rs m te 9 a p ri l

m u s ik m n e ts
id e n ti e t

Nr 1 2016 februari

ta g a d e l i s n g
och spel
m u s ik l ra re
i Doha och i
S u n d s v a ll
n tp o rt a le r
mm.

www.mrmusik.nu
Musik l ra re n n r 1 2 0 1 6

YAMAHA PIANO CENTER

www.yamahapianocenter.se

Vad r TransAcoustic
och Silent Piano?
Silent Piano kombinerar anslaget och knslan frn ett akustiskt
Yamahapiano med det fantastiska ljudet frn en Yamaha konsertflygel. Spela utan att stra andra med perfekt ljud i hrlurar.
Med tillgget TransAcoustic suddas grnsen mellan akustiskt
och digitalt ut helt, d instrumentets resonansbotten anvnds
som hgtalare ven fr de digitala ljuden.
Vlkommen in fr att provspela!

Yamaha U1 TransAcoustic NYHET!

Yamaha C3X

Den 121 cm hga U1-modellen r knd fr sitt

klara ljud, stmhllbarhet och exklusiva design.
Med tillgget TransAcoustic kan du ven
anvnda instrumentets resonansbotten som
hgtalare fr de digitala ljuden alternativt va
tyst i hrlurar.

CX-serien r grundstenen i vrt flygelsortiment. Den precisa tillverkningen

och den hga kvaliteten p material
gr att flyglarna har en lng livslngd,
ven i vrt torra Skandinaviska klimat.
Hr fr du ett instrument som inte
har kompromissats p ngot omrde.

Alla pianon i U-serien kan ocks fs med

Yamaha Silent Piano-teknologi.

118.000 kr

Alla flyglar i CX-serien kan ocks fs

med Yamaha Silent Piano-teknologi.

246.000 kr Silent 306.000 kr

Med sin beskedliga storlek r GB1
perfekt till mindre rum, utan att
det grs avkall p vare sig kraft,
tonalitet eller uttrycksmjligheter i
frhllande till strre Yamahaflyglar.

86.900 kr Silent 127.900 kr

KAMPAN
J!

Yamaha B2
B2 har tack vare sitt 113 cm hga kabinett en
fantastisk klang med mycket djup och volym.
Hjul fram och bak gr det enkelt att flytta och
tack vare det eleganta traditionella kabinettet
passar B2 in i varje hem.

Yamaha AvantGrand N1

Med reservation fr prisfrndringar eller tryckfel.

Yamaha GB1

Alla pianon i B-serien kan ocks fs med

Yamaha Silent Piano-teknologi.

Med en klaviatur och pedaler som inte

gr att srskilja frn en traditionell flygel,
en exklusiv design och kraftfulla hgtalare som levererar ett rent och felfritt
ljud r AvantGrand N1 ett av marknadens
mest avancerade hybridpianon.

40.495 kr Silent 56.495 kr

59.995 kr

YAMAHA PIANO CENTER HELSINGBORG

YAMAHA PIANO CENTER GTEBORG

YAMAHA PIANO CENTER STOCKHOLM

Halmn Musik

Andreasson Musik

Klaviatur i Stockholm AB

Drottninggatan 62 25 221 Helsingborg

Tel. 042-21 51 39 helsingborg@yamahapianocenter.se

Sdra Larmgatan 4 41 116 Gteborg

Tel 031-71 14 711 goteborg@yamahapianocenter.se

Rdmansgatan 39 B 113 58 Stockholm

Tel 08-612 60 60 stockholm@yamahapianocenter.se
ypc.ordermusic.se

www.halmemusik.se

www.andreassonmusik.se

Musi k l ra re n n r 1 2 0 1 6

Frn redaktionen...
Nr regnet piskar mot rutan denna onsdagseftermiddag i slutet av januari 2016, gr
tankarna till frra numret av Musiklraren,
december 2015. I detta nummer hade vi med
en omfattande redogrelse gllande innehllet i den Nationella mnesutvrderingen i
musik, Musik i grundskolan (NU13) Vi
citerade dessa rader ur utredningen : Vi kan
konstatera att det fokus p praktiskt musikutvande i populrmusiktraditionen som
varit frhrskande i flera decennier och ven
backats upp av flera kursplaner successivt
har frndrat karaktren p musikmnet s
att det terigen kan sorteras in under kategorin vningsmne. Frgan som instller sig
r hur lnge musikmnet som vningsmne
kan verleva som konstruktion i vr tids samhlle.
Utredarna menar att musikmnet med nuvarande praktiska tillmpning kan sorteras som
ett vningsmne! Detta pstende om ngot
borde vl ha skapat reaktion och debatt? Men
icke sa Nicke! Inte en reaktion frn musiklrare vad vi knner till. Eller? Musiklraren
och Musiklrarnas Riksfrening skrev till
Skolverket med en vdjan att utveckla pstendet och skapa en bredare grund fr en diskussion. Vi har pmint ett antal gnger utan
framgng.
Vi har ocks stllt frgan till Skolverket vem
som kommer att erstta Lars Carlsson som
undervisningsrd i musik liksom hur arbetet
framskrider vad gller framtagandet av stdmaterial i musikmnet och d frmst stdmaterial vad gller digitala verktyg. Utan att
skryta medger vi att vi har varit lite mer framgngsrika. Vi kontaktade nmligen med Linnuniversitetet och Gran Nikolausson som
vi visste var engagerad i rendet. Det vi erhll
var en uppgiven suck(!). Dremot kunde vi
tillsammans med Gran utveckla frgan om
en gemensam musiklrarportal p ntet fr
alla musiklrare. Gran meddelade att det
arbetas p detta frslag. Som ett led i denna
utveckling har Musiklraren i detta nummer
dokumenterat ngra av de portaler som finns
p ntet. Vi hittade fyra ntplatser med anknytning till musikmnet. Vi pstr att det
kanske r tminstone tre fr mnga? Att en
gemensam musiklrarportal skall vara obunden och icke kommersiellt finansierad torde
vl vara klart efter att vi tagit del av reklam
p musiklraren.se: Hr du har mjlighet att
dejta thailndska kvinnor. Hej och hopp i
madrassen! Ls artikeln p sidan 18.
I detta nummer av Musiklraren fortstter
vi presentationen av NU13, nu med utdrag
ur diskussionen om musikmnets identitet
och mneskonception. r musikmnet ett
vningsmne, ett upplevelsemne, ett mne
med fokus p personlighetsutveckling och

socialisering, ett orienteringsmne, ett kommunikativt mne, ett mne fr estetiskt uttryck eller ett skapande mne. Ta del av hur
musiklrare resonerar p sidorna 4 6.
Till Skolverket har Musiklrarnas Riksfrening ocks stllt frgan vilka andra typer
av kompetensutveckling n just i digitala
verktyg som myndigheten anser behvs med
anledning av resultatet i NU13. Vi vntar
ocks hr p svar.
Nr det gller kompetensutveckling r det
dock positivt att det arrangeras sdan, och
d i en sllan erfaren mngd vren 2016. I
mars har Ntverk i Musik sin fyrtionde konferens, i april samlas musiklrare i samband
med arrangemangen; Musiklraren 2016 i
Stockholm 4-5 april Nationell Estetkongress
i Norrkping 8 10 april och Skolportens
Konferens fr Dig som undervisar i musik,
18 19 april i Stockholm. Kanske en samordning av konferenserna vore p sin plats?
Det r i vilket fall som helst vr frhoppning
att konferenserna bli vlbeskta och framgngsrika.
Lrdagen 9 april 2016 r det rsmte i MR.
Musiklrarnas Riksfrening bildades 1902.
MR har funnits i ver 110 r. Det engagemang som finns i den nuvarande styrelsen
grundar sig huvudsakligen i ett intresse fr
och en vilja till en utveckling av musikundervisningen i svensk skola. Styrelsen mste
dock knna att musiklrare i Sverige stdjer styrelsens arbete, som grundar sig p frivillighet och personlig ambition. Ngra av
medlemmarna i styrelsen har aviserat att de
eventuellt kommer att avg i samband med
rsmtet 2016. MR behvs. Utan styrelsen
inget MR. Vill du delta i styrelsearbetet r
du vlkommen att kontakta valberedningens
sammankallande Lisa Mller. Se sid 13.
Musiklrare r betydelsefulla i skolan. P
sidorna 16 och 17 presenterar vi hur musiklrare kan ha det i vardagen; en musiklrare
frn Doha i Qutar och en frn Sundsvall i
Sverige lmnar sina vittnesml.
P ett styrelsemte i november 2015 skrev
MR:s styrelse en debattartikel med rubriken:
Smartare med musik. Artikel har publicerats
i Gteborgs Posten och i senaste numret av
Skolvrlden. Artikeln vntar p att komma i
Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter. Besk MR:s hemsida: www.mrmusik.nu och ls
hela artikeln.
Nsta nummer av Musiklraren kommer i
slutet av mars. Vi fortstter d att presentera
resultat frn NU13, resultat frn gymnasielrarenkten med mera.

Mu s i k l ra re n n r 1 2 0 1 6

preludium 3

redaktionen formulerar sig

utvrdering 4
nu13

noter 8

kompetensutveckling

nytt under solen 10

ja, vad r nytt?

krnika 12

oddlig musik

rsmte 13
9 april

sng 15

taga del eller inte?

musiklrare i Doha 16
varden

musiklrare i Sundsvall 17
bra jobbat

musiklrarportaler 18
en gemensam?

Musiklraren
Ansvarig utgivare: Kristina Stenborg
Mnsagrdsvgen 28
439 36 Onsala. Tel. 0300/649 82
Musiklraren utkommer fyra gnger/r:
februari, april, september, december.
Medlemsavgift: 250:-/r. Studerande och
pensionrer: 100:-/r.
Studerande: Gratis det frsta medlemsret.
Omslagets frsta sida: Pablo Melara
Tryckeri: KP-Tryck, Verkstadsgtan
371 47 Karlskrona
tel. 0455/365 604
e-post: order@kp-tryck.se
Redaktr: Rune Fredriksson
(osign. foto och text)
tel. 031/47 51 58
e-post: Rune.Fredriksson@hsm.gu.se

Kom ihg att ta fram kortbyxorna; snart r

det vr!

Musik l ra re n n r 1 2 0 1 6

Musik i grundskolan NU13

Den nationella mnesutvrderingen av musikmnet i grundskolans rskurser 6 och 9,
NU13 pbrjades 2012 och blev klar vren 2015. 1200 skolor har medverkat.
Utvrderingen ger en nationell bild av undervisningen och mluppfyllelsen i musik.
Musikmnet har inte utvrderats p nationell niv sedan 2003. Den utvrdering som
d genomfrdes (NU03) pekade p brister vad gller bedmning och betygssttning,
likvrdighet, behriga lrare, utrustning, kort sagt brister i frutsttningar att bedriva
en fr eleverna likvrdig och kursplanefrenlig undervisning. Eleverna var dock positiva till sjlva musikundervisningen.
Tio r senare verkar eleverna fortfarande tycka om musik och musikundervisning trots
att de undervisas av obehriga lrare som arbetar under hg arbetsbelastning och knapra frutsttningar. Problemet med mnga undervisningsgrupper per vecka kvarstr.
Sammantaget pstr vi att utredningen r vlskriven och vetenskapligt grundad. Den
frtjnar att lsas av alla musiklrare. Utredningen finns att ladda ner p Skolverkets
hemsida (sk p Musik i grundskolan). Nedan presenterar Musiklraren utdrag ur
sammanfattningarna i NU13.
I frra numret av Musiklraren presenterade vi utdrag ur utvrderingen gllande bl.a.
musikundervisningens organisation, musiklrarnas mneskonceptioner och uppfattning om undervisningen i musik och musiklrarnas uppfattning om de nya kursplanerna i musik.
Musiklraren tog ocks upp frgan som forskarna avslutningsvis stllde sig, nmligen:
Hur lnge kan musikmnet som vningsmne verleva som konstruktion i vr tids samhlle? Hr antyds att musiklrarna mste brja diskutera musikmnes frutsttningar
och innehll. Enligt rapportskrivarna r denna diskussion levande inom mnena sljd
och bild. Rapportskrivna menar med andra ord att musikmnet har en alltfr kollektiv
praktisk inriktning. mnet och musiklrarna mste gna mer innehll och mer tid t
elevernas olika frutsttning, frkunskaper och musikaliska preferenser. Egendomligt
nog har detta inte vad Musiklraren knner till skapat diskussion eller debatt i sociala
medier. Frmodligen beroende p att musiklrarna saknar knnedom om diskussionen?
I detta nummer av Musiklraren fortstter vi med presentationen av NU13. Denna
gng med utgngspunkt i frdjupningsstudien. I enktstudien stlldes en frga till lrarna fr att fnga deras mneskonception, det vill sga hur de uppfattar musikmnet.
Frgan var huruvida lrarna uppfattade att musikmnet frmst r ett vningsmne,
ett upplevelsemne, ett mne med fokus p personlighetsutveckling och socialisering,
ett orienteringsmne, ett kommunikativt mne, ett mne fr estetiskt uttryck eller ett
skapande mne. Svarsalternativen fngar inte alla nyanser i lrares mneskonceptioner
men ger nd en vergripande bild av inriktningen p lrarnas uppfattningar. Denna
bild har sedan kompletterats och frgsatts inom ramen fr frdjupningsstudien, i detta
fall genom lrarintervjuerna vilket beskrivs nedan.

Ett upplevelsemne?
Musik som upplevelsemne framstr som en
mneskonception som inte r tyngd av ngra
strre krav p kunskapsutveckling. Snarare
signalerar den att det i frsta hand handlar
om att vcka elevens intresse fr mnet med
utgngspunkt i att ett sdant torde vara frutsttningen fr musikalisk utveckling. En
ganska stor andel av eleverna bde i rskurs 9
och rskurs 6 har lrare som frmst uppfattar
musik som ett upplevelsemne, enligt enktunderskningen. I rskurs 9 kommer detta
svarsalternativ p tredje plats och i rskurs 6
p andra plats av lrarnas svar. Att uppfattningen om mnet som ett upplevelsemne r
vanligare hos lrare i rskurs 6 skulle kunna
bero p en frestllning om att det i de lgre
rskurserna mest handlar om att etablera ett
intresse fr musikmnet och att kunskapsutvecklingen kommer igng nr intresset vl
vckts. De utsagor som hnvisar till musik
som upplevelsemne r ganska ansprkslsa

nr det gller krav p eleverna. mneskonceptionen handlar mycket om att ha roligt

eller att musikmnet r ett avbrott i skolans
vardag.
Lrare: Dom ska f gra nt annorlunda n att bara
sitta och rkna och lsa och skriva. Komma hit och tycka
att det r kul och att dom gjort nnting som varit roligt i
dag. Det r vl det jag tnker egentligen. Dom ska tycka
att det r kul. Jag tycker det ska vara ett avbrott i det
vanliga.

I nedanstende utsaga lyfts lrarens funktion

som inspirationsklla och tillrttalggare av
undervisningen fram och det trycks ocks p
att eleverna i hg grad br styra innehllet i
undervisningen. En sdan ambition fr ocks
ses som ett led i att ge eleverna en positiv
upplevelse av musikmnet som kan medverka
till att ett intresse vcks.
Lrare: Min huvuduppgift r att f dom inspirerade.
Och d mste de f jobba med den musiken de sjlva
tycker om. I ttan styr jag med gamla rockltar i samband med pop- och rockhistorien. I nian fr de vlja
fritt. Jag tror att det r viktigt, man mste f hlla p
med det man sjlv gillar.

Musi k l ra re n n r 1 2 0 1 6

Ett mne med fokus p personlighetsutveckling och socialisering?

I NU-03 framkom att musiklrarna sg musikmnet som ett viktigt forum fr personlighetsutveckling och socialisering. Detta
frefaller inte glla lngre d endast sju procent av eleverna i rskurs 9 och 18 procent av
eleverna i rskurs 6 nu har lrare som anger
att de i frsta hand ser musikmnet som ett
mne med fokus p personlighetsutveckling
och socialisering. Precis som nr det gller
musik som upplevelsemne r uppfattningen
vanligare hos lrare i rskurs 6 n i rskurs
9 vilket verensstmmer med den ovan formulerade hypotesen om lrarnas syn p progressionen i undervisningen. Ett antagande
skulle kunna vara att lrarna anser att vissa
frutsttningar som intresse fr, sjlvknsla
och knsla av gemenskap i musikmnet mste vara uppfyllda innan frdighets- och kunskapsutvecklingen kan blomma ut fullt. Trots
att endast en liten del av eleverna i rskurs
9, enligt enktstudien, har lrare som i frsta
hand ser musikmnet som ett mne fr personlighetsutveckling och socialisering, framkommer denna mneskonception i ett par av
lrarintervjuerna.
Lrare: Ja det r ju ett viktigt mne. ven om man nu
inte lskar musik och tycker att det r det bsta som finns
s kommer dom att ha med sig s otroligt mycket genom
livet, p olika stt, tror jag. Det hr r ju ngot annat.
De fr ju den hr gemensamhetsgrejen, att sjunga ihop,
att jobba mot samma ml och s. S att dom knner
att ven om dom r mnga hr inne s r dom nd en
vldigt viktig del i nt stort p ngot stt.

Det r mjligt att en s ambitis mneskonception som musik som ett mne fr estetiskt uttryck krver elever med speciella frutsttningar, exempelvis elever som musicerar p fritiden och har ett vardagsliv dr musik har en framtrdande plats. Detta
eftersom mer tillgngliga mjligheter till musikaliskt uttryck n spel p traditionella
instrument som gitarr, keyboard, bas och trummor inte kunde f strre utrymme t.ex.
genom anvndning av datorer och digital teknik i musikundervisningen.
Det kan det ocks konstateras att mneskonceptioner knutna till frgor om musik i relation till reflektion kring musik, samhlle och demokrati (Bladh & Heimonen, 2007;
Georgii-Hemming, 2014) inte r ngonting som frekommer hos lrarna i frdjupningsstudien. Ingen av lrarna lyfter exempelvis musik i relation till frgor om etnicitet
eller genus.
Slutligen frtjnar det att ppekas att mneskonceptionen musik som skapande mne,
vilket var en av de vanligaste mneskonceptionerna i enktstudien inte terfanns bland
de intervjuade lrarna. Utdrag ur Musik i grundskolan, sid 179 ff

OBS!

I ovanstende utsaga lyfts musikmnet fram

som ett forum dr en grundlggande social
kompetens kan tillgnas, ngot som sedan
frutstts kunna omsttas i olika sammanhang under hela livet.
Att arbeta med musik anses ven kunna ha en
positiv inverkan p personlighetsutvecklingen genom att det i musiken skapas ett forum
dr sjlvknsla kan utvecklas. I utsagan nedan pongteras ocks att det inte handlar om
utveckling i ett kortsiktigt perspektiv under
skoltiden, (dr naturligtvis ett bra betyg i musik kan strka sjlvfrtroendet) utan om ett
livslngt std fr personlighetsutvecklingen.
Lrare: Musik kan ge s mycket personligen. Det r inte
fr att dom ska f sitt betyg och sen r det frdigt. Meningen med musiken r att dom ska kunna anvnda
den, uppleva ngot av den, dom ska vga g vidare med
sin musik, dom ska kunna lita till att dom kan.

Denna mneskonception innefattar ocks en

frestllning att musik kan vara ett medel att
n vlbefinnande, vilket exemplifieras av nedanstende utsaga. Lraren bygger upp resonemanget med att det mste finnas en balans
mellan kognitiv kompetens ena sidan och
kreativ och emotionell frmga andra.
Lrare: Musiken har s mnga delar att f en
att m bra. Det finns den vnstra hjrnhalvan. Man ska utveckla bda sidor fr att det
ska stmma. Man kan inte ha en sn liten del
i den ena sidan och en stor i den andra fr d
funkar man inte.
Slutligen fr nedanstende berttelse tjna
som exempel p hur deltagande i musikaktiviteter kan tjna som ett verktyg fr socialisering i en skolkontext som inte har med
musikundervisning att gra. Hr handlar det
om att musiken tjnar som ett socialt kitt
som kan erbjuda situationer av gemenskap
i en gemensam kultur: musikundervisningskulturen vid den aktuella skolan.

Lrare: Jag tyckte det var underbart nu nr vi var p

lgerskola och s satt vi och eldade p kvllen i en jrngryta och eleverna kom dit och s hade jag tagit gitarren
med mig och tryckt ut ett hfte, ett litet snghfte med
lite ltar hrifrn som vi har spelat sedan sexan

Ett kompensatoriskt mne?

Framstllningen av musikmnet som ett
kompensatoriskt mne grundar sig i intervjuerna p tv olika antaganden. Ett av dessa
r att skolans generella fokus p elevers kognitiva utveckling gr att den kreativa och
emotionella dimensionen i skolarbetet missgynnas, vilket resulterar i att ett mne som
musik br kompensera fr detta s att balans
uppns. Resonemanget bygger p en teori om
att bda hjrnhalvorna mste bli stimulerade
fr att ett fulldigt och effektivt lrande ska
komma till stnd. Drfr anses de estetiska
mnena, dribland musik som viktiga och
dess huvudsakliga funktion blir att bidra till
denna kompensering.
Lrare: Jag fr den frgan ofta av eleverna: Varfr har
vi musik? Och jag brukar sga att vr kreativa sida som
sitter i hgra hjrnhalvan och s vidare r viktig ven i
de andra mnena men vi jobbar s mycket med vnster
hjrnhalva i NO matte och s vidare. Jag brukar jmfra med en sprinterlpare om vi skulle skippa musik, bild och de hr praktiskt estetiska mnena s trnar
vi bara den ena hjrnhalvan, p samma stt som om
en sprinter bara skulle trna p det vnstra benet, hur
snabbt skulle han springa hur skulle han utvecklas? S
vi behver balansen i tillvaron, vi behver trna bda
hjrnhalvorna fr att kunna vxa dels som mnniskor,
men ocks intellektuellt och kunskapsmssigt.

I utsagan ovan byggs frst resonemanget upp

med att kreativitet r viktigt ven i andra
mnen n de estetiska och att kunskaper i
dessa kan ha verspridningseffekter till andra
mnen. Drmed grundlggs antagandet att
en kompensering via de estetiska mnena r
ndvndig ven fr att eleverna ska lyckas i

Musik l ra re n n r 1 2 0 1 6

skolarbetet som helhet. Implicit legitimeras

de estetiska mnena genom detta. En balans
i tillvaron dr emotionell, intellektuell och
kunskapsmssig utveckling bara komma till
stnd om en balans uppns. I materialet finns
ven en annan lrare som bygger p teorin
om stimulering av bda hjrnhalvorna och
ndvndigheten av att det finns en helhetssyn p mnniskan dr balans efterstrvas. En
utsaga av denna lrare terfinns under rubriken Ett mne fr personlighetsutveckling
och socialisering. I denna utsaga knyts ocks
formuleringen till personligt vlbefinnande.
Ett annat stt att framstlla musikmnet som
kompensatoriskt r att bygga p ett antagande att musikmnet kan sknka en mening i
en teoretiskt tung skolvardag som inte passar alla elever. Musiken blir d en fristad,
som en av lrarna i intervjuerna uttryckte
det. Nedanstende utsaga kan tjna som ett
exempel p framstllningen av musikmnet
som en kompensatorisk katalysator.
Lrare: Mnga [elever]som har svrt fr teoretiska mnen visar hr dans, sng, spel och jag tycker det r viktigt. Jag har haft r frn r ngra sna [elever]som r
lite verallt problem inte hos mig hr [i musiken].

Om ovanstende utsaga analyseras med avseende p dess retorik r budskapet att de elever
som inte r motiverade eller har fallenhet fr
de s kallade teoretiska mnena utgr ett
problem. Genom att de inte framstlls som
utgrande ett problem i musikundervisningen sker en kompensation fr knslan av att
inte vara accepterade som eleverna haft i andra mnen.

forts. sid 6

Ett mne fr utveckling av frmgor?

Vid en av skolorna hade lraren en vl genomtnkt syn p sin mneskonception. Huvuddraget var att kunskaper i musik inte ansgs ha ngot egenvrde utan att musikaliskt
lrande uteslutande var ett medel att n andra
ml, det vill sga utveckla utommusikaliska
frmgor. P frgan om lraren kunde ge exempel p sdana frmgor gavs fljande svar:
Motoriken. Frmgan att fra fram sikter.
Frmga att utveckla egna ider. Frmga att
anvnda olika begrepp och ord. Frmga att
kunna utveckla ett sprk p nt stt. Frmga
att uttrycka sig verhuvudtaget.
Lrandet i musik handlar med andra ord om
att lra genom musik. Musik framstlls som
ett redskap fr lrande, vilket ytterligare understryks i nedanstende utsaga.
Lrare: Musikundervisning r viktig fr att den utvecklar elevernas olika frmgor och fr att de har anvndning av musiken i andra mnen. () Det utvecklar
deras sprk ocks, deras uttal i sngen. Dom tnker ju
inte p hur mycket engelska dom lr sig nr dom sitter
och arbetar med texter.

I fljande utsaga framstlls inte rappandets

syfte inom ramen fr musikundervisningen
som musikaliskt, utan i stllet som huvudsakligen befrmjande sprkutveckling.
Lrare: Det har jag lst i en artikel ocks det hr med
rappandet, dom som improviserar rap, att man sger att
efter ett tag s kommer man in i ett snt flow att det fder
nnu mer kreativitet och det gr att hjrnan slappnar av
och du tnker klarare. S rap kan ju verkligen utveckla
sprket och uttalet och grammatiken.

Ett orienteringsmne?
Endast vid en av skolorna berrdes musik
som ett orienteringsmne i samband med
frgor om lrarens mneskonception, (vilket stmmer vl verens med enktunderskningen dr denna mneskonception var
ovanlig hos lrarna). I detta fall var det en
skola dr mnga elever och ven lraren hade
utlndsk bakgrund och mnga nationaliteter
var samlade. Lraren menade att det var viktigt att vara ngotsnr insatt i svensk populrkultur, detta dels eftersom Sverige ansgs
vara ett musikaliskt framgngsrikt land som
frtjnade att lyftas fram, dels eftersom det
sgs som positivt i integrationsavseende att
vara insatt i svensk populrkultur:
Lrare: Hr r mnga nationaliteter. Svensk kultur r
knd ver hela vrlden. Sen frgar jag dom (eleverna).
Vem r Thomas Ledin? Aldrig hrt. Jag r ocks invandrare. Om vi ska vara en del av samhllet tycker jag att vi
ska lra oss lite kultur, lite musik.

Ett mne fr estetiskt uttryck?

I enktunderskningen var musik som ett
mne fr estetiskt uttryck den mneskonception som framstod som vanligast hos lrare i
rskurs 9 men i frdjupningsstudien kunde
den fullt ut endast identifieras hos en lrare,
medan det fanns vissa indikationer p att den

frekom partiellt hos ytterligare en. Resonemanget hos den lrare som tydligast anslt sig
till denna mneskonception kretsade mycket
kring musikalitet och personligt uttryck. Lraren tryckte ocks p att alla elever skulle
knna att de hade utvecklats musikaliskt.
Lraren menade att det var viktigt att alla
fick mjlighet att sjunga solo och spela orkesterinstrument och att alla sjng i skolans
kr. Lrarens bedmning hade ocks inslag
dr musikalisk kompetens och uttryck lyftes
fram:
Lrare: I betyget vger jag ocks in om de spelar ngot
instrument och upptrder med det. Det kan vara fagott
eller vad som helst.

Sammanfattande reflektion
Inom mneskonceptionerna musik som upplevelsemne och mne fr personlig utveckling och socialisering lyfts inte betydelsen
av utveckling av musikaliska kunskaper och
frdigheter samt kognitiva frmgor fram i
lika hg grad som inom de andra mneskonceptionerna. De lrare som sg upplevelsen
av musik som det centrala gav genomgende
ansprkslsa exempel p upplevelser som att
musikundervisningen skulle uppfattas som
rolig av eleverna eller att den kunde fungera
som ett avbrott i den ordinarie skoldagen.
Det talades ocks om att lraren mste inspirera eleverna. Vad det gller musikmnet som
forum fr personlig utveckling och socialisering s centreras resonemangen kring sdant
som att lta elever arbeta tillsammans, att
arbeta mot samma ml och m bra som ett
syfte fr musikundervisningen. Ett led i personlig utveckling kan ocks vara att utvecklas
frdighets- och kunskapsmssigt, men detta
r ingen koppling som grs i intervjuerna.
Inom dessa tv mneskonceptioner blir musikundervisningen ett behagligt sammanhang
att utvecklas personligt och socialt inom,
utan konkurrens och krav p prestationer.
mneskonceptionerna musik som ett kompensatoriskt mne och mne fr utvecklande
av frmgor r ganska lika i sin framtoning
eftersom kunskaps- och frdighetsutveckling
r centralt, men det gller inte i frsta hand
kunskaper och frdigheter i musik. Musik
blir ett medel att n ml som exempelvis utveckling av kreativitet, motorik, kognition
och emotionell frmga.
De enda mneskonceptioner dr det specifika musikaliska kunnandet och vetandet
framstr som ett ml i sig r inom mneskonceptionerna musik som ett mne fr estetiskt
uttryck och orienteringsmne. Musik som
ett mne fr estetiskt uttryck r den mneskonception som tydligast frvaltar frestllningen om musikaliskt kunniga, drivna och
intresserade elever som har kommit s lngt i
sin musikaliska utveckling att de har tillgnat
sig en frmga att uttrycka sig musikaliskt.
Denna mneskonception var ocks den som

Musi k l ra re n n r 1 2 0 1 6

framstod som vanligast hos lrare i rskurs 9

i enktstudien. I frdjupningsstudien fanns
ngon enstaka musikundervisningskontext
som i praktiken kunde leva upp till denna
mneskonception, men verlag var man p
en niv som snarare skulle kunna g in under
mneskonceptionen musik som vningsmne. Men det var en mneskonception som f
av lrarna i enktstudien anslt sig till.
Det r mjligt att en s ambitis mneskonception som musik som ett mne fr estetiskt
uttryck krver elever med speciella frutsttningar, exempelvis elever som musicerar
p fritiden och har ett vardagsliv dr musik
har en framtrdande plats. Detta eftersom
mer tillgngliga mjligheter till musikaliskt
uttryck n spel p traditionella instrument
som gitarr, keyboard, bas och trummor inte
kunde f strre utrymme t.ex. genom anvndning av datorer och digital teknik i musikundervisningen.
Det kan det ocks konstateras att mneskonceptioner knutna till frgor om musik i
relation till reflektion kring musik, samhlle
och demokrati (Bladh & Heimonen, 2007;
Georgii-Hemming, 2014) inte r ngonting
som frekommer hos lrarna i frdjupningsstudien. Ingen av lrarna lyfter exempelvis
musik i relation till frgor om etnicitet eller
genus.
Slutligen frtjnar det att ppekas att mneskonceptionen musik som skapande mne,
vilket var en av de vanligaste mneskonceptionerna i enktstudien inte terfanns bland
de intervjuade lrarna.

Musiklraren
nr 2 2016 utkommer 29 mars 2016

Innehll:
Enkt til musiklrare p gymnasiet
Musik i grundskolan - NU13
Utrustningslista fr r 1 - 3
Stdmaterial i musik
Motioner till LR:s kongress
Smrknivsatacken
Kompetensutveckling
Finns musikmnet kvar?
Stora elevgrupper

(i Musiklraren)

-s

Bo
k
24 a se
ra ma nas
1 rs t

pa

50

kr

Konferens fr dig som undervisar i

MUSIK

Bokatidigt-pris:
3 495 kr

18-19 april 2016 Stockholm

Fr frsta gngen presenterar Skolporten en konferens fr dig som undervisar i musik.

Vlkommen till tv dagar som berr de mjligheter och utmaningar du mter i musikundervisningen. Du fr ta del
av didaktik, bedmning, digitala verktyg, praktiska exempel och teoretiska resonemang. Vi frdjupar oss bland annat
med konkreta tips ur ett specialpedagogiskt perspektiv p musikundervisningen.
P konferensen medverkar bland andra Olle Zandn, Carina Borgstrm Klln, Johan Alm och Annika Falthin.

Ls mer och boka din plats p

www.skolporten.se/arrangemang

Nationell Estetisk Kongress

8 - 10 april 2016
i Norrkping
Information och anmlan:
www.estetkongress.se

Musik l ra re n n r 1 2 0 1 6

Noter
Estetkongress i Norrkping 8 10 april 2016
Estetkongressen som numera samlar lrare
frn grundskola/gymnasieskola, skolledare
och politiker trffas i r under temat: Tillsammans! Under detta tema hoppas kongressen att p olika stta hitta vgar dr estetlrare
kan strka och komplettera varandra i former
som kollegialt lrande, learning studies, kompanjonlrarsystem etc. Som inspirationsklla
talar Professor emeritus Ference Marton om
Learning study, variationsteori och den estetiska bildningens pedagogik. Ingrid Carlgren
som ocks hon r en gigant inom svensk pedagogik frelser kring bildningsbegreppet.
P kongressen presenterar ocks ansvariga
fr den nya gymnasieutredningen tankar och
ider om den estetkurs som enligt direktiv
skall analysera och fresl hur alla nationella
program i gymnasieskolan kan innefatta ett
estetiskt mne Viktigast inslag p Estetkongresserna r att knyta och upprtthlla kontakter med utbildningar och kolleger som
har liknande (eller andra) frhllanden och
frutsttningar n vi sjlva. Att trffa, umgs
med, och utbyta erfarenheter med gamla och
nya kolleger.
Via kongressens hemsida www.estetkongress.
se finns fylligare information och presentationer av workshops, workshopledare, presentatrer och frelsare, allmn information samt
anmlningssida

Enkt till musiklrare p gymnasieskolan!

2014 genomfrde Musiklrarnas Riksfrening en enkt riktad till musiklrare i grundskolan. Enkten besvarades av 917 lrare.
Resultaten har presenterades i tidigare nummer av Musiklrare. Nu genomfr MR en
liknande enkt till gymnasieskolans lrare.
Enktens frgor i korthet: Enkten bestr av
tjugo frgor och behandlar omrden som;
anstllning, anstllningsgrad, legitimation,
behrighet, kursutbud, antalet kurser musiklrare undervisar i, mentorskap, arbets- och
undervisningsmilj, konsekvenser av borttagandet av estetisk verksamhet etc. Du hittar
enkten p: www.mrmusik.nu

Fr jag lov?
Musiklfrlggarna har gett ut en inbjudande
broschyr med rubriken: Fr jag lov? Ls mer
om upphovsrtt och musikanvndning p:
www.musikforlaggarna.se/upphovsratt

Vlkommen!

Nationell Estetisk Kongress

8 - 10 april 2016
i Norrkping
Information och anmlan:
www.estetkongress.se

R!

diM

e
G m
Vi

i fler

l
ver b
beh

Musiken sackar efter

Rubriken, Musiken sackar efter, r hmtad
frn Lrarfrbundets tidning Uttryck, som i
en artikel i december 2015, pstr att digitala redskap tar strre plats i bild och sljd. I
musikmnet gr det trgare.
Frvnansvrt kan man tycka. Generellt anvnder dock fler estetlrare digitala verktyg
idag jmfrt med 2013 d Lrarfrbundet
genomfrde en liknande underskning. Fr
ver hlften av estetlrarna r digitala redskap
numera ett dagligt inslag i undervisningen.
Den strsta kningen syns hos textilsljdlrarna. 90 procent av dem anvnder datorer i
undervisningen. Det digitala skapandet finns
som innehll i kursplanen i musik. I artikeln
konstateras att det bara r en av fyra musiklrare som lter elever arbeta med digitala verktyg p daglig basis. Det betyder att ingenting
har hnt p nra tre r samtidigt som det gr
framt i de andra estetiska mnena. Musiklrarna har inte heller blivit bttre p att anvnda digitala verktyg fr egen del.
Utvecklingen frvnar fga Claes Ericsson,
professor i utbildningsvetenskap vid Hgskolan i Halmstad och huvudansvarig fr den
nationella mnesutvrderingen av musikmnet i grundskolan. I NU13, Musik i grundskolan, lyfts frnvaron av digitala verktyg
fram som ett problemomrde. Claes Eriksson
menar att den starka traditionen med ensemblespel i rock och pop, som varit frhrskande i decennier, r s djupt rotad att musiklrarna inte kommer ur detta. Han pstr ocks
att mnga lrare inte har kompetens i digitala
verktyg. S varfr skall lrarnas lta eleverna
skapa digitalt? Claes Ericsson svarar slunda:
Fr att tillmtesg dem i deras kultur. Jag
kan tnka mig att det musikskapande momentet skulle f ett uppsving om man jobbade digitalt eftersom det kanske skulle upplevas som mer intressant frn elevernas sida.
Musiklrarna mste ocks visa ett strre intresse fr digitala verktyg, enligt Claes Eriksson. Kompetensutveckling och resurser i
form av att eleverna fr tillgng till datorer
och musikprogram mste ocks till.
Klla: Uttryck

Musi k l ra re n n r 1 2 0 1 6

Ntverk i Musik

Lrdagen 5 mars 2016

09.30 - 16.00
Hgskolan fr Scen och
Musik, Gteborg
Innehll : Klassrumsmusicerande i k 1-6
iPad som instrument och musikverktyg

Vlkomna till en dag med fokus p klassrumsmusicerande p lg- och mellanstadiet. Skiftande
frutsttningar, frkunskaper och motoriska frdigheter kan vara stora utmaningar fr musiklraren.
Val av repertoar, hur vi organiserar och i vilket tempo vi lr ut kan skilja sig betydligt frn
musikundervisningen p hgstadiet.
Pia hlund r tvmneslrare i engelska och musik och arbetar sedan 2007 p musikskolan.se med att
ta fram lromedel i musik. Pia har jobbat lnge p lg- och mellanstadium och har stor erfarenhet av
att musicera med yngre barn. Pia menar att:
Skillnaden i klassrumsspelet med yngre barn ligger mycket i tempot och vad man gr fr att eleverna
ska f en chans att lyckas. Om man inte lyckas r det inte s kul!
Under dagen kommer du sjlv f uppleva hur det r att lra sig spela ett instrument och f mnga tips
fr spel p ukulele, gitarr och piano/keyboard.
Innehll:
09.30 - 10.00 Kaffe och mingel
10.00 - 12.00 Vad behver eleverna kunna fr att lyckas med sitt spel? Vi gnar ofta mycket kraft t
vad de ska spela, men mindre t hur, varfr eller hur ofta och hur lnge? Vi fortstter frmiddagen
med klassrumsspel p i frsta hand ukulele. Medtag egen ukulele eller meddela om du behver lna i
samband med anmlan.
12.00 - 13.00 Lunch
13.00 - 15.00 Vi summerar frmiddagen och gr sedan vidare till klassrumsspel p keyboard/piano.
Till detta anvnder vi iPad med Garageband. Pianospel kan ju omfatta allt frn melodispel, ackordspel
och basgngar och kan anvndas i mnga sammanhang utifrn vad eleverna redan kan. Vi spelar olika
exempel och bildar en stor pianoorkester. Ta med egen iPad med GarageBand om du har (+ hrlurar).
14.00-14.15 Fruktstund
15.00-15.30 Vi avslutar med ett gemensamt stycke dr vi spelar bde ukulele, gitarr och piano.
15.30-16.00 Sammanfattning och utvrdering av ntverksdagen
Lnktips:
http://www.musikskolan.se/sv/artiklar/ukulele/index.html

Deltagaravgift: 750:- (lunch, kaffe och frukt ingr i avgiften)

Anmlan med faktureringsuppgifter senast mnd. den 29 febr.

till fljande lnk (Google Formulr) Ange nskeml om specialkost!
http://goo.gl/forms/AjrtKfUTYM

Ntverk i Musik, som trffas i

mars och oktober varje r,
vlkomnar lrare i musik i
grundskola, gymnasieskola och
kulturskola att ta del av och
diskutera ett innehll som berr
musikundervisning och som
knns aktuellt och angelget.

Musiklrare behver trffas!

Vlkommen till ntverksdagen!

Musik l ra re n n r 1 2 0 1 6

Studerande fr gratis medlemsskap det frsta ret!

er
d
n
tt u
y
N

en
sol

Gammal musik - 100 r gammal

Tusentals ltar frn slutet av 1800-talet som spelades in p rullar belagda med vax eller metallfolie kan nu avlyssnas och laddas ner frn webben. ntligen!
P sajten Cylinder Audio Archive som drivs av University of California finns ver 10 000
ljudinspelningar som digitaliserats frn s kallade fonografcylindrar. De ldsta r frn slutet av
1800-talet och de senaste frn 1920-talet.
Rullarna var den ljudklla som anvndes i Thomas Edisons uppfinning fonografen. Ljudet
lagras som spr p en cylinder. P de ldsta rullarna graverads ljudspret i ett tunt lager av
metallfolie som senare ersattes av andra material som vax eller celluoid.
Ljudfilerna som kan avlyssnas direkt eller laddas hem tcker in allt frn operor till djurlten
och det finns till och med en svensk avdelning med 93 inspelningar dr man exempelvis kan
lyssna p Ingeborg Laudon nr hon sjunger Ack, Vermeland, du skna frn 1913.

R!

diM

e
G m
Vi

i fler

l
ver b
beh

Klla: Ny Teknik

Sng till brkiga elever

Elin Johansson p Karlbergsskolan i Vallentuna fick nog. Klassen bara snackade och gav inte
alls henne den uppmrksamhet hon ville ha. S vad gjorde hon? Jo, det varje ansvarsfull lrare
br gra i en sdan situation. Hon skrev en ballad till dem, och spelade in en musikvideo
tillsammans med den snackande klassen 3B.
Elin pstr att idn fddes nr hon sjng Jag vill inte brka mer med er fr att f de pratiga
elevernas uppmrksamhet. Sen hngde den raden kvar i huvudet och ngra veckor senare utvecklade hon det till en hel sng.
Eleverna blev s klart jtteglada, och projektet vxte till en hel musikvideo som regisserades och
spelades in tillsammans med klassen.
P frgan om det hr kan vara ett knep fler lrare kan lra sig av, svarar hon:
Det tror jag! Det finns ju alltid mjlighet till kreativa lsningar oavsett vilket mne man
undervisar i.
Klla: Nyheter24

Utan styrelse - inget MR!

Hjlp oss bevara MR!!!

Vi sker engagerade medlemmar till MR:s styrelse, d ett par ledamter kommer att lmna sina poster vid rsmtet i april 2016. Du
musiklrare som har vilja, tankar och ider r
hjrtligt vlkommen att kontakta oss i valberedningen, s berttar vi mer om dessa spnnande
uppdrag! Utan styrelse-inget MR!!!
Hr av er till:Elisabet Mller (sammankallande i
valberedningen) E-post: elisabet.moller56@gmail.
com (tel: 0705/118 119) eller Anna Andersson epost: anna.andersson01@utb.harryda.se

Musiklrare r fortsatt tappra

Musiklrare str ut med dliga arbetsfrhllanden bara de fr visa upp sig i samband
med avslutningar och andra evenemang. Det
r vl slutsatsen som Musiklraren dristar sig
till att dra nr vi tagit del av Ann-Sofi Andersson examensarbete: Musiklrares arbetssituation i grundskolan. Ann-Sofi Andersson
sammanfattar sitt arbete enligt nedan:
Syftet med denna studie r att belysa musiklrares arbetssituation och deras arbetsuppgifter. Fr att detta skulle kunna underskas
gjordes en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frgor. Tre musiklrare som alla
arbetade inom den kommunala grundskolan
intervjuades. Resultatet visar att samtliga respondenter upplever stress och hektiska arbetsdagar. Detta verensstmmer vl med tidigare studier och underskningar som ocks
belyses i denna studie. Respondenterna anser
att de har alldeles fr mycket administrativt
arbete som ska gras och att fokus inte ligger p deras huvuduppdrag att f undervisa
och vara musiklrare. Arbetsuppgifter som
att fylla i frnvaro, frldrakontakter och
omdmesskrivning tar upp mycket av deras
arbetstid samtidigt som mer tid till planering
av undervisning eftertraktas. Trots att respondenterna pekar p mnga negativa aspekter i
deras arbete anser de att musiklraryrket r
positivt och att de tillsammans med elever fr
uppleva mnga vrdefulla gonblick. Speciellt i form av avslutningar och andra evenemang dr musiken har en stor plats.
Nytt under solen? Knappast!

10

Musi k l ra re n n r 1 2 0 1 6

Dess

Lt Din skola betala prenumerationen p Musiklraren! Bg 5337 - 0706 250:-/r

Diss

Mansplaina
De dyker alltid upp, killarna som ska frklara det som tjejer sagt i decennier. Termen
mansplaina myntades av den amerikanska
frfattaren Rebecca Solnit i boken Mn frklarar saker fr mig. Att mansplaina r att
frklara hur ngot ligger till, men p ett stt
som bara mnniskor med penis kan - det vill
sga arrogant, nedltande och med en sjlvklar rtt att bli hrd, och oftast nr killar tilltalar tjejer (!?).
Exempel p mansplaining kan vara nr
ngon, utan att ha blivit tillfrgad, frklarar
varfr det bara r idioter som kr frn Stockholm till Gteborg via rebro eller nr en
manlig krnikr pltsligt upptcker att ojmlikhet existerar(!) och sedan hyllas som nationalhjlte nr han skriver en text om detta.
En kul twist r frgan om en kille r mainsplainer nr han frklarar fr en tjej att han
inte tillhr denna kategori. Det r inte upp
till honom sjlv att bedma, bara tjejer kan
avgra vem som r skyldig. Sger en tjej att
du r en mansplainer, s r det s. Tills ngon gett ut en handbok, kanske killar som
vill undvika att stmplas som mansplainers
leva efter devisen: Tala r mansplaining,
tiga r guld.

Dass

och
Forskning

Till alla musiklrare:

Ett hrlig och framgngsrik vrtermin!

Musik och sng r rena hlsopillret. Det

finns s mycket forskning om hlsobringande
funktion s hlften vore nog, det gr nstan
inte att rkna upp alla avhandlingar i mnet.
Vi tar dock ett exempel. En studie gjordes genom att forskare med hjlp av en sond gick
ner i magen p mnniskor och sg att lugn
musik stimulerade lngsamma, samordnade
rrelser i magtarmkanaler. Buller, andra
sidan, framkallade kaotiska flimmerrrelser i
tarmvggen. S du vet, rektorn!
Klla: Lrarnas Tidning

Limerick
En pigg liten jnta frn Trosa
hon hade ett trick d hon gosa.
Nr hon lg dr helt nck
s lt hon sin hck
prutta fram en glad marsch av Sousa.
Mnde gick marschen i dass-dur?

Klla: webben

Klavn

Musik l ra re n n r 1 2 0 1 6

Copyright: Johan Wettergren

11

Krnika
Den oddliga musiken

Jag spanar ut ver tjugo par viftande

hnder, vickande rumpor, glnsande
gon. Vi r i full frd med att trna in
sng, dans och repliker till Pitch Perfect.

Genom demokratisk omrstning fre jul

vann denna ungdomsmusikal dr det sjungs
en hel del a capella i mnga stmmor. Arren,
som vi kper in frn USA r s dr 25 sidor
lnga. Jag och min kollega fr sovra bland
stmmorna och hoppar ocks hit och dit i arren fr att mejsla fram det som vr skolkr
kan klara av. En av ltarna r den numera vlknda Cups song, s i fredags hade jag muggar med mig, men dr r det inte s mycket
stmmor i alla fall. Jag tror kanske inte att
den hr musiken lever vidare i all ondlighet,
men det r musik som mina tonringar fr
tillfllet brinner fr och det smittar av sig.
Dessutom kommer de glada till denna sista
lektion p fredagen, utan att gnlla och gnla, s jag tackar och tar emot.
David Bowie blev sitt eget varumrke och
gjorde sin sorti genom att lta filma sig sjlv
sjungandes frn sjuksngen. Ville han gra
sig sjlv oddlig? r han det? Kommer vi
sjunga Life on mars och Lets dance p pensionrshemmet en vacker dag? Ja, i den bsta
av alla vrldar sitter vi dr, av blandade nationaliteter, hon, hen och han och knner vacker gemenskap genom musikens enande kraft.
Jag undrar hur mnga av dagens artister eller
musiker och kompositrer som kommer leva
vidare fr evigt. r uttrycken fr mnga, eller
fr flyktiga fr att kunna stanna och vad r
det som skjuter in sig p djupet av vra hjrtan likt Amors pilar? Elvis och hans samtida
hade ju inte s mnga att konkurrera med fr
att inte tala om Mozart och Beethoven. I dag
r det ofta ngot mer n sjlva musiken som
skapar varumrket och analogt och digitalt
blandas i en salig eller osalig rra.
Jag tror att mnga drmmer om att gra musiken som aldrig dr som r s bra att den tl
att lyssnas p i flera generationer. Fast den
br nog inte frvxlas med musik som ger oss
ronmask. Enligt forskare p University of

12

Cincinatti krvs det nmligen tre saker fr att

vi ska drabbas av denna komma. Melodin r
enkel, innehller repetitioner och ev. ngot
moment som r ovntat eller frvnande. Ju
enklare desto mer sannolikt att det stter sig
p hjrnan. Som om inte det vore nog har
ronmask den odemokratiska frckheten att
oftare drabba kvinnor och musiker? Va, varfr d? Forskningen menar ocks att hjrnan
inte slpper taget om den lilla melodisnutten
fr att den inte bearbetat frdigt den (http://
sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programi
d=1012&artikel=3225738). Det tycker jag
verkar helt befngt med tanke p det simpla
hos dessa ronmaskar. Varfr ska hjrnan
rdbrka de hr sm obetydliga maskarna,
som antagligen inte blir s mycket mer n
dagslndor? Jag undrar. Tnk om min f d
kompositionslrare, Jan Sandstrms Motorcykelsymfoni, eller slingor av den skulle bita
sig fast p detta stt i bde drm och vaket
tillstnd. D skulle jag vl inte vilja se t en
motorcykel sedan!
Nvl, jag tervnder till mina glada krsngare. P julavslutningen framfrde vi
Fleetfoxes White Winter Hymnal, fast
med egen text, trestmmigt och med tre
olika klapp- och knpprytmer samtidigt. Vi
hade nmligen turen att ha en hel elevens
valdag fr vning och d hinner man lite mer
n vanligt. Det r inte helt omjligt att det
var den hr dagen som inspirerade dem att
fresl Pitch Perfect. Jag tnker att just i den
stunden nr njutningen och gldjen infinner
sig p vra vningar och frhoppningsvis under stundande konsert d, ja, d lever i alla
fall musiken vidare. Dr och d behver de
inte s mycket merinnan de krnger p sig
ryggsckarna och traskar hem till fredagsmyset.
Kristina Stenborg
ordfrande i MR

Musi k l ra re n n r 1 2 0 1 6

MR r sedan 2004 en sjlvstndig

och oberoende frening fr alla musiklrare och blivande musiklrare.
Som medlem erhller du bl.a. tidningen Musiklraren

250:Bg 5337-0706

Studerande och pensionrer

100:Fr studerande r det frsta
medlemsret
gratis!

Skriv till:
www.sven.rydgard@telia.com

Musiklrarnas Riksfrening - styrelsen

Kristina Stenborg, ordf. kristina.maria.stenborg@telia.com
Torbjrn Agerberg, v. ordf., torbjorn.agerberg@hsm.gu.se
Sven Rydgrd, kassr, sven.rydgard@telia.com
Rune Fredriksson, rune.fredriksson@hsm.gu.se
Katharina Landerstedt, katarina.landerstedt@utb.harryda.se
Charlotte Zetterstrm, chzett75@gmail.com
Malin Olah, malin.olah@utb.tyreso.se

Kallelse rsmte 2016

MR:s rsmte ger rum lrdagen 9 april kl. 12.30 p Hgskolan fr Scen och Musik, Artisten i Gteborg. (Strax bakom Gtaplatsen).
Anml dig till rsmtet:
kristina.maria.stenborg@telia.com
torbjorn.agerberg@hsm.gu.se

Vl mtt 9 april ! Ta tillvara denna unika mjlighet att kunna diskutera med kolleger!

Fredragningslista

Frslag till fredragningslista vid rsmte med Musiklrarnas Riksfreningg lrdagen 9 april 2016, Artisten, Gteborg
1. rsmtets ppnande.
2. Val av ordfrande och sekreterare fr mtet.
3. Faststllande av rstlngd.
4. Val av tv justeringspersoner att jmte ordfrande justera protokollet.
5. Frga om mtets stadgeenliga utlysning.
6. Faststllande av fredragningslista.
7. Styrelsens verksamhetsberttelse.
8. Revisionsberttelse.
9. Beslut om faststllande av resultat- och balansrkning.
10. Frga om ansvarsfrihet fr styrelsen.
11. Faststllande av medlemsavgift
12. Val av freningens ordfrande, fyra styrelseledamter samt suppleanter.
13. Val av tv revisorer och en revisorssuppleant.
14. Val av valberedning, bestende av tre personer varav en sammankallande.
15. Motioner.
16. Musiklrarnas Riksfrenings kommande verksamhet, verksamhetsplan.
17. vriga frgor.
18. rsmtets avslutning.

Verksamhetsberttelse 2015
Styrelsen har under ret arbetat med:
samverkan med Ntverk i musik 7 mars 2015
(Flipped classroon) och 3 oktober 2015 (Den
Nationella Utvrderingen i musik samt Bodypercussion).
fortsatt bevakning av implementeringen av
Lgr11/Gy2011: centralt innehll, kunskapskrav,
etc.
kontakter med utbildningsdepartementet gllande bl. a. musiklrarutbildning.
fortsatt arbete fr halvklassundervisning.
fortsatt rekryteringsarbete.
utgivning med 4 nummer av freningens tidning Musiklraren.
uppfljning av enkt till musiklrare ang. anstllningsvillkor och vriga arbetsfrhllanden
utarbetande av enkt till gymnasielrare i
musik.
debattartikel om musikmnets betydelse fr
hjrnas utveckling
Styrelsen har arbetat vidare fr att gra hemsidan s levande och innehllsrik som mjligt.
Freningen upprtthller en facebooksida och
delar ocks artiklar av intresse fr musiklrare
p Twitter. MR har under ret haft kontakt med
Saco, SMoK och de bda lrarfrbunden. Medlemsrekrytering har skett vid musikkonferenser.
Styrelsen har under ret haft fem protokollfrda
mten och besttt av fljande personer:
Ordfrande: Kristina Stenborg.
V ordfrande: Torbjrn Agerberg.
Kassr och firmatecknare: Sven Rydgrd.
Styrelseledamter: Rune Fredriksson och Katarina Landerstedt
Malin Olah och Charlotte Zetterstrm.
Det r MR:s frhoppning att under verksamhetsret 2015/2016 bl a arbeta fr musiklrares
arbetsvillkor och fortlpande frmedla information om fortbildningar och nytt material fr undervisningen.

Kristina Stenborg, ordfrande

Kristina Stenborg
ordfrande

Fr fullstndig verksamhetsberttelse se MR:s

hemsida: www.mrmusik.nu

r du en blivande styrelsemedlem?

Hjlp oss bevara MR!!!

Vi sker engagerade medlemmar till MR:s styrelse, d ett par ledamter kommer att lmna sina poster vid rsmtet.
Du musiklrare som har vilja, tankar och ider r hjrtligt vlkommen att kontakta oss i valberedningen, s berttar vi mer om dessa spnnande uppdrag!
Utan styrelse-inget MR!!!
Hr av er till:
Elisabet Mller (sammankallande i valberedningen)) e-post: elisabet.moller56@gmail.com (tel: 0705/118 119).
eller
Anna Andersson e-post: anna.andersson01@utb.harryda.se

ill:
t
a

ck a.com
i
k
s teli
h
c
o org@
n
tio .stenb
o
m ia

n .mar
e
iv stina
r
k
S kri

Musik l ra re n n r 1 2 0 1 6

13

NyTT och akTuellT frN GehrmaNs musikfrlaG

Musikbcker Nr 32

nyhet!
Ing-Mari Janzon

I min verksamhet mter jag gng p gng

krledare som lngtar efter frnyelse.

Ing-Mari Janzon
Intresset fr att anvnda dramatiska och koreografiska
element i en krkonsert vxer. I Skapande kr erbjuds
krledaren inspiration och tankar kring scenisk kommunikation. Hr finns ocks redskap och vningar fr att
iscenstta krmusik med rrelsegestaltning anpassad efter
krsngarnas frutsttningar. Ing-Mari Janzon har, bland
annat inspirerad av dans- och dramapedagogen Maria
Nordlw, skrivit en bok som tar sceniskt krarbete
ytterligare framt.

Ing-Mari Janzon

Ett pedagogiskt studiematerial om

krens sceniska rrelsegestaltning

Boken vnder sig till dig som leder krsngare i alla ldrar
i svl ett profant som sakralt sammanhang.

Pianoklassiskt

Ing-Mari Janzon r sngpedagog och frilansande sngerska.

Hon har ven musiklrar- och kyrkomusikerexamen och r
verksam som uppskattad workshopledare, frelsare och
rstcoach. Ing-Mari har tidigare skrivit bckerna Krlek,
ett pedagogiskt musikmaterial fr den som leder barnkr
samt Scenisk kr 100 vningar fr ungdoms- och vuxenkrledare, bda bckerna utgivna p Gehrmans Musikfrlag.

isbn 978-91-7748-378-6

GE 12626

9 7 891 7 7 483 7 86

Fem stycken i arrangemang fr piano av

se sderqvist-spering

piaNoklassiskT

lNGre N lNGsT

skapaNde kr

arr se Sderqvist-Spering.

av Ensemble Yria.

av Ing-Mari Janzon.

Fem knda stycken ur den

klassiska repertoaren.
Gluck: Dans i de saligas ngder
Dvork: Slavisk dans
Massenet: Mditation
Rachmaninov: Vocalise
Puccini: O mio babbino caro
ge 12827 79 kr

Nyskrivna snger om rymden

dr musik, rrelse, astronomi
och poesi sammanfltas till
ett lekfullt och pedagogiskt
material fr barn frmst i
lgre skolldern.
Bok med CD.
ge 11354 234 kr

spela med hela

kroppeN

Ett pedagogiskt studiematerial om krens sceniska

rrelsegestaltning.
Fristende fortsttning p
Janzons bok Scenisk kr.

ge 12626 269 kr

Flj oss p Facebook och Youtube!

rytmik och motorik i

undervisningen
av Eva Nivbrant Wedin.
Den frsta kompletta boken
p svenska om rytmik-metoden! Teori, vningar och lektionsfrslag. Vnder sig till
musikstuderande och verksamma musiklrare.
ge 11937 398 kr

Tfn 08-610 06 00
www.gehrmans.se

Dina elever r vrda EarMaster!

Eleverna frbttrar sitt musikra och
fr ett strre musikaliskt sjlvfrtroende.
Programmet tcker tonhjd, harmoni
och rytm med ver 2000 lektioner fr
alla niver. P svenska!
Elev/klassadministration kan sktas lokalt
Elev/
eller i molnet. vervaka resultat, administrera studentlicenser, skicka vningar
on-line allt r synkat!
Prisex. 20elever 1 r 1320kr + moms

LJUDLRA 2.0
WWW.KULTURKAPITAL.SE

14

Musi k l ra re n n r 1 2 0 1 6

Taga del i sng och spel...

Musik l ra re n n r 1 2 0 1 6

15

Musiklrare i Doha

Nr vi fick knnedom om att en av styrelseledamterna i MR hade en amerikansk

slkting, som jobbade som musiklrare, tnkte vi att det kunde vara intessant att fr
Musiklrarens lsare informera om hur en musiklrare i USA har det. Nr vi tog
kontakt visade det sig emellerid att musiklraren, Brita Fray, jobbade i Doha, Qatar,
far away from USA! Whatever! Inledningsvis berttar Brita att hon ven jobbat i Chicago och d hade hon uppemot 35 pupils in every class. Hll tillgodo... ven med en
tveksam engelska...
We, Musiklrarnas Riksfrening, wonder
if you would like to tell us a little about how
conditions are for teachers in your country?
I teach General music for grades 3-5 (ages
8-11 approximately) at the American School
of Doha, in Doha Qatar. It is an International school with American curriculum. You
can find out more about the school through
our website: www.asd.edu.qa
It is a large school with more than 2,100 students, and over 200 faculties. Students come
from all around the world, representing 76
nationalities!
How many lessons per week do music
teachers have?
In the Elementary school, there are 4 music
teachers. Each teacher has around 23 or 24
classes to teach each week. We see each class
twice in a week, so students receive music
class two times each week. The lessons are 40
minutes. Each day, teachers will teach from
4 to 6 lessons. We are given between 2 to 4
free periods for planning each day.we are
VERY lucky in this regard! Most schools are
not this generous, especially back in the USA!
How big are the groups?
Classes are in average 22 students.
And how many music lessons do pupils
have per week?
Two lessons per week, 40 minutes each lesson

der students start learning flute recorder in

4th grade, however they purchase their own
instrument (roughly $5 USD). We use recorder as a tool to read music on the staff.
How much do teachers earn per year?
Salary is configured on a step system. Each
year, staff can go higher in pay. Some conditions such as number years of experience can
affect the entry or start pay. Base pay without
experience is $40,800 USD. The highest pay
step is step 22, which is equal to $80,400
USD.
Other conditions you would like to tell us
about?
Our calendar year is 180 teaching days starting in mid August, and ending in mid-June.
We have a 2 week winter break near Christmas, a week near Easter, plus an Autumn
break usually near the end of September.
We have a unique collaboration time built
into our weekly schedule. Every Tuesday, students are released at lunch time (12:30pm)
and the afternoon is set-aside for teachers to
collaborate and plan units. Its also time for
committees to meet, as well as team leaders
and faculty meetings.
Teachers are required to teach an After School
Activity session of their choosing. This could
be teaching students how to play chess, painting, dancing, kite making, rockets, knitting,
etc.. The sky is the limit. This is part of our
teaching contract.
We would also appreciate your description
of your your educational background.
I graduated from North Park University
in 2003 with a degree in Music Education,

What about the musical equipment in

classrooms?
We are very fortunate to have a wide range
of resources at our fingertips! Each classroom
has an extensive orffatorium, offering Orff
instruments such as xylophones, metallophones, glockenspiels, hand drums, and other
non-pitched percussion instruments. We also
have music stands for reading music. The ol-

16

Musi k l ra re n n r 1 2 0 1 6

Brita Fray

along with a BA in Spanish. I am certified to

teach music from Kindergarten through 12th
grade. I also am certified in Orff-Schulwerk,
levels I and II. In 2013, I graduated with a
Masters of Music Education from VanderCook College of Music in Chicago. During
my time at VanderCook, I specialized in
String Orchestra education (with an emphasis in conducting) and General Music Methods.
Perhaps it would be a good idea if you described your school history, telling us in
what different ways you have met with music education?
After graduating college, I began teaching
immediately at a public school in Chicago. I
taught grades 5-8 general music from August
2003-June 2008. While living in Chicago, I
also worked with and conducted a youth orchestra called All-City Youth Orchestra. It
met once a week for rehearsals, and was made
up of students all across the city of Chicago.
Later, in 2008, I moved to Doha, Qatar with
my husband. He won a job playing principal
oboe in the Qatar Philharmonic Orchestra.
The first year in Doha, I taught at another international school, Qatar Academy. Then the
following year (2009), I was hired full time at
the American School of Doha, and have been
there ever since!

Min vardag...

Smartare med musik?

MR har ftt en ny medlem i Mikael

Mattsson, musiklrare i Kyrkmon skola, Sundsvalls kommun. Musiklraren
bad honom skriva lite om sin vardag.
Ls hans berttelse nedan.

MR:s debattartikel med den ursprungliga rubriken Smartare med musik

har publicerats i Skolvrldens januarinummer 2016. Kul! Rubriken r visserligen ndrad till:
Musikmnet strker elever! Nedan kan
du lsa brja av artikeln. Fr hela artikeln se: www.mrmsuik.se

Jag jobbar i Sundsvall p tv skolor som

musiklrare i rskurs 3-5 respektive 3-6. Min
huvudskola, som i r fick sexor fr frsta
gngen, r jag fyra dagar p och den mindre
skolan en dag i veckan. Jag har gtt musiklrarprogrammet i Pite med huvudinstrument
viola och fiol. Jag lste ven klassmetodik och
har lrarlegitimation frn r 1 till trean p
gymnasiet i musik.

hade Nr jag kom

n
a
k
c
i ve
till Sundsvall
.
lever i helklass
e
0
5
fem r sedan
4 d, allt
arbetade
jag p sex
jag

skolor. Det var alla kommunala

skolor i skolomrdet som jag skulle tcka.
450 elever i veckan hade jag d, allt i helklass.
Utrustningen var mycket bristfllig p sina
hll. P en av skolorna hade jag musiklektion i en sysljdssal med 23 elever, ett piano
och fastskruvade bnkar. P en annan hade
jag lektioner i gympasalen med ett akustiskt
piano. Det fick jag dra ut p knaggliga hjul
p ett ojmnt trgolv. Det funkade inte, s
till sist tog jag med
synt och tv djembetrummor
sy- frn min huvudn
e
sko, la istllet. Dr
n i elever e hade jag endast
o
i
t
3
ad
ek
sikl ed 2 tskruv
stereoutrustu
m l m fas
a
h
ning
och
oc
dss
slj piano
en gammal OHett kar.
apparat, dr jag fick dra upp
bn
en gammal hederlig duk p en stllning att ha texten mot. Dessa tv skolor lades
ner ngot r efter att jag kommit och eleverna
frdelades p mina andra skolor istllet.

...

Jag jobbade mycket de frsta ren fr att

kpa in utrustning och att argumentera fr
halvklass p min huvudskola. Fick testa p
min huvudskola med en klass att kra halvklass. Men eftersom jag bara hade tillgng
till ett pass i veckan per klass fick ena halvan
ha musik en vecka, och andra halvan veckan
drp. Det blev fel mot timplanen, men eleverna upplevde att de fick mer tid att gra s
n att vara i helklass. I helklass fr eleverna
vnta p sin tur plus att ljudnivn stack ivg.
S tack vare klasslraren som stllde upp p
att gra detta, kunde jag visa p nyttan med
halvklass.

fick jag halvklass halva tiden p min huvudskola. Mitt frslag var att lgga musiken mot
bilden, s det inte skulle bli kad belastning
fr mina kollegor. Men lsningen blev att
lgga mot klasslraren, s jag hade passen efter varandra. D hade jag halvklassperioder
som var inriktade mot att spela p instrument
och helklass dr jag gjorde mer teoretiskt.
Detta fick jag i rskurs 4 och 5. Nu i r behll min huvudskola 6:orna, vilket gjorde att
jag r nere i tv skolor och drygt 280 elever
i veckan.

n
sk
t
e
Det r en
yck r.
m
n fem
m y c k e t
e
r
t ing p
skn
ute
Dtveckl
veckling p fem r.
u
Har en liten budget som

jag handlat in instrument fr

varje r (frutom nr politikerna lgger kpstopp...) s jag brjar f till det bra
p utrustningssidan och knner, frn att ha
haft ett mycket tungt jobb som man skulle
orkat ett par r, att nu har det blivit en hllbar musiktjnst. Nu r det tv heltidstjnster
p samma underlag som jag skulle tcka helt
sjlv mitt frsta r s jag ser med tillfrsikt
p framtiden. Nyckeln fr min del r att ledningen har lyssnat p mig. Om jag inte hade
knt att det hr hade kunnat utvecklas, hade
jag inte varit kvar p det hr jobbet idag.
Mvh
Mikael Mattsson
Musiklrare Kyrkmon skola

Trots att forskning sger att musikmnet r

viktigt fr svenska elever saknar mnga av dem
mjlighet att utvecklas i skolan p g a skiftande
frutsttningar. Det r ingen hemlighet att
musikmnet trnar frmgan att musicera, att
samarbeta och fokusera. Samtidigt utvecklas
arbetsminnet och den kognitiva frmgan. Arbetslivet eftersker i allt hgre grad arbetskraft
med kreativ och estetisk kompetens. Under det
gngna ret har Musiklrarnas Riksfrening
(MR) genomfrt en enktunderskning som
besvarats av nrmare tusen musiklrare. Resultatet pekar p allvarliga brister vad det gller
frutsttningarna att bedriva en likvrdig undervisning i den svenska skolan. MR vill nu se
tgrder frn politiker och skolledare.
Den senaste PISA-underskningen visade att
mluppfyllelsen i den svenska skolan har minskat drastiskt.Vilka framgngsfaktorer finns i
lnder med hgre mluppfyllelse? Tv lnder
som befinner sig i toppen av resultaten i PISA
r Finland och Kanada. I bda dessa lnder
har eleverna mer tid och strre frutsttningar
i de estetiska mnena. Detta beror bl a p att
man i dessa lnder har tagit hnsyn till vad
forskare ppekat gllande estetiska mnens betydelse fr elevers utveckling. I svenska skolan
har inte denna forskning ftt samma genomslag. Hjrnforskningen i dag vet att musik
inte bara pverkar fr stunden, utan frndrar
hjrnan bestndigt och positivt enligt Jenny
Leonardz, SvD Nyheter, Skolan lmnar wo
till industrin. Leonardz refererar ven till en
av Kanadas framstende forskare i psykologi,
Glenn E Schellenberg, som bland annat pvisar signifikant frbttrade studieresultat fr de
elever som fr mer musik i skolan.
I en artikel i Aftonbladet, Musik gr barn lite
smartare, refererar artikelfrfattaren Ulrika
Lidbo till forskaren Fredrik Ulln, professor i
kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet:
Barn som musicerar aktivt gr bra ifrn sig i
sprk och matematik, men ocks i tester av allmn IQ.
............
Se vudare; Skolvrlden och www.mrmusik.
nu

Mitt tredje r kom jag ner till tre skolor, men

hade i princip samma elevantal. Men det ret

Musik l ra re n n r 1 2 0 1 6

17

Portaler - hemsidor p ntet En gemensam

I denna artikel tnker vi diskutera behovet av en sger en portal eller hemsida dr
musiklrarna i Sverige kan ventilera sina behov, f information etc. Vi brjar med att
presentera de ntplatser som vi knner till; Musiklraren.se, Musiklrarnas Riksfrening: www.mrmusik.nu, Musiklrarportalen.se samt Facebookgruppen: Musiklrarna.

Musiklraren.se

Musiklrarnas Riksfrening

Musiklraren.se verkar vara ett enskilt initiativt. Portalen har 455 registrerade musiklrare. Det senaste inlgget r frn januari 2015.
Hr hittar vi rubriker som Blogg, Dela och
Lektioner. Den senast inlagda lektionen r
frn 22 september 2014 och handlar om Noter och notvrdern.
Sidan r frmodligen kommersiellt
finansierad eftersom den innehller
reklaminslag
om mjligheten att
dejta thalndska
kvinnor.
Medlemskapet r gratis.

MR r sedan 2004 en sjlvstndig och oberoende frening fr alla musiklrare och blivande musiklrare.
Som medlem erhller du bl.a. tidningen Musiklraren. Medlemsskapet kostar 250:-/r.
Att beska hemsidan och ta del av innehllet
r dock gratis.
Bland rubrikerna mrks; forskning och pedagogik, styrdokument, och Musiklraren. Sidan har en unik lnksida dr musiklrare kan
hitta allt. Det finns ocks en specifik medlemssida till vilken man behver ett lsenord.

Musiklrarna - Facebook

Musiklrarportalen.se

Musiklrarna p Facebook har 3383 medlemmar. Facobookgrupppen administreras

av fyra musiklrare. Senast Musiklraren var
inne p Facebookgruppen konstaterade vi att
det senaste inlgget var frn 13 januari 2016
och handlade om musikstilar.
Gruppen verkar mest best av lrare frn
grundskolan eftersom samtliga mappar som
rr musikundervisning p gymnasieskolan
r tomma! Enligt gruppbeskrivningen bestr
den av fantastiska musiklrare, och drivs
helt ideellt utan hjlp frn institutioner eller vinstdrivande fretag. Hur mnga som
akritva av de ver tre tusen musiklrarna r
svrt att sia om, men lt oss gissa p ett 30tal? Medlemskapet r gratis.

18

Musiklrarportalen r ett interaktivt ntverk

fr musiklrare, lrarutbildare och forskare
frn hela landet. Musiklrarportalen har som
underrubrik. Nrverket fr musiklrare i Sverige. Bakom portalen str Linnunversitetet
och dess musikavdelning. Rubriker p portalen r bl.a.: Forskning, Fortbildning, Forum,
Lektioner och Lnkar. Man mste vara medlem och logga in fr att f del av portalens
hela utbud. Senaste lektionsinlgg r frn
september 2015. Information finns p sidan
vilka person som r online. Nr Musiklraren r inne p sidan r vi ensamma online.

Musi k l ra re n n r 1 2 0 1 6

musiklrarportal?
Vad Musiklraren knner till finns det
fyra portaler dr innehll som angr
musiklrare avhandlas. Mste det finnas fyra? Vore det bttre om det fanns
bara en portal dit samtliga musiklrare hade tilltrde och dr lrare kunde
hmta information och ny kunskap?
Musiklrarnas Riksfrening tror p
en sdan lsning. Lt oss skissa p en
portal dr hgskolor och musiklrare i
kommunerna mts.
Initialt r grundfrutsttningen att hgskolor med lrarutbildning knner ett ansvar att
utveckla musikmnet. Hgskolorna frpliktar sig att utse en ansvarig person som varje
mnad lgger ut relevant musiklrarinformation samt ansvarar fr att en frelsning per
termin utifrn ett verenskommet tema lggs
upp p portalen. Dessutom deltar denna person i webbaserade mten dr medverkande
hgskolor deltar. Verksamheten bygger p
frivillighet. Portalens innehll kommer att
bli sjlvgenererande. Via portalen profilerar
sig hgskolorna. Om en hgskola lgger ut
mycket information i frhllande till en annan som r snl med nyheter, eller information, framstr naturligtvis den frra hgskolan i bttre dager och drar sledes till sig
beskarnas intresse. P portalen lgger hgskolorna frutom material till redan verksamma musiklrare ven upp information till blivande musiklraren dvs. information om den
egna utbildningen. P s stt fungerar ven
portalen som ett rekryteringsinstrument.
Frutom material frn hgskolorna finns p
portalen ocks information frn Skolverket
som vet att detta r en portal som musiklrare besker. P portalen har ocks verksamma
musiklrare en plattform fr chattar, videoupplgg, lektionstips etc. Deltagandet och
medverkan i portalen r kostnadsfri.
Vad Musiklraren knner till pgr det ett
arbete fr att starta en portal som beskrivs
ovan. I denna process deltar bl.a. frra undervisningsrdet Lars Carlsson, Gran Nikolausson frn Linnuniversitet, MR:s ordfrande Kristina Stenborg samt representanter
frn ngra hgskolor. Musiklraren terkommer i rendet s snart vi vet mer.
Vad tycker du som musiklrare om en gemensam icke kommersiellt finansierad portal
fr alla musiklrare?

031-795 01 50
www.nilton.se

Notstll

LjudLjus-stativ

Micstll

Stolar

Instrument-stativ

Tillbehr

Musik l ra re n n r 1 2 0 1 6

19

Returadress:
Sven Rydgrd
karvgen 39
342 33 Alvesta
Avsndare: inlmnare:
Ansvarig
Papperslagrets Tryckeri AB
KP-tryck,
Karlskrona
Verkstadsgatan,
371 47 Karlskrona

20

Musi k l ra re n n r 1 2 0 1 6

Musik l ra re n n r 1 2 0 1 6

21

22

Musi k l ra re n n r 1 2 0 1 6

Musik l ra re n n r 1 2 0 1 6

23

24

Musi k l ra re n n r 1 2 0 1 6

Musik l ra re n n r 1 2 0 1 6

25