KONTEXT

FR DIG SOM VILL VETA HUR DET BLEV SOM DET R

UTVANDRARNA
VARFR SKER VI
LYCKAN UTOMLANDS?

JAG HAR NSTAN INGA

VANLIGA VNNER
JACK, 18, R EN

COSPLAYARE

HELA SVERIGE
PODDAR
HUR BLEV DET S?

R DIALEKTERNA
P VG ATT D UT?
VISSA GR ALLT FR
ATT HLLA DEM VID LIV

ER
NS

LKARE

U TA

n
v

ta
re g s

N GR

INNEHLL
MNNISKAN
DIALEKTERNAS BESKYDDARE

SIDA 14-18

SLKTEN R BST

SIDA 19-23

DET MYTOMSPUNNA FOLKET

SIDA 24-28

SAMHLLE
FRN ATOMBOMBER TILL AVVECKLING

SIDA 42-43

MAGNA CHARTA 800 R

SIDA 46-50

ATT LMNA SVERIGE

SIDA 51-55

KRNIKA: R JAG EN DANSKJVEL?

SIDA 57

INNEHLL
TREND
HELA SVERIGE PODDAR

SIDA 32-35

MER LUST N ND

SIDA 36-41

KULTUR
MANGANS VG TILL SVERIGE

SIDA 58-63

HAN R SVENSK FILMS OKRNTE RIDDARE

SIDA 66-71

FIKTION BLIR VERKLIGHET I COSPLAY

SIDA 76-81

KRNIKA: DU R HISTORIA

SIDA 90

Om du befinner dig hr,

r vi snart dr.

Vi har 1800 frivilliga sjrddare beredda att rycka ut inom 15 minuter i alla vder. Och vra moderna rddningsbtar klarar
att g i hg fart ven i mycket grov sj. Ge en gva eller bli medlem, s bidrar du till att rdda liv till sjss vi fr nmligen inga
bidrag frn staten. Som tack fr ditt std hjlper vi dig om du t.ex. fr roderhaveri eller motorstopp
ven nr sjn ligger spegelblank. Ls mer p sjrddning.se eller ring 077 -579 00 90.

FLJ MAGASINET KONTEXT

VI FINNS P:

@MAGASINKONTEXT

@MAGASINKONTEXT

MAGASINET KONTEXT

DU HITTAR OSS VEN ONLINE P WWW.KONTEXT.JMG.GU.SE

Redaktion
Vlkommen till Kontext!
Vad kul att du har hittat hit! Det hr r nmligen ett helt nytt magasin. Ett magasin som dessutom r det
enda i sitt slag. Det r ngot som vi knner oss ganska stolta ver, nu nr vi ntligen brjar se resultatet
av vrt slit.
Fr vgen hit har inte varit helt spikrak.
Nr vi drog igng det hr s hade vi en vag id om att gra ett magasin som p ngot
stt handlar om historia. Det var egentligen allt. Vi insg tidigt att ett traditionellt
historiemagasin inte var ngonting fr oss. Det finns redan mngder som handlar om
krig, kungar och arkeologi. Du vet de som alltid har Hitler p omslaget. Den sortens
magasin ville vi inte gra. Vi ville gra ngot annorlunda. Ngot som inte redan var
gjort. Men vad?
Till slut kom vi p det.
Vi ska frklara samtiden - genom historien. Vi ska stta nutida trender, fenomen och freteelser i ett historiskt sammanhang. Fr dig som
ngon gng har undrat hur saker och ting blev som de r. Fr dig som r
nyfiken. Fr dig som r vetgirig. Fr dig som r frgvis.
Har du haft planer p att ta krkort, och undrat varfr det har blivit
s omstndligt jmfrt med nr dina mor- och farfrldrar gjorde
samma sak? Vi har svaret.
r du en av alla mnniskor som brjat lyssna p podcaster de
senaste ren och funderat p hur det egentligen gick till nr den
trenden tog fart? Vi frklarar.
Rkade du se att SVT snde svenska msterskapen i cosplay och
blev intresserad av att veta hur det fenomenet startade? Vi ger dig bakgrunden.

CHEFREDAKTR

Drtill bjuder vi p texter, radioinslag och videoklipp om mat, film, sprk

och en vldig massa annat.
Vi hoppas att du gillar vad du ser, att du knner dig lite smartare eftert
och att du aldrig slutar undra.

Erik Gthlin

Cecilia Ilves

Emma Nilsson

Simon Rissvik

Matilda Carlstrm

Elinor Strand

Robert Lundberg

Chefredaktr

Layout

Webbredaktr

Reporter

Reporter

Reporter

Reporter

Felicia Green

Emily Brodin
Bildchef

Magnus von Gos

Karlstrm

Douglas del

Layout

Reporter

Carolin Gadallah Victor Pandurescu

Reporter

Reporter

Marielle Theander
Olsson
Reporter

Hanna Gissln

Niklas Thander

Reporter

Reporter

Webbredaktr

ANSVARIG UTGIVARE: ERIK ELIASSON

Av: Hanna Gissln

Tio r av You Tube

FOTO: MONTAGE AV YOUTUBEKLIPP

Klockan 20.27 den 23 april 2005 laddades det allra

frsta filmklippet Me at the zoo upp p Youtube. Idag
har Youtube ver en miljard anvndare i 75 lnder. Flera
hundra miljoner timmars film spelas upp varje dag.

retaget startades i ett

garage, dr grundarna
Chad Hurley, Steve Chen
och Jawed Karim hll till och
arbetade i drygt ett halvt
r. Redan i november 2005
investerade Sequoia Capital
11,5 miljoner dollar och bara
ett r senare kptes Youtube
upp av Google fr 1,6 miljarder
dollar.
Youtube blev en framgngssaga redan frn brjan. I juli
2006, mindre n ett r efter
starten s laddades det upp
65 000 filmer varje dag och

man hade ver 100 miljoner

visningar. Sedan har det bara
rullat p. 2014 gick Youtube
ut med att 300 timmar ny film
laddas upp p sidan varje
minut.
De tolv mest sedda klippen
ngonsin r alla musikvideor,
med
den
sydkoreanska
artisten Psys lt Gangnam
Style i topp p ver 2,3 miljarder visningar. P trettonde
plats kommer hemmavideon
Charlie bit my finger
again, som har setts ver 820
miljoner gnger.

Mest sedda klipp

r fr r:
2005: Touch of gold av Nike
2006: Evolution of dance av
Judson Laipply
2007: Charlie bit my finger
again av Harry och Charlie
2008: An experiment
2009: Bad romance av Lady
Gaga
2010: Baby av Justin Bieber
2011: Party rock anthem av
LMFAO
2012: Gangnam style av Psy
2013: Roar av Katy Perry
2014: Dark horse av Katy
Perry
Tips: Kolla in Kontexts
hemsida, dr hittar du lnkar
till de mest sedda
videoklippen!

Av: Emily Brodin

Fr hundra r sedan
stiftades en ny skilsmssolag. Nu fick makar skiljas p grund av osmja,
vilket hade varit nstintill
omjligt tidigare.

S1FFRAN
r 1985
nmndes ordet mens i TV fr frsta
gngen ngonsin. Det tabubelagda ordet
yttrades av skdespelerskan Courteney
Cox, nr hon medverkade i en reklam fr

Fr femtio r sedan
frsvinner sabeln frn
polisens mundering och
erstts av batongen.
Fr tio r sedan
infrdes rkfrbud p
restauranger, pubar och
kafer i Sverige.
Fr fem r sedan
avskaffades den svenska allmna vrnplikten
och ersattes av frivillig
grundlggande soldatutbildning.

Tampax. Idag r reklam fr mensskydd

vanligt frekommande i rutan, men inte
helt okontroversiellt. S sent som 2010
bannlystes en tampongreklam i USA fr
att den innehll ordet vagina.
Courteney Cox spelade den pedantiska
Monika i TV-serien Vnner.
FOTO: FLICKR

150

olika sprk talas i Sverige.

Ngra utav de strsta, utver svenska,
r finska, arabiska, kurdiska och spanska.

r vra nationella minoritetssprk:

finska, menkeli, samiska, romani och
jiddisch.

Slutrkt inomhus fr svenskarna

sedan 2005.

dollar har Snapchats grundare

Evan Spiegel, 24 r, tjnat. Det
gr honom till vrldens yngsta
miljadr.

47 084 par gifte

BILD: WIKIMEDIA COMMONS

948 823

svenskar

utvandrade till USA under ren 1851-1910.

54 400

1,5 miljarder

Svenska medborgare

sig i Sverige under 2014,

Statistiken visar att
nstan hlften av dem
kommer skilja sig.

24 300
ktenskap avslutades
genom skilsmssa
2014.

r idag bosatta i USA .

Klla: SCB

Det bakades mnga krlekstrtor frra ret.

FOTO: FLICKR

Klassisk klttring i Kalifornien

Fr oss p 2000-talet r lttillgngliga klttercenter en sjlvklarhet i svenska storstder. Hit vljer vi kanske att g istllet fr gymmet fr att hlla vra kroppar i form.
Men nr Warren Harding var den frsta att klttra El Capitans The Nose i Yosemite,
Kalifornien p 50-talet var klttringen fortfarande en verklassport som frmst utfrdes av mn.

Text och foto: Cecilia Ilves

l Capitan, ocks kallad El Cap, r en utav

mnga s kallade big walls som klttras
av nitiska klttrare och finns i Yosemite
Nationalpark i nordstra Kalifornien. Hit
kommer klttrare frn hela vrlden fr att klttra
de olika lederna till El Capitans top.
Den gigantiska granitklippan som strcker sig

Utsikt ver Yosemite Valley,

ven kallat the tunnel view.
Den utskjutande klippan i
frgrunden p vnster sida r
El Capitan.

10

s hgt som 910 meter vakar vasst och hklikt

ver dalen nedanfr. Str man nere i dalen med
dess vattenfall och vackra natur och tittar upp
mot klippan r synen hissnande. En syn som
uppenbarligen triggat mnga mnniskor de senaste 60 ren att utmana den mnskliga kapaciteten.

n av dem r Christian Trk som r 2008 beskte Yosemite Valley tillsammans med ytterligare en svensk fr att klttra upp fr den
branta granitvggen.
Det r en vldigt klassisk klttervgg och
en del av klttringens historia. Det var det som
inspirerade oss att ka dit och klttra den, sger han.
Idag bor han i Italien och
arbetar som bergsguide i
bland annat Alperna och
gnar sig drfr t klttring ret om.

r till nrmelsevis lika hg som Mont Blanc eller Mount everest, s r den nst intill vertikala granitvggen, med den led som kallas The
Nose som gr ut frn klippvggen i mitten, en
utmaning ven fr de mer erfarna klttrarna.

r den 34-rige Warren Harding var den

frsta att klttra leden The Nose r 1958
tillsammans med bland
annat Wayne Merry och
George Withmore tog
det dem ver 40 dagar.
Ngot som med dagens
utrustning och tekniker
oftast tar mellan fyra till
fem, men har gjorts p bara ngra timmar. Deras lnga klttring gjordes inte i ett svep, utan
fick avbrytas ett flertal gnger fr att sedan tas
upp igen vid samma niv, vilket gjorde att nstan ett drygt r frflt innan Warren Harding
kantade toppen.

Det r en vldigt klassisk

klttervgg och en del av
klttringens historia.

edan r 1786 bestegs

Mont Blanc, ett av Europas hgsta berg,
men det var frst p 1800-talet klttringen brjade utfras i strre utstrckning fr njes skull.
I Sverige etablerades klttringen som en sport
frst p 1930-talet. Vrldens hgsta berg, Mount
everest bestegs r 1953. ven om El Capitan inte

11

Ett av alla vattenfall i Yosemite valley.

r Christian Trk och hans klttringssllskap

tog det tre dagar att ta sig upp fr vggen.
De tillbringade tv ntter uppe i
berget och planerade klttringsturen s att de skulle kunna tillbringa ntterna p de bergshyllor som finns i bergvggen.
Idag finns det dom som
klttrar den bara p ett par timmar om de har
vat mycket eller klttrar den ver en dag. Men vi
hade planerat att vi skulle sova dr, det r ett s
klassiskt berg och vi hade inte brttom s det

var inte det som var vrt ml.

et var frst p 80-talet de frsta inomhusklttervggarna
dk upp i Sverige och s smningom gjorde att klttringen
ndde en bredare del av allmnheten. I klttercentrens lokaler
utfrs idag framfr allt s kallad
bouldering och topprepsklttring och antalet
medlemmar i Svenska klttringsfrbundet kar.
Frbundet som har funnits sedan brjan p
70-talet har idag cirka 7500 medlemmar. Men

Det r absolut
inget man ska testa
frsta gngen

12

antalet personer som faktiskt klttrar i Sverige berknas vara betydligt fler. Jacob Sternius,
ordfrande fr Svenska kltterfrbundet, tror att
medlemsantalet r s mycket mindre n det antal personer som faktiskt klttrar fr att frbundet
framfr allt tilltalar de som ven klttrar utomhus.
Fr att ta sig upp fr The Nose anvnde sig Christian Trk med sllskap av bde s kallad friklttring och aidklttring. Vid friklttring fr klttraren
enbart anvnda sina hnder och ftter fr att ta
sig upp. Klttringsutrustningen anvnds d bara
fr att skra personen. Vid aidklttring fr personen ven dra i och st p utrustningen fr att ta
sig upp.
Aidklttringen gr det lite lttare. Vissa partier
har en hg teknisk grad och r vldigt svra.
Christian Trk rekommenderar att en klttrare ska
ha klttrat mnga turer ute med flera replngder
innan personen ger sig p El Capitan.
Det r absolut inget man ska testa frsta gngen,.

r att ta sig till toppen p El Capitan finns det

mnga olika leder att klttra. Det finns ocks
flera olika klttringstekniker att anvnda sig av.
Fr den som vill gr det alltid att utveckla klttrandet och hitta nya utmaningar att anta. r 1993
var Lynn Hill den frsta personen ngonsin att

friklttra The Nose. Ett r senare gjorde hon dessutom om det, den gngen p mindre n ett dygn.
Fr Christian Trk r det inte hjden p berget
som r avgrande fr upplevelsen. Han sker sig
inte till bergen fr att klttrandet r farligt eller fr
att han lngtar efter adrenalinkickar. Fr honom
r det naturen som drar.
Du fr se s otroligt fina platser och vara p
otroligt hftiga stllen genom klttring och skidkningen som jag tror att mnga aldrig kommer att f
uppleva. Det r upplevelsen att vara ute i naturen
helt enkelt.

Fakta
Yosemite nationalpark
Nationalparken grundades 1864 och var d den tredje
i USA.
Parken r drygt 3000 kvadratkilometer stor, vilket
ungefr motsvarar Gotlands yta.
Varje r besker ca 4 miljoner mnniskor parken. En
knapp tiondel av beskarna kommer frn andra lnder
n USA.
Som beskare i Yosemite Valley kan du ltt ta dig till
vackra vattenfall.

34-rige Warren Harding var den frsta att klttra The Nose r 1958.

13

MNNISKAN
MNNISKAN

Dialekternas
beskyddare

Jan-Olof Johansson r
ordfrande i Sllskapet
Wermlnningarne.

14

MNNISKAN

Frr tvingades man att lra sig prata vrdat i skolan,

men idag vill mnga istllet bevara dialekterna. Samtidigt ryktas det om att de r p vg att frsvinna. Flj
med p en resa genom dialektens historia.
Text och foto: Marielle Theander Olsson

Folk springer omkring roper p hjlp, va re

som har hnt?
Jaru Stor-Sven, nu ligger din sn likvl som
mi doter p sjbtten. allt fr din hgfrds skull.
Stor-Sven sitter p en stol med handen fr pannan, till synes nra p att brja grta.

veabiografen i Arvika r mrk och tyst. En

grsklippare brummar ngonstans p avstnd utanfr den ppna sidodrren, men ingen
tycks hra den. Lysrren i taket sprider ett gulvitt ljus ver scenen dr tv fder srjer sina barn
som de tror har drunknat.
Allvaret gr nstan att ta p nr Sllskapet
Wermlnningarne repeterar infr rets premirfrestllning.
Sedan 1928 har freningen satt upp sng- och
folklustspelet Vrmlnningarna, en vrmlndsk
Romeo och Julia-historia om Erik och Annas
kamp fr att f gifta sig med varandra.
Det som gr sllskapet unikt r att de fljer originalmanuset p vrmlndska som skrevs 1845.
Vi r s illa tvungna, fr det str i vra stadgar
att vi mste flja manus som FA Dahlgren skrev.
Det r hela syftet med spelet, att bevara dialekten, sger Kenneth Larsson.
Han har deltagit i spelet i 17 r varav 10 r i den
nuvarande rollen som Stor-Sven, och r kassr i
freningen. Kravet p vrmlndska har lett till att
de ftt lra vissa deltagare hur de ska prata.
Det r inte s noga med uttalet av varje litet ord men vissa ord r med fr att de r roliga
och d ska man ju anvnda dem, sger Kenneth
Larsson.
Samtidigt mste vi lra de yngre vad orden
betyder. De vet inte vad en hhssja r, s man
fr frklara saker och ting fr dem, sger Jan-Olof

Johansson, sllskapets ordfrande som spelar

rollen Ola i Gyllby.

rd som inte lngre anvnds i vardagen frsvinner med tiden, s det r ganska naturligt
att yngre personer inte knner till dem idag.
Dessutom hller dialekterna i Sverige p att
jmnas ut. De senaste femtio ren har dialekterna
blivit allt mer lika varandra och nrmar sig standardsprket, den form av sprket som i motsats
till dialekter r sprkmssigt neutral.
Det beror p vad man menar med dialekt,
men de riktigt gammaldags dialekterna kommer
nog inte vara kvar. Dremot finns det vldigt tydlig lokal prgel p de flestas sprk, sger Margareta Svahn, docent i Nordiska sprk och universitetslektor vid nordiska sprk i Uppsala. Hon
har nyligen skrivit en bok om dialektutjmningen
i Vstsverige tillsammans med kollegan Jenny
Nilsson.

ialektutjmningen beror p att vi idag inte bor

kvar i samma socken dr vi fddes utan frflyttar oss mer, reser utomlands och kommunicerar med mnniskor frn hela vrlden. I mnga
delar av Sverige har det gtt s lngt att man inte
ens tnker p att det finns en tydlig dialekt att
bevara.
Men om det i ett visst omrde finns en gammaldags dialekt kvar s tror jag att det finns en
nskan att bevara den, sger Margareta Svahn.
Hon menar att Fredrik Lindstrm med tv-programmen Vrsta sprket och Svenska dialektmysterier gjorde mnga nyfikna p dialekter.
Men hon tror ocks att programmen kom i en tid
dr vi r intresserade bde av det globala och det
lokala.

15

MNNISKAN

Nr man blev ldre har man

med kat sjlvfrtroende tagit
tillbaka dialekten
K

an det rent av vara s att mnniskor har frsttt att dialekterna hller p att jmnas ut
och d blir mer intresserade av att bevara dem?
Ja, det kan nog handla om att man inte vill
frlora det nd. Det lokala i sprket fascinerar
och det kan ju vara fr att det inte r s mnga
som pratar s lngre, sger Margareta Svahn.
P Sveabiografen tar man ngra minuters paus
mellan tv olika scener. Smprat hrs frn de
mrkrda biografstolarna. De saknar ngra personer till brllopsscenen.
Jan-Olof Johansson fr tcka upp och spela
Lpar-Nisse, en figur som grna kryddar sina historier lite extra och berttar dem med hg rst
och stora armrrelser.
En halv aln bre va han, mella ga. nr han
tale te m s va de ackurat som om ska hade
brja gtt.
Han stampar foten hrt i scengolvet.
Nej nu ljuger ni, om ni s aldrig har gjort det
frr.
tig du. Ljuger j, herr patron?
Fr Sllskapet Wermlnningarne r det viktigt att
de gamla orden bevaras.
Det har nog att gra med en slags trygghet,
det r lite nostalgi sdr, sger Kenneth Larsson.
Jag r slktforskare i botten s d kan det
vara bra att frst vad gamla ord betyder. Vi frkastar all vr historia om vi glmmer det hr, d
kan vi lika grna slnga vra historiebcker ocks. r man lite historieintresserad s ska man inte
bara komma ihg att Karl XII stupade 1718, det r
kanske nnu mer intressant att komma ihg vrt
gamla sprk, fortstter han.
I sina roller brer de grna p lite extra med gam-

16

la vrmlndska ord bara fr att det r roligt, men

bde Kenneth Larsson och Jan-Olof Johansson
frsker hlla fast vid sin dialekt ven i vardagen.
Man tnker inte p varje ord man sger, men
det r klart att vi frsker prata vrmlndska. Det
r drifrn vi kommer och det r en del av oss
sjlva. Det r som om man skulle g omkring i
kostym och slips hela dagen och inte knna sig
hemma riktigt, s r det vl om man pratar fel dialekt, sger Kenneth Larsson.

e har frstelse fr att samhllets frndringar pverkar sprket, men de tycker nd att
det r trkigt om dialekterna skulle frsvinna helt.
Tnker vi flera hundra r framt s har vi ftt
en helt ny befolkning i Sverige, och d kommer
skert vrmlndskan att bli helt annorlunda. Det
ndrar sig hela tiden, det r nog inget vi kan gra
ngot t, sger Jan-Olof Johansson.
Varje generation pratar p sitt stt tills man
blir borta, nsta generation pratar inte p samma stt. Det r ingen tragedi med det, men det
r synd om ingen till slut frstr varken vad folk
skrev eller pratade om frr, sger Kenneth Larsson.

ra dialekter har inte alltid setts som ngot

man ska bevara. I folkskolan frskte man i
princip utrota dialekten bland skolbarn. Det stod
i skollagen att idealet var att tala som de hgsta sociala skikten i omrdet dr man bodde. Fr
barn som gick i sockenskolor p landsbygden
mrktes det kanske tydligast nr de flyttade in till
en strre stad fr att brja i realskolan eller gymnasiet.

MNNISKAN

Kenneth Larssson har spelat rollen som Stor-Sven i folklustspelet

Vrmlnningarna i 10 rs tid.

De blev utskrattade fr att de pratade dialekt och fick verkligen lra om, sger Margareta
Svahn.
Om man bodde i Gteborg s fick man va
sig i att inte sga kngen, fr det heter ju kungen, det heter inte durr det heter drr. S tror jag
inte att folk sger till ngon annan idag, fortstter
hon.

r Kenneth Larsson vxte upp i Mangskog

en bit utanfr Arvika s reflekterade han inte
ver hur han pratade.
Men i nionde klass blev han flyttad till en skola
dr alla utom han sjlv och en flicka till kom frn
Arvika.
Det var ingen som var otrevlig men jag fick
ett knamn. Tobyn kallade de mig fr jag var
frn Tobyn i Mangskog. D ndrade jag min dialekt lite grann till Arvikadialekt. I skolldern var
det inte s roligt att vara udda. Sen nr man blev
ldre har man med kat sjlvfrtroende tagit tillbaka dialekten, sger Kenneth Larsson.
Fram tills 80-talet fick man inte prata ngon
slags dialekt i radio och tv. Idag hrs folk som
pratar p olika stt bde i medier och i populrkulturen. Margareta Svahn menar att vr mer

accepterande syn p dialekter hnger ihop med

samhllsfrndringen i stort.
Vi har lagar om att folk ska f prata sitt minoritetssprk och det finns en mycket strre tolerans
fr sprklig avvikelse idag. De flesta mnniskor
knner en slags tillhrighet med platsen man
kommer ifrn och det r jtteviktigt att man inte
ska behva frndra sitt sprk fr att duga eller
passa in, sger hon.

r lokalradion och lokal-tv kom frndrades

synen p hur man skulle prata i medierna.
D var det ganska trevligt att lokal-tv p
Gotland hade gotlndska journalister som lt lite
gotlndska. D bidrar det till att folk tnker om
de p tv kan prata dialekt s kan vi ocks prata
dialekt, sger Margareta Svahn.
Mnga fler studerar idag och det har ocks pverkat hur vi ser p dialekter.
Sedan finns det mnga mnniskor som pratar ngot annat sprk n svenska i Sverige. D kan
man inte frvnta sig att de ska lta helsvenska
i sitt sprk, och d kan vi inte heller frvnta oss
att de frn Norrland eller Skne ska prata standardsprk. S jag tror att det handlar om mngfald.

17

MNNISKAN

FAKTA
Dialekter

Ja faktiskt
litte stolt va
vrmlnning,
ja vet inte vad
ja annars skulle
vilje vre

argareta Svahn tror inte att dialekterna kommer frsvinna n p ett tag.
De nrmaste femtio ren kommer det nog
att st ganska still, eftersom idealet inte r standardssprk. Dessutom bor mnga kvar och behver inte flytta s lngt fr att studera, det tror
jag r klart bevarande. De regionala dialekterna
kommer finnas kvar lnge.
Vissa frdomar lever fortfarande kvar, trots att
dialekter r accepterade idag. Ofta handlar det
om stereotypiska uppfattningar som lrts in och
inte s mycket om dialekten i sig.
Det handlar mer om vad den landsdelens
mnniskor har fr status i allmnhet. Stockholmska tycker de flesta inte om eftersom det frknippas med makt. Sedan beror det p vem du frgar
ocks, sger Margareta Svahn.

lockan nrmar sig sex och repetitionen gr

mot sitt slut. Den allvarliga stmningen har
bytts ut mot leenden.
Nsta rep blir den sjuttonde maj, med scen-

18

En dialekt r en sprkart som talas av invnarna

inom ett avgrnsat geografiskt omrde.
Dialektutjmningen tog fart i Sverige frn efterkrigstiden. Den innebr att dialekterna har gtt frn
att vara utprglat lokala sprkvarianter till att bli
mer lika varandra ver strre regioner.
Sprkforskare delar ofta in dialekterna i sex huvudomrden: Sydsvenska ml, Gtaml, Sveaml,
Gotlndska ml, Norrlndska ml och stsvenska
ml.

Klla: Institutet fr Sprk och Folkminnen.

klderna p. D ska allt sitta, sger Jan-Olof Johansson.

Sllskapet Wermlnningarne kommer att fortstta prata och bevara den gamla vrmlndskan
s gott det gr.
Spelet kan nog fortg tills det blir hundra r,
tills 2028. Men en del ord tvingas man byta ut tror
jag, sger Kenneth Larsson.
Men visst har de sttt p en del frdomar om
den vrmlndska dialekten.
Det r vl det hr med att de tror att vrmlnningar r s snlla och glada jmt, sger Kenneth
Larsson. Det r ju en nackdel ibland att de tror att
man har ett helt lager av historier bara fr att man
r vrmlnning.
Fast det har vi ju, sger Jan-Olof Johansson
och skrattar.
Trots frdomarna s r det sjlvklart vilken dialekt
de fredrar.
Ja faktiskt litte stolt va vrmlnning, ja vet
inte vad ja annars skulle vilje vre, sger Jan-Olof
Johansson.

MNNISKAN

Skandet efter vrt

ursprung

Slktforskning blir hetare och hetare. Och slktforskare blir

bara yngre och yngre. Sara Dyrinder har slktforskat sen
hon var 19 r och nu, elva r senare, har hennes skande
nd bara brjat.
Text och foto: Emma Nilsson

19

MNNISKAN
r julafton.
1896Det
Middagen str

Jag tillter inte

barnsligheter p
julafton. Om du
vill ha det mrkt,
s ska du f det
mrkt.

p
bordet och ljusen p bordet r
tnda. De r de enda ljuskllorna
i rummet. Karl Julius kryper upp
mot bordet. Han r tv r. Kanske
till och med ett r. Han blser ut
ljusen. Hans pappa, John, ryter till.
Jag tillter inte barnsligheter p julafton. Om du vill ha det
mrkt, s ska du f det mrkt.
Karl Julius blir inlst i kllaren en stund.

2015

Det prasslar under bordet. Sara

Dyrinder tar fram en stor papperskasse frn Vero Moda, som ser bottenls ut. Hon
pustar och kisar med gonen.
Jag tog med mig lite grejor hemifrn.
Hon har redan stllt fram den svarta laptopen
p bordet och jag undrar om vra kaffekoppar
kommer att f plats efter tmningen av papperskassen. Handen frsvinner tillbaka ner i psen och hon tar snabbt fram en tjock prm. En
svart, tjock prm med gul rygg. Hon ppnar den
snabbt.
Detta r memoarer som min farfars morbror,
Karl Julius, skrivit.

ara Dyrinder har slktforskat sedan hon var

19. Hon beskriver sig sjlv som periodare. Hon
berttar att hon tar pauser, ibland korta och ibland
rslnga. Det var hennes kompis frn Stockholm
som fick henne att brja med slktforskningen.
Ja, hon kunde ju slktforska s d borde vl
jag ocks kunna gra det, tnkte jag. Jag har ocks alltid varit intresserad av varfr jag hamnade
just hr i Gteborg. Min pappas slkt har sitt ursprung i Skne och min mammas slkt kommer
frn Ingermanland. Det r intressant att se resan
fram till mig, sger hon.
Men 2004 fanns inte samma hjlpmedel som
finns idag. Allt material fanns p ett antal regionala arkiv. D var Sara tvungen att ka till landsarkiven i Skne och Riksarkivet i Uppsala om hon
ville g vidare i sin forskning.
Det blev ju vldigt dyrt! Det tog ocks vldigt
lng tid att sitta och blddra i kyrkbcker, som r
vldigt lnga och svra att lsa i brjan.
Kyrkbckerna r fortfarande en viktig del av
slktforskningen. Hr finns information om fdsel, boendeort, vigsel och dd och de gr ofta
vldigt lngt bak i tiden. Sara berttar att det r
bra att tnka p att det finns en 70-rssekretess i
kyrkbckerna, som gr att allt efter 1945 inte gr
att lsa. Sara berttar att det r viktigt med frsta-

20

handskllor, s att ingenting blir fel.

1897

Karl Julius och hans

ldre bror Herman
sprider ut avhuggna grankvistar p
golvet i ladan. Deras pappas kista
str p tv sgbockar lite lngre in.
Karl Julius r fyra r. Imorgon ska
hans pappa begravas.
Men varfr r det s intressant
att f veta vart man kommer ifrn?
Britas Benjamin Eriksson, doktorand i id- och
lrdomshistoria tror att det handlar om identitet.
Han berttar att slktforskningen ofta brjar med
att man har ngot att bevisa.
Det kan antingen vara att bevisa att man r slkt
med ngon kndis, att man r svensk, att man r
vallon, att man inte r svensk, att man r blblodig.

lktforskning som fenomen gr lngt tillbaka i tiden. Frr var det bara adelsfamiljer som
slktforskade, ofta fr att kunna bevisa vem som
hade finast arv. Gamla kungar slktforskade ofta
ocks, d var det fr att bevisa att de var slkt
med andra kungar eller till och med gudar.
Ja, kungar slktforskade och kom fram till att
de var slkt med Oden eller sagogudar. Det finns
till och med de som forskade sig fram till att de
var slkt med Adam, sger Benjamin.
Under 1950-talet frvandlades och exploderade slktforskningen till en folkrrelse. Fler och
fler vanliga mnniskor brjade slktforska. Det
fanns dock olika syften med forskningen. Nationalism, liberalism, nazism och socialdemokrati
var olika vrden som var centrala och som krockade med varandra.
Det var frmst rasforskningen som frst
grundade sig i slktforskning. Rasforskare ville
att folket skulle brja slktforska fr att frmja
rasforskningen och nationalismen. Det kom motstndsrster mot detta som bevisade att man
kunde anvnda slktforskningen till annat, speciellt efter andra vrldskriget. Det blev mer klart att
man gr frn en identitet, till en annan. Jag har en
samisk slkting lngt bak i slkten men det betyder inte att jag knner mig som en same.

1897

Efter begravningen kte Karl Julius med grdens tv grsprckliga

konstantskimlar. De travade snabbt ver den steniga vgen hem. Han hade aldrig tidigare knt en
sdan fart. Han var lycklig. Men nu var hans mamma ensam med en hel grd. Vad skulle hnda nu?
Sara Dyrinder hller i en slktforskningskurs i
Mlndal. Hr hjlper alla medverkande varandra

MNNISKAN
fr att komma vidare i sin forskning. Och just idag
r det sista kursdagen fr terminen. Sara sitter
med tv datorskrmar framfr sig. Bredvid sig
har hon ett fotoalbum med blodrd prm. Det r
hennes morfars fasters fotoalbum.
Hon gillade att vara med p bild, sger Sara
och skrattar.
Det r sant. Hon r med p nstan alla bilder.
P baksidan av vissa kort har hon skrivit ngot p
finska.
Victor! Kan du hjlpa mig? Jag frstr inte
vad det str p kortet.
Victor Aitman kommer lunkandes fram till Sara.
Han r ledare p kursen tillsammans med Sara
och han kan finska. Hans grsprngda hr ligger
mjukt mot huvudet och han hller bilden med
bda hnderna. Fastn bilden r lika stor som en
prislapp frn ett par jeans. Han funderar en stund.
Jag tror att det str att hon fyller 62 om tre
mnader och sen skriver hon och jo, jag vet att
jag r gammal, sger han.
Hon r ju fr rolig, sger Sara och skrattar.
Sara berttar att det kan vara svrt med sprket, speciellt nr hon slktforskar p sin mammas
sida.
Allt frn Ingermanland r antingen p finska,
ryska eller p estniska. Visst, jag har lrt mig vissa
ord men ibland kan det bli vldigt svrt. Som nu
har jag frskt f tag p ett arkiv i St. Petersburg.
Jag skickade ett mail p engelska och fick svaret
att jag var tvungen att skriva om mailet, p ryska.
Jag anvnde Google translate, men jag har inte
ftt ngot svar n, sger hon.

ara berttar att hon inte alls var historieintresserad som ung. tminstone inte av allmn
historia om kungar, krig och Hitler. Hon blev intresserad av sin egen historia. Det blir mer nra
berttar hon. Det r det som r roligast med
slktforskningen ocks. Att f veta saker om sitt
ursprung. Att man fastnar och hela tiden vill veta
mer, fortstter hon.
Sara berttar att man aldrig blir klar med sin
slktforskning.
Nej, man blir ju inte det. Det
finns inget stopp.. Jag har ver
180 sidor med namn p slktingar p min pappas sida, och jag r
lngt ifrn klar n.
Vad ska man brja med nr
man vill brja slktforska d?
Sara Dyrinder berttar att det
viktigaste att gra till en brjan
r att prata med sina nu levande slktingar. De kanske har ett

Jo, jag vet att jag r gammal. har Saras morfars faster skrivit
p baksidan av fotografiet p henne sjlv.

gammalt fotoalbum eller dammiga vykort som

ligger p vinden. Eller s kanske de br p muntliga berttelser.
Det viktigaste r att man fr ngot att brja
med, ngot att komma vidare med. Kasta aldrig
gamla bilder! Man kan alltid lista ut vilka mnniskorna p bilderna r. Jag har till och med haft
en bild p en mnniska dr en tavla av en annan
mnniska hngde i bakgrunden. Och jag lyckades hitta vem det var p tavlan. Ibland mste
man ta sidospr, sger hon.

De kanske har
ett gammalt
fotoalbum eller
dammiga vykort
som ligger p
vinden.

1898

I kvll fick han en bit

rgbrd till kvllsmat,
som hans mamma doppat i vatten
och strtt lite salt p. Hans mamma
hade ibland gtt till fattighuset och
frgat om hjlp. En gng fick hon tio
kronor. Hans syskon lmnade grden, en efter en.
Karl Julius och hans syster Emma
var fem r nr de blev slda p fattigauktion fr lgsta budet, till en man
som kallades Krecka-Pellen.

21

MNNISKAN

ritas Benjamin Eriksson berttar att vi fortfarande idag anvnder handbcker inom slktforskning som skrevs p 1930-talet. De hller sig
aktuella p grund av att det i princip r likadant
att slktforska d som nu, det handlar om att g
till och ska i arkiven. Kyrkbckerna har digitaliserats och scannats in i datorer men det r fortfarande kyrkbcker. Det underlttar dock att det
finns hjlpmedel p ntet.
Han tror att slktforskningen kommer att fortstta vxa. Han berttar att slktforskningsfreningarna blir fler och fler och att det nu ocks
finns ett nytt stt att slktforska p. Det stavas
DNA. DNA-forskningen vxer snabbt och man
skulle kunna hitta slktingar som levde 200000
r bakt i tiden om man har tur. Britas Benjamin
Eriksson tror att detta delvis kan frndra slktforskningen, men inte helt.
Man mste fortfarande g till landsarkivet,
vare sig man vill det eller inte. Fr att DNA-bankerna ska fungera som de ska s mste man ha
lst kyrkbckerna, sger han och skrattar.
Fler och fler yngre brjar ocks med slktforsk-

22

ning. Benjamin tror att det kan bero p just identitetsskapande. Genom att se vart man kommer
ifrn s skapar man sig en egen identitet. Han tror
ocks att historia blir mer och mer intressant fr
ungdomar, och ven fr andra ldersgrupper.
Det finns s mnga olika historietidningar nufrtiden. Samt alla nya tv-program som handlar
om ursprung och om att hitta sina rtter.
I sommar ska Sara Dyrinder till dvarande Ingermanland, nuvarande Estland/Ryssland, fr att
g p ett slktkalas. Hon hoppas p att f veta
mer om sina slktingar, fr att fortstta skandet
efter sitt ursprung.

1899

Efter bara ngra dagar hos

Krecka-Pellen kom Emma med
ett frslag till Karl Julius.
Kan vi inte g hem till mamma?
Det var fyra kilometer hem till deras mamma. Det
var sndag. De tog varandras hnder och de brjade g.

Sara anvnder digitaliserade arkiv fr att komma vidare med sitt slktforskande. I dag finns
mycket bttre hjlpmedel n nr Sara var en nybliven slktforskare fr elva r sedan.

MNNISKAN

Sara utanfr lokalen i Mlndal dr

hon hller i slktforskarkurser.

23

MNNISKAN

Det mytomspunna folket

Fr 400 r sedan kom vallonerna som ett svar
p en svensk jrnindustri i starkt behov av ny
kunskap. Trots sitt ringa antal r de ett freml
fr fascination n i dag.
Text och foto: Felicia Green

tt smlta in i det nya landet var inte

srskilt ltt fr Peter. Han hade
kommit till Sdermanland fr att arbeta.
Troligen var kontraktet mellan honom
och den svenska arbetsgivaren redan i hemlandet
undertecknat och klart. Han och hans landsmn var eftertraktade p den svenska arbets
marknaden.

24

Men nd skulle det ta tid fr dem att

integreras i det nya landet. Sprket och religionen
frsvrade det, liksom den i mnga fall starka
gruppsammanhllningen.
Men f av dem skulle ha det s svrt som Peter,
som upprepade gnger hamnade i trubbel med
det svenska rttssystemet.

MNNISKAN

ennes steg r ovntat tysta, takhjden

till trots. Hyllmeter efter hyllmeter av all
vrldens bcker passerar d vi gr genom
den luftiga hallen som nstan r helt tom p
mnniskor.
Det hr var fngarnas verkstad. Faktiskt nda
fram till 90-talet, sger hon.
Annika Bergstrm r 59 r och arbetar som
bibliotekarieassistent
p
Hrlanda/rgryte
bibliotek som r inrymt det stora gamla fngelset
vid stra kyrkogrdens ena hrn i Gteborg.

Hon var s lik mina fastrar!

Men hur var det mjligt?
Nu har hon lovat att hon ska bertta mer om hur
hon pltsligt upptckte sina rtter.
Nere i Kaf Kken p markplan brjar hon att
bertta. Om hur hon fr bara ngot r sedan hade
sett ett program p TV. Programmet handlade
om EU och en av intervjupersonerna, en belgisk
kvinna, hade ftt Annika att haja till.
Hon var s lik mina fastrar! Men hur var det
mjligt? Jag r uppvuxen i Norrbotten och de
slktingar jag frgade, viftade bort det hela. Men
jag kunde inte slppa det, s jag var tvungen
att frga min syssling som r en hngiven slktforskare, bosatt i Bryssel.
Ungefr 2500 personer immigrerade till
Sverige frn regionen Vallonien som i dag r
en del av sdra Belgien. De flesta kom under
tidsperioden frn slutet av 1500-talet fram till
mitten av 1600-talet. P grund av det befrielsekrig som pgick mot det spanska styret hade
stora omrden delagts och skogar kalhuggits.
Detta tillsammans med frsvrad export var
frdande fr arbetet inom jrnindustrin.
Vallonerna hade en speciell smidesteknik som
gav ett smidesjrn av bra kvalitet ett s kallat
vallonsmide.
I Sverige under samma tid var problemet nstintill motsatt. Jrnet var vr viktigaste exportvara. Arbetskraftsinvandring frn Tyskland och
Finland togs in och krigsfngar anvndes i gruvorna. Men nd utvecklades inte jrnindustrin
som nskat och kunskapsnivn var inte tillrckligt hg.
Min far slktforskade precis som jag. Han
funderade ver sin tillhrighet och jag tror att
han genom slktforskningen skte ett sammanhang, berttar Annika.
Genom sin syssling i Bryssel fick Annika
bekrftat att hennes aningar stmde. P sin
pappas sida var hon ttling till en vallon vid

Genom en slktforskande syssling i Bryssel fick Annika

Bergstrm sina misstankar bekrftade - hon r vallonttling.

namn Petter Servio. Han hade r 1654 kommit

till Kengis bruk i Pajala i Norrbotten.
Jag blev s glad nr jag fick veta det! sger
Annika med ett leende. Min far hade varit dd
sedan lnge, men jag var nd glad fr hans skull.
Vetskapen om sitt ursprung r nog viktigt fr alla.
S det r s synd att han inte fick den pusselbiten.
Louis de Geer (1587-1652), som ibland ofta
kallas Den svenska industrins fader tog
initiativet till att brja vrva specialister inom
jrnhantering till Sverige. Det ledde till att ett
ntverk av agenter skapades p plats i Vallonien som hade som ml att f kunniga arbetare att flytta till Sverige. Kontrakten signerades
drefter i Sedan, Amsterdam eller i Louis de
Geers fdelsestad Lige. Frn Amsterdam fortsatte sedan emigrationen via bt till Sverige.
Har du sjlv vallonkoppling? frgar Annika
pltsligt, precis som flera andra vallonttlingar
gjort fre henne. Jag svarar att jag inte tror det.
Men du har ju bruna gon, konstaterar hon.
Jag svarar lite svvande att min mamma r
frn Schweiz och att det kanske kan tnkas ha
med saken att gra, ven om jag sjlv r osker
p det.

25

MNNISKAN

n del av de vallonska arbetarna kom

ensamma, andra tog med hela familjen till det
nya landet.
Peter fr 1642 arbete vid Julita bruk i Sdermanland. Troligen r hans fru Johanna med
honom d han pbrjar arbetet som kolare.
Fr att framstlla jrn ur jrnmalm krvs
temperaturer p en bit ver 1500 Celsius. Fr det
gick det t kolossala mngder kol fr att lyckas.
Peters jobb som kolare var drfr att framstlla
kol ur nnu strre mngder ved.
En stor majoritet av de valloner som kom hit
som arbetskraftsinvandring vljer att stanna i det
nya landet. Men det skulle ta tid innan de blev en
del av det svenska samhllet.
Enligt Kjell Lindblom, tidigare ordfrande fr
Sllskapet Vallonttlingar och frfattare till flertalet bcker p mnet, tog det i alla fall fram till
1700-talet.
Skogshuggarna och kolarna integrerades snabbare. Men fr de som bodde

p bruken tog det i alla fall hela 1600-talet

innan de blev helt svensksprkiga, sger han.
Vallonerna hade en tt sammanhllning
och gifte sig inte grna utanfr gruppen.
Frutom sprket och att de hade en annan

Ltt hngia migh, det

wndar iagh intet.
religion, r ven de svenska arbetarnas
avund mot de yrkesskickliga vallonerna ett
frmodat skl till att de ofta hll sig fr sig sjlva.
P grund av isoleringen r det vanligt att
ttlingarna har rtter i flera olika vallonfamiljer.

en av flera villor i rad som mer ser ut att

hra hemma ngonstans i alperna n p en
stilla gata i Mlndal, strax sder om
Gteborg, bor Jrgen Vessman. Han r 81 r och
pensionerad analytisk kemist. Han visste tidigt att

Vy ver Julita kanonbruk i Sdermanland dr Peter fick jobb som kolare 1642, tills hans tio r senare dms fr hot mot sin chef Ditmar.
Mlning av Allart van Everdingen.

26

MNNISKAN
han var vallonttling, men genom sitt intresse fr
slktforskning har han upptckt slktskap med
flera vallonfamiljer p bda frldrarnas sidor:
Pierrou, Herou, Goude, Garney och Beneux.
Han berttar om hur hans pappa talade om
vallonskt blod som ngot speciellt. Men det
tycker han inte sjlv. Fr honom r det just slktforskningen och historien som r det intressanta.
Man fr en knsla fr hur det var frr i tiden.
Hur tufft det var, sger Jrgen dr han sitter vid
bordet i villans matrum. Han har dragit ut bok
efter bok ur bokhyllan bakom sig d han berttat
om valloner och om sitt intresse fr slktforskning
som brjade nr han blev pappa p 60-talet.
Bckerna ligger nu i travar p matsalsbordet men
hr och var sticker titlar fram: Vallonernas namn,
Valloner jrnets mnniskor och ett exemplar av
vallonfreningens egen tidning Vallonttlingen.
Tio r efter att Peter har kommit till Julita
bruk har han ftt stora problem. Han har haft en
kontrovers med sin chef Johan Ditmar och rendet tas den 15 november upp i Kungliga Bergskollegiet I Stockholm. Peter ska enligt protokollet med stoora skielsordh och Undsijelser ha
hotat att skjuta ihjl sin chef och sedan ha brutit
sig in i hans hem. Men dr finner han inte honom,
eftersom han r bortrest. Peter stts i Nykpings
fngelse flera mil ifrn bruket. Han erknner
att han har hotat Ditmar, men med tillgget att
alla bruksfrvaltare r skellmar och Tiufwar.
Angende straff fr brotten freslr Peter sjlv att
han ska hngas, med orden: Ltt hngia migh,
det wndar iagh intet.

eck p underarmarna, knl i nacken, mrkt

hr, bruna gon, platt bakhuvud och
avsaknad av rsnibbar. Det rcker att googla ordet
vallonttling fr att stta p mngder av ider och
frestllningar om hur man identifierar en sdan.
Det mesta r rena skrnor, sger Kjell Lindblom, som knner igen vissa av de pstdda
attributen. Det finns inga utseendemssiga srdrag som man skiljer ut vallonerna. De r ett
blandfolk av kelter, germaner och romare, s att
det skulle finnas ett typiskt utseende stmmer
inte, sger han.
Men, Kjell Lindblom sger ven att valloner och
vallonttlingar i viss mn kan ha mrkare drag genom de romerska influenserna.
Eftersom jag har mjligheten att gra det, vljer jag att koppla ihop mina bruna gon med mina
vallonska rtter, sger Annika i bibliotekets kaf.
Ljudnivn i den ljusa lokalen har kat i takt med att
klockan har nrmat sig lunch och nu r det nstan
svrt att hra henne.

Mjlig vg fr Peter. Frn

Vallonien till Kengis bruk i
Norrbotten, via Julita bruk i
Sdermanland.
Hon berttar att hennes vallonske anfader
Petter Servio hade ett hetsigt temperament.
Han slogs och hamnade i fngelse. Tanken p
bibliotekets tidigare skepnad som ett fngelse
med sina hga murar och tjocka vggar, fr p ngot stt hans de att knnas nrmare.
P 1920-talet kom de gamla vallonbruken att
brja lggas ned p grund av konkurrens frn
utlandet. Mnga vallonttlingar tvingades d
att flytta. Freningen Vallonttlingar grundades
drfr i Stockholm 1938 och har i dag strax ver
1000 medlemmar. Syftet r bland annat att
bevara det som finns kvar av den vallonska
kulturen.

eter blir inte hngd fr ddshotet, utan det

beslutas att han ska [] settias opp ett
skiepp och frwijsas Rijket [] och eftersom man
anser att hans sner r lika besvrliga, ska hela

27

MNNISKAN

Annika Bergstrm anfader Peter, eller Petter, hamnade flera gnger i trubbel med det svenska rttssystemet. Hr visar hon ett mejl frn sin
syssling som forskat om deras vallonska ursprung.

familjen landsfrvisas med honom. Att han r af

frmmande nation lyfts ocks fram. Skulle han
f fr sig att tervnda och stlla till mer problem
hotar bdelns bila.
Men av ngon anledning blir det ingen frvisning av Peter och hans familj. Han slpps
men kan inte lngre stanna kvar vid Julita. I januari 1654 skriver han p ett kontrakt fr arbete
hos brderna Abraham och Jakob Momma p
Kengis bruk i Norrbotten. Men tiden dr skulle
inte g bttre n det liv de just lmnat i Sdermanland.

et finns i dag ver 160 vallonska namn

listade hos Sllskapet vallonttlingen. Men
mnga av dagens ttlingar br, precis som
Annika och Jrgen, inte sina slkters gamla namn.
Anledningen r inte bara att de har frsvunnit
genom gifterml, utan ven genom att slktnamnen ftt ge vika fr patronymikon - det vill sga
son-namn. Ett annat problem r att namnen
stavas olika frn klla till klla.
Vid tiden d vallonerna anlnde till sitt nya
hemland fanns ingen enhetlig stavning, utan
man stavade efter vad man tyckte sig hra. Det
ledde i sin tur till att alla hade sin egen stavning.
Ngot som enligt Kjell Lindblom frsvrades ytterligare av att vallonerna kom med frmmande namn. Drfr knner vi Peter vid mnga olika namn. Ibland heter han Pierre, andra gnger

28

Peter. Ibland br han efternamnet Servais och

ibland knner vi honom som Petter Servio.
Peter, eller Petter som Annika sger d hon
beskriver sin vallonske anfader, stller till med
mer bekymmer p det nya bruket. Vid Torne
rdhusrtt i slutet av februari 1660 radas frseelse efter frseelse upp. Det konstateras att
han tidigare blivit dmd till landsfrvisning och
eftersom han uppenbarligen inte bttrat sig,
dms han terigen till att [] medh ett skiepp
hdhan aff rijket frskickat []. Han skriver
sommaren 1662 en vdjan till rikskanslern. Men
dr upphr de skriftliga spren efter honom.

Fakta
Vallonttlingar i dag
Annika Bergstrm och Jrgen Vessman tillhr de omkring 100000 svenskar som i dag
berknas vara vallonttlingar. Men d rknar
man bara in de fransktalande vallonerna.
Rknar man ven in de tyska och hollndska
slkterna, dubbleras siran.
Klla: Sllskapet Vallonttlingar

Av : Marielle Theander Olsson

r du dummare n
tget?
Vi har alla hrt de gamla talestten, men varifrn kommer
de egentligen? Kontext har tagit reda p historien bakom
fem mer eller mindre vanliga uttryck.
Vara lika goda klsupare
Det sgs att uttrycket myntades
1599 av Hertig Karl (senare kung
Karl IX) d han sa: Lika brder
borde ocks vara lika klsupare. Uttrycket betyder att vara av
samma sort p ett negativt stt.
Supa har inget med alkohol att
gra, utan hade frr betydelsen
att srpla i sig soppa. S en lika
god klsupare srplar allts klsoppa likadant som ngon annan.

Ingen ko p isen
Uttrycket betyder ingen fara och r
frn brjan ett talestt: Det r ingen
ko p isen s lnge rumpan r p
land. Frr slppte man ofta ut korna
p vinterbete och d gick de ibland
ut p frusna vattendrag och halkade eller trampade igenom isen. Talesttet kan tolkas som att man inte
behver oroa sig s lnge kon har
fast mark under bakklvarna och
kan rdda sig sjlv om isen brister.

G brsrkagng
Att g brsrkagng betyder att frstra
allt i sin vg. En brsrk var en vldsam
krigare frn den nordiska vikingatiden
som slogs i ett blint raseri och vrlade
som ett vilddjur. Ordet tros komma frn
islndska ber som betyder bjrn och
serkr som betyder skjorta, och betyder
man kldd i bjrnskinn. Uttrycket go
berserk har ocks lnats i engelskan.

Dummare n tget
Betyder att ngon inte har den
skarpaste
hjrnan.
Uttrycket
kopplas ihop med Oscar I:s yngsta barn, Prins August (1831-1873)
som ansgs vara ganska obegvad. Prinsen gav namn t ngloket Prins August och p den tiden fick man inte prata illa om en
kunglighet, s drfr brjade man
sga dummare n tget istllet.

Gra ngon en bjrntjnst

En bjrntjnst r en tjnst som gr
mer skada n nytta. Uttrycket kommer frn den franska fabeln Bjrnen och trdgrdsmstaren som
La Fontaine skrev p 1600-talet.
I fabeln slr en bjrn ihjl en fluga
p sin sovande vns ansikte med
en sten, och mannen dr. Enligt Bolagsverket finns det 37 firmor med
bjrntjnst i namnet.

29
BILDER: WIKIMEDIA COMMONS & REBRO STADSARKIV/ERIK ARLEBO

Av: Matilda Carlstrm

KORV SOM BRDFDA

Sugen p att jobba som sumprunkare, grterska
eller korv? Efterfrgan p dessa kneg r kanske inte
lngre skyhg, men hr kan du i alla fall f
ett hum om vad de sysslade med.
En korv r inte bara en helt okej
matrtt. Det var ven ett jobb p
1600- och 1700-talet.
Korvarnas uppgift bestod i att
g omkring och vakta stan, stta
folk i fyllecell och larma om de
upptckte en brand. Att vara en
korv var inte ngot prestigefullt. Svl lnen som anseendet var lgt.

Grterska r ett kvinnodominerat yrke som gr ut p att grta

p begravningar. Detta fr
att hjlpa de anhriga att
komma igng med sitt sorgearbete, sga ngot om den
avlidnes status eller skicka
hlsningar t en anhrig som
inte kan nrvara.
Historiskt sett var det ett
spritt fenomen, som var vanligt i bland annat det antika
Grekland, Romarriket och Mellanstern. Men grterskor finns kvar
n i dag i delar av vrlden.

Biografpianist var den som satt

nedanfr filmduken p biografer
och ackompanjerade stumfilmer
med piano.
Denna kunde bde improvisera ihop stycken som passade in
i filmens hndelsen, eller spela
inlrda stycken. Bland andra den
knda jazzsngerskan och skdespelerskan Alice Babs far Jean
Edvin Nilson hade detta yrke.

30

Din lilla rackare! har du kanske

utbrustit ngon gng. D har du
omedvetet kallat ngon fr bdeldrng. Rackare var nmligen
just det - bdlarnas drngar. De
stod fr sin tids kanske smutsigaste arbetsuppgifter, och hade
ett extremt lgt anseende.
Det var denna som fixade i ordning platsen infr en avrttning,
plockade ner de dda kropparna
och grvde ner dem i galgbacken. Andra uppgifter som
ingick i det vardagliga arbetet
var att sota, tmma latriner,
ta hand om kropparna efter
sjlvmrdare och kra bort
stadens avfall. Yrket frsvann i
samma veva som ddsstraffet
avvecklades.

Sumprunkare var precis vad det

lter som. Allts en person som
runkade sump. Lter det konstigt?
Okej, vi tar det frn brjan. Att
runka betyder allts i sammanhanget att skaka eller vagga.
Sump syftar p fisksump eller
sump p btar, och r en form av
behllare som snks ner i vattnet.
I sumpen frvarade man sin fiskfngst levande, fr att hlla denna frsk. Sumprunkaren sg allts
helt enkelt till att hlla sumpen i
rrelse. P s vis hll de vattnet
syresatt och fngsten levande.

Arkivbilder: Wikimedia commons

Av: Niklas Thander

GENIERNAS KAMP
Vem r den nya Nikola Tesla?
I jakten p ett nytt
ouppskattat geni stllde vi
tv excentriska forskare mot
varandra i en duell.

ALEKSANDR BOGDANOV
(1873-1928)

JACK PARSONS
(1914-1952)

VERSUS
1. Betydelse av arbete

Trodde sig kunna stadkomma evigt liv genom blodtransfusioner

Raketingenjr som av sina kollegor kallades raketforskningens fa-

och hvdade att hans experiment ledde till bland annat frbttrad

der. Var en av de viktigaste personerna bakom grundandet av det

syn. Lade genom sitt filosofiska arbete grunden fr systemteorin,

amerikanska rymdprogrammet och efterfljande framsteg inom

som i sin tur ledde till utvecklingen av dagens datavetenskap.

3/5

rymdresandet.

5/5

2. Livet utanfr
Politisk aktivist som var med i grundandet av den bolsjevikiska

Frfattare, entreprenr, uppfinnare och ockultist. Konverterade till

faktionen. Stor rival till Lenin om makten innan han blev frvisad.

Thelema, en religion starkt inspirerad av egyptisk mytologi. Deltog

ven ekonom, filosof och frfattare som skrev om en utopi p Mars dr

ofta i ritualer med vnnen L. Ron Hubbard, grundaren av scientolo-

mn och kvinnor var totalt jmstllda. Novellen innehll ocks detal-

gi, dr de frskte framkalla telemins messias Babalon genom att

jerade beskrivningar av hur blodtransfusioner gick till p Mars. 4/5

magiskt befrukta en kvinna ngonstans p jorden.

4/5

3. Mottagande
Han startade det frsta institutet fr blodtransfusioner som se-

Efter att ha arbetat fr Israel misstnkte FBI Parsons fr spionage,

nare ocks dptes efter honom. Hans efterfljares arbete gjor-

vilket han senare friades fr. P grund av sitt intresse fr marxism och

de Ryssland till vrldsledande inom utvecklingen av blodban-

ockulta aktiviteter frbjds han dock frn att arbeta inom amerikansk

ker. Han var en pionjr inom mnet transfusioner, d forskare idag

raketforskning. Blev efter sin dd mer ihgkommen fr sin inblandning

3/5

i ockultism n fr sina bidrag till forskningen. Efterhand blev hans yr-

kunnat bevisa att yngre blod fryngrar gammal cellvvnad.

kesinsatser mer erknda och en mnkrater dptes i hans namn. 4/5

4. Excentritet
Kombinationen av bolsjevik, scifi-frfattare och evigt liv-forskare,

Tvingade med sina framsteg inom forskningen p raketbrnsle ett

kopplat med futuristiska ider gjorde Bogdanov till en fr sin tid udda

land som p 30-talet sg raketer som ren och skr science fiction till

figur. Organiserade bankrnet i Tiflis 1907 tillsammans med Lenin

att ta rymdfrder p allvar. Var 1940 helt sker p mjligheten att n

och Stalin, dr bolsjevikiska revolutionrer ddade 40 personer och

mnen. Kallade sig sjlv fr Antikrist frislppt i vrlden och lovade

kom undan med en summa motsvarande 24 miljoner kronor.

3/5

att sprida budskapet frn the Beast 666. 5/5

5. Dd
Efter att ha genomgtt elva lyckade transfusioner gick det snett nr han

Dog efter en explosion nr han blandade knallkvicksilver i en plt-

tog blod frn en av sina studenter som led av bde malaria och tuber-

burk. Klassades av polisen som en olycka, men vnner, kollegor och

kolos. Bogdanov dog, men studenten som injicerades med hans blod

har gett en rad andra anledningar till hans dd: sjlvmord, mrdad av

tillfrisknade helt. I efterhand har det spekulerats i att det var ett sjlv-

antingen mogulen Howard Hughes, polisen eller anti-zionister samt

mord, d han kort innan skrivit ett hgkontroversiellt politiskt brev. 5/5

resultatet av ett rituellt frsk att skapa en homunculus (miniatyr-

Aleksandr Bogdanov: 18/25

Arkivbilder: Wikimedia commons

mnniska). 4/5

Jack Parsons: 22/25

31

TREND

Hela Sverige
poddar
Frn Ystad i sder till Haparanda
i norr. I dag grs det podcaster
verallt. Antalet lyssnare kar fr
varje dag som gr, och de som nr
allra flest hyllas som rockstjrnor.
Men hur blev det s hr?
Text och foto: Christian Mller

TREND

kvllen den femte juni 2014 r Globen

helt fullsatt.
Lamporna slcks och ett vlknt hrdrocksriff dnar ur hgtalarna.
Jublet stiger.
Strlkastarljuset riktas mot en ensam man som
kryssar fram mellan stolarna p golvet samtidigt
som han brjar sjunga p den frsta versen.
Say your prayers, little one. Dont forget, my
son. To include everyone.
Lten r Metallicas Enter Sandman och mannen r Fredrik Wikingsson.
Nr lten r slut str han ensam p den fyrkantiga lilla scenen mitt p golvet och pustar ut.
Otroligt. Ni r allts nu vldigt mnga som
r redo fr 90 minuters knastertorrt prat. Av tv
medellders, kritvita, ofta krnkta, mediemn.
Finns det ngot omodernare?
Jublet stiger igen.
Han har krvt att f gra en egen entr i kvll.
Jag r inte sker p att det blir lyckat, men jag
tycker nd att han ska f gra den. Hr r han,
mannen som blivit ansiktet utt fr metal ohlsa i
det hr landet. Min bsta vn, Filip Hammar.
Enter Sandman dundrar igng igen, och en tv
meter hg pillerburk rullas
in p golvet av tre kvinnor
utkldda till sjukskterskor.
Ur burken kliver Filip, till
kvllens dittills strsta jubel.
D sger vi vlkomna till Filip och Fredriks
tvhundrade podcast live frn Globen.
Strlkastarna riktas mot en trappa p lktaren
dr en man vid namn Linus Lindholm str. Han
brjar sjunga:
P torsdag r det podcast igen. Jag har vntat hela veckan. P torsdag r det podcast igen
med Filip och Fredrik.
Lindholms rst och det svngiga dansbandskompet r vlbekant fr alla som hrt podden
tidigare.

Bland de 16 592 i publiken den kvllen satt

Stefan Helm och Emil Drougge. Och nstan ett
r senare sitter Stefan hemma i sin lgenhet i Vasastan i Gteborg och minns tillbaka.
Det var jkligt kul nr de slog publikrekordet.
De spelade den dr Metallica-lten, och visade
hur publiksiffran tickade uppt p storbildsskrmarna. Frst gick de frbi Pven som lg tva,
och sedan tickade det lngsamt upp mot Metallicas rekord. Nr de gick frbi jublade alla och det
skts raketer och grejer, sger han.
Sedan var det ju lite extra kul fr oss eftersom vi hade med honom i vr podd bara ngra
veckor tidigare. Vi hejade lite p dem och ville att
det skulle bli bra.

ust det.
Stefan och Emil har en egen podcast.
Quizpodden beskrivs av upphovsmnnen
sjlva som en frgesport i poddformat.
Stefan, som annars arbetar som personlig trnare, och Emil, som studerar till ljudtekniker i
Stockholm, stller helt enkelt frgor till varandra.
Den som svarar rtt fr pong, och den som fr
flest pong vinner.
Lyssnarna fr flja med i
resonemangen, gldjas nr
det blir rtt och srja nr
det blir fel.
Eller tvrtom, fr den
skadeglada
De har gjort podden i drygt ett r (frsta avsnittet slpptes i januari 2014) och har enligt Stefan
sjlv omkring 50 000 lyssnare i dag.
I brjan kndes det hftigt att vi ndde 50
personer. D frstod vi att det var fler n bara vra
vnner och bekanta som lyssnade, sger han.
Sedan dess har Quizpodden hunnit hamna p
Itunes topplistor, gstas av kndisar, och plockas
upp av Acast, den nya plattformen som erbjuder lyssnarna att ta del av extramaterial i from av
lnkar, bilder och videoklipp samtidigt som de
lyssnar p podden.
Acast hrde av sig till oss precis nr de skulle
dra igng i Sverige. De tyckte att vr podd passade bra med deras app. Det skulle vara reklam
med, och det tyckte vi lt bra. De pengarna kunde ju tcka en del av de kostnader vi lagt ut p
mikrofoner och resor och snt, sger Stefan och
tillgger:
Det r inte s att vi str och vaskar champagne p Ibiza, direkt. Men det ger oss i alla fall en
mjlighet att fortstta gra podden.

Nr de gick frbi jublade

alla och det skts raketer
och grejer.

refter fljer en stjrnparad, dr ett antal knda artister fr gra var sin tolkning av signaturmelodin:
First Aid Kit dyker upp p storbildsskrmen och
bjuder p gitarrspel och stmsng.
Markus Krunegrd tar ver p lktarplats.
Lill Lindfors dansar upp p scenen och gr en
bossa-nova-variant.
Och Timbuktu avslutar med en Paul Simon-insprirerad upptempoversion.

33

TREND

tefan reser sig frn bordet fr att hmta sin

mikrofon.
Det nrmar sig inspelning.
Fr att podden ska bli s underhllande som
mjligt att lyssna p har de satt upp tv regler
som de mste hlla sig till nr det gller sjlva
frgesporten.
Den frsta r att det mste g att resonera sig
fram till svaren p frgorna.
Den andra r att det r frbjudet att passa.
Sedan en tid tillbaka har de ocks bestmt att
ha med ngon form av personlig anekdot i varje
avsnitt. Bde Stefan och Emil var lnge ganska
obekvma med att lmna ut sig sjlva (i de frsta
avsnitten sa de inte ens vad de hette) men de har
mrkt att lyssnarna gillar att f en liten inblick i
deras privatliv d och d, s drfr frsker de
bjuda p det.
Stefan kommer tillbaka till bordet och kopplar
in mikrofonen i datorn.
Han ppnar Skype.
Och s startar han ett litet tillggsprogram som
gr det mjligt att spela in samtalet.
Det hr r allt jag behver, sger han. Sedan sparar jag bara min ljudfil och skickar ver
den till Emil som klipper ihop det.

etta r en viktig anledning till att podcasttrenden har blivit s stor. Att det inte krvs ngon
avancerad teknik. Det tror i alla fall Erik Lindelius.
Han r medieforskare vid Ume universitet.
Och har en podcast.
Mediespanarna grs sedan i augusti 2011 av
honom och hans forskarkollega vid Ume universitet, Jesper Enbom. I podden diskuterar de
medier och deras roll i samhllet, oftast p tu
man hand men ibland med inbjudna gster.
Det gr sllan att peka p en enskild frklaring nr ngonting pltsligt blir s populrt som
poddarna blivit i dag, sger Erik Lindelius. Men
teknikutvecklingen r definitivt en av dem. Frr
hade mobiltelefonerna vanliga radiomottagare,
men med Ipoden och senare Iphonen fick de
en hrddisk som man kunde ladda
ner filer till. Och ett mycket mer
anvndarvnligt
grafiskt
grnssnitt.
Sedan fick prylarna 3G
och 4G och trdlsa ntverk
spred ut sig ver landet, samtidigt som all teknik blev billigare.
I dag kan i princip vem som helst
kpa sig en hyfsad dator och en mikrofon och brja spela in. Man kan faktiskt
till och med spela in p en smartphone.

34

ven de sociala mediernas genombrott har pverkat, sger Erik Lindelius. Frr var det i princip
bara de stora mediesajterna, som SVT och SR,
som hade beskare p ntet. I dag kan vem som
helst n ut via Twitter.
Sedan r sjlva formatet en frklaring i sig
ocks, fortstter han. Att inte behva frhlla sig
till en tabl r ju en jttefrdel fr poddarna. Man
kan lyssna nr man vill och det man lyssnar p fr
ta sin tid. Jag tycker faktiskt att mnga poddar r
i lngsta laget i dag, men mnga uppskattar att
f hra mnniskor prata till punkt. Det blir nstan
som att tjuvlyssna p ett samtal ute p stan. Man
upplever att man blir vn med dem man lyssnar
p.

r brjade allt, d?
Ngot definitivt startdatum fr poddtrenden r tyvrr svrt att stta.
Den tekniska definitionen av en podcast (en
lnk till en ljudfil som publiceras i ett RSS-flde)
har funnits sedan brjan av 2000-talet.
Nr Apple sedan lade till en podcast-funktion
i Itunes 2005 gjordes poddarna tillgngliga fr
den breda massan.
2006 startade tjnstedesignbyrn Daytona
Svenska poddradiopriset, som ger poddlyssnare
i Sverige mjlighet att nominera och rsta p sina
favoritpoddar i ett antal kategorier. Men de flesta
priser gick d till vanliga eftersndningar av Sveriges Radios program.
Det drjde egentligen till 2010 nr Filip och
Fredriks podcast hade premir innan folk brjade
f upp gonen fr det nya mediet.
Och den riktiga explosionen kom nnu senare.
Jag upplevde att det tog fart ordentligt 2012,
sger Erik Lindelius. Innan dess gick det att hlla koll p poddarna, men d brjade de bli fr
mnga fr det. Alex och Sigge kom d. Fredags-

Innan 2012 gick det att

hlla koll p poddarna,
men d brjade de bli fr
mnga fr det.
podden med Hannah och Amanda, En varg sker sin pod med Liv Strmquist och Caroline
Ringskog, Vrvet.
Och sedan dess har det bara fortsatt.
Hsten 2014 kom Serial - en amerikansk
dokumentrpodd
om
en gammalt mordfall. Den blev

TREND

I quizpodden mste det g att resonera sig fram till svaren, och man fr inte passa.

snabbt vrldens mest lyssnade podcast, och i r

har den ftt svenska efterfljare. Aftonbladet gr
Fallet och tv fre-detta Sveriges Radiomedarbetare gr Spr.

Det hnder fortfarande

ibland att jag hr folk kalla
podcaster fr trams som
kommer att d ut.

r har ocks en av Sveriges strsta filmstjrnor brjat podda. Mikael

Persbrandts I am hade
premir i april och hans
blandning av prat, poesi
och sng vckte stor uppmrksamhet. Eric Schldt i Gomorron Sveriges
Kulturpanel gick till och med s lngt som att
kalla den fr en ny konstform.
Erik Lindelius igen:
Det hnder fortfarande ibland att jag hr folk
kalla podcaster fr trams som kommer att d ut,
men det tror inte jag. Det hr r ett nytt tekniskt
format som helt enkelt r bttre n radio. Och det
kommer inte d ut frrn nsta format, som r
nnu bttre, kommer.

som Emil fr klura p den hr gngen. Och s

bjuder de lyssnarna p en nyhet:
Frn och med i dag ska Quizpodden komma ut
tv gnger i veckan. Bde
p onsdagar och sndagar.
Ingen podd-dd i sikte
n, allts.
Tvrtom.
Och torsdagarna tillhr
terigen Filip och Fredrik.
Avslutningsfrestllningen i Globen var bara ett avsked till deras podd
i sin nuvarande form. Det visade sig betyda p
svenska.
Nu r det The Filip And Fredrik Podcast som
gller. P engelska.
Med fler lyssnare n ngonsin.

Stefan Helms lgenhet i Gteborg pgr inspelningen av Quizpodden fr fullt. Vilket fretag
skapade Bluetooth? och Vilken bok inleds med
orden Kalla mig Ismael? r ngra av de frgor

P vr webb kan du hra Stefan

bertta om sina favoritpoddar
och om varfr poddar har
blivit s populrt.

35

SAMHLLE

SAMHLLE

Mer lust
n nd
Fler gifter sig och i yngre lder.
Brje och Siv gifte sig fr 60 r
sedan och firar diamantbrllop i
sommar. Samtidigt r Malin, 27 och
Alexander, 28 mitt uppe i brllopsplaneringen.
Text och foto: Matilda Carlstrm

37

SAMHLLE

i hade en svensk prst, men en

dansk organist. Jag kommer ihg att
organisten satt och rkte cigarr. S
spelade han dadada p orgeln, och
det var det fullt med rk omkring honom.
Brje nynnar Mendelssohns klassiska brllopsmarsch och visar hur organisten satt lite
nonchalant med cigarren i ena mungipan medan
han hamrade p orgelns tangenter.
Dadada, sdr, med cigarren lite grann p
sidan, fortstter Brje.
Lilla hjrtat, han satt p frsker Siv.
Ja, men han rkte cigarr, hvdar Brje
bestmt.
Han satt ju druppe, jag frstr inte hur du
skulle kunna ha sett det, skrattar Siv och skakar
lite p huvudet.
Vi sitter i vardagsrummet i den stora, centrala
lgenheten i Varberg hemma hos Brje och Siv
Lindblom. De trffades p 1950-talet d bda
jobbade p bultfabriken i Hallstahammar. Siv
som kontorist och Brje p ritkontoret.
Vi hade ett stort fnster dr p kontoret, och
drifrn brukade jag spana in Brje nr han kom
ner fr den stora trappan. Han var den snyggaste!
sger Siv.
Men Brje spanade inte direkt in Siv dr p
kontoret.
Nej, det gjorde jag egentligen inte. Det var
ngon mil emellan Sura och Hallsta, och dom
var ju som hund och katt. En Hallstapojke skulle
egentligen inte kunna fria med en Suraflicka, fr
d fick man stryk. Man var ju rivaler, sger Brje.

iv tar fram den ljusbl brllopsklnningen

med spetsmnster som hon frvarat
inplastad och vlvrdad tillsammans med den
tillhrande jackan och den lilla vita dunhatten.
Det r en vacker klnning och man kan se gldjen i Sivs gon nr hon hller den framfr sig och
minns. Den fr oss tillbaka till en sommardag
1955. Sommaren var ovanligt varm det ret. Brje
och Siv hade kpt tgbiljett fr 59 kronor och 25
re tur och retur frn Surahammar fr att fara ner
till Kpenhamn och gifta sig. Brje hade kltt sig i
en modernt bredaxlad kostym och Siv hade sjlv
satt upp hret i en snygg svinrygg.
Nr jag var i affren med mamma och provade klnningen s hll jag p att svimma. Jag
var ju iallafall tv mnader p vg och kunde inte
st still s lnge. Men ven om jag var gravid var
jag inte s tjock. Nu har den bleknat i frgen. Men
den r fortfarande lite ljusbl, sger Siv.
Att Siv var gravid var det som gjorde att de
bestmde sig fr att gifta sig just d.

38

Siv hller stolt upp brllopsklnningen hon bar den

dr speciella dagen i Kpenhamn fr 60 r sedan.
Hon har bevarat den inplastad med tillhrande
accessoarer.

Siv och Brje gifte sig fr 60 r sedan. De tillhr den

generation, 30-talisterna, dr flest svenskar gift sig i
modern tid.

Det var det vanliga. Att det blev barn p vg.

D fick man ju skynda p det hela lite grann. Det
var vl inte riktigt meningen. Men blev man med
barn d skulle man gifta sig. S var det bara,
berttar Siv.

iv upplevde egentligen inte ngra konstigheter med att ha blivit gravid innan
ktenskapet.
Det r klart att det fanns tanter som sa jaha,
hon var tvungen att gifta sig. Lite sdr sa dom
sinsemellan, det tror jag nog. Men det var ju vldigt vanligt. Jag tror det var vanligare n att man
stllde till brllop i frvg, sger hon.
Det var ingen som levde ihop och hade barn
som inte gifte sig. Det gjorde man bara inte. Det
hade vckt uppmrksamhet, sger Brje.
Men att de hade gift sig nd tids nog tvivlar de
inte en sekund p.
Var man frlovad, d var tanken att man
skulle gifta sig inom ett r. Nr man hade
broderat frdigt som man sa, sger Siv.
Att brodera frdigt innebar att man skulle
brodera handdukar, lakan och liknande till det
blivande hemmet. Helt enkelt fr att sedan
kunna visa upp sitt hem.
ven om det vrsta jag visste var att
sy s gjorde jag det nd. Satt och fllade
handdukar och sydde lakan, och s skulle man
brodera namn p.

SAMHLLE
Att det var vanligt att man redan var
gravid nr gifte sig r ngot som ven Helene
Bergman, genushistorisk forskare p Stockholms
Universitet, bekrftar. Hon menar att bilden vi har
i dag av att folk inte hade sex innan ktenskapet,
historiskt sett inte stmmer. Tvrtom har det varit
accepterat. Dremot inte att skaffa barn innan man gifte sig. Hon tror att det frmst handlat om en kombination av sociala normer och
av juridiska faktorer. Lagstiftningen gjorde helt
enkelt skillnad p om ett barn var ftt inom eller
utanfr ktenskapet.
Det finns mnga historiska underskningar som visar att skillnaden i tid mellan att ett par gifte sig
och nr frsta barnet fds ofta r
kortare n nio mnader. D pratar vi
ven 1800-tal. Vissa historiker hvdar att det funnits en mer tilltande
attityd till frktenskaplig sexualitet
i Skandinavien, Men man har nd
frvntat sig att folk skulle gifta sig
om dom blev gravida. Det ansgs
som ngot sjlvklart, sger Helena Bergman.
Brje fddes 1930 och Siv 1933. De var unga
vuxna under efterkrigstiden och tillhr den
generation som gifte sig mest under hela
1900-talet. Bde i hgre utstrckning och i yngre
lder n generationerna fre och efter.

och fler fick rd och mjlighet att gifta sig. Fram

till 1970-talet gr Sverige in i en hemmafruepok.
Mannen fungerar som lnearbetande frsrjare,
kvinnan som hemmafru och ktenskapet som
ekonomisk och social trygghet.
Man fr tnka p att det inte fanns ngon
utbyggd barnomsorg. Det r frst frn 70-talet och framt som vi brjar f dagis och betald
frldraledighet. Att innan dess vara ensam med
ett litet barn och samtidigt frsrja bde sig sjlv
och barnet var i princip omjligt. S det fanns
mnga olika incitament till att gifta sig, sger
Helena Bergman.

Sedan 90-talet
har det istllet
blivit s att er
bejakar traditioner igen.

ktenskapsboomen under 50-talet frklarar Helena Bergman med att vi fick ett kat
vlstnd i Sverige. Tidigare hade en strre andel
mnniskor levt ogifta i samboliknande frhllanden. Eller Stockholmsktenskap som det kalllades. Under efterkrigstiden fick folk det bttre

46%

Valde att gifta sig i juni, juli eller

augusti.

3,3

milj.
Gifta personer finns det i Sverige.

25

r
Varar ett ktenskap i snitt.

nder 60-talet blev det mindre

populrt att gifta sig och den
nedtgende trenden hll i sig
fram till 90-talet d den vnde igen.
Helena Bergman pekar p att
60- och 70-talen var en period d
mnga brjade ifrgastta konventioner och samhllsnormer. Man
brjade experimentera med andra
stt att leva p. ven p-pillrenas framvxt p
marknaden tror hon hade stor inverkan p att folk
gifte sig i lgre utstrckning. Man kunde nu styra
lite mer ver familjebildandet sjlv och samhllets vrderingar och normer frndrades.
Men sedan 90-talet har det i stllet blivit s
att fler bejakar traditioner igen, vilket visar sig till
exempel i att giftermlstalen gr upp, sger hon.
Unga i dag gifter sig mindre fr att
samhllet frvntar sig det av dem, Och mer av
romantiska skl eller fr att det r roligt.
Brllopen blir allt mer personliga fr att
spegla parets personlighet.

Brllopsdagar att
minnas lite extra
Kristall:

15 r

Porslin:

20 r

Rubin:

40 r

Guld:

50 r

Diamant:

60 r

21000
Personer firade

guldbrllop r 2014.

47084
ktenskap ingicks under 2014.

1213

av dem var samknade ktenskap.

ldst gifter man sig i Jmtland.

Dr r medelldern 36,1 hos
kvinnor och 38,2 hos mn.
Yngst r paren i Jnkping. 31,5
r r medelldern hos
kvinnor och 34,5 hos mn.
Klla: SCB, statistik frn 2014.

39

SAMHLLE

Malin och Alexander r med sina 27- respektive 28 r yngre n det genomsnittliga brudparet. Fr dem str sjlva festen i centrum, praktiska frdelar med
att ing ktenskap r inget de lgger vikt vid, inte just nu. Den tolfte september r den borgerliga vigseln planerad att ske.

extio r efter att Brje och Siv gifte sig trffar

jag Malin Ringmann och Alexander Johnsson,
27 respektive 28 r gamla, i deras tva i Varberg.
De har precis kommit hem frn en resa till Island
och Frarna och befinner sig just nu mitt uppe i
brllopsplaneringen. Frra sommaren frlovade
de sig p ett rkigt kaf i Kpenhamn. Till hsten
r det dags fr brllop.

Vi gifter oss mest fr att

det r roligt. Det ska bli en
s bra fest som mjligt.
Vi gifter oss mest fr att det r roligt. Det
ska bli en s bra fest som mjligt och eftersom
tanken r att vi vill vara ihop resten av vra liv s
kan vi lika grna gifta oss. Det handlar mer om
det, n om det skulle finnas praktiska frdelar
med att vara gift som jag inte har koll p, sger
Malin.
Ja, det r kul med grejer som kan samla hela slkten och alla vnner samtidigt, sger
Alexander.
Varken Malin eller Alexander tycker det hade

40

spelat ngon roll om de skaffat barn fre eller

efter ktenskapet. Frst funderade Malin och
Alexander p att kanske ha brllopet i kyrkan,
men kom fram till borgerlig vigsel kndes bttre
eftersom ingen av dom r srskilt religis.
Vi funderade ett tag p att vlja en annan
plats n kyrkan men nd ha en prst. Och att
frga om prsten kunde ta bort allt religist i
vigseln. Men s kom vi p att d behver det
ju inte vara en prst verhuvudtaget. D r det
bttre med en borgerlig vigselfrrttare, S
slipper man knna sig som en hycklare, sger
Malin.

Planering r A och O. Det blivande brudparets brllopsmapp

rymmer bordsplaceringar och checklistor.

SAMHLLE

r Malin och Alex r det viktigt att brllopet

knns personligt och inte krystat och stelt.
De har inte riktigt bestmt musik till sjlva vigseln n, men det lutar mot att det blir ngot med
Thstrm eftersom det r musik de bda gillar,
och som de upplever som stmningsfull.
Det r inte petnoga med alla detaljer. Men
vi vill nd ha musik som vi gillar och klder
som vi knner oss bekvma i. Jag har kpt en
second hand-klnning p internet till exempel.
Det knns mer som jag n om jag hade haft en
lyxig grddbakelseklnning, sger Malin.
Det blir vl s automatiskt nstan. Man har ju
sin specifika smak, och fr man d arrangera en
fest helt sjlv s blir det vl mer personligt, sger
AlWexander.

Brllopstraditioner runt
om i vrlden

Guatemala. P ett guatemaliskt brllop

krossar brudgummens mamma en vit keramikklocka fylld av mjl, ris och sd fr att
vlkommna brudparet till festen. Ritualen
anses fra lycka och framgng med sig.

Rumnien. Bruden kidnappas p skoj av

familj och vnner infr ett rumnskt brllop.
Det r brudgummens jobb att rdda henne
genom att betala lsen i form av alkohol,
pengar och romantiskt smicker.

Sydafrika. Det r tradition i Sydafrika att

som frldrar till brudparet ta med sig eld
frn det egna hemmet till de nygiftas nya
bostad. Elden frn barndomshemmet ska
hlla gnistan i frhllandet vid liv.

Siv med parets brllopsalbum. Hr har de sparat bilder

svl bilder som kvitton frn brllopet i Kpenhamn.

Tillbaka till Siv och Brje. Siv sitter och

blddrar i parets brllopsalbum dr de sparat
bilder och kvitton frn vigseln i Kpenhamn. Att de
kte ner till Kpenhamn fr att viga sig var ngot
som folk i deras omgivning uppfattade som lite
mrkvrdigt.
Vi var ju vanligt folk och d skulle man
egentligen gifta sig hemma i kyrkan eller p
prstgrden, och drmed basta, sger Siv.
Det vanligaste bland vra vnner var att man
gick till prstgrden och vigdes dr. Sedan hade
man brllopsmiddag p lokal eller i hemmet. Att
gifta sig borgerligt eller civilt hade man aldrig
hrt talas om. Samhllet var verhuvudtaget mer
religist d, sger Brje.

Polen. Vill du dansa med bruden vid ett

polskt brllop s fr du betala. Det r tradition att kpa sig en dans med bruden vid
brllopsmottagningen. Pengarna samlas in
av brudgummen och gr till brllopsresan.

Indien. Stldrisk p brllopet? I Indien

r en vanlig brllopssed att brudens syster
stjl brudgummens skor nr han anlnder
till brllopscermonin. Brudgummen mste
muta systern fr att f skorna tillbaka
Klla: buzzfeed.com 2014.

41

Krnkraft - Ja tack?
Med tio aktiva reaktorer r
Sverige vrldens mest
krnkrafttta land.
Krnkraften har gtt en
brokig vg och dess framtid
r trots en 70 r gammal
historia nnu osker.
Av: Douglas del

augusti 1945 detonerade atombomberna ver

de japanska stderna Hiroshima och Nagasaki. Samtidigt som atombomberna satte punkt
fr andra vrldskriget s skulle det komma att
bli startskottet fr ngot annat. Hela vrlden
sg potentialen hos den nya tekniken, bde fr
dess militra och civila anvndningsomrden.
Redan i november 1945 upprttades den svenska statliga Atomkommittn. P Atomkommittns
initiativ bildades det statliga fretaget AB
Atomenergi 1947, i syfte att forska kring och
utveckla den svenska krnkraften.
Den 13:e juli 1954 klockan 18:59 gick
Sveriges frsta krnkraftsreaktor R1 kritisk, vilket
betyder att reaktorns krnklyvning blev
sjlvgende och var helt igng. R1 lg begravd 25
meter under jord vid Kungliga Tekniska
Hgskolans campus i Stockholm. Dr bedrevs mycket av den forskning som lg till
grund fr den omfattande krnverksamhet
vi har i Sverige idag. De kommande 10 ren
skulle en handfull forskningsreaktorer komma
att tas i drift, men det var inte frrn 1964 som
Sveriges frsta kommersiella krnkraftverk

42

Shr ser R1 ut idag. Rutntet i taket och p vggarna r rester

frn saneringen av hallen.

togs i drift. Detta var gestaverket, belget i

Huddinge kommun sder om Stockholm, som
med sin enda reaktor R3 frmst producerade
fjrrvrme till stadsdelen Farsta. Verket kallades
drfr ofta fr gesta atomkraftvrmeverk.
Under denna tid frekom det knappt ngra
politiska
stridigheter
kring
atomkraften.
Det fanns ett stort folkligt std fr den nya
energikllan och till och med miljrrelsen sg
utbyggnad av krnkraft som ngot positivt. Det
var inte frrn i brjan p 70-talet som debatten
brjade komma igng, med den dvarande
centerpartiledaren Thorbjrn Flldin i spetsen. Riskerna med krnkraft och hur det

radioaktiva avfallet skulle frvaras blev de stora

frgorna, debatten blev till och med s livad att
krnkraftsfrgan skulle bli en av de stora frgorna infr 1976 rs riksdagsval.
1972, samtidigt som debatten brjade ta fart
s togs Oskarshamns krnkraftverk i kommersiell drift med Sveriges andra kommersiella reaktor. Bara fem r senare skulle ven Ringhals och
Barsebck ha reaktorer i drift och expansionen
fortsatte nda fram till 1985 d hela 12 reaktorer
var i drift, vilket gjorde Sverige till vrldens reaktorttaste land per capita.

rnkraftsfrgan aktualiserades 1979 i och

med Harrisburgolyckan, ett reaktorhaveri
vid ett amerikanskt krnkraftverk. Olyckan ledde till en nationell folkomrstning 1980 med
tre alternativ som alla innebar avveckling av
krnkraften, men i olika takt. Resultatet blev
oklart d inget alternativ fick egen majoritet,
med 39.1 procent vann alternativ tv med endast 0.4 procent
enheter mer n alternativ tre.
I linje med alternativ tv beslutade regeringen att
krnkraften p sikt skulle avvecklas och inga reaktorer som inte redan var planerade skulle byggas. Beslutet frstrktes efter Tjernobylkatastro-

fen 1986. Planen var att den svenska krnkraften

skulle vara helt avvecklad till 2010, ett rtal som
baserades p reaktorernas frvntade livslngd.

linje med planen, och p grund av ptryckning

ar frn Danmark, s togs krnkraftverket Barsebcks tv reaktorer ur drift 1999 respektive 2005.
Antalet aktiva reaktorer i Sverige gick d ned till
dagens tio stycken. Den planerade avvecklingen
har skjutits upp med tiden d man mrkt att reaktorernas livslngd var lngre n den frvntade. 2010
beslutade regeringen att nya reaktorer fr
byggas, men endast fr att erstta redan
befintliga. Idag str krnkraften fr ungefr 40
procent av Sveriges totala elproduktion, vi r
vrldens 10:e strsta producent och konsument
av krnenergi.

eaktor R1 har varit stngd sedan 1970 och

den gamla reaktorhallen anvnds idag till
bland annat kulturprojekt och gestaverket
som stngdes 1974 anvnds idag fr vningar av
Stockholms brandfrsvar. Kanske r dessa reliker
en fingervisning p t vilket hll krnkraften r
p vg i Sverige, men ingen vet skert hur lnge
krnkraften kommer vara en del av vrt samhlle.

25 meter under jord, vid Kungliga Tekniska Hgskolans campus i Stockholm, finns resterna av Sveriges frsta krnkraftsreaktor, R1.

43

Av: Elinor Strand

EN LNG OCH
DYR HISTORIA
Pengar, svett och trar r vad som krvs
fr att ta ett krkort r 2015. Men en
gng i tiden rckte det med att skicka
ett brev s var lappen din. Flj med
Kontexts reporter tillbaka till krkortets
vagga. Och p en hisnande jakt efter
det egna krkortet.
Hll i dig.
Arkivbilder:
Vghistoriska
samlingarna

ina hnder lmnar svettmrken p ratten i

den vinrda Volvo XC 60:n. Det vrmlndska landskapet svischar frbi utanfr sidorutan.
Hastighetsmtaren str p exakt 90 km/h. S
fort den gr en ansats att dra ver 90-strecket
lttar jag p gasen. Mina andetag nr inte nda
ner i magen, de stannar i halsen. Pulsen rusar
och jag tnker p viltfaran, tresekunders-regeln,
uppsikt bakt och t sidorna, minst var tionde
sekund. Och glm fr guds skull inte att hlla
koll p hastighetsmtaren. Jag slnger en blick
p stet bredvid mig och frsker lsa av min
passagerare.
Nr du tycker det passar kan du svnga
av t vnster och vnda p lmpligt stlle,
sger han.

andra ord. Ett av de allra frsta krkorten utfrdades redan r 1902 till industrimannen Alfred
Hahn i rebro. Han behvde varken vningskra
eller kra upp. Han skickade helt enkelt ett brev
till magistraten, dtidens kommunfullmktige,
som godknde honom som frare. Det kan tyckas draktigt att godknna en frare utan att frst
ha kontrollerat om personen kan kra bil. Men
det fanns andra sidan inte srskilt mnga bilar i
rebro som Alfred Hahn kunde krocka med.
Bilarna var mycket f och kunde
knappast kra snabbare n 30 km/h p den hr
tiden. En mtesolycka som idag
brukar sluta vldigt allvarligt, var p denna
tid knappast jmfrbar, sger Hans
Mattsson, expert p Transportstyrelsen.

in krlrare heter Tommy och har

jobbat p Se trafikskola i ver tjugo
r. I r kommer han att hjlpa ett femtiotal
personer att ta sitt efterlngtade krkort.
Frhoppningsvis r jag en av dem.
Om jag klarar mitt frarprov blir jag en av
100 000 svenskar som fr krkort i r.
I genomsnitt lgger vi 15 000 kronor p vr
krkortsutbildning. Ingen billig historia med

44

U
Alfred Hahn fick
anvnda ett
protokollutdrag frn
kommunfullmktige
som krkort.
Arkivbild:
Vgmuseet

nder 1920-talet vxte bilens betydelse

och kade krav p frarnas skicklighet
brjade efterfrgas. Det var bilbranschen
sjlva som ville ha frarbevis, d de inte
ville att bilen skulle ses om ngot farligt
eller strande, berttar Hans Mattsson.
I september 1924 hade styrelsen i Automobilbesiktningsmnnens
Frening
ftt nog. Allt fr mnga svenskar fick kr-

kort trots sin slhet och likgiltighet. Ville du

ha ett krkort vid den hr tiden gick du till en
besiktningsman. Enligt styrelsen hade besiktningsmnnen brustit i sin uppgift och godknt
frare alldeles fr lttvindigt.
Samtidigt startades allt fler krskolor. I slutet av
1930-talet bildades Sveriges trafikskolors
Riksfrbund, STR. En av initiativtagarna var krlraren Bertil Gustavsson frn smlndska Nssj.
Han var trtt p lt-g-attityden som rdde
vid godknnande av frare och ville att svenska
bilister skulle genomg en mer gedigen
utbildning innan de fick krkort. Han brann fr att
vgarna skulle bli skrare och skrev kursplaner
och lromedel p egen hand.

ertil Gustavssons vision har p mnga stt

blivit verklighet. Idag finns drygt 800 trafikskolor i Sverige och merparten av dessa r
anslutna till STR. Den som vill kan fortfarande kra upp som privatist, allts utan
att ha tagit
lektioner p trafikskola, men majoriteten vljer nd att skriva in sig p
en skola. Fr mnga av dessa blir
krkortet en dyr historia.
Bo Tollbring arbetar p STR
med att skriva
trafiklromedel. Han menar
att det r dyrare och svrare att f sitt krkort idag
jmfrt med p Alfred
Hahns tid fr att myndigheterna vill ha skrare vgar.
r 1997 beslt en
snudd p enig riksdag attinfra Nollvisionen.
Mlet har sedan dess varit att jobba fr att minska antalet dda och allvarligt skadade i trafiken.
Denna vision stller hgre krav p frarna.
Myndigheterna lgger p allt fler
obligatoriska moment p utbildningen. Dessa utgr en kostnad som inte gr att komma undan,
sger han.
Fr snart tio r sedan infrdes som ett led i
Nollvisionen Riskutbildning 1. Utbildningsmomentet r en teoretisk del som syftar till skapa
mer riskmedvetna frare.
Jag r en del av risken. Det r den attityden vi vill f in i frarna, sger Bo Tollbring.

en rda lampan blinkar inte p jrnvgstrafikskylten. Det ska inte komma ngot tg.
Jag minns vad jag lste i teoriboken och snker
farten nd. Jag har precis bytt krlrare frn

Tommy till Lasse. Jag vill visa att jag r medveten

om riskerna och minns ur teoriboken med egna
ord: Lamporna kan g snder och du kan
verraskas av ett tg som rusar mot dig i 200
km/h om du inte ser dig fr.
En skogsdunge skymmer sikten t hger, s
jag vxlar ned till ettan och krypkr fram till
spret. Jag ser t vnster och t hger; inget tg
syns till. Jag tar ett djupt andetag och
lyfter kopplingen. Pltsligt brjar det blinka och
tjuta. Bommen faller nstan rakt ned ver huven
p Lasses vita Volvo V70. Jag bromsar hrt. Mina
hnder lmnar svettmrken p hans ratt.
Det r bara att backa, sger Lasse lugnt.
Jag vnder mig bakt och gasar ltt. Men bilen
kr framt, inte bakt.
Oj oj, stopp, du glmde lgga i backen,
utbrister Lasse, inte lika lugn nu och tar ver
med sina egna pedaler.
Vi backar bakt. Mitt adrenalinpslag har
skapat stora svettflckar under armarna.
Ngon minut senare rusar ett X2000
frbi oss. Lasse
frsker lugna ned mig med att bertta en
historia om en annan elev, som
hade kunnat sluta
riktigt illa.
Det var ngra r sedan
nu, men vi fastnade mellan
bommarna. D blev jag
faktiskt lite rdd. Men
hon var helt lugn och
krde rakt p
bommen, som man ska,
den gr ju snder d. Jag
var glad att hon hll sig s lugn, fr det var inte
jag, sger han och skrattar lite.
Jag nickar instmmande, som om jag kommer
att undvika alla trafikfaror om jag bara lyssnar
ordentligt nu. Det slr mig att Lasse utstter sig
fr livsfara, varje dag.

arje r dr runt 300 personer i trafiken,

och drygt 20 000 skadas. Det r frre n nr Nollvisionen infrdes och kurvorna
pekar lyckligtvis nedt. I april mnad i r omkom
11 personer, vilket r den lgsta siffran fr mnaden sedan andra vrldskrigets slut. Men enligt Bo
Tollbring r det svrt att sga om minskningen
beror p att krutbildningen har ftt fler moment.
Det r svrt att mta. Jag tror att det r en
kombination av kad riskmedvetenhet och att vi
har ftt skrare vgar och bilar.

45

SAMHLLE

Magna Charta - 800 r

Den har kallats en av grundstenarna i den vsterlndska
demokratin och textens Mona Lisa. Senast ett exemplar
sldes p auktion s klubbades det fr 21,3 miljoner dollar.
I r fyller Magna Charta 800 r, ett jubileum som firas stort
i hela den engelsksprkiga vrlden. Flj med Kontext p en
tidsresa genom 800 r av vsterlndsk historia.
Text: Robert Lundberg

46

SAMHLLE

ondon 1647. Inbrdeskriget mellan

parlamentet och kungen har pgtt
i fem r. Det kommer drja ytterligare nitton r innan den stora branden
sveper bort Londons sm trnga gator
kantade av trhus och erstts med en stad av
sten.
Sir Thomas Fairfax har lett parlamentets
styrkor i strid enda sedan krigsutbrottet. Nu r
han i London fr att tala
till parlamentet och invnarna i staden. Trots att
man lyckats besegra och
tillfngata kung Karl s
r kriget fortfarande inte
ver och krigstrttheten
sprider sig i landet. Folket och soldaterna r i
behov av ngot som hjer moralen och att hlla
viljan till kamp vid liv.
Men sir Thomas r inte ensam, ifrn
parlamentsbyggnadens gmmor har han slpat fram det vrdefullaste de har - en gammal
originalversion av Magna Charta. Han pekar
p dokumentet och sger till de frsamlade
soldaterna.
Det r fr det hr vi har kmpat och med
Guds hjlp mste vi fortstta.
Salen var sig lik. nd var allt annorlunda. D,
fr tjugofyra r sedan var det platsen fr hans
krningsbankett. D hade Englands hgsta adel
och prsterskap, tillsammans med representanter
fr Europas kungahus samlats hr, fr att sola sig i
hans glans. Karl I. Kung ver England av guds nde.
Nu str han hr nedanfr domarens bnk, som
vilken missddare som helst. Anklagad fr hgfrrderi mot England, trots att han r Englands
krnta konung. Mitt emot str klagaren John
Cook och lser upp anklagelserna. Nr Karl tillfrgas hur han stller sig till talspunkterna svarar
han:
Rttegngen hr i dag r inte enligt guds
lagar. Snarare motsatsen. Bde gamla och nya
testementet befaller att en kung ska lydas och
en kung kan inte gra fel.
Det var inte frsta gngen det hlls en rttegng i Westminister Hall men aldrig frr har en
regerande kung sttt infr rtta. Det r den 20
januari 1649 och nu ska det ntligen avgras.
Vem r det egentligen som har den slutgiltiga
makten ver landet, kungen eller lagen?

ment fr att de upprepade gnger trotsat hans

kungliga order. Ett krig som kostat uppskattningsvis 300 000 mnniskor livet, nstan sex procent av
befolkningen.
Man kan undra vad kungen tnkte p nr han
tittade ut ver salen. Kanske sg han en och
annan
anhngare
ute
bland
skdarna. Trots att det var nstan tv r sedan han
fngslades hade kriget fortsatt och det fanns
fortfarande mnniskor i
landet som stttade kungen. Rdslan fr att ngot
skulle hnda ansgs s
stor att man frde in Karl
via den sdra sidan av
salen, istllet fr som
brukligt genom den norra. Det var fr att slippa
passera genom skdarsektionerna dr allmnheten ftt tilltelse att bevittna rttegngen. John
Bradshaw, president fr hgsta domstolen och
domare fr dagen, var s rdd fr ett attentat att
han hade satt en skottsker hjlm ver peruken.
Kanske tnkte Karl p att det var vldigt glest
bland jurybnkarna. Av 135 kallade var det bara
68 som vgade komma och de som kom var alla
vertygade parlamentarister. Eller kanske stod
han och frbannade Kung John, han som fr 452
r sedan satte sitt sigill p Magna Charta. Det
dokument som frn brjan bara var ett politiskt
spel men som i stllet kom att forma vrt samhlle n i dag.

Det r fr det hr vi har

kmpat och med guds hjlp
mste vi fortstta.

Fakta
Engelska inbrdeskriget
Det engelska inbrdeskriget var en serie
konflikter som pgick mellan 1642-1651.
Konflikterna stod mellan kungamakten och
parlamentet och handlade om hur England
skulle styras. Kungen och hans anhngare ansg att kungen var envldig och att
endast gud stod ver, medan parlamentet
menade att kungamakten var ett mbete
som utgick frn folket. Parlamentet menade
att man hade std fr sin sikt i Magna Charta. Nr kriget var ver och parlamentet stod
som segrare avskaffades kungamakten helt i
England, Irland och Skottland nda fram tills
1660 d parlamentet rstade fr att terinfra monarkin. Kung blev Karls son som fick
namnet Karl II.

ill ljudet av trummor och trumpeter och omgiven av beridna vakter hade han frts in,
han som fr ver sex r sedan hade frklarat
krig emot det engelska folket och dess parla-

47

SAMHLLE

Kung Johan som skrev under Magna Charta.

Arkivbild: British Library

Kung Johans barnbarn Edward I var den som gjorde Magna

Charta till skriftlig lag.

Om man fljer Themsens ringlande vatten 32

kilometer vster om London kommer man till
Runnymede. Namnet tros komma frn det gamla
anglosaxiska ordet fr regelbundet mte.
Hr p de stora grstckta ngarna som kantar
flodens strand har Englands kungar haft rdslag
frr.
Det r den 15 juni 1215 och det r kung Johan
som har kallat till fredsfrhandlingar, i ett frsk
att lappa ihop sitt snderfallande rike. Johan var
aldrig tnkt att bli kung. Han fddes som den
yngste av fem sner till Kung Henrik II, men nr
Johans ldre brder bestmde sig fr att gra
uppror mot sin far blev vgen till makten lttare.

som bestod av 63 punkter som begrnsade vad

kungen fick och inte fick gra.
De viktigaste punkterna var rtten till skydd
av personlig egendom, rtten till att inte kunna
hllas fngslad utan rttegng och att kungen
sjlv inte skulle f bestmma om infrandet av
nya skatter.
Avtalet sa ocks att kungen skulle instifta ett
rd av adelsmn som skulle hjlpa kungen att
regera. Ett rd som senare kom att kallas
parlamentet.
Man
kallade
avtalet
fr
Magna Charta, det stora avtalet. Men det var inte
kungens lngtan efter fred som fick avtalet till
stnd.
Fr Johan var det bara ett politiskt spel.
Han hade bara frhandlat fr att vinna tid och
kunna ska std frn pven, och det tog bara ngra
mnader innan det kom ett pbud frn pven som
frklarade Magna Charta bde skamlig och
olaglig och de 25 baronerna blev bannlysta.

ast det r en sak att ta makten och en annan

att behlla den.
Under Johans 18 r som kung var det bara fred
under tv, men det var det sista kriget, det som
kom att kallas baronkrigen som blev det mest
betydelsefulla. Inte fr hur det gick i kriget, utan
fr avtalet som uppstod p grund av det.
Efter att ha frlorat halva sitt rike i ett tolv r lngt
krig mot Frankrike hade mnga i England trttnat p kungen. 25 av landets mktigaste baroner
hade under Robert Fitzwalter och rkebiskopen
av Canterbury Stephan Langton gjort uppror.
Rebellerna hade p kort tid lyckats inta London,
Lincoln och Exeter och tvingat kung Johan till
frhandlingsbordet.
Frhandlingarna pgick i flera dagar innan
man ntligen kunde enas om ett avtal. Ett avtal

48

ade det inte varit fr att Johan dog knappt ett

r senare hade kriget kunnat fortstta under
flera r. I stllet eftertrds han av sin blott nioriga
son Henrik, och det gav en chans fr adeln och
prsterna att ka sitt inflytande.
En frmyndarregering bestende av adel och
prster infrdes fr att styra landet i Henriks
namn, tills det att han uppnr myndig lder. Rdet
terinfrde en ngot frndrad version av Magna Charta. Henrik fick dessutom frnya avtalet
ytterligare en gng r 1225 fr att f lov att hja

SAMHLLE

Sir Thomas Fairfax ledde parlamentets styrkor i inbrdeskriget.

Arkivbild: Wikimedia Commons

Kung Karl I av England vid sin rttegng.

Arkivbild: Wikimedia Commons

skatterna till kronan.

Under Henriks son Edward I fick Magna
Charta sitt ociella befstande. 1297 gjorde
Edward dokumentet till skriftlig lag i sitt stora
arbete att reformera den engelska lagboken.
ven p 1300-talet fick Magna Charta en stor
betydelse i engelsk politik. I ett tal till parlamentet
1369 sa Edward III:
Magna Charta ska st ver alla andra lagar
och om ngon lag gr emot Magna Charta ska
den rknas som intet.

mothugg. Och det r vad man gjort i och med

undertecknandet av The Military Act - en ny lag
som ger rtten att hlla personer fngslade utan
rttegng eller formell anklagan.

nder 1500-talet kom makten att svnga

igen. Lnga inbrdeskrig i England hade
frsvagat adelns makt och under huset Tudor,
mest knt fr Kung Henrik VIII med sina sex fruar,
strkte kungahuset sitt grepp om makten och lagen blev terigen vad den regerande kungen eller
drottningen bestmde.
Det skulle drja enda till 1620-talet innan Magna Charta grvdes fram igen som ett redskap
mot kung Karl, och ryktbarheten den uppndde
d skulle se till att den spreds ver vrlden fr
att aldrig mer glmmas bort. I alla fall inte av alla.
Det r den 29 september 2006. Det r inte
frsta gngen justitieminister Alberto Gonzales str infr senatens juridiska kommitt. Som
justitieminister ingr det i arbetsuppgiften att
klargra regeringens stndpunkt infr senaten.
Det tillhr inte vanligheten att kritiken ven
kommer ifrn egna partikamrater. Men ger man
sig p konstitutionen fr man vara beredd p

Fakta
Avrttningen av Karl I
Av 68 jurymedlemmar rstade 59 fr en
fllande dom. I domen sades det att kungamakten var ett mbete som tilldelats Karl av
folket och att hans skyldighet var att regera
fr deras bsta och enligt landets lagar. Att
han brutit mot detta var lika med hgfrrderi mot England.
Vid avrttning av frrdare var det brukligt
att huvudet av den dde hlls upp och hans
brott ropades ut. Vid Karls rttegng hlls
huvudet upp men inget ropades ut.
Det har spekulerats i att detta var fr att
bdeln inte ville bli igenknd, ngot som
kan ha rddat hans liv. Fr 18 r senare nr
monarkin terinfrdes dmdes flera av de
inblandade i rttegngen till dden genom
hngning, drnkning och styckning.

49

SAMHLLE
Trots uppstndelsen lagen har vckt ser Alberto
lugn ut dr han sitter infr kommittns ordfrande, den republikanske senatorn Arlen Spector.
Med ett litet leende p lpparna tar han till orda.
Enligt min mening senatorn, finns det inget i
konstitutionen som garanterar rtten till habeus
corpus.
Innan han hinner fortstta avbryts han mitt i sin
mening av senatorn.
Du har fel! Hgsta domstolen slr fast att
rtten till habeus corpus r garanterade oss
genom konstitutionen. Det kommer frn Kung
Johan och undertecknandet av Magna Charta.
Kommittn gr inte p klagarens linje utan.
Med rstsiffrorna 11-9 s rstar man den 7 juni
2007 igenom en resolution som ska se till att
terstlla rtten till habeus corpus i USA.

ur kom d Magna Charta att f betydelse fr

dagens politik p andra sidan Atlanten frn
var den undertecknades fr nstan 800 r sedan?
William Penn var en rik frireligis engelsk
handelsman. 1682 anlnde han till USA. Hr hade
han ftt kolonin Pennsylvania som betalning fr
ett ln p 16 000 pund till Karl II och den engelska kronan.
Med sig till det nya landet hade han en kopia
av Magna Charta, och redan 1685 publicerar
han och ger ut en engelsk versttning i USA.
Verket fr en stor spridning och kom att f stor
betydelse i skapandet av lagarna i de nya
kolonierna de nrmsta rtiondena.
Invnarna i kolonierna sg sig sjlva som
engelsmn och drfr berttigade till alla de
rttigheter som tillkom brittiska medborgare.
I England sg man dremot kolonierna som en
outsinlig inkomstklla fr det brittiska imperiet,
men det rckte inte fr att bekosta kriget mot
Frankrike i Europa. Med en rad nya skatter riktade
mot kolonisterna frskte man f ut nnu mera
pengar. Ngot som inte togs emot med blida
gon i USA.
Benjamin Franklin, en av grundarna till USA,
som d bodde i London och fungerade som
ambassadr t kolonierna i Europa svarade i ett
tal till parlamentet angende de nya skatterna:
Kolonierna kan inte krvas p skatt utan sitt
eget medgivande. Det r vr rtt som engelsmn, garanterade av oss genom Magna Charta.

olonierna vgrade att erknna parlamentetet

i Englands rtt att bestmma ver dem utan
att de fick vara med och rsta fram parlamentet.
Konflikten ledde ngra r senare fram till ppet
krig mellan USA och England och efter tta rs

50

krig s kapitulerar England och Amerikas frenta

stater bildas av de 13 kolonierna.
En av de frsta sakerna som det nya landet gr
r att skapa en egen grundlag, och det r med
Magna Charta som inspiration, man skriver den
amerikanska konstitutionen och flera av rttigheterna fr invnarna i det nya landet r hmtade
direkt ifrn det dokument som kung Johan satte
sitt sigill p 1215 i Runnymede.

Massachusetts som var en av de ursprungliga

kolonierna, ansg man att Magna Charta var s
viktigt att man i sitt ursprungliga sigill hade en
man som hll ett svrd i ena hande och en avbild
av Magna Charta i den andra. P entrn till USA:s
hgsta domstol har man gestaltat framkomsten
av vsterlndsk lag och en av de frsta bilderna
r nr kung Johan signerar Magna Charta i Runnymede.
ven det amerikanska advokatssamfundet sg
Magna Charta som den strsta orsaken till de
lagar vi har idag. Det var drfr de valde Runnymede som plats fr de monument man satte upp
1957 fr att fira friheten under lagen, det r ven
drfr vi firar 800 r med Magna Charta i r. Det
r inte s mycket sjlva dokumentet vi firar, utan
mer det frsta prejudikatet som ger mnniskor
rtt till egendom, frihet och liv gentemot staten.
ven om vissa av lagarna och reglerna har
kommit och gtt genom historien s lever tanken
kvar om individens frihet och det r den tanken
som firas stort vrlden ver i r.

Fakta
Habeus corpus
Habeus corpus betyder direkt versatt frn
latin du skall ha kroppen. I praktiken r det
ett skydd mot att ingen mnniska ska kunna
hllas fngslad utan rtt till rttegng.
Habeus corpus r en av grundpunkterna i
Magna Charta och gjordes nnu starkare i
engelsk lag genom The Habeus Corpus act
frn 1679. Lagen var en direkt fljd av inbrdeskriget och att kung Karl hade hllit flera
medlemmar av parlamentet i husarrest utan
formell anklagan.
Lagen om habeus corpus har fljt med oss
i modern tid bde genom den amerikanska
konstutionen och de mnskliga rttigheterna.

SAMHLLE

Louise Thelander vervakar Lars Rosies pusslande med flyttlasset.

Att lmna Sverige

Varje r lmnar runt 50 000 svenskar vrt land fr att ska
lyckan utomlands. De senaste decennierna har vi sett
en kande emigration, endast jmfrbar med det sena
1800-talets utvandring frn fattig-Sverige.
Text och foto: Simon Rissvik

51

SAMHLLE

ouise Thelander r kldd fr flytt. I gra

och svarta snickarbyxor och
arbetshandskar vervakar hon
pusslandet av speglar, ftljer och stolar.
P flyttbilens flak str sambon Lars Rosie med sin
son Andr och lgger ett live-tetris
med mblerna.
Vi har gjort oss av med hur mycket som helst,
vi hade ungefr 70 kubikmeter mbler, nu har vi
30, resten har vi slt, slngt och sknkt,
hojtar Lars. Hans glasgon har tonats av solens
sm gstspel p den annars gra himlen
ver resund.

et r onsdagen den 15 april och knopparna

p trden vid Allmogegatans slut skvallrar
om att vren gjort en blixtvisit i helgen. Louise
och Lars str infr sitt livs ventyr. P fredag ska
de utvandra, lmna Sverige fr Grottazzolina, en
liten by tv mil frn Italiens adriatiska kust. 200
mil frn Helsingborg, familj, jobb och tryggheten
det innebr.
I den lilla byn p 3129 invnare har de kpt ett
renoveringsobjekt, ett stenhus p 460 kvadrat
som ska frvandlas till ett bed and breakfast och
bostad fr paret och hunden Ellie.

Nu nr det r verklighet s tnker jag ofta:

vi ska ju bara flytta, det r ju inte s stort. Vi ser
det som ett projekt, vi flyttar ner dit och renoverar
ett hus och startar ett fretag, funkar det inte s
flyttar vi tillbaka, sger Louise.
Drmmen om Italien har funnits sedan paret
gjorde sin frsta resa tillsammans. Efter otaliga
resor, kontakter med mklare, italiensk
byrkrati och pappersarbete, krossade drmmar,
nytt hopp, stora besvikelser och stunder av lycka
str de nu ntligen som gare av ett hus p
den italienska landsbygden.
Att lmna Sverige, det gamla och det fria,
trygghet och familj, r ett stort steg. Men
Louise och Lars r inte ensamma, inte p lnga
vgar. Varje r utvandrar runt 50 000 svenskar
och ver en halv miljon berknas bo utanfr
landets grnser.
P SOM-institutet vid Gteborgs universitet har
man kartlagt utlandssvenskarna; vi finns i runt
186 lnder runtom i vrlden. Flest har klivit ver
staketet och flyttat in hos grannen Norge dr
drygt 40 000 svenskar bor. Nst populrast r
USA och p tredje plats hamnar Storbritannien.
P topp 15 listan finns ocks lnder som
Australien, Grekland och Kanada.

Fr Ellie innebr flytten en tur tillbaka till ursprungslandet. Hon r nmligen av rasen italiensk bolognese.

52

SAMHLLE
ldst svensk befolkning har Kroatien dr
medelldern hos svenskarna r 57,4 r, yngst r
vi i Somalia dr medeldern r 34,3 r. Det mest
svenskbefolkade landet utanfr Vsteuropa,
Nordamerika och Australien r Thailand dr 2010
stycken svenskar bor, enligt
Skatteverkets siffror. Dessa
siffror baseras p hur mnga
som uppgett en ociell adress
i landet dr de bor,
vilket r drygt hlften av den
halva miljonen som uppskattas
bo utomlands.

tnker folk att du r tokig. S upplever jag inte det

i Italien, man ser varandra p ett annat stt.
Flyttbilen r fullpackad och det smregnar
utanfr kksfnstret dr bara ngra stolar, en
kaffekokare och flyttldor finns kvar. Lousie och
Lars r glada och frvntansfulla. Fr ngra r sedan sg de
ett fredrag om privatekonomi
och sparande, eftert pratade
de med ngra av ekonomerna p plats som uppmuntrade
dem att fortstta jobba fr
Italien-flytten. De fick rdet att
stta upp ett ml, ett datum att
sikta mot.
Vi satte mars 2015, nu gr flyttlasset i april,
det knns
vldigt bra, sger Lars.
Men det har varit en lng resa, rent praktiskt
finns en del att gra innan man flyttar.
Det r en djungel. Man
mste prata med frskringsbolag, Skatteverket,
Frskringskassan och s vidare. I Italien mste vi
registrera oss som medborgare, massor av
papper. Men att vi rr oss inom EU gr att det
hela blir enklare, sger Louise.
Jag stod hr och t yoghurt med en brdkniv
nyss, allting gr, sger Lars och skrattar.

I Sverige lever vi fr
att jobba. I Italien
jobbar man fr
att leva.

ars och Louise r bda 48 r. Nr de trffades

2004 hade de bgge tonringar frn tidigare
frhllanden och fr tta r sedan,
med fem ungar, flyttade de in i det rda
tegelhuset p Allmogegatan. Louise r utbildad
stresspedagog och hlsoutvecklare och Lars r
medicinsk massageterapeut. Nu har Lars sagt
upp sig och Louise har ftt tjnstledigt, det r
dags att uppfylla en gemensam drm och de r
verens om att tiden r helt rtt.
Det r framfr allt 70-talister mellan 35 och 44
r som bor utomlands. Om man frgar valmyndigheten r en utlandssvensk ngon som ngon
gng varit folkbokfrd i Sverige. Flyttar man
utomlands gller ens rstrtt i tio r, sen kan man
registrera sig fr ytterligare tio. Valdeltagandet
bland den hr gruppen brukar ligga p dryga
30%, samtidigt r antalet rstberttigade
utlandssvenskar tillrckligt mnga fr att avgra
ett riksdagsval.
Mnga tervnder till den fjllhga norden, tv
av tre som ociellt anmlt en adress utomlands
flyttar tillbaka inom fem r.
Man kan frga sig vad vi sker nr vi lmnar
Sverige? P var och varannan FN-lista ver vlfungerande stater och vlmende folk hamnar vi
p topp tio. Vra materiella behov r mttade, vi
anses vara en av vrldens bst fungerande
demokratier och inkomstklyftorna r fortfarande
lga i jmfrelse med andra nationer,
s varfr flytta?

r Louise och Lars handlar det om att leva,

p riktigt:
I Sverige lever vi fr att jobba, det har vi gjort
fr lnge nu. I Italien jobbar man fr att leva.
Livet kommer frst, inte jobb och msten. Jag vill
leva hela dygnet, sger Lousie och Lars
fyller i:
Svenskar r vldigt trkiga mnniskor, om du
hlsar p ngon du inte knner p stan d

Lars Rosie med Ellie.

53

SAMHLLE

De gjorde sig av med de svenska

bonna-klderna genom att
kasta dem verbord innan
bten kommit i land

Vi har gjort slut med Sverige, det enda som

finns kvar r ett bankkonto och en srskild
postadress hos brorsan, fortstter han.
Sedan 1970 berknas ver en miljon mnniskor
ha gjort slut med Sverige. r 2010 flyttade 49 278
personer utomlands. Inte sedan 1887, d den
stora utvandringsperioden frn Sverige
kulminerade med 50 786 emigranter, har s
mnga mnniskor utvandrat. D uppmttes
Sveriges befolkning till drygt 3,5 miljoner. Hela
1,3 miljoner svenskar utvandrade till Amerika, de
flesta av helt andra anledningar
n dagens utvandrare.

lf Beijbom skrider ljudlst fram ver

parketten i den antikt inredda vningen
hgst upp p Vallgatan 3 i Vxj. Han hmtar sin
senaste bok Ofrglmligt: ett liv i emigrationsforskningens tjnst frn bokhyllan som tcker
hela vggen och strcker sig drygt sex meter frn
ytterdrren in i hallen. Omslaget pryds av honom
sjlv ifrd en cowboyhatt och kostym, som en
J.R-kopia frn TV-serien Dallas.
Jag brukade kl upp mig sdr p
Minnesota-dagen som Utvandrarnas hus hr i
Vxj anordnade frr, sger han.
Ulf kom till Vxj frn Uppsala 1965, vrvad fr
att chefa ver emigrantinstitutet och
utvandrarnas hus som tillkom 1968. Han har
skrivit ett 30-tal bcker, alla inom mnet svensk
emigration, och r medlem av Vilhelm
Moberg-sllskapet. Han har forskat p perioden
d Sverige sgs som ett utvandringsland, frn
1850 och fram till frsta vrldskrigets brjan. Att
han hamnade i Vxj r ingen slump,
smlnningarna blev tidigt ett utvandrande folk.
Den typiske emigranten hade en agrar
bakgrund. Men ven mnga ventyrare,
framfrallt unga mn, lmnade under
guldruschen. Utvandringen var till strsta del ett
landsbygdsfenomen, berttar han.

attigdom var den stora anledningen.

Framtidsutsikterna var dliga, och lftena om
ett bttre liv i Amerika lockade. I Vilhelm Mobergs
Utvandrarna drmmer Karl-Oskar om
ett bttre liv:

Ulf Beijbom har sjlv gjort resan

ver Atlanten. 1973-75 var han
bitrdande professor vid University
of Washington i Seattle

54

Sdens skylar var orkneliga som havets

bljor. Hr svallade ett hav av gyllene sd,
utbredande sig som en enda stor sdesbinge av
outtmligt djup. Det var frukten p jorden, som
han sg hr, en ofattbar mngd av brd t
mnniskorna: en veteker i norra Amerika.

SAMHLLE
Emigrationen var frvnansvrt organiserad,
redan i Sverige kunde man kpa en biljett frn
Gteborg hela vgen till Minnesota med
samtliga transporter inkluderade, som ett
dtidens tgplus. Nr de runt 1,3 miljoner
mnniskor som lmnade landet steg i land p
Ellis Iland, New York, tog majoriteten sig vsterut
mot Chicago och Minnesota. Hr etablerade sig
svensken snart som antingen hembitrde
eller hantverkare.
Mitt genomgende intryck har varit att
svenskarna hade en frdelaktig framtoning i
Amerika. Det baserades p att de var
arbetsvilliga och anpassningsbara. De ville lra
sig engelska illa kvickt. Det finns roliga historier
om hur de gjorde sig av med de svenska
bonna-klderna genom att kasta dem verbord
innan bten kommit i land, berttar Ulf.
I Swede Town, Chicago levde folk trngt.
De fredrog att bo tillsammans, de var vldigt
sparsamma och byggde ofta hus i de norra
delarna av Chicago, sger Ulf.
Flera sociala ntverk etablerades snabbt, det
fanns landskapsfreningar, krer och
idrottssllskap, ofta startade och ledda av
prster som var tidiga med att utvandra och vana
vid kontakt med myndigheter.
Det var framfr allt prster och kyrkan som
hll ihop svenskarna utomlands. Det r ganska
lustigt fr ofta flydde man kyrkan, man tyckte
den var s frtryckande, berttar Ulf.

ften om vlbetalda arbeten, mark och

brdig jord lockade svenskarna till Amerika
under 1800-talets andra hlft.
Idag ser det annorlunda ut. I kket p
Allmogegatan i Helsingborg r flytt-pizzan
ntligen p plats. Lars viker en slice och tnker
efter en stund innan han svarar p frgan om han
och Louise tnker ldras i Italien;
Vi kommer aldrig tillbaka, sger han.
Fast det kan inte jag sga, jag vet inte. Det
fr framtiden utvisa. Vi stannar s lnge vi trivs,
svarar Louise.
P gatan utanfr kksfnstret rullar det in
ytterligare ett slp som ska fyllas, och nu utbryter
panik i lgret;
Skojar han!? Ska vi f in 120 ldor i den!?
Vilket skmt! sger Lars.
Jaha, det hr blir ju spnnande, suckar
Louise samtidigt som Lars ler och konstaterar att
det inte r frsta hindret p den hr frden.
Men allt r mjligt, det ser du ju hr!
sger han.

Vi kommer
aldrig tillbaka.

Lnder med strst

svensk befolkning
1. Norge

40194

(16,7%)

2. USA

39666

(16,5%)

3. Storbritannien

27554

(11,5%)

4. Danmark

14816

(6,2%)

5. Tyskland

12669

(5,3%)

6. Finland

12526

(5,2%)

7. Spanien

9349

(3,9%)

8. Frankrike

8578

(3,6%)

9. Schweiz

8132

(3,4%)

10. Australien

7658

(3,2%)

13. Italien

3989

(1,7%)

Statistik hmtad frn Registerstudie ver svenska medborgare

boende utomlands SOM-rapport nr 2014:22, Vernersdotter och
Solevid. SOM-Institutet, Gteborgs Universitet

55

SAMHLLE

Tips till dig som

tnker utvandra
Funderar du p att ytta utomlands? ven om du r lngt kommen i planerna fr
ditt nya liv p grekiska strnder, norska fjll eller i Amsterdams grnder, finns
det en rad saker att ta hand om p hemmaplan innan yttlasset gr. Kontext har
tagit fram en checklista fr dig som yttar utomlands.
Text: Simon Rissvik
Foto: Wikimedia Commons

Har du tillstnd?
Som svensk medborgare krvs
inga speciella tillstnd fr att
flytta till ngot annat land i Norden eller EU.
Utanfr dessa omrden krvs
ofta visum och uppehllstillstnd, i vissa lnder vill man
se hlsointyg och bevis p att
man inte frekommer i brottsregister.
Ordna ett giltigt pass och kolla
med landets ambassad vilka
tillstnd du behver fr att bo
i det nya landet.

Har du berttat att

du yttar?
Du har en skyldighet att meddela bde skatteverket och
frskringskassan att du ska
flytta utomlands, detta fr att
komma rtt i frskringsreglerna. Via blanketten SKV7665
hos skatteverket (under lnken folkbokfring) meddelar
du din flytt.

r du rtt frskrad?
Det r inte skert att dina
frskringar gller i det nya
landet, kontakta ditt frsk-

56

ringsbolag och frga om hemfrskring, liv-, olycksfall och

sjukfrskring.

Vad hnder med

a-kassan?
Om du blir arbetsls i det nya
landet: Kontakta din a-kassa
och ditt fackfrbund s hjlper
de dig med information om hur
du lser frgor kring arbetslshetsfrskring.

Vad hnder om
du blir sjuk?
Behver du vrd fr du i
frsta hand vnda dig till sjukvrden i landet dit du flyttat.
Bor du inom EU har du samma
rttigheter som vriga medborgare i landet. Du fr ven
rtt till vrd i
Sverige om du skulle bli sjuk
under ett besk.

Papper, papper, och

mera papper.
Ta med alla viktiga dokument
som kan tnkas
komma till hands; straffrihetsregister, ktenskapsbevis, krkort, frskringsintyg, anstll-

ningskontrakt,
hyreskontrakt,
vaccinationsintyg, skolbetyg, friskintyg,
arbetsreferenser, slutskattebesked, passfoton osv. Det lter
kanske trkigt, men man kan
aldrig vara nog frberedd.

Fr du rsta i
svenska val?
Ja, det fr du. Ditt svenska
medborgarskap pverkas inte
av att du flyttar utomlands. Du
fr dock bara rsta i riksdagsvalet. Rstlngden gller i tio
r frn den dag du flyttade frn
Sverige.
Drefter fr du sjlv anmla dig
fr en ny tiorsperiod.

Vad hnder med

pensionen?
Kanske r dina tankar inte riktigt dr nnu, men det kan vara
bra att ha koll p ditt pensionssparande och vilka rttigheter
du har nr du inte lngre bor
och arbetar i Sverige. Pensionsmyndigheten rder dig
att ta reda p vad som gller i
landet du flyttar till. Betalar du
inte lngre ngon skatt i Sverige s tjnar du inte heller till

ngon pension hr. Har du dremot jobbat i Sverige under

en period i livet s har du rtt
till pension - kom d ihg att
kontakta pensionsmyndigheten med din nya adress. ven
pensionsmyndigheten krver
ett levnadsintyg varje r, intyget finner du p myndighetens
hemsida.

Ekonomiska tips.
Kontakta din bank, mjligen
kan de ge dig rd om hur du
ska hantera dina pengar nr
du flyttar utomlands. Se till att
de rkningar och fasta svenska
utgifter du har kvar betalas genom autogiro
eller e-faktura.
Ta kontakt med en
skatteexpert, har du ngra inkomster i Sverige (kanske hyr
du ut din lgenhet?) s r du
ocks skyldig att
betala skatt fr dessa.
ven frsljning av aktier, fonder eller annan egendom kan
vara beskattningsbara.
Slutligen, kom ihg att
avanmla din tv-avgift!

r jag en danskjvel?

anske skiderv. Danskjvel. Eller min favorit Ernst-Hugos monolog frn Riket.
Tack, ni svenska vakttorn. Med plutonium tvingar vi dansken p kn. Hr: Danmark, utskitet av kalk och vatten. Och dr: Sverige, hugget i granit. Danskjvlar.
Danskjvlar!. Rabblar du den utantill blir jag bara glad. Nr mitt danska medborgarskap kommer p tal brukar det mtas av tv reaktioner: slentrianmssigt nordiskt
grannhat och/eller fascination.
Nej, jag kan inte danska. Jag har aldrig bott dr och kommer nog aldrig att gra det. I
mitt danska pass str det 890211-XXXX. Fyra starka tecken som sger: du r nog inte
dansk egentligen va? nd blev jag sjlaglad nr den hrligt danskt arrogante Jon Dahl
Tomasson dunkade in 2-0 mot regerande vrldsmstarna Frankrike i fotbolls-VM 2002.
Sedan har vi alla danska saker som gr mig gosigt nostalgisk. Mordkommissionen! Faxe
Kondi! Hnstartelleter! Ungsbakad leverpastej med bacon! Tuborg!

Det r kanske s det blir nr man har kt Stenafrjan mellan Gteborg och Fredrikshavn
200 gnger, spelat bort alla sina mynt p banditerna, tagit krkortet p Legoland sju
gnger, praoat som lastbilschas p Jylland och blivit skrattad t nr kusinen Mads frsker f mig att sga rdgrd med flde. Men jag har aldrig
knt mig dansk eller svensk kanske har det att gra med att det finns
nnu en dimension. Min mamma fddes nmligen p Grnland och
flyttade till Danmark som liten.
Eftersom Grnland och Danmark har ett problematiskt kolonialliknade
frhllande frstr ni nog att en inuitflicka inte behandlades srskilt vl i
ett industrisamhlle p 70-talet. Bara det borde vl vara en anledning att
distansera sig frn Danmark med ett svenskt medborgarskap.
Varfr jag har haft kvar mitt danska pass i alla r r en gta,
ven fr mig. Jag har bara haft svrt att slppa det. Kanske
handlar det om att vilja sticka ut lite. Kanske r det lathet det har lnge funkat att dra undanflykten Danmark tillter
inte dubbelt medborgarskap men det gr ju inte lngre.
Men samtidigt har det knts fr jvligt att sitta p ett medborgarskap som jag inte ens bryr mig om, medan flyktingar
och nyanlnda till Danmark inte ftt vara en del av sitt nya
land. Och att jag egentligen inte kan pverka p riktigt nr
det r valdag i landet jag bor i.
Mest tror jag att jag har haft kvar det fr att jag vill att danskjveln alltid ska vara en del av mig oavsett om jag pratar danska eller inte. Eller fr att det ska bli lttare att f ett potentiellt
grnlndskt pass i framtiden. Det sticker ju ut nnu mer.
Ja for helvede. Det er dejligt.

NIKLAS THANDER

57

KULTUR

Mangans vg
till Sverige
- en historia om ockupation
och stngda grnser

KULTUR

nda sedan 1800-talet har det funnits en fascination

fr japansk konst och kultur i vst. 150 r senare r det
fortfarande en inspirationsklla. Kontext tar reda p hur
mangan kom till Sverige och talar med Sveriges frsta
mangafrening.
Text och foto: Magnus von Gos Karlstrm

KULTUR

ungstrdgrden i Stockholm, en lrdag

i april. Krsbrstrden str i full blom,
och trots eftermiddagsblsten r parken
vlbeskt. Under trden sitter en grupp
mnniskor p en filt och har picknick. Det r
Mangakai som ordnat med en egen liten Hanami,
ett fenomen frn Japan dr krsbrsblomningen
r en av rets stora hndelser.
Mangakai var den frsta svenska freningen fr
ett annat stort japanskt pfund manga och anim. Till en brjan var det ngra entusiaster som
gick ihop och gjorde gruppbestllningar fr att
spara p fraktkostnaderna, p initiativ av Simon
Lundstrm.
I brjan var han inte speciellt fretagsam av sig,
men till slut blev det nd en frening av det hela.
Jag skrev utskick fr hand som jag kopierade
upp p universitetets kopiator. Sen fick jag reda
p att det finns ngot som heter frening.

et som i dag kallas fr manga brjade tecknas i Japan under ockupationstiden efter andra vrldskriget. Det var p den tiden en billig underhllning med bra distribution, som inte stred
mot den amerikanska ockupationens censur.
Under 70-talet brjade det spridas till vstvrlden, och under de kommande decennierna vxte
marknaden utanfr Japan, med fler och fler serier
som versattes och slpptes p andra sprk.
P mnga hll fick mangastilen ven fste hos
serietecknare, och det brjade dyka upp inhemska serier tecknade i mangastil. ven en del amerikanska och europeiska animerade TV-serier har
tagit mycket inspiration frn den japanska animstilen, bland andra Avatar: The Last Airbender.
Influenser frn Japan i den vsterlndska konsten r ingenting nytt, utan har en lng tradition.
Efter att ha varit stngt fr utlnningar i 200 r

60

tvingades Japan ppna sina grnser fr handel

1863, och japansk konst brjade ta sig till Amerika och Europa. Det var frmst under den Europeiska impressionismen som japanska trsnitt och
mlningar brjade influera konstnrer, och speciellt i Frankrike fick den s kallade japonismen ett
stort genomslag.
Konstnrliga grepp frn de japanska bilderna
som inte tidigare anvnts i vsterlndsk konst
brjade anvndas runt om i Europa, och bilder i
ukiyo-e-stil producerades fr frsta gngen utanfr Japan.

dagens mangateckningar finns det dremot f

likheter med den gamla japanska konsten. Stilistiskt gr det inte att se mycket arv frn 1800-talet,
men nr det gller instllningen till vad en bild
ska vara gr det att dra vissa paralleller. Frmst
handlar det om att den japanska seriekonsten
skiljer sig frn den vsterlndska nr det kommer
till realismen i teckningen, i Japan r det mer karikatyr och stilisering n frsk till fotoexakthet.
Att skapa en frenklad bild r ngot som lever
kvar sedan trsnittskonsten, som arbetade med
samma filosofi klara linjer och klara besked.

imon Lundstrms lgenhet, tidigare samma

lrdag. De lnga vggarna i arbetsrummet r
tckta av bokhyllor med japanska mangabcker. I vardagsrummet str hyllor med mngder av
anim p olika format. Simon tar fram och visar
en mangabok frn bokhyllan, blddrar ett par
sidor och skrattar medan han verstter muntligt.
Simon har arbetat som versttare av och till
sedan 1998, men hade det inte som sin huvudsakliga frsrjning frrn 2002. Sitt intresse fr
manga och anim har han dock haft med sig sedan 1986.

KULTUR

Simon var 10 r nr han sg anim fr frsta gngen, och fastnade. Nu har han en stor samling filmer, tidningar och bcker.

imon har arbetat som versttare frn och till

sedan 1998, men hade det inte som sin huvudsakliga frsrjning frrn 2002. Sitt intresse
fr manga och anim har han dock haft med sig
sedan 1986.
Jag sg tecknad film p kabel-TV nr jag var
tio r gammal och frstod senare att det var japanska serier jag hade sett. Mellan 1988 och 1991
sg jag ocks mycket anim p TV nr jag var i
Frankrike. Jag pluggade ocks en japanskakurs
i samma veva som jag upptckte seriehandlare,
jag hittade Alvglans Bokhandel och det var krlek
vid frsta gonkastet.
1992 gick Simon ut gymnasiet och brjade lsa
japanska p universitetet. 1994 fick han ett stipendium fr att ka till Japan.
Jag var den frsta p Stockholms Universitet
som pluggade japanska fr seriernas skull. I dag
r det majoriteten som gr det.
Freningen Mangakai, som helt enkelt betyder
mangafrening eller mangaklubb, blev ociell
i mitten av nittiotalet. Vid det tillfllet var Simon

fortfarande i Japan, s trots att han grundade freningen var han inte dess frsta ordfrande. P
den tiden slpptes mycket anim p Laserdisc,
ett format som var ganska ovanligt ven d, och
bara p japanska.

r att gra det mer tillgngligt anordnade

Mangakai visningar med svensktextad anim,
versatt av Simon.
Mellan 1995 och 1998 ordnades det tre visningar per r med en publik p flera hundra personer.
P 2000-talet blev det tv-spel och butiker i
anslutning till visningarna. Behovet av sjlva animvisningen fanns inte lika mycket nr man kunde sitta hemma och ladda ner engelsktextade
avsnitt sjlv. Freningen gick i trda d.
Till Sverige kom manga och anim i mitten av
ttiotalet, men det tog ett tag innan det verkligen
fick sitt genombrott. Under 2000-talets frsta
decennium gavs flertalet serier ut i svenskversttning, frmst frn Bonnier Carlsen och Egmont
- dribland storsuccer som Dragon Ball, One

61

KULTUR
Piece, Ranma och Naruto.
Den allra frsta svenskversatta mangan
som gavs ut i Sverige var nr Alvglans Frlag
1985 slppte Gen - Pojken frn Hiroshima. Ingenting hnde d. Andra steget var p nittiotalet
nr vissa butiker importerade
versatt manga frn Amerika,
frn Dark Horse och Viz Media.
Men den stora stten kom
kring millennieskiftet, Dragon
Ball p svenska kom under
sent nittiotal och gick med frlust i tv r innan det slog igenom. Sen kom One
Piece, sger Simon.

an sger att Mangakai inte var delaktiga i att

ta manga och anim till Sverige, men att de
nd gjorde sitt fr att gra det mer knt.
Trots allt s hade vi ju animvisningar fr
hundratals personer innan internet slog igenom.
S smningom togs Mangakais aktivitet upp igen genom
mindre, enklare mten med
animvisning. I dag sker tre
sdana varje vecka i Stockholmsomrdet.
Vi visar bde sdant som
snds nu och ngon klassiker. Vi r ett seriefrmjande fr manga, men gr inte ngot stort arrangemang lngre.

Flera freningar har

bildats i Mangakais
fotspr.

imon plockar fram en av de svenska volymerna, som han sjlv stod fr versttningen av,
frn ett skp fr att frskra sig om rtalet.
2002. Anim hade sin egen vg, under mitten
och slutet av ttiotalet slppte Wendros dubbade serier p hyrmarknaden. Sen kom Sailor Moon
p svenska 1992. Men det var med internet som
det slog igenom riktigt stort.

62

ter till Kungstrdgrden och Mangakais filt,

dr det diskuteras friskt. Men freningsnamnet till trots handlar det ganska lite om manga
och anim. Istllet byter mnena av varandra i
rask takt, och det verkar snarare vara ett kompisgng n en mangafrening som trffats under
krsbrstrden. Det finns en sanning i det, eftersom mnga har varit med i freningen under en

Mycket folk samlades under Mangakais picknick i Kungstrdgrden.

KULTUR
lngre tid har de blivit ett kompisgng som lrde
knna varandra genom Mangakais arrangemang.
Det r ngot som gr att se ven bland de senare generationerna av mangaentusiaster. Strre
arrangemang lever nd kvar. Flera freningar
har bildats i Mangakais fotspr, och som en direkt
utveckling av de tidigare visningarna anordnas i
dag flera strre konvent runt om i Sverige varje r.
blivit en mtesplats fr de som r intresserade av
den japanska populrkulturen.

ven om animvisningar fortfarande r en del

av alla svenska animkonvent s har en av de
frmsta anledningarna till att de blivit s populra varit att det har blivit en mtesplats fr de som
r intresserade av den japanska populrkulturen.
Utgivningen av manga i Sverige har varit ngot knackig. Under en period fanns det flertalet
serier som gavs ut regelbundet, men de har alla
lagts ner och i dag r det bara ngra entusiastiska
frlag som d och d ger ut en kortare serie i en
eller ngra f volymer.
Den snabba nedlggningen visar att det
fanns ett bristande intresse hos frlagen. Nr
det brjade krvas kunskap s droppades det
p grund av dliga siffror. Bonnier menade allvar
nr det slde, men var rtt tafatta nr det kom till
marknadsfring. Egmont hade nnu mer brist p
det, det var i princip SF-Bokhandeln som sktte
all reklam, sger Simon.
De gav ut utan kunskap. Intresset fanns hos
redaktrerna, men de hgre cheferna visste noll.
Nr det brjade g dligt droppade de det direkt.
Simon ppekar ocks
att det har att gra med
en radikalt annorlunda
marknad nr det gller
bcker i Sverige, speciellt nr det handlar om
lnga serier dr det krvs
att alla volymer frn brjan finns tillgngliga.
I Japan r det en
maskin som r igng, det
trycks nytt hela tiden. I
Sverige har vi s dligt
system fr backlogs och
tryckmjligheter, s det
var inte bara en brist p
intresse frn frlagen.
Man kan skylla p ett par
olika saker, men sjlva
intresset fr manga och
anim hos publiken har
inte gtt ner.
En av Hokusais 36 vyer av berget Fuji.

Vad r manga?
Begreppet manga brjade anvndas i Japan mot slutet av 1700-talet.
Skrivtecknen betyder nrmast slarviga bilder.
Ett av de frsta knda verk som anvnde termen
var de populra Hokusai Manga-bckerna, som
slpptes i femton volymer under 1800-talet. De
innehll bilder frn den Japanska konstnren
Katsushika Hokusai (1760-1849). Han arbetade
frmst med trsnitt i ukiyo-e-stil, bilder frn den
ytande vrlden.
Hokusai skapade det som i efterhand blivit det
mest knda verket frn den konststilen, 36 vyer
av berget Fuji. Manga kom s smningom att bli
det generella japanska ordet fr serier, och det
var under ockupationstiden i mitten av 1900-talet
som den moderna mangan uppkom.
Det var frmst tv serier som inuerade det som
kom senare, Machiko Hasegawas Sazae-san,
1946 och Osamu Tezukas Mighty Atom, knd som
Astro Boy i vst, 1951. Bda serierna lade grunder
fr teman och stil i den nya mangakonsten, och
Osamu Tezuka har i efterhand kallats fr mangans fader.

BILD: WIKIMEDIA COMMONS

63

Av: Magnus von Gos Karlstrm

Fler tips finns p

kontext.jmg.gu.se

Serietips

Utbudet av manga och anim r enormt. Drfr tipsar

mangaexperten Simon Lundstrm och Kontexts reporter
Magnus von Gos Karlstrm dig om ngra av sina favoriter.

Manga

lskling AI-REN
(Yutaka Tanaka, 1999)

En mask av glas
(Suzue Miuchi, 1976)

Aomanjuskogen
(Hisae Iwaoka, 2008)

Mangavrldens troligtvis bsta beskrivning av mnniskans behov av sllskap,

och fullndad som f.

En av mangavrldens mest legendariska

klassiker. ven ett bra exempel p en
skapare som gr vilse i sin egen berttelse och tappar bort sig helt.

I skogen bor Soichi tillsammans med

andarna som lever i alla ting. En fin
saga om hur allt som finns i en skog r
viktigt och hur vi inte ska ta ngot fr
givet.

Anim
Steins;Gate
(Nitroplus/White Fox, 2011)

Neon Genesis Evangelion

(Gainax, 1995)

Legenden om Galaxhjltarna
(Yoshiki Tanaka/Magic Bus
och Madhouse, 1988)

En extremt skicklig skildring av mysterier, tidsreseparadoxer och genuint

hjltemod.

Utgr en av de mest trffskra illustrationer av barndomstrauman som mnskligheten ngonsin skapat fr TV.

En rymdopera som pongterar att det

i krig finns tv sidor med personer p
hela spektrat mellan gott och ont.

Film
Paprika
(Satoshi Kon, 2006)

Tokyo Godfathers
(Satoshi Kon, 2003)

Flickan som hoppar genom

tiden
(Mamoru Hosoda, 2006)

Grnsen mellan verklighet och drm blir

tunnare och tunnare i denna animerade
frlaga till Inception.

En fullndad uppvisning i vad man kan

gra med en tecknad film.

En extremt vlgjord lngfilm om vikten

av att ngra sig, och inte ngra sig.

64

Av: Simon Rissvik

VARFR HETER DET

SNOPPTORP?
De esta har hrt namnet Trosa och Fittja frut. Men Sverige r fullt
av orter, gator, berg och sjar med mindre smickrande namn.
Hr listar vi ngra av de mest besynnerliga.

MENSTRSK

SNOPPTORP

TROSA

I
Vsterbotten,
nrmare
bestmt i Norsj kommun,
ligger orten med det mrkliga
namnet Menstrsk. Den lilla
byn var en gng en gruvort
men r i dag mest knd fr
sitt namn och den 13,6 kilometer lnga linbanan som gr
till grannbyn rtrsk. Namnet
d? Ordet mens betyder p
lulesamiska nyfdd renkalv.
Menstrsk blir den nyfdda
renkalvens sj.

Namnet p stadsdelen i
Eskilstuna
fr
skerligen
gonbrynen att hjas hos de
flesta. Britt-Marie Gustafsson berttade fr Expressen
i en artikel frn 2010 om hur
hennes dotter fick problem
att ska studiemedel nr hon
uppgav sin adress, CSN tog
henne inte p allvar. Namnet
kommer frn Eskilstunahjlten
Erik af Snoppenstrm.

Kp resan frn Kallinge

till Trosa str det p resundstgens
reklamskyltar.
Trosa har i folkmun kallats
Vrldens nde vilket syftar
till att staden under sina tidiga
r endast hade en tillfartsvg.
Namnet Trosa kommer frn n
som flyter genom omrdet. P
1300-talet skrev man Troso,
men ngonstans p vgen har
namnet allts ndrats. I dag r
staden bl.a. knd fr sin vackra
skrgrd.

RVEN
PORRARP
r 2009 fick orten Porrarp en
ny skylt, den tidigare hade
stulits utav souvenirjgare.
Namnet p den lilla byn i
norra Skne kommer frn det
dialektala ordet purra som
betyder risig buske, och arp
en sydsvensk form av torp.
Namnet betyder ngot i stil
med torpet med de risiga
buskarna, pest eller kolera?

I det naturskna Tiveden

ligger kommuner som Lax,
Askersund och Treboda. Hr
finns ocks sjn Rven. Abborre, gdda och gs gr att
dra upp ur Rven. Ordet rv
betydde en gng i tiden hl.
Sjn r allts hlet.

RVEN

sk

str
Men

torp
Snopp

rr
Po

arp

FITTJA
Att Fittja kvalar in p listan
ver besynnerliga ortsnamn
r en lgoddsare. Frorten till
Stockholm ligger i Botkyrka
kommun vid Albysjn. Ordet
fitta betyder flera saker; vt
ngsmark eller strandng
t.ex. Fittja betyder allts ngot
i stil med en fuktig strandng.
I dag r orten knd fr b.la. sin
mosk som har en av Europas
hgsta minareter.

FIT

TJ

65

KULTUR

XXX

KULTUR

Han r svensk
films okrnte
riddare
Nstan all svensk film gr med frlust.
Inte ens den kommersiella filmen klarar
sig sjlv lngre. Landets modigaste
regissr Johannes Nyholm tror att mer
fantasi och mindre deckare kan rdda
Filmsverige.
Text och foto: Erik Gthlin

XXX

FOTO: JOHANNES NYHOLM

KULTUR

Det finns flera kortfilmer om den hysteriska Dockpojken. r 2008 slpptes en fejkdokumentr som skildrar regissren neurotiska och
bisarra frhllande till lerfiguren.

2008. Ett snobbigt TV-team r p besk i regissren och animatren Johannes Nyholms
studio. I mitten av rummet str ett ensamt skrivbord. Skrivbordslampan r riktad rakt nedt. Ljuset som lyser upp dockskpets insida r vitt och
sterilt - inga detaljer slipper undan hr. Mrkret
utanfr de fyra vggarna r massivt.
Han ser rtt rugt ut. Man kan tro att den
r slarvigt uppbyggd, att ngon bara provat sig
fram. Men den r nd komplex inuti med en
stomme av aluminiumtrd.
Johannes Nyholm, Dockmakaren, lutar sig ver
skpets plywoodvggar. Hans ansikte r dunkelt
i ljuset frn lampan. Pminner om ngot ur en
skrckfilm. Han hller i Dockpojken, en lerfigur
kldd i en grn t-shirt och svarta shorts.

2015. Med filmen Dockpojken frskt i minnet r

det med en viss nervositet jag trffarJohannes i
hans hem i Majorna i Gteborg. Nu r filmen visserligen en parodi, en drift med Johannes egna
konstnrskap, men jag undrar nd om han har
ngot emot journalister. Rdslan visar
sig dock snabbt vara obefogad. Dremot illustrerar filmen Johannes perfektionistiska arbetsstt och relation till
film. En hllning han hade under flera
r men som allt mer luckras upp, och
som han frskte slppa helt p under
inspelningen av sin kommande spelfilm Jtten.
Att slppa in irrationella element som
fulla bebisar och djur som springer omkring och som man inte riktigt vet vad de tar
sig till, gr att det blir roligare. Slutresultatet
blir ofta mer levande och ofrutsgbart d.

Jvlar, utbrister
Johannes med
hjrtat i
halsgropen.

unnen p dockan r
uppsprrad i ett frustrerat grin och de mrkt
rynkade gonbrynen skulle
passa vilken filmskurk som
helst. Johannes arbetar med
hnderna metodiskt, p
grnsen till frsiktigt. Med
modelleringspinnen frfinar han konturerna, den
sista touchen gr han med tummen. Han flyttar
Dockpojkens gon fram och tillbaka med en bit
stltrd, ndrar blickriktningen. I Dockpojkens
rum str en TV, en soffa, en skl med chips. Det
ser ut som ett riktigt vardagsrum, men mblerna

68

r gjorda av papier-mach,kartongbitar och lera.

Hur r det med tyngden p den dr, fr jag
knna? frgar reportern frsiktigt.
Det smller hgt nr Dockpojken trffar golvet.
Jvlar, utbrister Johannes med hjrtat i
halsgropen. Hans tittar p Dockpojken med ett
sammanbitet ansikte. Oron vxer i hans blick. Nr
han tnder taklampan r magin som borta. Irritationen vxer sig allt starkare mellan Johannes
och reportern.

KULTUR
Man kan tnka sig att Johannes hem ska vara belamrad med dockor och rekvisita i varje vr och
hrn, men nr vi kommer dit inser jag snabbt att
det inte r s. Den ljusa lgenheten skvallrar inte
alls om vem som bor dr. Men en till synes hastigt nedtecknad figur i tusch p i ett
block p kksbordet br nd spr
av regissrens filmvrld. Johannes
r eftertnksam nr han karakteriserar typisk svensk film.
Ngot som r slende r hur lite
fantasi vi faktiskt har. Vr film bygger
i princip bara p verkligheten, den
gr trista verkligheten. Oavsett om
det r ett deckardrama eller diskbnksrealism.

hll. Han menar att vrt grannland Danmark, som

anses vara ett av Europas bsta filmlnder, har en
mer enhetlig syn p vad man vill stadkomma.
Vi borde dela ambitioner och viljor i branschen. I Danmark r det legio att om en dansk
regissr ker ver till USA s gr han
ett par filmer men kommer sedan
tillbaka.
Svenskarna stannar istllet i
landet over there och kommer aldrig hem igen.

Ngot som r
slende r hur
lite fantasi vi
faktiskt har.

er n 80 procent av all svensk film gr med

frlust idag. Produktionsbolagen som str
bakom filmerna gr p knna nr intkterna frn
bio och DVD-kp inte motsvarar de pengar som
filmerna faktiskt kostar att gra. Filmavtalet har
lnge pekats ut som boven i dramat fr bristande
finansiering och innovation. Och efter mnga rs
kritik har dagens regering lyssnat d kulturministern Alice Bah Kuhnke i maj meddelade att Filmavtalet rivs upp och istllet erstts av helstatlig
filmpolitik. Tomas Eskilsson r VD fr Film i Vst
som lmnade Filmavtalet frra ret. De r mycket
positiva till statlig filmpolitik.
En oro r att frndringar i den offentliga
ekonomin skulle kunna pverka filmproduktionen negativt nr den r statlig. Normalt sett
skulle jag dock vilja pst att inga kulturomrden
ker p srskilt stora besparingar bara p grund
av det ekonomiska lget.
Tomas Eskilsson menar att det inte bara r upp
till staten och politikerna att vrna om svensk film
utan att hela filmbranschen mste dra t samma

2010. Det r varmt p den lilla

restaurangen, kitschigt inredd med
palmer och bambukvistar. Hettan sitter liksom i
vggarna. En gst smuttar frsiktigt p sin grna drink med den obligatoriska paraplypinnen.
Men det r ngot som skaver, gr stmningen
anstrngd. Gsten tittar frsiktigt p en medellders kvinna som sitter snett emot honom. Hon
pekar mot bartendern som inte helt medgrligt
hller upp nnu en l. Hon har svrt att fokusera
blicken, gonen rr sig t alla hll.
Kraaaas. Bartendern slutar att polera lglaset med sin duk. Tittar frn hger till vnster i en
panorering. Kvinnan syns inte till. Men s ser han
ngot mellan borden. Dr ligger hon ju! Utslagen.
Johannes Nyholm har spelat in sin kortfilm Las
Palmas i snart ett halvr nu. Men det r inte helt
ltt att ge instruktioner till huvudrollen. Hon spelas nmligen av Johannes ettriga dotter.
D stller vi den dr. Och s har du skeden
dr. Nej, vnta lite nu gumman. Okej?
Men hon vill inte vnta utan stter genast i sig
maten han dukar fram. Gsten, som du kanske anar r en docka, kan bara titta p med
frskrckta gon. Det r ju hans mat hon
glupskt ter upp! Han slingrar p sig obekvmt.

FAKTA
FILM I VST
Film i Vst r en av fyra filmfonder i
Sverige. Fonderna ger filmer produktionspengar i utbyte mot att de spelas
in i regionen. Ofta har man som krav
att lokala fretag och filmarbetare ska
anstllas. Sedan starten 1997 har Film i
Vst samproducerat
hundratals filmer.
Tomas Eskilsson, VD Film i Vst.

PRESSBILD: SERGIO JOSELOVSKY

69

KULTUR

Kortfilmen Las Palmas r ett exempel p Johannes Nyholms udda filmskapande. Genom att kl ut sin ettriga dotter till en typisk turist

22-situation dr oetablerade bolagutestngs frn

branschen.
P Grdet i Stockholm str Filmhuset dr
Svenska Filminstitutet hller till. VD:n Anna Serner hller med om att svensk film borde satsa
p utmanande film. Hon efterfrgar fler filmer
med ett angelget mne som kan intressera den
breda massan. Problemet r att vi dels gr fr
nischad film som inte talar till mnniskor. Dels
ilmen var en vlkommen vitamininjektion i ett
gr en alldeles fr ytlig publikanpassad film,
land som bara de senaste ren producerat
menar hon.
hundratals polisfilmer. Samtidigt r det logiskt
De som gr film mste ocks ha hgre stllatt vi upprepar tidigare succer som Wallander
da ambitioner. Samtidigt som Filminstitutet ockoch Beck d film r ett extremt kostsamt och
s kan bli bttre p att stdja mer kretidsdande arbete. Las Palmas
ativa filmider.
som bara r 13 minuter lng tog ett
Men oron ver att Filminstitutet inte
halvr att gra. Vid lngfilm tar det
slpper in tillrckligt mnga debuofta tskilliga r av manusomarbettanter d man har infrt en regel som
ningar, sljmten och pitchande av
sger att bara tidigare knda produider fr att f Svenska Filminstitucenter kan f pengar till en film, menar
tet att vgasatsa p idn. Men det
hon r verdriven.
flesta filmer blir inte av. De frblir
Visst riskerar vi att stnga ute
oftast luftslott som aldrig frverklimnniskor nr vi satte upp den hr
gas, fr att anvnda sig av regisstrskeln. Men det finns mjlighet att
rens egna ord.
f igenom sitt projekt nd. ta sova
Svensk film r inte ekonomiskt
d r ett exempel p en debutfilm
frsvarbar. Det skapar i sin tur en
vars oprvade producent med hjlp
stor feghet hos mnga i branschen.
Filminstitutets VD Anna Serner.
av en knd producent fick igenom sin
Du ska ha pengarna p bordet innan
PRESSBILD: M-T KARLBERG
film nd.
du trycker p kameran.
Som produktionsbolag mste du ha gjort tv
filmer som tidigare visats p bio fr att kunna f
2008. Tv-journalisterna ska snart packa ihop sina
std av Filminstitutet. Det r en absurd Moment
grejer. Men de vill ha den dr sista, snygga bilden
Trdarna som strcker sig frn skyn fr figuren
fram och tillbaka. Kameran fngar allt p film. Det
var med Las Palmas som Johannes slog igenom
fr den breda massan. Filmen, en parodi ver hur
turistande svenskar beter sig p semestern, blev
en internetsucc nr trailern lades upp p Youtube. Ett klipp som haftmiljontals tittare.

70

FOTO: JOHANNES NYHOLM

FOTO: JOHANNES NYHOLM

KULTUR

NYFIKEN P JOHANNES
NYHOLMS FILMER?
KOLLA IN VR HEMSIDA:
skildrar han hur svenskar svinar till det p semestern.

till sitt inslag. Johannes klr ut sig till en gigantisk

version av sin Dockpojke. Drkten som r gjord
av gummi ser ut att vga hundra kilo. Reportern
frsker f Johannes att prata med tillgjord rst
och vinka in i kameran s att de ska kunna snda
inslaget i ett barnprogram.
Heeeeej! Det r jag som r Dockpojken. N.
Gud. Det hr r s fnigt. Det funkar inte.
Jo, men nu r det ju inte du som gr det hr
inslaget. Det r jag, sger reportern mer och mer
frustrerad.
N. Men det r viktigt fr mig att Dockpojken hamnar i rtt sammanhang. Det hr simpla
TV-sammanhanget r inte rtt forum fr Dockpojken.
Johannes fller av misstag kameran som sls
snder mot golvet. Instinktivt puttar reportern
Johannes bakt som trillar mot betongen.
Aaaaaaj. Aaaaj. Helvete!
Efter mycket om och men kommer han upp p
ftterna, springer som en besatt efter journalisterna som tagit hans dator med alla filmer i pant
mot den snderslagna kameran. Men de r redan
borta. Johannes slr ut armarna i luften, skriker
mot himlen i desperation.
Parodi eller inte. Det krvs integritet och mod
fr att vga gra annorlunda film i Sverige.
Och kanske r det just de ingredienserna som
krvs fr att Filmsverige ska komma p ftterna
igen?

KONTEXT.JMG.GU.SE

FAKTA
FILMAVTALET
Svensk film bekostas sedan 1963 av
bde av staten och filmbranschen i
det s kallade Filmavtalet. Filminstitutet delar ut stdpengar till svenska
filmer enligt detta avtal. Kritikerna har
menat att pengarna inte rcker till och
att systemet r fr kortsiktigt eftersom
varje avtal bara gller i fem r framt.
Filmavtalet erstts av en helstatlig
filmpolitik 2017.
Nstan alla filmer som grs i Sverige
r beroende av Filminstitutets produktionsstd. Men lngt ifrn alla som sker pengar fr dem. Reglerna sger att
den skande mste ha en etablera d
producent med ett filmbolag som tidigare gjort film fr bio, fr att kunna f
ngra pengar.

71

Av : Douglas del

Sommaren r rddad
Den svenska sommaren r kort och det mesta
regnar bort. Strunta i playan och stanna hemma p semestern.
Hr r filmerna och serierna som frgyller ven den graste julidag.

Ghosts of the abyss

(2003)
Med James Cameron
bakom spakarna fr
vi flja med p en utforskningsresa 3800
meter ned i djupet till
fartyget Titanics sista
viloplats. Med robotar utforskas bde inoch utsidan av vraket
och fartygets utseende innan frlisningen
terskapas
digitalt.

The White Queen (2013)

The White Queen kretsar kring tre kvinnor
och deras maktstrider om den engelska
tronen p 1400-talet.
Konflikten som serien
baseras p skulle senare komma att bli
knd som rosornas krig.

72

The Square (2013)

Nutidshistorisk dokumentr om den
egyptiska revolutionen med dess avstamp p Tahirirtorget i
Kairo 2011. En kritikerrosad dokumentr
som skulle komma att
resultera i Netflix frsta
oscarsnominering.

Rome (2005)
Serien tar sin start ungefr samtidigt som
det frsta romerska
inbrdeskriget 49 f.kr.
Den visar de historiskt
ihgkomna mnniskornas liv men ocks hur
livet kunde se ut fr
vanliga personer kring
denna tid. Historiska
hndelser, maktspel
och intriger r nyckelord fr denna dramaserie.

Particle Fever (2013)

Dokumentren brjar 2008 nr vrldens
strsta partikelaccelerator anvndes fr frsta gngen, ngot som
skulle leda till upptckten av Higgsbosonen.
Upptcktens betydelse beskrivs av fysiker
som monumental och
mjligen nyckeln till att
lsa upp flera av universums hemligheter.

Mrs Biggs (2012)

Baserat p Charmian
Brents liv, fru till Ronnie
Biggs som deltog i det
stora tgrnet i England 1963. P grund av
sin mans frehavanden
tvingas hon in i ett liv p
flykt och fr kmpa fr
att hlla ihop sin familj.

Mandela (1996)
Han satt fngslad i 28 r
och blev en viktig symbol mot apartheidregimen i Sydafrika. Den
hr dokumentren visar
Mandelas liv frn de tidiga protesterna mot
rasdiskriminering till
hans tilltrde som Sydafrikas frsta demokratiskt valda president

Peaky Blinders (2013)

Hr fr vi flja en knd
gangsterfamilj i engelska Birmingham, under tiden efter frsta
vrldskriget. Familjen
r lst baserad p det
verkliga gnget The
Peaky Blinders, och
med vld och ambition
kmpar de fr makten
ver Birminghams undre vrld.

Mea Maxima Culpa: Silence in the house of

God (2012)
I en katolsk skola fr
dva barn i den amerikanska mellanvstern
antastade en prst ver
200 barn mellan 1950
och 1974. Den oscarsvinnande regissren Alex Gibney fljer
spren efter prsten
hela vgen upp till
Vatikanen.

1992 (2015)
I tidiga 1990-talets Italien blste frndringens vindar starka p
den politiska scenen. I
en tid av oerhrd korruption ritades det politiska landskapet om
och etablerade partier
tappade sin stllning.
I 1992 fr vi flja sex
personer frn olika delar av samhllet, vars liv
pverkas av de snabba
frndringarna.

Av: Marielle Theander Olsson

Idag tittar vi p Netix, lser

nyheterna i mobilen och lyssnar
p poddar, men frr sg medierna
annorlunda ut. Kontext har listat tio
hndelser som ledde fram till det
medielandskap vi har idag.

TIO NEDSLAG I
MEDIEHIST RIEN
1645 Sveriges frsta tidning
Sveriges ldsta dagstidning, Ordinari Post Tijdender, grundades
p initiativ av Axel Oxenstierna och innehll frmst utrikesnyheter
och kungrelser.

1830 Aftonbladet grundas

Var liberal och blev inte populr hos myndigheterna
som frskte stoppa den med tal och indragningar.
Grundaren Lars Johan Hierta lste problemet genom
att byta namn p tidningen till Det nyare Aftonbladet,
Det tredje Aftonbladet och s vidare.

1925 Frsta radiosndningen

AB Radiotjnst, nu Sveriges Radio, startar sina sndningar. Man
snder radio ngra timmar varje kvll. Premirdagen brjar med
hgmssa och forstter med festkonsert och dramatisk
upplsning. Avslutas med TT- nyheter och en vderleksrapport.

1938 Frsta kvinnan skapar folkstorm

1955 Radion fr er kanaler

Fram till 1938 lste bara mn nyheter i radio. Frsta

gngen Astrid Kindstrand lser nyheterna blir det
folkstorm och radions vxel blir nedringd av upprrda
lyssnare som inte tycker att kvinnor ska lsa nyheter.

Radions andra kanal P2 startar och radion kar sin sndningstid. P3 blir tredje kanalen 1964. P1 blir kanal fr talade
program och information, medan P2 blir kanalen fr skoloch regionala program samt seris musik. P3 blir melodiradiokanal med ltt musik och nyheter.

1969 TV utkas
1956 Frsta TV-sndningen
TV sgs lnge som en frdummande form av underhllning. Men efter r av utredning beslutade riksdagen att infra television i Sverige.
Provsndningar startade och en testbild med ljud var det enda som
visades vissa kvllar. Tv r senare slr TV igenom med fotbolls-VM.

Sverige fick sin andra TV-kanal, TV2. Tanken var att

SVT-kanalerna skulle konkurrera. De reklamfinansierade
kanalerna kom inte frrn 1987, d TV3 brt statens monopol p TV-sndningar. Sndningarna skedde via satellit frn London fr att kringg skandinavisk lagstiftning.

1970 Frn svartvitt till frg

1980 Debatten om videovld
Videobandspelaren kom och videovld blev ett begrepp. 1980
visade SVT programmet Studio S dr man frfasade sig ver hur
barn tittade p Motorsgsmassakern och andra vldsfilmer. Efter
programmet hrde flera tusen tittare av sig och en stor debatt om
videovld rasade p dagstidningarnas ledarsidor.

1962 gjordes det numera klassiska aprilskmtet dr man

lurade tittarna att dra en nylonstrumpa ver TV:n fr att f
frg p bilden. Men det skulle drja tta r innan TV brjade sndas i frg. I brjan bara 6 timmar i veckan.

1994 Aftonbladet p internet

165 r efter grundandet blev Aftonbladet den frsta svenska tidningen att ta klivet ut p internet. Frst ut var kultursidan och ett r senare kommer nyheter p webben. Internets genomslag frndrade
medielandskapet i grunden och resultatet blev dagens medier dr vi
sjlva vljer nr och hur vi vill titta, lsa eller lyssna.
Foton: Wikimedia Commons

73

Av: Erik Gthlin

Frn porr till finkultur

Flj med p en resa genom Gteborgs rika biografhistoria.

Bio Capitol - Skanstorget

Bredvid Skanstorget ligger Bio Capitol som drivs av
ett gng eldsjlar. De hller bland annat i filmklubben
Cinematekets filmvisningar och visar svl smalare som
lite bredare filmer. Biografen hette bara Capitol nr den
ppnade 1940. Under strre delen av 1970- och 80-talen

var man en renodlad porrbiograf vid namn Nya Boulevard.

Porren rddade mnga biografer frn sin undergng under
de rtiondena, det var oerhrt kommersiellt gngbart. P
den hr tiden var hemmaformat som VHS nnu inte uppfunna.

Bio Roy (tidigare Royal) - Kungsportsavenyn 45

Spegeln - Kungsportsavenyn 14

Bio Roy ligger lngst upp p Avenyn och r dpt efter den
knda Gteborgsregissren Roy Andersson. Men faktum
r att biografen har legat hr sedan 1940 men hette d
Royal. Man har haft den goda smaken att behlla den gamla
skylten och har lst namnbytet genom att slcka ljuset i de tv
sista bokstverna. gs idag av Folkets hus och parker och
visar frmst smalare film som ett alternativ till SF.

Vid en frsta anblick finns inte mycket kvar av den gamla biografen Spegeln idag, men faktum r att Burger King
fortfarande anvnder biografens gamla entrdrrar. Om man
dessutom sitter p vervningen och ter sin hamburgare
sitter man faktiskt i det gamla maskinrummet. Biografen invigdes 1940 men lades ned redan p 80-talet. Spegeln var en
av tre biografer tillsammans med Royal och Aveny som lg
lngs Avenyn samtidigt.

Pornorama - Sdra Larmgatan 3

Palladium och Lilla Palladium - Lilla nygatan 2

Pornorama var mer eller mindre ett uppstllt skjul som mellan 1974-79 visade film i den barnfrbjudna genren. Ironiskt
nog ligger det idag en frskola p Pornoramas gamla plats.
Salongen hade omkring 50 platser och titlarna de visade
kunde heta saker som Zorros erotiska ventyr eller Utan brallor i Tyrolen.

Palladium ppnade redan 1919 och var lnge en av Gteborgs ldsta biografer innan den lades ner 2008 av SF. Frn
ppningen fram till 1980-talet var det just Palladiumbiograferna som gde biograferna, drav namnet, fr att senare tas
ver av Europafilm under en kort period innan SF steg in. I
dag hller en kldbutik till i lokalerna men mycket av lokalens
charm och arkitektur r fortfarande intakt.

Du kan se fler gamla biografer p vr hemsida, kontext.jmg.gu.se!

74

Av: Robert Lundberg

Nr hnde det?
Att andra vrldskriget tog slut 1945 och att slaget vid Poltava var
1709 vet du kanske men nr intog danska vikingar London? Kontext
ger dig ngra spnnande och mindre knda rtal genom historien.
871 e.Kr. Den danske vikingen Halvdan Ragnarsson har invaderat och
plundat England med en stor arm
frn Skandinavien. Vintern 871-872
intar de och hller London. Fast p
den hr tiden r London en liten och
obetydlig stad jmfrt med idag.
Nr vren kom drog man istllet
vidare fr att hitta rikare stder att
plundra. Halvdan blev ddad i strid
877 nr han frskte inta Dublin och
det var slutet p vikingainvasionen
fr den gngen.

1651 e.Kr. Den 22 februari drabbas

den Tyska och Hollndska kusten
av en stor flodvg. Flodvgen fr
namnet Petrus stormflod och skljer ver kusterna i den tyska bukten.
ver 15 000 mnniskor antas ha dtt
och flera ar frsvann eller delades
i tv. Tv veckor senare kommer ytterligare en stor vg och versvmmar Amsterdam. Hr r man mer
frberedd p versvmningar och
endast fem mnniskor dr.

1500 e.Kr. Pedro Alvarez Cabral ger

sig ut p en resa med 13 portugisiska fartyg fr att upptcka Indien.
Utanfr Afrikas kust drabbas man
av en hrd storm och blser ur kurs.
Efter flera dagar upptcker man vad
man tror r en . Cabral ger n namnet Det sanna korsets som tack
till hgre makter fr att man verlevt
stormen. Det r frst 34 r senare
landet fr namnet Brasilien efter de
brasiljetr som r ett vanligt frekommande trdslag hr.
1104 e.Kr. En av vrldens frsta
knda fabriker anlggs i Venedig.
Arsenalen r en samling skeppsvarv
och vapenfabriker som r byggda
runt en stor hamnbassng i den
norra delen av staden. Det r den
venetianska staten som lter bygga
fabriken fr att kunna bygga upp en
stark sjmakt. Omrdet finns kvar
n idag men nu anvnds det som
utstllningsomrde fr den stora
utstllningen fr samtida konst som
anordnas i Venedig vartannat r.

1906 e.Kr. Tidig morgon den 10 mars

exploderar kolgruvan i Courrires.
Det r Europas hitills vrsta gruvolycka 1099 mnniskor dog och de
flesta av dem var barn som jobbade
i gruvan. Mnga blev ocks instngda under rasmassorna och den sista
verlevande rddades den 4 april.
25 dagar efter explosionen. Man
vet n idag inte vad som orsakade
olyckan men de tv teorierna som
frst fram r att det var en olycka
med sprngmnen eller att metangas som sipprat fram i gruvan antndes och exploderade.

75

KULTUR

Fiktion blir
verklighet i
cosplayvrlden
I februari visade SVT som frsta nationella tv-kanal i
vrlden en tvling i cosplay. P scenen stod
fantasifigurer i avancerade utstyrslar som alla slogs om
att bli svensk mstare. En av dem som lgger hela sin sjl i
cosplayvrlden r Jack.
Text och foto: Hanna Gissln

KULTUR

KULTUR

et luktar vrregn och asfalt den hr

aprilmorgonen i Solna. Klockan r nnu
inte nio men solen har brjat torka upp
plarna frn nattens regn. Jack Holtklev
ppnar ytterdrren i en gr pyjamas. Han stryker
den ena handen genom det korta orangea hret.
Med den andra hller han en vit pudel som
skller och viftar p svansen.
G och lgg dig Trassel, ropar ngon p
piteml inne frn ett av rummen. Pudeln
frsvinner in genom en drr. En svart katt
kommer ut genom samma drr fr att se efter
vad som hnder i hallen.
Vi sitter och ter frukost, vi r lite sena, sger
Jack.
P rosa hyllor str rosa peruker, och rosa
halsband hnger p rosa krokar p den ljusrosa
vggen. Men hret Jack drar p sig r bltt, han
ska bli ngon annan idag.
Han har inga gonbryn. Han har rakat bort dem
fr att kunna mla dit gonbryn som liknar de
som karaktrerna han gestaltar har. P tv
timmar ska Jack frvandlas till Ciel frn animeserien Black Butler (Kuroshitsuji p japanska).
I kket str Jacks pojkvn Sebastian Lidstrm
och kokar kaffe. Han ska ocks cosplaya en
person frn Black Butler idag. En som har
samma namn som han sjlv, Sebastian.
Ciel r en liten pojke som ska hmnas sina
frldrars dd. Sebastian r hans demonbutler
som han har slutit kontrakt med. Det ska bli
intressant, fr vi har inte varit dem p lnge, och
det r vr signaturcosplay kan man sga, sger
Jack.

osplay, frn engelskans costume play, var en

term som japanen Nobuyuki Takahashi
myntade 1984 nr han befann sig p World
Science Fiction Convention (Worldcon) i USA,
men fenomenet lr ha funnits mycket lngre n
s. Cosplay innebr att man klr ut sig till och
spelar en karaktr. Karaktren kommer oftast
frn japanska anime- eller mangaserier, men
kan lika grna vara hmtad ur ett tv-spel, en film

Jack frvandlas till karaktren Ciel frn animeserien Black Butler.

Ska man helt skita i

fransar? Det r svrt, fr
lsgonfransar r det
bsta som finns.
eller en bok. Cosplay har tv olika riktningar.
Antingen r det hantverks- eller karaktrsdrivet.
Inom cosplaykulturen lggs tiotusentals kronor
och mnga mnader p att skapa drkter med
nst intill perfekta detaljer fr att likna karaktren s exakt som mjligt. Sedan gller det att
prata, rra sig och bete sig som karaktren. Vissa
gr det mer fr hantverket, och andra mer fr
att f spela en lskad karaktr. Jack sminkar sig
i kket, den enda spegeln han har frutom badrumsspegeln r en liten rund som han har stllt
p bordet. Under spegeln ligger en vaxduk, rosa
med vita prickar.
Ciel har en lapp ver sitt hgra ga. Men d
kommer frgan om man ska ha lsgonfransar
p bara det vnstra gat, eller ska man helt skita
i fransar? Det r svrt, fr lsgonfransar r det
bsta som finns, sger Jack.
Du ska ju ha gonlapp, d kan du inte ha
lsgonfrans under. Det kommer bli helt svettigt
och den kommer lossna, sger Sebastian inifrn
toaletten.
Men tnk om jag vill ta av gonlappen, d
ser det ju jttekonstigt ut med bara
lsgonfransar p ena gat!

ver 36 000 fljer Jack p Instagram. Han har

ven en vlbeskt blogg och Youtubekanal
dr han pratar om cosplay, men ocks privata
saker fr att hjlpa andra.
Jag har varit vldigt mobbad, och mnga
andra i det hr communityt har ocks varit eller

78

KULTUR

Emelie och Akira, frbereder sig fr att crossplaya. Det betyder att man cosplayar en karaktr som inte har samma kn som man sjlv.

r det. Genom att jag skriver och pratar om sna

saker kan jag hjlpa dem. P konvent kommer
det ofta fram folk till mig och sger att jag hjlpt
dem genom svra saker i livet, sger han.
Sebastian och Jack har varit frlovade i drygt
ett r. Det var psk och Jack stod i full cosplay i
kket och kokade brysselkl nr Sebastian fll
ner p kn, ocks han i cosplay.
Alla jag knner hller p med cosplay, jag
har nstan inga vanliga vnner, sger Jack.
Jack har anordnat cosplaypicknickar i
Kungstrdgrden varje vr i tre r. Frra ret kom
det flera hundra i full cosplay. Idag r det dags
igen och n s lnge lyser solen in genom det
persiennlsa fnstret.
Frra ret blste det s peruker och
utstyrslar flg verallt, hoppas det r mer stilla
idag.
1939 beskte amerikanen Forrest J. Ackerman
det frsta Worldcon i full cosplay. ven om inte
begreppet var myntat d, anser mnga att det
var hr det startade, i USA. Andra sger att
riktig cosplay inte kom till frrn p 70-talet,
och d i Japan. Fenomen som liknar cosplay
finns i de flesta kulturer i vrlden, drfr r det
svrt att flja historien bakt. Nr barn klr ut sig
till Bamse r det ocks en typ av cosplay, men
d har frldrarna ofta kpt en frdig drkt till
sitt barn, och att vara s lik karaktren som
mjligt r inte det viktigaste.

soffan med Hello Kitty-filten sitter nu tv

femtonringar som kommit till Jack fr att fixa
det sista sminket infr picknicken. Till hger
sitter en i blodrtt hr och klarrda gonbryn,
mycket kajal runt rda lysande gon. Bredvid, en
i basketlinne, hrnt och bl streck som
gonbryn. Akira och Emelie crossplayar idag.
Akira r Mikoto Mikoshiba och Emelie ska dra
p sig peruken innan hon blir Kuroko Tetsuya.
Crossplay innebr att man cosplayar en
karaktr som inte har det kn som man sjlv. Att
crossplaya r vanligt i cosplayvrlden.
Medan Jack, nu halvt Ciel, och Sebastian, som
r frdigkldd i helsvart, springer runt i
lgenheten pratar Akira och Emelie om vilka
animekaratrer de tycker r stast. De pratar om
vad som r typiskt Undertakers och vad som r
mer Docell. I sngen intill har Trassel somnat,
han r kldd i ljusbl fluga. Lilla My, den svarta
katten, smyger omkring lngs vggarna i rummet.

79

KULTUR

Fr tredje ret i rad anordnade Jack en cosplaypicknick i Kungstrdgrden i Stockholm. Flera hundra cosplayare samlades under
krsbrstrden fr att umgs, ta japanska matldor och bli fotade av turister.

Allts shit. Jag har

s mycket smink att
jag hade kunnat frse
ett helt dragqueen-lag,
ropar Jack frn kket.

Vanliga mnniskor gr
p bio eller kper skor och
klder p H&M. Vi lgger
alla vra pengar p
peruker och linser.

ngen vet riktigt nr

cosplay blev en
subkultur i Sverige. De
frsta konventen brjade hllas i slutet av 90-talet, men det var frst under sent 00-tal som det
brjade vxa och bli strre. Men de frsta som
brjade intressera sig fr cosplay i Sverige gjorde det redan nr den frsta animeserien, Silver
Fang, brjade sndas hr under sent 80-tal. Den
21 februari i r snde SVT som frsta nationella
tv-kanal i vrlden en tvling i cosplay. Svenska
msterskapen i cosplay, ett program som ver
en halv miljon mnniskor nu har sett.ver 3000
var p plats i Linkping dr tvlingen hlls. Fr
att f tvla mste man ha tillverkat sin egen
drkt, den fr inte vara kpt. Jack kunde inte vara
p plats utan sg tvlingen framfr teven.
Det r positivt att det visas. Nu kan folk se
hur duktiga mnga cosplayare r och vilka

80

otroliga drkter de skapar,

sger han.

ebastian och Trassel tar

de vanliga trapporna,
medan de andra tre tar rulltrappan upp till T-centralen
frn bl linjen mot Kungstrdgrden. Emelie har nu
en ljusbl peruk friserad i tjocka hrtestar som
hnger ner ver ansiktet.
Den r gjord av plast. Man kokar den frst fr
att f den passform man vill ha. Om man vill ha
lockigt hr s kokar man den fltad, sger hon.
Vanliga mnniskor gr p bio eller kper
skor och klder p H&M. Vi lgger alla vra
pengar p peruker och linser, vi lskar E-bay,
sger Jack.
Uppe vid ringen kommer en mrkkldd
mnniska med gula lnga horn fram. Jack kallar
henne fr mamma. Hon hade i lder kunnat
vara Jacks biologiska mamma, men det framgr
aldrig om s r fallet. Med sig har hon flera personer i klder som matchar hennes. Den yngsta i
gr mantel och gula sm horn r bara sex r. De

KULTUR
frestller karaktrer ifrn webbserien
Homestuck. Mnniskor p Centralen vnder sig
om fr att titta p dem, mnga stannar pltsligt
till i storstadsstressen.

Kungstrdgrden har de rosa krsbrsblommorna just slagit ut, det r fullt av kameror
och turister runt stammarna. P konstgrset
bortanfr fontnen slr sig fler och fler
fantasifigurer ned p picknickfiltar. Till slut r det
flera hundra. Mnga har med sig Bentos,
japanska matldor, dr ris och tillbehr r
formade till gulliga djur och karaktrer frn knda
Miyazakifilmer. Mnga japanska turister r p
semester och passar p att turas om att fotas
med Jack och de andra. Tv tjejer, utkldda till
karaktrer i Sailor Moon, kommer inte bort frn
kamerorna och snart bildas en lng k med folk
som vill bli fotade mellan dem.

m fyra dagar fyller Jack 19 r. Han ppnar

ett paket inslaget i starka frger. Det r en
blommig nackkudde med ris i.
Den kan du gra fakebrst av och anvnda
nr du crossplayar, sger hon som gett honom
presenten.
P filtar runt omkring trdgrden sitter nu
hundratals olika filmkaraktrer. Det r dvrgar
frn The Hobbit och alver frn Sagan om
ringen. Det r dockor som ser ut att vara gjorda
av porslin och det finns fler par av Ciel och
Sebastian. Ngon i full dykardrkt, som ser
vldigt kta ut, gr omkring i vrmen. Ngot som
liknar en pokmon leder dykaren som verkar ha
svrt att se genom ltsascyklopet. Spbubblor
dansar i luften och spricker mot det overkligt
grna grset.

olnen r bortblsta, himlen r klarbl och

rosa sm krsbrsblomblad singlar ner och
lgger sig p frgglada peruker
och i snart tomma matldor.
Man lgger ned mycket tid
p det hr. Det r svrt att veta
nr man ska sluta, och det gr
ofta ut ver skolan. Men det r
ju s roligt, sger Jack.

Fyra frgor till Hannah Frisell,

projektledare p konventet
Picacon 2015
Varfr cosplayar folk?
Att kl ut sig och spela en karaktr handlar
ofta om att visa uppskattning. En verklig idol,
som en musikartist eller idrottsperson kan
man g och se p konserter eller heja p vid
tvlingar. Men om man har en idol som inte
finns i den verkliga vrlden kan cosplay bli
ett stt att visa hur mycket man lskar den
karaktren.
Hur skulle du beskriva cosplay?
Beror p om det r i Japan eller Sverige,
det ligger p lite olika niver. Man klr ut
sig till en karaktr helt enkelt. Det r framfr
allt tv olika viktiga saker som gr att man
cosplayar, antingen att leva sig in i och spela
en karaktr eller att man brinner fr att gra
hantverket. Mnga vill gra bda. Vissa trffar
andra som ocks lever in sig i karaktrer, d
blir det nrmre rollspel.
Vad r skillnaden p cosplay i Japan och
Sverige?
Det inte r lika karaktrs- eller
hantverksdrivet i Japan. Dr r det mer ett
kulturellt uttryck och dr knner folk till det
p ett annat stt. I Japan finns mnga
kldstilar som hnger lite samman med
cosplay, till exempel Lolita. I Sverige r
cosplay en vldigt liten subkultur och dr
sm konvent samlar folk. I Kristinehamn dr
Picacon ger rum kan folk sga Jaha men
de har jag ju sett, de ser s konstiga ut. Det
r inte s svenskt att cosplaya.
Vad tror du det betyder att SVT
snde Cosplay-SM?
Det r vldigt positivt! Det r
kul att
nrdkulturen fr ta mer plats.
Det ger nog ven cosplayare
mer sjlvfrtroende. Och folk
som inte vet vad det r riktigt fr
se allt som ligger bakom, hur
stort hantverk det kan vara och
vilken passion de hr personerna har fr karaktrerna de
cosplayar.

81

Av: Cecilia Ilves

Vagn

Gteborg

SJ BO13
nnting

1856
Frsta jrnvgen
ppnas i Sverige
den 5 juni mellan
rebro och Nora.

1939
Jrnvgen
frstatligas.

1975

1972

SJ anstller den
frsta kvinnliga
konduktren.

Frsta kvinnliga lokfraren

anstlls.

1988
Statens jrnvgar
delas upp i banverket och SJ. Nu kr SJ
tgen och banverket har hand om
jrnvgen.

En bransch i rrelse

Vr tgtrafik har orsakat tidningsrubriker lngt tillbaka i tiden och

gr det n idag. Den svenska jrnvgen har frndrats mycket de
senaste 25 ren och kommer vara tvungen att anpassas nnu mer i
framtiden fr att mta de behov som finns. P 25 r har persontrafiken kat med 73 procent, hela 550 000 personresor grs idag varje
dygn. Bland annat till fljd av den kade arbetspendlingen till storstderna. Har du hngt med i frvandlingen?

Var r vagn 3

Vagn

Gteborg

ar du ngonsin kommit till

tgperrongen i sista minuten? S dr s du fr kuta med
packningen medan du fumlar
med mobilen fr att titta efter platsnumret i biljetten till
SJ:s snabbtg? Givetvis sitter
du i vagn 6, lngst bort. Har
du d ocks blivit glatt verraskad nr vagn 2 efterfljs
av vagn 4? Med andan i halsen kliver du ombord, slnger upp packningen p hyllan

82

Vagn

Gteborg

ovanfr samtidigt som tget

brjar rulla. Sedan stter du
dig ner med en lttnads suck.
Kanske har du senare
funderat; var r vagn 3
egentligen?
X2000:s vagn 3 existerar faktiskt inte lngre. 2012 tillverkades SJ:s nya snabbtgsmodell
SJ3000. Fr att kunna byta ut
de olika modellerna mot var-

andra om ngot tg skulle vara

ur funktion togs x2000:s vagn
3 bort fr att platserna ombord
p det bda tgmodellerna
skulle stmma bttre verrens.
r ngonting fel p snabbtgen behvs de idag allts
bytas mot ett helt annat tg.
De ldre tgen frn mitten av
1900-talet hade istllet utbytbara vagnar och lok. Var det
fel p en vagn, kopplades den
loss och ersattes av en annan.

Vagn

Gteborg

1990
SJ brjar
kra med
snabbtget
X2000.

2001
SJ bolagiseras.
Delas bland
annat upp i persontrafik, SJ AB,
och godsstrafik,
Green Cargo AB.

Vagn

Gteborg

2009
Jrnvgsmonopolet tas bort. Nu
r det fritt fram
fr alla som vill att
bedriva tgtrafik i
Sverige.

2010
Trafikverket
bildas nr
banverket och
vgverket sls
ihop.

2015
Regeringen beslutar om kade
resurser till jrnvgsunderhllet
de kommande
ren.

MTR utmanar
SJ p strckan
Stockholm Gteborg.

Ngonting som r vldigt frndrat r attityden

gentemot oss personal

ena Rding, 62 r, har arbetat som tgvrd de senaste

25 ren. Ett yrke som inte alltid
gtt under samma benmning
eller omfattat samma arbetsuppgifter. D, 1990, nr Lena
Rding brjade arbeta som
tgvrd fr SJ kallades yrket fr
tgmstare och inkluderade
betydligt mer arbete utanfr
tgets vggar n det gr idag.
Som tgmstare kte man

Lena Rding arbetar idag p SJ:s

Gtalandstg med bas i Gteborg.

med bde lok och vagnar och

man stngde exempelvis drrar vid avgng. Man hade ett
strre skerhetsansvar. Dessutom kte jag lngre strckor
som till Stockholm eller Karl-

stad. Den hr trafiken r ju bara

regional.
Vad har mer frndrats genom ren?
Ngonting som r vldigt
frndrat r attityden gentemot oss personal. Vld- och
hotsituationer har kat enormt.
Respekten allts.
Lena Rding har sjlv klarat
sig bra frn vld och hot och
upplever att Gtalandstgens
riktlinjer hjlpt mycket.
Vi ska inte g in i stora konflikter. Det r farligt och det
kan finnas knivar och allt mjligt. Naturligtvis ska resenrer
betala men bedmer man att
nej, hr ska jag nog backa, d
r det polis som fr komma
helt enkelt.
I brjan av 90-talet fanns
det inte heller ngra telefoner
att kommunicera med varken
annan personal ombord eller med vrlden utanfr. Ville
Lena Rding komma i kontakt
med exempelvis lokfraren
fick hon sledes traska ut vid
frsta stopp och knacka p.
Om tget var frsenat fanns

det personal p stationerna

som i sin tur kunde fra informationen vidare.
I brjan hade vi ngon
slags komradio, ungefr s hr
stor var den, sger hon och visar med hnderna ett avstnd
som mer pminner om en
mindre stationr dator n dagens slimmade telefoner.
Idag dremot gr all information om frseningar och
dylikt via trafikkontoret. Personalen har allts inga befogenheter att sjlv skynda p
trafiken utan mste alltid f
klartecken drifrn.
Vad r roligast med yrket?
Det r att trffa mnniskor.
Det har jag tyckt frn det att
jag brjade och det tycker jag
fortfarande. Varje dag r en
utmaning. Man vet aldrig om
man kommer hem i tid eller
vem man kommer trffa, sger
Lena Rding.

83

Av: Matilda Carlstrm

Annonsen berttar historien

En annons sger mer n vad som erbjuds p marknaden. Den berttar ven en hel del
om sin samtid. Kontext har gjort en djupdykning i annonser frn 1920-tal till 1950-tal.

Husmodern, 1940

Husmodern, 1942

Under frsta och andra vrldskriget infrde staten ransoneringar p lpande band.
Importen upphrde nstan helt och de inhemska resurserna var knappa, srskilt under
1940 rs kalla vinter och torra sommar. Varje konsument tilldelades en begrnsad ranson p vissa livsmedel och textilier. Myndigheterna uppmanade folk att konservera, salta,
sylta och att ta vad som finns i naturen, odla, fda upp kaniner och jaga.

Husmodern, 1922.

En ansprksls annons fr billigt och gott kae

kan man tycka. Men den berttar ven historien om
en regeringskris som bidrog till att Louis De Geer
(liberal) fick avg som statsminister efter bara fyra
mnader. Regeringen ville hja kaetullspriserna fr
att f pengar till frsvaret. Ett hrt slag mot ett fattigt
och kaelskande folk tyckte motstndarna. Nr det
var dags fr omrstning dk sjlvaste statsministern
inte upp fr att tala fr sin sak, och hjningen uteblev.
Hans frnvaro ogillades av partikamrataterna som
ansg att det avgjorde resultatet. Kort drp blev han
bortrstad av sina egna.

84

Husmodern, 1945

Bindan uppfanns i slutet av 1800talet. Nu skulle mensen dljas. Tidigare var det vanligt att lta blodet
rinna hyfsat fritt. Det vanliga blev att
sticka eller virka sina egna stoppdukar,
och frst p 20-talet lanserades den
fabrikstillverkade bindan. Egentillverkningen var fortfarande vanlig fram till
1950- och 1960-talen.

Husmodern, 1940

Du fr inte vara ngon benget och du fr inte vara fr

knubbig.
Nej,
ideal
r
inte ltta att uppn varken nu eller d. Dessa
annonser r bda frn 1940,
och befinner sig i brytningen mellan 30-talet rund- och
sundideal och 40-talets smaloch stramideal.

Husmodern, 1950

Adoption blev lagligt i Sverige 1917, ven om det i praktiken frekom ocks tidigare.
Fram till brjan av 1970-talet
var det vanligt att mammor
lmnade bort sina barn till
adoptivhem. r 1938 legaliserades bde preventivmedel och abort och adoptionen minskade en aning.
Men det r frst efter att
p-pillret godknns r 1964,
och aborten blir fri tio r senare som den internationella
adoptionen blir vanligare n
den nationella.

Husmodern, 1940

Husmodern, 1922

Nr denna annons fr tvl kom r 1922 var det frsta ret kvinnor deltog i riksdagen.
Sverige hade ett r tidigare ftt kvinnlig rstrtt. P bilden ser vi Elisabeth Tamm,
Nelly Thring, Bertha Wellin, Agda stlund och Kerstin Hesselgren. Dessa kvinnor
blev de fem frsta att sitta i Sveriges riksdag, tillsammans med 145 mn. I dag r 152
av 349 riksdagsledamter kvinnor.

85

Av: Felicia Green

I FRMMANDE JORD

Sverige var aldrig direkt inblandat i frsta och

andra vrldskrigen. Men nd har hundratals
soldater sin sista vila i vrt land.

Kvibergs kyrkogrd i stra Gteborg, som r en av

norra Europas strsta, finns
det tv gravflt som sticker ut.
I en sluttning i vst med utsikt
ver nstan hela kyrkogrden str flera rader av vitaktiga gravstenar. P vissa finns
namn, en alltfr lg lder, befattning och hemland inristat.
Andra r oknda. Dr kan
det istllet st A Royal Marine
of the Great War eller A Sailor
of the Great War. Soldaterna
begravdes dr de ptrffades
och kunde i bsta fall identifieras.
Vi har faktiskt fortfarande tv gravstenar som inte
r uppsatta. Det r tv britter
som nnu inte hittats, s deras
stenar str och vntar p dem i
vr stenverkstad, sger Katarina Evenseth, begravningschef
p Svenska kyrkan i Gteborg.

86

ravarna blickar ned mot

det tyska gravfltet nere
i dalen. Dr ligger 377 tyska
soldater frn bda vrldskrigen begravda. En del av dem
omkom d ubten U843 snktes utanfr Gteborg i brjan
av april 1945. Deras gravstenar
ligger nu i lnga rader i grset.

Uppe i sluttningen ligger 114

man begravda. Vid ett monumentovanfr raderna av gravar
ligger blomsterkransar i gult,
rtt och vitt. Hr och var syns
vallmoblommor som n i dag
symboliserar frsta vrldskrigets fasor. Snett till hger om

monumentet har ngon stuckit ner australiensiska flaggor i

jorden framfr ngra gravar.

arken r upplten av
Svenska kyrkan fr all
framtid. Gravarna tas om hand
om av Volksbund Deutsche
Kriegsgrberfrsorge e.V., respektive the Commonwealth
War Graves Commission. De
sistnmnda har hand om 1,7
miljoner gravar i 154 lnder
runt om i vrlden. I Sverige
finns dessa i vst, frn Bokens i Bohusln till Malm i
Skne. De tyska gravarna terfinns frmst i vstra Sverige,
men ven p Gotland.

Av: Emma Nilsson

VILKEN R KNSSJUKDOMEN?

Syfilis

I mnadens nummer tittar

Kontext nrmare p syfilis. En
hemsk sjukdom som brjade sin
resa i Sverige under 1700-talet.

yfilis, eller fransosen som den

till en brjan kallades i Sverige,
r en mycket mytomspunnen knssjukdom. Det finns teorier om att det
var Christofer Columbus och hans
mannar som spred sjukdomen nr
de frskte hitta Indien p 1490-talet.
Nu har osteologer, skelettforskare, hittat bevis p att syfilis funnits i
Asien lngt innan Columbus ens var
fdd. Men syfilis ursprung r fortfarande ett mysterium.
Syfilis kallades till exempel franska sjukan i Italien, italienska sjukan
i Frankrike och spanska kopporna i
England. Sjukdomen dptes nmligen efter lndernas fiender. Man
trodde att sjukdomen var ett straff
frn Gud, d den orsakade stort lidande. Sanningen r att att soldater
spred sjukdomen genom vldtkter
p civila kvinnor i krigshrdar.

verige var ganska frskonat frn

syfilis till en brjan men till slut
kom den ven hit. Sjukdomen var till
en brjan mest utbredd i Skne.
Skne drabbades hrdast p
grund av de dvarande krigen med
Danmark. Eftersom det var s lngt
mellan varje by i Sverige s tog det
lng tid fr syfilis att spridas men i
slutet av 1800-talet fanns sjukdomen i hela landet, frn Skne upp
till Kiruna.
I slutet p 1700-talet blev smittan
ett stort problem. Srskilda kurhus
fr syfilissmittade etablerades runtom i landet. Den lg ven bakom
den frsta sjukhusskatten i Sverige,
den s kallade kurhusavgiften.
D fokuserade man p hlsoproblemet som syfilis innebar, eftersom
sjukdomen frhindrade bnderna
frn att ta hand om sina jordbruk
och hushll.

1800-talet frndrades synen

p knssjukdomar och syfilis.
Nu frstod lkare och myndigheter
bttre att sjukdomen var en sexuellt
verfrbar sjukdom och dess spridning blev till en moralisk frga istllet fr en hlsofrga.
Den strsta faran tyckte man nu
var prostituerade, inte sjlva sjukdomen.
P 1830-talet Stockholm brjade
man frska kontrollera prostituerade. P landsbygden, andra sidan,
gjorde lkare inspektioner utanfr
kyrkan dr man bokstavligen lyfte
p kjolar och drog ned byxor fr att
frska hitta smittkllan.
Lngt in p 1920-talet behandlade lkarna syfilis med kvicksilver vilket gav svra bieffekter; till exempel
hudutslag, tandlossning och njurskador. Ja, och ibland till och med
dden.

FOTO: WIKIMEDIA COMMONS

87

Av: Carolin Gadallah

VAD
VET
DU
OM

MYTER OM MENS

Myt 1
Man br inte ha sex nr man
har mens.
Fel!
Kan givetvis knnas lite mer
besvrligt att ha sex under
mensen, men mens
fungerar som ett utmrkt
glid-medel. Tnk dock p
att det gr att bli gravid
ven under mensen.

Myt 2
Man ska inte bada nr man
har mens.
Fel!
Klart du kan bada under
mensen! Anvnd ett bra
mensskydd (t.ex. tampong
eller menskopp) s behver
du inte oroa dig.

Myt 4

Myt 5

Du kan inte bli gravid

under mensen.
Fel!
Risken r liten, men det
r mjligt, framfr allt
mot slutet av mensen.

Trning r inte bra nr man

har mens.
Fel!
Trning r nstan alltid bra.
Trningen r dessutom
effektiv mot mensvrk.

88

Myt 3
Mensen kommer var 28:e dag.
Fel!
Detta r bara ett ungefrligt
genomsnitt. Cyklerna varierar,
bde frn person till person
och frn cykel till cykel. ven
stress, sjukdom eller dliga
matvanor kan leda till oregelbunden mens.

Vill du lra dig mer?

Besk www.kontext.jmg.gu.se
och lr dig massor p under 10
minuter!

DU HAR VL INTE
MISSAT KONTEXT
P WEBBEN?
Ls, lyssna och titta p vrt webbexklusiva material som till exempel...

?=!
En stjrna i kket

Varfr? Drfr!

Vr radioreporter trffar
Titti Qvarnstrm - den
frsta svenska kvinnliga
kkschefen som
tilldelats en stjrna i
Guide Michelin.

Varfr lt modemet
som det gjorde? Och
vad r grejen med
rdslan fr siffran fyra i
Kina? F svaret hos oss.

Urgamla
sexleksaker
Dildos ldre n Jesus,
penisringar gjorda av
getgon och mer p
vr lista ver
sjlvbehagande verktyg.

Kvinnliga filmskapare
Foto: Gabriela Pichler (Press)

Polkagrismysteriet
Polka + gris. Ett besynnerligt namn med en
mystisk bakgrund. Kontexts reportrar tog med
sig kameran till grisens huvudstad Grnna fr att
frska nysta upp det hela.

I den svenska filmhistorien har det

funnits mnga
kvinnor som
stod lngst fram.
Kontext listar de
mest betydelsefulla filmkvinnorna
frn 1910 till i dag.

Kolla in allt p kontext.jmg.gu.se

89

ven den helt vanliga

mnniskans vardagshndelser r fyllda till

bredden av Historia

Du r historia!

en vad r historia egentligen? r allt som hnde igr och dessfrinnan en del av historien? Ni vet, den i bestmd form och med
stort H? Vad jag bredde p frukostmackan igr r vl knappast
ngot som hr hemma i Historien?
Pratar vi om historiska hndelser tnker jag och mnga med mig
spontant p krig, kungamord, blodiga revolutioner och ervringar.
Stora, samhllsomvlvande hndelser. Ofta med rika och mktiga mn i
huvudrollerna. Helt enkelt, det vi lrde oss under skolans historielektioner.
Men r det verkligen s enkelt? r allt det som inte ftt plats i
hgstadiets historiebcker oviktigt att se tillbaka p och utforska? Jag
svarar nej p den frgan. Jag tror att varenda liten detalj i vr omgivning
r ett resultat av ett hndelsefrlopp som gr att utforska bakt i tiden.
ven den helt vanliga mnniskans vardagshndelser r fyllda till bredden av Historia.
Lt mig dra ngra exempel. Nr jag gr en s banal sak som stter in en bomullstampong i mitt underliv, gms i min handling
Historien om hur ett kvinnligt kn har konstruerats i motsats till
ett manligt dito, under rhundradens gng.
Nr jag sedan drar upp mina byxor efter
toalettbesket, gr jag ngot som hade varit helt omjligt
fr mig som kvinna om jag levt 150 r tidigare d
hade jag burit kjol.
Men okej, hur blir det med min frukost d? Jo, att jag
t fabrikstillverkat brd gjort p en blandning av vete
och rg i morse, har faktiskt ocks en historisk frklaring. Varfr ter jag s sllan hembakat brd, medan
min farmors mor skert bakade varenda brdbit hon
satte i sig, fr egen hand? Frsk svara p den frgan
utan att gna dig t historisk forskning.
Varje dag r vi alla delaktiga i att dra det stora nglok som
r Historien framt; det finns inga passagerare som passivt hakar
p nej, inte p detta tg. r det inte viktigt att d och d se sig
om och ta reda p vad det r vi drar p egentligen?

ELINOR STRAND

90

I nsta nummer av

KONTEXT
fr du bland annat lsa om...

Trend: Vi tittar nrmare p subkulturer

Samhlle: lets historia
Kultur: Kontext gr p teater
Mnniskan: Att vara svensk i Norge
Samhlle: Vad var brottsligt frr?
Trend: Trningen p frammarsch
Mnniskan: Amerikalinjen fyller 100 r
Kultur: Svenska serietecknare
BILDER: WIKIMEDIA COMMONS

NSTA NUMMER KOMMER SEPTEMBER 2015!

91

Vi vill ha dig.
Och din syrra. Din mamma. Din granne. Och
kanske din kompis. Fr tillsammans kan vi gra
vrlden bttre.
Vi kan se till s att det fortfarande gr att bada
i en fin insj. Att du kan ta en promenad i skogen.
Eller kanske bara plocka lite friska blbr.
Vi kan se till att bin inte dr ut p grund av
farliga bekmpningsmedel. Vi kan se till att det
finns fisk kvar i haven. Vi kan minska koldioxidutslppen. Och vi kan se till att flera hundra r gamla

92

naturskogar inte huggs ned p bara ngra dagar.

Och ju fler vi blir desto strre skillnad kan
vi gra. D kan vi f politiker att frst att det
r dags fr en frndring. Vi kan sga ifrn och
visa p konkreta lsningar. Vi kan stta press p
fretag. Och vi kan gra det lttare fr dig att vlja
rtt i butiken.
Vill du vara med? Sms:a medlem till
eller g in p www.naturskyddsfreningen.se.
Ett medlemskap kostar kr/mn.