Svensk litteratur under mellankrigstiden

Kursens genomgende tankar r: sambandet mellan den svenska litteraturen under

1920- och 1930-talet och den internationella modernismen samt dess historiska
sociala, politiska och litterra frutsttningar. Ett mindre antal romaner lses samt ett
visst urval dikter. Drtill kommer ett antal utdrag ur olika romaner samt artiklar av
frfattarna sjlva. Kursens syfte r att ka studenternas kunskap om och frstelse fr
den svenska mellankrigslitteraturens frhllande till bde den litterra modernismen
och det svenska samhllets modernisering i stort.
Allt material utom de romaner som ska lsas i sin helhet kommer att distribueras i
elektronisk form.
Allmn versikt:
Tomas Forser, Oavhngiga kulturradikaler och reformradikala socialdemokrater: Utopi och
besinning i folkhemmet, i Kulturradikalismen: Det moderna genombrottets andra fas. Red. Bertil
Nolin. Stockholm/Stehag 1993, s. 135151.
Artur Lundkvist, Inledning, 30-tal: En prosaantologi. Red. A. Lundkvist. Stockholm 1963,
s. 720
samt relevanta avsnitt i Den svenska litteraturen. 5: Modernister och arbetardiktare. Red. L.
Lnnroth & S. Delblanc. Stockholm 1989 och senare eller Bernt Olsson & Ingemar Algulin,
Litteraturens historia i Sverige. Stockholm 1987 och senare.
vrig litteratur:
Eyvind Johnson, Nu var det 1914 (1934).
Eyvind Johnson, Om verkligheten i en roman, i Personligt, politiskt, estetiskt. Red. .
Lindberger. Stockholm 1992, s. 143155.
rjan Lindberger, ur kap. Romanen om Olof, i Norrbottningen som blev europ: Eyvind
Johnsons liv och frfattarskap till och med Romanen om Olof. Stockholm 1986, s. 296299, 306317.
Eyvind Johnson, utdrag ur Bobinack (1932).
rjan Lindberger, Eyvind Johnson och Stockholm, Dagens nyheter 27/7 1960.
Agnes von Krusenstjerna, Kvinnogatan (del 2 av Frknarna von Pahlen, 1930).
Birgitta Svanberg, Ungflickstid, i Sanningen om kvinnorna: En lsning av Agnes von Krusenstjernas
romanserie frknarna von Pahlen. Stockholm 1989, s. 173190.
Stig Ahlgren, Symbolskogen: En kommentar till Frknarna von Pahlen, i Krusenstjernastudier. Stockholm 1940, s. 79106.
Stina Aronson (pseud. Mimmi Palm), Feberboken (1931, ny utg. 2005).
Ebba Witt Brattstrm, Frord, i Stina Aronson, Feberboken. Stockholm 2005, s. 521.
Caroline Graeske, Mte med modernismen, i Bortom delandet: En studie i Stina Aronsons
frfattarskap. Stockholm/Stehag 2003, s. 7481, 96104.
Artur Lundkvist, ngra texter ur Dynamisk symfoni. Prosalyrik i urval och med efterskrift av
Jan Arland. Stockholm 1996.
Artur Lundkvist, urval ur Gld (1928), Svart stad (1930), Vit man (1932), Nattens broar (1936),
Sirensng (1937).
Artur Lundkvist, Parentes mellan katastrofer, i Perspektiv p 30-talet. Red. B.
Christofferson och T. von Vegesack. Stockholm 1961, s. 6772.
Jan Arnald, Genrernas tyranni: Den genreverskridande linjen i Artur Lundkvists frfattarskap.
Stockholm 1995, s. 2128.

Kjell Espmark, ur Livsdyrkaren Artur Lundkvist: Studier i hans lyrik till och med Vit man. Stockholm
1964, s. 88103.
Rudolf Vrnlund, kap. 1 ur romanen En kvinnas leende (1932).
Rudolf Vrnlund, Proletrdiktarens problem, i Fnstret nr 12 1930 (omtr. i Mellan tvenne
vrldar. Rudolf Vrnlund i kulturdebatten. Red. E. och H. Vrnlund. Stockholm 1964, s. 7379).
Per-Olof Mattsson, Amor fati: Rudolf Vrnlund som prosafrfattare. Stockholm 1989, s. 98114.
Gunnar Ekelf, urval dikter ur sent p jorden (1932), Dedikation (1934), Sorgen och stjrnan (1936),
Kp den blindes sng (1938).
Anders Olsson, Ekelfs nej. Stockholm 1983, ur kap. Blicken: blindhet och vision, s. 129
141.
Reidar Ekner, kap. Vrt hjrtas klubbslag vid Jarama, i I den havandes liv: tta kapitel om
Gunnar Ekelfs lyrik. Stockholm 1967, s. 3045.
sa Risberg, Tv outsiders: Artur Lundkvist och Gunnar Ekelf, i Diktarnas krig: De
svenska frfattarna och spanska inbrdeskriget. Stockholm 1986, s. 6270.
Harry Martinson, urval ur Spkskepp (1929), Nomad (1931), Resor utan ml (1932), Kap Farvl!
(1933).
Kjell Espmark, Harry Martinson ervrar sitt sprk: En studie i hans lyriska metod 19271934.
Stockholm 1970, s. 5976.
Ivar Lo-Johansson, novellerna Agitatorns dd och Kyss handen, trlinna! ur Statare
(193637) samt ngra kapitel ur Kungsgatan (1935).
Ivar Lo-Johansson, Kommentar till statarbckerna, Bonniers litterra magasin 1945 (omtr. i
Statarskolan i litteraturen: Ider och program. Gteborg 1972, s. 6073).
Ola Holmgren, Ivar Lo-Johansson: Frihetens vg. Stockholm 1998, s. 114129.
Magnus Nilsson, Den moderne Ivar Lo-Johansson: Modernisering, modernitet och modernism i
statarromanerna. Hedemora 2003, s. 919.
Josef Kjellgren, kap. 1 ur Mnniskor kring en bro (1936).
Josef Kjellgren, ngra dikter, novellen Timecharter ur Skott i vattenlinjen (1936) samt
prosadikter ur Themesen flyter frbi (1937).
Gerd Kvart, Arbetsgldje och gemenskapstro: En studie i Josef Kjellgrens frfattarskap. Gteborg
1979, s. 8899, 104121, 161166.
Moa Martinson, Kvinnor och ppeltrd (1933).
Ebba Witt-Brattstrm, Moa Martinson: Skrift och drift i trettiotalet. Stockholm 1988, s. 118124,
139147.
Pr Lagerkvist, Bdeln (1933).
Urpu-Liisa Karahka, Pr Lagerkvists aktualisering av historieromangenren: En studie i
Bdeln och Dvrgen, Fenix nr 3/4 1988, s. 91175.
Birger Sjberg, Konferensman, ur Kriser och kransar (1926).
Johan Svedjedal, Skrivaredans: Birger Sjbergs liv och diktning. Stockholm 1999, s. 525541.
Erik Asklund, utdrag ur Lilla land: Epos med parenteser (1933).
Mikael Askander, Modernitet och intermedialitet i Erik Asklunds tidiga romankonst. Vxj 2003, s.
135143.

Karin Boye, dikter ur Gmda land (1924) och Fr trdets skull (1935).
Karin Boye, Sprket bortom logiken, i Det hungriga gat: Journalistik 19301936. Red. G.
Sthl. Stockholm 1992, s. 2936.
Gunilla Domellf, Karin Boye och den revolutionra humanismen, i Kulturradikalismen:
Det moderna genombrottets andra fas. Red. Bertil Nolin. Stockholm/Stehag 1993, s. 171179, 188
191.