Tema: Arbete

& Bostad

NR 67
Maj
2013

-BLADET

2
-BLA

DET

NR 67
Maj
2013

- B L A D E T

Tema
& Bos: Arbete
tad

189 000 nya

bostder skulle behvas i Sverige
bara fr att ge de ungdomar som
saknar eget boende en lgenhet.
Men samtidigt som befolkningen
kar s minskar bostadsbyggandet.
De lgenheter som trots allt
byggs r dyra, s dyra att ungdomar inte har rd att bo dr. 20 procent av ungdomar som flyttar
hemifrn mste ha ekonomisk
hjlp av sina frldrar fr att klara
ekonomin, rapporterar Hyresgstfreningen.
Nstan hlften av unga vuxna
med egen lgenhet har mindre
pengar kvar efter hyran n det
Konsumentverket berknar att en
person mellan 18 och 30 r
behver. Samtidigt r ungdomsarbetslsheten skyhg. Detta r lite
av det som studerats denna termin
under temat Arbete och Bostad.
Redaktionen

FiA-bladet

Upplaga: 350 ex
Redaktr: Gran Byhlin
Adre s s : goran.byhlin.ang@folkbildning.net
Redaktion: Kursen Media och
Samhlle i Hjllbo.
Omslagsbild: Fatma Simmo
Ansvarig utgivare : Kina Thorsell
Try c k : FiA-kontoret, Hammarkulletorget 32 B

Folkhgskolefreningen
i Angered
Box 2107 424 02 Angered
e-post: fia@fia-angered.se
Hemsida. www.fia-angered.se
Tel: 031-48 34 44
Postgiro: 452 79 55-1

Mnga unga
utan bostad
Bostadsbristen Gteborg r
stor. Fler och fler sker bostad
varje r. Och fr att f de lgenheter som r lediga stlls det
hga krav.
Anskningarna kar stadigt.
Det var i genomsnitt 960 personer
som skte varje lgenhet frra
ret. ret innan var det cirka 800
och 2010 ungefr 700. Det kar
hela tiden. Det r fler och fler som
r registrerade p sidan s det blir
ocks fler skningar p varje
lgenhet, sger Mats Ekblad,
informatr p Boplats.
Boplats r marknadsplatsen fr
lediga bostder som gs av bde
Gteborgs stad och de privata
fastighetsgarna i Gteborg.
Svrt fr ungdomar
Svrast att f tag p lgenheter har
ungdomar. Hyresgstfreningen
berknar att 290 000 unga vuxna i
Sverige saknar egen bostad.
Underskningar har visat att
de lnga kerna inte bara beror p
bostadsbrist utan ven p att ungdomarna inte har rd med en egen
lgenhet eller att betala hyran.
Alternativet fr ungdomarna r att
bo hemma hos frldrarna eller
hyra i andra hand. Hela 47 000
ungdomar mellan 17 och 30 r
sker bostad varje r. Det finns f
billiga lgenheter med mindre yta.
Det finns ett initiativ som
heter Unga hem frn de kommunala bostadsbolagen dr man kan
f en lgenhet om man r mellan
18-29 och inte pluggar s man kan
f en studentlgenhet. 1 000
lgenheter ska g till den gruppen

till och med 2014. Men det r upp

till kommunens bostadsbolag om
de vill gra sna satsningar. Det
byggs en del sm nya lgenheter
men dom blir ofta vldigt dyra s
det hjlper kanske inte s mycket.
Det tar vldigt lng tid fr
mnga att f en bostad.
Bra inkomst behvs
Det beror p att vi har ungefr
150 000 som str anmlda p
Boplats nu och det r kanske 78000 lgenheter p ett r som
annonseras ut. Det byggs inte s
mnga nya hyresrtter och dom
som bor i hyresrtter i dag bor
kvar s det hnder inte s mycket.
Det stlls ocks hga krav fr
att f en lgenhet, framfrallt p
inkomst.
Hyresvrdarna vill att man
skall kunna betala sin hyra, dom
fr ju inget betalt om hyresgsterna inte kan betala. Vi har
ingen sikt om det egentligen, det
r inte vrt jobb och ha det men
vad vi kan se r att det finns vldigt mnga inskrivna som nstan
inte har rd att hyra ngon av
lgenheterna. Det finns inte
mnga lgenheter under 3 000
kronor och det finns ganska
mnga som inte klarar en hgre
hyra n s. Fr dom r det vldigt
svrt och hitta ngonstans att bo
Hur vljer ni vem som fr en
lgenhet om det r ver 1 000
skande?
Vi gr inget hr p Boplats.
Hyresvrdarna jobbar i vrt system, de fr en lista p alla som har
skt en lgenhet. De kommunala
bostadsbolagen gr bara p regi-

- B L A D E T

3
I dag kan man bara registrera sig
fr tv omrden i stan dr man
sker lgenhet.
I vrt nya system s kommer
det inte alls att vara s utan det
kommer vara mer som en karta dr
man kan ska ver hela stan.
Systemet vi har nu r gammalt, det
r drfr vi gr ett nytt, ett modernare och enklare. I huvudsak s
kommer det funka p samma stt
men det kommer att bli mycket
enklare att anvnda, informationen
om lgenheter kommer att bli bttre. Nr man sker s kommer man
att kunna se vilken plats man hamnat p till exempel nummer 50 av
500 skande. Uppfyller man inte
kraven kommer man inte att kunna
ska, det blir enklare att se vilka
lgenheter man kan f. Det r vl
den stora skillnaden.
I Gteborg finns ingen riktig
bostadsk.

FOTO: CARINA TANG

INFORMERAR. Mats Ekblad jobbar p Boplats Gteborg.

streringstid men man mste kunna
betala hyran, man fr inte ha betalningsanmrkningar och man fr
inte vara fr mnga i lgenheten.
Sen s bjuder dom in ngra stycken p visning. Om fem stycken r
intresserade av lgenheten fr den
som har bst registreringstid den.
Dom
privata
hyresvrdarna
behver dremot inte gra s, dom
fr ge lgenheten till vem dom vill.
Hopplst vntande
Det r mnga som klagar p
lnga vntetider och tycker att det
r hopplst nr det finns flera
tusen skande till en lgenhet.
Det r vldigt trkigt men samtidigt r det 7-8 000 som faktiskt
fr en lgenhet varje r och dom
blir glada. Men det r inte mycket

vi kan gra t det hr, det krvs ju

fler lgenheter, det finns helt
enkelt inte tillrckligt mnga nu.
Brjar ta betalt
Nu r det r gratis att ska
bostad p Boplats men frn och
med i slutet av ret kommer det att
kosta pengar.
Vi skall gra ett nytt system
och samtidigt ska vi brja ta ut
avgifter. Det blir nn gng i hst
eller snarare i slutet av ret.
Pengarna kommer att g till driften
av hela fretaget. I dag gs vi av
Gteborgs Stad och dom kommunala bostadsbolagen s dom betalar allt. Men i hstas beslutade
kommunfullmktige att ven dom
skande ska vara med och finansiera det hela.

Fr f och fr dyra
Det fanns p 90-talet, men man
tyckte inte det fungerade srskilt
bra s man la ner den och startade
Boplats istllet. Det r en frga fr
politikerna. Det finns mnga problem med en bostadsfrmedling
ocks. Men i Stockholm ser det
lite annorlunda ut. Dr gr bde
dom privata och kommunala bolagen p registreringstid. Det finns
mnga olika stt och gra detta p
men i slutndan s r det f lgenheter och dom r fr dyra, s oavsett hur man gr s r det inte s
stor skillnad.
Vi ndrar mycket p vr verksamhet. I och med det nya systemet. Det kommer i alla fall att bli
bttre men sjlva bostadsmarknaden kan vi tyvrr inte gra s
mycket t.
ERIK NOTARO
MARIYAN HASSAN
CARINA TANG

- B L A D E T

Bjrn Siesj vill se

ett ttare Gteborg
Sdra lvstranden, Frihamnen,
Kvillebcken och Gullbergsvass.
Det r mnga byggprojekt p
gng i Gteborg. Men om Nordost r det ganska tyst.
Bjrn Siesj r Gteborgs frsta
stadsarkitekt sedan 1999. Han har
bott i Gteborg i 30 r, tidigare har
han drivit ett arkitektfretag men
slde sin del i fretaget nr han
tilltrdde som stadsarkitekt i
november 2011.
Uppgifterna fr en stadsarkitekt
r ganska mnga.
Det r faktiskt ganska mycket
uttriktat arbete dr jag driver
samtalet och debatten om stadsbyggnad i Gteborg.
Sen r det ocks en hel del
arbeten dr jag blandar mig i de
viktiga projekten i Gteborg. Det
r ganska mnga stora saker som
ska gras i stan just nu. Jag har
ganska fullt upp med dessa tv
saker. Sen handlar arbetet ocks
om att lgga upp lngsiktiga strategier fr hur vi ska bygga staden i
framtiden.
Bestmmer mycket sjlv
Han tycker inte att det har varit
svrt att komma in i jobbet trots att
det var ett tag sen Gteborg hade
en stadsarkitekt.
Jag har tyckt att det har varit
lttare just p grund av det. Jag
kunde sjlv bestmma ganska
mycket hur jag skulle lgga upp
jobbet.
Hans inflytande som stadsarkitekt ver vad som byggs i
Gteborg r ganska stort men han
har inte den slutliga makten, det r
politikerna och byggnadsnmnden
som bestmmer.

men stadsarkitektens
visioner
ligger lngt
bort frn
Angered
Vi tjnsteman sitter med kunskapen s vi styr ganska mycket.
Det r ett samarbete.
Som stadsarkitekt har Bjrn
mnga ider fr Gteborg.
Jag har visionen om att bygga
den tta, sammanhngande, integrerande, dynamiska, grna staden. Jag
ser nu att Gteborg r en gles och en
ganska segregerad stad, en stad som
r ganska beroende av bilen.

eller Gullbergvass. Det omrde

som ligger bakom stationen, mitt i
Gteborg, dr finns nstan ingenting. Dr kan vi bygga vldigt
mycket. S det r det vi tnker
gra. Men samtidigt tnker vi se
till att det r en grn stad. Bde en
hllbar stad och en stad med parker och trd och grnska.
Vad skulle du sga r svrigheterna? r det bilberoendet?
Ja, svrigheterna r ju kanske
att ndra tankestt, att bygga den
nya staden. Att man tnker p nytt
stt och ibland r folk vana vid att
gra som dem alltid ha gjort. S
det r vl den svrigheten. Men
jag tycker att vi gr ganska mycket framgngar nu s vi kommer
ndra p det.

Mer blandning behvs

S kan vi bygga en stad som
hnger ihop lite mer, dr vi kanske
bor fler mnniskor p samma yta
n vad de gr idag. Som r mer
blandad, den blandade staden tror
jag p. Blandade p alla mjliga
stt, olika sorters mnniskor och
verksamheter. Dr man kanske
bor, arbetar och handlar i samma
kvarter. S att man rr sig i mindre
cirklar n vad man gr idag. Idag
r Gteborg byggt som en bilstad,
det vill sga att man tar sig ganska
lngt mellan bostad, arbetsplats
och kpcentrum.

Vad har du fr tankar kring

segregering och hur ska man
jobba med det?
Det finns ett dilemma hr. Det
r faktiskt s att stadsdelarna ligger lngt ifrn varandra rent
fysiskt ocks. Det r 13 kilometer
ut till Hammarkullen, och det r
svrare att gra en integrerad stad
av en stad som inte hnger ihop.
Men vi mste givetvis jobba p det
nd. Hammarkullen r till exempel inte den mest segregerade
stadsdelen, i Hovs bor bara ett
sorts folk till skillnad frn i
Hammarkullen dr det bor mnga
olika sorters mnniskor.

Men hur gr man d? Bygger

man fler bostder mellan dessa
omrden? Det r glest sger du.
Det r det man gr. Det finns
ganska stora omrden centralt i
Gteborg som inte alls r bebyggda. Som till exempel Frihamnen

Men det r bara tio minuter

frn Hjllbo in till stan?
Ja, det r jttenra. Men det r
nd s att det r vldigt mnga
fler som bor i sydvst n vad det
gr i nordost.

- B L A D E T

Jo, det r det men vi ser att det

finns ganska mycket vrde i det, att
det finns gamla industrier med lga
hyror. D fretag som inte har rd
att flytta in i ett nytt hus kan finnas.
Och kanske ven freningar, kyrkor, mosker och sdant. Backaplan r ocks ett av de omrden
som vi jobbar med nu. Vi har
Hammarskjldsleden som vi vill
gra om till en stadsgata. I norra
Masthugget brjar vi jobba med det
som vi kallar Jrnbgen. Det r
ganska mnga omrden centralt vi
arbetar med. Sen jobbar vi givetvis
med andra omrden ocks och frsker f till ett studentboende i
Hammarkullen. Vi har Opaltorget
som vi ocks jobbar med. Vi jobbbar vldigt mycket nra staden. Vi
ska f till 3 000 nya bostder i r
och det r ganska mycket. D
mste vi bygga p mnga stllen.
Mnga gnger har man ftt titta
p skisser p hur det kan se ut i
framtiden i Angered och stra
Gteborg. Men varfr hnder
det inget?
Anledningen till det r att vi
inte har ngra andra stt att finansiera boenden n genom hyrorna.
Vi jobbar ganska mycket med
stadsdelen fr att frska f till
nya bostder Vi fr hoppas att vi
lyckas f till lite byggkranar dr
ocks, sger Bjrn Siesj.
SARA SIMMO
FATMA SIMMO
KIANOSH JAVANMIRI
Foto: SARA SIMMO

FUNDERAR. Framfr en stor karta ver Gteborg har stadsarkitekten Bjrn Siesj mnga tankar om hur staden ska utvecklas.
Fr det behvs ju byggas ven i
Nordost, det r stor bostadsbrist
dr. Man ser nd att det finns
pengar nr det byggs mycket
runtom i stan. Vissa omrden
bortprioriteras.
Ja, men en del saker pverkar
vi inte i kommunen.
Vilka stora projekt kommer nu

frutom Vstlnken?
Vi pratar om Frihamnen som
ett nytt omrde. Vi pratar ocks
om den nya bron till Hisingen som
ska byggas. Vi pratar till exempel
om Gullbergsvass och Ringn
som jag nmnde.

Fakta
Antal invnare i Nordost
Angered
48 777
stra Gteborg
45 167
I Sydvstra Gteborg
Vstra Gteborg
51 602
Askim, Frlunda
54 807
och Hgsbo

Officiella siffror frn kommur det inte en massa industri nen. Inofficiellt bor mnga fler i
Nordost.
dr?

XX

- B L A-