Lunds universitet

Statsvetenskapliga institutionen

STVA22
VT14
Handledare: Annika Fredn

Att prata ekonomi p europeiska

Hur den politiska kommunikationen frndrades i Sverige
och Norge efter EU-omrstningen

Sieradzki, Noah
Jack Westlin

Abstract

Syftet med denna studie r att underska vilken effekt ett medlemskap i den
Europeiska unionen har haft p Sveriges politiska partiers kommunikation. Fr att
genomfra underskningen har vi anvnt de politiska partierna i Norge som
referenspunkt. Denna studie anvnder sig av theory of Europeanization och
Greens theory of Salience Issues som teoretisk grund fr att frska frklara
den frndring som skett inom den politiska kommunikationen i Sverige efter EUmedlemskapet. Underskningen baseras p partiprogram frn de tv strsta
partierna i respektive land. De partiprogram vi valt r skrivna fre och efter de
bda lndernas EU-omrstningar. Vi har anvnt oss av en kvalitativ textanalys fr
att identifiera och presentera ett helhetsintryck av den politiska kommunikation vi
studerat. Vr studie visar hur de svenska politiska partiernas kommunikation har
frndrats till fljd av ett EU-medlemskap. Detta har lett till en smalare politiskt
debatt dr partierna, i sin kommunikation, blir mer positivt instllda till
marknadsliberalism och lgger strre vikt vid frgan ekonomisk tillvxt.

Nyckelord: Europeanization, Salience, Ekonomisk tillvxt, Moderaterna,

Socialdemokraterna, Arbeiderpartiet, Hyre, EU, Europeiska Unionen, Sverige,
Norge, kommunikation, politiska program.
Antal ord:10000

Innehllsfrteckning

Introduktion ........................................................................................................................ 1
1.1

Studiens relevans ........................................................................................................... 1

1.2

Begreppsdefinitioner ..................................................................................................... 2

Metodologi........................................................................................................................... 4
2.1

Teori .............................................................................................................................. 4

2.2

Metod ............................................................................................................................ 5

2.3

Material ......................................................................................................................... 8

Underskning .................................................................................................................... 10
3.1

Antaganden ................................................................................................................. 10

3.2

Introduktion till underskning ..................................................................................... 11

3.3
Ideologisk positionering Hur positiva r de politiska partierna till
marknadsliberalism? ............................................................................................................... 11
3.3.1
Socialdemokraterna ............................................................................................ 11
3.3.2
Moderaterna ........................................................................................................ 13
3.3.3
Arbeiderpartiet .................................................................................................... 15
3.3.4
Hyres................................................................................................................. 17
3.4
Vilken betoning lgger partierna p frgan om skapande av ekonomiskt
vlstnd i frhllande till andra politiska frgor? ................................................................... 19
3.4.1
Socialdemokraterna ............................................................................................ 19
3.4.2
Moderaterna ........................................................................................................ 21
3.4.3
Arbeiderpartiet .................................................................................................... 23
3.4.4
Hyre .................................................................................................................. 24
4

Resultat.............................................................................................................................. 27
4.1

Hur positiva r de politiska partierna till marknadsliberalism?................................... 27

4.2
Vilken betoning lgger de politiska partierna p frgan om skapandet av
ekonomiskt vlstndet i frhllande till andra politiska frgor? ............................................. 28

4.3

Hur frndrades de politiska partiernas kommunikation av ett EU-intrde? .............. 29

4.4

Hur kan man frklara detta Europeanization Theory? ............................................. 29

4.5

Vad vr studie kan bidra med ...................................................................................... 30

4.6

Avslutande sammanfattning ........................................................................................ 30

Referenser ......................................................................................................................... 31

Introduktion

Hur frndras de politiska partiernas kommunikation av ett EU-intrde?

Vi vill studera hur Sveriges EU-intrde kan ha kommit att pverka den politiska
kommunikation som frs i landet. Fr att kunna gra detta behver vi en
jmfrelsepunkt som inte har genomgtt samma frndring. Vi har valt Norge
eftersom landet pminner mycket om Sverige. Det har haft en liknande politisk
utveckling, en vl utbyggd vlfrdsstat, ett jmfrbart ekonomiskt vlstnd samt
en stark tradition av folksuvernitet.
Fr att genomfra vr frgestllning vljer vi att inrikta oss p en sakfrga dr
EU har ett avsevrt inflytande ver dess medlemsstater. Den ekonomiska
politiken har, vid sidan av fredsidn, varit brande fr hela EU-projektet
(Nicolaides 2010:117).
Vi har valt att konkretisera detta genom att vlja diskussionen om ekonomisk
tillvxt. Ekonomisk tillvxtpolitik borde tydligare kunna kopplas till relevanta
skillnader nr det gller institutioner, beslutsfattande och partikonkurrens.
Vi har en frfrstelse fr att de riktlinjer som Sverige har underkastats sig nr
landet gick med i EU kan komma att ha en viss pverkan p hur
partikonkurrensen kommer till uttryck. Vi tror att EU-frdragens ekonomiskpolitiska karaktr kan komma att pverka den nationella diskussionen gllande
ekonomisk politik. Detta skulle kunna f effekten att man snvar av vilka frgor
som prglas av en ideologisk partikonkurrens d de politiska partierna r en del av
en strre europeisk diskussion. Eftersom Norge inte har genomgtt samma
frndring borde det vara en bra jmfrelsepunkt fr att underska det politiska
samtalet.

1.1 Studiens relevans

Frgan ovan borde vara intressant, inte bara inomvetenskapligt utan ocks fr den
breda allmnheten, i synnerhet i Norge. Inomvetenskapligt borde det finnas ett
intresse av att underska vilka konkreta frndringar av en medlemsstats politiska
kommunikation som sker efter ett EU-intrde. Den tidigare forskning som vi
identifierat har frmst fokuserat p beslutsfattandet p den supranationella nivn
EU. I den mn studier har skett p medlemslnder, har de fokuserat p policy och
mindre p staternas inhemska partier (jfr. tex: Radaelli i Carter, Luther &
Pogunkte 2007:2, Fink 2013, Kemmerling 2014 & Nicolaides 2010 ).

1.2 Begreppsdefinitioner
Fr att frst utvecklingen nr det gller partiernas kommunikation kan det vara
ndvndigt att definiera centrala begrepp. Vi kommer gra detta nedan:
Europeanization: Europeanization r ett i hg grad omtvistat begrepp. Nr vi
nedan kommer anvnda begreppet syftar vi p Radaellis definition, dr
Europeanization:

[]r en process av a) konstruktion b) diffusion och c) institutionalisering av

formella samt informella regler, procedurer och policy paradigmer [] och delade
uppfattningar samt normer som frst definieras och konsolideras i EU:s
policyprocess och sen inkorporeras i den inhemska logiken (nationell och
subnationell) fr diskurs, politiska strukturer och det offentligas politik (Radaelli i
Carter, Luther & Pogunkte 2007:3).

Allts processen fr EU som politiskt enighetsprojekt, oberoende av landsgrnser.

Detta enighetsprojekt m ha varit uppbyggt fr att skra en europeisk fred men
har p senare r mer kommit att inrikta sig p marknadsliberala frgor och
frihandel.
Marknadsliberal: Nr vi anvnder begreppet marknadsliberal menar vi sikten
att marknaden inte ska begrnsas. Med detta avser vi bde att marknadskrafterna
ska f verka p fler omrden i samhllet samt att de omrden dr marknadskrafter
verkar ska vara fria frn statlig intervention. Graden av marknadsliberalism kan
ses p en skala dr vnsterpartier traditionellt betraktas som mindre
marknadsliberala n typiska hgerpartier.
Vnster: Med vnster menar vi de politiska ider som har sitt ursprung i
socialismen. Dessa ider identifierar ett motstndsfrhllande mellan arbete och
kapital. Typiskt fr dessa ider r tilltron till staten fr att lsa samhllsproblem,
begrnsa marknadskrafterna samt en solidarisk frdelning av samhllstillgngar.
Hger: Med hger menar vi de politiska ider som har sitt ursprung i
liberalismen samt konservatismen. Liberalismen och konservatismen har olika
fokus, men nr partier med denna ideologiska utgngspunkt har regerat kan man
se en tilltro till marknadens frmga att skapa vlstnd samt individens eller
familjens ansvar fr sina egna problem.
Ekonomisk tillvxt: Med detta menar vi frgor som rr ett lands vxande
ekonomiska vlstnd. Ett vanligt mtt p detta r bruttonationalprodukt. Vi menar
allts inte frgor om ekonomisk frdelning eller livskvalitet utan bara landets
totala kande vlstnd.
Salient issues: Salient issues r frgor som har stor betydelse fr vljarna och
drmed blir partiernas frmga att adressera dessa viktig fr att vinna vljarstd
(Green 2007). Vr anvndning innefattar ven den vikt eller betoning partiet
lgger p en given frga.

Metodologi

2.1 Teori
Europeanization theory:
Teorin anknyter till begreppet som r angivet ovan. Det r allts en teori som
frsker frklara den konvergens av ider, regler och institutioner som sker i
Europa med fokus p EU:s inflytande (Radaelli i Carter, Luther & Pogunkte
2007:3). Det har i litteraturen diskuterats huruvida Europeanization r en
enkelvgsprocess eller om det finns ett samspel mellan Europas pverkan p EU:s
medlemsstater och dessa staters pverkan p det Europa de verkar i (Radaelli i
Carter, Luther & Pogunkte 2007:4). I takt med unionens utveckling som politiskt
projekt har medlemsstaterna ftt lmna ifrn sig allt mer makt till EU (Radaelli i
Carter, Luther & Pogunkte 2007:6-7). Detta fr inte bara effekten att partier
behver frndra sin interna organisation fr att hantera nya politiska arenor, det
fr ocks en effekt p hur partierna formulerar sina partiprogram (Radaelli i
Carter, Luther & Pogunkte 2007:8).
Det r dock vrt att nmna att Europeanization har haft olika pverkan p
olika lnder (Radaelli i Carter, Luther & Pogunkte 2007:5). Vidare finns det en
viss risk fr forskare att tillskriva ett kausalt samband mellan de frndringar som
sker i medlemsstater och EU, ngot som skulle kunna vara ett spurist samband
(Radaelli i Carter, Luther & Pogunkte 2007:6). Trots detta anser vi att denna teori
r anvndbar fr vr studie d den ger en viss frklaringskraft nr det gller hur
politiska partier frhller sig till EU och den diskurs som frs inom unionen.
Greens teori om valence issues and party competition:
Green har intresserat sig fr vilka skiljelinjer som kommer att dominera den
politiska dagordningen och hur partier konkurrerar om vljarnas rster. Green har
iakttagit en frndring av det politiska landskapet i Storbritannien (Green
2007:631). Tidigare viktiga frgor om inflation kontra arbetslshet och statlig
kontroll kontra utfrsljning av fretag har numera lg salience. Detta frklarar
hon med en sjunkande partiidentitet hos vljarna vilket leder till en lgre
partilojalitet (Green 2007:632).
Givet detta har partierna agerat rationellt och omformat sig sjlva till catchall partier som inte har en lika tydlig ideologisk grund fr sitt handlande (Green
2007:631). De politiska partierna har i mnga frgor kommit att konvergera i en
politisk mitt.
Vilka frgor som blir viktiga, salient issues, r ocks ngot hon undersker.
Green exemplifierar begreppet med frgor angende gruvdrift i offentlig regi samt
4

hur man inom den ekonomiska politiken ska frhlla sig till frgorna inflation
kontra arbetslshet. Vad menar d Green utmrker frgor med lg salience?
Hon anser att de frgor dr det fortfarande finns en tydlig ideologisk dimension
har hgre salience n de som inte har det (Green 2007:646).
De politiska omrden, utan tydlig ideologisk anknytning, som nd r viktiga
fr vljarna kallar Green fr performance issues. Nr det gller den hr typen
av frgor lgger vljarna strre vikt vid den kompetens de uppfattar hos olika
partier (Green 2007:647). Vi tycker att denna teori r relevant d den ger en
fingervisning om hur man kan bygga upp ett analysverktyg fr att studera politisk
kommunikation. Genom att se vilka frgor som ges utrymme och vilka frgor dr
man fokuserar p sin kompetens kan man sga ngonting om den politiska
kommunikationen.

2.2 Metod
Fr att underska vr frga har vi valt att anvnda oss av en kvalitativ textanalys.
Detta fr att vi ska kunna identifiera det helhetsintryck man som lsare fr nr
man studerar ett partis politiska kommunikation (Esaiasson et al. 2012:210). I
syfte att underska huruvida EU har haft en pverkan p partiernas politiska
kommunikation mste vi frst underska var partierna var stod innan EUomrstningen och var de stod en tid efter. Fr att p ett tillfredsstllande stt
genomfra detta tror vi att referenspunktstrategin r ett gott verktyg. Genom att
vlja tv lnder som har haft en liknande politisk kultur och ekonomiskt
utveckling menar vi att man tydligare kan belysa de skillnader som ett EU-intrde
kan medfra. Drfr har vi strategiskt valt Norge som en typisk referenspunkt till
Sverige (Esaiasson et al. 2012:102). Vi menar att detta ger oss en bttre mjlighet
till generaliserbarhet (jfr. Esaiasson et al. 2012:150-151). Detta leder till att vi
anvnder oss av en komparativ metod med en mest lika-design (Esaiasson et al.
2012:101).
Vi vill se om den oberoende variabeln EU har en positiv effekt nr det gller
konvergens av partiernas politiska kommunikation, allts huruvida EUmedlemskap leder till en strre likriktning i den politiska kommunikationen
(Esaiasson et al. 2012:51).
Vi mnar med bakgrund av teorierna om Europeanization och Valence Issues
and Party Competition, genom en teorikonsumerande studie frklara vad som
hnde med Svenska partiers politiska kommunikation. Vi mnar allts inte prva
teoriernas frklaringskraft utan snarare anvnda dem fr att beskriva verkligheten
(Esaiasson et al. 2012:41-42).
Fr att kunna genomfra vr underskning behver vi operationalisera tv av de
begrepp som vi angivit ovan det vill sga marknadsliberalism och salience. Fr att
lsaren lttare ska frst hur vi valt att tolka materialet kommer vi lpande i
operationaliseringen att ge exempel. Detta tillvgagngssttet torde ka
mjligheten till intersubjektivitet (jfr. Esaiasson et al. 2012:225). Fr att
operationalisera begreppet marknadsliberalism har vi valt att stlla frgan:
5

Hur positiva r de politiska partierna till marknadsliberalism?

Med detta menar vi hur inte bara hur partierna frhller sig till den abstrakta idn
om marknadskrafter och dess uttalande om dessa utan ocks hur de frhller sig
till sakpolitiska omrden som kan vara freml fr marknadsanpassning. Hur
partierna frhller sig till marknadsliberlism kan ses p en vnster/hger-skala dr
partier som str till vnster traditionellt sett har varit mer negativt instllda till
begreppet medan partier till hger har haft det som grund fr sin politiska praktik.
Hr mnar vi underska hur partierna frhller sig till den vrld de verkar i,
hur vrlden r. Exempel p detta r omrden som, i norden, traditionellt stt har
legat p det gemensamma exempelvis skola och omsorg. Den hr typen av
uttalanden r ofta manifesta till sin natur och r drfr oproblematiska att
identifiera (Esaiasson et al. 2012:221). Fr att visa hur vi tolkat vr
operationalisering vill vi ge lsaren ngra exempel. Ett exempel dr vi identifierar
ett tydligt positivt frhllande till marknadsliberlism r frn moderaternas
handlingsprogram frn 1993:
Frihandel och ppenhet r av avgrande betydelse inte bara fr vlstndet utan
ocks fr freden och fr utvecklingslndernas mjligheter att lyfta sig ur sin
fattigdom. (sid. 21)

Ett mer negativt frhllningsstt

stortingsvalprogram 2001:

ser

vi

hos

Arbeiderpartiet

deras

Det er ndvendig finne effektive redskap for politisk styring av den globale
konomien, sikre arbeidstakernes rettigheter og se arbeid for fred og sikkerhet i
sammenheng med konomisk sikkerhet.(Sid:16)

Ett exempel som r ppnare fr tolkning r hur Arbeiderparitet beskriver EU:s

ekonomiska integration i sitt stortingsvalprogram 1992:
Arbeiderpartiet ser ikke et felles regelverk for konomisk virksomhet som noe ml i
seg selv. Men det skaper et grunnlag for politisk samarbeid og politisk styring. Med
den underliggende integrering og internasjonalisering av konomiene som allerede
har funnet sted, vil det uten et politisk bestemt regelverk vre de frie markedskrefter
som bestemmer. (sid. 31)

Detta citat sger inte ndvndigtvis att markandskrafter r ngot negativt, men vi
tolkar det som att man ser markandskrafterna som ett hot om de fr rda utan
politisk styrning. Detta bygger p vr frfrstelse fr hur det politiska samtalet
har frts i Norden. Vi tror att det kulturella, och tidsmssiga avstndet till vra
analysenheter r s litet att vi fortfarande kan tolka materialet p ett godtagbart vis
men om vi skulle brista i detta hnseende inser vi att uppsatsens validitet blir
frsvagad (jfr. Esaiasson et al. 2012:222).
6

Fr att operationalisera begreppet salience valt att stlla frgan:

-

Vilken betoning lgger partierna p frgan om skapande av ekonomiskt

vlstnd i frhllande till andra politiska frgor?

Med detta mnar vi underska vilken vikt partierna lgger vid frgan ekonomisk
tillvxt. Partierna har olika ider om hur detta vlstnd br frdelas men alla har
som ml att vara effektiva administratrer fr generera ytterliga ekonomisk
tillvxt. Hr mnar vi allts underska vilken vikt partierna tillskriver frgan och
hur denna tillvxt ska skapas. Vi inser att ett annat tillvgagngsstt skulle
kunna vara att utforma ett kodschema fr att sedan rkna hur mnga gnger
partierna adresserar frgan.
Visserligen skulle den hr typen av underskning ha frdelen i att den kan
utvrderas mer objektivt men vi menar att en kvalitativ metod med ett
helhetsintryck ger en bttre knsla fr hur partierna vljer att vrdera frgan och
drmed svarar den kvalitativa metoden bttre mot sanningen (jfr. Esaiasson
2012:210).
Fr att illustrera hur vi valt att tolka vr operationalisering kommer vi nedan
att ge ngra exempel dr partierna pratar om ekonomisk tillvxt. Ett exempel dr
man lgger ett stort fokus p frgan om tillvxts betydelse hmtar vi frn
moderaternas handlingsprogram frn 2007:
Det r av avgrande betydelse att svensk ekonomi fr bttre frutsttningar. Det sker
bland annat genom bttre villkor fr fretagande, snkta skatter och minskad
byrkrati. (sid. 14)

Hr lgger moderaterna betoningen avgrande fr illustrera hur viktigt

skapandet av ekonomisk tillvxt r. Frn socialdemokraternas partiprogram 2001
hmtar vi ett exempel som inte r lika tydligt fokuserat p frgans betydelse:

Skattesystemet ska bidra till ett vlfungerande nringsliv och till en rttvis
frdelning av de resurser produktionslivet skapar. Det ska utformas s att det
premierar sunda ekonomiska beteenden, samtidigt som det tryggar mjligheterna att
finansiera viktiga vlfrdstjnster. Enkelhet och tydlighet i regelverket, likformighet
och breda skattebaser r grundlggande principer. (sid. 27).

Istllet fr att helt fokusera p tillvxtmlet knner man sig hr tvungen att ta
hnsyn till andra principer. Visserligen vill man skapa ett vl fungerande
skattesystem men man har ocks ett fokus p omfrdelning snarare n tillvxt. Att
spra ett intresse som ligger latent hos partierna menar vi krver en kvalitativ
analys (jfr. Esaiasson et al. 2012:221). Det r svrt att komma med exempel p det
som inte finns. Istllet kommer vi att fokusera p den helhet som de politiska
programmen ingjuter i lsaren. Nr det gller kvalitativa studier r forskarens roll
7

central alla tolkar ett material utefter sin egen bakgrund. Drfr anser vi att det
r vrt att presentera vr roll i tolkningsprocessen.
En av frfattarna har nrmat sig frgan frn en socialistisk idgrund medan
den andra r liberal. Fr att kontrollera fr tendensisa tolkningar har vi valt att
lsa, och tolka, materialet oberoende av varandra fr att minimera eventuella
tolkningar som prglas av personliga frdommar.

2.3 Material
Vi kommer anvnda oss av fyra partiers program, dr partierna i frga har ftt
mjlighet att beskriva sin gemensamma vilja nr det gller den politik de vill fra.
Mlet har varit att hitta ett politiskt program antaget s nra innan EU-valet som
mjligt och sedan ett politiskt program runt r 2000. Vi har valt dessa perioder fr
att kunna iaktta en eventuell utveckling som kan ha pverkats av ett EUmedlemskap. Vi kommer analysera Socialdemokraternas partiprogram frn 1990
samt 2001. Detta r de program som ligger bst i tiden.
Vi kommer ven studera politiska program frn Moderaterna. De partiprogram
som var nrmast innan EU-omrstningen fr Moderaterna utgavs 1969, drfr
valde vi istllet att anvnda oss av det handlingsprogram som kom ut 1993. Det
andra politiska programmet vi valt att studera fr Moderaterna r det
handlingsprogram de antog 2007. Vi valde att inte anvnda oss av idprogramet
frn 2001, som visserligen ligger bttre i tiden, eftersom vi menar att detta
program hller en alltfr hg abstraktionsniv. Programet frn 2001 anvnder ett
nstan poetiskt sprk som inte r jmfrbart med de andra programmen. Drfr
valde vi istllet det politiska program som kom ut nrmast drefter.
I Norge har vi valt att studera partiernas stortingsvalprogram. Dessa r, som vi
tolkar det, partiernas viktigaste material fr ideologiska stllningstaganden. Vi har
underskt Arbeiderpartiets valprogram frn 1992 och 2001, samt Hyres
valprogram frn 1993 och 2001.
Vi inser att det finns svagheter i det material vi valt att studera. Nr vi
undersker politiska program undersker vi partiernas idealbild fr hur samhllet
ska utformas. Naturligtvis kan det finnas en viss diskrepans mellan vad partierna
sger att de ska gra och vad de faktiskt vljer att gra, i den mn de har makt att
frndra samhllet. Vi hade kunnat vlja att studera politikernas tal i parlamenten
eller deras uttalanden i media, men vi tycker att svagheten med det
tillvgagngssttet r att det r alltfr prglat av flyktiga politiska frgor.
Styrkan i vrt val av material ligger i dess uttryck fr partiernas samlade vilja.
Eftersom partiernas politiska program r ngot som ska glla i flera r, tror vi att
det ger en bttre bild av partiernas politiska position och att det finns mindre risk
fr att pltsliga opinioner pverkar deras utsagor. Vi tycker detta r avgrande fr
att frst partiernas politiska utveckling ver tid.
De material vi har utgtt ifrn finner vi ur ett kllkritiskt perspektiv
oproblematiskt. Det finns ingen anledning att ifrgastta materialets

kthetskriterie d de har givits ut av partierna sjlva. Vi tycker oss ven ha god

samtidighet (Esaiasson et al. 2012:282-285).

Underskning

3.1 Antaganden
Vi vill gra det tydligt vilka antaganden vi bygger vidare resonemang p. Dessa
antaganden kommer att vara centrala fr hur vi vljer att genomfra uppsatsen och
klargrande av dessa antaganden kommer vara avgrande fr att intersubjektivitet
kan uppns.
Det frsta antagandet:
(i)

Ekonomi r en viktig frga fr EU

EU:s fregngare Kol- och stlunionen brjade som ett projekt fr att skra den
europeiska freden. Genom att de gamla fienderna Frankrike och Tyskland via
handel fick information om varandras industriella produktion kunde inget av
lnderna rusta utan att den andre fick reda p det. Idn om kad ekonomisk
interdependens som en vg till fred och vlstnd r ngot som har kommit att
prgla utvecklingen mot en europeisk union. Detta gr att EU har haft ett srskilt
fokus p ekonomiska frgor i sina frdrag, till exempel genom strvandet efter en
gemensam valuta.
Det andra antagandet:
(ii)

Sprket inom EU kommer att pverka medlemsstaterna.

Europeiska unionen r ett politiskt projekt som i sin praktik fattar beslut som
pverkar medlemsstaternas handlande. Nr dessa fattar beslut r det inom den
givna ram som EU erbjuder. Detta gr att deras kommunikation pverkas. Nr
man i medlemsstater diskuterar tillvxtpolitik gr partierna det mot bakgrund av
EU:s frdrag och konventioner.
Nr medlemsstaterna har socialiserats in i den politiska milj som EU innebr
och den politiska diskurs som frs inom EU kommer lndernas politiska
kommunikation att homogeniseras.
Givet att vi tror att ekonomi r en viktig frga fr EU s r detta det omrde
dr vi tror att EU mest kommit att pverka medlemslndernas politiska
kommunikation. Drfr menar vi att ett bra stt att studera EU:s eventuella
pverkan nr det gller de politiska partiernas kommunikation till fljd av EUintrdet r att studera frgor om ekonomisk tillvxtpolitik.

10

3.2 Introduktion till underskning

Den hr delen av uppsatsen syftar till att genomfra den underskning vi frberett
ovan. Vi kommer att analysera de fyra partiernas program utifrn vra
operationaliserade begrepp. Nedan brjar vi med frgan: Hur frhller sig de
politiska partierna till marknadsliberalism? Drefter kommer vi analysera
materialet utifrn frgan: Vilken betoning lgger partierna p frgan om
ekonomisk tillvxt i frhllande till andra politiska frgor? Vi har valt att
strukturera underskningen genom att g igenom partiernas program i fljande
ordning:
-

Socialdemokraterna
Moderata samlingspartiet
Arbeiderpartiet
Hyre

Genomgngen av varje partis program kommer att avslutas med en kort

diskussion om vilka mnster vi ser i skillnaderna mellan de bda
partiprogrammen ver tid.

3.3 Ideologisk positionering Hur positiva r de

politiska partierna till marknadsliberalism?
Vi kommer nedan att underska vilken instllning de politiska partierna har till
marknadsliberalism. Underskningen begrnsas inte till direkta uttalanden
partierna ger angende marknadsliberalism utan kommer ocks att underska de
uttalanden partierna gjort i sakfrgor som ger en fingervisning om hur partierna
frhller sig till de fria marknadskrafterna.

3.3.1 Socialdemokraterna
Socialdemokraternas partiprogram 1990 hade en tydlig ideologisk bas i en
socialistisk idvrld. Visserligen tog man avstnd frn marxism-leninismen, men
man sg fortfarande staten som en viktig aktr fr att skra ett gott samhlle
(Socialdemokraterna 90:124-125). Nedan fljer ett citat som vi anser tydligt
exemplifierar Socialdemokraternas instllning till marknadsliberalism 1990:

11

Fr socialdemokratin [...] r det naturligt att se sambandet mellan ekonomisk tillvxt

och mnsklig vlfrd och att drfr betrakta tillvxt som ngonting nskvrt. Lika
naturligt r det fr socialdemokratin, att denna tillvxt inte fr ske i former, som
hotar den mnskliga vlfrd, som r dess syfte. Tillvxten mste styras och
kontrolleras med avseende p effekterna fr etik, milj och sociala frhllanden i
samhllet. (Socialdemokraterna 1990:133)

Socialdemokraterna beskriver hr visserligen frdelarna med en

marknadsekonomi nr det gller att generera ekonomisk tillvxt, men betonade
dess ofrmga att skapa ett rttvist samhlle. Socialdemokraterna menade att man
skulle utnyttja marknadskrafterna s lnge de tjnade de allmnnas intresse men
sa att tillvxt aldrig fr ske p vlfrdens bekostnad d partiet menade att
vlfrden r tillvxtens syfte.
Frgan om samhllelig hushllning eller marknadshushllning r drfr fr
socialdemokratin en frga om vilken metod, som i varje srskilt fall r bst gnad att
uppn mlen om rttvis frdelning av vlfrden, effektiv anvndning av landets
ekonomiska resurser och hushllning med milj- och naturtillgnga.
(Socialdemokraterna 1990:131)

Detta citat menar vi ger ett uttryck fr Socialdemokraternas instllning till nr

marknadskrafterna ska ges utrymme. Detta stycke r ocks ett exempel p
Socialdemokraternas dualism. Marknadskrafterna har en frmga att effektivt
generera vlstnd men r en dlig herre d de inte frdelar rikedom jmlikt. Man
vidhller dock fortfarande en relativ skarp kritik mot marknadsliberalismen:
Socialdemokratin vill p detta stt gra medborgarrtten verordnad gandertten
[] Socialdemokratin vill slunda erstta den ekonomiska maktkoncentrationen i
enskilda hnder med en ordning, dr varje mnniska har rtt att som medborgare
[]pverka produktionens inriktning och frdelning, produktionsapparatens
utformning och arbetets villkor. Det sker genom lagstiftning och ekonomiskpolitiska styrmedel, som anger ramarna fr fretagens verksamhet och p olika stt
pverkar marknadsmekanismerna i samhlleligt nskvrd
riktning.(Socialdemokraterna 1990:129)

Det hr citatet menar vi pvisar en skepticism mot den absoluta gandertten,

ngot som r grundlggande i ett marknadsliberalt samhlle. Det r ocks en
fingervisning om vad Socialdemokraterna ser som politikens roll. Partiet ppekar
hr att den politiska makten ska g in med styrmedel fr att begrnsa
marknadskrafternas roll.
Vi ser att Socialdemokraterna nrmat sig den politiska mittfran i det
partiprogram de antog 2001. Socialdemokraterna drar fortfarande lrdomar av den
marxistiska historiematerialismen, men menar att dess frklaringskraft visat sig

12

otillrcklig nr den prvats mot verkligheten (Socialdemokraterna 2001:10). Vi

tycker oss se detta uttryckas i deras diskussion om kapitalismens villkor i dagens
samhlle. Hr erknner Socialdemokraterna vikten av kapitalackumulation fr att
kunna bedriva produktion. Denna frndring i partiets instllning kan
exemplifieras med fljande citat:
En modern, tekniskt avancerad produktion bygger med ndvndighet p stora
insatser av kapital. Fr att resurser till sdana kapitalsatsningar ska uppst, mste
produktionen ge en viss avkastning, det vill sga vinst. I denna strikt ekonomiska
mening r kapitalackumulation omjlig att komma ifrn. (Socialdemokraterna
2001:18)

Vi iakttar en frndring i hur Socialdemokraterna talar om de typiska

konfliktlinjerna mellan arbete och kapital. Istllet fr att avfrda ekonomisk
tillvxt nr den inte lngre tjnar jmlikhet, s pratar Socialdemokraterna hr
hellre om att vinstintresset inte fr dominera samhllslivet (Socialdemokraterna
2001:19). Samtidigt menar socialdemokraterna fortfarande att marknadskrafterna
inte frmr erbjuda lsningar p alla omrden:
Marknadsmekanismerna klarar inte heller att hushlla med sdant som saknar
marknadspris, som luft och vatten. Ocks detta krver tgrder i form av politiska
beslut, och motvikter i form av medvetna konsumentopinioner.[] Marknaden kan
bara mta sdana behov och nskeml som kan uttryckas i tillrckligt stark
efterfrgan. (Socialdemokraterna 2001:20)

Vi menar att detta citat pvisar partiets fortsatta lojalitet gentemot sin socialistiska
bakgrund. Vi anser allts att Socialdemokraterna, under den givna tidsperioden,
nrmat sig en marknadsliberal syn p samhllet men nnu inte omfamnat den helt.

3.3.2 Moderaterna
Moderaternas handlingsprogram 1993 hade likt Socialdemokraternas en stark
ideologisk prgel. Moderaterna vljer i sin samhllsanalys att utg frn termer
som familjen eller individen istllet fr att fokusera p mer vergripande subjekt
som klass. Moderaterna anvnder sig genomgende av begreppet frihet fr att
beskriva sin politiska vision fr samhllet. Med detta menar Moderaterna en
negativ frihet som skyddar den enskilde individen frn statligt ingripande:
Friheten krver en vl skyddad rtt till personligt gande. Vl definierade,
respekterade och konstitutionellt skyddade gandertter r ndvndiga inte bara fr
marknadernas utan ocks fr de frivilliga gemenskapernas stabilitet. [...] gandet
binder mnniskor samman kring gemensamma projekt, utgr det materiella uttrycket

13

fr gemensamt ansvar och r en ndvndig frutsttning fr individers och

gemenskapers oberoende.(Moderaterna 1993:5)

Partiet betonar fretagande och lga skatter som ndvndiga fr att individen ska
vara fri och kunna frverkliga sig sjlv. Moderaterna uppvisar hr en positiv syn
p marknadsliberalism. Marknadsliberalismen ger allts inte bara en frmga att
skapa betydande vlstnd utan ven nyckeln till individuell frihet. Moderaterna
diskuterar ven statens roll i ekonomin. Staten beskrivs som en fjttrande
instans fr ekonomin, vilket r vsensskilt frn den bild som socialdemokraterna
mlade upp ovan. Ett annat omrde dr Moderaterna skiljer sig markant frn
Socialdemokraterna r frgan om gandertten. Dr Socialdemokraterna betonade
gandertten som underordnad medborgarrtten, lyfter Moderaterna de
ekonomiska rttigheterna till samma hjd:
Ekonomisk frihet skapar frutsttningar fr individuell frigrelse och social
rrlighet. Den ekonomiska friheten vger lika tungt som andra medborgerliga frioch rttigheter.(Moderaterna 1993:20)

Vi menar att Moderaterna, i sitt handlingsprogram frn 1993, mste uppfattas som
tydligt positiva till marknadsliberalism.
Vi ser ingen strre ideologisk frskjutning hos Moderaterna nr vi jmfr deras
handlingsprogram frn 1993 och 2007. Vi ser att Moderaterna nu anvnder sig av
ett mindre skarpt sprk n 1993. D partier 1993 tillskrev skattesnkningar ett
egenvrde, beskriver moderaterna dem 2007 i termer av ekonomisk effektivitet.
Skatterna ska framfr allt snkas i de fall de hindrar nya jobb att vxa fram.[]
Drfr ska huvuddelen av skattesnkningar riktas mot lg- och
medelinkomsttagare.[] ven vrnskatten ska avskaffas d den fungerar som en
straffskatt p utbildning och r skadlig fr tillvxten. Fretagsbeskattningen ska vara
lg i syfte att fretag ska stanna i Sverige och utlndska lockas hit.(Moderaterna
2007:15)

Effektiviteten r ocks ett genomgende drag nr man diskuterar regleringar och

byrkrati. Man anvnder inte lngre ett lika frgstarkt sprkbruk utan fokuserar p
hur man rent praktiskt ska g till vga fr att mjliggra den fria marknaden.
Fortfarande drabbas mnga fretag [] av offentlig byrkrati och ett ondigt
regelkrngel. Det tar alldeles fr lng tid frn den dag en fretagsid klcks till dess
att fretaget kan starta. Mnga fretag vgar inte expandera trots att viljan finns.
Andra vljer att flytta hela eller delar av produktionen utomlands, med frlust av
svenska jobb som fljd.(Moderaterna 2007: 16)

14

Moderaterna tar i 2007 rs handlingsprogram upp ett flertal omrden i samhllet

dr man kan utvidga och underltta fr marknadskrafterna. Omrden som, i
Sverige, tidigare sjlvklart legat under det offentliga vill partiet nu
konkurrensutstta och underkasta ekonomiska principer. Exempel p detta r
sjukvrd, skola, ldreomsorg samt hur det offentliga kper in varor och tjnster
(Moderaterna 2007:16, 30).
Vi menar att det inte har skett ngon strre frndring nr det gller
Moderaternas syn p marknadsliberalism mellan 1993 och 2007. Den skillnad vi
frmst lgger mrke till r en retorisk sdan, inte en ideologisk. Ett annat drag vi
iakttar r ett kat fokus p hur Moderaterna praktiskt ska genomfra de
frimarknadsreformer partiet vill genomfra. Detta r ngot vi terkommer till
nedan.

3.3.3 Arbeiderpartiet
Arbeiderpartiets partiprogram har en mer konkret betoning n systerpartiets i
Sverige. Dr Socialdemokraterna lgger fokus p frgor som jmlikhet och
solidaritet, skriver Arbeiderpartiet mer om konkreta omrden dr man vill
genomfra sin politik. Ett exempel p detta r fljande:
Vi vil legge til rette for at en solidarisk inntektspolitikk med lav prisstigning kan
fortsette over flere r.[] Vi avviser lnnskutt og devaluering for f kostnadene
ned. Vi godtar heller ikke store lnnsforskjeller. Vi vil arbeide for redusere
lnnsforskjellene. Gjennom en solidarisk inntektspolitikk er alle med p gjenreise
den fulle sysselsetting.[] Tvert imot viser erfaringer at det er de lavtlnte og
pensjonistene som tjener mest p en solidarisk inntektspolitikk med lav inflasjon.
Fagbevegelsen kan selv pvirke fordelingen gjennom utformingen av krav i
lnnsoppgjrene.(Arbeiderpartiet 1992)

Ur citatet utlser vi en implicit kritik mot marknadsliberalismen. Istllet fr att

vrna om avtalsfriheten och den individuella egendomen, vill Arbeiderpartiet
inrikta sin politik p solidarisk omfrdelning av samhllsresurserna. Detta r inte
en uppenbar kritik mot marknadsliberalismen, men vi tolkar det som en kritik. Vi
vill gra lsaren medveten om att det r efter dessa principer vi har valt att tolka
materialet. Arbeiderpartiet betonar mer politisk styrning, stark politisk sektor och
mer frdelningspolitik:
1980-ras konomiske frislepp og hyreblge har vist oss at vi
trengerfellesskapslsninger og mer politisk styring for n de ml vi setter oss med
dette programmet. Derfor vil Arbeiderpartiet videreutvikle en sterk offentlig sektor
og en rettferdig fordelingspolitikk.(Arbeiderpartiet 1992)

15

Hr frordar Arbeiderpartiet en politisk styrning av ekonomin, vilket vi menar

bara kan tolkas som starkt kritiskt till marknadsliberalism. Arbeiderpartiet anser
att politiken ska ha en aktiv roll ven nr det gller miljpolitiken. Partiet frordar
starka ekonomiska styrmedel fr att kunna uppn internationella miljml
(Arbeiderpartiet 1992).
Vi tolkar detta som att arbeiderpartiet menar att marknadskrafterna mste
regleras. Partiprogramet genomsyras av en radikal kritik mot nyliberalismens
problemformulering och lsningar. Partiet vill ven behlla ett offentligt gande i
fretag och avvisar lne- och skattesnkningar. Arbeiderpartiet frkastar
dikotomin med en nrande och trande sektor och understryker att vrde ven
kan skapas i den offentliga sektorn:
Bde privat og offentlig virksomhet bidrar til verdiskapningen.[] En aktiv
nringspolitikk, vilje til samfunnsmessig styring og et godt samspill mellom privat
og offentlig sektor kan vre avgjrende for fortsatt verdiskapning.(Arbeiderparitet
1992)

Givet vad vi gtt igenom ovan menar vi att Arbeiderpartiet 1992 var kritiska
gentemot marknadsliberalism. Vi har inte iakttagit ngon strre ideologisk resa
hos Arbeiderpartiet. Partiet vidmakthller vikten av statens insatser i den
ekonomiska sfren. Partiet fresprkar en klassisk keynesiansk politik, dr staten
stimulerar ekonomin i lgkonjunktur fr att frhindra arbetslshet.
De offentlige budsjettene er vrt viktigste redskap for styre konomien. En
politikk for varig hy sysselsetting og lav arbeidslshet tilsier at statsbudsjettet m
gi konomien stimulans i nedgangstider og holde igjen i oppgangstider.
Arbeiderpartiet ser finans-, inntekts- og pengepolitikken i sammenheng. Derfor
hviler vr konomiske politikk srlig p et inntektspolitisk
samarbeid.(Arbeiderpartiet 2001)

Utifrn en traditionell socialdemokratisk analys ser man fortfarande som statens

roll att tillhandahlla goda levnadsvillkor fr alla, s att mnniskor inte behver
frlita sig p vlgrenhet fr att kunna leva ett drgligt liv (Arbeiderpartiet 2001).
Detta exemplifieras nr man vnder sig mot new public management-termer
och framhver individen som medborgare istllet fr kund (Arbeiderpartiet 2001).
Detta exemplifieras tydligt med fljande citat:
Arbeiderpartiet vil at folk skal vre medborgere, ikke kun brukere eller klienter. Det
innebrer at velferd, tjenester og tilbud i strre grad skal utformes av folk, og ikke
ensidig for folk.(Arbeiderpartiet 2001)

Nr Arbeiderpartiet frkastar den marknadsliberala sprkskruden r det inte bara

en frndring i retorik utan ven en ideologisk markering. Med detta menar vi att
Arbeiderpartiet r fortsatt kritiskt mot marknadsliberalismen.

16

3.3.4 Hyres
Frn ett svenskt perspektiv r Hyres stortingsvalprogram frn 1993
anmrkningsvrt, d det inte tydligt verensstmmer med traditionell konservativ
politik. Partiet uttrycker sig frsiktigt nr det gller ekonomisk politik och statens
roll samt radikalt nr det gller miljfrgor:
En effektiv offentlig sektor er en viktig forutsetning for en fungerende
markedskonomi. Hyre vil bruke markedets evne til fremskaffe effektive og
kvalitativt gode lsninger. Men det innebrer ikke at markedskreftene skal f
utvikle seg fritt.(Hyre 1993)

Den konomiske veksten m skje under hensyn til en brekraftig utvikling.[]

Viktige konomiske vekstimpulser m derfor komme gjennom bedre
ressursytnyttelse, kontrollert og redusert materialbruk og utvikling av ny
teknologi.[] Staten m sette klare ml og ske disse oppndd gjennom
konomiske virkemidler overfor produsenter og forbrukere, administrative tiltak og
ved direkte reguleringer.(Hyre 1993)

Jmfr man dessa tv citat med svenska Moderaternas handlingsprogram frn

1993, r det svrt att se hur partierna kan ha samma ideologiska grund. Vad vi
tycker oss utlsa r ett mindre frtroende fr de fria marknadskrafterna. Hyre
visar dremot prov p klassik hgerpolitik nr man frordar privat entreprenad i
klassiska vlfrdssektorer (Hyre 1993).
En liknande dualism terkommer p andra omrden. Hyre vill strka
civilsamhllet genom snkt beskattning av ideella organisationer och privatisera
delar av Statoil. Dessa frslag ger visserligen en borgerlig dimension men ett
mer liberalt frslag hade kanske varit att infra fri etableringsrtt p
spelmarknaden och slja ut statliga fretag till fullo (Hyre 1993).
Vi menar att Hyre 1993 befinner sig i mittfran nr det gller instllning
gentemot marknadsliberalism. Partiet vill ppna fler arenor fr
marknadskrafterna, men ser fortfarande staten som en viktig aktr nr det gller
att begrnsa marknadskrafternas effekter.
I frhllande till de andra partier vi underskt frndrades Hyre mer nr det
gller politiska frslag och politisk retorik efter EU-omrstningen. Ett tydligt
exempel p detta r nr man i 1993 rs valprogram framhller statens betydelse
fr ett vlfungerande samhlle, medan 2001 rs valprogram redan p frsta sidan
framhver politikens grnser:
Hyre vil sette grenser for politikkens og statens makt over enkeltmennesket, og
legge til rette for at den enkelte kan ta strre personlig ansvar for seg selv og sine
medmennesker. Hyre vil modernisere offentlig sektor, gjre den slankere og mer

17

brukervennlig, og gi strre mangfold og flere valgmuligheter for den enkelte. (Hyre

2001)

Ett annat exempel dr partiet helt ndrat sin tonvikt r frgan om byrkrati och
den offentliga sektorns roll. Dr Hyre tidigare fokuserade p effektivt
beslutsfattande premierar partiet 2001 en omallokering av humankapital frn den
offentliga till den privata sektorn:
Hyre vil arbeide for en omfattende modernisering av offentlig sektor. Omfattende
reformer nr det gjelder organiseringen av offentlig sektor, er ndvendig for sikre
den enkelte de ndvendige tjenestene nr man fr behov for dem.(Hyre 2001)

Detta handlar allts inte bara om att slppa in privata intressen i tidigare
gemensamma verksamhetsomrden. Det finns ven en ideologisk ambition att
minska storleken p den offentliga sektorn. Skattesystemet r ytterligare ett
omrde dr partiet ftt en mer absolut framtoning. I 1993 rs stortingsprogram vill
man uppn en maktbalans mellan det privata och det offentliga genom att i ett
modest frslag tillfrskra lntagarna tminstone hlften av sin bruttoln (Hyre
1993). Detta i kontrast till 2001 rs valprogram dr Hyre fresprkade lgre
progressivitet i inkomstbeskattningen, snkning av punktskatter samt snkt skatt
p kapitalvinst (Hyre 2001).
Frslag som dessa fr Hyre att pminna mer om de svenska Moderaterna.
Hyre r mna om att vrna om gandertten och rtten till avkastning av kapital.
Ett annat omrde dr Hyre vill ge marknadskrafterna strre utrymme r skolan
dr man fresprkar en friskolereform (Hyre 2001).
Detta r ngot som vi tolkar som positivt i frgan om marknadsliberalism.
Detta politiska program fljs av ett indirekt hot. Hyre menar att globaliseringen
kommer leda till lgre skatteintkter fr det offentliga, slopade investeringar och
hgre arbetslshet, ngot som kommer frvrras ytterligare av Norges val att st
utanfr EMU-samarbetet (Hyre 2001).
I detta menar vi att Hyre lovordar de vrden fria marknadskrafter har frmga att
producera, och pekar p riskerna som infinner sig nr man stller sig utanfr det
marknadsliberala Europa. Sledes har Hyre gjort en lng ideologisk resa dr
riktningen har varit en allt mer positiv syn p marknadsliberalism.

18

3.4 Vilken betoning lgger partierna p frgan om

skapande av ekonomiskt vlstnd i frhllande till
andra politiska frgor?
Vi kommer nedan underska vilken vikt partierna lgger vid frgan ekonomisk
tillvxt och skapandet av ytterligare ekonomiskt vlstnd. Underskningen
kommer inte att begrnsa sig till att beskriva sttet de politiska partierna vljer att
formulera sig, utan kommer ven frska stta dessa uttalanden i ett sammanhang.
Vr frhoppning r att detta kommer att erbjuda lsaren en mer helhetlig syn.

3.4.1 Socialdemokraterna
Det mnster vi iakttog ovan i Socialdemokraternas program frn 1990 nr det
gller marknadsliberalism r ngot som gr igen nr man tittar p salience fr
frgan om ekonomisk tillvxt. Marknadsliberalism har ett tydligt fokus p
marknadens frmga att skapa vlstnd. Det r drfr naturligt att ngon som
stller sig kritisk till detta avvisar detta som det mest nskvrda. Detta
exemplifieras tydligt genom fljande citat:
Den ekonomiska politiken och arbetsmarknadspolitiken utformas fr att trygga
rtten till arbete, eftersom allas rtt till arbete r grundlggande fr jmlikhet och
mjligheterna att rttvist frdela vlfrd och medinflytande ver samhllet.
Likvrdigt arbete ska betalas med lika ln.(Socialdemokraterna 1990:150)

Vi menar att detta belyser den ekonomiska politikens roll inom socialdemokratin
som underordnad ekonomisk frdelning och solidariska principer. Det tycks vara
viktigare att frdela de rikedomar som finns n att skapa nya. Men det r inte bara
den ekonomiska frdelningen som r verstlld den ekonomiska tillvxten.
Tillvxt tillmts ocks en lgre vikt n frgan om hllbar ekologisk utveckling
(Socialdemokraterna 1990:133, 146).
Nr det socialdemokratiska programmet frn 1990 behandlar frgan om
ekonomisk tillvxt grs det i en kontext av andra politiska ml
(Socialdemokraterna 1990:128-129).
Socialdemokraterna uppvisar en vilja till ekonomisk utveckling och att bygga
det dynamiska samhlle som frmr skapa den, men frgan ses som direkt
kopplad till frgan om demokratiskt inflytande i produktionen. Detta gr att vi
finner att vikten snarare lggs p demokrati n ekonomi. Trots detta hmtar
Socialdemokraterna sitt historiska ursprung i det framvxande industriella
samhllet och ger genom dessa frgan en viss salience:

19

Fr socialdemokratin, som har vuxit fram ur de arbetande mnniskornas kamp fr

ett bttre liv, r det naturligt att se sambandet mellan ekonomisk tillvxt och
mnsklig vlfrd och att drfr betrakta tillvxt som ngonting nskvrt.
(Socialdemokraterna 1990:133)

Det r tydligt att Socialdemokraterna ser ekonomisk tillvxt som ett resultat av de
frhllanden som rder p arbetsplatserna. Socialdemokraterna har i Sverige varit
en del av samma arbetarrrelse som det viktiga fackliga centralorganisationen LO
och detta gr att man fr en dubbel roll nr det gller arbetsmarknadspolitik, man
r bde politisk och facklig. Detta gr ocks att man besitter en unik frmga att
kunna pverka flera dimensioner av den ekonomiska utvecklingen i Sverige. D
fackfreningarna r delaktiga i att styra lnebildningen har Socialdemokraterna en
god insikt i dess pverkan p ekonomisk tillvxt:
Ekonomisk tillvxt kan, om den inte kontrolleras, skapa risker fr en kad
snedfrdelning av inkomster och frmgenheter. Dessa risker uppstr, dels drfr att
tillvxten kan driva p inflationen, dels drfr att tillvxten kan vara ojmnt frdelad
mellan olika ekonomiska sektorer och olika regioner. Dessa ojmna
frdelningseffekter mste korrigeras.(Socialdemokraterna 1990:134)

Detta partiprogram skrevs i en situation dr Sverige var p vg in i ett ekonomiskt

tumult. Sverige hade under lng tid haft en politik inriktad p full sysselsttning,
vilket hade drivit upp en hg inflationstakt (Schn 2012:480). Vr tolkning r att
Socialdemokraterna 1990 visserligen tyckte att ekonomisk tillvxt var viktig, men
betydligt mindre viktigt n andra politiska ml.
Socialdemokraterna la 2001 avsevrt mer vikt vid frgan om ekonomisk tillvxt
n de gjorde 1990. Dr den ekonomiska tillvxten tidigare var nedprioriterad i
frhllande till andra politiska omrden genomsyrar frgan nu en mngd andra
politiska intressen. Frgan terkommer nr man diskuterar milj,
sysselsttningspolitik och frdelningspolitik.
En stark ekonomi och ett starkt produktionsliv med hg internationell
konkurrenskraft r grunden fr en fortsatt god utveckling av sysselsttning, reallner
och social vlfrd. Vlfrden strker samtidigt frutsttningarna fr tillvxt. Nr fler
fr god utbildning och fler kan ka sin kompetens kar ekonomins styrka
(Socialdemokraterna 2001:26)

Den ekonomiska tillvxten behver inte lngre vara kopplad till andra frgor, den
har sitt egenvrde. Detta r ocks ngot som mrks nr man genomgende i
partiprogrammet beskriver sin kompetens nr det gller att lsa fortsatt tillvxt.
Vr tolkning r att om man knner ett behov av att visa sin frmga nr det gller
en sakpolitisk frga s tillmter man den en stor vikt. Exempel p detta hittar vi
nr man diskuterar skattepolitik:

20

Skattesystemet ska bidra till ett vl fungerande nringsliv och till en rttvis
frdelning av de resurser produktionslivet skapar. Det ska utformas s att det
premierar sunda ekonomiska beteenden, samtidigt som det tryggar mjligheterna att
finansiera viktiga vlfrdstjnster.[...] De sammantagna effekterna av skatte-,avgiftsoch bidragsregler fr inte ge upphov till marginaleffekter, som kan pverka arbete
och fretagande negativt.[sic] (Socialdemokraterna 2001:27)

Den ovan iakttagna frndringen nr det gller Socialdemokraternas instllning

till marknadsliberalism kan ocks ses i ljuset av i vilken kontext man diskuterar
ekonomisk tillvxt. I partiets program frn 2001 gr man det ven mot bakgrund
av frihandel. Vi menar att Socialdemokraterna i detta visar ett godknnande av
idn om att frihandel r ett viktigt verktyg fr att trygga fortsatt vlstnd
(Socialdemokraterna 2001:35).
Vr tolkning av Socialdemokraternas tv partiprogram frn 1990 och 2001 r en
markant utveckling av frgan om ekonomisk tillvxts salience. Vi menar att
partiet har gtt frn att se frgan som ngot marginell till att bli en av de viktigare
punkterna fr socialdemokratisk politik. Drmed iakttar vi en kning i salience
gllande frgan ekonomisk tillvxt.

3.4.2 Moderaterna
Vi har ovan beskrivit hur Socialdemokraterna beskrev frgan om ekonomisk
tillvxt som sekundr i frhllande till andra frgor. Fr Moderaterna var det 1993
nrmast tvrt om. Nstan alla andra politiska ml tycks krva att man frst har en
god ekonomisk tillvxt. Nr Moderaterna diskuterar hur Sverige ska skydda
samhllets eftersatta skriver partiet:
Utan tillvxt frsvagas vra mjligheter att sl vakt om en god milj, de svaga och
utsatta och om vr stllning som ett ledande industriland.(Moderaterna 1993:22)

Vi har svrt att gra ngon annan tolkning r att Moderaterna med detta menar att
frgan om ekonomisk tillvxt r av allra strsta vikt. Genomgende i programmet
terkommer Moderaterna till hur deras marknadsliberala lsningar skapar
frutsttningar fr ekonomisk tillvxt. Vi kan exemplifiera detta genom citatet
nedan:
Dels skall statens samlade utgifter snkas fr att ge industrin, nringslivet och
hushllen strre samhllsekonomiskt utrymme. Genom snkta utgifter minskar
statens upplningsbehov. Drmed lggs en grund fr lgre rntor. Samtidigt skapas
utrymme fr snkta skatter, som r den bsta stimulansen fr
ekonomin.(Moderaterna 1993:26)

21

Vikten av ekonomisk tillvxt prglar ocks Moderaternas syn p hur Sverige br

inrikta sin utrikespolitik. Programmet r skrivet efter Sovjetunionens fall och
Moderaterna frhller sig hr till ett nytt Europa dr tidigare kommuniststater
befinner sig i en process av att stlla om sina ekonomier efter
marknadsekonomiska principer. Moderaterna betonar vikten av ekonomisk
tillvxt och ekonomisk frihet fr att fra mnniskor nrmare varandra. Detta fr
ocks genomslag i Moderaternas syn p EU och den europeiska valutaunionen:
Sverige skall delta i det europeiska valutasamarbetet och medverka till en europeisk
valutaunion.[] Vrt vlstnd r beroende av fri handel och internationellt inriktade
fretag. Utvecklingen i den europeiska ekonomin r avgrande fr utvecklingen i
vrt land. Svensk ekonomisk politik mste fras utifrn dessa frutsttningar och i
samarbete med det vriga Europa.(Moderaterna 1993:25)

Vr tolkning r att Moderaterna 1993 uttrycker att frgan om ekonomisk tillvxt

har hg salience och att de flera gnger betonar sin frmga att underltta dess
skapande.
Moderaterna har i sitt partiprogram frn 2007 tonat ner frgan om ekonomisk
tillvxt. Moderaterna ser fortfarande frgan som viktig, men betonar inte dess
egenvrde. Istllet kopplar man hela tiden frgan till andra frgor som
arbetslshet, vlfrdssamhllet eller miljfrgan. Vi kan visa detta nr man
diskuterar skattefrgan:
Fr att p sikt kunna bevara Sveriges relativa lnelge mot omvrlden krvs en
vlutbildad arbetskraft. Jobbavdraget mste bidra till att strka avkastningen p extra
anstrngningar, exempelvis i form av hgre utbildning. ven vrnskatten ska
avskaffas d den fungerar som en straffskatt p utbildning och r skadlig fr
tillvxten.(Moderaterna 2007:15)

Hr lyfter Moderaterna ett eget politiskt frslag, jobbskatteavdraget, och

argumenterar att detta gynnar den ekonomiska tillvxten, men kopplar samtidigt
frslaget till betydelsen det fr fr individen och dennes mjlighet att f ut ngot
av sin personliga satsning.
Det hr mnstret, dr man tar upp den egna frmgan till politisk handling fr
att skra den ekonomiska tillvxten och sedan terkopplar detta till ngot
efterstrvansvrt, terkommer ocks nr man diskuterar dess effekter p
vlfrden:
Det r av avgrande betydelse att svensk ekonomi fr bttre frutsttningar. Det sker
bland annat genom bttre villkor fr fretagande, snkta skatter och minskad
byrkrati.[] Ekonomisk tillvxt ger utrymme fr investeringar i en bttre framtid
och skapar mjligheter att upprtthlla den offentligt finansierade
vlfrden.(Moderaterna 2007:14)

22

Vi menar att det har skett en ganska omfattande frndring i Moderaternas

politiska kommunikation fre och efter EU-intrdet. Frgan r om det r en
ideologisk eller retorisk frskjutning? Mot bakgrund av det vi visat ovan nr det
gller instllningen till marknadsliberalism tycker vi oss inte se ngon strre
ideologisk frflyttning. Istllet menar vi att Moderaterna ndrat sttet de
kommunicerar fr att stta in sina politiska frslag i en kontext dr vljare ser dess
praktiska konsekvenser. Vi menar dock att man br iaktta en viss frsiktighet nr
man drar slutsatser frn det material vi har utgtt ifrn. Moderaterna r det parti
dr programmen ligger lngst ifrn varandra i tid och den hr typen av frndring
i politisk kommunikation kanske har skett i hela det politiska spektrumet.

3.4.3 Arbeiderpartiet
Som vi har kunnat se ovan r Arbeiderpartiet mer konkret n sitt
socialdemokratiska systerparti. Detta mrks ocks nr man studerar vilken vikt det
lgger vid ekonomisk tillvxt. Partiet nmner tillvxten som ett politiskt ml flera
gnger i sitt program:
Den konomiske veksten har vrt et resultat av politiske ml vi har satt oss. Vi
oppndde konomisk vekst, fordi flere mennesker kom i arbeid og fordi omsorgen
for barn og eldre ble bygd ut. Slik vil det vre ogs i framtida. (Arbeiderparitet
1992)

Hr kan man se att Arbeiderpartiet ser ekonomisk tillvxt som ngot viktigt. Det
har varit ett politiskt ml fr att kunna bygga upp den norska vlfrdsstaten och
det r ngot partiet infr framtiden anser viktigt att bibehlla. Vi tycker att det r
intressant att jmfra med hur Socialdemokraterna i Sverige sg p tillvxt under
brjan av 90-talet. Dr man i Sverige hela tiden sg tillvxt som ngot
underordnat andra prioriterade omrden s menar vi att Arbeiderpartiet
tillerknner tillvxten sitt eget vrde (Arbeiderpartiet 1992).
Partiet fresprkar en aktiv nringspolitik dr staten som aktr ska samverka
med nringslivet och samtidigt se till att ven den offentliga vrdeskapningen
kar.
Bde privat og offentlig virksomhet bidrar til verdiskapningen.[] En aktiv
nringspolitikk, vilje til samfunnsmessig styring og et godt samspill mellom privat
og offentlig sektor kan vre avgjrende for fortsatt verdiskapning.(Arbeiderpartiet
1992)
Staten m bidra mer aktivt til skape vekst i nringslivet. Det m bygges opp
slagkraftige miljer innenfor omrder der Norge har srlig kompetanse fra fr.

23

Staten m kunne g inn med kapital p eiersiden. Sm og mellomstore bedrifter skal

styrkes. (Arbeiderpartiet 1992)

Vr tolkning r att Arbeiderparitet lgger en viss vikt vid ekonomisk tillvxt redan
i sitt program 1992.
Arbeiderpartiet lgger, i sitt program frn 2001, strre vikt vid frgan om
ekonomisk tillvxt n de gjorde 1992. Frgan dyker upp under fler omrden och
partiet kopplar den framfrallt till omrdet milj men ocks nringspolitik och
bistndspolitik. Detta svarar vl mot den utveckling vi har iakttagit i det svenska
systerpartiet. Den hr utvecklingen kan vi visa genom fljande citat:
Bedrifter som tar miljansvar og dermed fr kunnskap om hvordan det kan gjres,
fr et konkurransefortrinn inn i framtida. Derfor er det ikke bare kologisk, men
ogs konomisk holdbart sette klare miljkrav som stimulerer til etablering av
miljvennlige bedrifter og omlegging av gamle. (Arbeiderpartiet 2001)

Vad vi ser generellt i programmet r att frgan mer kopplas till konkreta frslag
n tidigare. Vr tolkning r att paritet knner ett strre behov av att pvisa sin
egen kompetens n tidigare, vilket vi menar speglar ett strre fokus p frgan
ekonomisk tillvxt.
Det finns ocks ett stort fokus p Norges tradition som industrination. Norge
har liksom sina grannlnder ett behov av att stlla om frn traditionell industri till
en ny postindustriell ekonomi. Detta uttrycks genom att man genomgende pratar
om vikten av forskning och utveckling fr att skra Norges framtida vlstnd:
Den konomiske veksten vil i stadig strre grad bli kunnskapsdrevet. Bedrifter som
ligger i front nr det gjelder kunnskap og teknologi vil klare seg best i en stadig
friere verdenshandel. Norsk nringsliv m opprettholde og ke sin verdiskaping.
For at dette skal skje vil Arbeiderpartiet g inn for en politikk som fr nringslivet
til ke sin FoU-innsats. (Arbeiderpartiet 2001)

Vi menar att Arbeiderpartiet inte har ngon strre skillnad i sina politiska program
frn fre och efter EU-omrstningen. Den skillnad vi kan iaktta r att partiet nu
har mer konkreta frslag och att frgan om ekonomisk tillvxt ges ngot strre
utrymme.

3.4.4 Hyre
Som vi har beskrivit ovan har vi, frn ett svenskt perspektiv, svrt att tolka Hyre
1993 som ett klassiskt hgerparti. Partiet m ha sin bas i liberala vrderingar men
Hyre har fortfarande en ngot frsiktigare framtoning n sitt svenska systerparti

24

och betonar genomgende vikten av att tillvxt inte fr ske p bekostnad av en

god milj:
Den konomiske veksten m skje under hensyn til en brekraftig utvikling.
Utnyttelse av ressursgrunnlaget og menneskelig aktivitet m vre i pakt med
naturens tlegrense og den langsiktige kologiske balanse. Viktige konomiske
vekstimpulser m derfor komme gjennom bedre ressursytnyttelse, kontrollert og
redusert materialbruk og utvikling av ny teknologi. (Hyre 1993)

Jmfr man Hyre med dess svenska systerparti vid samma tid finner vi att Hyre
lgger mindre vikt vid tillvxt. Med detta menar vi inte frgan r oviktig, men den
lyfts inte med samma relativa dominans jmfrt med andra politiska ml. Det
finns ocks en brist p konkreta politiska handlingar som kopplas direkt till mlet
med ekonomisk tillvxt (Hyre 1993).
Vi tolkar detta som att frgan inte ger samma tyngd i den politiska diskussionen
eftersom man inte genomgende framhller sin egen kompetens p omrdet.
Istllet vljer Hyre att beskriva frgan om ekonomisk tillvxt mot bakgrund av
andra politiska mlsttningar. Detta r ml som lg arbetslshet, terbetalning av
statsskuld, lgre skatter och avgifter samt den terkommande miljfrgan.
Hyre vil sikre eldre en trygg konomi. En stabil konomisk vekst, lav prisstigning
og hy sysselsetting vil bidra til dette. I pensjonsoppgjrene vil Hyre opprettholde
systemet med drftelser mellom staten og pensjonistenes organisasjoner, men
innenfor en slik ramme sikre at minstepensjonen ker omlag i takt med den
generelle lnnsutviklingen. (Hyre 1993)

Vrt samlade intryck av Hyre stortingsvalprogram 1993 r att man erknner

frgan om ekonomisk tillvxt en viss vikt men att den inte r tillnrmelsevis lika
viktig som andra frgor.
Vi menar att det inte har skett ngon vsentlig frndring nr det gller vilken vikt
man lgger vid ekonomisk tillvxt nr man undersker Hyres
stortingsvalprogram fre och efter EU-omrstningen. Det r mjligt att man lyfter
frgan p ngot fler stllen men vi iakttar inte samma skillnad som vi observerat i
Socialdemokraternas program. Den utvecklingen vi ser r att partiet tydligare n
tidigare kopplar sitt ml om ekonomisk tillvxt till praktiska tgrder. I synnerhet
kopplas frgan till Norges konkurrenssituation och vad investeringsflykt kan
innebra fr landet:
Holder vi p dagens hye skatter og avgifter, vil reduksjonen i skatteinntekter
komme gjennom utflytting og handelslekkasjer. []Hyre vil i stedet redusere
skatte- og avgiftssatsene. [] Den enkelte betaler mindre i skatt, men
verdiskapingen og velferdsgrunnlaget forblir i landet. Derfor mener Hyre at det

25

totale norske skatte- og avgiftsnivet m reduseres ned mot nivet i EU-landene. Det
m legges stor vekt p redusere de skatte- og avgiftstyper som svekker Norges
konkurranseevne. (Hyre 2001)

Som vi har beskrivit ovan, gllande Hyres instllning till marknadsliberalism,

har partiet i sin betoning av ekonomisk tillvxt ocks 2001 ett tydligare fokus p
privat sektor. Partiet menar att det finns tydliga grnser fr vad politiken ska lgga
sig i och tycker inte att statens ska gna sig t att gynna strategiska nringar.
Istllet vill Hyre skapa generella regler dr all nringsverksamhet fr en
frutsgbarhet i sina ekonomiska beslut vilket partiet tror kommer att gynna den
ekonomiska tillvxten.
Politikkens oppgave er ikke peke ut markedets vinnere, men legge til rette for
verdiskaping ved fjerne hindringer for vekst og nyskaping. Selektiv nringssttte
til bedrifter og bransjer br derfor avvikles til fordel for bedre rammebetingelser for
all nringsvirksomhet. (Hyre 2001)

Vr samlade tolkning r att Hyre inte har frndrat sig srskilt mycket nr det
gller vilken vikt man lgger vid ekonomisk tillvxt, men att man ngot mer
betonar konkreta frslag till hur man ska n den och att dessa frslag har en
tydligare liberal karaktr.

26

Resultat

Mlet med den hr studien har varit att underska hur den politiska
kommunikationen frndras av ett intrde i den Europeiska unionen. Fr att
underska detta valde vi ett omrde dr EU har en tydlig roll som policyskapare
och borde pverka medlemslndernas politiska partier mer n i andra frgor.
Genom att underska hur Sveriges tv strsta politiska partier frhll sig
ideologiskt till marknadsliberalism och vilken vikt de tillmtte frgan fre och
efter EU-intrdet har vi ftt en bild av den politiska utvecklingen i Sverige. Detta
ger dock inte ett svar p om det r EU som r den frklarande faktorn. Fr att
hrleda det sambandet har vi anvnt en referenspunktstrategi dr vi underskte ett
land, Norge, som i hg pminde om Sverige i det mesta utom att Norge valde att
inte g med i EU.
Vi kommer nedan att presentera vr undersknings resultat. Vi kommer att brja
med att presentera hur de politiska partierna har frhllit sig till
marknadsliberalism. Drefter kommer vi att beskriva vilken betoning de har lagt
p frgan om ekonomisk tillvxt. Detta fljs av vrt svar p studiens vergripande
frga Hur frndras de politiska partiernas kommunikation av ett EU-intrde?
Nr vi svarat p frgan mnar vi knyta detta svar till vr teoretiska grund och ett
tankeexperiment byggt p ett norskt EU-medlemskap. Studien kommer sedan
avslutas med en diskussion angende fortsatt forskning p omrdet.

4.1 Hur positiva r de politiska partierna till

marknadsliberalism?
Fre

AP

V
Efter

AP

H
M

Figuren ovan illustrerar den utveckling vi iakttagit nr det gller partiernas instllning till
marknadsliberalism. Vi vill pongtera att fljden inte r skalenlig utan r mnad att visa en
riktning p den observerade utvecklingen. Frkortningarna str fr fljande: AP=Norska
Arbeiderpartiet, H=Norska Hyre, S= Svenska Socialdemokraterna, M=Svenska Moderaterna.
V=Vnster (negativ till marknadsliberalism), H= Hger (positiv till marknadsliberalism). Fre
och Efter representerar tidsperioden fre och efter lndernas EU-omrstningar.

27

Vi menar att det fanns en skillnad i det ideologiska avstndet mellan de

konservativa och de socialdemokratiska partierna i respektive land fre EUomrstningen. Vi har iakttagit ett strre ideologiskt avstnd mellan de svenska
partierna n de norska. Det parti vi menar sticker ut r norska Hyre som saknar
en typisk liberal profil. Efter EU-omrstningen menar vi att det har skett en
frndring i det politiska landskapet i bda lnderna. De svenska partierna har
bda rrt sig mot den politiska mittfran, en utveckling vi ser tydligare hos
Socialdemokraterna. De bda svenska partierna r efter EU-omrstningen positiva
till principerna kring marknadsliberalism. I Norge har vi sett en annan utveckling.
Hyre och Arbeiderpartiet lg fre EU-omrstningen varandra ganska nra
ideologiskt. I partiernas program 2001 har vi iakttagit en markant ideologisk
polarisering. Medan Arbeiderpartiet gr liknande ideologiska stllningstaganden
som tidigare, uppvisar Hyre nu en tydligare marknadsliberal profil.

4.2 Vilken betoning lgger de politiska partierna p

frgan om skapandet av ekonomiskt vlstndet i
frhllande till andra politiska frgor?
Den utveckling vi menar oss kunna uttolka av underskningen ovan svarar mot
den analys vi gjorde angende partiernas instllning till marknadsliberalism.
Socialdemokraterna hade 1990 frgan om ekonomisk tillvxt, och sin frmga att
skapa den, som relativt lgt prioriterad. Detta hade frndrats i 2001 rs
partiprogram d partiet vrderade ekonomisk tillvxt i samma grad som andra
politiska ml. Moderaternas utveckling r inte lika tydlig och har en annan form.
Partiet har till skillnad frn Socialdemokraterna inte frndrat vilka frgor man
prioriterar utan har istllet kommit att frndra sin retorik. Detta visar p en
likriktning i det politiska samtalet dr partierna har kommit att konvergera i
kommunikation nr det gller frgan om ekonomisk tillvxt.
De norska partierna har inte haft samma ideologiska konvergens snarare
tvrt om. Vi kan se att Arbeiderpartiet har bibehllit sin ideologiska position
medan Hyre har vikt av kraftigt hgerut. Nr det gller vilken salience de lgger
vid frgan om ekonomisk tillvxt ser vi hos de norska partierna ingen strre
frndring likt den vi har iakttagit i Sverige. Det kanske har skett en viss
utveckling t det hllet, men det r inte tydligt. Det verkar ngot viktigare fr
partierna att betona sin frmga att skapa ekonomisk tillvxt, vilket vi tolkar som
att partierna tycker frgan r mer betydelsefull.

28

4.3 Hur frndrades de politiska partiernas

kommunikation av ett EU-intrde?
Likt vi har beskrivit ovan kan vi iaktta en frndring i Moderaternas och
Socialdemokraternas kommunikation fre och efter EU-intrdet. Att det sker en
frndring i partiernas kommunikation ver tid kommer knappast frvna ngon,
men det blir intressant nr man jmfr det med den utveckling vi ser i Norge. De
svenska partierna nrmar sig varandra ideologiskt och frgan om ekonomisk
tillvxt ges mer tyngd n tidigare. Detta r ngot vi inte har kunnat iaktta hos de
norska partierna. Drfr menar vi att ett EU-medlemskap bidrar till den hr
utvecklingen.
Vad vi kan se r allts att det politiska samtalet har blivit smalare och mer
likriktat. Huruvida detta r en positiv utveckling r en frga vi lmnar till lsaren.
Man kan tolka det som att det ideologiska samtalet blivit fattigare och att
demokratin sjlv har blivit urholkad eller som att man nu fokuserar p det viktiga
och slpper teorier som historien lmnat p sophgen.

4.4 Hur kan man frklara detta Europeanization

Theory?
Vi har ovan gtt igenom det som kallas Europeanization Theory. Denna teori
syftar till att beskriva den process dr EU som institution pverkar
medlemsstaterna p olika stt. Vi har inte underskt hur det pverkar
medlemslndernas policy eller hur det utformar sina institutioner. Istllet har vi
studerat p vilket stt EU blir normgivande fr det politiska samtalet, och hur
detta pverkar politiska partiers kommunikation. Likt vi beskrivit ovan har de
svenska partiernas kommunikation frndrats medan de norska inte har det.
Europeanization theory erbjuder en frklaring till varfr det skulle vara s. EU
stter ramverk fr hur medlemsstaterna fr utforma sin politik. Vi menar att detta
inte bara pverkar medlemsstaternas policy utan ven deras kommunikation. D
ekonomi r en s viktig frga fr EU blir det ocks en frga dr EU kommer med
problemformuleringar och svar (Nicolaides 2010:117).
Den hr diskursen pverkar inte bara lnderna i deras kommunikation med EU
utan ges ocks inflytande genom partiernas deltagande i exempelvis EUparlamentet.
Detta leder till en frndring i hur partier i EU:s medlemsstater formulerar
sina politiska program (Radaelli i Carter, Luther & Pogunkte 2007:8, Aylott
2007:174).
Den hr frndringen r ngot vi har sprat i vr underskning. Likt EU kan vi
se att de svenska partierna har tillmtt frgan om ekonomisk tillvxt hg salience
medan vi inte har iakttagit samma frlopp i Norge. Detta r allts en likformning
dr partierna i Sverige har anpassat sig till ett europeiskt samtal om ekonomi.
29

Givet detta kan det vara intressant att stlla sig frgan vad hade hnt med det
norska politiska samtalet om landet gick med i EU?. Vi menar att ett norskt EUmedlemskap skulle ftt liknande konsekvenser som vi iakttagit i Sverige. Detta
skulle innebra en konvergens hos de politiska partierna. Vi tror i synnerhet att det
norska Arbeiderpartiet skulle komma att rra sig hgerut p den ideologiska
skalan. Vi tror inte att EU-medlemskap skulle innebra ngon strre frndring
fr Hyre d partiets politik ligger mer i fas med det europeiska politiska samtalet.

4.5 Vad vr studie kan bidra med

Det har bedrivits en hel del forskning nr det gller konceptet Europeanization,
men vad vi menar r intressant med vrt tillvgagngsstt r att vi har testat dess
frklaringskraft nr det gller partiernas kommunikation. Den forskning som har
utfrts har till stor del fokuserat p vilka policyomrden som pverkats av ett EUintrde. Detta r visserligen intressant, men det r ocks relevant att studera det
politiska samtalet. Den politiska diskursen speglar vilka frgor som anses viktiga,
och genom att studera den kan man synliggra maktstrukturer i samhllet. Vi
menar att vr studie har gjort ett frsta nrmande mot svaret p den hr frgan
genom att underska partiprogram. Vidare studier skulle exempelvis kunna inrikta
sig p politikers uttalanden i lagstiftande frsamlingar eller den debatt som frts i
massmedia.
Oavsett vad man tycker om den frndring som skett i det svenska politiska
samtalet menar vi att det ur ett demokratiskt perspektiv r viktigt att ga
knnedom om konsekvenserna fr politiska beslut. Drfr menar vi att vr studie
inte bara r inomvetenskapligt relevant utan ocks borde vara intressant i en
vidare demokratisk diskussion.

4.6 Avslutande sammanfattning

Vr studie har underskt hur partiernas politiska kommunikation har frndrats
till fljd av ett EU-medlemskap. Underskningen har genomfrts genom att
studera hur de politiska partierna i Sverige och Norge har stllt sig till frgan om
marknadsliberalism samt vilken betoning de ger ekonomisk tillvxt. Vi menar att
Sverige, till fljd av sitt medlemskap i EU, har ftt en mer likriktad politisk
kommunikation. Detta r ngot vi tror r ett generellt mnster som borde kunna
appliceras ven p andra lnder.

30

Referenser

Primrkllor:
Arbeiderpartiet, Mer fellesskap - sosialdemokratisk program for 90-ra, Norsk
samfunnsvitenskapelig
datatjenste,
http://www.nsd.uib.no/polsys/data/filer/parti/H1260.html (Hmtad: 2014-0424)
Arbeiderpartiet, Program for 2001-2005, Norsk samfunnsvitenskapelig
datatjenste, http://www.nsd.uib.no/polsys/data/filer/parti/H19.html (Hmtad:
2014-04-24)
Hyre, HYRES STORTINGSVALGPROGRAM 1993-1997, Hyre,
http://www.hoyre.no/filestore/Filer/Politikkdokumenter/Stortingsvalgprogram/
Hyresprogram1993-1997.pdf (Hmtad: 2014-04-24)
Hyre,
Stortingsvalgprogram
2001-2005,
Hyre
http://www.hoyre.no/filestore/Filer/Politikkdokumenter/Stortingsvalgprogram/
Stortingsvalgprogram2001-2005.pdf (Hmtad: 2014-04-24)
Moderaterna,
Handlingsprogram
frn
1993,
Nya
Moderaterna
http://www.moderat.se/sites/default/files/attachments/handlingsprogram_1993
.pdf (Hmtad:2014-04-24)
Moderaterna, Handlingsprogram Vr tids arbetarparti Frn 2007, Nya
Moderaterna
http://www.moderat.se/sites/default/files/attachments/handlingsprogram_2007
.pdf (Hmtad: 2014-04-24)
Socialdemokraterna, Socialdemokratins program 1897 till 1990, Arbetarrrelsens
arkiv och bibliotek http://www.arbark.se/pdf_wrd/partiprogram_pdf.pdf
(Hmtad: 2014-04-24)
Socialdemokraterna, Partiprogram fr Socialdemokraterna Antaget vid
partikongressen
2001,
Socialdemokraterna
http://www.socialdemokraterna.se/upload/Central/dokument/pdf/V%c3%a5rt
%20parti/partiprogram.pdf (Hmtad: 2014-04-24)

31

Sekundrkllor:
Aylott, Nicholas (2007). A long, slow march to Europe: the Europeanization
of Swedish political parties, s.162-189 i Poguntke, Thomas Aylott, Nicholas
Carter, Elisabeth Ladrech, Robert Luther, Kurt Richard (red.) (2007). The
Europeanization of national political parties: power and organizational adaptation.
London: Routledge
Carter, Elisabeth Luther, Kurt Richard Pogunkte, Thomas (2007).
European integration and internal party dynamics, s.1-27 i Poguntke, Thomas
Aylott, Nicholas Carter, Elisabeth Ladrech, Robert Luther, Kurt Richard
(red.) (2007). The Europeanization of national political parties: power and
organizational adaptation. London: Routledge
Esaiasson, Peter Gilljam, Mikael Oscarsson, Henrik Wngnerud, Lena
(red.) (2012). Metodpraktikan: konsten att studera samhlle, individ och marknad.
4., [rev.] uppl. Stockholm: Norstedts juridik
Fink, Simon (2013) Policy Convergence with or without the European Union:
The Interaction of Policy Success, EU Membership and Policy Convergence,
Journal of Common Market Studies: 2013 VOL 51, 631648. doi:
10.1111/jcms.12018.
Green, Jane (2007) When Voters and Parties Agree: Valence
Issues and Party Competition, Political Studies: 2007 VOL 55, 629655. doi:
10.1111/j.1467-9248.2007.00671.x.
Kemmerling, Achim (2010) Does Europeanization lead to policy
convergence? The role of the Single Market in shaping national tax policies,
Journal of European Public Policy: 2010 VOL 17 (7), 1058-1073. doi:
10.1018/13501763.2010.499250.
Nicolaides, Phedon (2010) A Model of Europeanisation with and without
Convergence, Intereconomics: 2010 VOL 45 (2), 114-121. doi: 10.1007/s10272010-0329-4.
Schn, Lennart (2012). En modern svensk ekonomisk historia: tillvxt och
omvandling under tv sekel. 3. uppl. Stockholm: SNS frlag

32