Pontus Fahlbeck, tidsandan och

folkrrelserna
Erik Ringmar, Statsvetenskapen, Lunds universitet1
I ett gvobrev, daterat Djursholm, 21 september, 1918, donerade den avgende
chefredaktren, Pontus Fahlbeck, generst 250,000 kronor till en stiftelse som
skulle ansvara fr den framtida utgivningen av Statsvetenskaplig tidskrift.2 Vad det
gller tidskriftens innehll ville Fahlbeck inte binda kommande redaktrer, sa han,
men han understrk att artiklarna ska vara av vetenskaplig och inte av partipolitisk
natur. Blott i en punkt skall jag tillta mig att angiva ett nskeml fr det
vetenskapliga arbete, som jag hoppas genom denna stiftelse frmja. Och det
gllde det stora mnet om folks, staters or kulturers frfall och undergng.3
Nr Fahlbeck skrev sitt gvobrev hll det frsta vrldskriget precis p att
avslutas den tyska, villkorslsa, kapitulationen kom tre, och krigsstillestndet
sju, veckor senare. Nr han beskrev den fruktansvrda kris, som den civiliserade
vrlden genomgr, var det slunda uppenbart vad Fahlbeck refererade till. Men, sa
han, medan manspillan och delggelse kan ersttas snart inom ett livskraftigt
folk, beror kulturers undergng och fall inte frmst p frluster i krig utan istllet

Jag r tacksam till Peter Baehr, Magnus Jerneck och till Gustav Lidn och hans
kollegor p Mitt-universitetet i Sundsvall fr kommentarer p en tidigare
version av den hr artikeln. Tack ocks till arkivet fr Statsvetenskaplig
tidskrift http://journals.lub.lu.se/index.php/st/issue/archive dr alla
tidigare nummer av tidskriften finns tillgngliga.
Fahlbeck, Strdda meddelanden. Storleken p donationen r inte en
tillfllighet r 1918 fyllde Lunds universitet 250 r. Fahlbeck hade som ung
ekonomiska problem men gifte sig rikt och investerade arvet frn sin fru bland
annat i Sknes d mycket framgngsrika sockerindustri. Tillsammans med sin
fru sknkte Fahlbeck r 1919 en halv miljon finska mark till upprttandet av
en professur i statistik vid bo akademi. Carlsson, Pontus Erland Andersson
Fahlbeck.
Fahlbeck, Strdda meddelanden, 235, kursiverat i originaltexten.
1

p inre brister, sjukdomar i knsla och vilja. Dessa knslo- och vilje-baserade
sjukdomar drabbar inte bara de krigfrande parterna, och Sverige r slunda inte
undantaget. Tvrt om. Vrt land har redan lnge vittnat om folklig ohlsa.4
Tiden visade upp en rad sjukdomstecken: en allt mer utbredd materialism med
kapitalism ovantill i samhllet och socialism nedan men ocks svenskarnas
ringa ktenskaplighet och det stora antalet utomktenskapliga barn. Dessutom
saknar svenskarna den rtta nationalknslan, vilket visar sig i en stor emigration
och i en ovilja att frsvara landet. I det allmnna livet har statsknslan och
statslydnaden undantrngts av privata intressen, och i det privata livet har
partiknslan och partilydnaden ersatt rttsknslan. Det var analysen av detta
sjukdomssyndrom som Fahlbeck hoppades att Statsvetenskaplig tidskrift skulle ta
sig an. Statsvetenskaperna kunna ingen hgre uppgift ha, sammanfattade han,
n att hremot ska bot, om bot str att vinna.
Att studera denna mktiga freteelse, staters frfall och undergng,
genom tiderna, dess frebud och dess frlopp, frn Grekland och Rom
och nnu ldre kulturer till vra dagars folk och stater, samt upplysa och
varna det r den uppgift, som jag ssom mitt vetenskapliga
testamente lgger denna stiftelse srskilt om hjrtat.5
Fahlbecks uppmaningar har fallit p dva ron. Medan statsvetare glatt tagit emot
stipendier frn Fahlbeckska Stiftelsen, har de helt ignorerat donatorns intentioner.
Inga svenska statsvetare har sysslat med frgor om staters uppgng och fall. I den
mn det ursprungliga gvobrevet alls har lsts, har dess sprkbruk setts som
pinsamt. De problem Fahlbeck stller upp hans tal om sjukdomar i knsla och
vilja avsljar honom som en produkt av sin tid. Tidsandan har frndrats sedan
1918 och det har givit oss rtten att syssla med helt andra frgor.
Den hr artikeln ska handla om tidsandan, eller stmningen, kring tiden runt
frsta vrldskriget, med Pontus Fahlbeck som utgngspunkt. Det var mnga som
4
5

Ibid.
Ibid., 235236.
2

samtidigt med Fahlbeck oroade sig p det hr sttet.6 Fre kriget beskrev
sociologer som Max Weber och Georg Simmel hur det moderna samhllet bervat
individer dess handlingskraft, och politiker som Theodore Roosevelt byggde ett helt
politiskt program kring metaforer om sjukdom, livskraft och nationell styrka. Efter
kriget blev kulturpessimismen akut, framfr allt hos konservativa och
tysklandsvnner. Efter Tysklands sammanbrott blev Fahlbeck nedslagen och bitter
och hans gvobrev skrevs bara mnader efter publikationen av den frsta volymen
av Oswald Spenglers Untergang des Abendlandes, en bok som redan flitigt
diskuterades bland europeiska intellektuella.7 Samtidigt, som vi ska se, var
Fahlbecks analys helt annorlunda. Hans slutsatser var lika pessimistiska som
Webers, Simmels och Spenglers, och lika konservativa som Roosevelts, men han
identifierade andra problem och freslog andra lsningar. Sveriges problem var inte
omvrldens, och den tidsanda som givit senare generationer av svenska statsvetare
en frevndning att ignorera Fahlbecks uppmaningar, var specifikt svensk.
Men vrt uppgift r samtidigt inte beskrivande s mycket som teoretiserande.
Vi r intresserade av Fahlbeck men framfr allt av vad en tidsanda eller en
stmning kan tnkas vara, hur tidsandor och stmningar uppstr och hur de kan
anvndas i en frklarande analys. Hnvisningar till tidsandor och stmningar r
mycket vanliga bland lekmn och journalister, och frekommer bland historiker,
men ingen samhllsvetare, varken i Sverige eller utomlands, har p allvar tagit sig
an begreppen.8 Kanske tidsandor r fr efemra och stmningar fr svra att
greppa. andra sida finns det en ganska betydande diskussion bland filosofer och
6
7

Om svenska reaktioner, se Sturfelt, Utanfr krigskartan, 143167; och

Johansson, Nationens manliga ddkraft, 111142.
Om Fahlbecks reaktioner p resultatet av kriget, se Carlsson, Pontus Erland
Andersson Fahlbeck. ven om Fahlbeck kan ha varit pverkad av Spenglers
Kulturpessimismus, s var han inte mrkbart pverkad av hans metahistoriska
teorier. De kommer drfr inte att vidare diskuteras.
Historiker som anvnt begreppen inkluderar Salomon, Rebeller i takt med
tiden, se framfr allt ss. 6492. Dallek, National Mood and American Foreign
Policy, 339361.
3

psykologer om vad moods, humeurs och Stimmungen och r och hur dessa
begrepp kan anvndas analytiskt.9 Det borde g att applicera dessa lrdomar p
vrt historiska material och p Fahlbeck och hans samtid. Det r tminstone det vi
ska frska gra hr. Mer n ngonting annat, kommer vi att hvda, rr tidsandor
och stmningar vra kroppar hur vra kroppen befinner sig i rummet och hur de
rr, och kan rra sig, i tiden. Tidsandor och stmningar r en frga bde om folkets
rrelser och om folkrrelser. Och intressant nog, om vi lser Fahlbeck frn det
perspektivet kommer vi snabbt att mrka att rrelse hos individer, men framfr
allt hos det svenska folket som helhet var en metafor som strukturerade mycket
av hans frfattarskap. Det gr nog inte att besvara Fahlbecks uppfordran att
frklara orsakerna bakom staters frfall och undergng, men kanske kan vi
utveckla begrepp som gr det mjligt att bttre frst vad han menade med ett
samhlles sjukdomar i knsla och vilja.

Pontus Fahlbeck
Pontus Fahlbeck var en vrmlndsk bondpojke, fdd 1850, som tjugo r gammal
brjade studera vid Lunds universitet.10 Fem r senare avlade han kandidatexamen
och tio r senare doktorsexamen. Han fortsattes som docent i historia, men
intresserade sig ocks fr statistik och nationalekonomi. Det var hans argument fr
en protektionistisk ekonomisk politik, framlagda under den stora tullstriden 1887,
som frst gjorde honom knd bland en strre allmnhet.11 Under de fljande ren
var Fahlbeck en flitig deltagare i den offentliga debatten dr han fortsatte att
frsvara konservativa stndpunkter. r 1889 blev han professor i historia och
statskunskap, en titel som 1902 frvandlades till en professur i statskunskap och
9
10
11

En klassisk text om Langeweile, trkighet, som stmning r Heidegger, The

Fundamental Concepts of Metaphysics. Jmf. Carroll, Art and Mood, 521555.
Wallengren, Pontus Fahlbeck, 210228; Fahlbeck, Pontus Erland, 1968;
Fahlbeck, Pontus Erland, 1907; Vallinder, Pontus Fahlbeck, 5170.
Vallinder, Pontus Fahlbeck, 55.
4

statistik. r 1890 gifte han sig med Anna Alice von Willebrand, dottern till en
finlandssvensk friherre.12 Han valdes till riksdagsledamot fr Hgerpartiet r 1903,
pensionerades frn universitetet 1915, och dog tta r senare. Han r begravd p
Norra kyrkogrden i Lund.13
Men det var Statsvetenskaplig tidskrift som var hans speciella sktebarn. Han
grundade tidskriften redan 1897 American Political Science Review grundades
frst 1906 och lyckades snart engagera en mycket prominent skara
artikelfrfattare: statsvetare som Rudolf Kjelln och Axel Brusewitz,
ekonomhistorikern Eli Heckscher och statistikern Gustav Sundbrg, bland andra.
Men den ojmfrligt flitigaste skribenten var Fahlbeck sjlv. Under hans
redaktrskap, 1897-1918, publicerades 355 artiklar, inte mindre n 68 av dem
skrivna av Fahlbeck, motsvarande en femtedel av materialet. [D] ej frmmande
bidrag, strre eller mindre, bttre eller smre, rckte till, urskuldande han sig nr
han 1918 sg tillbaka p sin grning, mste redaktren sjlv gripa till pennan fr
att fylla de utlovade fem hftena om tillsammans minst tjugo ark.14 Trots
uppmaningarna till sina efterfljande redaktrer om att undvika partipolitiska
stndpunkter s var Fahlbecks egna artiklar ofta inlgg snarare n vetenskap, och
han frsvarade nstan alltid Hgerpartiets stndpunkter.15 Han skrev om Sveriges
grundlag och om valsystemet, om arbetarklassens framvxt och om faran av
socialism; han diskuterade Sveriges ekonomi och demografiska tendenser; och
12

13

14
15

Fahlbeck var en av undertecknarna av Pro Finlandia, 1899, ett upprop bland

europeiska intellektuella mot russifieringen av Finland. Carlsson, Pontus
Erland Andersson Fahlbeck. Se vidare Fahlbeck, Ett frsummat tillflle, 147
159.
Han fick tv festskrifter tillgnade sig. Fahlbeck, Festskrift till Pontus Fahlbeck
Den andra var ett nummer av Statsvetenskaplig tidskrift, 23:4, 1920,
dedicerat till honom.
Fahlbeck, Avskedsord, 260.
Knappast ngon svensk vetenskapsman, som Carlsson diplomatiskt uttrycker
det, har i s hg grad som F. betonat sambandet mellan samhllsvetenskaplig
forskning och aktiv politisk verksamhet. Carlsson, Pontus Erland Andersson
Fahlbeck. Jmf. Vallinder, Pontus Fahlbeck, 53.
5

krvde mer, och mer exakt, svensk statistik. Han skrev ocks om frsvarsfrgan
och innan vrldskriget var han en prominent fresprkare fr ett svenskt
deltagande p Tysklands sida.16 Nr Fahlbeck pensionerades innehll hans
bibliografi 149 titlar. Kanske skrev han lite fr fort och lite fr mycket, men genom
tankens djrvhet och uppslagens rikedom, som Fahlbecks eftertrdare, Sigfrid
Wallengren, ppekade i ddsrunan i Statsvetenskaplig tidskrift, har han p sina
skilda arbetsomrden verkat som en eggande och frnyande kraft.17
Fahlbecks dystra varningar angende kulturell nedgng och nationellt frfall
var intellektuellt allmngods under 1900-talets frsta rtionden, framfr allt bland
konservativa. En frga som oroade dem var den framvxande arbetarklassen, dess
uppenbara misr och allt mer hgljudda krav. Fahlbeck tog sig an problemet i
boken Stnd och klasser, 1892, och i en serie artiklar i Statsvetenskaplig tidskrift r
1905. Hr kritiserade han socialdemokratiska lsningar men erknde samtidigt att
ngonting mste gras fr att frbttra arbetarnas situation. Roten till det onda,
som Fahlbeck sg det, var bristen p fasta anstllningsfrhllanden. Det var det
fria eller lsa arbetsavtalet som mer n ngonting annat proletariserade arbetaren.
Hans frslag till lsning var en kombination av statligt std i form av
socialfrskring och skyddslagstiftning och moralisk upprustning i form av
nykterhet och folkbildning. Men framfr allt fresprkade han fasta anstllningar
som kunde ge arbetaren en livsvarig anstllning och tjnstemans karaktr.18 Som
Wallengren ppekade, r detta en anordning, vars frenlighet i sin generella form
med det ekonomiska livets frutsttningar synes rtt s tvivelaktig.19
16

17
18
19

Fahlbecks entusiasm fr Tysklands sak, och en artikel i Statsvetenskaplig

tidskrift hsten 1914 som raljerade mot England, kritiserades till och med av
Karl Staaf och utrikesminister K.A. Wallenberg i riksdagen. Vallinder, Pontus
Fahlbeck, 5354. Se Fahlbeck, Vrldskriget Och vi, 209214.
Wallengren, Pontus Fahlbeck, 226. Fahlbecks bibliografi finns tergiven i
Fahlbeck, Festskrift till Pontus Fahlbeck, 367377.
Fahlbeck, Ett politiskt program, 216218.
Wallengren, Pontus Fahlbeck, 215.
6

Fahlbeck var, som han sjlv uttryckte det, radikal i sociala ting, konservativ i
politiska. Det vill sga, han var med utvecklingen i arbetarefrgor och till och
med lng fre den, men mot densamma p frfattningens omrde.20 Ett exempel
p det senare r rstrtten. ven om han i princip inte var emot en utvidgad
rstrtt, var han rdd fr partipolitik och pbelvlde. Den svenska frihetstidens
kaos och korruption var ett skrckexempel till vilket han ofta terkom.21 Fr att
frhindra att historien upprepade sig insisterade han p att maktdelningsprincipen i
1809 rs grundlag skulle upprtthllas och att kungamakten inte skulle abdikera
infr demokratin.22 Titeln p en av hans artiklar i Statsvetenskaplig tidskrift
Personligt rdsvlde eller folkligt kungadme sammanfattar alternativen.23
Medan det personliga rdsvldet gynnade egoistiska srintressen, var det folkliga
kungadmet ett styre i hela landets intresse.
Men ingenting oroade Fahlbeck mer n den folkliga ohlsa och de inre
brister, sjukdomar i knsla och vilja p vilka han sg s mnga tecken. Det r
dessa sjukdomar som leder till staters, rasers och folks frfall, och det r dessa
sjukdomar som han ville att statskunskapen skulle bekmpa. I gvobrevet frn
1918 sa han inte mycket om sin egen analys av problemet men han hade diskuterat
det tidigare, inte minst i ett tal till Tyska Rashygieniska Sllskapets mte i Dresden,
1911, tergett i Statsvetenskaplig tidskrift.24 Men det var inte individers fysiska
eller moraliska defekter som oroade Fahlbeck. S lnge samhllet r tillrckligt
meritokratiskt och har hg social rrlighet, frklarade han, kommer alltid de mest
20

21

22
23
24

Fahlbeck, Avskedsord, 260, kursiverat i originaltexten. Vallinder kallar

Fahlbeck katedersocialist, men det ideologiska arvet r klart konservativt.
Vallinder, Pontus Fahlbeck, 61.
Fahlbeck, Personligt rdsvlde eller folkligt konungadme, 95; Fahlbeck, Ett
politiskt program, 208209; Fahlbeck, Ett frsummat tillflle, 154; Vallinder,
Pontus Fahlbeck, 6268.
Wallengren, Pontus Fahlbeck, 222.
Fahlbeck, Personligt rdsvlde eller folkligt konungadme.
Fahlbeck, Nymalthusianismen frn rasbiologisk och rashygienisk synpunkt,
314334.
7

dugliga att kunna ta sig fram och ta ansvar fr statens sktsel.25 Degenereringen
gllde istllet den andliga arfsmassan folks instllningar, samhllets seder, och
det politiska livets vrderingar och attityder. Vi r p vg att beg kollektivt
sjlvmord, slog Fahlbeck fast, och det mest uppenbara tecknet var det sjunkande
barnafdandet ett mne som, ssom Wallengren ppekade, i hgsta grad kom
hans sociala sinne att vibrera.26
Fahlbeck identifierade tre orsaker till den sjunkande nativiteten: det kande
vlstndet, frndringen av relationerna mellan knen, och den nya rationalistiska
vrldsskdningen.27 Med kat vlstnd utvecklar mn och kvinnor nya behov, och
nr bda parter kan leva bekvmt utan barn och familj blir familjelif och
knsumgnge mindre viktiga. Sjlvstndiga, emanciperade, kvinnor r dessutom
mer obengna att underkasta sig moderskapets brda.28 Detta gller framfr allt
kvinnor inom de hgre klasserna, och deras mn, som allt mer kommit att lyssna
till dem.29 Samtidigt gjorde den tilltagande rationalismen samhllet allt mer
individualistiskt.
Hrunder minskas vrdnaden fr forna seder och bestende inrttningar.
Familj och slkt och stat, som tidigare omgifvits med religis helgd,
betraktas som inrttningar, hvilka ha sitt vrde, endast i den mn de
sknka individen nytta. Mnniskan, d.v.s. den enskilde och hans frdel
blir alltings mtt.30
Moderna samhllen r lngt mer civiliserade n tidigare samhllen men
25

26
27
28
29
30

Ibid., 321. Jmf. Fahlbecks analys av Sveriges beslut att inte ingripa i finska
inbrdeskriget vren 1918: om fysisk degeneration kan icke vara tal.
Svenskarna ro nog lika kraftfulla och lika tappra som frr Det r varken
fysisk kraft eller mod som fattas. Det var viljan allenast, som svek. Fahlbeck,
Ett frsummat tillflle, 151.
Wallengren, Pontus Fahlbeck, 217.
Fahlbeck, Nymalthusianismen frn rasbiologisk och rashygienisk synpunkt,
323.
Ibid.
Fahlbeck, Nymalthusianism, 287.
Fahlbeck, Nymalthusianismen frn rasbiologisk och rashygienisk synpunkt,
324.
8

civilisationen hller samtidigt p att undergrva sig sjlv. Moderna mnniskor r

frfinade och vekliga, de har frlorat sin samhrighetsknsla, blivit
vrldsmedborgare och frfallit till upprivande inre strider.31 Materialistiska och
sjlvupptagna mnniskor r emottagliga fr argument frn nymalthusianer som
fresprkar mindre familjer det s kallade tvbarnssystemet. Enligt Sveriges
ledande nymalthusian, Lundaekonomen Knut Wiksell, gr mindre familjer att det
finns det frre munnar att mtta, och drmed ocks frre arbetslsa och fattiga fr
staten att ta hand om. Men Fahlbeck varnade skarpt fr alla sdana slutsatser.
Frre invnare gr en stat svagare, inte starkare. Det r till exempel den vita
rasens snabbt vxande antal och dess behovet av existentiellt armbgsrum
som frklarar varfr europerna expanderade s snabbt ver vrlden under 1800talet. Om vi europer nu minskar i antal kommer andra, mer livskraftiga men
kulturellt underlgsna, folk snart att ta ver. Frst kommer de gula raserna,
varnade Fahlbeck, och sedan de svarta; frst som tjnare och sedan som herrar.32
Hr liksom i mnga andra stycken r Fahlbecks retorik bde frlegad och
pinsam.33 Han stod p fel sida nr vrldshistorien rrde p sig och till slut blev han
verkrd. Vad han nskade sig var ett enklare och mer vlordnat samhlle, en
nationell gemenskap dr mnniskor brydde sig om varandra och alla hade sin givna
plats i en hierarkisk struktur. Men den sortens konservativa ideal tillhrde en
frgngen tid. Av senare generationers svenskar sgs hans konservatism som
reaktionr, hans nationalism som krigshetsande, och hans varningar angende
rashygien som ett stt att rja vg fr Hitler.

Tidsandan
Det har nu snart gtt hundra r sedan Pontus Fahlbeck skrev sitt gvobrev och man
31
32
33

Ibid.
Ibid., 331.
Vallinder, Pontus Fahlbeck, 52.
9

kan undra i vilken mn svenska statsvetare brytt sig om hans uppfordringar.

Svaret r nstan inte alls.34 Svenska statsvetare har inte sysslat med den typ av
historisk makrosociologi som Fahlbecks ville uppmuntra. Det finns nstan ingenting
i svenska statsvetares sammantagna frfattarskap om staters uppgng och fall
ingenting som liknar Gibbons, Spenglers eller Toynbees spekulationer och de har
inte brytt sig mycket om tillstndet hos den andliga arfsmassan. Svenska
statsvetare har befunnit sig mycket nrmare marken, mycket nrmare den politiska
makten, och de har studerat det politiska systemet utan den krismedvetenhet som
fick Fahlbecks sociala sinne att vibrera.35
Mycket hnger naturligtvis p hur vi definierar den andliga arfsmassan.
Wallengren som redan han verkar ltt generad ver begreppet verstter det
som en frga om ett samhlles instllningar, seder, och det politiska livets
vrderingar och attityder.36 Och om det r en studie av dessa mnen som
uppgiften gller s har svenska statsvetare naturligtvis inte sktt sig s illa. Det
finns en lng rad studier av vljarbeteenden dr svenskarnas instllningar har
underskts; det finns ocks mnga underskningar, inte minst den Tingstenska
argumentanalysen, dr politiska vrderingar nagelfarits med stor skrpa. Och
samhllets seder r ett mne som bde gamla idhistoriker och postmoderna
teoretiker tagit sig an. Men samtidigt missar studier som dessa hela vitsen med
Fahlbecks uppdrag. Det var inte analys utan sjukdomsdiagnostik han ville att
statsvetare skulle gna sig t. Uppgiften var inte bara att beskriva folksjlen utan
34

35

36

Fr en vergripande disciplinhistoria se bidragen till Jerneck and Badersten,

Kontraster och nyanser. Kortare genomgngar r Ruin, Political Science
Research in Sweden 19601975, 157184; Ruin, Political Science on the
Periphery, 4154; Om studiet av internationell politik i Sverige se Jnsson,
International Politics, 149165.
Ngot som Fahlbeck var medveten om. Den politiska vetenskapen, ppekade
han, har hos oss icke vunnit en utveckling, svarande mot de rika politiska
erfarenheter, som hr samlats under rhundraden. Sverige har ingen
motsvarighet till Aristoteles, Bodin, Grotius, Locke eller Montesquieu. Fahlbeck,
Statsvetenskaperna vid universiteten, 279.
Wallengren, Pontus Fahlbeck, 227.
10

att bota den. Svenska statsvetare har inte i alla fall inte sedan 1945 delat den
diagnosen, och drfr har de inte kunnat motsvara Fahlbecks frvntningar.
Tidsandan har frndrats sedan 1918 och det har givit dem rtten att syssla med
helt andra frgor. Svenska statsvetare har varit ointresserade av etiologi eftersom
de helt saknat sjukdomsinsikt.
Pontus Fahlbeck, kan vi konstatera, var alldeles fr mycket ett barn av sin tid.
Hans sprkbruk och vrderingar var konservativa i en gammaldags konserverande
bemrkelse som inte verlevde det andra vrldskriget. Det var inte vrlden som
hll p att g under, utan hans vrld; inte kulturen eller nationen som var i kris,
utan hans kultur och nation. Fahlbecks artiklar i Statsvetenskaplig tidskrift var
hans frsk att frlika sig med sin samtid, men ocks att protestera emot och att
motarbeta den. Hans Kulturpessimismus var en del av tidsandan, men sen
frndrades tidsandan och med den statsvetarnas forskningsinriktning. Ingen
svensk statsvetare har kunnat ta sig an de uppgifter Fahlbeck anvisade eftersom vi
lever i en annan tid och i en annan tids anda.
Men den slutsatsen tvingar oss frsts att ocks relativisera senare tiders
forskning p exakt samma stt. Tidsandan prglar oss alla, inte bara Fahlbeck, och
ven de frment mest objektiva av forskningsresultat kommer p s stt att hra
hemma i en viss tid, med den tidens egen analys av samhllets sjukdomar i knsla
och vilja. Dagens svenska statsvetare har visst sjukdomsinsikt och intresse fr
etiologi, men vra insikter identifierar andra sjukdomar och andra orsakssamband.37
Men just drfr kommer ocks vr tids forskning en dag att framst som frlegad
och lite ltt ljlig. Den slutsatsen betyder inte att vetenskaplig objektivitet r
omjlig, eller ens att forskningsresultat alltid r beroende av forskarens egna
vrderingar, men det betyder att all relevant forskning r relevant bara i relation till
en viss tids mnniskor och de problem de definierar. P s stt kommer
37

Se vidare Taylor, Neutrality in Political Science, 8990.

11

statsvetenskapen inte bara att handla om objektiva fakta utan ocks om den
betydelse som mnniskor i en viss tid ger till objektiva fakta.
Den hr slutsatsen ppnar fr ett annat stt att frst det uppdrag som
Pontus Fahlbecks gav till den svenska statsvetarkren. Om all
samhllsvetenskaplig forskning prglas av en viss tids anda, kan en studie av den
samhllsvetenskapliga forskningen inte bara hjlpa oss att bttre frst samhllet
utan ocks den tids anda i vilken varje forskningsresultat presenteras. En sdan
studie ligger mycket nra Fahlbecks oro infr de sjukdomar i knsla och vilja som
han identifierat hos det svenska folket. Att studera tidsandan skulle slunda vara
ett stt att faktiskt ta sig an det projekt han anvisade. Problemet r bara att frst
vad en tidsanda kan vara.38
Hnvisningar till tidsandor och nationella stmningar r mycket vanligt
frekommande bland lekmn och journalister. Man lser till exempel ofta om hur
1960-talets tidsanda ledde till antikrigsdemonstrationer, drogmissbruk och sexuell
promiskuitet, eller nu senast om hur nationella stmningar gjort ryssar allt mer
skeptiska gentemot Europa och europer allt mer skeptiska gentemot EU. Men
ven om enskilda historiker ibland anvnt sig av den hr typen av frklaringar har
samhllsvetare varit mer tveksamma.39 Begrepp som tidsanda eller stmning r
alltfr luddiga och efemra. Och ven om stmningarna i frga kan
tillfredsstllande definieras, s kan de inte empiriskt belggas och drmed varken
studeras eller anvndas i en frklarande modell. En studie av tidsandor blir till
konst snarare n vetenskap.40
38

39

40

Om behovet av en studie av stmningar, se Hofstadter, Manifest Destiny and

the Philippines, 197, 199. Om moods, se Stanghellini and Rosfort, Emotions
and Personhood, 155166; Ryle, The Concept of Mind, 93104; Han-Pile,
Affectivity, 241248.
Salomon exemplifierar men definierar och teoretiserar inte. En helhetsbild av
1960-talets tidsanda, sger han, r besvrlig att inringa. Salomon, Rebeller
i takt med tiden, 66.
Jmf. Lundquist, Statsvetenskap och biologi, 439.
12

Istllet har samhllsvetare reducerat andor och stmningar till en frga om

mnniskors attityder.41 Men en tidsanda och en stmning r inte det samma som
en sikt. Detta beror frst och frmst p ett aggregationsproblem. Det kan vara
en stor skillnad p individers sinnesstmningar och sinnesstmningarna hos
samhllet som helhet och de senare kan inte alltid reduceras till de frra. S till
exempel skapade 9/11 attackerna i USA en stmning av ngest hos den
amerikanska nationen som inte ndvndigtvis motsvarades av en ngest hos
enskilda amerikaner. Vi kan vara panikslagna som nationer men nd fortstta att
leva vra individuella liv ungefr som vanligt. P samma stt behver det inte ha
varit ngonting fel p de svenskar som Fahlbeck diskuterade de som inte fdde
barn och som utvandrade till Amerika. Det var inte de som var sjuka, istllet var
det Sverige som helhet som var sjukt.
Den andra, och mer grundlggande, orsaken r att stmningar inte har ngot
kognitivt innehll och drfr inte kan studeras genom opinionsunderskningar.42
Stmningar r inte sikter, men de r inte heller knslor. Om en leopard hoppar p
oss i djungeln blir vi rdda. Rdslan fljer mer eller mindre omedelbart s fort
leopardens nrvaro har registrerats av vra sinnen, och ven om rdslan inte
krver en medveten kognitiv bearbetning s har den nd ett kognitivt innehll. Vi
blir rdda fr ngonting fr leoparden och vi springer ivg. Stmningar
fungerar inte s. En stmning handlar inte om ngonting och den ger oss inga
instruktioner fr hur vi ska bete oss.43 En stmning r inte ngonting vi har utan
istllet ett tillstnd vi befinner oss i; det r en ton eller en nyans som frgar av sig
p allt vi frnimmer och som pverkar allt vi tnker och minns.44 Drfr vet vi ofta
41

42
43
44

Se, t.ex. Rahn, Kroeger, and Kite, A Framework for the Study of Public Mood,
2958; Sizer, Towards A Computational Theory of Mood, 743 770; Stimson,
On the Meaning & Measurement of Mood, 2334.
Carroll, Art and Mood, 525533.
Ryle, The Concept of Mind, 9697.
Carroll, Art and Mood, 529531; Dreyfus, Being-in-the-World, 173175.
13

inte vilken stmning vi befinner oss i frrn den pekats ut t oss eller frrn den
hunnit frndras. Det r frst nr min fru reagerar p ngot korthugget jag sger
ver frukostbordet som jag frstr att jag r p dligt humr idag, och det var frst
nr kulturpessimismen under 1920-talet frbytts till hedonistisk dekadens som
1910-talets tidsanda kunde analyseras och frsts.45
Sjlva order stmning kan hjlpa oss en bit p vgen hr.46 Att stmma ett
instrument r att etablera en relation mellan tv strngar som bringar dem i
harmoni med varandra. P samma stt kan en person bringas i samklang med den
situation hon befinner sig i, eller sinnesstmningen hos tv personer kan bringas i
samklang med varandra. Att just en musikalisk metafor anvnds hr r inte en
slump. Musik, precis som stmningar, saknar kognitivt innehll. Musik handlar inte
heller om ngonting och ger oss inte heller ngra instruktioner fr hur vi ska
handla. Istllet bestr musik av mnster av toner och rytmer som stegrar sig och
faller, accentueras och stannar av, ondulerar och pulserar. De mnster som
musiken reproducerar beskriver till exempel och kanske framfr allt de olika
stt p vilka vra kroppar rr, eller skulle kunna rra, sig.47 Musik handlar om hur
kroppen befinner sig i rummet, och att lyssna p musik r drfr mer n ngonting
annat att underska de rrelsescheman som str oss till buds. Det r slunda inte
en tillfllighet att musik ofta anvnds fr att beskriva en viss tids anda. Det
snabbaste sttet att frst 60-talets tidsanda r att spela en skiva av Bob Dylan
eller The Beatles, och det bsta sttet att frst Thatchers Storbritannien r att
lyssna p punkmusik. Det r i musiken som samhllet finner sig sjlvt och det r i
musiken mer n ngon annan stans som vi finner samhllet.

45
46
47

Han-Pile, Affectivity, 245.

Om stmningar, Stimmungen, i Heideggers filosofi, se Dreyfus, Being-in-theWorld, 169175.
Langer, Philosophy in a New Key, 227228; Dewey, Art as Experience, 179
183.
14

Att vara i en viss stmning handlar slunda om en viss kroppshllning.48 Om

vi r uttrkade hller vi kroppen p ett visst stt; om vi r glada eller optimistiska
hller vi den p ett helt annat stt. Kroppshllningen visar vilken stmning vi
befinner oss i; eller snarare, det r i stmningen som vra kroppar uttrycker som vi
finner oss sjlva. En tidsanda, kan vi slunda sammanfatta, beskrivs bst i termer
av en kroppshllning, kroppens plats i rummet, och genom de rrelsemnster som
varje tidsperiod gr mjliga. Det gller vra enskilda men ocks vra kollektiva
jag. S till exempel karaktriserade frsvarsminister Donald Rumsfeld vid ett flertal
tillfllen USAs hllning efter 9/11 som a forward-leaning posture framtlutad,
och kan vi tillgga, beredd att sl till.49 Men den beskrivningen gller den
kollektiva samhllskroppen och det betyder inte att enskilda amerikaner var
speciellt framtlutade. P samma stt kan Fahlbecks Sverige beskrivas som
smnigt eller stillastende utan att individuella svenskar, i genomsnitt eller i
huvudsak, var varken smniga eller orrliga. Tvrt om. Sverige som helhet kan ha
somnat trots att svenskarna som individer blivit allt mer aktiva.

Tre stt att rra sig

Vi kan nu tervnda till Fahlbecks egen tid och frska oss p en analys av de inre
brister, sjukdomar i knsla och vilja som han oroade sig fr. Vr uppgift r att
studera de samtida studierna av samhllet, men inte fr dess innehlls skull utan
istllet fr de stmningar de uttrycker. Tiden kring det frst vrldskriget, sa vi,
prglades av en utspridd kulturpessimism och tre exponenter fr tidsandan var Max
Weber, Georg Simmel och Theodore Roosevelt den sistnmnde naturligtvis
president i USA med ocks, bde fre och efter tiden i Vita Huset, en flitig frfattare

48

49

Stanghellini and Rosfort, Emotions and Personhood, 155162. Se vidare

Young, Throwing Like a Girl, 137156. Jmf. Lundquist, Statsvetenskap och
biologi, 439444.
Woodward, Plan of Attack, 19; Woodward, Bush at War, 20.
15

och debattr. Men innan vi kan sammanfatta deras respektive analyser mste vi
rensa bort det kognitiva innehllet i texterna och leta efter musiken. Vi r
intresserade av kroppshllningar, av kroppens plats i rummet, och av de
rrelsemnster som tiden gjorde mjliga.
Och mycket riktigt ger nstan alla samtida samhllsvetenskapliga studier
uttryck fr en knsla av missmod och passivitet. Under 1800-talet hade europer
flyttat p sig som aldrig tidigare de hade brutit upp frn landet och begett sig till
fabriker i de stora nya stderna, eller emigrerat till Nordamerika och Australien.
Men nr de vl etablerat sig i sina nya miljer, klagade samhllsvetarna, verkade de
ha tappat all sin handlingskraft. Europerna var hglsa, och en knsla av ennui,
spleen, och Langeweile spred sig snabbt bland befolkningens breda lager.50 Och vi
hittar diagnosen ocks dr vi minst av allt skulle vnta oss den i det
framgngsrika och framtidsinriktade USA. Civilisationens framvxt hade inte gjort
amerikaner mer sjlvskra och optimistiska, utan tvrt om svaga, nervsa och
oroliga. Amerikanska lkare gav diagnosen neurasthenia, neurasteni, t
symptomen, ett tillstnd som kunde liknas vid vr egen tids kroniskt
trtthetssyndrom eller utbrndhet.51 Neurasteni bestr, sa filosofer William
James, som sjlv led av sjukdomen, av en kronisk knsla av svaghet, slhet,
letargi, utmattning, otillrcklighet, brist p mjligheter, av en overklighetsknsla
och viljelshet.52
Max Weber var ocks hela sitt liv plgad av svra depressioner. Hsten 1897,
trettiotre r gammal, blev han allvarligt sjuk fr frsta gngen och fick ta en paus i
sin akademiska karrir. Utmattad och ngestriden kunde han sitta framfr fnstret
50
51

52

Jmf. Goodsteins diskussion om boredom and the modernization of

subjectivity, i Goodstein, Experience Without Qualities, 101246.
Termen introducerades av George Beard i Beard, American Nervousness. Se
ocks Mitchell, Fat and Blood and How to Make Them; Mitchell, Wear and
Tear; Jmf. Schuster, Neurasthenic Nation, 3646; Lutz, American
Nervousness, 137.
James, The Energies of Men, 23.
16

i timmar och bara titta tomt framfr sig.53 ven om han aldrig direkt refererade till
sin sjukdom i sitt akademiska arbete r det nd ltt att se en koppling. I
Wissenschaft als Beruf, 1917, beskrev han ett samhlle som blivit allt mer
rationalistiskt, teknokratiskt och byrkratiserat och just drfr allt mindre
meningsfullt.54 Vr vrld r inte lngre besjlad av hgre syften, ppekade Weber,
utan har reducerats till en samling fakta som objektivt kan observeras, mtas och
frklaras. Mnniskan r idag bara ett sdant faktum bland andra. Nr allting
mste motiveras i rationella termer lmnar gudarna oss t vrt de. Vi jobbar allt
hrdare, mer gldjelst, men livet har tappat sin pong; allt vi har kvar r vr
ekonomiska tillvxt och vra allt djupare depressioner.55 Webers klassiska text, Die
protestantische Ethik und der Geist des Kapitalismus, reviderad upplaga 1920-21,
slutar med bilden av ett stahlhartes Gehuse ett skal hrt som stl i vilket vi
inneslutit oss sjlva.56 Mnniskor som innesluter sig sjlva i stlskal r inte lngre
fullstndiga mnniskor. Deras rrelsemnster r mekaniska; de str stela i sina
poser och deras kroppsstllningar uttrycker inte deras sinnesstmningar; de kan
inte lngre anvnda sina kroppar fr att knna sig fram i, och fr att frst, sin
omvrld.57 Musiken som beskriver dessa rrelsemnster r metallisk, repetitiv och
begrnsad, kanske som framfrd p en av de sjlvspelande pianon som var s
populra under tiden kring sekelskiftet.58 Frst blir man frvnad ver att ingen
sitter vid tangentbordet, sen blir man imponerad ver tekniken, men till sist blir
man galen p det mekaniska och knslolsa hamrandet.

53
54
55
56

57
58

Bendix, Max Weber, 26. Fr en mer klinisk beskrivning, se Frommer and

Frommer, Max Webers Krankheit, 161171.
Weber, Science as a Vocation.
Baehr, Iron Case and Shell Hard as Steel, 160.
Weber, Protestant Ethic, 181. Talcott Parsons versttning av stahlhartes
Gehuse som iron cage r, som Baehr ppekar, en felversttning. Baehr,
Iron Case and Shell Hard as Steel, 153169.
Baehr, Iron Case and Shell Hard as Steel, 163165.
Evans, Pianola Music, 761764.
17

Georg Simmels analys liknar Webers, men han fokuserade framfr allt p
konsekvenserna av livet i den moderna staden.59 Moderna stder, sa Simmel, r
inrttade efter de principer som styr ekonomiska marknader: p en marknad har
allting sitt pris och en vara kan ltt jmfras med alla andra varor. Allting kan
drfr ocks ltt ersttas med ngonting annat. I den moderna staden blir vi till
konsumenter av livsstilar, sikter och sexuella partners, men ingenting berr oss
eftersom allt r ersttningsbart.60 Eftersom marknadsrelationer r opersonliga kan
transaktionerna utfras i allt snabbare takt, och i allt vidare, och till slut
vrldsomspnnande, ntverk. Enskilda mnniskor blir snart verstimulerade av alla
dessa disparata intryck och till slut kan vi inte lngre ta emot och behandla all
information som kastas emot oss. Fr att klara oss rationaliserar vi vra
erfarenheter vi tnker fr mycket och knner fr lite och p s stt frlorar vi
den direkta, frkroppsligade, kontakten med omvrlden. Det slutliga resultatet r
moderna mnniskor som r blas fullkomligt ointresserade av den vrld de lever
i.61
Men Simmel hittar ett annat rrelsemnster n Weber, tminstone hos de
mest sofistikerade mnniskorna i de stora stderna. Denna blaserade verklass r
stndigt p jakt efter nya intryck, nya stimulanser, nya droger, och kan drfr aldrig
sitta stilla. De flyr frn sina vardagliga liv, frn sina trkiga jag, och klttrar i berg,
dyker bland korallrev, genomkorsar knar och djungler eller beger sig rastlst
frn ett sexuellt ventyr till ett annat.62 Moderna storstadsbor r intendenter fr
den tavelutstllning som r deras erfarenheter, men en tavelutstllning, ppekar
Simmel, r inte ett liv, tminstone inte om vi krver att ett liv ska organiseras kring
59
60
61
62

Simmel, The Metropolis and Mental Life, 1119. Jmf. Goodstein, Experience
Without Qualities, 249280.
Simmel, The Philosophy of Money, 347354.
Aho, Simmel on Acceleration, Boredom, and Extreme Aesthesia, 4.
Simmel, The Alpine Journey, 219221; Simmel, The Adventure, 221232.
Jmf. Kierkegaard, Forfrerens Dagbog.
18

ett sammanhllande narrativ. Musiken som ackompanjerar utstllningen r ocks

den rastls, hetsande och snderbruten ungefr som Arnold Schnbergs 12-tons
musik som aldrig hittar ngon plats att vila, eller som Igor Stravinskijs Vroffer,
1913, med sin frment animaliska exotism.63
Mnga amerikaner, sa vi, delade den hr analysen. De led av neurasteni, en
sjukdom som amerikanerna sjlva identifierade som typiskt amerikansk. Det var i
USA trots allt som det moderna livet var som mest hektiskt, dr folk arbetade de
lngsta arbetstiderna och hade de hgsta stressniverna. Dessutom var trafiken i
amerikanska storstder intensiv, bullret ronbedvande, och blandningen av sprk
och kulturer bde frvirrande och utmattande.64 USA var vrldens mest moderna
land, och drmed det mest civiliserade, men samtidigt hade civilisationen gjort
amerikanska mn omanliga och amerikanska kvinnor okvinnliga. Detta framgick
inte minst frn deras rrelsemnster.65 Moderna amerikanska mn var brckliga
och rrde sig frsiktigt och nedhukade; amerikanska kvinnor var endera manhaftigt
oregerliga eller s verstimulerade att de stndigt mste ligga till sngs.
Weber gav inte mnga konkreta rd fr hur vi skulle kunna komma ur vrt
stlskal. ven om han var pessimistisk, s visste han att det kapitalistiska
systemet inte kunde avvisas. Tvrt om. Tyskland mste skynda sig att efterlikna
det framgngsrika England.66 Simmel gav inte heller han ngra direkta rd till sina
lsare, men i andra delar av hans frfattarskap betonade han betydelsen av
mnniskans sociabilitet.67 Vi kan bara utveckla vr personlighet, enligt Simmel, om
vi kan hitta skydd frn marknadens logik och umgs p ett personligt och intimt
63
64
65

66
67

Om det frsta framfrandet den 29 maj, 1913, se Eksteins, Rites of Spring,

1054.
Aho, Simmel on Acceleration, Boredom, and Extreme Aesthesia, 451455.
Mauss, Notion de technique du corps, 365386. Fast Mauss analys av
skillnaderna i amerikanska och franska kvinnors stt att rra sig resulterade i
helt andra slutsatser.
Baehr, Iron Case and Shell Hard as Steel, 166.
Simmel, The Sociology of Sociability, 120130.
19

stt med andra mnniskor. Det bsta exemplet r kanske vad som hnder nr
mnniskor konverserar med andra.68 P tehus, p pubar och i borgerskapets
salonger och Simmel sjlv hll i en mycket framgngsrik salong kan
mnniskor trffas och talas vid utan att behva tnka p vad som r nyttigt och
rationellt. Genom att stnga drren till den hektiska och opersonliga vrlden
utanfr kan vi terupprtta vra relationer med andra, konkreta och namngivna,
individer, och drmed frsvara vr individualitet.69 Musiken som ackompanjerar
dessa samtal r ett stycke kammarmusik, kanske en av Beethovens sista
strkkvartetter. Kammarmusik r musik fr det avskilda rummet, och ocks den
organiserad genom de regler som gller fr intim konversation.70
Trots sitt allvarliga sjukdomstillstnd var amerikaner i allmnhet ofta
optimistiska vad det gllde mjligheterna till en framgngsrik behandling.
Theodore Roosevelt r ett exempel. Som ung hade ocks han lidit av neurasteni,
men han hade botat sig sjlv genom fysisk trning, resor och stndiga aktiviteter.
Ett resml han ofta terkom till var de klippiga bergen i vster, nyligen ervrade
frn dess ursprungsbefolkning och nu, genom de nya jrnvgarna, ltt tillgngliga
fr alla amerikaner. Roosevelt reste ofta vsterut fr att jaga buffel och 1883,
samma r som han blev guvernr i New York, kpte han en ranch i Dakota. Den
medicin som fungerat fr honom sjlv fresprkade han fr USA som helhet. Jag
vill inte predika lran om den skamliga lttjan," frklarade han, "utan lran om det
krvande livet, livet av mda och anstrngning, arbete och kamp."71
Vi beundrar inte mannen som fresprkar den rddhgade freden. Vi
beundrar mannen som frkroppsligar de segrande anstrngningarna;
mannen som aldrig gr ngonting ortt mot sin granne, som r snabb
68
69
70
71

Bistis, Simmel and Bergson, 397398. Om konversationens moral i moderna

samhllen se Ringmar, Mechanics of Modernity, 113115.
Simmel, The Sociology of Sociability, 122130. Jmf. Ringmar, Surviving
Capitalism, 3142.
Schtz, Making Music Together, 7697.
Roosevelt, The Strenuous Life, 3.
20

att hjlpa en vn, men som har de manliga kvaliteter som behvs fr att
g segrande ur det verkliga livets stndiga strider.72
Ekonomiska marknaden kan mycket riktigt begrnsa vr handlingskraft, menade
Roosevelt, men hans analys var lngt mer konkret n Simmels. Problemet r
framfr allt de stora karteller som skaffar sig monopol p en viss marknad och som
gr det omjligt fr vanliga amerikaner att starta egna fretag.73 Det finns dremot
ingenting avhumaniserande hos kapitalismen som sdan och marknaden kan
frbttras genom lagar som frbjuder karteller och monopol. Men framfr allt r
lsningen att kombinera marknadslogiken med en mer ursprunglig logik som ger
stillasittande, verciviliserade och avknade amerikanska mn chansen att
terknyta bekantskapen med sina tidigare, mer maskulina, jag.74 Kom och besk
vra nya nationalparker, uppmanade Roosevelts vn John Muir sina landsmn:
Tusentals trtta, nervskadade, ver-civiliserade mnniskor brjar
upptcka att en resa till bergen r en resa hem; att vildhet r en
ndvndighet; och att nationalparker och reservat r anvndbara inte
bara som kllor till timmer och bevattnande floder, men som kllor till
livet.75
Den lsning Roosevelt sjlv fresprkade gick ut p nationell expansion. P andra
sidan Stilla havet kunde ett nytt grnsland ppnas upp och kriget med Spanien som
startade i april 1898 erbjd en mjlighet.76 USA invaderade Filippinerna i februari
1899 och under de kommande tre ren utkmpades ett grymt kolonialkrig. Valet
var, sa Roosevelt nr han sg tillbaka p invasionen, om vi fegt skulle dra oss ur
sammandrabbningen, eller om vi skulle g in i den som det anstr ett modigt och
livfullt folk; och om vi, nr vi vl var inne i den, skulle krna vra bannr med
72
73
74
75
76

Ibid., 4.
Hofstadter, The American Political Tradition, 291296.
Om kvinnors kurer mot neurasteni, se Lutz, American Nervousness, 3137;
Schuster, Neurasthenic Nation, 95112.
Muir, The Wild Parks and the Forest Preservation of the West, 1. Se vidare
Schuster, Neurasthenic Nation, 136138.
Hofstadter, Manifest Destiny and the Philippines, 173200.
21

misslyckande eller med framgng.77 USA r ett civiliserat samhlle, men fr inte
frlora kontakten med sitt mer primitiva jag. I sin utrikespolitik mste
amerikanerna tala vnligt med andra stater men samtidigt bra en stor pk.78
Rytmen som bst passade ihop med den kroppshllningen var frsts
marschmusiken som vann en stor publik i USA under 1880-talet och framt. Jag
tror amerikaner svarar s starkt p marschmusik, skrev John Philip Sousa, genrens
okrnte kung, eftersom den appellerar till deras kamplust.
Som rytmen hos en afrikansk stridstrumma talar marschmusiken till en
grundlggande rytm i mnniskans konstitution, och den besvaras. En
marsch stimulerar varje livgivande centrum, vcker fantasin och sporrar
patriotiska impulser som kan ha varit slumrande under ratal.79
Ocks i Europa tgade folk i takt med marschmusiken.80 Europer mobiliserades
genom olika rrelser tnkta att ge ny energi t samhllskroppen arbetarrrelsen,
gymnastikrrelsen, nykterhetsrrelsen, scoutrrelsen, Wandervogeln,
kooperationen och nudismen. Men till slut var det kriget som lste problemet.
Kriget skulle ge europerna handlingskraften tillbaka. Efter att ha vuxit upp i en
trygg era, skrev den skotske frfattaren Compton Mackenzie, s lngtade vi efter
strre risker, efter det extraordinra, efter mktiga och fruktansvrda
erfarenheter; ntligen, skrev den franske frfattaren Maurice Barrs, kan vra gr
monotona liv frlossas av kriget; jag vill inte d fr kung och fosterland, enligt
den engelske poeten Herbert Read, om jag dr s r det fr min sjls frlsning.81
Med tillfrsikt och sjlvfrtroende marscherade en generation europer mot
77
78

79
80
81

Roosevelt, The Strenuous Life, 8.

Speak softly, but carry a big stick. Roosevelt anvnde frst frasen i ett brev
till Henry W. Sprague den 26 januari, 1900. Se American Treatsures of the
Library of Congress, http://www.loc.gov/exhibits/treasures/trm139.html.
Sousa, Marching along, 358. Jmf. McNeill, Keeping Together in Time, 101150.
Om engelska militrmusikband, se Russell, Popular Music in England, 18401914, 162198.
Dessa tre citat r frn Stromberg, Redemption by War, 4445. Jmf. Ringmar
and Kustermans, Modernity, Boredom and War, 17831786.
22

frintelsen.

Pontus Fahlbeck och folkrrelserna

Pontus Fahlbeck bekymrade sig hela livet fr sin hlsa, och frn slutet av 1870-talet
diagnostiserade han sig sjlv som neurasteniker.82 Han besvrades av en svr och
stndigt terkommande huvudvrk som gjorde honom allvarlig och sluten, han
var en enstring, och grubblade inte bara ver statsvetenskapliga problem utan
ocks ver existentiella frgor om vadan och varthn.83 Trots de 149 verken i hans
bibliografi beskrev han sig sjlv som en arbetets invalid. Precis som Roosevelt
frskte han ocks att p olika stt att kurera sig sjlv och lyckades med Guds
hjlp hlla krafterna uppe. Han reste p rlig sommarsemester till sin frus slkt i
Finland; studerade det gamla antiken ett forskningsomrde han kallade en
fridlyst plats; och efter sekelskiftet hll han sig dessutom aktiv med ekonomiska
affrer och satt med i styrelser fr fretag runt om i Sverige.84 I praktiken verkar
han dock ha hittat en Simmelsk lsning p sina nervproblem: Fahlbecks hem, bde
i Lund och senare i Djursholm dit han flyttade 1905, var en salong dr tidens
intellektuella och kulturpersonligheter samlades. Hr kompenserade hans frus
sllskapstalanger fr de sociala gvor Fahlbeck saknade. Hon var gladlynt och
spirituell, gstfri och trofast, konstnrligt och musikaliskt initierad samt djupt
intresserad fr mnniskor av olika slag och blev drfr en strlande, sent glmd
vrdinna.85
Men Fahlbeck drog aldrig den Rooseveltska slutsatsen att svenskar i allmnhet
82
83
84

85

Karaktristiken av Fahlbeck i detta stycke r frn Carlsson, Pontus Erland

Andersson Fahlbeck.
En del av de senare publicerade som Fahlbeck, Vrldsskdning och
lifsutsikter.
Carlsson ser donationen som skapade den Fahlbeckska Stiftelsen som ett
frsk frn Fahlbecks sida att kompensera Lunds universitet fr att han i stort
sett varit tjnstledig frn 1901 fram till pensionen 1915. Carlsson, Pontus
Erland Andersson Fahlbeck.
Ibid.
23

led av samma problem som han sjlv. Nrhelst han rrde vid frgan om individers
degeneration ett mne som upptog samtidens rashygienister insisterade han
tvrt om p att alla eventuella fysiska eller psykologiska defekter hos individer var
smsaker.86 Visserligen innehll framfr allt de lgre klasserna i samhllet en
ingalunda obetydlig stock svagt begfvade, men det var en naturens ordning och
inte en konsekvens av rasens frsmring.87 I allmnhet sg Fahlbeck kritiskt p
svenskars frmga. Han kallade sina landsmn intellektuellt godtrogna, bristande
i sjlvstndigt tnkande, och omdmeslsa i allt som icke rr tekniska eller
alldagliga ting men inget av dessa karaktrsdrag sg han som en konsekvens av
det moderna samhllet eller av civilisationens framfart.88
I sjlva verket var svenskarnas personlighet en sorts vlsignelse eftersom den
skyddade dem frn neurasteni och andra moderna sjukdomar. Svenskarna var helt
enkelt fr lantliga och fr omoderna. Svenska stder var fr sm, arbetstakten och
stressen fr lg, och det fanns inte tillrckligt med etniskt eller kulturell blandning.
Svenskarna anvnde sina kroppar mer n sina nerver och drabbades drfr inte av
nervs utmattning.89 Drfr stmmer inte heller Simmels beskrivning av tidsandan
in p fallet Sverige. Mnga svenskar levde fortfarande lngt frn arbetsmarknaden
och nra sjlvhushllet, och marknadens logik var drfr inte alls lika omdanande.
Dessutom var det aldrig lngt till naturen. Det fanns ingen risk att svenska mn
skulle frlora sin manlighet s lnge skogarna var djupa och krarna besvrliga att
plja. Sverige hade drfr f blaserade individer med behov av extrema njen och
excentriciteter.90 Att Fahlbeck sjlv drabbats av neurasteni, och att han behvde en
86
87
88
89
90

Fahlbeck, Det svenska folklynnet, 284.

Fahlbeck, Nymalthusianismen frn rasbiologisk och rashygienisk synpunkt,
329.
Fahlbeck, Ett frsummat tillflle, 155; Fahlbeck, Avskedsord, 262.
P det viset liknade svenskarna andra invandrare som nyligen anlnt till USA.
Schuster, Neurasthenic Nation, 22.
Hjalmar Sderberg, eller tminstone huvudpersonen i en bok som Doktor Glas,
skulle kunna utgra ett undantag. Sderbergs frfattarskap r dock mycket
24

Simmelsk kur, var snarare ett tecken p hur mycket mer sofistikerad n andra
svenskar han ansg sig vara.91
I allmnhet brydde sig inte Fahlbeck mycket ver individernas den i det
moderna samhllet. Han varnade slunda, precis som Weber, fr rationalitetens
kande roll, men han identifierade ingen Weberiansk rationaliseringsprocess. Han
var inte mrkbart orolig fr ett frtingligande av mnskliga vrden och han hittade
inget stlskal hos svenskarna. Istllet kopplade han rationalismen till en
tilltagande misstro mot traditionella auktoriteter. Rationalismen hade givit vanligt
folk vad de trodde var goda argument att anvnda mot Gud och Kungen. Men
framfr allt betydde rationalismen en kad individualism, och individualism betydde
i sin tur egenintresse. I ett samhlle dr rationella lagar styr tnker alla bara p sig
sjlva: mn behver inte lngre kvinnor och kvinnor behver inte mn; svenskar
emigrerar till USA och vill inte lngre gra vrnplikt. Men det var framfr allt
gruppegoismen som oroade Fahlbeck. I ett Sverige dr partiknslan och
partilydnaden hade ersatt rttsknslan hll samhllet p att falla snder i
stridande partiintressen. Den nya arbetarklassen var det bsta exemplet, men
parlamentarismen var ocks frkastligt eftersom den gjorde statsministern till
partiman och kungen till en jaherre som mste g med p allt som regeringen
bestmde.92 Bara en regering som ser till helheten kan styra i hela landets
intresse.93
Den tidsanda som Fahlbeck beskrev var sledes helt annorlunda n den som
rdde p kontinenten. Svenskarna var inte passiva och neurasteniska utan tvrt

91

92

93

Stockholms-centrerat. Sderberg, Doktor Glas.

Eftersom neurasteni ofta drabbade medlemmar av verklassen var diagnosen
ofta efterskt av andra samhllsklasser. Schuster, Neurasthenic Nation, 24,
3334.
Om arbetarrrelsen, se Fahlbeck, Den svenska arbetarerrelsen p afvgar,
193210. Om parlamentarismen se Fahlbeck, Personligt rdsvlde eller
folkligt konungadme, 99.
Fahlbeck, Personligt rdsvlde eller folkligt konungadme, 102.
25

om alldeles fr aktiva. Nr den industriella revolutionen ntligen ndde landet

under 1800-talets sista decennier, brjade svenska folket rra p sig; individer och
grupper frflyttade sig p ett allt friare stt och i en allt snabbare takt. Det frmsta
exemplet var arbetarklassens framvxt arbetarklassen var framryckande och
framstormande, sa Fahlbeck, och dess uppstigande var den stora tidsrrelsen
sjlv.94 Emigrationen till USA var ett annat exempel p en folkrrelse som tagit
karaktren av vad Fahlbeck kallade en flod och en verklig folkvandring.95 Och
kvinnors allt oftare hrda krav p jmstlldhet med mnnen liknade han vid en
pgende sjlfstndighetsrrelse.96 Problemet var bara att alla dessa rrelserna
ofta skedde i diametralt olika riktningar och att de inte lngre kunde kontrolleras av
varken staten eller kyrkan. Ambitisa unga mn frn bondestndet vill kunna
fullborda den sociala cirkulationen och n upp till herrskapsklassen, men d blir det
en stor trngsel inom denna klass som till slut hotar att sprnga hela
samhllsbygget.97 Men ker de andra sidan till USA, frlorar svenskarna den
nationella samhrighetsknsla som utgr sjlva lifsvillkoret fr dess existens som
folk.98
Vad kunde d gras? Fahlbeck hade ingenting alls emot rrlighet varken
fysiskt eller metaforisk men han ville att folket skulle rra p sig tillsammans,
som en kropp och t samma hll. Han tnkte sig ett samhlle som inneslt sina
medlemmar i en ny gemenskap dr social rrlighet kunde kombinerades med
nationell samling och enighet. Det var drfr han ville binda fabriksarbetarna till
kontrakt som i praktiken skulle gra tjnstemn av dem och drfr kvinnors

94
95
96

97
98

Fahlbeck, Ett politiskt program, 204, 213.

Fahlbeck, Emigrationen, 199, 201.
Fahlbeck, Nymalthusianism, 287. Kraven p kvinnornas politiska och
kulturella emancipation, som Carlsson ppekar, hade i honom en svr
vedersakare. Carlsson, Pontus Erland Andersson Fahlbeck.
Fahlbeck, Nymalthusianism, 254.
Fahlbeck, Det svenska folklynnet, 284.
26

frigrelse mste ske inom, och inte utom, hemmet. Den musik han hrde i sitt
sinne var en psalm som klingade ut frn en svensk lantkyrka eller nationalsngen
som den sjngs den sjtte november varje r.99 Psalmer och nationalsnger sjungs
unisont, med en rst; de r enkla i sina melodier och alla kan sjunga med; inga
individuella rster hrs och det finns ingen plats fr individuella uttryck.100 Ledaren
fr den allsvenska kren var sjlvklart kungen, och Fahlbeck terkom ofta till
grundlagens ord att Konungen ger att allena styra riket.101 Men yttre fiender och
hot kunde ocks anvndas fr n enighet.102 Det var slunda ett problem att
Sverige inte varit i krig sedan 1809 och att landet fre 1905 inte ens, p grund av
unionen med Norge, haft en egen utrikespolitik. [F]rnvaron af en spnnande och
samlande utrikespolitik, fick den svenska nationalknslan att fullstndigt
inslumra.103 Fr Fahlbeck var det hr ett argument fr Sveriges deltagande i frsta
kriget och fr ett direkt ingripande i inbrdeskriget i Finland, men argumentet r
inte det samma som det Roosevelt anvnde vid USAs invasion av Filippinerna. I
Sveriges fall fanns det ingen koppling mellan individuell hglshet och en hgls
stat; det var tvrt om den verdrivna rrligheten hos grupper och individer som
utrikespolitiken skulle anvndas fr att stfja. Vad som behvde vckas var det
kollektiva jaget.104
Men den kraft som mer n ngon annan satte folket i rrelse var
barnafdandet och det var barnafdandet som bttre n ngonting annat gav svar

99
100
101

102
103
104

Om anvndandet av musikaliska metaforer i politisk retorik, se Ringmar,

Metaphors of Social Order, 6163.
Se till exempel Cerulo, Sociopolitical Control and the Structure of National
Symbols, 7698.
Fr svenskarna med deras trga sinnelag och osjlvstndiga tnkande passar
bst en styrelse med en kraftfull konung i spetsen. Fahlbeck, Ett frsummat
tillflle, 154.
Fahlbeck, Svensk och nordisk utrikespolitik.
Fahlbeck, Det svenska folklynnet, 283; Sturfelt, Utanfr krigskartan, 153
156; Johansson, Nationens manliga ddkraft, 111114, 134135.
Sturfelt, Utanfr krigskartan, 143159.
27

p frgan om nationers nedgng och fall. I gvobrevet frn 1918 lmnade

Fahlbeck orsakssambanden ppna och hoppades att de bttre skulle underskas av
kommande generationer av statsvetare. Men i sina egna artiklar r det inget tvivel
om hur det hela hnger ihop: nativiteten r nationens motor; det r barnafdandet
mer n ngonting annat som stter folket i rrelse. Ty folken kmpa om
utrymmet och framtiden icke blott med vapen och den ekonomiska konkurrensen
utan ytterst genom det antal lif, som rligen sttas i vrlden.105 Det var slunda
den sjunkande mortaliteten i Europa under 1800-talet och den snabbt kande
befolkningen som skapat behov av armbgsrum och gjort det mjligt fr
europerna att snabbt kolonisera resten av vrlden. Folkkningen franleder en
spnning af alla krafter med draf fljande snabb kulturutveckling samt kad
politisk makt.106 Folkminskning andra sidan fr de motsatta effekterna ett
land med sjunkande nativitet har inget behov av att rra p sig och till slut tappar
det till och med viljan att frsvara sig. Det var precis det som hnde i det antika
Grekland och Rom. Greker och romare litade p en klassisk version av
tvbarnssystemet, och som ett resultat fddes det alldeles fr f barn. I det
demografiska vakuum som skapades sgs utomstende folkslag in, och den antika
kulturen togs till slut ver av barbarer.107 Idag, menade Fahlbeck, str Sverige infr
exakt samma situation. ven om det inte r oss svenskar frunnat att vara med
om jordklotets slutliga delning, mste vi tminstone se till att bevara vr
sjlvstndighet p det stycke land, som vi inneha.108
I Sverige var det Socialdemokraterna som till slut hittade lsningarna p de
problem Fahlbeck identifierade. Folkets rrelser blev till folkrrelser som
organiserades och kontrollerades, inte av kungen eller kyrkan utan av en
105
106
107
108

Fahlbeck, Det svenska folklynnet, 286.

Fahlbeck, Nymalthusianism, 256257.
Ibid., 282.
Ibid., 286.
28

socialdemokratisk vlfrdsstat. Men kontinuiteten mellan 1918 rs konservativa

kulturpessimism och 1930-talets progressiva reformister r nd lngt strre n
vad de senare har velat erknna. Socialdemokraterna vann den ideologiska striden
framfr allt genom att anpassa det konservativa tankegodset efter tidens krav. Den
nationella gemenskapen blev ett folkhem, marknadens nedbrytande krafter
stoppades av vlfrdsstaten, och folkstammens frvekligande blev till en kris i
befolkningsfrgan som motarbetades av socialpolitik och tvngssteriliseringar.109
Nativiteten uppmuntrades aktivt av en stat som n i dag ser barnafdandet som
svenskarnas viktigaste uppgift. Vad det gller kroppshllningar och rrelsemnster
s mobiliserades arbetarklassen, men samtidigt hlls den tillbaka. Under
Socialdemokratins ledning blev folket allt mer rrligt, men det var, precis som
Fahlbeck nskat, en frga om en kontrollerad rrlighet under ansvar.
Arbetarklassen sjng Internationalen och sen sjng de nationalsngen, men det
viktiga var inte vad de sjng utan att de sjng tillsammans, unisont, medan de
marscherade fram. Det r naturligtvis stora skillnader mellan nationalsocialismen
och socialnationalismen, men lngt strre likheter mellan Pontus Fahlbeck och Per
Albin Hansson.

109 Om anvndandet av familjemetaforer i politisk retorik, se Ringmar, Metaphors

of Social Order, 6061.
29

Bibliografi
Aho, Kevin. Simmel on Acceleration, Boredom, and Extreme Aesthesia. Journal for
the Theory of Social Behaviour 37, no. 4 (December 1, 2007): 44762.
Baehr, Peter. The Iron Cage and the Shell as Hard as Steel: Parsons, Weber, and
the Stahlhartes Gehause Metaphor in the Protestant Ethic and the Spirit of
Capitalism. History and Theory 40, no. 2 (May 2001): 15369.
Beard, George Miller. American Nervousness: Its Causes and Consequences, a
Supplement to Nervous Exhaustion (Neurasthenia). New York: Putnam,
1881.
Bendix, Reinhard. Max Weber: An Intellectual Portrait. New York: Doubleday, 1962.
Bistis, Margo. Simmel and Bergson: The Theorist and the Exemplar of the Blas
Person. Journal of European Studies 35, no. 4 (2005): 395418.
Carlsson, Sten. Pontus Erland Andersson Fahlbeck. Svenskt Biografiskt Lexikon,
1953. http://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=15618.
Carroll, Nol. Art and Mood: Preliminary Notes and Conjectures. The Monist 86,
no. 4 (2003): 52155.
Cerulo, Karen A. Sociopolitical Control and the Structure of National Symbols: An
Empirical Analysis of National Anthems. Social Forces 68, no. 1 (September
1989): 7698.
Dallek, Robert. National Mood and American Foreign Policy: A Suggestive Essay.
American Quarterly 34, no. 4 (Autumn 1982): 33961.
Dewey, John. Art as Experience. Edited by Jo Ann Boydston. Originally published in
1934. The Later Works, 1925-1953 10. Carbondale: Southern Illinois
University Press, 1987.
Dreyfus, Hubert L. Being-in-the-World: A Commentary on Heideggers Being and
Time, Division I. Cambridge: MIT Press, 1990.
Eksteins, Modris. Rites of Spring: The Great War and the Birth of the Modern Age.
New York: Mariner Books, 1989.
Evans, Edwin. Pianola Music. The Musical Times 62, no. 945 (November 1, 1921):
76164. doi:10.2307/908952.
Fahlbeck, Pontus. Den svenska arbetarerrelsen p afvgar. Statsvetenskaplig
tidskrift 11, no. 4 (1908): 193210.
. Det svenska folklynnet. Statsvetenskaplig tidskrift 14, no. 4 (1911): 279
88.
. Emigrationen. Statsvetenskaplig Tidskrift 6, no. 4 (1903).
. Ett frsummat tillflle: Ett ord fr dagen tillika en folkpsykologisk studie.
Statsvetenskaplig tidskrift 21, no. 3 (1918): 14759.
. Ett politiskt program. Statsvetenskaplig tidskrift 8, no. 4 (1905).
. Festskrift till Pontus Fahlbeck: Den 15 Oktober 1915. Lund, 1915, 1915.
. Nymalthusianism. Statsvetenskaplig tidskrift 5, no. 4 (1902).
. Nymalthusianismen frn rasbiologisk och rashygienisk synpunkt.
30

Statsvetenskaplig tidskrift 14, no. 5 (1911): 31434.

. Personligt rdsvlde eller folkligt konungadme. Statsvetenskaplig tidskrift
17, no. 2 (1914).
. Statsvetenskaperna vid universiteten. Statsvetenskaplig tidskrift 2, no. 1
(1899): 27780.
. Strdda meddelanden. Statsvetenskaplig tidskrift, n.d., 23340.
. Svensk och nordisk utrikespolitik. A. Bonnier, 1912.
. Till Statsvetenskaplig Tidskrifts lsare: Ett avskedsord. Statsvetenskaplig
tidskrift 21, no. 5 (1918): 25762.
. Vrldsskdning och lifsutsikter: fredrag. Lund: Gleerup, 1910.
. Vrldskriget Och vi. Statsvetenskaplig Tidskrift 17, no. 4 (1914): 20914.
Fahlbeck, Pontus Erland. Nordisk familjebok, 1907.
http://runeberg.org/nfbg/0679.html.
Fahlbeck, Pontus Erland. Encyclopedia of the Social Sciences. Gale, 1968.
Frommer, Jrg, and Sabine Frommer. Max Webers Krankheitsoziologische
Aspekteder depressiven Struktur. Fortschritte der Neurologie, Psychiatrie
61, no. 5 (1993): 16171.
Goodstein, Elizabeth. Experience Without Qualities: Boredom and Modernity.
Stanford: Stanford University Press, 2005.
Han-Pile, Batrice. Affectivity. In A Companion to Phenomenology and
Existentialism, edited by Hubert L. Dreyfus and Mark A. Wrathall, 24052.
Oxford: Wiley-Blackwell, 2009.
Heidegger, Martin. The Fundamental Concepts of Metaphysics: World, Finitude,
Solitude. Originally published in 1929. Bloomington: Indiana University
Press, 2001.
Hofstadter, Richard. Manifest Destiny and the Philippines. In America in Crisis,
Fourteen Crucial Episodes in American History, edited by Daniel Aaron, 173
200. New York: Alfred A. Knopf, 1952.
. The American Political Tradition: And the Men Who Made It. Reissue edition.
New York: Vintage, 1989.
James, William. The Energies of Men. In On Vital Reserves, 339. New York:
Henry Holt & Co, 1911.
Jerneck, Magnus, and Bjrn Badersten, eds. Kontraster och nyanser: svensk
statsvetenskap i brytningstid. Lund: Statsvetenskaplig tidskrift, 2010.
Johansson, Rune. Nationens manliga ddkraft: krig och fred i nationella
frestllningar, 1815-1945. In Fred i realpolitikens skugga, edited by
Magnus Jerneck, 11142. Lund: Studentlitteratur, 2009.
Jnsson, Christer. International Politics: Scandinavian Identity Amidst American
Hegemony? Scandinavian Political Studies 16, no. 2 (1993): 14965.
Kierkegaard, Sren. Forfrerens Dagbog. In Enten-Eller: Et Livs-Fragment.
Copenhagen: C. A. Reitzel, 1878.
Langer, Susanne K. Philosophy in a New Key: A Study in the Symbolism of Reason,
Rite, and Art. Cambridge: Harvard University Press, 1957.
31

Lundquist, Lennart. Statsvetenskap och biologi. In Kontraster och nyanser:

svensk statsvetenskap i brytningstid, edited by Magnus Jerneck and Bjrn
Badersten, 43752. Lund: Statsvetenskaplig tidskrift, 2010.
Lutz, Tom. American Nervousness, 1903: An Anecdotal History. Ithaca: Cornell
University Press, 1991.
Mauss, Marcel. Notion de technique du corps. Anthropologie et Sociologie, 1950,
36586.
McNeill, William H. Keeping Together in Time: Dance and Drill in Human History.
New York, USA: ACLS Humanities E-Book, 2008.
Mitchell, S. Weir. Fat and Blood and How to Make Them. 2d ed., rev. Philadelphia:
J.B. Lippincott & co., 1878.
. Wear and Tear Or, Hints for the Overworked. Ed. 8, rev. Philadelphia:
Lippincott, 1897.
Muir, John. The Wild Parks and the Forest Preservation of the West. In Our
National Parks. Boston: Houghton Mifflin, 1903.
Rahn, Wendy M., Brian Kroeger, and Cynthia M. Kite. A Framework for the Study of
Public Mood. Political Psychology 17, no. 1 (March 1996): 2958.
Ringmar, Erik. Metaphors of Social Order. In Politics, Language and Metaphor,
edited by Terrell Carver and Jernej Pikalo, 304. London: Routledge, 2008.
. Surviving Capitalism: How We Learned to Live with the Market and
Remained Almost Human. London: Anthem Press, 2005.
. The Mechanics of Modernity in Europe and East Asia: The Institutional
Origins of Social Change and Stagnation. London: Routledge, 2009.
Ringmar, Erik, and Jorg Kustermans. Modernity, Boredom and War: A Suggestive
Essay. Review of International Studies 34, no. 3 (October 2011): 177592.
Roosevelt, Theodore. The Strenuous Life. In The Strenuous Life: Essays and
Addresses, 322. Philadelphia: Gebbie & Co, 1903.
Ruin, Olof. Political Science on the Periphery: Sweden. Annual Review of Political
Science 6, no. 1 (2003): 4154.
. Political Science Research in Sweden 19601975: An Overview.
Scandinavian Political Studies 12, no. A12 (1977): 15784.
Russell, Dave. Popular Music in England, 1840-1914: A Social History. Montreal:
Carleton University Press, 1987.
Ryle, Gilbert. The Concept of Mind. Chicago: University of Chicago Press, 1949.
Salomon, Kim. Rebeller i takt med tiden: FNL-rrelsen och 60-talets politiska
ritualer. Stockholm: Raben Prisma, 1996.
Schuster, David G. Neurasthenic Nation: Americas Search for Health, Happiness,
and Comfort, 1869-1920. Critical Issues in Health and Medicine. New
Brunswick: Rutgers University Press, 2011.
Schtz, Alfred. Making Music Together: A Study in Social Relationship. Social
Research 18, no. 1 (March 1951): 7697.
Simmel, Georg. The Adventure. In Simmel on Culture: Selected Writings, 22132.
Originally Published in 1911. London: Sage, 1998.

32

. The Alpine Journey. In Simmel on Culture: Selected Writings, 21920.

London: Sage, 1998.
. The Metropolis and Mental Life. In Georg Simmel on Individuality and
Social Forms, 1119. Chicago: University of Chicago Press, 1972.
. The Philosophy of Money. Edited by David Frisby and Charles Lemert.
Abingdon: Routledge, 2011.
. The Sociology of Sociability. American Journal of Sociology 55, no. 3
(November 1949): 25461.
Sizer, Laura. Towards A Computational Theory of Mood. The British Journal for the
Philosophy of Science 51, no. 4 (December 1, 2000): 743 770.
Sderberg, Hjalmar. Doktor Glas. Stockholm: Albert Bonniers frlag, 1905.
http://runeberg.org/drglas/.
Sousa, John Philip. Marching Along: Recollections of Men, Women, and Music.
Edited by Paul E Bierley. Westerville: Integrity Press, 1994.
Stanghellini, Giovanni, and Ren Rosfort. Emotions and Personhood: Exploring
Fragility, Making Sense of Vulnerability. Oxford: Oxford University Press,
2013.
Stimson, James A.1. On the Meaning & Measurement of Mood. Daedalus 141, no.
4 (Fall 2012): 2334.
Stromberg, Roland N. Redemption by War: The Intellectuals and 1914. Lawrence:
University Press of Kansas, 1982.
Sturfelt, Lina. Utanfr krigskartan: frsta vrldskrigets svenska berttelser om
neutralitet och modernitet. In Fred i realpolitikens skugga, edited by
Magnus Jerneck, 14367. Lund: Studentlitteratur, 2009.
Taylor, Charles. Neutrality in Political Science. In Philosophical Papers: Philosophy
and the Human Sciences, 2:5890. Cambridge: Cambridge University Press,
1985.
Vallinder, Torbjrn. Pontus Fahlbeck: en statsvetenskaplig klassiker? In
Statsvetarportrtt: svenska statsvetare under 350 r, edited by Gunnar
Falkemark, 5170. Stockholm: SNS Frlag, 1992.
Wallengren, Sigfrid. Pontus Fahlbeck. Statsvetenskaplig Tidskrift 26, no. 3 (1923):
21028.
Weber, Max. Science as a Vocation. Daedalus 87, no. 1 (January 1, 1958): 111
34.
. The Protestant Ethic and the Spirit of Capitalism. Translated by Talcott
Parsons. New York: Charles Scribners Sons, 1930.
Woodward, Bob. Bush at War. New York: Simon & Schuster, 2002.
. Plan of Attack. New York: Simon & Schuster, 2004.
Young, Iris Marion. Throwing Like a Girl: A Phenomenology of Feminine Body
Comportment, Motility and Spatiality. Human Studies 3 (1980): 13756.

33