Lasse Vibe

lmnar han
trots allt?

Stadsteatern
blser nytt liv
i tragedi

Krnika:
Den hviska
krleken

SIDAN 7

ONSDAGEN DEN 11 FEBRUARI 2015

En vningstidning frn JMG, Gteborgs universitet

SIDAN 8

Eftermiddag: Mulet men

uppehll. Cirka 4 grader.
SV 4 m/s.
Kvll: Molnen hnger
kvar. Temperaturen ligger
p 3 grader. Vind: SV 5m/s

VDRET

VSTFRONTEN
SIDAN 6

Bemanningsfretag tar
ver sjukhuspersonalen
TROTS DE GANSKA oskra arbetsvillkoren som gller om man r p ett bemanningsfretag s r det allt
fler inom sjukvrden som vljer att jobba via dem. Enligt Elisbeth Flygare, samordnare fr Vrdfrbundet p
Sahlgrenska Universitetssjukhus, r det en bra temporr lsning, men den mste vara just det - temporr.

Och fr att lsa detta mste man jobba p lnerna.

Kan vi betala tillrckligt s blir vi tillrckligt
mnga och d blir arbetsmiljn naturligtvis mycket
bttre, sger hon till p4 Gteborg.
Personer som i nulget r anstllda p Sahlgrenska
funderar p att istllet g ver till bemanningsfreta-

gen just fr att de erbjuder hgre lner. P sikt pverkar det ven patienterna d personalen inte lngre har
samma rutiner och grundtrygghet vilket spelar en viktig roll. Det i sin tur pverkar ven kvalitn p sjlva
omvrdnaden.
SIDAN 5

Angered
diskuterar
lsningar
fr elevhlsan


SIDA 2-3

REDIGERAT AV: EMILIA BERNTSSON

2 GTEBORG

VSTFRONTEN

10 FEBRUAIR 2015

Frndringens vind

I KORTHET

Fortsatt livshotande
skador efter skottlossning
Majorna: Tillstndet fr de tv

unga mn som skts i

stadsdelen Majorna i Gteborg
i lrdags kvll r fortsatt livshotande, enligt Sahlgrenska
universitetssjukhusets
pressjour.
Mnnen, som r mellan 20 och
25 r gamla, satt i sin bil nr
ngon skt dem. Bda frdes
till sjukhus dr de opererades.
Tillstndet bedmdes frst
som allvarligt men i gr
eftermiddag frsmrades det
till att vara livshotande.
Ingen har gripits fr
skottdramat.
TT

Framtiden fr stadsbiblioteket 300 m2

Gteborg: Stadsbiblioteket

300m^2 vid Brunnsparken var

frst bara tnkt som en
temporr lsning under tiden
som det ordinarie biblioteket
p Gtaplatsen renoverades.
Men det lilla biblioteket vid
Nordstan har blivit s populrt att mnga vill ha kvar det,
trots att biblioteket vid
Gteplatsen nu r
frdigrenoverat.
Trots sin litenhet r Stadsbibliotek 300m^2 Gteborgs tredje strsta sett till utlningar.
Det centrala lge beskrivs som
en nyckelfaktor till
populariteten. Idag tas beslut
angende Stadsbibliotek 300
m^2s vara eller icke vara.
Eskil Blohm
Micael Thernstrm

Sportlovsppen
spelhall p Liseberg
Gteborg: Karusellerna str
nnu i vinterdvala, men under
sportlovet r det fullt liv i
Lisebergs spelhall. Spelsugna
barn, ldre barn och vuxna
barn fr fri tillgng hallens
spelmaskiner fr en fast entrkostnad.
Jag mter s mnga glada
frldrar som r hr med sina
barn. Alla har inte rd att ka
skidor, sger Mats Jonsson p
Liseberg.
Fr de som hellre susar
ner fr skidbacken inomhus i
vrme, s har spelhallen ppet
till och med lrdag.
Pr Fredriksson

Under sportlovsveckan erbjuder Liseberg

aktiviteter fr barn och vuxna.
FOTO: TT
REDIGERAT AV: JULIA SANDSTEN VIKBERG

Nu ska livsvillkoren och

hlsan jmna ut sig
ver hela Gteborg

Angered: Idag presenterade

Stadsdelsnmnden Angered
2014 rs rapport Skillnader i
livsvillkor och hlsa i
Gteborg. Ngra av
grundtankarna fr att frbttra
hlsan r att ge varje barn en
god start i livet och skapa
frutsttningar fr arbete.
Tidigare rapporter har visat
att personer som bland
annat r arbetslsa, har kort
utbildning och har lg
socioekonomisk position r
srskilt utsatta fr skillnader
i livsvillkor och hlsa. SDN
Angered vill fokusera p
barnen fr att frebygga
problemen.
Vi vill ge varje barn en god
start i livet, sger
stadsdelsdirektr
Marianne Olsson nr
rapporten presenteras.
Fr att lyckas med detta har
SDN Angered tagit fram en
lng rad frslag. Till en
brjan vill man fokusera p
barn mellan 0-6 r fr att
sedan ka deras standard i
skolan och tillslut hjlpa att
stta dem i arbete nr de ntt
den ldern. Bland annat vill
man att alla barn ska ha rtt
att g i frskola oavsett
frldrarnas
livsstandard.
Man vill ven gra frskolans
barngrupper mindre och
erbjuda frskola p obekvm

Angered ska ka stdet till barnfamiljer med sociala problem , ett av de frslag som stadsdelsnmnden presenterades i dag
FOTO: Adrian Norlund

arbetstid, s som kvllar och

helger. Frutom frndringar i
frskolan vill man ven bland
annat ka stdet till

barnfamiljer med sociala problem och brja driva frgan

om hjt frsrjningsstd p en
nationell niv.

Till sist gr rapporten in p

frbttringar i milj och
stadsplanering. SDN Angered
vill dock ppeka att arbetet

Handlingsplan ska utplna p cannabis i Majorna

Majorna-Linn: Sedan drygt ett r tillbaka finns en handlingsplan

mot cannabis hos stadsdelsfrvaltningen Majorna-Linn. Det rr

sig om en lngsiktig tiorsplan som ska rda bot p att omrdet r
ett av de som har hgst andel cannabisrkare i Gteborg. Nyligen
har handlingsplanen utvrderats efter sitt frsta r.
Lena Johannessen r omrdeschef fr kultur och fritid i Majorna-Linn och tycker att tiorsplanen har haft en mobiliserande
verkan p stadsdelens personal.
Alla vra medarbetare har ftt en grundutbildning
om cannabis. Hur man ser att ngon r pverkad och hur
vi tjnstemn ska agera, sger Lena Johannesson.

Det rr sig om ett lngsiktigt arbete fr stadsdelsfrvaltningen. Man r medveten om att det kommer ta lng tid.
Det r inte ltt att snabbt gra ngra mrkbara frndringar.
Det r drfr vi har en tiorsplan mot cannabis, sger
Linda Johannesson.
Filip Lyrheden

Stadsdelen har ocks samarbetat med krogarna i

omrdet genom ntverket Krogar mot knark. I
samband med den kade satsningen mot cannabis har
15 nya krogar i Majorna och Linnstaden
anslutit sig till ntverket. Det rr sig frmst om krogar
p Linngatan och Andra lnggatan, dr nstan
samtliga krogar deltar i samarbetet.
Samma handlingsplan gller fr som fr cannabis
gller fr den syntetiska cannabisliknande drogen
spice. Linda Johannesson menar att man vill hindra
unga frn att lra sig den rkteknik som anvnds fr
att bruka svl cannabis som spice.
Nr du kan rktekniken blir det lttare att
anvnda bde cannabis och spice. Vi jobbar med att
alla barn som gr i rskurs fem ska g en hlsoutbildningTjnstemn i Majorna har ftt en grundutbildning i cannabis. Det r en del av den tioriga
handlingsplanen som har tagits fram.
om tobak och om cannabis, sger Linda Johannesson.
FOTO: TT

3 GTEBORG

GTEBORG
10 FEBRUAIR 3
2015

VSTFRONTEN

10 FEBRUAIR 2015

blser in ver Angered

Bakgrund till
rapporten
Skillnader i hlsa
och livsvillkor i
Gteborg
I samband med att kommunfullmktige antog
2013 rs budgetml fick Social resursnmnden i
uppdrag att ansvara fr stadens arbete med social
hllbarhet och att minska skillnader i livsvillkor
och hlsa. Resultatet presenteras i rapporten
Skillnader i hlsa och livsvillkor i Gteborg.
Syftet med rapporten r att ge en samlad
beskrivning av skillnaderna i livsvillkor och
hlsa mellan olika grupper i Gteborg och
mellan olika geografiska delar av Gteborg.

redan har pbrjats.

Frhoppningen r dock att det
kan frstrkas och bli mer
effektivt framver sger de
i rapporten.

Rapporten visar en socioekonomiskt segregerad

stad. Grupper med lngre utbildning och hgre
inkomster har bttre livsvillkor och hlsa n
de som har kort utbildning och lgre inkomster.
Skillnaderna mellan gteborgare r stora
oberoende av var i staden de bor men eftersom
Gteborg r segregerat s frstrks
skillnaderna ur ett geografiskt perspektiv.
Skillnaderna i hlsa och livsvillkor r stora
fr svl vuxna som barn visar rapporten. Den
framhver till exempel kopplingen mellan
frldrarnas socioekonomiska status och
barnens uppvxtvillkor. Fler barn till frldrar
med lng utbildning r exempelvis behriga till
gymnasiet i hgre grad n barn till frldrar med
kort utbildning.

Hela rapporten gr att lsa p

www.socialhallbarhet.se/helastaden/.

Rapporten redovisar ven frslag p mjliga

vgar framt som kan minska skillnaderna i
Gteborg. Det handlar bland annat om att
utveckla stdinsatser och aktiviteter fr
invnare. tgrderna handlar ven om att

Adrian Norlund

Fyra fokus fr att

minska hlsoskillnaderna

1.

Ge varje barn en god

start p livet
Exempel p frslag:
- Minska antalet barn i utsatta
frhllanden

2.

Ge barn fortsatt goda
frutsttningar genom
skolren
Exempel p frslag:
- Frhindra avhopp och ka nrvaro
- Mer samarbete med frldrarna
- ka elevernas deltagande och inflytande

3.

Skapa frutsttningar
fr arbete
Exempel p frslag:
- Ge std och rd till unga
- Gr vuxenutbildning ekonomiskt
tillgnglig och ekonomiskt genomfrbar
- Underltta intrdet p arbetsmarknaden

4.

Skapa hlsofrmjande och

hllbara miljer fr samhllen
Exempel p frslag:
- Strk invnarnas inflytande,
delaktighet och trygghet
- Minska bostadssegregationen
- ka tillgngen till bostder

utveckla Gteborgs Stad som organisation, till

exempel vad gller styrning, samverkan, medborgardialog, kompetensutveckling och utvrdering av verksamheter. Det finns ocks frslag
om att utveckla platser, miljer och infrastruktur
inom Gteborgs Stad.
Insatserna fr att minska skillnaderna fortstter och ingr i kommunfullmktiges budgetml
fr 2015. Stadsdelsfrvaltningarna har enats om
en strategi som kommer att ha fokus p fyra omrden.

Lina Isaksson

Psykpatienter tar inte sina lkemedel

Gteborg: Mer n var fjrde patient med schizofreni fljer inte sina

lkemedelsrekommendationer. Det leder till hga kostnader

fr samhllet och att patienters lidande och
funktionsnedsttningar kar, det menar Cecilia Brain,
doktorand p Sahlgrenska.
En anledning till att patienter inte tar sina lkemedel r
att de kan sakna sjukdomsinsikt, allts att man inte
uppfattar att man har en sjukdom. D vill man heller inte
ta ngon medicin fr den.
Det kan ven bero p kognitiva funktionshinder, att man
har svrt att planera dagen och komma ihg att ta sin
medicin, sger hon.
I avhandlingen som publicerades idag har man fljt 117
patienter med schizofreni under ett r.
Forskningen visade ven att hlften av dessa upplevt sig
stigmatiserade och diskriminerade av sin egen
sjukvrdspersonal. Enligt Cecilia Brain kan detta bero p
bristen av tillgnglighet och bemanningsbrist.
Pillerrkning kan vara ett stt fr att ka andelen
schizofrenipatienter som tar sina lkemedel.
Genom att be patienten ta med sig sina lkemedel i
samband med lkarbesk kan lkare eller annan personal
rkna tabletterna och diskutera med patienten hur han eller
hon tagit tabletterna och kolla attityden till lkemedlet man
ftt utskrivet.

Att psykpatienter inte tar sina lkemedel kan leda till patientens lidande och funktionsnedsttningar kar. Det kan ven bidra till hgre
kostnader fr samhllet. FOTO: TT

Oscar Petr

REDIGERAT AV:

REDIGERAT AV: NAMN, NAMN, NAMN, NAMN

4 GTEBORG

VSTFRONTEN

11 FEBRUARI 2015

Avfallsfusket fortstter
GTEBORG: Mngden hushlls-

sopor som slngs i vanliga papperskorgar kar kraftigt. 30-50

procent av allt som slngs i papperskorgarna hr inte hemma
dr. Och det riskerar att bli ett
arbetsmiljproblem.
Det r inte tilltet, men inte
olagligt heller. S det r en grzon, sger Samuel Bohlander
p fackfrbundet kommunal
och skyddsombud p park- och
naturfrvaltningen.
Det r park- och naturfrvaltningens rapporter som visar att villagare
i
allt strre
grad vljer
att slnga
sina sopor
i vanliga papperskorgar. Man
uppskattar att 30-50 procent
av innehllet i stadens papperskorgar r hushllssopor,
som ska tas hand om p ett annat stt. Den kade volymen p
sopor riskerar att bli ett problem fr renhllarna i staden.
Om det blir vldigt stora
mngder sklart att det kan bli
ett problem. Ju mer sopor som
slngs, desto strre blir arbetsbrdan, sger Samuel Bohlander.
Samuel Bohlander menar
att kningen av sopfusket beror p den viktbaserade avgiften fr avfallshmtning. Det

betyder att hushllen fr betala extra fr osorterat avfall.

Tidigare s hade man ett
fast pris, oberoende fr om man
sorterade. Nu tnker folk att
de kan spara lite pengar genom
att slnga sina sopor ute istllet fr i deras egna soptunnor,
sger Samuel Bohlander.
Gteborg brjade med viktbaserad avgift p soporna 2009
i Askim. Drefter har man successivt introducerat det i andra stadsdelar. Frlunda var
den sista att f viktbaserad
taxa 2012. Peter rnes p frvaltningen
kretslopp
och vatten
r dremot
inte
lika
sker p
sambandet. Han menar att det
kan vara andra faktorer som
pverkar.
Det stmmer att vi ser
en kning av det hr problemet. Men enligt park- och naturnmndens egen rapport s
finns det inga belgg fr att det
r den viktbaserade avgiften
som r den utlsande faktorn,
sger Peter rnes.
De bda frvaltningarna
jobbar nu p att frdjupa deras
samarbete fr att f bukt med
avfallsfusket.
Erik Espeland

JOHANNEBERGSSKOLAN ANMLD

GTEBORG: En frlder har

anmlt Johannebergsskolan i
Gteborg till skolinspektionen. I
ver tv rs tid ska hennes ttarige son ha utsatts fr vld och
trakasserier av andra elever. Nu
har rendet hamnat hos Barnombudsmannen.
Det hr har hnt vid upprepade tillfllen och vi har gjort
anmlningar varenda gng de
hr sakerna har intrffat. Vi
har frskt kontakta berrda i
rendet men ingenting hnder,
sger frldern Annica Andersson. Hennes son gr i en lgstadieklass p Johannebergsskolan. nda sedan han brjade i
klassen fr tv och ett halvt r
sedan har han och flera barn
utsatts fr sparkar och slag i
klassrummet. rendet ligger
just nu hos Skolinspektionen,
som ven tagit kontakt med
Barnombudsmannen.
Skolans rektor Birgitta ker-

Barnombudsmannen Fredrik Malmberg

REDIGERAT AV: EMILIA BERNTSSON

strm berttar att skolan nu

fr ta del av utredningen. Drefter ska de yttra sig till Barnombudsmannen inom 20 dagar.
Hon vill dock inte kommentera
vad de eventuella tgrderna
skulle kunna bli.
Annica Andersson sger att
hon skulle vilja att skolan stter in assistenter fr att hjlpa
hennes son. Hon tror ocks att
det skulle bidra till att skapa
en lugnare milj fr hela klassen.
Barnen skulle behva vuxna personer som r med och
hjlper dem att hantera sina
sociala samspel med andra individer. S jag skulle vilja att
skolan stter in de resurser
som behvs, nmligen att de
hr personerna fr assistenter.
Det skulle ocks skapa studiero
fr de andra barnen.
Patricia Higson

Foto: Ester Sorri

Volvo riskerar miljardbter

Utredningen av Volvo fortstter gllande misstnkt kartellbildning

GTEBORG: Under 2010 begr-

de brittiska konkurrensmyndigheten in information frn Volvo

i en utredning rrande kartellbildning. Volvo stod anklagade
fr att bilda olagliga karteller
med andra Europeiska lastbilstillverkare.
Under slutet av 2014 fick utredningen nytt liv och nya uppgifter tillkom till utredningen
som strkte misstankarna. De
tv bolagen som kartellbildningen gllde var Volvo Trucks
och Renault Trucks. Fler bolag
som var freml fr liknande
utredning var bl.a. Daimler,
Scania och MAN.
Bakgrunden r att EU-kommissionen misstnker att Volvo
och flera andra europeiska last-

bilstillverkare har samarbetat

om prissttning under lng tid,
vilket stridet mot EU:s konkurrensregler.
Nr nyheten uppdagades,
gjorde Volvo klart via sin presskontakt Mrten Wikforss att
man kommer att samarbeta
fullt ut med myndigheten, men
att de i vrigt inte hade ngra
kommentarer i den pbrjade
utredningen.
Inledningsvis fanns det hopp
om att kunna frhandla med
EU-kommissionen om domen
som skulle frkunnas och p s
vis minska det tnkta btesbeloppet.
Enligt kllor som Dagens Industri varit i kontakt med kommer EU-kommissionen frkunna domen mot bolagen utan

Foto: Volvotrucks

en mjlighet fr frhandling
fr lastbilstillverkarna. Detta
innebr i praktiken att bterna
skulle verstiga mycket hgre
summor n de tidigare 3,8 miljarder kronor.
Skulle bolagen befinnas skyldiga till kartellbildningen, kan
bterna uppg till tio procent
av rsintkterna, vilket skulle innebra bter p ungefr
27 miljarder kronor fr Volvo.
Skulle enskilda individer befinnas skyldiga riskerar de upp
till fem rs fngelse.
(Not: Volvo syftar till det brsnoterade AB Volvo dr frmsta
produktion r lastbilar, och inte
Volvo Cars, som numer gs av
kinesiska Geely.)
Madeleine Gartus

GTEBORG 5

VSTFRONTEN

11 FEBURARI 2015

Sahlgrenska anstller
bemanningspersonal

Sahlgrenska universitetssjukhus tappar anstllda d de inte erbjuder samma lner som bemanningsfretagen. Mnga vljer d, trots oskerheten, att inte ta de fasta anstllningarna.

Foto: TT Bild

Otrygga anstllningsfrhllanden lockar mer n fast anstllning

GTEBORG: Under 2014 kade

Sahlgrenskas kostnader kraftigt

fr bemanningspersonal till 58
miljoner. kningen frklaras
med svrigheten att rekrytera
korttidsvikarier samt bristen p
specialkompetens inom vrden
enligt p4 Gteborg. De anstllda
p Sahlgrenska anser att situationen r helt sjuk.
Tuffa arbetsfrhllanden, lga
lner och brist p lneutveckling skapar oro fr de anstllda
inom vrden. P Sahlgrenska
lser man de kortsiktiga personalproblemen med bemanningspersonal. Ngot som Elisabeth Flygare, samordnare p
vrdfrbundet p Sahlgrenska
tycker r en bra lsning, men
att det inte r hllbart i lngden. Hon anser att lsningen
p problemen r lnerna.
Kan vi betala tillrckligt
s blir vi tillrckligt mnga och
d blir arbetsmiljn naturligtvis mycket bttre, sger hon till
p4 Gteborg.

Vstfronten har varit i kontakt med en bemanningsanstlld p Sahlgrenska, som vill

vara anonym. Hen sger att
eftersom rutinerna och grundtryggheten som de anstllda
har spelar en viktig roll inom
vrden. Ngot som, nr det uteblir, frsmrar kvalitn p arbetet i och med den hga bemanningen, ven om bemanningspersonalen r kvalificerade.
De dliga lnerna som
Sahlgrenska erbjuder kan betyda att man vljer att stanna
hos bemanningsfretagen med
osker anstllning, fr att det
r vrt det rent lnemssigt.
Vilket r helt sjukt, sger hon.
JERKES GUSSMO, CHEF fr
human resources p Sahlgrenska Universitetssjukhus, hller
inte med om att lnerna skulle
vara en avgrande faktor fr
att locka mer personal till universitetssjukhuset.
Vi jobbar bde med lne-

frgan och andra frgor givetvis, men vi har lyckats vl i rekryteringen, sger Jerke Gussmo, sger han till p4 Gteborg.
EN ANNAN KLLA, som idag
r tillsvidareanstlld p stra
sjukhuset sger till Vstfronten att det r tidskrvande och
en skerhetsrisk att luta sig s
hrt p bemanningspersonalen.
Sjlvklart tar det tid fr
mig varje gng det kommer in
ngon ny och rutinerna r oerhrt viktigt inom vrden. Det
r ocks vansinnigt att man
kan brja jobba privat och nstan frdubbla sin ln, sger
han.
Sjlv funderar han p att
gra just detta.
Jag kommer troligtvis g
dit pengarna finns, allts sga
upp mig och brja jobba privat istllet. Sahlgrenska verkar leva kvar i tron om att det
r fint att jobba hos dem. S
ser inte riktigt verkligheten ut

idag, sger han och fortstter

Jag tror ocks att det generellt r s att alla sjukskterskor p Sahlgrenska inte knner sig uppskattade. Vi utfr
ett slitsamt jobb, lnga pass fr
dlig ln med tre rs hgskoleutbildning i grunden. Man jobbar
hrt fr sina kollegor och patienterna, inte fr organisationen.

vika bemanningsfretag, men i

vissa situationer mste vi anvnda oss av dem. Vi tar emot
fler patienter, vilket ger ett
kat behov av personal. Och d
hinner vi inte rekrytera efter
det.
Men fastn
kade
kostnaderna kar, s
ser inte han det
som ett stort
problem. Av den
totala personalbudgeten p 8,4
miljarder
kronor,
utgjorde
kostnaderna fr
bemanningsfretag mindre n
en procent.
Det r en
vldigt liten del
av den totala
budgeten.

JOAKIM KENNDAL, presstalesman fr Sahlgrenska sjukhuset ser

det som ett problem att kostnaderna fr bemanningspersonalen
har kat, men
han menar att det
bland annat beror
p ett kat antal Joakim Kenndal, presstalesman
sjukhusbesk.

Foto: Sahlgrenska
- Helst av allt
Universitetssjukhus
skulle vi vilja und-

Oskar Dahlgren
John Falkirk

REDIGERAT AV: EMILIA BERNTSSON

VSTFRONTEN

i korthet

Mahmud Abbas trffar Sveriges regering

STOCKHOLM: Den palestinske
presidenten Mahmud Abbas r
p besk i Sverige fr ett officiellt besk. Abbas, som anlnde
till Stockholm i gr, kommer
i dag att trffa bland annat
statsminister Stefan Lfven,
utrikesminister Margot Wallstrm och kung Carl Gustaf.
Abbas besk r det frsta i
Sverige sedan Sverige beslutade att erknna Palestina.
Skerhetspdraget kring
besket r omfattande, och
svenska myndigheter har med
hnvisning till skerheten
ogrna beskrivit mnga detaljer. En presstrff med Abbas
och statsministern hlls i eftermiddag i Rosenbad.
Abbas inledde sitt besk i
gr kvll med att trffa rkebiskop Antje Jackeln. Under
mtet diskuterades bland
annat den kristna nrvaron
i Mellanstern, mnskliga
rttigheter och utsikterna fr
fredsfrhandlingarna. P agendan stod ocks problemen med
islamofobi och antisemitism i
Europa.
Mahmud Abbas besk i Sverige avslutas i morgon.
TT

Stefan Lfven och Mahmud Abbas

Tsyprias kamp
mot lngivarna

BRYSSEL: Marknaden
vdrar morgonluft infr
onsdagens krismte om
Grekland i Bryssel.
Obekrftade medieuppgifter om ett halvrs
frlngt EU-std lyfter
Atenbrsens bankindex
med cirka 18 procent.

Den nya koalitionsregeringen i Aten, med

vnsterledaren Alexis
Tsipras som premirminister, har en hg
ambitionsniv. Trots att
statskassan i princip r
tom.
Krver skrotade kravDet talas om halverat
budgetml, hjda minimilner och hjt tak fr
skattefria inkomster.
Det har ven utlovats
bonus till fattigpensionrer, stopp fr privatiseringar av statlig egendom och teranstllning
av uppsagda offentliganstllda.
Fr att det ska g
ihop krvs dock att
EU, ECB och IMF gr
med p att skrota de
tstramningskrav som
gller fr Grekland
som villkor fr ndl-

nen p 240 miljarder

euro sedan 2010. En
skuldsanering finns
ocks p nskelistan,
genom att byta delar av
skuldberget mot vsentligt biligare nya ln.

ter Wolfgang Schuble

och ECB-chefen Mario
Draghi p andra sidan
frhandlingsbordet
fga intresserade av att
infria grekiska vallften.

Lngivarna, med
den tyska regeringen i
tten, har hittills stllt
sig avvisande. Inte
minst d det befaras att
eftergifter skapar prejudikat fr lnder med
liknande problem, som
Spanien.
Tsipras & Co, som
vann ett grekiskt nyval
i januari p lften om
att riva upp lnevillkoren, str dock p sig.
Det bddar fr att hans
regering klarar tisdagens frtroendeomrstning i parlamentet i
Aten, d en majoritet av
ledamterna sedan nyvalet kommer frn partier som motstter sig
de gngna rens krispolitik. Hrdare tag
Men drefter, p
ett krismte i Bryssel p onsdag, vntas
hrdare tag. D sitter
Tysklands finansminis-

EU-kllor har infr

mtet varnat fr att
det inte blir ngon slutlig uppgrelse denna
vecka. Samtidigt florerar medierykten om
ett EU-frslag om en
frlngning av stdprogrammet till Grekland
med sex mnader.
Plan B r att hitta
finansiering frn en annan klla, sger Greklands frsvarsminister,
hgerpopulisten Panos
Kammenos, i en intervju med den grekiska
tv-kanalen Mega.
Det handlar enligt
Kammenos, partiledare
fr partiet Oberoende
greker, i bsta fall om
USA-ln. Men han utesluter inte att pengar
hmtas frn Ryssland
eller Kina, rapporterar
nttidningen Ekathimerini.com.
Dags att putsa skyl-

11 FEBRUARI 2015

Alexis Tsyprias hoppas Grekland slipper ECB:s tstramningskrav

BILD: SCANPIX

ten p National Bank

of Greeces huvudkontor i Aten. Atenbrsens
bankindex terhmtar
sig med ett lyft p 18
procent infr onsdagens

krismte i Bryssel, vilket reducerar indexets

ras p tre mnader till
40 procent.
a000
Thanassis Stavrakis AP/TT

Sport

Lasse Vibe uppges vara klar

fr klubb i Kinesiska ligan
GTEBORG: nnu en
allsvensk stjrna uppges klar fr den kinesiska ligan.
IFK Gteborg ska vara
verens med Tianjin
Teda om en frsljning
av skyttekungen Lasse
Vibe, uppger danska
TV3.

Dansken Lasse Vibe

vann den allsvenska
skytteligan med 23
ml frra ssongen.
Det ryktades tidigare om att anfallaren
skulle vara aktuell fr
en flytt till engelska
andraligan, men det
engelska fnstret fr
vergngar slog igen
den 2 februari. Men
nnu kan inte blvitts
supportrar andas ut.
Nu kan det istllet bli
aktuellt med en flytt
till Kina fr den danske landslagsmannen.
Enligt danska TV3
Redigerat av:

har IFK Gteborg accepterat ett bud p

omkring 20 miljoner
kronor fr sin anfallsstjrna.
Klubbens
trnare
Jrgen
Lennartsson
verkar dock inte tro p
uppgifterna.
Hade Mats Gren
(IFK Gteborgs sportchef) slt honom s
hade jag hrt om det.
Jag rknar med att
se Lasse p trningen
i morgon, sger Lennartsson till fotbollskanalen.se.

Pinatar: Carlos Strandberg

gjorde ml i sin debutmatch fr

CSKA Moskva.
18-ringen frn backa har
bara varit i klubben i drygt en
vecka. Igr slog han till mot kinesiska laget Tianjin Teda.
I fjol gjorde Carlos Strandberg
sex ml fr Hcken och var
snr klar fr Tyska storklubben Borussia Dortmund, men
efter lkarunderskningen
drog klubben tillbaka sitt bud.
Under transferfnstrets sista
dagar skrev han istllet p fr
CSKA Moskva och igr inledde
han mlskyttet i lagets trningsmatch mot Lasse Vibes
blivande klubb (?)kinesiska Tianjin Teda. I den 59:e minuten
lpte han p en fin passning i
djupet och placerade behrskat
in 1-0.
Lagets andre Gteborgsprofil Pontus Wernbloom faststl-

Tidigare har allsvenskan frlorat profiler som Erton Fejzullahu och Magnus
Eriksson till den kinesiska ligan. Nu kan
Lasse Vibe vara nsta
stjrna
att
lmna
svensk fotboll fr Kina.
Erik Lfgren

Strandberg mlskytt

de slutresultatet till 3-0.

Sebastian Sandstrm

Har IFK Gteborgs supportrar andats ut fr tidigt? nnu en allsvensk spelare kan lmna fr Kina

Bilder ifrn Scanpix

VSTFRONTEN

11 FEBRUARI 2014

GTEBORG 7

Vi talar om Moral

Grekiska dramat Antigone i ny tappning p Gteborgs stadsteater

Foto: Ola Kjelbye

Det grekiska dramat Spr (av Antigone) ifrgastter

samhllets normer och vrderingar i en modern kontext.
GTEBORG: Det hr r inte berttelsen
om den vite mannen sger berttaren
(en tvttmaskin) i pjsens inledning. Hon
fortstter med att mannen inte finns.
Mannen r en konstruktion, en fiktion.
nd r regissren Pontus Stenshll en
vit medellders man.
Ja, och det r ju helt fel. Det borde ju
egentligen ha varit en arg ung kvinna,
sger han.

ven Elisa Makarevitch, som spelar huvudrollen, har tnkt p detta.

En av skdespelerskorna sa i brjan intressant att stta upp en pjs
som krossar en struktur som vi sjlva
sitter fast i. P ngot stt r det intressant att det just r s, sger hon.
andra sidan r ju jag ocks ett
offer fr manliga strukturer. ven om
jag ocks har anvnt mig av dem, om n
omedvetet, fortstter Pontus Stenshll.
Han berttar att pjsen har hjlpt
honom att f nya perspektiv. Tankar
som hur ser strukturerna ut inne p en

teater. Han berttar om en annan pjs,

I den grekiska mytologin var Antigoregisserad av en kvinna och med enbart ne dotter till Oidipus och trolovad med
kvinnliga skdespelare som gestaltar kung Kreons son. Hennes bror Polyneiarbetarkulturen. Pjsen blev kallad fr kes dr i en misslyckad kupp mot kungen kvinnopjs om kvinnor.
en, och dms till att bli uppten
Skulle mn gjort pjsen
av hundar och fglar. Antigone
skulle den ha setts som en pjs
trotsar kungen och begraver isom arbetare.
tllet sin bror. Fr detta dms
En av skdespelerskorna i
hon till att bli levande begravd.
Spr berttade hur hennes
tekniklrare brjade betrakta
I Spr (av Antigone) r
henne p ett annat stt nr
kung Kreon en grillkung i frhon nrmade sig tonren.
ortsidyll. Familjens dotter br Med en manlig blick, sger
jar nrma sig tonren och inser
Pontus Stenshll.
att hon r en Flicka, med allt
En tekniklrare r med i
vad det innebr.
Pontus Stenshll
Spr, som en symbol fr paAntigones val att trotsa den
triarkatet.
lag som sgs som absolut moral
har gjort henne till en ikon.Elisa
I hstas satte Pontus Stenshll upp Makarevitch r osker p om hon skall
Hamlet p Stadsteatern i Skrholmen. ses som en feministisk ikon.
Han r ingen frmling fr att moderni Pjsen tar upp just det, varfr r
sera klassiska dramer.
ngot radikalt bara fr att ngon ifrga Jag befinner mig i alla tider. Jag stter lagar och strukturer?
har aldrig med ngra 1600-talsklder.
Hr har Spr ngonstans sin ut-

gngspunkt. Flickan frgar sig varfr

Antigone skulle vara en hjlte. Hon har
inte rddat ngon. Hon problematiserar
bara den moral kungen ser som absolut.
Texten r skriven av Christina Ouzounidis. Hon har tidigare mottagit
Afhildpriset samt det svenska Ibsensllskapets Ibsenpris, och r ingen ny bekantskap fr Pontus Stenshll.
Jag har sett nstan alla hennes pjser. De r svra. Det r en utmaning att
bearbeta dem s att jag frstr dem. Det
finns ett ordflde som fascinerar mig,
sger han.
Det r en skitsvr text. Den r s
himla fin, sger Elisa Makarevitch. Den
r intelligent, och nd s lekfull.
Spr (av Antigone) stts upp p
Nya Studion p Stadsteatern med premir 13 februari.
David Helander
Emil Salmaso

Redigerat av: namn, namn, namn, namn

SISTA SIDAN

VSTFRONTEN

David
Helander

KRNIKA

11 FEBRUARI 2015

Gr det sjlv-konst

om 16-17-ring r det naturligtvis ganska naturligt att romantisera sin deppighet, att man
tycker det r lite coolt att tr ngon frn hll.
Har du fyllt, sg, 20 r detlite mer t extremt fnigthllet. Det tyckte dock ingen p medeltiden.
UNDER DEN TIDIGA medeltiden vxte den Hviska
krleken fram ur ridderligheten. Det fanns regler och
riktlinjer fr hur en riddare skulle bete sig i strid, fr
hur han (det rrde sig alltid om mn) fick anvnda
vld. Nu kom det ven regler och riktlinjer fr hur
krleken vid hoven skulle se ut.
Sjlva begreppet hvisk krlek myntades av fransmannen Gaston Paris p 1800-talet. Paris
la fram ett regelverk fr vad som utgjorde hvisk
krlek. Enligt honom r den alltid illgitime okta
allts inte mellan kta makar, och drfr ocks
hemlig. Det fanns dock hvisk krlek mellan kta par,
samt mellan ogifta mnniskor, s denna regel verkar
g att rucka p.

Mannens totala hngivelse

till kvinnan r ocks viktig.
Han r kvinnans tjnare, hon r nstintill gudomligt
upphjd och han sker uppfylla hennes nskeml.
Han skall helt enkelt strva efter att bli en bttre och
mer perfekt man fr att bli vrdig sin dam, skriver
Paris.
Det gr dock att argumentera fr att mannen i sjlva
verket r den upphjda. Det r mannen som r hjlten, det r han som uppvaktar kvinnan. Hon passiv
blir uppvaktad. Detta innebr allts att:

P samma stt som

mannen frvntas
uppvakta kvinnan,
frvntas kvinnan
bli uppvaktad.
Upphjd.
Av mannen.

P Gteborgs Konstmuseum kan man just nu gra sina egna konstverk, s kallat do it yourself DIY
GTEBORG: Idag hade Gteborgs Konstmuseum Sport-

lovsspecial. Den nya utstllningen DIY Gr det sjlv

bjd in till aktiviteter fr lediga barn och unga. Projektet
r en utstllning och pysselverkstad i ett, dr beskarna
skapar konsten.
Ett sopkonstverk dr man fr bidra med valfritt
skrp som man rkar ha med sig, och mjligheten att
rita serier r bara ngra av aktiviteterna under den
nio veckor lnga utstllningen. Just idag kunde man
gra sin egen pall. Systrarna Ayna, 8 och Amina, 10,
provade p.
Det r roligt. Istllet fr att bara sitta hemma.

Foto: Antonia Tsatsa

Gteborgs Konstmuseum brukar varje r ha en utstllning som riktar sig till barn och unga, fr att p
s stt locka en annan publik till konsten. Philippa
Nanfeldt r projektledare fr utstllningen DIY.Stommen i projektet har kommit till mellan unga Gteborgare, och oss konstpedagoger hr p Gteborgs Konstmuseum. Allting bygger p olika ider och frslag frn
unga mnniskor. nskemlen gav inte bara pyssel.En
vlkomnande atmosfr, och en plats att hnga, det var
vldigt viktigt fr de unga. Man kan lyssna p musik,
man kan sitta ner ett tag och prata, och det finns alltid
mjlighet att f utlopp fr sin kreativitet.
Antonia Tsatsa

Gteborgs Konstmuseum

De flesta diktare frn denna tid var ocks mn. Precis

som dagens diktare och sngare.

Foto: TT Bild

Och sjlva innehllet kanske inte heller r s annorlunda egentligen? Han sjunger om den dr tjejen de
gillar. Som r s fin och perfekt och lngt borta. One
Direction sjunger you dont know youre beautiful/thats what makes you beautiful. Eller s r
tjejen egentligen fin och perfekt men har hamnat lite
snett. Drake sjunger i Hold on were going home
om youre a good girl and you know it.

Frlt men sjunger han om en tjej

eller sjunger han om sin hund?

VSTFRONTEN
En vningstidning frn JMG, Gteborgs universitet.
Box 710, 405 30 Gteborg
Tel: 031-786 49 66
http://www.vastfronten.se
REDIGERAT AV: EMILIA BERNTSSON

DIY-konst
Foto: Antonia Tsatsa

DAGREDAKTIONEN
Nyhetschef: Simon Lissmats
Reportrar: David Helander, Erik Espeland, Madeleine Gartus, Oskar Dahlgren, Antonia Tsatsa, John Falkirk, Patricia Higson, Oscar Petr, Filip Lyrheden, Emil Salmaso, Pr Fredriksson
Ansvarig utgivare: Per Alm

Under nio veckor omformas Stenahallen till ett kreativt rum dr allt
kan hnda! I en blandning mellan
verkstad och utstllning undersker
vi tillsammans vad en plats fr ung
publik kan vara.
- Gteborgs Konstmuseum
KVLLSREDAKTIONEN
Nyhetschef: Matilda Ljungkvist
Reportrar: Adrian Norlund, Sebastian Sandstrm
Redigerare: Emilia Berntsson, Sebastian Sandstrm, Julia
Sandsten Vikberg