylar dyker
upp igen. Att vi slutat vara innovativa och lutar oss tillbaka
p det trygga vi vet fungerar. Men, innovationerna finns
dr. Lite som med den mesta utveckling sker de utan att vi
ser det, frn dag till dag. I det lilla. En rullstol som fungerar i terrng. Eller fria webb-baserade
universitetskurser som vem som helst
kan delta i, bara man har en dator med
internetuppkoppling.
Allt det hr och ganska mycket mer
kan du lsa om i rets frsta nummer
av VOID.

Emilie Wahlstrm
Emilie Wahlstrm, Chefredaktr

REDAKTIONEN

VOID
Chefredaktr - Emilie Wahlstrm
Chefredaktr - Simon Carlsson
Art Director - Andr Kvist
Grafisk formgivare - Ida Mikko

Ansvarig utgivare
Per Alm

Webbredaktr
Jonas de Lange
Jens Wingren

Mail: magasinetvoid@gmail.com

Reportrar

Twitter: @magasinetVoid

Viktor Strmberg, Mattias Reis,

Ellinor Rostedt, Gabriel Strm,
Hkan Bernhardsson, Linna Katz,
Linnea Fridh, Joel Sund

Januari 2015 VOID

Omslag
Johanna Lawner

Facebook: Magasinet Void

Instagram: MagasinetVoid

3.

Innehll

26

Jorden runt med en innovation

Joel Sund fljer tv chalmersstudenters
resa runt jorden. I bagaget har de en rullstol som de hoppas ska kunna frndra
livet fr mnniskor vrlden ver.

Nya tider betyder nya mjligheter till

utbildning. Jonas de Lange skriver
om EdX, en utbildningsplatform som
erbjuder gratis onlinekurser.

4.

Nummer 1 2015

Hkan Bernhardsson undersker en

arbetsmarknad p ntets undersida dr
mnniskor utfr alla mjliga uppgifter fr
ngon tia i timmen.

36

VOID 2015 Januari

r 2015 syns fortfarande luftballonger p

vr himmel ganska ofta. Men vilka r det
som framfr dessa anakronistiska farkoster?
Simon Carlsson har svaret.

16 45

Frnyelsebara brnslen r ett hett

debattmne. Linnea Fridh mter studenter
vid Tekniska hgskolan i Jnkping som tagit
frnyelsetanken lngre n de flesta.

Ls ocks

Techzeitgeist 2015 14
Har du Ello, eller? 15
Maxad filmupplevelse 33
Shabbat - 25 timmar utan teknik 42

Alltid i VOID
6

VOID mter

9 dystopiska msterverk 43

24 Prylen

Retrogaming i smartphone 44

34 Bilden

Solcellen 50
Tvttmaskinen 52
Januari 2015 VOID

51 VOID lxar upp

53 Quizet
5.

MTET

William E. Moerner

FOTO: PETER WIDING/CHALMERS

Nobelpriset i kemi 2014 tilldelades tre mn som oberoende

av varandra har frndrat forskarvrlden fr all framtid.
Med hjlp av fluorescerande molekyler har dessa forskare
tagit ljusmikroskopin in till nanovrlden. VOID fick en
stund tillsammans med en av nobelpristagarna.

6.

VOID 2015 Januari

MTET

onferensrummet i Chalmers krhus r de

snr som p ett dussin personer. P scenen
str nobelpristagaren William E. Moerner och
blddrar bland sina lappar. Han frbereder sig infr den
frelsning som kommer att f rummet att fyllas tills
varenda plats r upptagen av forskare, doktorande och
studenter. Hans schema r mer pressat n ngonsin,
men han bjuder med sig av sin tid fr att svara p ngra
frgor. Som till exempel om hur han fick reda p att
han hade vunnit priset. Han befann sig p konferens i
Brasilien och eftersom nobelkommittn inte kunde n
honom fick han ett sms frn sin fru.
Min fru sade t mig att fort stta p min telefon.
Snabbt efter det fick jag beskedet och insg att mitt liv
var frndrat frn och med det gonblicket.
Priset mottog amerikanen, frn Stanford University,
och tv andra fr forskning inom ljusmikroskopi. Alla
tre har bidragit till att komma runt den begrnsning
som gjorde att mikroskop inte kunde n en upplsning
bttre n halva ljusets vglngd. William E. Moerner,
Eric Betzig och Stefan W. Hell tog sig frbi hindret
som har varit en sjlvklarhet i flera hundra r och
tog ljusmikroskopin till nanodimensioner. Denna
begrnsning kallas p engelska the diffraction limit
och beskriver den grns som kommer med optiken.
Detta har de tre forskarna kommit runt genom att
f enskilda fluorescerande molekyler att lysa och
drigenom synliggra deras vg inuti levande celler. En
detaljniv, en upplsning, som aldrig tidigare har ntts
kallad super resolution. William E. Moerner var den
frsta i vrlden som genom enmolekylmikroskopi sg en
enskild molekyl inuti en cell.
Det var en knsla av att det var en brjan p ngot
nytt. Det var enormt spnnande, men ocks resultatet av
hrt arbete och noggranna experiment.

FOTO: PETER WIDING/CHALMERS

Januari 2015 VOID

Mitt liv var frndrat

frn och med det
gonblicket

illiam E. Moerner anvnder sig av en jmfrelse

med en stad fr att frklara sin forskning.
Han beskriver en cell som en stad dr mngder av
aktiviteter pgr hela tiden. P grund av mikroskopens
tidigare begrsning, the diffraction limit, s befann
sig forskarna hgt ver staden utan att kunna se
detaljerna av vad som hnde. Denna begrnsning
var s fundamental att det inte spelade ngon roll
hur nra du kom cellen, utan en annan lsning var
ndvndig. Genom att lta minimala ljuskllor, enskilda
fluorescerande molekyler, lysa upp nrvarande individer
i cellen kunde han f en bild ver detaljer som tidigare
inte gick att erhlla.
Vi anvnder enskilda molekyler fr detta, men vi
mste kunna kontrollera dem. Vi behver kunna sl av
och p dem.
Genom att g bortom och bryta tidigare
begrnsningar inom ljusmikroskopi och bidragit till den
nya nanoskopin belnades tre forskare med nobelpriset.
Nya mjligheter str fr drren och nanoskopi anvnds
nu ver hela vrlden. Ny forskning som kan komma att
hjlpa mnskligheten och bland annat lsa gtorna med
svra sjukdomar.
Potentiellt vntar framsteg som vi inte ens kan
frestlla oss idag. Vra resultat hjlper oss att frst hur
naturen r. Det r givetvis det som driver all forskning,
att p en vldigt djup niv frst hur allting fungerar.
TEXT: JOEL SUND

7.

TEKNIKSAMHLLET

EN
UTBILDNINGSREVOLUTION
I STARTGROPARNA
TEXT: JONAS DE LANGE

FOTO: JONAS DE LANGE & IDA MIKKO

I september 2014 lanserade Karolinska Institutet sin frsta gratis onlinekurs p

utbildningsplattformen EdX. Det finns inga antagningskrav och man bestmmer sjlv
kursens tempo. Den svenska universitetsvrlden tar nu sina frsta steg mot ett friare
utbildningssystem och suddar lngsamt ut ett av elitens viktigaste privilegier.

8.

VOID 2015 Januari

TEKNIKSAMHLLET

trlkastarna tnds i den lilla studion. Tv par gon

Jon Kramer berttar att han framfr allt lockades av
blinkar ikapp fr att vnja sig vid ljuset. Utanfr
de nya utbildningsverktygen och formaten men ven
glasdrren str en skylt
lrandeanalysen som fljer av
med texten Filminspelning
MOOCs.
pgr lutad mot vggen. Mitt
Vi tittar p hur studeni rummet str universitetslekterna bst lr sig saker och
tor Lars Henningsohn. gomed strre studentgrupper
nen fokuserar p kameran
har vi helt andra mjligheter
framfr honom. Kameraman
Massive Open Online Courses r helt ppna
att granska oss sjlva och hur
Thomas Nixon hller upp tre
kurser oftast p universitetsniv som vnvi ska gra fr att frmedla
fingrar och rknar tyst ned.
der sig till allmnheten som mlgrupp.
kunskapen s effektivt som
Tre, tv, ett. Lars tar ett djupt
mjligt.
andetag och stter igng.
Det finns inga avgifter eller antagningskrav.
Han tror att det framfr allt
Hi, and welcome to this
Fr att delta behvs bara internetuppkoppling
kommer att hjlpa dem att
amazing course about my
och en dator. Kurserna baseras ofta p frelsutveckla de ppna onlinekurfavourite field of medicine,
ningar som kompletteras med olika aktiviteter
serna. Men att det ven kan ge
urology.
insikt i hur den traditionella
och utvrderingar som kan rttas automatiskt.
En halvtimme tidigare sitverksamheten kan utvecklas.
ter projektledare Jon Kramer
Dagens utbildningssysi soffgruppen utanfr studion och vntar in de andra
temligger efter p flera stt och det behvs verkligen
medverkande. Det r tisdag eftermiddag och p agenkomplement till det, sger han.
dan str inspelning av en teaser fr Karolinskas nsta
Nr man tnker p det r det ju jttekonstigt att vi
Massive Open Online Course (MOOC) Introduction to
har ett system som frutstter att alla tar till sig samma
Urology.
information i samma takt. Det r ett problem man

VAD R MOOCs?

Universitetslektor Lars Henningsohn, kameramannen Thomas Nixon och projektledaren Jon Kramer samtalar.

Januari 2015 VOID

9.

TEKNIKSAMHLLET
slipper med EdX.
En av de personer Karolinska hoppas fnga med sina
nya frelsningar r Rebecca Stl. Hon r student vid
Handelshgskolan i Gteborg
och befinner sig fr tillfllet
i Peru.
Just nu lser jag en
kurs som heter Moral imagination and
challenges in poverty
alleviation. Den hittade jag p en sajt som
heter Coursera. Just p
den hr kursen lockades jag
av att man i brjan av kursen
bildar en studentgrupp som man har
nra kontakt med. S passar sklart MOOCs bra fr
mig nu nr jag r ute och reser.
Friheten r en av de viktigaste frdelarna fr Re-

becca. Det r inte bara mjligheten att resa och plugga

samtidigt som lockar utan ven att hon kan testa olika
kurser utan att en eventuell avhoppning fr konsekvenser och den sociala aspekten.
Det r ju jttebra att fler
mnniskor kan ta del av information och kunskap.
Hela idn med fri och
ppen utbildning r
vldigt lockande fr
mig.
Thomas Nixon r
filmkoordinator och
dagens kameraman p
Karolinska. Han var
med redan nr projekThomas Nixon
tet startades upp fr ett
och ett halvt r sedan.
Det tog ver ett r frn vi brjade planera till att vi

Det hr r frsta gngen

i historien som utbildningen

r helt gratis.

Rebecca Stl, student vid Handelshgskolan i Gteborg anvnder sig av MOOCs.

10.

VOID 2015 Januari

TEKNIKSAMHLLET

Kameramannen Thomas Nixon fokuserar.

faktiskt publicerade en kurs. Men nu bidrar vi inte bara

med kurserna i sig utan ven i utvecklandet av plattformen och onlineutbildningen i sig, sger han.
Urologikursen blir Karolinskas femte MOOC och
tidigare kurser har behandlat bland annat global hlsa
och programmeringssprket R. Plattformen EdX erbjuder totalt ver 300 kurser frn en rad olika universitet.
Det mest frvnande r kanske att projektet startades
av Harvard och MIT. Vrldens frmsta utbildningsinstitutioner har nu slutat tvla om vem som har lgst
antagningsprocent och i stllet brjat tvla om vem
som kan n flest mnniskor med sin kunskap.

sina tv frsta kurser ndde Karolinska nstan

60 000 studenter. Tio gnger fler n antalet heltidsstudenter p campus. Den stora skillnaden r att
betydligt frre MOOC-studenter fullfljer sina kurser.
Bara fyra procent och d ligger Karolinska ungefr
jmnt med snittet fr alla EdX-kurser.
Det r vl helt naturligt att det blir s nr man
ppnar kursen frn alla. Vissa kanske bara knner ett
behov av att lra sig en specifik del av kursen och ter
andra kanske bara r lite nyfikna och registrerar sig fr
att kolla lget, sger Jon Kramer och kliar sig p hakan.

Januari 2015 VOID

Liksom Rebecca tycker Thomas att ppenheten och

demokratiseringen av kunskap r en av de viktigaste
sakerna MOOCen fr med sig.
Det hr r frsta gngen i historien som utbildningen r helt gratis. Det enda man behver fr att
uppleva Karolinskas frelsare r en dator och internetuppkopling.
MOOCs r relativt nytt i Sverige men sedan Karolinska brjade i september har bde Chalmers och
Stockholms universitet brjat nosa p mjligheterna
att distribuera frelsningar via ntet och flera kommer sannolikt att flja trenden att dela sina resurser
med omvrlden.
Det har alltid uppmuntrats att frska sprida KIs
namn och rykte runt omkring i vrlden. Men det r
frst nu vi har tagit tag i det, sger Thomas Nixon.
Frn statligt hll kan inte minnas att de har ftt ngon srskild uppmuntran men han ppekar samtidigt
att det trots allt r de som betalar hans ln.
Det har kanske inte satts av pengar fr att titta p
nya utbildningsformer men moderniseringen fljer
naturligt med resten av samhllet. Det hr r bara
en ny del av det gamla jobbet. Vi fr ju betalt fr att
sprida kunskap och d ska vi gra det bst vi kan.

11.

TEKNIKSAMHLLET

Lars Henningsohn r den som str framfr kameran i denna MOOC:en.

Bland alla hyllningarna kan det vara ltt att glmma

MOOCens begrnsningar. Det r stor skillnad p att
sitta hemma framfr datorn och att komma till frelsningssalen varje dag och vare sig Jon eller Thomas
verkar tro att MOOCs kommer att konkurrera ut den
traditionella undervisningen.
Fr ett helt program behvs en helt annan kontakt mellan professorer och studenter och framfr allt
en betydligt mer avancerad utvrdering av prestationer n vad vi kan stadkomma i s stor skala som
MOOCs behver, sger Thomas Nixon.

ebecca Stl hller med om att MOOCen inte kan

erstta traditionella frelsningar och ser det mer
som ett komplement till sin ekonomiutbildning.
Det r lite mer som att lsa en bok och diskutera
den med folk n att lsa en universitetskurs. Men jag
tror att det kommer att utvecklas mycket. De flesta
lrarna r ovana vid att lra ut saker digitalt, n s
lnge. Dessutom tror jag att kurserna framt kommer

12.

att bli mer interaktiva och dynamiska, det kanske kan

gra att fler personer faktiskt lser hela kurser ocks.
Jon Kramer ser framfr sig att digitaliseringen kan
bli viktigare i klassrummet men att det snarare handlar om en blandad modell.
Man behver social interaktion inte bara med
lrare utan med medstudenter ocks. Dr har vi en
bit kvar p vra MOOCs jmfrt med den vanliga
undervisningen. Ntverkande blir svrare nr alla studenter jobbar i sitt eget tempo men samtidigt r just det
individuella tempot en av MOOCens strsta styrkor.
Ungefr tjugo minuter har gtt sedan Jon och
Thomas satte sig utanfr studion. Lars Henningsohn
r nu p plats framfr kameran och trnar formuleringar.
Urology is not only a surgical field but also... Han
tvekar lite och hamrar in ett tiotal fiktiva spikar i
luften fr att hitta tillbaka till rytmen.
Samtidigt gr Thomas fram och tillbaka mellan
strlkastare, green screen och kameran och finjusterar.

VOID 2015 Januari

TEKNIKSAMHLLET
Vi kan gra flera tagningar va? frgar Lars Thomas som lugnt frklarar att vi har en hel timme p
oss. Ingen stress n s lnge i alla fall.
Efter ngra misslyckade frsk slcker Thomas
strlkastarna. Ett vlkomnat tagande i den lilla
studion som verkar
ha flyttats fjorton
breddgrader
sderut de senaste tio minuterna.
Sedan slcker han
skrmen under kameran som har ftt agera
teleprompter.
Jag tror nstan att det blir
lttare fr dig utan punkterna. D kan
du bara fokusera p kameran sger han till
Lars som nickar.

som helst ska kunna lsa kursen.

Mlet med kursen r att avdramatisera mnet lite.
S mste jag sklart anpassa sprket lite ocks. Det r
jtteviktigt att inte prata ver huvudet p ngon tror
jag.
P EdX-kurserna spelar frelsningarna ofta en central roll.
Men det ska betydligt mer till
fr att gra en bra MOOC
tror Jon.
Mnnikans inlrningsmetod har nog frndrats
vldigt mycket de senaste
ren, srskilt fr de yngre
generationerna. Om man frgar
en student nu hur de lr sig
Jon Kramer
ngot p egen hand s gr de inte
till biblioteket och lnar en bok
direkt. Man letar kanske upp youtubeklipp eller
How to-sajter.

I slutndan handlar det

om att stlla sig frgan
vad r lrande?

n kvart senare sitter Lars Henningsohn framtlutad i en stol utanfr studion. Han r fortfarande
lite uppe p trna efter att ha spikat inspelningen.
Jag har frelst ver 7 500 timmar innan, men det
hr var en ny grej. Det r lite konstigt nr man bara
har en kamera att prata till.
Den strsta skillnaden berttar Lars r att spontaniteten han knner igen frn frelsandet r helt borta.
I vanliga fall drivs frelsningarna vidare av en
frga eller ngot man fngar upp i rummet. I det hr
sammanhanget mste allt vara klart innan.
Samtidigt som dynamiken frsvinner mste Lars
ocks frhlla sig till en helt annan mlgrupp. Kursen
r ppen fr alla och ambitionen r att ocks vem

Det r just det Jons lrandeanalys handlar om, att

frst hur mnniskor tar till sig kunskap. n s
lnge r det svrt att sga vad fr data KIx kan ge
men en bakomliggande filosofisk aspekt str i alla
fall klar fr Jon.
Det kan sklart uppst problem nr det gller
att kontrollera studenternas kunskaper i MOOCs
men i slutndan handlar det om att stlla sig frgan
vad r lrande? r det att f alla rtt p ett prov
eller handlar det om att mta ny information och
nya perspektiv under en kurs s att man kan vara
lite klokare nr man avslutar den?

EdX
EdX grundades i maj
2012 av Harvard och
MIT och har i nulget
ver 60 bidragande
utbildningsinstitutioner frn hela vrlden.
EdX r open source
vilket innebr att varje
enskilt universitet
har tillgng till koden
bakom plattformen
och kan modifiera den
efter sina egna behov.
Universiteten vljer
sjlva kursernas innehll och i dag strcker
det sig frn Harvards
Computer Science
CS50x till Peking
Universitys Music of
the 20th century.
EdX sjlva skriver att
syftet med plattformen r att sprida hgkvalitativ utbildning
globalt, frbttra den
traditionella utbildningen och forska fr
att frst nrmare hur
studenter tar till sig
kunskap.

Januari 2015 VOID

13.

INNOVATION

Techzeitgeist 2015
Tre trender du inte fr missa i r
Varje r kommer hipsters p nya grejer fr att gra livet lite svrare fr sig sjlva. Om det
r fixies, surdegsbak eller otympliga skgg spelar mindre roll. I andra ndan av spektrat str
tekniknrdarna som hela tiden frsker bli snabbare och bttre. Hr r de tre sakerna du som
tekniknrd br ha koll p 2015 om du ska hnga med i den teknologiska tidsandan.

Ntskerhet och integritet

edan 2010 avsljade Business Insider att Mark

Zuckerberg kallade Facebooks anvndare fr dumb
fucks och hela fyra r senare har det kommit en
motreaktion mot facebooks slappa hantering av personuppgifter och tvivelaktiga handel med sina kunder. 2014
lanserades det minimalistiska sociala ntverket Ello.
All ra till Ello fr att ge oss bttre kontroll ver personuppgifter p ntet, men den viktigaste nyheten fr den personliga skerheten 2014 var dock lanseringen av Googles
Project Zero. En grupp professionella hackers som kommer
att jobba med att leta buggar och skerhetsbrister i inte
bara googles egna alla stora mjukvaruprodukter. Efter att
ha gett Microsoft sex mnader p att fixa en bugg de hittade publicerade de den infr ppen rid och planerar att

fortstta med det i framtiden. Nu r bara frgan vad vi fr

se hr nst. Kommer de att avtcka ett nytt Heartbleed?
Fr 2015 ser vi fram emot utvecklingen inom sociala
medier och Googles vidare avsljanden. Det r ven ett
par tech start-ups man borde hlla koll p. Staply r en
tjnst som lter dig dela filer med kollegor och kompisar
p ett smidigare stt n att mejla. Vill man ha extra bra
koll p var filerna hller hus kan det vara vrt att hlla ett
ga p den rumnska start-upen Keupy som har taglinen Personal cloud storage you actually own. Fretaget
kombinerar molntjnsterna vi redan knner till med
externa hrddiskar. Man behller allts filerna p sin egen
hrddisk och har full koll p var de r och kan vara sker
p att de verkligen r borta nr man raderat dem.

Wearables

en andra stora trenden vi utlser r

ens vardag och ladda upp bilder direkt till
wearables. Allts teknik som du kan
din telefon eller dator. Man slipper tnka p
ha p dig och grna r kopplade till
att ta bilder och kan leva i nuet men str det
kroppen p ngot stt. Det hr kan tyckas
inte rtt till med skerheten frutspr vi en
motstridande mot den ovan nmnda trenden
betydligt strre bildskandal n sommarens
nr man lgger fram fitnessarmband som
iCloudhackning.
loggar din hjrtrytm eller GPS-armband till
En annan svensk innovation r armbandsungarna, men vi frutstter att Project Zero Kameran som kommer telefonen Tinitell. Myntat p barn r det
kan agera skerhetsvakt ven fr dessa pro- fnga alla dina bsta ett GPS-armband som ven arbetar som en
dukter. P CES mssan i Las Vegas har det
och smsta gonblick simpel telefon ifall frldrarna behver ha tag
lyfts fram en rad olika produkter, en av de vi
p sina barn akut. Det finns skert 20 olika
KLLA: NARRATIVE produkter inom GPS-tracking hr. Men jag
vill lyfta fram som kanske den mest dystopiska men ven bland de mest intressanta r
tnker s hr att om jag var barn skulle jag
den svenska manicken Narrative. En liten kamera som
inte vilja ha ngot som bara gr att mina frldrar har
man kan stta p brstfickan och lta dokumentera hela
koll p mig. S vi frsker leverera lite vrde fr barnet

14.

VOID 2015 Januari

INNOVATION

Har du Ello, eller?

I reaktion mot hur sociala medier-ntverk skapar sig intkter p att slja information om
sina anvndare till sina annonsrer, finns nu ett alternativ till de som inte vill att ens liv
ska bli en vara. Ello skriver i sitt manifest att de tror p ett socialt ntverk som kan vara
ett verktyg fr empowerment.
Facebook, bland andra, har en hel och hemligstmplad
algoritm anpassad fr att rtt reklam ska n fram till just
dig - baserat p vad du delar, gillar och hur du interagerar
med dina vnner. Ello dremot ska vara en plats att kopplas
samman, skapa och fira livet - reklamfritt. Sidan r drygt
ett halvt r gammal och verkar hittills lockat mestadels
unga konstnrer som delar sina bilder. Inledningsvis nr
vi provar Ello mrks det att det r en beta-version som ger
en DIY-knsla. En funktion som knns tilltalande r att
kunna dela upp fldet i vad ens vnner delar och vad som
r populrt p sidan.
DO IT YOURSELF
DIY: Do it yourself, en kultur som uppstod under
1070-talets punkscen i England men som nu kanske mer frknippas med pyssel och heminredning.
Det gr ut p att skapa saker sjlv utan kunskap
och experthjlp.

ocks med telefondelen. sger grundaren till internetbranschbevakarna i Digitalpodden.

Det br ocks nmnas att det s omtalade google glass
kommer att slppas i r enligt en artikel i Wall Street

I vrigt pminner sidan just om Facebook i hur du delar uppdateringar, men

saknar funktioner som chat och evenemang. Dock verkar delningsverktyget
vldigt smidigt, d det endast gller
att dra och slppa de bilder som ska
delas.
n s lnge krvs en inbjudan frn en
anvndare fr att f tillgng till ntverket, men allt efter som nr sidan tar fart
r den fortsatta ambitionen att Ello ska
bde vara gratis och tillgngligt fr alla.
Ntverket finns inte nnu som app frutom
inofficiella utvecklare som anpassat sidan till en
app men som redan har omkring 5000 nedladdningar.
Frgan som stlls r just om detta kommer kunna utmana
Facebook nr allt fler blir medvetna om hur deras information anvnds och sljs.

KLLA: ELLO

TEXT: IDA MIKKO

Journal. n s lnge har inget datum presenterats och

mjligheten att delta i betatestningen verkar begrnsad
eftersom produkten r borttagen frn Google play.

Internet of things

nternet till alla har vi redan klarat av. I alla fall om

man blundar fr alla som inte har internet. Det nsta
naturliga steget r drfr internet till allt! Just det r
rets trendord i teknikkretsar. Redan frra
ret var IoT en stor snackis men i r har man
verkligen tagit steget frbi ondiga mojnger och i r visar man upp produkter som
faktiskt kan vara anvndbara. Det r samma
situation som med
PC:n, smartphonen och
iPaden. Folk uppfattar
den inte som intressant
frrn de vet vad de ska
ha det till.
Internet of things har tagit
CES med storm och tanken frn
fretagens sida r att hela hemmet ska vara uppkopplat. Smarta

Januari 2015 VOID

ls till ytterdrren, stektermometer som kopplas till telefonen och

hgtalare med en direktknapp till
Spotify. En av CES stora
succer s hr lngt r Breathometer. Vad
som ser ut som en pytteliten rund fljt r i
sjlva verket en alkometer som kopplas till
din telefon genom hrlursuttaget. Visst kan
man tycka att nrdskatten r lite fr hg n
s lnge nr en nappflaska gr fr hundra
dollar. Men att priserna sjunker efter ett tag
r inget nytt. Vad blir rets julklapp 2015?
Att du kan koppla klappen till din mobil
r i alla fall vrt att stta
pengarna p.
TEXT: JONAS DE LANGE

15.

RETRO

VEM FLYGER BALLONGEN?

TEXT: SIMON CARLSSON

FOTO: SIMON CARLSSON & ANTON TORSTENSSON

Vi har vl alla sett en ballong glida ver staden en vacker sommarkvll.

Men landets piloter blir frre och frre fr varje r och lngt ifrn
alla fullfljer sin utbildning. Tv killar p Chalmers tnker
dock frbttra de siffrorna.

16.

VOID 2015 Januari

RETRO

v plusgrader. Ett ihllande duggregn. Det r tur

att det inte r i sin egen stad som Chalmers Ballong
Corps (CBC) skall flyga upp i den jmngr himlen. Den
bl skpbilen med tillhrande slp backas in i garaget.
Men fre det att den lastas till bredden full med ballong,
korg och gastuber s mste ngonting gras. Slpets
vinterdck mste p.
Att man aldrig tnker p snt innan, d hade vi inte
behvt lgga tid p det nu, sger freningens ordfrande, Carl von Rosen.
Det r en tio personer stark skara som skall spendera
helgen i rebro. Dr vntar en deltvling i Svenska
Cupen, rebro Balloon Flying Festival. Om det nu blir
ngon tvling. F sporter r s beroende av vdret som
ballongflygning.
Men lrdagens prognos ser bra ut, sger Carl med
stor gldje i rsten.
Det r ju s att det finns inget dligt vder, bara
dliga startplatser.
Den som sger detta r Marcus Ekeroos. Han r
mngrig medlem i freningen och ven ordfrande i
Svenska Ballongfederationen (SBF).
Men jag har inte studerat p Chalmers p lnge. Min
insats r att jag hr av mig till studievgledaren en gng
om ret fr att frlnga mitt studieuppehll.
Marcus r inte bara ordfrande i SBF. Han r dessutom den enda medlemmen i CBC som r inskriven p
Chalmers och innehar ett ballongfrarcertifikat. Men till
helgens tvling fr han sllskap.
Vi fr kalla in andra piloter som inte gr p Chalmers lngre. Vi har ju inget val, sger Carl.

Fr vi inte nya
piloter kan vi i
freningen inte
fortstta flyga

Carl Von Rosen

reningens situation r inte unik i ballongsverige.

Enligt Transportstyrelsen har idag 66 personer ett
svenskt ballongfrarcertifikat. Utver dem finns det en
handfull i Sverige som innehar ett amerikanskt certifikat. Dessa f piloter r resultatet av en alltjmt nedtgende trend sedan slutet av 90-talet. Bara under den
senaste trersperioden har antalet piloter minskat med
en fjrdedel.
Det r klart att det r ett jtteproblem, sger Marcus.
Carl fyller i:
Det handlar ju om hela sportens framtid. Fr vi inte
nya piloter kan vi i freningen inte fortstta flyga, s
enkelt r det.
Marcus pongterar dock att det inte r ngon kris i
ordets rtta bemrkelse. Men det finns utrustning och
kapacitet i landets freningar fr att flyga betydligt mer
n det grs idag.
Som det r idag fr vi g upp med endast en ballong
nr vi hade kunnat g upp med flera.

Januari 2015 VOID

17.

Marcus Ekeroos glider ver rebro i en specialballong utan korg.

18.

Ballongen fylls med varmluft

infr Januari
starten.
VOID 2015

RETRO

jukdom, lder och frndrade familjefrhllanden

r alla vanliga orsaker till att antalet piloter blir frre.
Det finns ocks krav som mste uppfyllas.
Under varje tvrsperiod mste man flyga tolv timmar och gra tta starter och landningar. Lkarintyget
mste ocks uppdateras, sger Marcus
Tolv timmars flygning lter kanske inte mycket, men
p en timma i luften gr det sex-sju timmar i frberedelse och efterarbete.
Sen fr du lgga till de fyra timmar du lade nr du
trodde det skulle bli bra vder en annan dag. Effektiv
tid som man flyger r vldigt lite i frhllande
till allt annat, sger Carl.
Frhoppningen r att freningen
snart inte har bara en utan tre piloter
bland sina inskrivna medlemmar.
Tillsammans med Daniel Oom
s r Carl von Rosen mitt uppe
i sin pilotutbildning. Men det
hela r ett maratonlopp, snarare n en sprinterdistans.
Man brukar sga att
det tar tv r att sig igenom
utbildningen. Den snabbaste
tog sitt certifikat p tre mnader men det r exceptionellt snabbt, sger Marcus.
Med sin ordfrandepost i
ballongfederationen r han direkt involverad i problemet. Det
r nmligen federationen som
driver den flygskola dr mnga
piloter, dribland Carl och Daniel,
utbildar sig. Proceduren liknar till stor
del den nr man tar sitt krkort. Teoristudier
varvas med praktisk flygning fr en instruktr.
Men det finns ocks stora skillnader.
Vi hr i CBC r lyckligt lottade p s stt att freningen str fr flygningen s blir det inte lika dyrt, sger
Carl.
Flyger man osponsrat och betalar allt sjlv s slutar
det nog p runt 100 papp. Men jag tror inte jag trffat ngon som avsttt att bli pilot fr att det r fr dyrt,
sger Marcus.

ad gr d alla freningens 60-talet medlemmar

som inte fr flyga? De flesta tar nog helst hand om
ngon av de andra tre platserna i ballongen, men det
finns fler uppgifter. Exempelvis s mste varje flygning

Januari 2015 VOID

ha sllskap av en fljebil fr att kunna vara p plats vid

landning. Kommunikationen sker via radio.
Marcus frklarar vidare:
Man kan jmfra det hela med en bilresa. Fraren
kr bilen men du kan vara med hela resan, planera
resan, packa bilen och tvtta bilen. P samma stt r det
med ballongflygningar. Piloten flyger ballongen men
alla fr hjlpa till och vara med.
De flesta njer sig med att vara passagerare, det r
ytterst f som vljer att ta steget och pbrja en pilotutbildning.
ven om vi sklart vill ha fler piloter r det
oerhrt viktigt att de som pbrjar utbildningen verkligen vill bli piloter. Det r
en jobbig process och vill man inte s
lyckas man inte. Bara en fjrdedel av
de som pbrjar utbildningen fullfljer den, sger Marcus.
Att inte g igenom utbildningen
p egen hand r ngot som Carl
rekommenderar.
Absolut! Jag brjade frst
och tog ngon lektion men hade
mycket i skolan och tappade
fart. Men sen brjade Daniel
och jklar vilken fart det blev.
Det blir ju som en tvling emellan oss om vem som kan komma
upp i luften frst.

m ballongens bste vn r vinden s r ven dess vrsta fiende

vderleksbaserad. Regn, sn, blst och
moln. Allt kan frstra en planerad flygning.
Men den vrsta fienden heter termik.
Termik bildas nr varm luft stiger frn marken
och r varmare n sin omgivning. Den trycker d undan
kallare luft vilket skapar oregelbundna vindar. D kan
du inte styra ballongen lngre utan ker t olika hll p
olika hjder, sger Daniel.
Precis, tnk dig den geografiska profilen av en stad.
Frst kanske det kommer ett hgt hus och d ker man
upp och sen ker man ner igen, sger Carl.
Termiken gr ocks, motsatt till vad man kanske tror,
att ballongflygning r en sport som lmpar sig p vinterhalvret. D r inte solens strlar tillrckligt varma
fr att termik skall kunna bildas och det r d mjligt att
flyga under alla ljusa timmar. P sommaren dremot r
det bara flygbart under gryning och skymning.

19.

Rda prickar p kartan ska undvikas.

tt-Tv, Ett-Tv, Ett-Tv. Nej det r inte Sveriges

resultatrad i VM 1990 som Carl von Rosen upprepar.
De sista frberedelserna fr avresan grs, dribland att
testa radiokommunikationen och leta upp en Grnsakskarta ver tvlingsomrdet.
Vanliga kartor r inte tillrckligt detaljerade s drfr
har vi grnsakskartor. Om det heter s fr att man till och
med skall kunna se vad som vxer? Det vet jag inte, jag
tnker att det r fr att de r grna.
Med bra vder under helgen s finns det god chans till
flygtrning, mnga av landets instruktrer kommer finnas
p plats. SBF har ett tiotal instruktrer som hjlper eleverna i flygskolan, mnga av dem stller upp utan ersttning. Skillnaden r stor jmfrt med de fretag som sysslar
med kommersiella flygningar och utbildningar, i alla fall
nr det gller ekonomi. Men man ser inte varandra som
konkurrenter.
Han som driver Ballongflyg i Vst har medlemsnummer tre hr i freningen och var med och startade upp den,
sger Marcus.
Ja jag hade honom som instruktr hromdagen, sger
Daniel innan Marcus tar vid igen.
Vi fr ju inte slja biljetter och flyga vanligt folk.

allongflygning som upplevelse r en produkt som bara

verkar vxa i popularitet. Upplevelser.com sger att det
r en av deras storsljare med 160 slda flygningar under
sommarmnaderna 2014. De anvnder sig aldrig utav freningar likt CBC utan av kommersiella flygfretag.
Ja det finns ju ngra personer i Sverige som lever
enbart p att flyga ballong. Det r dessutom en del av vra
medlemmar som brukar hjlpa till och kra fljebil fr att
finansiera sina studier, sger Marcus.
Gteborg r en av de stder i Sverige dr ballongflygning
har starkast fste. Det kan verka konstigt med tanke p det
omtalade vstkustvdret. Men det finns mnga bra stllen
att starta och landa p i Gteborg med omnejd.
Vinden r ju vr primra navigation, drfr har man
olika startplatser beroende p hur det blser och vart man
vill ta sig. Hr ser du ngra vi brukar starta p, sger Carl
och pekar mot bordsytan.

Ballongflygare fr uppleva fantastiska vyer.

20.

offbordet r inget vanligt soffbord. Det r inslaget i en

karta ver vstkusten. Kartan har dessutom blivit mlad
p med rda och grna frger i olika geometriska figurer.
Det hr grna omrdet r vid Sve flygplats, dr r
luften kontrollerad upp till 1500 fot vilket gr att vi behver
dubbelriktad kommunikation fr att kunna kommunicera
med flygtornet. Vi mste dessutom ha tillstnd fr att f
flyga hr, samma sak gller med Landvetter.
De hr rda cirklarna d, r det stllen ni inte fr flyga
vid?
Nej det dr r mest arga bnder. Vi behver ju ha
tillstnd frn markgaren fr att landa och det r svrt att
fixa i luften om man mste g ner. D fr man sig en rejl
utskllning vilket leder till en rd prick, sger Marcus.

VOID 2015 Januari

MNE

Frn hger str Carl, Marcus och Daniel

tillsammans med tv andra frn freningen.

Kartan uppdateras allt eftersom nya platser upptcks

som bra eller dliga. Lngt ifrn alla markgare blir arga
nr det dyker upp en ballong p ovntat besk.
Vi var ute och flg i Uddevalla och fick landa p
Orust. D kom garen ut och var jtteglad och bjd in
oss p kaffe, sger Daniel.
Vi kan ju inte planera exakt i vilken korsning vi ska
landa utan mer vilket omrde. Det finns flygningar dr
man hamnar precis dr man tror och det finns flygningar dr man inte hamnar i rtt kommun, sger Marcus.

u nrmre rebro bilen kommer, desto smre r

vdret. Regnet blir allt tyngre och vergr i ngot som
liknar snflingor. Till lrdagens morgon har himlen
stngt sig. Molnen ligger kvar. Inte mycket talar fr att
ballongen skall upp i luften. Med drygt tjugofem mils
resa i bil ger man dock inte upp ltt. Bilen rullar i alla
fall. Vid startplatsen ser det bttre ut. Mycket bttre.
Solen visar sig, molnen blir frre och frre. Till slut finns
de inte lngre. Till slut har molnens plats i luften ersatts
av luftballonger. Femton tvlande trngs om platserna
i det ondliga utrymmet som himlen utgr. En av dem
styrs av Carl. Trots orutinen gr frsta tvlingen bra.
Riktigt bra.
De lade ut ett kors p marken. Sen skulle man kasta
en sandpse frn ballongen s nra som mjligt. Vi var
sju meter ifrn och det var nrmast. Jvligt kul, sger
Carl.
Andra tvlingen skall man flja en ballong och landa
s nra som mjligt. Den gr inte lika bra. Carl har inte
tillrcklig vana fr att landa p det stllet som behvdes.
Min instruktr sa D skiter vi i tvlingen s fr du
landa hr borta istllet.

Januari 2015 VOID

21.

Bilderna r skrmdumpar inifrn spelen

INNOVATION

This War of Mine

Innovationen hos rets mest deprimerande och etiska spel

bestr inte lika mycket av nya stt att spela som det gr av mnesvalet: I This War of Mine kontrollerar du en grupp verlevare i en krigszon som mste gra allt fr att verleva. Det
r en intensiv och gonppnande upplevelse och ett framstende exempel p hur spel kan stta en i andra mnniskors sits
p ett unikt stt.

Monument valley

Bland de bttre mobilspelen 2014, om inte det bsta. Om

n inte det enda spelet i r med surrealistiska miljer
(Back to Bed r ett annat exempel), s tar Monument
Valley nd vara p dem p ett elegant, unikt och lekfullt
stt med vldigt enkla medel. Nr varje svep med fingret
leder till skratt av frtjusning ver att ha listat ut ngot
nytt, d gr spelet ngot rtt.

1680 the Moon

Rollers of the Realm

En simpel id som utnyttjas till fullo. 1680 the Moon r som

vilket plattformspel som helst, med en skillnad: Det finns
inget tak eller golv. Mycket av spelet handlar om momentum
och vinklar, och nr du tror att du har hittat en vinnande
strategi fr spelet dig snabbt att tnka om. Smskaligt men
vldigt tillfredstllande.

Innovation genom kombination. Rollers of the Realm r en

blandning av ett rollspel och ett flipperspel, dr varje karaktr
r en unik kula som du skjuter ivg fr att trffa fiender och
gra skada. Frvnansvrt enkelt och ett matchande av genrer
som det knns som man alltid har vntat p.

TEXT: GABRIEL STRM

Innovativa spel frn 2014

22.

2014 r ett r att minnas som ett r av besvikelse och gamla recept inom spelvrlden.
Men det r ocks ett r vrt att minnas fr de spel och utvecklare som vgar utmana
traditionella ider. Hr r ngra av de spel som r vrda att minnas.

INNOVATION

Spelen som inte r spel

Interaktiva upplevelser. G-simulatorer. S kallas de ofta. Inga utmaningar
ges, ingenting ska gras, inget ml att n. Det finns bara ett syfte: att
uppleva och utforska en vrld, en berttelse. Mnga vgrar kalla dem spel.
Men var gr grnsen?

et r frmst under de senaste ren som

genren som kallas g-simulatorer har
kommit fram i ljuset och de blir allt
vanligare. Olikt traditionella spel, dr det finns
hinder att verkomma p olika stt, fokuserar
denna genre p vrlden, miljerna och berttelsen som ska frmedlas. Nr ett av de mest
uppmrksammade av dem, Dear Esther, slpptes 2010 skapade det dock debatt,
d det slpptes som ett spel. Mnga protesterade och termerna interaktiv upplevelse och
g-simulator fddes. Men alla hll inte med.
Jag ser inga problem med att kalla det fr
spel, sger Simon Flesser, spelutvecklare p
Simogo.
Problemet, enligt Simon Flesser, ligger i traditionen bakom spelen. Det finns en frvntan
och ett antal kriterier fr hur spel ska vara,
vilket han tycker kan vara trkigt och snvt.

Framfr allt fr att det inte gagnar utvecklarna

att kalla den
typen av interaktiva upplevelser fr spel.
Spelen bedms efter de gamla kriterierna
fr hur ett spel ska vara. Men fr den typen
av spel gr det inte, utan det finns helt andra
kriterier som de borde bedmas utifrn, sger
han.
I hstas slppte Simogo The Sailors dream,
ett mobilspel som ocks kan ses mer som en
interaktiv upplevelse. Simon Flesser kallar det
ord som multimediakollage och korthistoriesamling nr han berttar om spelet och
menar att syftet r att utforska och stta ihop
berttelsen som finns dr. Men trots bristen
p hinder och utmaningar menar han nd att
det r ett spel.
Enligt mig r det ett spel nr det r interaktivt och p en digital plattform, sger han.

TEXT: GABRIEL STRM

23Simogo
.
Bilden r inifrn spelet av tillverkaren

PRYLEN

WALKMAN

portabel favorit i 35 r

1979 spelade den kassettband.

Mycket har hnt sedan Walkman
ntrade marknaden fr 35 r
sedan.

1979

KLLA: SONY.COM

edan 1978 kom Sonys frsta portabla kassettspelare.

En spelare som var bde dyr och alltfr klumpig fr
att mnniskor skulle ta med den i vardagen. Den hade
f anvndare. Masaro Ibuka, en av Sonys grundare var
en av dessa. Han brukade ta med sig spelaren och lyssna
p opera under sina flygresor. Men Ibuka var ven han
bekymrad ver dess otymplighet och vnde sig drfr till
Kozo Ohsone med nskeml om en mer anvndarvnlig
musikspelare. Ohsone basade ver fretagets produktion
av diktafoner. Inspelningsapparater avsedda fr
journalister. Man tog bort inspelarfunktionen, ersatte
det med stereoljud och den frsta modellen i den
framgngsrika serien sg dagens ljus sommaren
1979. Till en brjan freslogs namnet Sony Disco
Jogger eftersom disco och jogging var i ropet under
perioden. Men precis som i designen utgick man frn

24.

diktafonen. Den hette Pressman och mediespelaren

fick heta Walkman. I alla fall i Japan. I Storbritannien
marknadsfrdes spelaren som Stowaway. I USA och
mnga andra lnder fick den heta Soundabout. Kommer
du ihg vad den hette i Sverige? Freestyle!
Den frsta modellen, TPS L2 hade kvar diktafonens
design. Hgtalarfunktionen togs bort men hgtalarhlen
i chassit blev kvar. Inspelningsknappen blev istllet
en s kallad Hot-line-knapp. Genom att trycka p
knappen fejdade musiken och slppte in ljudet frn
mikrofonen. Denna funktion gjorde att man slapp ta
av sig hrlurarna nr man skulle prata med ngon.
Den frsta modellen hade ocks tv hrlursutgngar
s att tv personer kunde lyssna samtidigt. Priset sattes
till 1295 svenska kronor vilket motsvarar ver 4000
kronor idag. I priset ingick ett par hrlurar och Sony

VOID 2015 Januari

PRYLEN
2015

KLLA: SONY.COM

rknade med att slja ungefr 5000 spelare i mnaden.

Under de tv frsta mnaderna slde man istllet
uppemot 50000 stycken. Sedan dess har Sony slppt
mngder av varianter p sin ursprungliga Walkman.
1987 kom spelare med DAT-kassetter, ett uppdaterat
kassettband. 1992 introducerade Sony spelare med
minidisc. En diskettliknande skiva. 1999 fick den 15 r
gamla CD-spelaren Discman dpas om till Walkman.
Under tidiga 2000-talet introducerades flashminne och
mp3-spelare. 2007 kom den frsta mobiltelefonen med
inbyggd Walkman. Tv r senare introducerades spelare
med pekskrm. 2013 lanserades ett par vattentliga
Walkmanhrlurar med inbyggd spelare. En modell
som sldes i vattenfylld frpackning. Under ren har
Walkman har blivit ett s vedertaget begrepp att det p
80-talet inkluderades i Oxford English Dictionary.

Januari 2015 VOID

I brjan av januari presenterade Sony sitt senaste

tillskott. P CES-mssan i Las Vegas presenterades
Walkman ZX2. Enligt tillverkaren ska anvndarupplevelsen vara som att g frn standardupplsning till
HD-video. nskar man gra den resan fr man punga
ut 12990 kronor. 1979 var mlsttningen att gra
lyssnandet portabelt. Idag ska ljudet i lurarna vara av
studioklass. Frlustfri komprimering, uppspelning
av FLAC, WAV och DSD och andra hgteknologiska
komponenter r inbakade fr att gra detta mjligt.
Numer kan man ocks spela spel och ladda ner appar.
Ngot som Masaru Ibuka knappast kunnat drmma
om nr han satt p flyget och lyssnade p opera i sin
tunga kassettspelare.
TEXT: VIKTOR STRMBERG

25.

INNOVATION

JORDEN RUNT MED EN

INNOVATION
TEXT: JOEL SUND
FOTO: ERIK OHLSSON

Christian Bremer och Erik Ohlson utvecklade som studenter ett hjlpmedelsomkan
frndra livet fr tusentals mnniskormed funktionsnedsttning.
Allt brjade med en id 6737 kilometer hemifrn och tog dem ver fyra kontinenter.
Det slutade med en hyllningskr framfr Sveriges tekniska elit.

26.

INNOVATION

jrtat dunkar
under den vita
skjortan, nstan som i ett frsk att
rymma ut, bort frn revbenen. Christian sneglar
t hger dr hans vn och
samarbetspartner Erik
sitter. Hret r hrt baktstramat och hlls fast i en
knut. Lnge har de vntat
p denna stund.
Samlingslokalen Nod
i Sverige tekniska hgborg, Kista Science City i
Stockholm, r sig inte helt
lik. Christian och Erik
sitter vid honnrsbordet
tillsammans med bland
annat energi- och innovationsminister Mikael
Damberg, Folksams VD Jens Henriksson, och Johan
Sderstrm, VD fr ABB i Sverige.
Lngborden str i raden, felfritt likt en vlordnad soldattrupp. Stolarna hyser Sveriges tekniska elit. En upphjd scen r i centrum i rummet som har tv vningar
och pminner om en galleria. Programpunkterna dansar frbi och tillslut kommer de vntade orden. Mannen
p scenen vlkomnar upp: Christian Bremer och Erik
Ohlsson. Ljudet av applderna vibrerar i ronen nr de
bda stller sig upp. Ryggen har aldrig varit rakare. De
tar sina frsta steg mot slutet av resan, det sista kvittot
p flera rs arbete.

slutet av februari 2012 stannade en tuk-tuk till framfr

en grn port. P en skylt bredvid stod det Joyland
special school for physically handicapped. Christian klev
ur fordonet och det blonda hret blnkte till i solen. Samtidigt satte den betydligt lngre Erik ner sina ftter och
det knastrade under fotsulorna. Marken i Kenya suktade
fortfarande efter livgivande vatten i skiftet in till monsunperioden. Barn hoppade frbi p kryckor eller tog sig
fram i rullstolar fr att frflytta sig runt p skolomrdet.

Januari 2015 VOID

Jag minns tydligt att ngra av barnen hade bundit

en trd ver rullstolen dr fotstden borde sitta, berttar Christian.
P omrdet lg tv avlnga huvudbyggnader mitt
emot varandra. Christian och Erik gick in i klassrummen som hade jordstampade golv och mest liknade
skadeskjutna bunkrar, men som livades upp av fnster,
bla vggar och teckningar. Barn frn frskolan upp till
hgstadiet frskte utbilda sig hr.
Det knns fel att sga det, men det kndes som att
det var en soptipp fr annorlunda barn, berttar Erik.
Vistelsen p skolan var ett av mnga besk som
Christian och Erik gjorde under sju veckor i Kenya. De
lste teknisk design p Chalmers masterprogram fr
civilingenjrer och de utfrde ett projektarbete som en
del av utbildningen. Under de tv frsta veckorna reste
studenterna runt i Kenyas tredje strsta stad Kisumu,
en fr landet viktig hamnstad vid Viktoriasjn, fr att
studera infrastruktur och andra funktioner i samhllet. Detta fr att hitta ett problem och sedan fresl en
teknisk lsning. De beskte bland annat den lokala
hamnen, olika entreprenrer och ett sjukhus dr

27.

INNOVATION

rojektet avlutades och tiden i Kenya mynnade ut i en

teoretisk rullstol. Det fanns ingen tid eller mjlighet
under projektet att skapa en fysisk prototyp. Sedan bar
det av hem till Sverige igen. Arbetet var egentligen klart
dr, men tanken p rullstolen levde kvar. Under sommarlovet 2012 arbetade de bda med annat, men Erik
fick tag i det ideella fretaget Whirldwind wheelchairs
international. Det USA-baserade fretaget hade sedan
1979 arbetat med att utveckla hjlpmedel fr mnniskor
med rrelsehinder. Genom samtalen p Skype visade
det sig att fretaget var mer n villiga att ta emot Christian och Erik fr ett samarbete.
I brjan av hstterminen 2012 arbetade Christian
och Erik med att samla p sig s mycket material de
kunde. Det handlade om transportstudier, rullstolens
uppbyggnad, anatomi och ldre artiklar p mnet. De
var tillbaka dr de frst trffades, p Chalmers. Tillsammans hade de tidigare gjort kandidatuppsatsen ihop just
hr och nu skulle det fortsatta arbetet med rullstolen
gras under en gemensam masteruppsats.

patienter tvingades att dela sngar.

Vid ett annat tillflle p skolan var en sjukgymnast
p besk fr att hjlpa barnen. I rummet lg en hg, en
sorts kyrkogrd fr frbrukade hjlpmedel. Sjukgymnasten kom tv gnger i veckan fr att hjlpa ver 50
barn.
Det fanns ingen mjlighet att han att han skulle
kunna hjlpa alla, berttar Erik.
Ur intrycken p skolan fdde en id hos Christian
och Erik. De ville utforska om det var mjligt att anpassa en rullstol efter lnder som saknar ekonomiska
frutsttningar fr en stabil infrastruktur. Ett inte helt
ltt projekt som det bland annat visade sig
vid ett senare besk p skolan med en himmel svart som sot. Dammluckorna i himlavalvet hade ppnat sig och regnet strtade
ner. Samtidigt smllde skan som pistolskott
runt omkring Christian och Erik.
Skolomrdet sluttade ltt och genom
porten rann vattnet frn regnet som en flod.
De tv djupa diken som tidigare hade grvts fylldes fort
upp. Barnen gick ut i regnet och leran. Med forsande
vatten upp till knna var det inte oro som prglade barnens ansikten, utan de leenden som inget ovder kunde
tvtta bort.
Jag minns att vi undrade hur vi ngonsin skulle
kunna anpassa en rullstol efter detta, berttar Erik.

r faktasamlandet var klart i oktober packade de

ryggsckarna och stack till Whirlwind wheelchairs
i San Francisco. Fretaget hade sin bas p San Francisco
state university och dr spenderades den mesta tiden av
de fem veckorna i landet. Kontoret p universitetet var
litet, liksom verkstaden.
Det frsta jag lade mrke till var att medarbetarna
anvnde rullstolar som skrivbordsstolar, berttar Christian.
Christian och Erik spenderade mycket tid p att
studera Whirlwinds egna rullstolar. De lrde sig grunderna och krde sjlva runt mycket p campusomrdet
i rullstolar. Whirlwinds
rullstol blev grunden i det
fortsatta arbetet. Utifrn
hjulbasen brjade Christian och Erik utveckla
en egen stol. Svenskarna
ville ha en stol som var
ltt och tlig, som hade
kraftiga hjul och som hade delar som var bde billiga
och enkla att erstta. Den viktigaste detaljen var dock
en helt annan. Christian och Erik fick sjlva uppleva
hur svrt det var att ta sig upp fr backar och ett rd i
samband med det blev grunden till en ny innovation.
Fr att inte ramla bakt fick vi tipset att frflytta oss
framt p stet. Det var ett rd som kom att bli avg-

De anvnde rullstolar
som skrivbordsstolar.

28.

VOID 2015 Januari

INNOVATION

rande, berttar Erik.

Fr att rullstolen skulle klara av backar och
sluttningar var det ndvndigt att frflytta vikten hos
den sittande personen, till framfr hjulen. Drfr
pbrjade Christian och Erik arbetet med ett flyttbart
ste. Det lter som en enkel lsning, men i slutndan
den avgrande innovationen. Tiden var knapp. Frn
kontoret och verkstaden sg Christian och Erik
novembersolen n sin hgsta punkt p dagen och sedan
frsvinna bortom horisonten. Flygresan mot nsta ml
kom allt nrmare. P biljetten stod det Indonesien och
fr att utvrdera flera mnaders arbete behvde de
bli klara med en prototyp. Varje detalj som ndrades
pverkade hela rullstolen, ndrade du ngot ndrades
allt.
Vi visste inte vad vi skulle gra om vi inte fick med
oss rullstolen, berttar Christian.
Det blev en lng sista natt och drygt tv timmar innan
planet skulle lyfta var fortfarande inte allt klart. Christian satt och arbetade p ett handtag, en detalj som skulle
visa sig vara av hgsta vikt.
Christian arbetade lite som i smyg med ngot och
nr jag frgade om allt inte var klart s svarade han lt

Januari 2015 VOID

mig bara arbeta lite, berttar Erik.

Christian blev snart klart och de var tvungna att sticka
och s snabbt de kunde slngde de ner rullstolen i en
lda. Utanfr vntade en bil. En bil som tillhrde medarbetaren Matt McCambridge och var lika ansprksls
som sin gare. Alla p Whirlwind drevs av behovet att
hjlpa till, inte av att bli rika. Tillsammans med
ldan med rullstolen pressade Christian
och Erik in sina stora vskor till bilens
bristningsgrns. Sedan slngde de sig in
i den gra bilen av mrket Hyundai som
enbart hade en backspegel.
Nr bilen tillverkades
fanns det nmligen
inget krav p att ha tv.
Det var s sjukt
stressigt, det var en
galen bilfrd, berttar Christian.
Erik krde
och fick uppleva
en vg med fem
filer i en bil

29.

INNOVATION
flygstolar som de p riktigt kunde andas ut. Rullstolen
var med. Indonesien vntade.

let fr planet var staden Yogyakarta p Java,

den folkrikaste n i vrlden. Hr pbrjades ett
samarbete med UCP Wheels for humanity, en organisation som under 17 r har arbetat i utvecklingslnder
fr att hjlpa mnniskor med rrelsehinder. P plats
blev Sri Lestari Christians och Eriks ledsagare och tolk.
Utan henne hade det inte gtt at genomfra det arbete
som gjordes. Hon frlorade knseln i underkroppen
efter motorcykelolycka. Efter olyckan tog det tio r
innan hon fick en egen rullstol, men sedan dess har hon
dedikerat all sin tid med att hjlpa andra rullstolsburna.
Denna 38-ring letade sig in i tv svenska hjrtan.
Sri r den mest godhjrtade mnniska jag ngonsin
trffat, berttar Erik.

utan servo som var halvfrdig fr skroten. Planet som

skulle lyfta frn San Francisco och flyga ver Stilla havet
och landa i Yogyakarta stod nnu och vntade. Regnet
spelade en melodi mot rutan i takt med tv bultande
hjrtan.
Bilen rullade in p parkeringen. Det blev ett snabbt
avsked, sedan in genom drrarna och mellan tunga
andetag hlsade Christian och Erik p personalen vid
incheckningen. Det var frst nr de sjunkit ner i sina

Christian, Erik och Sri beskte sammanlagt 22 personer.

Dessa mnniskor testade rullstolen med det flyttbara
stet och testerna blev grunden i en anvndarstudie.
De beskte ett hus som lg p en betongplatta och
hade en ramp upp till drren. Dr tog Christian och
Erik i hand och hlsade p en man i rullstol. Nr den
amputerade mannen skulle ta sig in i sitt hus hoppade
han ur, kravlade sig upp lngs rampen och drog sedan
upp rullstolen innan han satte sig igen. Mannen fick dr
och d mjlighet att testa rullstolen frn San Francisco.

INNOVATION
P frsta frsket rullade han uppfr rampen och stoltheten lyste lika klart i gonen som i leendet. Inombords
exploderade gldjen i svenskarna. Allt arbete, varje dag
och varje timma, hade det varit vrt fr att f uppleva
den stunden.
Jag tnkte att detta bara hnder i vra drmmars
vrld, berttar Christian.
Med anvndarstudien och minnen fr en livstid
tervnde Christian och Erik hem till Sverige den 2:e
december 2012 och fullbordade resan runt jorden. P
Chalmers fortsatte arbetet och anvndarstudien lg till
grund fr den nya prototyp som byggdes inuti universitetets verkstad. Rullstolen blev frdig och fick namnet
Walter, efter Alter The Wheelchair som har blivit en slogan fr arbetet. I april 2013 var masteruppsatsen skriven
och arbetet slutfrt. Utbildningen tog slut.
Ett halvr senare ringde det i Christians telefon.
Sveriges Ingenjrer ringde och han misstnkte att det
handlade om den dr missade betalningen av medlemsavgiften, men det var ngot helt annat. Nu skulle de
snart hyllas p en scen. Christian ringde upp Erik som
satt p cykeln och hrde Christian sga: Vi vann.

et knns som att g genom vatten, men applderna

driver Christian och Erik framt. Mellan raderna
och upp p scenen.Det r den 18 november 2014. Dr
under den stora skrmen vntar Sveriges ingenjrers
ordfrande Ulf Bengtsson. Med leenden som nstan strcker sig frn ra till ra ntrar de scenen. De
tar emot blommor och varsitt inglasat diplom. Lilla
Polhemspriset str det. Christian och Erik har vunnit
fyra andra internationella och nationella priser fr sin
innovation, men detta toppar allt. Polhemspriset har
delats ut till Sveriges bsta innovatrer och uppfinnare
sedan 1878 och Lilla Polhemspriset r dess systerpris
som delas ut till rets examensarbete p civilingenjrsniv. Det finaste tekniskpris en student kan f i Sverige.
Stolen r inte ute p marknaden n, men med arbete kan
den i framtiden bli det och kanske revolutionera livet
fr tusentals. Detta r det strsta gonblicket i mitt liv,
tnker Christian Bremer dr han str bredvid sin vn
Erik Ohlson.

Januari 2015 VOID

31.

ANNONS

FR DIG SOM R NY I JAKTSVNGEN, VAN JGARE, SKOGSMULLE ELLER NYSS UPPTCKT SKOGENS CHARM

SPETS

MODEMAGASIN

#1 JANUARI 2015

ETT INTELLIGENT OCH MEDVETET MAGASIN SOM VISAR MODET BAKOM KULISSERNA

INNOVATION

Sergelbiografen i Stockholm r den som just leder i filmdukens

storlek, ngot som Imax-salongen kommer sl med hstlngder.

FOTO: SF BIO

Maxad filmupplevelse

Den 22 september r det dags, d ppnas drrarna till den strsta Imax-biografen i
norden. Det r i samband med ppningen av Filmstaden Scandinavia i Stockholm som
teknologin p riktigt nr Sverige. Det som gr Imax unikt r dess bjda skrm, avancerade ljudsystem och arkitekturen i biosalongen.

n haj simmar frbi dig p vnster sida samtidigt om

ett fiskstim leker till hger om dig... Ja, det r inte
frsta gngen vi ser tekniken i Sverige. Cosmonova p
Naturhistoriska Museet i Stockholm var frst med att
introducera den i Sverige. Men nu ska den allts n ut
till den svenska biopubliken, som enligt SF Bio vxer sig
allt starkare och mer kpkraftig.
Att g p bio r vldigt populrt i vrlden och
speciellt i Sverige, sger Jonas Yngfalk, ansvarig fr
Imax-projektet p SF Bio och Nordic Cinema Group .
Biosalongen, som kommer finnas i Mall of
Scandinavia i Solna, r SF:s strsta satsning ngonsin.
Imax innebr att hela synfltet fylls av skrmen och
man anvnder sig av s kallad aktiv 3D. Man brjade
experimentera med bjda skrmar redan i slutet av

1920-talet, men den frsta permanenta salongen

ppnade i Toronto 1971. Sen dess har utvecklingen
gtt i lpande takt framt och det finns nu runt 900
Imax-biografer i vrlden. I Filmstaden Scandinavia
kommer dessutom golvet specialgjutas i frvg och
fr att frbttra ljudet nnu mer ska man anvnda sig
av diffusorpaneler. Det senare ser till att ljudet som
reflekteras mot vggarna sprider sig och fr rummet att
knnas strre n vad det r.
Bst kvalitet blir det om filmerna r inspelade med
IMAX kamera, men det ska ven ge en bra upplevelse
utan den tekniken, sger Jonas Yngfalk och berttar till
VOID:s gldje att det kommer det vara mjligt att se
ungefr en Imax-film i mnaden, nr biografen vl slr
upp drrarna.
TEXT: IDA MIKKO

Januari 2015 VOID

33.

BILDEN

Mnga biografer har gtt ver till att enbart anvnda digital utrustning.
P Hagabio i Gteborg anvnder man dock fortfarande helt analoga
projektorer.

FOTO: IDA MIKKO & EMILIE WAHLSTRM

Januari 2015 VOID

35.

36.

BLAND DIGITALA
DAGLNARE
TEXT: HKAN BERNHARDSSON
FOTO: IDA MIKKO

Naket, nudistbad, pkltt men utmanande, ren pornografi,

pkltt. Algoritmen som sorterar ut bilder p internet med
misstnkt naket innehll mste kontrolleras manuellt. Det
r mitt jobb. P en timme lyckas jag tjna $2,03, om inte
arbetskparen underknner mitt arbete.

37.

TEKNIKSAMHLLET

rowd working, micro labor, click working. Den

digitala arbetsmarknaden fr okvalificerat arbete
r relativt ny och har inte ens ett vedertaget
namn. Denna digitala arbetsmarknad r internationell,
och ntarbetarna tar sig an uppgifter som inga datoralgoritmer kan lsa, eller uppgifter som r billigare att
lgga ut p digital entreprenad n att automatisera.
I slutet av 1700-talet turnerade en mekanisk schackrobot runt i Europa och Amerika. Den besegrade med
enkelhet de flesta av sina motstndare, inklusive bland
annat Napoleon och Benjamin Franklin. Schackroboten
var uppkldd i turkiska klder och kunde rra p huvud
och gon och flytta pjser med vnster hand.
Hemligheten bakom den mekaniska turken var att
han rymde en mnsklig schackspelare som publiken inte
kunde se. Samtidens mekaniska turk finns p internet
sedan 2005, sedan ntjtten Amazon lanserade Mturk,
Amazon Mechanical Turk. Tanken med sidan r att
fretag ska kunna ta ntets arbetskraft till hjlp fr att
utfra arbetsuppgifter som sker till synes automatiskt.

Liksom andra monotona arbetsuppgifter gr det efter hand att

koppla bort sitt medvetande och
lta gonen p bildskrmen och
fingrarna runt datormusen
styra sig sjlva.

Att f betalt fr att blddra igenom nakenbilder r varken lustfyllt eller lttsamt efter ett par timmar. Liksom
andra monotona arbetsuppgifter gr det efter hand att

38.

koppla bort sitt medvetande och lta gonen p bildskrmen och fingrarna runt datormusen styra sig sjlva.
Jag blir likgiltig infr min arbetskpare och mnniskorna p bilderna, men nr jag tar rast fr att gra kaffe i
min kokvr kan jag nd inte sluta tnka p solbadande,
blekfeta turister.
Efter en frmiddag av nakenbilder byter jag arbetsuppgift. Ett amerikanskt marknadsunderskningsfretag
betalar privatpersoner fr att scanna sina kvitton, varp
de betalar ntarbetare fr att transkribera information
frn kvittona. Den utlovade lnen r $0,09 per kvitto,
och ytterligare en kvarts cent per vara om kvittot innehller fler n 20 varor.

ill en brjan r det frlsande byta arbetsuppgift och

att skriva in priset p ekologisk pizzadeg, kalkonpaj
och sexpack bagels snarare n att rensa ntet frn naket
innehll. Men denna uppgift r betydligt mer energikrvande n bildblddrandet. Ett kvitto tar mellan tv och
fyra minuter att transkribera, beroende p hur mnga
varor det innehller och hur utfrliga varubeskrivningar
butiken redovisar. Fr att undvika mental utmattning
mste jag ta en kortare paus efter var femte kvitto och
en lngre paus efter var tjugonde. Arbetskparen har
bestmt att man bara fr jobba med denna uppgift i tv
timmar i taget, s efter tv timmar slutar jag. D har
jag tjnat drygt fyra dollar, frutsatt att mitt arbete blir
godknt. Rttningen tar upp till tre dagar.
En timln p tv dollar r snarare regel n undantag
fr en ntarbetare. Amazon har valt att inte redovisa
ntarbetarnas genomsnittliga inkomster, men enligt en
studie frn 2013 tjnar den genomsnittlige turkern runt
$1,50 i timmen, utan semesterersttning, ob-tillgg eller
lnefrmner.
Den genomsnittlige turkern r en amerikansk kvinna,
och USA:s federala minimiln r fr nrvarande $7,25.

VOID 2015 Januari

TEKNIKSAMHLLET

Men ntarbetaren r en egen

fretagare, och behver varken
tjna minimiln eller omfattas av
arbetsskydd. ver huvud taget
r ntarbetarens stllning mot
arbetskparen oerhrt svag, och
lagstiftningen r nrmast obefintlig. Den digitala arbetsmarknaden
r arbetskparens marknad, och
ntarbetarna konkurrerar med
varandra om de jobb som finns.
Tackar man nej till ett jobb p
grund av lnen eller villkoren str
ngon annan redo att sluta leden.
Men den digitala arbetsmarknaden strcker sig lngre n bara till
ett fretag och en hemsida. Och
allt arbete r inte ndvndigtvis
helt okvalificerat. Nr jag registrerat mig p nya hemsidor har jag
alltid lmnat in arbetsprover som ska bevisa att jag r
kvalificerad nog att ta mig an arbetsuppgifter inom ett
specifikt omrde. P den tysklandsbaserade hemsidan
Clickworker fick jag skriva en hundra ord lng filmrecension p svenska fr att kvalificera mig fr mikrojobb
som copywriter.

rsta arbetsuppgiften: 250 ord till en kupong fr en

nyppnad frisersalong. Texten ska innehlla termerna herrfrisyrer, rabatt, hg kvalitet, kundnjdhet
och kupong. Om hgst en vecka vet jag om jag blivit
godknd eller ej. Om jag blir godknd fr jag tv euro
fr mitt arbete.
Inlrningskurvan r flack. Trots att uppgiften verkade
enkel nr jag tog mig an den tar det nstan en halvtimme att bli klar med den frsta kupongen. Om min text
inte r tillrckligt bra nr jag lmnar in den fr jag en

Januari 2015 VOID

ny chans. Om texten
fortfarande inte r
tillfredsstllande efter
andra inlmningen blir
jag av med mina tv
euro. Dessutom snks
mitt kvalitetsbetyg fr
varje gng jag misslyckas, och om kvalitetsbetyget sjunker
fr mycket fr jag byta
arbetsuppgifter. Men
hemsidan nollstller
kvalitetsbetyget automatiskt varje sndag.

tt skriva r
betydligt mer
stimulerande n att
bedma nakenbilder
eller transkribera kvitton. Men ven om skrivandet
lmnar utrymme fr kreativitet knner jag en distans till
produkten av mitt arbete. Jag har bara marginell kontroll
ver hur slutresultatet ser ut. Min inledande entusiasm
byts snart ut mot en likgiltig instllning till arbetskparen och en plikttrogenhet endast mot inkomsterna
av mitt arbete. Jag kan inte lta bli att knna mig lurad,
eftersom att jag bara fr tv euro trots nyttan av min
kupong fr bde frisersalongen och kupongfretaget.
Jag har inte heller ngon insyn i bedmningsprocessen,
och knner mig utelmnad till bedmarens godtycke.
Domaren r uppdragsgivaren som ju r part i mlet, och
det gr mig oroad ver min arbetsinsats. Om jag inte
levererar en tillrckligt bra text kan mitt kvalitetsbetyg
sjunka, och om kvalitetsbetyget sjunker kan jag riskera
att bli utan inkomst. Men vem kontrollerar att bedmningsprocessen r rttvis?

39.

TEKNIKSAMHLLET

Voids reporter Hkan Bernhardsson granskar ntarbetarnas villkor.

40.

VOID 2015 Januari

TEKNIKSAMHLLET

n frdel med att arbeta med det svenska sprket r

att marknaden av potentiella arbetstagare kraftigt
reduceras och blir lokal snarare n global. I stllet fr att
konkurrera med en indier med betydligt lgre levnadsomkostnader konkurrerar jag med en annan svensk.
Och andra svenskar har vl vett nog att ta betalt fr sitt
arbete? Vi har ju i lugn och ro organiserat arbetstagare i
minst hundra r i det hr landet.
Det finns inget fackfrbund som organiserar ntarbetare. Rent tekniskt r ntarbetare inte ens arbetstagare,
utan egenfretagare. Om man inte r anstlld finns inget
anstllningsskydd och inga anstllningsavtal. Det gr
inte att strejka om ens plats r utbytbar och man kan
inte stoppa strejkbrytare frn att beska hemsidor man
inte kontrollerar. Frutsttningarna fr organisering skiljer sig frn
konventionellt arbete.

Bilden av ntarbetet ur ett globalt perspektiv r inte

helt okomplicerad. Jag har kommit i kontakt med flera
mnniskor frn fattigare delar av vrlden som ser ntarbetet som en viktig inkomstklla, mnga vid sidan av
sina studier. Den indiska minimilnen r $0,28 i timmen, vilket r betydligt mindre n den genomsnittliga
timlnen p Mturk, $1,50. ven flera steuropeiska
lnder har minimilner kring eller under $1,50 i timmen.
Det skulle i princip vara mjligt att frsrja sig sjlv
som ntarbetare p heltid i Sverige om man vljer rtt
marknadsplatser och arbetsuppgifter. Men riskerna r
stora, och utbudet av arbete p svenska varierar. Nr
tillgngen p arbete r skrad begrnsas inte ntarbetaren av tid och rum. Det
gr att ntarbeta var som
helst och vilken tid p
dygnet som helst, s lnge
man har tillgng till en
dator med internetuppkoppling.

Efter hand mrker jag hur de

snabba belningarna pverkar
mitt beteende. ven om jag frstr
att det finns betydligt bttre stt
att tjna pengar r hemsidorna
upplagda fr att uppmuntra till
arbete, mikrojobb fr mikrojobb.

I Sverige r diskussionen
om ntarbetarna och ntarbetarnas villkor i stort
sett obefintlig. Men utomlands r debatten livlig.
Den brittiske journalisten
Zakia Uddin beskriver
arbetsmarknaden fr
ntarbetarna som en dystopisk digital sweatshop.
Huffington Posts politiske
kommentator Julian Dobson talar om ett nytt, vxande
globalt prekariat.

Ekonomiforskaren Panos Ipeirotis vid New York University har gjort den mest omfattande demografiska
studien av ntarbetarna p Mturk hittills. Han fann att
ungefr 70 procent av ntarbetarna var kvinnor r 2010.
54 procent av ntarbetarna var i ldern 21-35 r jmfrt
med 22 procent i befolkningen i vrigt. Ntarbetarna
r ven mindre bengna att ha bildat familj, och deras
inkomst r i allmnhet lgre n fr vriga befolkningen.
nd har ntarbetarna en hgskoleutbildning i strre
utstrckning n vriga befolkningen, i synnerhet i
Indien, som vid tillfllet stod fr 36 procent av alla
ntarbetare.

Januari 2015 VOID

fter hand mrker

jag hur de snabba
belningarna pverkar
mitt beteende. ven om
jag frstr att det finns
betydligt bttre stt att
tjna pengar r hemsidorna upplagda fr att
uppmuntra till arbete, mikrojobb fr mikrojobb. Vissa
dagar r tillgngen p arbete till synes ondlig, andra
dagar finns inte ett enda mikrojobb som betalar ngorlunda drglig ln. Att kalla ntarbetarna fr digitala
daglnare vore inte helt lngt frn sanningen. Med
datormss snarare n mssan i hand.

Den digitala revolutionen har medfrt fantastiska

tekniska landvinningar som kommit mnskligheten
till gagn och minskat avstnden i vrlden. Men den
bygger i allt strre utstrckning p manuellt, monotont, lgavlnat arbete. Om den fortsatta utvecklingen
automatiserar bort ntarbetarna eller kar behovet av
dem terstr att se.

41.

RETRO

SHABBAT
25 timmar utan teknik
Fler och fler personer talar om hur det skulle kunna vara hlsosamt
att lgga ifrn sig mobil, dator och avst frn att titta p TV under
en dag i veckan. Fr religisa judar har detta varit en
sjlvklarhet sedan TV:s fdelse men det stannar inte dr. I praktiken anvnds ingen elektronik alls under den 25-timmarsperiod
som intrffar en gng i veckan.

et r januari och klockan r 15.39. Dags att tnda

ljus. Klockan slr 16.09. Allt arbete ska avstanna.
Lampornas timers r ordnade, maten r lagad, de
frdigrivna pappersservetterna finns i badrummet.
Framfr allt finns inte en
enda dator eller mobil
i nrheten av middagsbordet.
Shabbat gr i grunden
ut p att man inte fr arbeta. Vad som r arbete
regleras i de religisa
skrifterna Torah och
Talmud och dr finns
39 punkter. Under de
39 punkterna finns det
underkategorier och avgreningar till sdant som
liknar den ursprungliga punkten och drfr
ocks r frbjudna.
Elektronik i sig r inte
frbjudet. Dock r det
frbjudet att anvnda
sig av elektronik under
shabbat, vilket har resulterat i smarta lsningar som
exempelvis timers fr lampor och vattenkokare som
kan st p under 25 timmar utan att brja brinna eller
verhettas. Man mste ju ha ljus, mat och vatten.
Ngra exempel p vad man absolut inte fr gra
p shabbat r tnda eld, laga mat, kra bil, anvnda

mobil/telefon/dator/tv, anvnda pengar samt tnda och

slcka lampor. I en akut situation kan man bryta shabbat, men det fredras till exempel att man tar en taxi
istllet fr att sjlv kra bil om man mste till sjukhus.

dagens samhlle krvs

det mycket frberedelse fr att det ens ska vara
mjligt att hlla shabbat.
De flesta gnar hela fredagen t att frbereda de
kommande 25 timmarna.
Drfr r det svrt att
ver en natt lra sig hlla
shabbat.

ven om det fr en
icke-religis person kan
verka som en hemsk dag,
s uppger en vervldigande majoritet av de
som levt s hela livet att
de inte skulle verleva
utan shabbat. Chefer,
journalister, advokater
alla stndigt upptagna
under 6 dagar i veckan.
Shabbat r dagen d de andas och terhmtar sig sjlva.
Vill man testa, r det lttaste att brja med att helt enkelt inte anvnda mobil, dator eller titta p TV under 25
timmar frn fredag eftermiddag till lrdag eftermiddag.
Det kan vara vrt att testa du kanske inser att du
tycker om det.
TEXT: LINNEA KATZ
FOTO: IDA MIKKO

42.

VOID 2015 Januari

RETRO

The handmaids tale Margaret Atwood

I skenet av smutskastning av muslimer
och Tea Party-rrelsen i USA trffar boken
precis rtt i sin profetia om en totalitr
kristen teokrati

The Road Cormac McCarthy

En mrk och brutal resa tillsammans med
en far och son som lmnar hjrtat i bitar.

The time machine H.G. Wells

Hr fds begreppet tidsmaskin och
lsaren tas med p en unik resa till en
framtid dr jorden r dende.

Kallocain Karin Boye

Boyes underskattade prla utforskar den
totalitra statens essens.

1984 George Orwell

Dystopins gudfader frutsg vervakningssamhllet, frndrade vrlden
och skapade tanken p en allmktig
Storebror.

The crysalids John Wyndham

Mutanter, rdsla och frtryck i fokus i en
framtid dr att vara annorlunda kostar dig livet.

The hunger games Suzanne Collins

Kontroversiell bland ikoner fr sin
ungdomlighet, men vars genomslagskraft, rebelliska anda och feminism talar
fr sig sjlv.

Farenheit 451 Ray Bradbury

En berttelse som frutsg underhllningssamhllet och grver i antiintellektualism, bokbrnnande och verstatlighet.

Brave new world Aldos Huxley

Framtidsvision som ger tankeexplosion
och rdsla fr den fullkomligt kontrollerande staten.
TEXT & FOTO: JOEL SUND

Januari 2015 VOID

43.

RETRO

Retrogaming i smartphone
Har du trttnat p candy crush? Tycker du att spelen var bttre frr? I appstore kan du
hitta flera gamla favoriter. Med den hr listan kan du f dig en ordentlig nostalgitripp.
Snake Supernostalgi. Att f spela i
utseendet av de gamla Nokia telefonerna adderar till knslan. Ormen
rr sig s dr snyggt hackigt som i
originalet. Avsaknaden av riktiga
knappar tar bort lite av knslan men
det gr inte s mycket. Det r simpelt
men nd s vldsamt underhllande. Det enda som saknas r vl
sjlva 3310:an.
Sonic the hedgehog En del
uppdateringar har gjorts
till den hr versionen av
originaletspelet. Men det
r inget som str. Mjligheten att anvnda spindash
och spela som Tails och
Knuckles gr bara spelet
nnu bttre. Ett minus fr
styrningen som kunde varit bttre. Men kul att f uppleva den gamla plattformsfavoriten igen.

Frogger Klassiskt arkadspel

som r lika underhllande nu
som d. Piltangenterna man
spelar med kunde varit strre
men det duger. Man kan sitta i
timmar fr att f grodan ver
vgen.
Worms Spelet gr sig riktigt bra i
iPhone. Litet minus fr att skrmen
r lite fr liten fr spelet. Men annars r det sig p pricken likt. Det r
snyggt, det r kul och man vill aldrig
sluta dda maskar.
Wolfenstein 3D Genombrottet
fr first person shooter spelen
gr sig bra ven i telefonen. Det
ser precis ut som det ska gra.
Det tar lite tid att vnja sig vid
kontrollerna men nr man vl
gjort det r det hr hur kul som
helst. Vem vill inte skjuta nazister?

TEXT: MATTIAS REIS

44.

Januari 2015 VOID

VOID 2015 Januari

MNE

300 MIL P SOLENERGI

TEXT: LINNA FRIDH
FOTO: JU SOLAR TEAM, JNKPINGS UNIVERSITET

2014 producerades 37 miljoner bilar i vrlden. Det r fler n 3500 i timmen. Trots
att det r en minskning sedan ret dessfrinnan r koldioxidutslppen hgre n p
flera hundra r. Frnyelsebara brnslen r ett hett samtalsmne och solenergi r ett av
de brnslen man brjat utforska nr det kommer till fordonsbranschen.
Januari 2015 VOID

45.

MILJ

Tekniska hgskolan i Jnkping lser 13 studenter kursen JTH World Solar Challenge. Kursen
syftar till att ge frstelse fr bde teori och praktik
nr det kommer till olika systemperspektiv inom olika
ingenjrsdiscipliner. Hr r det just solenergi som r i
fokus, d kursen gr ut p att studenterna ska designa
och bygga en bil enbart driven av solceller. Mlet med
kursen r att delta i tvlingen World Solar Challenge
som gr av stapeln i oktober i Australien. Hr tvlar lag
frn hela vrlden om att komma frst i ml med sina

46.

soldrivna fordon. JU Solar Team r skolans lag.

I ett kontor p tredje vningen p Hgskolan i Jnkping sitter Ann-Cathrine Adolfsson. Hon r lektor
p skolan och ven projektledare fr kursen. Det lilla
kontorsrummet r inspirerat av World Solar Challenge.
P skrivbordet ligger broschyrer och vggarna pryds av
bilder frn tvlingen. Det r frsta ret hon r med p
resan och hon ser fram emot ett spnnande r.
Kursen r uppdelad p tre delkurser. Nu lser studenterna frsta delen och d tar de fram en prototyp och

VOID 2015 Januari

MILJ

en design till bilen. I juni pbrjar vi andra delen. D ska

bilen byggas och konstrueras till en frdig och krklar
produkt. Sista delen ligger i oktober, d vi ker ner till
Australien, frbereder oss infr tvlingen och vinner den,
sger hon med ett leende.
Ann-Cathrine berttar att projektet brjade fr flera
r sedan d Marcus Andersson, som r kursansvarig,
brjade intressera sig fr mnet solenergi. Han var runt
och kollade p team som tvlade inom detta och fick igenom att skolan skulle satsa p det. Sedan dess har skolan

Januari 2015 VOID

deltagit i tvlingen en gng 2013 och nu r det dags igen.

Denna gng r det 13 nya studenter som ska designa,
bygga och tvla i Australien i oktober.
Det knackar p drren och in kommer Marcus Hassa,
en av studenterna som ska delta i tvlingen. Marcus slr
sig ner och strax efter kommer Johanna Svensk och Tony
Svensson som ven de gr kursen.
Ann-Cathrine ursktar sig och gr fr att hinna till sin
nsta frelsning och ber studenterna bertta om hur
planeringen ser ut fram tills den stora tvlingen i oktober.

47.

MILJ
Marcus och Tony har ansvar fr fordonsdynamiken. De
har bda tv en ingenjrsutbildning i bagaget och har
studerat olika inriktningar inom det.
Kursen var ngot som drog uppmrksamhet till sig
frn alla tre studenter. Johanna sger att intresset fr tekniken r den gemensamma nmnaren dem emellan.
Varfr vi valde kursen r vl just intresset. Det r en
tvling, det handlar om ny teknik och innovation.
Tony berttar att han fljde tvlingen frra ret och
knde redan d att det var ett projekt han sjlv kunde
tnka sig att arbeta med.
Jag tyckte att det lt riktigt intressant och jag hade
tidigare knt att det hade varit hftigt att f vara med
och bygga bilen, sger han.
Han berttar att man fr lgga ner mycket tid och
arbete d man lser kursen utver sina vanliga studier.
Lnga kvllar och helger r vardagsmat sedan projektet startade. Anledningen till varfr just solenergin
lockar studenterna till djupare efterforskning handlar

48.

om att det r ett aktuellt mne. Mycket i samhllet idag

handlar om milj, teknik och frbttringar och drfr
r just solenergi intressant berttar de. Att enbart kunna
anvnda solen som energiklla r ngot de ocks tycker
r fascinerande.
Och att slippa tanka ocks! Inflikar Tony.
Marknaden fr solenergi har blivit strre och den
frndras fort. Tony menar att det r ett intressant mne
med tanke p att det hnder mycket p kort tid. Han
berttar att hastighet och kraft r ngot som frndas
fort. Medelhastigheten p solcellsbilar har kat drastiskt,
och likas kraften p de batterier som produceras.
Forskningen kring just solenergi r p framkant och
det gr tekniken intressantare, sger Tony.
Nr det gller andra fordon sker frndringar inte
lika snabbt som det gr hr.
I ett dunkelt mrkt garage under hgskolans lokaler
visar studenterna upp vad som om ngra mnader ska
bli det som ska ta dem 300 mil genom Australiens ken.

VOID 2015 Januari

MILJ
Bilen som de bygger p i r r samma bil som anvndes i fjol, men allt ska byggas om frn grunden.

vlingen i r gr fr andra gngen vilket gr att

studenterna kan se tillbaka p fregende klass och
frbttra och frndra. Speciellt r det skerhet och
tyngdpunkt de fokuserar p i r. Tyngdpunkten r viktig
nr det gller bilen d designen r uppbyggd genom
tunna plater och tanken r att vikten ska vara s lg
som mjligt.
Frra ret hade bilen en medelhastighet p 80 km/h
och en hgsta hastighet p 100 km/h. I r vill studenterna brcka det.
Vi vill uppn en medelhastighet p 100 km/h och
komma upp i 120 km/h som hgsta hastighet, sger
Johanna.
Om man ser till vdret i Australien i oktober s ser
prognosen bra ut. Soltimmarna r mnga och chansen

,,

Alla i vrt team r verkligen

tvlingsmnniskor, vi drar oss
verkligen till det yttersta fr
att n vrt ml.

fr regn r inte stor. Tvlingen pgr i fem till sex dagar

och det kommer vara fyra frare som turas om att kra.
Mlet r att man startar p morgonen med en
frare och ngon gng under dagen stannar man vid en
checkpoint dr man kollar till bilen och byter frare.
Klockan 17.00 stannar man fr kvllen och lyfter av
bilen tio meter frn vgkanten, precis dr man rkar
vara d. Sedan laddar man under kvllen och natten
upp solcellerna, sger Johanna.

Marcus Hassa, Tony Svensson och Johanna Svensk

Januari 2015 VOID

ekniska hgskolan i Jnkping r enda laget ifrn

Norden som r med i tvlingen. Bde Johanna och
Tony hller med varandra om att de fr ut mycket av
projektet bde p ett personligt plan och p det strre
planet.
Alla i vrt team r verkligen tvlingsmnniskor, vi
drar oss verkligen till det yttersta fr att n vrt ml.
Tvlingen bidrar till kopplingen mellan skolan och
nringslivet och den internationella kopplingen, sger
Johanna.
Det ger p olika plan. P det personliga fr man ut
mycket av att ha jobbat i ett skarpt projekt med ngot
som man tycker r vldigt kul. Och att som ett team
kunna marknadsfra skolan bde nationellt och internationellt, det r roligt, sger Tony.
Oavsett om solceller r en bra framtidssatsning inom
fordonsbranschen eller inte, s tror studenterna att det
finns potential fr utveckling men att det r en ekonomisk frga och ven en frga om klimat.

49.

MILJ

Solcellen r dr vare sig

man vill eller inte
A

Energimyndigheten arbetar med att ta fram hllbara

energikllor fr samhllsbruk, bland annat solenenergi.
Idag anvnds solceller frmst fr husuppvrmning men
har potential fr andra verksamhetsomrden.

nders Lewald arbetar som enhetschef p Energimyndigheten och tror att solceller kommer bli en
vanlig energiklla i fordonsbranschen inom en
snar framtid men att kraven r hrdare dr n i nuvarande verksamhetsomrden.
Jag gissar att solceller p bde personbilar, lastbilar och bussar kommer att bli vanligt. Det r dock lite
andra krav p solceller p fordon n p t ex ett hus.
Drfr r det kanske inte frsta fokus p fordon fr en
solcellstillverkare, sger han.
Han menar att faktorer som vikt och infstning skiljer mycket mellan hus och fordon.
P hus r till exempel inte vikt ett s stort problem.
Men i ett fordon r viktkningar ngon man efterstrvar
att minska. Drfr mste man hitta smarta solceller som
ger mycket i relation till sin vikt, sger han.
Det finns redan bilar idag som anvnder sig av solceller, men p grund av vrt klimat menar Anders att de

50.

kan anvndas som komplement till annat brnsle.

Solceller finns i viss mn redan p vissa varianter
av Toyota Prius samt elbilen Nissan Leaf. I bda fallen
anvnds dessa s vitt jag vet fr att flkta bort vrme i
kupn vid parkering soliga dagar, sger han.
Han fortstter och frklarar att bilar med solceller kommer frmodligen produceras i vrlden och d
kommer vi f de hit ocks, ven om vi inte kommer
kunna utnyttja solenergin till fullo p grund av vrt
vder.
Jag tror inte man kommer att gra anpassningar
som speciellt passar kallt klimat utan detta blir nog
en lsning fr soliga klimat. Man kommer producera
solceller-bilar fr soliga marknader men man tar inte
bort de hr utan de kommer med ven om man inte
tnkt kpa detta. Kper man vissa utrustningsvarianter
s r solcellen dr vare sig man vill eller inte, sger han.
TEXT: LINNEA FRIDH
FOTO: STEVE RAINWATER

VOID 2015 Januari

VOID LXAR UPP

Vilket socialt medie ska den

hr fyllebilden upp p?
BRJA HR!
r det kn i bild?
NEJ

r det ditt kn?

JA

NEJ

r du Lars Ohly?

JA

NEJ

JA
Twitter

Gr det att
identifiera
kninnehavaren?

Begs ngot brott

i bilden?
JA

NEJ

Kan brottet
beskrivas som
ringa?
NEJ

JA

NEJ

G hem och fundera

ver vad du egentligen sysslar med.

Januari 2015 VOID

Tinder

Instagramma
med ditt mest
artsy filter.
#dicpicforliek

r du tolv r
gammal?
NEJ

Kik! Det r fr
barn och lskiga
gubbar.
JA

JA

JA

NEJ

Skicka till dina tre nrmaste

snapchatvnner

r det av andra
skl viktigt att
ingen annan
ngonsin
kommer att hitta
bilden?
Ingen fara.
Det r nd
ingen som
anvnder G+.

JA

JA

NEJ

r ngon p bilden
utkldd till en medlem
av en socialt utsatt
grupp?
JA

Har du Snapchat?

NEJ

Mste du flytta till

Libyen om ngon
av fljande ser
bilden?
Chefen
Mormor
Farmor
Klasskompisar
frn hgstadiet
Sysslingar du
inte knner

NEJ

Grattis! Bilden r
s trist att den
platsar i det allra
mest gldjelsa
och generiska
sociala mediet.
Med andra
ord kan du
lika grna
skita i det och
radera bilden!

51.

INNOVATION

TVTTMASKINEN
Under 1940- och 1950-talen blev tvttmaskiner allt vanligare i hemmen.
Tvttstugor byggdes i nya hus, tvttomater startades i strre stder och tvttmaskiner installerades i hem runt om i vrlden. Pltsligt togs ett av de tyngsta
arbetena bort frn kvinnors axlar och de fick tid att gra annat.

ar man inte tvttmaskin r det ett riktigt hstjobb att rengra klder. Det m vara jobbigt att
samla ihop smutsiga klder, sortera enligt frg
och eventuellt bra ner till tvttstugan eller till nrmsta
tvttomat.
Jmfr man dock det arbetet med att hmta vatten
frn ngon nrliggande brunn, koka det och sedan sitta
och skrubba plagg efter plagg, lakan efter lakan - d blir
dagens tvttceremoni inte speciellt jobbig.
Hans Rosling, lkare och professor i internationell hlsa
vid Karolinska Institutet, berttar grna och ofta p
frelsningar om nr tvttmaskinen gjorde sitt intg i
hans familj. Hans mormor var verbjuden frsta gngen
de skulle starta maskinen och hon satt hela tvttprogrammet igenom och stirrade p maskinen medan den

52.

gjorde sitt jobb. Hans mor, som tidigare behvt lgga s

mycket tid p att tvtta, kunde istllet ta med honom till
biblioteket fr att lsa bcker fr honom. Det r vad han
tror lade grunden till att han sedan utbildade sig och
blev lkare.

llts skulle man kunna sga att tvttmaskinen r en

demokratifrga och n mer en feministisk frga.
Fr vare sig man vill erknna det eller ej, s r det frmst
kvinnor som skter tvtten runt om i vrlden.
Kvinnor som, om de slapp sitta och skrubba flera
timmar per dag skulle ha tid fr s mycket annat. Och
vem vet hur mnga lkare, forskare och inspirerande
personer som skulle kunna komma ur det.

TEXT: LINNEA KATZ

FOTO: ZEAL HARRIS

VOID 2015 Januari

VAD KAN DU OM TEKNIK?

QUIZ

Vet du vilken uppfinning som har sitt urspurng i en mexikansk brdrot? Eller vilken programvara som Niklas Zennstrm kodade fram?
Gr Voids quiz och visa vrlden vilket tekniskt geni som gmmer sig
under vintermssan.
5 pong

4 pong

3 pong

2 pong

1 pong

Allt brjade med

att en av upphovsmnnen, Carl
Djerrasi hittade
ett speciellt mne i
mexicansk jams.

Anvnds dagligen
av ver 50 miljoner
mnniskor vrlden
ver.

I Sverige sldes
produkten svart
innan den tillts r
1964. I Japan godkndes den frst r
1999.

Under tidigt 2000tal hvdade flera

forskare att den
kan pverka fiskars
utveckling nr den
nr vattendragen.

Anses vara en av
frra seklets viktigaste uppfinningar
och var ett stort
framtkliv i kvinnors frigrelse.

Ett grundmne

Marie och Pierre

Curie upptckte
detta radioaktiva
mne r 1898.

mnet anvndes
i mlarfrg fr
att gra siffror p
klockor sjlvlysande. Mnga mlare
dog av frgiftning.

Anvndes tidigare
vid behandling av
tumrer, framfr
allt inom gynekologin.

Bildas nr uran
snderfaller.
Anvnds i dag
tillsammans med
beryllium fr att
tillverka neutroner.

mnet har
atomnummer 88
och den kemiska
beteckningen Ra.

En knd eller
knd person

Personen r en
knd IT-operatr
samt programmerare, fdd 1984.

Hen r knd ver

hela vrlden fr
sin verksamhet p
internet dr hen
ven r knd under
sitt alias Anakata.

Blev knd r 2008

i samband med
en av de mest
uppmrksammade
rttegngarna i sin
kategori.

Fick ett rs fngelse

och skadestnd p
30 miljoner, bl.a fr
medhjlp till brott
mot upphovsrttslagen.

Dmdes 2014 till

tre och ett halvt rs
fngelse fr dataintrng. Han r en av
grundarna till The
Pirate Bay.

En grej som
samhllet inte
klarar sig utan

Den frsta versionen tillverkades

under 50-talet i
militra syften,
men anvndes
strax drefter civilt.

En svensk version,
Viking, byggdes
p 1980-talet. Den
vgde 286 kilo och
anvndes i forskningssyfte

Anvndes till bl.a.

kommunikation,
signalspaning och
robotfrvarning i
militren.

Den frsta tillverkades i Sovjet och

hette Sputnik 1.

r ndvndiga fr
att vi ska kunna
ringa samtal, titta
p tv eller frutsp
vdret.

Grundades av
svensken Niklas
Zennstrm r
2003. Verksamheten finns i Luxemburg och Estland.

Fretaget, med
samma namn som
programvaran,
kptes i r upp av
Microsoft frn Ebay
fr 55 miljarder.

Brjade som ett

socialt verktyg mellan privatpersoner
men anvnds idag
av fretag och i
utbildningssyfte.

Fretaget jobbar
med internetbaserad kommunikation.

Programvaran
gr det mjligt att
ringa, telefon- och
videosamtal gratis,
s lnge man har internetuppkoppling.

En smart

uppfinning

En anvndbar
programvara

SVAR: P-piller, Radium, Gottfrid Svartholm Warg, Satellit, Skype.

Januari 2015 VOID

53.

VOID.JMG.GU.SE

MISSA INTE ATT VOID FINNS

Lyssna
p radioreportaget
Den sista
utposten dr
Voids reporter tar reda p
vad som hnder
med fyrarna nr
tekonologin tar ver.

r teknikens vrld
bara fr mn? Se
TV-reportaget dr
vi frsker ta reda
p varfr det
fortfarande r s
f kvinnor som
sker till ingenjrsutbildningar.

54.

Allt
fler
artister
ifrgastter Spotifys
ersttningar. Vem tjnar
egentligen pengar p
musiktjnsten? Lyssna p
Frn klick till cash!

Hur mr vi av att stndigt

vara tillgngliga via mobiltelefonen? Lyssna p
Den stndiga tillgngligheten
om vad digitaliseringen
gr med vr
psykiska
hlsa.

VOID.JMG.GU.SE

VOID 2015 Januari

P NTET
Sjlvkrande
bilar r snart
en verklighet, men vad
hnder med
bilens sjl nr
allt blir automatiserat? Se
TV-reportaget om
morgondagens bilteknik.

I radioreportaget
En annan sida av
instagram tittar
Void nrmare
p instagramaktivismen.

VOID

KRNIKAN
Hajen som tlde allt
Ni som gillar film, ssom jag, kommer
bli besvikna, det hr r ingen hyllningskrnika till Steven Spielbergs gamla
msterverk. Nej, denna text handlar
om en annan typ av msterverk, den
numera kultfrklarade mobiltelefonen Ericsson R310s. Den telefon som
i folkmun kom att kallas hajfenan p
grund av antennens speciella utseende.
Men utseende rcker sklart inte fr att
en pryl ska uppn kultstatus. Nej, sjlva
anledningen till mobiltelefonens goda
eftermle r dess hllbarhet. Otaliga
historier finns om saker som telefonen
utsatts fr, utan att fr den sakens skull
tappa sin funktion. Min
egen far har bidragit med
ngra, alltifrn att den
blivit tappad i vt cement
till att ngon tappat ut den
genom bilfnstret p motorvgen. Huruvida hans
historier hller sig till sanningen lter jag vara osagt,
men det berttar nd
ngonting om telefonen.
Att dagens mobilindustri
fokuserar p utseende snarare n hllbarhet r vl ingen verdrift.
Men sanningen r att det fortfarande,
femton r efter att hajfenan slpptes,
finns en efterfrgan hos anvndare
runtom i vrlden. En gammal haj gr
fr en tusenlapp p Ebay i dagslget, ett
klart hgre pris n andra telefoner frn
den tidsldern. Ngot exakt svar p varfr den slutade tillverkas finns inte, en
version sger att den enbart slde bra i
Sverige och drfr inte var vrd att satsa
p. En annan sger att den var fr bra
och inte genererade ngra inkomster fr
reparation. Sanning eller myt, det r en
av de mest hllbara telefoner som gjorts
och en av f som fungerar i kokande
vatten.

Nsta Nummer kommer 27 mars

Bestll din prenumeration p

Void.jmg.gu.se
Januari 2015 VOID

SIMON CARLSSON
Chefredaktr

55.

nAsta Void
TEMA: Teknik som teruppstr
VOID testar digital semester
S fr du grna app-fingrar