ELEMENT

Ett magasin om naturens krafter

Nr.1 2016

Sommarens
hftigaste
naturupplevelser
Hon ger liv t
dda djur
Gr din egen
pesto p ogrs

Ensam i
vildmarken
Mikroplasten det osynliga hotet
Skogsmulles
terkomst

REPORTAGE

WWF kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll

Bli Isbjrnsfadder
p wwf.se/isbjornsfadder

Wild Wonders of Europe / Ole Joergen Liodden / WWF-Canon

U tan is
ingen bjrn

FRORD

Vad hnde med relationen till naturen?

Element grs av oss:

n sommardag fr mnga r
sedan hittade jag och mina
vnner ett omrde med vxter. Vxter som sg ut som
frvuxna rabarberblad och
som hade tagit ver ett stort
dike. Vi var i niorsldern
och vr naturliga reaktion
till upptckten var att slnga
oss hejdlst in i buskaget.
Vi hittade p olika lekar och
hrjade i flera timmar. Till slut
fick ngon i grannskapet nog
och tvingade oss att lmna buskaget som ingen tidigare
brytt sig om. Det gjorde ingenting. Vi hade mer n tillrckligt med annan natur dr vi tillbringade vra somrar
med bad, lek och solsken.

sophia garcia hasselberg / chefredaktr

victor blomdahl / chefredaktr
karin frid / layout
David jespersson / layout
jonathan bengtsson / reporter
victor bomgren / reporter
Sally eriksson / bildredaktr

Men sedan hnde ngot. Jag vxte upp naturligtvis,

och andra saker blev viktigare. Teknik, prylar och att
hnga i stan. Naturen glmdes bort. Idag r jag en
fullfjdrad stadsmnniska, vilket medfr att jag personligen inte knner mig hemma i naturen p samma
stt. Att jag skulle kasta mig hejdlst in i ett buskage
skulle aldrig ske idag. Sklart eftersom jag r ju vuxen.
Men det r inte bara fr att det rent socialt skulle vara
konstigt av en 24-ring att slnga sig in i ett buskage
utan ocks fr att jag r rdd fr alla risker jag skulle
utstta mig fr. Fstingar, brnnsslor, konstiga djur.
Saker som man ven var medveten om som liten men
som man struntade fullstndigt i. Visst kan jag vistas i
Slottsskogen utan att oroa mig, eller hoppa ner i vattnet
vid Saltholmen. Men skulle jag vara mitt i skogen, eller
behva simma i oknt vatten eller ens mta p ett djur
som inte r tamt s skulle jag vara desto mer nervs.
nd lskar jag naturen. Jag fascineras av dess fenomen och frundras av dess mngfald. Men varfr knns
det s onaturligt att vara i naturen? Har staden och
tekniken ftt mig att helt fjrmas frn mitt
nioriga buskage-hrjande jag?

gunnar fgerlind / reporter

Louise halvardsson / reporter
love hansen siilin / reporter
karl jansson / reporter
tobias kjellberg / reporter
sofia kristoffersson / reporter
agnes kgstrm / reporter
kajsa olsson / reporter
jonathan otter / reporter

Frmodligen finns inget enkelt svar

p frgan, men magasinet Element
frsker i alla fall att med sm steg ta
oss tillbaka till naturen. Genom Mulle,
skattjakter, karrirval och kirskl ska vi
hitta vra inre nioringar igen! Slng er
hejdlst ut med oss!

ELEMENT R EN BILAGA TILL VSTFRONTEN

ansvarig utgivare: Ulla stereie
Har ni frgor eller feedback till redaktionen?
Sk efter Magasinet Element p sociala medier, eller slng
ivg ett mail till:
magasinetelement@gmail.com

victor blomdahl / chefredaktr

DETTA NUMMER

6.

8.

UPPLEVELSEN:
Sommarsverige

P HRET: De trotsar tyngdlagen

med sina frisyrer.

11. REPORTAGE: Mer n vackra ord

17.

REPORTAGE: 6000 000 ton

plast dumpas varje r i havet.

Med viss mda fr vi upp det lilla pappret

inuti flaskan. Happy fathers day grandpa,
fly high with the angels, str det p pappret
som r taget ur en engelsk kalender

Poesi har en frmga att skapa knslor som nyhetsinslag inte kan. Det
r naivt att tro att poesi kan frndra vrlden, men man kan nog pverka

30.
24.

REPORTAGE: Ut i vildmarken
Nr jag reser mig upp skriker
mina ben och ftter av smrta.
Japp, den r fortfarande dr.
Nu r det bara nio timmar
kvar till Strmstad

tte

r
St

ad

st

-j

gt

n
l

REPORTAGE: Skogsmulles terkomst

Skrmlivet blir ganska platt. Det knns inte i
fingrarna. Det doftar inte. Drfr r skrmlivet och
naturkontakten en perfekt kombination fr mnga.
Det ena skapar frutsttningar fr det andra.

DETTA NUMMER

40.

REPORTAGE: En mnsklig tidslder

I institutionens lilla bibliotek har man baxat in ett enormt
klippblock av gnejs. P en liten papperslapp bakom bibliotekets
reception str det:

n r gnejs,
Bergvgg i bibbla
gammal, ca 2 mil
1,7 miljarder r
n.
ner i jordskorpa
n
so
/Mark John .

36.
PORTRTT: Frysen r fylld med fglar,
mullvadar och ekorrar.
P fnsterbrdet str en katt, en iller och en pingvin. En
skldpadda vilar p en grvlings rygg, och i taklampan
hnger tv taltrastar.

61.

46.

REPORTAGE: Tillbaka till naturen

Krleken till svamp och frustrationen ver det
tomma stallet gjorde att Liselott Johnsson fick en id.

REPORTAGE: Trdfrsvarna
I min vrld r ett snt gammalt trd ett mirakel, tnk att orka bli
s gammal. Ingen utav oss mnniskor blir 150 r, s ngot som
r s mycket ldre n vi och n ngon kan bli mste aktas och
vrdas.

66.

REPORTAGE: Den uppkopplade upplevelsen

Ibland tycker jag att mobilerna fr ondig skit. Som nr mnniskor
sger att ungdomar eller frldrar tillbringar alldeles fr mycket tid
med sin mobil.

DESSUTOM I :
Bildreportage; London & Island,
Barfotaupplevelse Surfare vs. Surfare,
Eldquiz, och Kirsklspesto.
5 Trevlig lsning!

UPPLEVELSER I
SOMMARSVERIGE
G p bjrnsafari i Hlsingland, paddla med slar i Bohusln
eller utmana dig med en vandring i vrldsklass lngs med
Kungsleden. Sommarsverige r fullt med fantastiska
naturupplevelser och Element har listat vra favoriter.

JMTLAND: Jmtland r en gigant nr det

kommer till naturupplevelser. Fjllvandring,
viltskdning, forsrnning och... Klttring!
Bde nybrjare och den erfarne kan frossa i
fantastisk klttring.
Mste: Hjlm och rep
BOHUSLN: Kosterarna r en av Sveriges absolut vackraste platser. Och hem t en av vra strsta knubbslskolonier. Hr kan man glida frbi de solande knubbisarna i
bde safaribt eller i egen kajak.
Mste: Vattentliga klder och flytvst.

SKNE: Flyg som Nils Holgersson ver de sknska sltterna. Hr byter vi dock ut vr gs mot modernare utrustning. I Kseberga kan du prva p skrmflygning, med
eller utan motor.
Mste: Lmna hjdskrcken hemma.

GOTLAND: Ner i bergakungens sal ska vi vandra.

Lummelundagrottan p Gotland r en av Sveriges
strsta grottor. Den utforskade delen av grottan strcker sig 4 kilometer under jorden.
Mste: Ficklampa och krkt rygg.

ABISKO: Hrifrn utgr en av vrldens bsta vandringsleder den beryktade Kungsleden. 400 kilometer fjllvandring mellan
Abisko och Hemavan kommer garanterat lmna dig med minnen
fr livet.
Mste: bra skor och myggmedel.
Kontakta: Svenska turistfreningen i Abisko.
Pris: Gratis, tack allemannsrtten!

NORRBOTTEN: k upp till underbara Norrbotten och

testa p riktigt bra delfiske. Kp ett fiskekort och stt
igng! I luletrakten finns det fiskevatten som kan hlla
dig sysselsatt hela sommaren.
Mste: Myggmedel och vadarbyxor.

HLSINGLAND: Kom ga mot ga med

Sveriges strsta rovdjur - bjrnen. Detta
r en av Sveriges bsta platser fr att
komma nra de fluffliga bjssarna. S
nra man vgar frsts.
Mste: Tlamod och blbr.

VSTMANLAND: Kryssa fram med kanot mellan

naturens bsta dammbygare - den hrliga bvern!
Nr solen gtt ner kommer bvern fram. Det gller
att vara lika tyst som kanoten, fr mycket ljud
skrmmer bort den skygga lilla krabaten.
Mste: Kikare och bra klder

LS MER P ELEMENT.JMG.GU.SE

Cirkusartisterna som
Varfr vill vi mnniskor stndigt
trotsa naturlagarna? Genom
tiderna har fakirer legat p
spikmattor och eldkonstnrer
slukat lgor. Cirkusartisterna
Sanja Kosonen och Elice
Abonce Muhonen utmanar
tyngdlagen genom att hnga i
sina hr.
Text & Foto: KAJSA OLSSON

tanfr Hangaren i Alby sder

om Stockholm strmmar publiken till. Snart brjar Sanja Kosonens och Elice Abonce Muhonens
frestllning Capilotractes, som
betyder hrhngning p franska.
Sanja Kosonen str redo bakom
scenen. Det lnga rda hret r
fltat runt en jrnring. Hon r kort
men utstrlar rstyrka.
Sanja var sju r nr hon sg
en kvinna hnga i sitt hr p en
traditionell cirkus i Finland. Det var
hennes frsta cirkusminne och sen
dess har hon inte kunnat slppa
bilden. Den etsade sig fast.
Jag trodde att det var trolleri,
det var magiskt, sger hon.
Stmningen r laddad, bde frvntansfull och nervs. Pltsligt lyser
en strlkastare upp scenen. Sanja
Kosonen lgger tyngder p en
gigantisk vg som hnger i ett rep
som gr upp i taket. 5 kg, 10, kg, 20
kg, 50 kg. I andra nden av vgen
sitter Elice Abonce Muhonen fast
med sitt hr i en jrnring. 60 kg.
Ett sus gr genom publiken nr

Tilde Bjrfors har varit drivande bakom

att ta nycirkusen till Sverige.

hon tillslut lttar frn marken och

flyger ver scenen.
Det r bara ett dussintal cirkussllskap runt om i vrlden som utvar
hrhngning. Sanja och Elice hade
svrt att hitta ngon som kunde
lra dem. Tekniken r hemlig och
kunskapen har vandrat vidare inom
cirkusfamiljer frn generation till
generation. Till slut fick de kontakt
med en person som kunde ge dem
lite tips, men arbetet med att lra
sig tekniken fick de gra sjlva.

Frsta gngen vi
frskte kndes
det omjligt, som
om skalpen skulle
lossna.

Elice Abonce Muhonen berttar att

processen att lra sig att hnga i
hret var lng och mdosam.
Vi brjade experimentera med hur vi skulle
stta upp hret och vi
testade mnga olika
hruppsttningar
tills vi hittade en
som fungerade
fr oss. Sen
brjade vi hnga
i hret en liten
stund i taget,
frst 3 sekunder,
sen 5 sekunder.
Frsta gngen vi
frskte kndes
det omjligt, som
om skalpen skulle
lossna. Efter tv r
hade vi byggt upp vra
nackmuskler tillrckligt fr
att klara det.
Men varfr vill vi mnniskor gra
det som egentligen inte r mjligt
fr oss, varfr vill vissa hnga i
sina hr? Och varfr vill jag g och
se ngon som gr det vghalsigt
riskfyllda?
Tilde Bjrfors grundade Cirkus
Cirkr 1995 och tog nycirkusen till
Sverige. Hon har ocks forskat om
cirkus tillsammans med hjrnforskare, psykologer och cirkusartister.
Hon menar att just risktagandet
och att utmana de egna grnserna
r ndvndigt fr alla mnniskans
framsteg.

Det finns
inga innovationer, inga
forskningsupptckter, inga krlekshistorier och inga konstverk,
som inte har fregtts av ett antal risktaganden. Cirkus handlar
om risktagandet som behvs fr
att skapa, och om livsgnistan vi
mnniskor har att vilja vxa och
att vilja vga. Man kan sga att
cirkusen r en metafor fr livet.

 trotsar tyngdlagen
Tillbaka i mrkret i salongen.
Publiken sitter som naglad p de
hrda stolarna. Elice och Sanja
hnger hgt upp i taket i sina hr.
Vi hller andan. Vi delar rdslan
med varandra. Tilde Bjrfors menar
att rdslan alltid finns dr, ven fr
den mest erfarna cirkusartisten.
Nr jag brjade med cirkus s
tnkte jag att jag ntligen skulle f
lra mig att inte vara rdd.

Foto: Sbastein Armengol

Man kan sga att

cirkusen r en
metafor fr livet.

Jag kmpade mot min egen

rdsla. Men cirkusen har inte
hjlpt mig att bli av med den, fr vi
mnniskor fds rdda och det r en
livsinstinkt som vi behver. Men vi
kan lra oss att hantera vr rdsla,
lra oss att inte lta den styra. Som
en cirkusartist sa till mig: jag brukar ta rdslan i handen och s gr
jag det nd.
Att hnga i sitt hr lter omjligt,
men vra hr r starkare n vi tror.
Ett mnskligt hrstr kan i sig sjlvt
bra runt 100 gram. Med rtt teknik
kan drfr ett helt hr tillsammans
bra flera ton. Men Sanja Kosonen berttar att det r viktigt
att hruppsttningen blir
exakt rtt fr att tyngden
ska frdelas s jmnt
som mjligt ver
huvudet.
Vi brjar med
hruppsttningen
tre timmar fre
frestllningen. Den mste
vara helt perfekt
fltad, annars
mste vi brja om
frn brjan. S vi
behver lng tid
och total koncentration fr att klara det.
Men p den uppenbara
frgan om risken fr olyckor
vid cirkusakten, svarar bde
Sanja Kosonen och Elice Abonce
Muhonen att det bara handlar om
att trna rtt. Och att cirkusartisterna vljer att inte fokusera p
riskerna r ngot som Tilde Bjrfors
ocks upplevt. Hon menar att det
skulle vara omjligt fr dem att gra
det de gr om de gnade tankekraft
t riskerna. I sin forskning har Tilde
Bjrfors underskt hur frmgan
att klara en utmaning pverkas av
sttet att tnka.

Vi gjorde mtningar dr
artisterna fick hoppa p en
sprngbrda dr de skjuter upp
varandra sdr sju meter upp

Sanja och Elice har turnerat med sin

frestllning i Europa och Sydamerika.

i luften. Och d blev det helt

tydligt att nr de fokuserade p
risken s kom de inte alls lika
hgt som nr de fokuserade p
mjligheten.
Efter frestllningen tnds ljuset
och jag kisar innan gonen vant
sig. Innan jag lmnar salongen
mste jag frga Elice och Sanja;
hur lnge kommer ni att fortstta?
Att turnera, att pressa era kroppar,
att hnga i hret? Sanja Kosonens
svar kommer snabbt:
Jag r lindansare frn brjan.
En vn till mig fyller 60 r, och
hon gr fortfarande p lina. S jag
hoppas att kunna fortstta minst
lika lnge.
Det r redan skymning nr publiken strmmar ut i den friska
vrluften. Vi gr ut i den vanliga
vrlden igen, men kanske gr vi
ngra centimeter ver marken.

Webbexklusivt
Lyssna p hela radioreportaget p
www.element.jmg.gu.se

REPORTAGE

10

REPORTAGE

Mer n vackra ord

Lnga beskrivningar av blundande blommor och trnande trd kan
f ven den hungrigaste bokslukaren att tappa aptiten. Men vad
str det mellan raderna? Element trffade frfattaren Laura Popa
fr att diskutera naturen i litteraturen.
TEXT & FOto: Louise Halvardsson

11

REPORTAGE

Laura Popa:
lder: 41
Gr: Frfattare, konstnr, frlggare,
jurist, lrare
Bor: Utby i stra Gteborg, uppvxt i
Rumnien
Familj: Mamma i Rumnien, syster i
Barcelona
Intressen: Naturen, klassisk musik, spelar
flera instrument, konst, andlighet, meditation, sjlvutveckling, tango

Alltjmt r han vacker, men har mistat

ungdomsyran och mannakraften han r
en sj som alla andra.

ven om hon vrjer sig mot lnga naturbeskrivningar

innehller hennes bcker talande djur, sjungande
trd och skulpturer som rr p sig. De blir en del av
handlingen och fyller en funktion.
Det r sllan som naturbeskrivningar enbart r en
utsmyckning. Litteraturvetaren Sofie Niemi p Lunds
universitet menar att frfattare har tillskrivit naturen
mnskliga egenskaper nda sen Shakespeares tid.

Selma Lagerlf gnar ett helt kapitel i Gsta Ber-

lings saga t att bertta om sjn, berget och sltten,

som om de var mnniskor. Men frfattaren Laura
Popa tycker att naturskildringar som transportstrckor r meningslsa.
De r lika trkiga som vackra personer, sger
hon. Sprket blir ett skal, en vacker yta. Det r inget
som stannar kvar.

Besjlning
Att besjla: att ge natur, djur och freml
mnskliga drag

Hennes svenska flyter fram som en barkbt i medvind. Det r svrt att gissa hennes rumnska ursprung. Hon lutar sig tillbaka i vardagsrumssoffan, r
kldd i mysbyxor och har hret uppsatt i svans. Fr
en timma sen mtte hon upp p busshllsplatsen
med paraply i handen. Det var meningen att vi skulle
promenera i Kvibergs naturpark, ett par kilometer
frn Lauras hem i Utby. Vdret ville annat. Regnet
slnger sig mot fnsterrutan och vinden skriker att
det r ingen id att g ut. Men naturen r nrvarande
ven inomhus.
P vggarna, mellan Lauras mlningar i starka
frger, sitter sm fjrilar gjorda av fjdrar och grna
vxter r utplacerade hr och var i vindslgenheten.
Temuggarna r fyllda med flderblommor, handplockade p Gotland dr Laura bodde fr ngra r
sen. En av hennes barnbcker, Paradisfglarna,
utspelar sig dr.
Det r den bok som har flest inslag av besjlad
natur, berttar Laura. Jag tror att naturen har liv. Det
r inget jag ltsas bara fr att det ska vara fascinerande.

Animism: religis uppfattning om att naturen

r besjlad
Antropomorfism: litterr term fr
personifikation av icke-mnniskor
Panteism: en tro p att hela universum r
besjlat av andligt vsen
Knda besjlare:
Carl Jonas Love Almqvist
Inger Edelfeldt
Gunnar Ekelf
Selma Lagerlf
Per Lagerqvist
Tomas Transtrmer

12

REPORTAGE

Srskilt vanligt var det under romantiken. Delvis r

det ett stilgrepp, diktarna vill ge den inre vrlden
en yttre form. Stormigt vder fr symbolisera inre
konflikter.
Det finns ocks likheter mellan vxtprocessen
och mnniskans liv, sger Sofie Niemi. Uttryck som
den blomstrande tiden och p lderns hst
anvnds fr att skildra olika delar av
livet.

fru lskar storstan. Man fr uppg i en mnsklig gemenskap utan att sjlv vara identifierad. Att g ut och
shoppa kanske r samma sak som nr ke Daun
gr ut och fiskar

Han skrattar till och smakar p bryggkaffet. Tidigare

pratade han om ke Dauns klassiker Svensk
mentalitet dr en ensam fiskare sitter p
en insj med skogen som bakgrund.
Att naturen skulle vara ett slags
meditationsrum, en plats fr vila
och eftertanke.
Men r det inte lite lngskt att en shoppinggalleria
skulle ge samma upplevelse?
undrar jag.
Carl Reinhold Brkenhielm
medger att det r ngot
annorlunda. Men ppekar att
mnga mnniskor upplever
naturen som hotfull; anonymiteten i skogen kan vara skrmmande. Vilket ocks mrks i
Carl Reinhold Brkenhielm
litteraturen.

En annan av Lauras bcker,

Viktorianckrosen, utspelar
sig i Trdgrdsfreningen i
Gteborg och handlar om
nckrosen som enbart
lever i tv dagar. Hon har
ftt all inspiration frn promenader i naturreservat,
parker och trdgrdar.
Men hon terkommer till
att det inte r ett medvetet
stilgrepp att skriva om ppeltrdets sprk och en jord
som krackelerar i grimaser.
Jag ser naturen rra sig i
bilder framfr min inre syn, sger
hon och tittar ut p de nakna bjrkarna.
Det har absolut inget att gra med religion,
men jag tror p naturens kraft. Allt r energi och vi r
sammanlnkande.
En tanke som inte r helt ovanlig. I flera omgngar har teologen Carl Reinhold Brkenhielm frgat
svenskar i olika ldrar om de bejakar en kraft i
naturen som omfattar allt levande. Uppt 70 procent
brukar svara ja.

Sofie Niemi frklarar att genom att

verhuvudtaget besjla naturen visar
frfattaren att det finns en skillnad mellan natur
och mnniska. Vi ger naturen egenskaper den inte
har och uttrycker p s vis vr fria vilja: en nskan
om att bemstra naturen. Men vissa frfattare har
ftt ett negativt mottagande fr att de istllet likstllt
mnniskan med naturen. Hon tar upp Ola Hanssons
bok Sensitiva amorosa frn 1887.
Han skildrar en mnniska som tror hon kan mta
och kontrollera tillvaron. Mnga tycker att det blir
skrmmande, primitivt och upprrande rent psykologiskt att vi har lika lite kontroll ver vra psyken som
naturen.

Nmnda professor som r verksam i Uppsala

befinner sig i Gteborg fr att medverka p rets
vetenskapsfestival. Han tar en paus frn programpunkterna fr att samtala bland blommorna i Trdgrdsfreningen. Men terigen stller regnet till med
brk. Vi hamnar p ett slamrigt caf vid Kungsportsplatsen och frsker reda ut vad det r som flera
frfattare och mnga andra upplever i naturen.
Jag tror det handlar om vardagliga transcendensupplevelser, sger Carl Reinhold Brkenhielm.
Han berttar om pastorn Levi Petrus som sg ut
ver en ng vitsippor p Kinnekulle i Vstergtland
och pltsligt upplevde att Gud sg p honom genom
sipporna. Mnga skulle sga att han misstog sig,
men fr honom var det livsavgrande.
De hr upplevelserna behver inte enbart ske i
naturen, fortstter Carl Reinhold Brkenhielm. Min

Ovanfr soffan str Laura Popas bcker uppradade

p en hylla av tr. Hon har sjlv illustrerat bckerna
och gjort de frgsprakande omslagen, flera med
flickor och fglar p. Den frsta titeln kom ut p det
egna frlaget Adagio 2013 och r en sagobok.
I brjan visste jag inte hur jag ville anvnda naturen, sger hon. D skrev jag bara sagor som ofta tar
fram det positiva i mnniskan.
Men allteftersom har mrkret smugit sig in. I Paradisfglarna r en flicka nra att drunkna och i Lauras
frsta poesisamling skriver hon om dende trd.
Jag anvnder dikter fr att beskriva min sorg ver
det som hnder med fglarna och sjarna, sger hon

13

REPORTAGE

med en suck. Naturen lider vldigt mycket. Den klarar

sig utan mnniskor, men vi klarar oss inte utan den.
Flera litteraturvetare menar att naturen spelar en
helt annan roll i dagens litteratur jmfrt med hur det
var under romantiken och ven senare epoker. Nr
psykoanalysen vxte fram i brjan av 1900-talet lg
starkt fokus p mnniskans inre existentiella liv och
d blev naturen underordnad. Men i takt med att vi
blivit mer miljmedvetna har naturen ftt en viktig
funktion i berttandet.
Inom litteraturvetenskapen finns teoribildningen

ekokritik som ifrgastter att mnniskan skulle vara

verordnad naturen. Det pratas ocks om climate
fiction, romaner dr naturen har en avgrande roll fr
handlingen. Och ven inom klimatfiktionen hnder
det att frfattare besjlar naturen. Det kan vara ett
stt att frska frst naturen inifrn, precis som
vissa frfattare har skildrat djurs tankar.
P senare r har det ven vxt fram en genre som
kallas ekopoesi och har sitt ursprung i den anglosaxiska vrlden. I Skne bor Sofia Roberg som r bde
litteraturvetare och verksam poet.
Jag vet inte om jag skulle kalla mig fr ekopoet,
sger hon. Men jag skriver utifrn en stor fascination
fr naturen.

Ur Laura Popas bcker:

I natt hrde jag trden grta
Mnen rt som en sargad hund,
jorden skrek av ngest och smrta.
ur dikten De dende trden

Hon lter ivrig p rsten nr hon berttar att nutida

poeter har en vilja att skriva om naturen men vet
inte hur. De har varit upptagna med att experimentera med sprket och sen insett att det finns en vrld
utanfr som befinner sig i ekologisk kris.
Mnga mnniskor frstr inte miljproblem p
en knslomssig niv, sger hon. Men poesi har en
frmga att skapa knslor som ett nyhetsinslag inte
kan. Det r naivt att tro att poesi kan frndra vrlden, men man kan nog pverka enskilda personer.
Ngra av ekopoeterna har en bakgrund som miljaktivister. Poeten Jonas Gren skriver i samlingen
Lantmteriet:

Nr jag springer barfota hr jag

grset frodas med kraft under mina
ftter. Jag virvlar runt p tspetsar
medan hnder och fingrar smeker
glansiga blad och snuddar vid
molnen.
ur romanen Rekviem frn en
romantiker

Webbexklusivt

motorvgens dn
vad hnder
om jag sger
det r
vattenfallets?

P element.jmg.gu.se kan du lyssna p

nr Laura Popa lser ur sina bcker.

14

REPORTAGE

Sofia Roberg
Det obegripliga vaxandet
ur ingenting som inte finns
de forsta djuren hur sag
de ut
hade inte dina axlar men
viljor
invaderade markvardiga
kroppar
sa borjade det och
fortsatte
nu slipas nagot nytt ur
strommen
- ur diktsamlingen
Prlemor
Sofia Roberg - Foto: Privat

Men samtidigt r ekopoesin inte helt tillgnglig. Det

pgr fortfarande mycket experiment rent sprkligt.
Vad det gller besjlning menar Sofia Roberg att andligheten ofta finns dr, men att hon sjlv r frsiktig
med att projicera egna knslor p naturen.
Det skulle innebra att man stter mnniskan i
centrum, sger hon. Ekopoesin gr ju ut p att mnniskan r en del av naturen.
Flderblommorna flyter omkring i temuggarna och
den ltta friska smaken drjer sig kvar i munnen.
Laura Popa minns hur hon plockade aprikoser och
vindruvor hos farfrldrarna i Rumnien. De bodde p
landet i Transsylvanien i ett stenhus utan elektricitet.
Vattnet hmtade de i en brunn. P flten vxte solrosor och grden var omringad av ngar. Djuren gick
omkring fritt: kycklingar, hns och grisar.
Jag blev s ledsen nr de slaktade grisen till jul,
sger Laura. Det var blod verallt och jag kunde inte
frst fr jag sg den som en vn.
Lantlivet hos farfrldrarna r Lauras frsta minnesbilder av naturen. Annars r hon uppvxt i stadsmilj.
Det var inte frrn hon kom till Skandinavien som hon
brjade vistas mer regelbundet i skog och mark. Som
22-ring flyttade hon till Danmark fr att jobba som
au pair och tre r senare hamnade hon i Sverige fr
krlekens skull.
Men f nutida frfattare ser p naturen som jag
gr, sger hon. I alla fall inte p samma fantasifulla
stt. Och det spelar ingen roll viket land de kommer
ifrn.
Hon inspireras av epoker som romantiken och surrealismen. Och sina drmmar dr naturen ofta dyker
upp. Laura hoppar upp frn soffan och visar en bok

15

som heter Vxternas sprk, skriven av Carina Solga. Budskapet frn flder r: lev i harmoni med din
omvrld. Ett par dagar tidigare, i en annan del av
staden har Carl Reinhold Brkenhielm druckit upp sitt
kaffe och tagit p sig sin beiga kappa. Han tror inte att
naturvurmen r srskilt svensk. Det har mer att gra
med tillgngen till naturen, anser han. Att Sverige r
ett glesbefolkat land och att det r enkelt att ta sig ut
i skogen. Han drar vissa paralleller till USA dr det
finns jttelika landomrden och stora vidder. I Holland
till exempel har naturen inte alls samma betydelse.
Sofia Roberg fr ett liknande resonemang. Ekopoesi
r stort i USA, men ocks i Skandinavien. Hon tar upp
Norge som ett exempel dr det finns stora motsttningar mellan mnniska och natur.
Folk gr p tur, men samtidigt styrs deras land av
olja, sger hon.
Hon pongterar att ekopoesin ven behandlar den
urbana miljn. Att det kan handla om andra organiska
processer, matsmltning till exempel. Dessutom r
nstan all natur mnniskopverkad.
Laura Popa ser ngot frnrmad ut nr jag ifrgastter att hennes lskade Djurgrden i Stockholm, som
var ett av hennes frsta mten med Sverige, inte
skulle vara riktig natur. Det var dr hon sg skulpturerna p Waldemarsudde f liv och blev inspirerad att
skriva om dem.
Det finns andra omrden p Djurgrden dr
naturen inte r s tam, sger hon. Men parker brukar
trka ut mig efter ett tag. Den vilda naturen bjuder p
fler verraskningar.

REPORTAGE

Jrgen Freund / WWF-Canon

Bli Vnfretag
p wwf.se/vanforetag
16

WWF kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll

Gr lite mer
nytta p jobbet

REPORTAGE

REPORTAGE

DET DOLDA HOTET

Drygt sex miljoner ton. S mycket plast dumpas rligen i vrldshaven. Mycket
r synligt skrp som flyter omkring p vgorna eller sjunker till havsbotten. Men
mycket r ocks s litet att det inte kan ses av blotta gat. nd finns det dr.
Ett dolt hot.
TEXT & Foto: kARL jANSSON

17

REPORTAGE

Therese Karlsson forskar om hur plast pverkar vra hav.

tt perfekt bohuslnskt landskap. En vik insprngd

mellan berg och hav.
Solen tittar fram emellant och sknker vrme i den
annars ngot kylslagna frmiddagen. Therese Karlsson
gr lngs klipporna. Hennes huvud r snkt och hennes
blick fst p marken.
Hon bjer sig fram och plockar upp ngot. Vid frsta
anblick ser stranden orrd, fridfull och ofrstrd ut.
Nr man kommer nrmare ser man att s inte r fallet.
Rep, gamla fiskeredskap, engngsfrpackningar, ballonger och allt mjligt skrp ligger utspritt. Men det som
Therese letar efter r inte synligt. I sin hand hller hon
ett antal sm plastbitar.
Ngra ser nstan ut som sm stenar, en r en tops, en
annan ett verktyg fr att bra bakterier i laboratorium.
Nr hon pillar p dem faller de snder i allt mindre bitar
i hennes hand.
Bitarna blir s sm att vi inte ser dem. Men de r ju
fortfarande dr, sger Therese Karlsson som r doktorand i marinbiologi vid Gteborgs universitet.

inom fler olika omrden, t.ex. marinbiologi, marinkemi

och maringeografi. Denna dag r det strandstdning
kring forskningsstationen. Forskare och vrig personal
ska tillsammans rensa de kringliggande strnderna p
skrp som spolats upp.
I dagens strandstdning deltar tolv personer. Utrustade
med plastpsar, vita bomullshandskar, kaffe, bullar och
en flakmoped rensar man en av ns strnder p allt
skrp som flutit i land under det senaste ret.
Stdningen sker varje r, nd r det skrpigt,
sger Therese Karlsson.
Therese Karlsson har tidigare arbetat med flera olika
projekt som rr plast i haven. Nu doktorerar hon och
studerar hur plast rr sig i marina miljer. Vart det hamnar, hur man kan vervaka det och i frlngningen
vilka tgrder som kan vara mest effektiva fr att stoppa
nedskrpningen.
Varje r spolas cirka 8 000 kubikmeter skrp upp p de
bohuslnska strnderna. Det r lika mycket som skulle
rymmas i fyra olympiska simbassnger fyllda till bredden. Det allra mesta r plast. Nstan 60 procent. nd
r dessa fyra simbassnger bara en brkdel av allt det
som finns i haven. Bara femton procent av skrpet i havet spolas upp p land. vriga 85 procent stannar kvar

Kristinebergs forskningsstation fr marina studier r

en av vrldens ldsta forskningsstationer fr sitt mne.
Belgen vid Gullmarsfjordens mynning, lngst ut i
Kustbandet mot Skagerack. P stationen forskar man

18

REPORTAGE

Strnderna p Skaft stdas varje r, nd r de fulla av skrp som flutit iland.

bland vgorna och p havsbotten. Plasten som finns i

havet kan variera enormt i storlek. Frn stora bitar som
plastpsar, fiskeredskap och olika typer av rep som r
ltta att fnga med gat ner till bitar som inte gr att se.
Fr att en plastbit ska kallas fr mikroplast av forskarna
ska den vara mindre n fem millimeter och kan vara s
liten att man pratar om nanostorlekar. Eller miljarddelar
om man s vill.
Det var p 70-talet som man frst brjade uppmrksamma mikroplaster i haven. Forskare brjade att hitta
sm oidentifierbara partiklar lngst med strnder, inuti
magar p fglar och fisk.
Till en brjan visste man inte var det var fr ngot.
Man kallade det fr sjjungfrutrar. Men ganska s
snart s frstod man att det var sm plastbitar, sger
Bethanie Carney Almroth, forskare vid Gteborgs
universitet som hller p att forska p mikroplastens
pverkan p fiskar.
Mikroplasterna hamnar i haven p olika stt. En del
kommer ut i haven redan som mikropartiklar. Detta
kan komma ifrn vgar, industrier, tvttmaskiner och
konstgrsplaner. Annan mikroplast bildas i havet genom
att strre plastbitar bryts ner till mindre bestndsdelar

19

av havets kraft.
Mikroplasterna i havet blir fler och fler, och kommer
inte att frsvinna. Mngden av plast som kommer ut
i haven kar hela tiden. Nu r vi uppe i miljontals ton
som hamnar i havet rligen, sger Bethanie Carney
Almroth.

Till en brjan visste

man inte var det var
fr ngot. Man kallade
det fr sjjungfrutrar.

REPORTAGE

hittade vi ett oljefat med olja kvar i, sger Linda Svanberg.

verallt omkring p den lilla stranden ligger det skrp.

Mycket av det som syns mest r saker som verkar
komma ifrn btar. Rep och delar av fiskeutrustning r
vanligt. Men ven en del ovntat skrp dyker upp.
Det r underligt att man hittar s relativt mnga
diskborstar sger Therese Karlsson.

Den fulla vidden av vilken pverkan de mikroskopiska

plastbitarna kan ha p miljn r nnu inte helt klart fr
forskarna. Men ngra konsekvenser har man redan
kunnat se. Reproduktionsfrmgan hos vissa arter kan
frsmras av mikroplaster, djurens aptit frstrs, eftersom att ta plast ger en falsk mttnadsknsla, vilket i
lngden kan leda till att djuren svlter ihjl. Mikroplast
kan ven binda till sig olika typ av miljgifter, som i sin
tur ts av levande organismer som d fr i sig miljgifterna.

Linda Svanberg, en av de andra deltagarna p stdningen berttar att det r sjtte ret i rad som de stdar
den hr stranden. Att de vissa r har haft tvlingar i vem
som kan plocka upp mest skrp p en dag.
Ett r fick vi ihop 700 kilo p tre timmar, bland annat

20

REPORTAGE

I lngden kan ocks nedskrpningen i haven komma att pverka oss mnniskor. Den marina nedskrpningen kostar fiskare lngs med den svenska
vstkusten tio miljoner kronor varje r. Varje r
frlorar man ocks flera miljarder kronor vrlden
ver p grund av att fiskar, och andra havslevande
djur fastnar i, och ddas av plastskrpet.
Det sttet som nedskrpningen pverkar oss
idag r att det bland annat ger ganska s stora
ekonomiska frluster, sger Therese Karlsson.

alla

des

sjju

ngfr

utr.

Visa det hr fr journalisten, hrs pltsligt bland

strandstdarna. Ngra personer har samlats kring
ett strandfynd. En person har hittat en liten glasflaska. Inuti flaskan ligger en liten bit papper. En
flaskpost helt enkelt. Med viss mda fr vi upp det
lilla pappret inuti flaskan. Texten r ngot utsmetad
och bara delvis lsbar.
Happy fathers day grandpa, fly high with the
angels, str det skrivet p pappret som r tagit ur
en engelsk kalender.

Den

typ

av p

lastp

ellet

som

frn

brj

an k

Att man ibland hittar lite mrkliga saker vid en

strandstdning verkar tillhra sakens natur.
Om man hittar skor och handskar r det nstan
alltid vnsterskor och hgerhandskar. Jag har hrt
att det r fr att man alltid tar p sig den vnstra
skon sist, och tar av hgra handsken frst nr man
ska gra ngot form av finlir, sger Therese Karlsson och ler.

Vi vet att plasten har potential att

pverka djurlivet p vldigt mnga
olika niver. Vi kan till exempel se
att fglar ter det och att det stoppar igen deras mag och tarmkanaler. En annan konsekvens
r att vi kanse att olika djur
fastnar i plast och dr. Att djur
ter plast och fastnar i den
r vldigt tydliga och synliga
effekter av plaster i haven,
sger Therese Karlsson.

Vad grs fr att minska plastmngden i haven?

I Sverige arbetar flera myndigheter och organisationer med
arbetet kring den marina nedskrpningen. Hav- och vattenmyndigheten ger ekonomiskt std till flera olika projekt som arbetar fr
att minska nedskrpningen av vra hav och vattendrag.
Organisationen Hll Sverige Rent arbetar p mnga olika niver fr att
hlla svenska hav- och kustlinjer rena frn skrp.
FNs miljorgan lade frra ret fram ett frslag om att alla lnder i vrlden
borde frbjuda mikroplaster i kosmetiska produkter. Ett frslag som nu
ven kommit till Sverige.
Kemikalieinspektionen lmnade i r en rapport till regeringen dr man
freslog att mikroplaster br frbjudas i all kosmetika, hudvrdsprodukter och
tvl. Frbudet fvntas trda i kraft den frsta januari 2018.
Klla: Hav- och vattenmyndigheten.

21

REPORTAGE

Vi har bara brjat

skrapa p ytan av
vad det hr kan
komma att
innebra

Det kan ge mig en knsla av hopp. Men det kommer

krva att vi vgar gra en del frndringar. Som att
minska mngden engngsprodukter, fundera ver var
vi behver vilket slags material och frska minska
verkonsumtionen vi har idag.
Efter ungefr tre timmar r strandstdningen slut fr
den hr gngen. Den flakmoppe som tidigare var tom
r nu helt verlastad med vita sopsckar fulla av avfall.
Nstan alla deltagarna br ocks sjlva p en sck
till bredden fylld. Att det hr r resultatet av endast tre
timmars samlande r svindlande.

Nr man pratar om de enorma mngder plast som finns

i haven idag r det ltt att knna sig vervldigad. Och
ven om strandstdning r ett bra och ndvndigt arbete fr att hlla vra strnder rena frn det vrsta skrpet
r det inte tillrckligt fr att lsa problemen.
Det viktigaste man kan gra r att komma t problemen vid kllan. Det r klart att man kan gra enskilda
tgrder fr att stoppa plasten frn att komma ut i havet. Men fr att verkligen lyckas mste vi lgga om vr
konsumtion. Vldigt mycket av problematiken kan man
relatera till vra konsumtionsmnster, sger Therese
Karlsson.

Trots att Therese Karlsson har arbetat med problemen

kring plast under flera r knner hon att arbetet fortfarande engagerar och berr henne.
Jag blir fortfarande ledsen nr jag ser skrpet. Det
r sknt att man knner ngot. Att man inte har blivit
avtrubbad.
Men vad som r det vrsta tnkbara scenariot nr det
kommer till vilken pverkan plast- och mikroplast kan ha
p vr havsmilj kan inte Therese Karlsson svara p.
Nej det vet man inte, och fr min del r det nog det
som kan gra mig orolig. Vi har bara brjat skrapa p
ytan av vad det hr kan komma att innebra.

ven om frgan om plast och mikroplast i haven kan

knnas tung och ofattbart stor knner Therese fortfarande att det finns hopp att vi ska kunna lsa problemen.
En anledning r att frgan har ftt strre uppmrksamhet bde inom forskningsvrlden och inom media.

Efter bara ngra timmars stdning har en stor mngd skrp samlats in.

22

Lego verbord
Text & illustration: Karl Jansson

imftter, flytvstar eller fiskent skulle man inte

bli chockad ver att hitta p en strand lngs med
atlantkusten. Dremot skulle man nog hja p gonbrynen om man hittade en drake, ett svrd eller en pirat.

Facebookgruppen Lost at sea har ver 50 000 medlemmar. Gruppen r full av inlgg dr folk berttar om sina
fynd kring Cornwalls strnder. Det r inte bara legobitar
som hittas, utan allt mjligt annat skrp (eller skatter)
visas upp av olika beachbombers. Beachbombers r
ett namn fr de mnniskor som letar efter strandfynd.

Den 13 februari 1997 gick vgorna hga utanfr Englands sydvstkust. Fartyget Tokio Express hamnade i
svrigheter nr vgor som beskrevs av besttningen
som rhundradets vgor trffade fraktfartyget, och fick
det att krnga till s kraftigt att 62 containrar med gods
spolades verbord och frsvann ner i djupet.

Enligt vissa beachbomers har legobitarna frflyttat sig

lngt ifrn den kust dr de ursprungligen hamnade i havet. Florida och Melbourne r tv platser dr bitar som
kan tnkas vara frn Tokio Express-olyckan har hittats.
Dock r det ingen som har kunnat bevisa att dessa
avlgsna fynd kommer frn samma container.

En av containrarna som hamnade i havet den dagen

var p vg till New York. Just den hr containern var
proppfull med legobitar. Nrmare bestmt 4 756 940
bitar. Bitarna som frsvann ner i djupet var inte heller de
vanliga fyrkantiga byggbitarna. Ironiskt nog var mnga
av bitarna i marint tema. Flytvstar, simftter, och
blckfiskar. Men ocks vilda-vstern lego, prstkragar
och drakar.

Trots det ngot komiska i att det r sm drakar och piratbitar som spolas upp p strnderna i Cornwall vittnar
fynden om ngot mycket allvarligare. Att det fortfarande
idag efter 20 r spolas upp intakta legobitar frn havet
berttar om vilka svrigheter som plast i haven kan
vlla vr natur. Att saker inte bryts ner, utan ligger kvar
under lng tid. Och att vi inte vet hur det kan komma att
pverka vra hav i lngden.

Historien skulle ha kunnat sluta d, med en container

som fll verbord fr snart 20 r sedan. Men det gr
den inte. Fr fortfarande idag kan man p kustremsan
kring landskapet Cornwall p englands sydvstkust
hitta rester frn den stormiga natten. verallt kring de
milslnga strnderna har man hittat, och hittar fortfarande idag pirater, prstkragar och andra bitar.

Man tror att ungefr tre miljoner av de ursprunliga

knappa fem miljoner bitarna har mjlighet att flyta upp
till ytan ur sin container-grav. Ingen vet hur lnge till de
kommer att fortstta spolas upp p strnderna. Men att
lego har blivit en naturlig del av Cornwalls landskap r
frmodligen ngot ortsbefolkningen tvingas leva med
under en lng tid framver.

Kllor: BBC, The mirror, The daily mail

facebook - lego lost at sea.

23

REPORTAGE

UT I VILDMARKEN
24

REPORTAGE

1992 gav sig Chris McCandless ut i Alaskas vildmark fr att leva

ensam i naturen. Han verlevde i ett halvr. Trots hans misslyckande
har han blivit en ikon och inspirationsklla.
Varfr lockas vissa mnniskor, och srskilt mn, av att lmna det
moderna samhllet fr ett eremitliv i skogen?
Elements Victor Bomgren gav sig ut p ett ensamt skogsventyr fr
att se vad grejen r.
Text & foto: VICTOR BOMGREN
25

REPORTAGE

En hare springer runt bland lven och kvistarna

mnniskor frn hela vrlden genom den farliga vildmarken till platsen dr han dog. Men var han en hjlte
som tragiskt frlorade mot den ofrltande naturen eller bara en ofrberedd och dumdristig grngling som
underskattade farorna med vildmarken? Kanske bda.

ngra meter bort. Det prasslande ljudet mste ha varit

vad som vckt mig. Efter ngra sekunders gnuggande i
gonen och avlgsnande av kottar under lren kommer
jag tillbaka till verkligheten. Jag har somnat lutad mot
ett trd. Hade det inte varit fr att det blser s kallt
hade det kunnat vara en fin Rasmus p luffen-scen. Nu
r det bara kallt och fullt av kottar. Adrenalinet som
drivit mig de frsta morgontimmarna har brjat ta slut
och den tunga vandringen och smnbristen har kulminerat dr intill trdet. Nr jag reser mig upp skriker
mina ben och ftter av smrta. Japp, den r fortfarande

Att det slutade s illa fr honom verkar inte stoppa de

som drmmer om att flja i hans fotspr. Jag lser om
flera mn som antingen har eller ska lmna samhllet
fr eremitliv i skogen. Jag tittar p de mnga bilderna
p killar som gjort vandringen till McCandless buss
och poserar framfr den p samma stt som han gjorde p det sista fotot av honom. Killar, killar, mn var
r kvinnorna? De finns, men enligt min ovetenskapliga
verslagsrkning r de i frkrossande minoritet. Drmmen om the wild tycks i hgsta grad vara en manlig
sdan. Varifrn kommer den hr framfr allt manliga
lockelsen till vildmarken?

dr. Nu r det bara nio timmar kvar till Strmstad.

Frsta gngen jag sg filmen Into the wild var 2009.
Filmen handlar om den verkliga historien om 22-rige
amerikanen Chris McCandless som lmnade sin trygga
tillvaro och gav sig ut ensam i vildmarken. Mlet var att
ta sig till Alaska och enbart leva av och med naturen.
Nr eftertexterna rullade ville 17-riga jag bara stnga
av datorn, slnga ner en fickkniv i ryggscken och
knalla raka vgen ut genom drren. Han var s fri och
gjorde vad han ville!

Ramona Ivener r universitetslektor i historia vid Karlstad universitet och har forskat kring manlighet genom
historien. Hon sger att historiskt sett har kn ofta
kopplats samman med olika platser och aktiviteter.
Naturen har kopplats till egenskaper som virilitet,
styrka, kthet, stabilitet och instinktivt beteende. Det
r exempel p maskulina ideal som funnits lnge.
Aktiviteter som jakt eller fiske har en traditionellt manlig
prgel, ven om det frsts finns kvinnor som ocks
uppskattar det och mn som inte gr det, sger hon.
I sin forskning har hon mrkt att mnnen relaterar till
naturen som en klla till att skulptera fram manliga
ideal och som en representation fr ett ofrdrvat,
stabilt och tryggt samhlle.
Manlighet r ju inte minst en identitetsfrga
och forskningen brukar betona att mn ofta relaterar sin manlighet till andra mn och rdslan
fr att vara omanlig. Historiskt sett har mn
ofta utmanat varandra och ifrgasatt varandras djrvhet. Ngot som kanske r svrare
att gra bakom skrivbordet n i jaktlaget.

Chris McCandless verlevde 113 dagar i Alaska innan

han svalt ihjl. Ngra jgare hittade hans 30 kilo tunga
kropp i en vergiven buss som han gjort till sitt hem.
Med filmen och boken med samma namn blev han en
mytisk figur och en hjlte fr mnga. Varje r vallfrdar

Under all min research r det en person och en bok, utver Into the wild,
som stndigt terkommer Henry
David Thoreaus 1800-talsklassiker
Walden. Det r en redogrelse
ver frfattarens tv r som
ensam och helt sjlvfrsrjande
i en stuga i skogen. Thoreaus
inflytelserika bok, som fr
vrigt McCandless bar med
sig under sin tid i Alaska,

26

REPORTAGE

Hvedalen ndhllplatsen dit bussarna inte ker.

Rakt fram lngs vgen ligger Norge.

kom ut 1854, mitt i en period av kulturella och sociala

frndringar i vstvrlden.
Under den hr tiden stlldes mnniskan infr
utmaningen att mta det nya och moderna och i mycket
av litteraturen och konsten frn den hr tiden terspeglas en motsttning mellan civilisation och natur, sger
Ramona Ivener.

och konservburkar med mat. Jag skulle inte leva av

naturen p samma stt som McCandless, men nd.
Buss 853 frn Strmstad station ska egentligen g
hela vgen till Hvedalen, en handfull stenkast frn den
norska grnsen. Men det gr den inte. Bussen stannar
tre kilometer innan. Jag kan inte kra lngre, jag mste
vnda hr, men det ligger t det hllet! sger busschauffren och slpper av mig intill vgkanten. Drifrn
brjar mitt lilla ventyr och snart befinner jag mig p
den norska strckan som Turistinformationen i Strmstad s varmt rekommenderat.

Samtidigt, sger hon, rdde en lngtan till det naturliga

och vilda vid den hr tiden. Tidigare hade mannen setts
som naturens tmjare, men under 1800-talet betonades
istllet lnken mellan manligheten och naturen.
Nu, sju r efter att jag satt dr framfr Into the wild och
drmde, var det dags att gra slag i saken. tminstone ett litet sdant. Jag bestmde mig fr att testa
lockelsen sjlv och se om jag kunde frska frst
vad det handlar om. Jag skulle vandra tre etapper
av vandringsleden Bohusleden och sova en natt i ett
vindskydd. Med mig skulle jag ha en sovsck, vatten

Varfr den skulle vara bttre n Bohusleden frstr jag

inte; dalgngen som skulle pminna om Sound of Music
r inte mer n en ker. Men det r hrligt att vara
utomhus och att vara igng. Frden fortstter lngs
med en flod. Vid en bro delas stigen i tv dr avstickaren
tar vandraren till Halden. Den avstickaren tog Karl XII
med sin arm fr trehundra r sedan men han hade nog
ocks gjort bst i att fortstta
mot Bohusleden. Strax innan jag
kommer tillbaka till Sverige igen
ter jag lunch intill floden. Solen
skiner. Det hr gr ju jttebra.

Lngt dr borta ligger kusten och Strmstad.

Middagen ligger p elden.

27

REPORTAGE

Samtidigt som boken om Chris McCandless slpptes i Sverige 1999 levde Markus
Torgeby i en kta mitt i den jmtlndska
skogen. Tjugo r gammal hade han
tagit beslutet att lmna sitt gamla liv och
pressen frn omgivningen och istllet leva
ensam i vildmarken. Ocks han hade lst
och inspirerats av Thoreaus bok.
Men jag lste bara halva, den var s
trkig! Men det stora budskapet tog jag
verkligen till mig.
Andra mnniskor trffade han bara nr
han skulle fylla p frrden, frmst med
havregryn. Mellan dessa avstickare med
mnsklig kontakt kunde det g flera
mnader. S levde han i fyra r innan han
lmnade ktan och flyttade in i en gammal
fbod i nrheten.
Under de totalt fem ren han levde ensam i skogen lngtade han inte tillbaka
en enda dag.
Nej, det var helt fantastiskt, det var hr
livet brjade fr mig. Jag knde en total tillfredstllelse
av att inte behva tnka och motivera utan bara gra
det som behvde gras fr stunden.

Nu nr du sger det. Det r mnga som hr av sig

till mig och vill gra ngot liknande och det r nstan
bara snubbar. Jag vet inte varfr det r s. r det historiskt eller genetiskt? Det kanske r av gamla vanor,
att mnnen har gjort si och kvinnorna s.

Han tror att mnga mnniskor hade mtt bra av att

ibland lmna det bekvma smrgsbordet som
r det moderna samhllet. Hr finns s mycket att vlja p och s mnga intryck att ta in
att allt smlter samman till en gr massa.
Under hans r i naturen fick han en
annan blick p saker, alla upplevelser
smakade starkare nr varje intryck
fick st fr sig sjlv utan konkurrens av annat som pockar p
uppmrksamheten.

Vindskyddet dyker upp hgst upp p berget. Eller

berg och berg, 220 meter hgt r det. Men efter sex
timmars vandring kunde det lika grna varit 2200
meter hgt. Synen av vindskyddet r helt fantastisk.
Alla krmpor och orosmoln frsvinner. Vare sig det
r att hitta lugnet, utmaningen eller sig sjlv dr ute
s r tillfredsstllelsen ver att lyckas enorm. Jag gr
upp en eld och bddar p golvet av vindskyddet. Precis som Marcus Torgeby sa s brjar jag tnka frre
tankar och fokuserar p det jag gr fr stunden, saker
blir mer svart p vitt. Under timmarna innan jag
somnar gr jag inte srskilt mycket, men jag knner
mig aldrig rastls. Jag lagar rtsoppa, tittar p solnedgngen och matar p nya vedklabbar i elden.

P frgan om varfr han

tror att just s mnga
mn har en romantisk bild av att ge
sig ut i vildmarken tnker
han efter en
stund.

Nr mrkret kommer kryper jag in lngst in i hrnet

av vindskyddet och lindar in mig i sovscken. P SMHI
har de frutsptt att temperaturen ska ligga runt tv
grader under natten. Eftersom jag har tagit p mig
alla klder jag packat med mig finns det ingenting
kvar att tillverka en kudde av. Ryggscken som r full
av konserver och vattenflaskor r inte srskilt mjuk,
men fr duga. Genom den saknade fjrde vggen kan
jag se fullmnen och min lilla eld som sakta frsvinner innan jag somnar. Jag sover inte mnga minuter

28

REPORTAGE

smrta i alla benens och ftternas leder.

Nu vill jag bara komma hem. Nr jag
frsker tnka p alla duschar jag ska
ta och all mat jag ska ta nr jag kommer hem knns det bara tyngre. Lngre
ifrn. Nej, det var ju i nuet man skulle
vara. Om jag istllet tnker p vad
som ska komma bakom den dr krken
eller vad jag ska ta till lunch vid nsta
fina plats knns det mycket bttre. Jag
vinner sm segrar under hela dagen
istllet fr att vnta p den sista stora.

Frn Hvedalen till Strmstad

r det tre och en halv mil.

t gngen innan jag vaknar av att det r kallt eller

att ngon kroppsdel mmar p det hrda underlaget. Nr det frsta solljuset till slut dyker
upp bakom trden r valet att g upp och
f en tidig start p vandringen eller att
ligga kvar och snooza i den iskalla och stenhrda sngen inte srskilt svrt.
Det var nr det var som tuffast det var som bst!
I kyla och mrker klarnar saker och ting och
man frstr vad som r viktigt, sger Markus
Torgeby.
Nr han var ute var det hrt och tufft men han
sger att det aldrig kndes s, det var ju precis
det han ville. Nr det var som lttast under
somrarna och vrarna blev det mer grubblerier
och det befriande svarta och vita kunde terg
till grtt. I dag bor han med sin fru och tre barn
p cker utanfr Gteborg. I ett hus. Nr han
tnker tillbaka p det jobbigaste under hans r
i skogen kommer svaren snabbt: rastlshet och
mrkrdsla. Det tog flera mnader att frska
bli av med rdslan och det gick ver frst nr
han insg att det inte kunde g ver. Han var
mrkrdd, det var ingen id att kmpa emot.
Positivt tnkande r bullshit. r det jobbigt
s r det, det r bara att omfamna det.
Den andra och sista dagen r hemsk. Det visar
sig att mina skor, som jag trodde skulle vara
s bra, r vrdelsa. Varje steg sprnger av

I Strmstad sitter mnniskor p uteserveringarna i vrsolen och tittar ut

ver hamnen. Nr jag stapplar fram
dr knns det som jag varit borta i en
evighet. Fullkomligt slutkrd och med
en rdsla ver att permanent ha
frstrt mina ben sjunker jag ner
p en bnk vid busstationen.
Det enklare livet i skogen r
egentligen svrare. Men det
r nr man verkommer
det svra som lyckan
blir strre och fan
om jag inte r
vldigt lycklig
nr jag sitter
hr p bnken
och kvider av
smrta.

Vare sig det r att hitta lugnet, utmaningen eller sig

sjlv dr ute s r tillfredsstllelsen att lyckas enorm.

29

REPORTAGE

30

REPORTAGE

SKOGMULLES
TERKOMST
Allt fler barn deltar i Friluftsfrmjandets
barnverksamhet och scouternas
medlemsantal kar. Det ser ut som att
barnen brjar ta sig ut i skogen igen.
Hur har det blivit s?
Och ser utvecklingen
likadan ut fr alla barn?
TEXT & FOTO:
SOFIA KRISTOFFERSON

31

REPORTAGE

r
det
ngon
som har
sett ett stenrs
ngon gng?
Att de ska
gra saker
tillsammans
och bli mer vana
i naturen.

aroline Bramklev lter blicken

vandra runt bland de barn
som samlats i ringen p den
lilla parkeringsplatsen
vid Skndlaberget, p
Hisingen i Gteborg. Endast
ett barn rcker upp handen.
Det ska vi gra idag, berttar
hon och frklarar sedan hur resten
av dagens upplgg ser ut.
Caroline r, precis som gruppens andra
tv ledare, kldd i en bl jacka med Friluftsfrmjandets logga p brstet. Hon tar tten och
styr stegen mot stenrset. Ngra av frldrarna
gr barngruppen sllskap in i skogen. Nu vntar en
vandring i uppfrsbacke lngs leriga stigar fr att n
platsen dr strre delen av de kommande tre timmarna
ska tillbringas.
Caroline Bramklev ser Mullegruppens trffar som ett
stt fr barnen att uppleva naturen och skapa minnen
och erfarenheter i densamma.
Tanken r att barnen ska bli nyfikna och reflektera.

Friluftsfrmjandets frsta
barnverksamhet startade
1957. Under de frsta decennierna sgs det som viktigt fr
barnen att delta i verksamheten d
det inte fanns s mycket annat att gra.
Det var ocks p 70- och 80-talet som
verksamheten var som strst. Men nu r den
ter p uppgng. P tio r har antalet barn som
deltar i ngon av Friluftsfrmjandets barnverksamheter mer n frdubblats. ven scouterna kar i popularitet. Efter mnga r av ett sjunkande medlemsantal
fick de ver 2000 nya medlemmar frra ret.
Utvecklingen kan ses som en del av den friluftstrend
som rder i samhllet.
Mnga vill aktivera sig ute i naturen. Kurser som lr
deltagarna att gra upp eld och bygga vindskydd har

32

REPORTAGE

blivit otroligt populra.

Det har skapats en
marknad fr naturkurser dr utbudet
bara vxer, sger
trendforskaren Petra
Dokken.

Skrmlivet
blir ganska
platt. Det
knns inte i
fingrarna. Det
doftar inte.

I ett konferensrum
p fjrde vningen
p Viktoriagatan 13 i
Gteborg sitter Mattias Sandberg. Han r
doktor i kulturgeografi
vid Gteborgs universitet och har i en
avhandling studerat
barns naturkontakt
i tv segregerade
bostadsomrden i Sverige.
Han tror inte att det kade deltagandet i friluftsaktiviteter
bland barn i frsta hand beror p ett kat intresse fr
naturen.
Fritiden generellt blir mer organiserad och styrd av
vuxna. Om allt annat blir tidsstyrt och schemalagt s
mste ven naturkontakten bli det om den ska bli av.
Man kan tnka sig att barnen inte bara gr detta utan
att det r en del av tre eller fyra olika aktiviteter.

barnen att roten finns dr fr att blomman ska kunna

ta upp vatten och nring frn jorden. Om man drar upp
roten kan blomman inte fortstta att vxa.
Detta blir bara ett av flera stopp under vandringen upp
mot stenrset. verallt finns nya saker att upptcka i
naturen.
Mullegruppen som denna sndagseftermiddag samlats fr att leka lekar och bekanta sig med skogen vid
Skndlaberget, tillhr Hisingens lokalavdelning. Den
bestr av 12 barn i ldrarna 7-8 r som snart ska ta steget frn Skogsmulle till att bli strvare. Eftersom barnen i
gruppen r s sm tror de att Skogsmulle finns p riktigt.
Det r en naturnra mnniska som kommer och
hlsar p varje termin. Skogsmulle representerar frsiktighet och lr barnen att de ska vara rdda om det som
finns i skogen, berttar Caroline Bramklev.
Nr 45 minuter har passerat, stenrset har beskdats,
och vandringen ntt sin slutdestination brjar frgorna
om nr det r matdags. Barnen som tillsammans tcker
in hela frgspektrumet med sina regnstll fr vnta ytterligare en stund innan de fr packa upp sina ryggsckar.
I Linnea Perssons rda ryggsck med Bamse-motiv ligger det mackor och varm choklad. Linnea, som brjade
i hstas, r gruppens senaste tillskott. Bredvid henne sitter mamma Suzanne Persson, som i sin klarbla jacka
skulle kunna misstas som en av ledarna. Hon har sjlv
deltagit i Friluftsfrmjandets aktiviteter som barn.
Jag tyckte det var roligt d och vi gillar att vara ute i
skogen. Detta r en vldigt trevlig grej att gra tillsammans och jag tyckte att Linnea behvde lra sig lite
skogsvett.
Familjen hade tur och Linnea fick plats i gruppen direkt,
men s ser det lngt ifrn ut fr alla.
Jag knner vldigt mnga som skulle vilja g men
som inte har ftt plats, sger Suzanne.
Anledningen till att situationen ser ut som den gr r
enkel. Det saknas ledare. Detta r ngot som enligt Lisa
Larsson, verksamhetsledare fr friluftsventyr inom Friluftsfrmjandet, begrnsar organisationens spridning.

Anledningen till att barnen, trots det kade utbudet

av aktiviteter, deltar i just friluftsaktiviteter tror Mattias
Sandberg kan handla om att vissa frldrar oroar sig
ver sina barns levnadsmnster.

Man kan se det som en slags motreaktion mot

stillasittandet, att folk sitter mycket framfr skrmar
och inte kommer ut.

Trendforskaren Petra Dokken drar ven hon kopplingar

mellan tekniken och naturen men p ett lite annorlunda
stt. Hon nmner begreppet high tech, high touch
som innebr att det, i samband med att tekniken fr allt
strre plats i vra liv, ocks vxer en lngtan efter ngot
annat.
Skrmlivet blir ganska platt. Det knns inte i fingrarna. Det doftar inte. Drfr r skrmlivet och naturkontakten en perfekt kombination fr mnga. Det ena skapar
frutsttningar fr det andra.

Det r tyvrr ganska vanligt att lokalavdelningar

inte marknadsfr sig alls p grund av att de inte har
plats till fler barn. De vill inte rekrytera fler n vad de
kan ta hand om.

S vilka barn r det d, som trots bristen p marknadsfring, hittar till Friluftsfrmjandet och deltar i den typ av
organiserade friluftsaktiviteter som de anordnar? Mattias
Sandberg har inget tydligt svar p frgan och kan bara
spekulera i vilka faktorer som kan tnkas vara
avgrande.

Titta hr, sger Oliver Johannessen och visar upp en

av de mnga vitsippor som shr, i mitten av april, str i
full blom. Han har dragit upp den med hela roten.
En av gruppens ledare stter sig p huk framfr en
samling vitsippor och frklarar fr Oliver och de andra

33

REPORTAGE

Det organiserade friluftslivet har historiskt sett varit

ganska svenskt och homogent. Det var den samhllsbrande klassen som hade fritid och pengar till att resa
ivg som brjade bedriva det. Idag r det kanske mer
ihopkopplat med miljengagemang.
En sak som han studerat i sin avhandling r hur barns
naturkontakt pverkas av socioekonomiska frhllanden. Han pratar om den positiva vrderingen av barns
naturkontakt som en svensk medelklassnorm.
Dr hr man att barnen vet att naturen r ngonting
bra och att det r bra att vistas dr. De har det med sig
och vet att de inte ska sitta inne fr lnge framfr tv:n.

Friluftsfrmjandets verksamhet som

barn, ser detta som en bra fritidsaktivitet fr sina sner.
Nr man lever ett storstadsliv
som vi gr och mest bara ser betonghus r det sknt att komma ut i
naturen lite ibland.
Enligt Mattias Sandberg r friluftslivet ngot av ett storstadsfenomen.
Det r delvis en motreaktion mot
staden samtidigt som det frutstter
att man r separerad frn naturen i
vardagslivet.
Han menar att frldrarnas egna naturupplevelser r av stor betydelse
fr vad de vljer att fra ver p sina
barn och ser ocks naturkontakten
som en del av en bildning.
Det r ungefr som att man
ger kultur till barn, s ger man
natur. De fr prova p musik
och teater och s fr de
vara ute i naturen. Det r
ett stt att ge dem en
bra start i livet, en
sund uppfostran.

P 1980-talet, nr alla barn skrevs in p frskolor,

uppstod ett behov av att fra in Friluftsfrmjandets
naturinriktade pedagogik ven dr. r 1985 startade
den frsta I Ur och Skur-frskolan dr man var ute
mycket mer n vad man var p den vanliga frskolan.
Idag finns det 200 I Ur och Skur-frskolor i Sverige.
Sedan tre r tillbaka r det ocks mjligt fr andra
frskolor att teckna avtal med Friluftsfrmjandet som
d utbildar frskolepersonalen. Ungefr 100 frskolor
har hitills tecknat ett sdant avtal. Det uppskattas att
omkring tv miljoner svenskar deltagit i Friluftsfrmjandets barnverksamhet genom ren. Verksamheten har
ocks spridit sig utomlands och finns idag i bland annat
Finland och Japan dr tiotusentals barn deltar varje
r. Tyskland har verksamhet i liten skala och England,
Lettland, Ryssland och Litauen r andra lnder som r
intresserade av konceptet och ligger i startgroparna fr
att sjlv stta igng.
Nr Oliver Johannessen fr frgan om varfr han r
med i Mullegruppen blir svaret Fr att pappa har
bestmt det, men han medger att han trivs ganska bra dr han befinner sig just nu.
Det brukar vara s att nr vi ska ivg
s vill de stanna hemma. Men sen nr
de vl kommer hit s springer de ivg
direkt och man fr knappt dem med
sig hem igen, berttar pappa Per
Johannessen som tervnt till
Skndlaberget fr att hmta
Oliver och hans tvillingbror Hugo som ocks
deltar i gruppen.
Pappa Per, som
ven han
deltagit i

34

REPORTAGE

Behver

barn vistas i naturen?

FOTO: Viktor Wrange/SLU Bildbank

FOTO: Sofia Kristoffersson

Fredrika Mrtensson

Mattias Sandberg

docent i miljpsykologi

doktor i kulturgeografi

Bara man gr ut s r det

en friskfaktor och en viktigt del
av folkhlsan. I Sverige har vi en
stor rrelsefrihet som mjliggr
fysisk aktivitet i vardagen.
Det finns forskning som
visar att miljn fr utomhusvistelsen r av stor betydelse. En
dlig milj stter inte samma
spr och ger inte lika positiva
upplevelser av naturen.
Friluftsdagar i skolan r en
viktig del av barns naturkontakt,
men mnga yngre lrare upplever att de har otillrcklig kunskap
om naturen. De vet inte vad
olika blommor och fglar heter
och det skapar en oskerhet.

Frst mste man stlla sig

frgan om vad som r natur.
Jag tycker att man behver
snka den trskeln. Natur behver inte vara naturkunskap.
Ett trd r inte bara en art, det
kan vara vackert ocks.
Jag tror kontrasten mellan
utomhus- och inomhusmilj r
viktigt. Idag nr vi spenderar
s mycket tid inomhus kan de
tillfllen d vi faktiskt kommer
ut vara vldigt betydelsefulla
och prgla oss vldigt mycket.
Sinnena pverkas p ett
helt annat stt. Vi fr uppleva
kontraster i form av ljus, ljud
och vder som ndras.

35

FOTO: Leif Johnsson/MAH

Ebba Lisberg Jensen

doktor i humanekologi

Det beror helt p vem man

frgar. Religisa mnniskor
tycker det r viktigt att barnen
fljer med till kyrkan och de
som knner starkt fr naturen
tycker det r viktigt att vistas i
den.
Om vi tnker oss en framtid
dr ingen vistas i naturen str
inte samhllet och faller p det.
Mnniskor r vldigt formbara
och det r svrt att sga var vi
egentligen hr hemma.
I Sverige har hllbarhetsfrgor och naturskyddsfrgor
lnge varit viktigt fr medborgarna och naturen har ett stort
vrde hos dem.

BESKET

Geysir r den gejser nordost om Reykjavik som gett namn t benmningen gejser.

ISANDE HETT
Foto: SALLY ERIKSSON

Webbexklusivt

Ls mer om alver, vttar och andra vernaturliga

vsen i Islandsreportaget Det dolda folket.
www.element.jmg.gu.se

Vattenfallet Seljalandsfoss p sdra Island.

Island r ett land knt fr sin

mystiska natur. Men mitt i det
karga, trdlsa landskapet
gmmer sig platser som inte
liknar ngra andra. Elements
fotograf reste dit och fngade
ngra bonblicksbilder.

NATUREN TAR
TILLBAKA
Elements reporter Alexandra Carlsson Tenitskaja var ute och gick
i sina hemtrakter och snubblade ver en gammal bostad. P den
hr bilden kan du se stenvggarna som finns kvar av Lapp-August stuga som ligger i Prssebo i Lilla Edets kommun i Vstra
Gtaland.

38

UPPSLAGET

LAPP-AUGUSTS STUGA
Lapp-August var ett fattighjon som levde i brjan av frra seklet. Efter mnga rs arbete t
andra i utbyte mot mat och husrum fick han till
slut en egen pltt p jorden.
Lapp-August byggde ett hus med sm hl fr
fnster och en vedspis inmurad i ena vggen.
Hela bygget tog sammanlagt 40 r att bli
frdigt. Varje sten r uthamrad fr hand och
lagd p plats av Lapp-August sjlv. Trtaket
har fr lnge sen frmultnat och ormbunkar har flyttat in i kket. Skogen har varsamt
slutit sig kring stenruinerna som trots sin lder
kikar fram bland lven och br historien om
Lapp-August vidare.

39

REPORTAGE

EN MNSKLIG
TIDSLDER

Ett internationellt upprop hvdar att vr planet stigit in i antropocen.

En tid dr mnniskan frgr bde sig sjlv och planetens ekosystem. Men vem har
rtt att definiera vrldens tidsldrar och till vilka syften?

TEXT & ILLUSTRATION; GUNNAR FGERLIND

40

REPORTAGE

n mulen februaridag beskte jag Rda stens konsthall vster om centrala Gteborg. Den aktuella utstllningen hette Tidvgor och var dyster. En finlndsk
konstnrsduo hade till monotona bastoner snkt ner
Rda stens lokaler i ett apokalyptiskt mrker. De enda
ljuskllorna som fanns var tre projektorer som spelade
upp svartvita animerade filmklipp p betongvggarna.
Klippen visade sjunkande skepp och dende trd. Nr
jag slutligen lmnade konsthallen skrattade jag mest t
den gravallvarliga skandinaviska konsten.

och definierar den period d mnniskans pverkan p

klimat, geologi och ekosystem brjat n extrema niver.
Ett frslag fr denna tids brjan r 1945 d den frsta
atombomben detonerade i New Mexiko.

Jag trodde d att utstllningen handlade om tv frsupna finnars redovisning av sina depressioner, men hade
jag tittat ordentligt i informationsbroschyren s hade jag
frsttt sammanhanget. Konstutstllningen Tidvgor
inledde Rda stens tema fr 2016: Antropocen.
Vi lever i en tid dr det blivit uppenbart att mnsklighetens aktiviteter har frndrat planeten i s stor
utstrckning att vi trtt in i en ny geologisk era; antropocen. Att tnka p betydelsen och konsekvenserna
av antropocen r en diskussion i stark utveckling inom
bda politiska, sociala och ekonomiska strukturer och
s klart ocks inom konsten sger Aujke Ravn, intendent vid Rda Sten.
Man skulle kunna pst att begreppet numera lever ett
eget liv i den globala kulturen. Syftet r att uppmrksamma den ekologiska katastrof mnga anser att vr
planet r p vg in i. Men debatten om hur man ska,
nr man ska och vilka som ska definiera en helt ny
tidsepok r minst sagt het i internationella akademiska
kretsar. Frgan p alla insatta forskares lppar r om
begreppet r vetenskapligt eller miljpolitiskt? Uppdraget att officiellt benmna antropocen i vetenskapliga
termer har landat p geologernas bord. Anledningen r
att geologer r ngra av de f som sysslar med exakta
globala grnsmarkeringar i tiden.

I samband med utstllningen vid Rda sten i februari

hll Mark Johnson, geolog och prefekt vid Gteborgs
universitet en frelsning om antropocen i konsthallen.
Han tog upp antropocen i frmst geologiska termer
men tidsldern r numera ett globalt och mngbottnat
koncept med enorm sprngkraft.
Hur man n anvnder begreppet s tar man stllning,
man erknner mnniskan som en katastrofal naturkraft.
Sen begreppet populariserades av klimatforskaren Paul
Crutzen r 2000 har kulturinstitutioner ver hela vrlden
tagit till sig antropocen, inte minst tidningsvrlden. Den
frsta april i r skrev the Guardian: Vi lever i antropocen-tiden, i vilken den mnskliga pverkan av planeten
r s extrem och skrmmande att den kommer
lmna spr i millennier.

Vrldens historiker r lngt ifrn verens om exakt nr

exempelvis medeltiden startade eller nr stenldern tog
vid. Geologerna dremot har via internationellt samarbete huggit sin tidslinje i sten. Organisationen International Commission on Stratigraphy (ISC) r ansvariga
fr att delat upp de 4,5 miljarder r frn jordens skapelse till dagslget i fem eoner, 14 eror, 22 perioder, 34
epoker och ver 100 ldrar.

The Economist vlkomnade sina lsare till antropocen

redan 2011 och New York Times gjorde samma sak nu
i januari. Hr i Sverige syntes antropocen p Dramaten
i pjsen Antropocen mnniskans scen vid rsskiftet
och Rda stens konsthall har allts tema Antropocen
under 2016.
Med antropocen tvingas vi stlla oss sjlva frgan
vad det innebr att leva i en geologisk tid som domineras av mnniskan som skapat denna globala ekologiska
kris sger Aukje Ravn.
Antropocen str fr antropos: mnniska och cen: ny tid

Nu diskuteras det om ISC officiellt ska lgga till ytterligare en epok p den geologiska tidslinjen, antropocen.
Organisationens ordfrande Stan Finney r skeptisk.
Drivet att officiellt erknna antropocen kan i sanningen
vara politiskt snarare n vetenskapligt skrev han i en

41

REPORTAGE

artikel i den geologiska tidskriften GSA today i november frra ret. Han menar att de tidsldrar som ISC
tidigare skrivit in i jordens historia beror p vad geologer
observerat i planetens stenlager.
Antropocen fljer inte detta mnster utan r snarare
observerat i klimatforskares rapporter. Att godknna
antropocen i den hgt aktade geologiska tidsskalan
skulle rikta ett hrt slag mot dess vetenskapliga legitimitet anser Stan Finney och mnga med honom.
Anthropocene Working Group (AWG) r en undergrupp
till ISC bestende av 30 mn och 8 kvinnor. De har
nu uppdraget att trots allt frska definiera den nya
tidsldern. De ska helt enkelt beskriva vad antropocen
r och nr den ska tagit sin brjan, allt i geologiska
termer. Om gruppen nr sitt ml skulle de lyckas med
att fr frsta gngen i vetenskaplig historia officiellt definiera en tidsgrns de sjlva lever under. S hr skriver den spanska AWG-medlemmen och akademikern
Alejandro Cearreta i ett mail:Frst ska vi presentera
vrt frslag i slutet av det hr ret eller mjligen nsta
r fr the Subcommission on Quaternary Stratigraphy.
Om det godknns s gr det vidare till International
Commission on Stratigraphy. Om det godknns igen s
gr det vidare till det slutgiltiga godknnandet av the International Union of Geological Sciences. Vid varenda

av dessa tre steg kan frslaget bli underknt.

Institutionen fr geovetenskaper vid Gteborgs universitet vid Wavrinskys plats har numera sloganen Earth
Science knowledge for living in the anthropocene.
Orden r satta av Mark Johnson, samma geolog som
frelste om antropocen vid Rda sten i februari.
I institutionens lilla bibliotek har man baxat in ett enormt
klippblock av gnejs. P en liten papperslapp bakom
bibliotekets reception str det:
Bergvgg i bibblan r gnejs, 1,7 miljarder r gammal,
ca 2 mil ner i jordskorpan enligt Mark Johnson.
Mannen i frga har sitt kontor en vning ovanfr stenblocket som r daterat till tidsperioden staterium.
Alla de hr tidsldrarna r mnskliga begrepp som
vi har skapat bara fr att kunna organisera det vi sett i
fltet. S en sak som jag har oroat mig ver r att man
uppfattar de hr epokerna och perioderna som vetenskapliga faktum, men de existerar fr att underltta frstelse och kommunikation berttar han. Hans kontor
r fyllt med gnistrande stenar av alla de olika slag.
Jag frgar honom vad han tror om att lta geologerna
och ISC officiellt definiera antropocen som en ny tid.
Jag tror p klimatfrndringar, jag tror det finns
ett politiskt vrde i ordet antropocen. Jag tror ocks
det finns ett emotionellt vrde med att man r i en ny

REPORTAGE
ssfs

Det finns ett politiskt vrde

i ordet antropocen

geologisk epok. Det har fr lekmannen en slagkraft som

r fantastisk. Men jag r ocks stratigraf och det r ett
krleksarbete att under 200 r skapa en geologisk tidslinje. Varfr ska vi lta antropocen vara en formell epok
nr den godknns p helt andra principer n de andra
epokerna? undrar Mark Johnson.
Han menar att begreppet antropocen har mnga vrdefulla funktioner och att den skapar en medvetenhet
om vad mnsklig aktivitet gr med vr planet. Men han
ser inte tydligt begreppets funktion i den geologiska
tidsskalan.
Fr geologer vore det frbryllande med en grnsmarkering r 1945 fr vi vet allt som hnde sen 1945, vi
behver ingen grnsmarkering sger han.
Den geologiska diskussionen om antropocens vara
eller ickevara r lngt ifrn ver. Dessutom diskuteras
begreppet antropocen knappast endast i geologin.
Man kan sga att antroprocen fds i slutet av
1600-talet fr det r d vi brjar tro att vi r herrar
ver oss sjlva och att vi r sjlvstndiga individer
med ett sjlvstndigt frnuft men i sjlva verket r
inte mnniskor s frnuftiga som vi grna frestller
oss, sger idhistoriker Mikela Lundahl vid Gteborgs
universitet. Jag mrker p henne att diskussionen om
antropocen r aktuell ven i humanvetenskapen.
Frn renssansen och framt har vi satt mnniskan
i centrum och kanske blivit vermodiga och d skapat
sdana hndelsefrlopp som lett fram till det som nu
kallas antroprocen, sger Mikela Lundahl.
Fr att frska komma en bit utanfr de akademiska
tankegngarna om antropocen bokar jag ett mte med
en praktiserande geolog.
Fr mig stter tidsepoken antropocen planeten lite
i perspektiv. Istllet fr att vi har vr lilla kerpltt som
vi odlat p s r vi nu i en global vrld, vi pverkar inte
lngre bara runt husknuten utan i mycket strre skala,
sger Christian Axelsson som arbetar som geolog i
centrala Gteborg. Christian sger sjlv att han lever
i antropocen och att hans tidsuppfattning beror p att
stenlagren i marken drastiskt frndrats.
Kommer det en annan civilisation efter vr s kommer
de kunna datera oss via stenen. Vid ett visst lager i stenen kommer man hitta klorerade kolvten, mnen som
inte finnas naturligt utan r skapta av mnniskan och

man kommer finna radioaktiva isotoper. Men det r inte

jorden i sig Christian Axelsson r oroad ver.
Som geolog r jag inte rdd fr den globala
uppvrmningen, det har hnt frut och det kommer
hnda igen och det r min bestmda sikt att det finns
ingenting vi kan slnga p jorden som inte jorden kan
ta hand om, jorden r stor nog att ta vara p sig sjlv.
Frgan r: Hur sjuka vill vi sjlva bli?
Det var med liknande argument Mark Johnson avslutade sin frelsning vid Rda Sten i februari.
Vid varje steg av jordens historia har jorden varit
perfekt. vi har haft katastrofer, vi har haft meteornedslag som frndrat hela situationen men jorden har
fortsatt vara. Om vi orsakar frstrelsen av ekosystem
och oss sjlva s kommer jorden fortstta utvecklas.
Mark Johnson klickar fram frelsningens sista projektorbild framfr hrarna, ett fotografi p hans dotter.
Anledningen till att Mark Johnson anvnder ordet antropocen r fr att rdda henne.

portrtt
Ett fack fr mat och tre fr djur.
Carolina Lindahls hobbyintresse fr taxidermi har fyllt frysen
med fglar, mullvadar och
ekorrar.
Jag gillar att ta hand om snt
som annars hade kastats bort,
sger hon.
Text & foto: Agnes Kgstrm

uden ligger i en sckig hg p

Carolinas skrivbord. Skalpellen skr med sm, sm jack
fr att riva av fettet. Frsiktigt, s
kniven inte gr igenom. Rosavita
fettslamsor lossnar och lggs i en
pse vid sidan. Det mste bort, s
inte huden senare hrsknar. Om
man bjer sig fram knns en svagt
ljummen lukt frn grvlingsskinnet.
Det luktar lite som frn hund,
sger hon.
Fr ungefr ett halvr sen krde
hon bil lngs en landsvg utanfr
Sala. Det var en sen oktoberkvll,
mrkret kompakt och vgen nstan
tom p trafik. Pltsligt slr strlkastarljuset ver ngot stort mitt
p vgen. Hon stannar bilen och
hoppar ur. Alldeles stilla i krfltet
ligger en pkrd grvling. Hon gr
fram och petar frsiktigt med foten
p den fortfarande varma kroppen.
Stendd ligger den dr, orrlig
med bruten rygg.
Jag bara: yes! Den var helt
nypkrd, s jag tog
med den.
Hela rummet r
fyllt med uppstoppade djur
som pryder
bord, lampor
och vggar. P
fnsterbrdet
str en katt,
en iller och
en pingvin. En
skldpadda vilar
p en grvlings
rygg och i taklampan
hnger tv taltrastar.
Carolina har jobbat lnge

Hon ger liv t

fr att kunna inreda s som hon vill
ha det.
Frn att jag var tolv, tretton
r tittade jag mycket p ldre
filmer med galna vetenskapsmn eller kolonialister med kuriosakabinett.
Jag nskade mig uppstoppade djur i julklapp
i flera r men fick aldrig
nt.
Nr hon flyttade hemifrn brjade hon
genomska loppisar och
secondhandbutiker i jakt
p djur att inreda med. Det
visade sig vara svrare n hon
trott och framfrallt alldeles fr

44

dyrt. Samtidigt vxte funderingarna kring vad i processen som

gjorde att priset blev s hgt. Hon
brjade genomska Youtube och
sg en dokumentr med en ung
tjej i New York som visade hur hon
gjorde uppstoppningar hemma i sin
lgenhet.
Jag har alltid sytt klder och
gjort grejer sjlv, s jag tnkte att
jag kan nog gra det hr.
Genom fler Youtubevideos sg hon
vilka metoder man kan anvnda
sig av och vilka produkter som
behvdes. Det frsta djuret blev
en liten mus. Nr den ocks sg
ut som en mus blev hon vertygad
att hon skulle klara att ta sig an fler
djur.

portrtt

CAROLINA LINDAHL
lder: 23
w
Bor: Stockholm
Gr: studerar till sprkkonsult
och konserverar djur
nskedjur till samlingen: apa

Grvlingshuden vnds fram och

tillbaka i jakt p stllen med mycket
fett. Det r ett meditativt arbete, ett
hantverk som krver tlamod. Den
kttiga insidan kommer krva ytterligare ngra timmars jobb innan
den kan tvttas och desinficeras.
Tnk vad bra att den hr inte
behvde ruttna p motorvgen
och istllet kan bli ngot fint som
kan hlla fr alltid.

dda djur
Grvlingsskinnet framfr henne
har badat i t-rd fr att undvika
bakterier, och fr att huden inte ska
tappa plsen.
Hr mste jag nog klippa lite
mer, de r s himla kttiga.
Den tjocka klumpen i skinnet rullas
runt och det dyker upp ett kort ben
med med tass och klor. Skalpellen
gr ett jack i ena plasthandsken,
den glider snabbt av och slngs i
fettpsen. Arbetet med att skrapa
bort fett tar flera timmar och Carolina har ftt gra det i etapper nr
hon haft tid ver. Sen hon gjorde
sitt frsta djur fr fyra r sen har
frysen fyllts till bredden. Plastpsar
med fglar, smdjur och ormar
ligger ttt nedpackade i vntan p

Jag gillar att gra ngot bestende och terskapa deras sknhet, det som var fint nr de levde,
sger hon.
Nstan alla hennes djur r roadkills, djur som efter en ovntad
dd hittats lngs med vgarna. P
ett Instagramkonto visar hon bilder
frn arbetets gng. Det r bilder
p alltifrn hur hon flr av skinnet
till hur de specialbestllda gonen
monteras och djuren spnns upp
med nlar. ven om hon r noga
med att skriva att djuren inte ddas
fr att bli uppstoppade hnder det
att folk skriver upprrda kommentarer om djurplgeri. De tycker att
det r ckligt eller fel att hantera
djur ven om de dtt en naturlig
dd.
Jag tycker inte det r ngot att
frskrckas ver. Ofta handlar
det om chock och ovana. Vi r ju
vldigt skyddade frn att se djur p
det hr sttet. Hela, dda djur.

TAXIDERMI

att bli nsta arbetsprojekt. De har

vuxit till en mngd som inte lngre
gr att verskda.
Jag gillar att stoppa upp
grvlingar ven om det r mycket
meck. De har stabil hud, mycket
pls och s himla fint mnster. De
r vldigt robusta som djur.
Hon plockar fram en frigolitliknande skulptur med lite mjlig yta som
senare ska tckas av grvlingsskinnet. Vgen frn djurets dd till
konserverad och monterad r en
process i flera steg. Nr skinnet tagits av ska det rensas, tvttas och
torkas ut med salt. Konservering r
en konst, men fr att djuren ska se
verkliga ut krvs ocks att man kan
bygga form och skulptera modeller.

45

Taxidermi r konsten att konservera och stoppa upp djur. Yrkesmssigt pratar man sllan om uppstoppningar.
Det finns mnga regler fr hur
man fr hantera, kpa och slja
djur. Vissa srskilt vrdefulla eller
hotade arter tillhr Statens Vilt och
ska lmnas till polisen om de hittas.
Det r bland annat grspett, rn,
falk, utter, fjllrv, bjrn och lo.
vriga dda djur i naturen tillfaller
markgaren.
Fr att yrkesmssigt jobba som
konservator krvs ett tillstnd frn
Lnsstyrelsen.
Klla: Lnsstyrelsen

REPORTAGE

TILLBAKA
TILL
NATUREN

46

REPORTAGE

Mer n hlften av alla svenskar som befinner sig mitt i arbetslivet vill byta jobb. Men det
r f som gr det. Johan Grahn och Liselott Johnsson tog steget, sa upp sig frn sina
kontorsjobb och fick naturen som arbetsplats.
TEXT & FOTO: lOVE HANSEN SIILIN

47

REPORTAGE

om p en given signal lyfter msarna frn marken

och bryter morgonfriden i Fiskebck i vstra Gteborg. Fiskebten Grimskr r p vg in fr att lasta av
nattens fngst av havskrftor. Johan Grahn styr bten
skert genom hamnen och lgger till vid kajen.
Det gick sdr. Eller ja, det har varit vldigt dligt
vder. Med tanke p det r den hr fngsten godknd.
Den landade p 90 kilo.

Har man lyckats bli ett knt namn inom sitt yrke s
r det mnga gnger det som gr att man inte mr bra.
Stressen, pressen och trycket kan bidra till att man vill
gra en radikal frndring, sger hon.
Lotta Holme upplever ocks att det den senaste tiden
har blivit mer tilltet att hoppa av sin karrir fr att frverkliga sig sjlv i ngon mn. Ngot som inte var lika
vanligt frr.
En lastbil ngrar sig i sista stund och vljer att kra rakt
fram vid Gteborgs Fiskhamn. Johan Grahn gr en tvr
inbromsning och dunsen frn lastutrymmet talar sitt
tydliga sprk.
Jaha, nu regnar det vl krftor dr bak, sger han
med en suck.

Blicken r trtt och det sista som ska gras r att kra
in fngsten till fiskeauktionen innan det r dags fr
vlbehvlig smn. Hela natten har Johan och hans kollega tillika barndomsvn Joakim Lundberg varit ute och
fiskat havskrftor. Joakim fick dock frmnen att kliva
av p Styrs fr att ka hem och lgga sig.

Den stora auktionshallen r helt tom bortsett frn en

gaffeltruck som staplar undan lastpallar. Klockan sju p
morgonen sljs hr fisk frn svl vstkusten som stkusten. Nu r klockan strax efter nio och Johan Grahn
har missat morgonrushen. Krftorna fr sljas imorgon.
Tillbaka i bilen ger Johan Grahn sin bild av vad som r
charmen med att jobba som yrkesfiskare.
Det r otroligt spnnande. Jag menar, jag var p
marknadsavdelningen i sju r. Och det r klart att det r
kul att resa, g p fina tillstllningar och ha en stor budget att arbeta med. Men samtidigt r det livet ganska
innehllslst. Det r skoj fr stunden men det gr inte
ngra strre avtryck i sjlen, sger han.

Det r skoj fr stunden

men det gr inte ngra
strre avtryck i sjlen.
Det var fr 16 r sedan som Johan valde att sga upp
sig frn sitt jobb p SAS fr att istllet bli yrkesfiskare.
Fiskeintresset fanns dr sedan tidigare och Johan hade
ven provat p att jobba som fiskare i brjan av 80-talet. Men han trttnade efter ett tag och ville se vrlden.
Tog ett jobb p Landvetter flygplats dr han lastade
vskor p dagarna och flg till Paris och London fr att
festa p helgerna. Efter att ha studerat till civilekonom
p Handelshgskolan fick han ven ett jobb p SAS
marknadsavdelning. Men efter sju r som marknadsoch frsljningsansvarig valde Johan r 2000 att sga
upp sig och istllet satsa p att bli yrkesfiskare.

Att byta jobb r ovanligt i Sverige. Drygt tta procent

av Sveriges invnare byter jobb varje r, vilket r den
lgsta siffran i Norden. Men att helt byta yrkesinriktning r nnu ovanligare, speciellt ju lngre upp i lder
man kommer. Tomas Berglund r docent i sociologi vid
Gteborgs Universitet och har bland annat forskat p
arbetlivs- och arbetsmarknadsfrgor.
Rrlighet hnger mycket ihop med trygghet. Ju
genersare a-kassan och arbetslshetsfrskringen r
desto mer risker vgar folk ta, sger Tomas Berglund.

Johan Grahn lastar in havskrftorna i sin vita skpbil

och stter sig i frarstet. Bilen rullar mot Gteborgs
fiskhamn. En resa han gjort mnga gnger. Men varfr
valde han att byta kostymen mot sydvst?
Jag knde att jag hade gjort mitt. Du vet, sju r i
den miljn rckte fr mig. Jag var med under glansdagarna, efter den elfte september ret drp vnde allt.
Resebranschen frndrades ver en natt och istllet
blev det en massa besparingar. S hr i efterhand
knns det som att jag lmnade vid rtt tid. Innan bten
sjnk, s att sga, sger han.

Med radhus, fru och tv barn var det inget ltt beslut
fr Johan Grahn att sga upp sig och satsa allt p den
oskra fiskebranschen. P mindre n 20 r har den
svenska fiskeflottan halverats och med en medellder
p 57 r s tyder det p att det r f yngre som vill ge
sig in i branschen. Men efter att ha pratat om det i ngot
r var det till slut hans fru Ellen som vertalade honom
att ta steget. Ngot han inte ngrar idag.
Alla kommer nog till punkt i livet nr man knner
att man r lite mtt. Det r d du ska kliva av och gra
ngonting annat. Det r d du r motiverad hr inne,
sger Johan Grahn och klappar sig p brstet.

Att n sina ml och klttra p karrirsstegen lter positivt men kan ocks ha sina baksidor. Ett kande ansvar
kan leda till att man vljer att hoppa av ett prestigefyllt
jobb fr att gra ngot annat. Det sger Lotta Holme
som r rekryteringskonsult p Experis.

48

REPORTAGE

Havskrftor, men ven en och annan sptta.

Johan Grahn fr hjlp att

lasta upp nattens fngst.

Johan Grahn
lder: 52 r
Bor: Frlunda i vstra Gteborg
Familj: Fru och tv barn
Yrke: Fiskare

49

Suphattra Muadlek har jobbat p grden i tv r.

REPORTAGE

Liselott Johansson

Lngt dr borta plockar Maria Savolainen de bruna kastanjechampinjonerna.

Liselott Johnsson
lder: 51 r
Bor: Hulatorp utanfr Bjrketorp
Familj: Make och tre barn
Yrke: Champinjonodlare

50

REPORTAGE

em mil sterut r det febril aktivitet p Hulatorps

champinjoner som ligger mellan Varberg och Bors.
Luften r fuktig men nd behagligt sval i den gamla
svinstian. Och istllet fr gdsel luktar hr numera
skog. Fem metallstllningar med fyra vningar vardera
str prydligt uppradade i rummet och varje vning r
som ett vitt bljande landskap.
Jag tnker att du kan spara de allra strsta och
plockar runt om istllet, sger Liselott Johnsson.

ldern 40-55 vill byta jobb. Det visar en underskning

som gjordes av Yougov p uppdrag av Folkuniversitetet
Stockholm. nd var det bara 13 procent av de som
aktivt skte ett nytt arbete. Av de som inte aktivt skte
ett annat jobb svarade var tredje att det var fr att de
inte visste vad de ville jobba med istllet. Men nstan
var sjtte angav att de sg det som en alldeles fr stor
ekonomisk risk att byta arbete.
S ven om man har viljan att byta jobb s finns det
andra hinder att passera. Att vara helt ny inom ett yrke
gr att man fr det extra svrt, menar Lotta Holme p
Experis.
Mnga av mina uppdragsgivare vill att man har
erfarenhet. P det sttet r det svrare att byta bana.
Fr den anstllde r det en alltfr stor oskerhet kring
det ekonomiska, sger hon.

Hon instruerar praktikanten Maria Savolainen som gr

en trdgrdsutbildning och nu gr praktik p grden.
Det r de bruna kastanjechampinjonerna som ska
plockas. De allra strsta av dessa lter man vxa och
sl ut till svampsorten Portabello. Liselott Johnsson r
nu inne p sitt nionde r som champinjonodlare. Innan
det s jobbade hon p kontoret p en mbelfabrik.
Allt brjade fr 17 r sedan nr hennes man Per-Olof
fick cancer i bihlorna. P grden hade familjen bde
grisar och tv hstar, ngot de var tvungna att gra sig
av med i och med cancerbeskedet. Per-Olof tillfrisknade, men att teruppta djursktseln fanns inte p kartan
d priserna fr svenskt ktt var lgre n p lnge.
Lnen p grden fanns kvar och trots Liselotts ln frn
mbelfabriken och Per-Olofs frn anlggningsfirman
han jobbade p s gick det mesta av pengarna till att
betala av lnet.
Jag tnkte att jag inte kan fortstta s hr. Att bara
jobba, och s blir det aldrig ngot extra. Jag ville f
ordning p allt det dr som hade varit efter att P-O var
sjuk, sger hon.

Jag kan tnka ibland

att,wow, vad r det jag
har gjort?
En efter en vger dottern Anna fverstrm backarna
med nyplockade champinjoner och stller in dem i
kylrummet. Varje vecka plockas ett ton champinjoner
p grden. Dagens skrd landade p 300 kilo. Till en
brjan trodde Liselott Johnsson att hon skulle klara
av att driva champinjonodlingen p egen hand. Men
snabbt stod det klart att tiden inte rckte till. Champinjonen vxer sig dubbelt s stor inom ett dygn och mste
plockas direkt nr den ntt rtt storlek. En julafton fick
hela familjen g ut till odlingen fr att plocka svamp som
annars hade blivit dlig. Idag har hon fyra anstllda, och
mer tid att skta det administrativa. Att vara chef var en
ny erfarenhet fr Liselott Johnsson.
Jag har svrt fr att sga till folk, i brjan var jag
bara s tacksam att folk hjlpte till. Men jag har nog
blivit bttre, sger hon.

Krleken till svamp och frustrationen ver det tomma

stallet gjorde att Liselott Johnsson fick en id. I februari
2007 ringde hon runt hos lokala handlare och kollade
hur intresset var fr nrodlade champinjoner. Hela
semestern den sommaren arbetade familjen Johnsson
med att bygga om stallet till champinjonodling. Det
fre detta grisstallet blev till tre odlingsrum och dr tv
hstar, i form av en ponny och en nordsvensk, stod r
det idag ett kylrum.
Jag kan tnka ibland att, wow, vad r det jag har
gjort? Att jag skulle ha ett eget fretag hade jag aldrig
trott, sger hon.

Bak i skpbilen str det tolv kilo champinjoner som r

redo att levereras till en affr i Kungsbacka. Och i Gteborgs hamn finns det en annan bil som r lastad med
havskrftor. Liselott Johnsson och Johan Grahn gr nu
precis vad de vill. De gr ngot annat.

Men ven om det fr Liselott Johnsson var precis tvrtom, s finns det fr mnga en ekonomisk oskerhet
kring att byta yrke. Mer n hlften av de som r i

51

REPORTAGE

Tiu Simil

Bli Spckhuggarfadder p
wwf.se/spackhuggarfadder
52

WWF kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll

Rdda
spckhuggaren

ELEMENT TESTAR

Sommaren r tiden d skor och

strumpor ker av. Element har testat
Sveriges frsta barfotabana med hjlp
av studenten Fanny Rapp.
Det kndes lite som att g
p en spikmatta, sger hon om
lecakulorna.
Text & Foto: Louise Halvardsson

Webbexklusivt

Se nr vi testar banan p: www.element.jmg.gu.se

Det luktar fuktig jord och bjrkbladen har blivit grna. Bakom
naturlekplatsen i Slottsskogen i
Gteborg, ligger barfotabanan. I
r firar den tv r. Initiativet kom
frn ett par ledamter i ungdomsfullmktige som deltog i ett utbyte
med Tyskland. De fick beska en
barfotapark, ett fenomen som blivit
en del av friluftslivet dr.
De tyska banorna r upp till fem
kilometer lnga och materialet
som ftterna fr testa p r mycket
varierande. Alltifrn gyttja till slipat
glas. Den gteborgska varianten
r ngot snllare med bland annat
kottar, sgspn, lecakulor och
konstgrs.
Om banan hade varit lngre hade jag nog ftt trna innan,
sger Fanny Rapp.
Hon skrattar efter att ha gtt i ml

p 300-meters-slingan. Fanny
Rapp studerar i Gteborg och
vistas regelbundet i Slottsskogen.
Hon hade sett skylten Barfotaslinga, men trodde frst att det
var en lparbana.
Det var Park- och naturfrvaltningen som hjlpte till att frverkliga
ungdomsfullmktiges nskan om
en barfotabana. Att den inte blev
lngre och mer avancerad r
frmst en kostnadsfrga.
Naturpedagogen Anette Wigeborn-Bergstm berttar att mnga
frskolegrupper och skolklasser
besker barfotabanan.
Frmst r det en sinnesupplevelse, sger hon. Man upplever
naturen p ett annat stt och ven
luktsinnet och hrseln aktiveras
genom att g barfota. Mnga provar att blunda.

53

Fr den som vill g banan med

frbundna gon eller har en synnedsttning finns det ett rep att
hlla sig i. Upplevelsen kan verka
avslappnande eftersom du mste
koncentrera dig och vara i nuet.
Det gick inte direkt att tnka p
ngot annat, sger Fanny Rapp.
Dessutom fr ftterna massage.
Nr Fanny Rapp var barn trnade
hon upp sina sommarftter genom
att g barfota i gruset utanfr sitt
hus. Ju mer man gr barfota desto
mer elastisk blir huden. Foten
vnjer sig vid smrtan och foten
mjukas upp av att g p ojmna
underlag. Fanny Rapp tyckte bst
om lecakulorna, som r mest knda fr att ligga i blomkrukor.
Det var bde sknt och gjorde
lite ont, sger hon och snrar p
sig skorna.

BILDREPORTAGE

Bland ordda
stadsbor
Kanske r London staden dr djur r mer integrerade i
stadsbilden n ngon annanstans. Element kte dit fr
att f en glimt av hur det egentligen str till.

Text: Jonathan Bengtsson

Foto: Tobias Kjellberg

Historien om den gr ekorrens framfart

i norra London r, precis som s mycket
annat hr i vrlden, en historia om r
och illusionsls darwinism. Den gr
ekorren har inte alltid varit ett sjlvklart
inslag p Londons parkytor, men har
i ver 100 r tvingat tillbaka den mycket mindre rda ekorren, frmst genom
vld.

De manliga dovhjortarna kring

Londons parker har horn som
i sin utvecklingsfas ser riktigt
besynnerliga ut - lite som skumgummi. Hornen r gjorda av
benvvnad och r som strst
nr hjorten har ntt en lder p
mellan10 och 14 r.

Kaja i Richmond park.

Stare i stadsdelen Shoreditch i centrala London.

Duva p lunch i stadsdelen Shoreditch.

Fglar r ojmfrligt duktiga p att anpassa sig till stadsmiljer. Inte minst duvan har med imponerande konsekvenser intagit parker och torg. Fr vra bredbrstade
vnner finns det ocks goda anledningar att rra sig runt
mnniskor en vanlig duva ter i genomsnitt 67 limpor per
r. Trots att nya forskarrn lutar mot att gluten kan vara rent
inflammatoriskt.

REPORTAGE

Kate Holt / WWF-UK

58

WWF kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll

Sknk en
minnesgva

Ls mer p
wwf.se/minnesgava

REPORTAGE

TRDKAMPEN
Klttra hgt upp i toppen, bilda kedjor runt stammen och hja rsterna till slagord.
Hotade stadstrd har mnga gnger skapat laddade rubriker. Knslorna vcks fr de
ldsta och strsta, men vad r det frsvararna ser i trden?

Text & foto: AGNES KGSTRM

59

REPORTAGE

redvid Hagakyrkans hllplats i centrala Gteborg

str folk med plakat och banderoller. De riktar sina
blickar mot den kala hstkastanjen som sprrats av
med tillflliga byggstaket. Det r mndag frmiddag,
vindstarkt och kyligt. Demonstranterna mste hja sina
rster fr att prata i det stndiga dnet frn maskiner
och trafik.
P andra sidan gatan pgr presstrff i en uppstlld
byggbarack. P trbord ligger pappershgar och ett
flygfoto ver Kungsparken med bla och rda kvadrater
utmrkta. En kvadrat fr varje trd.
Trdteknikern rjan Stl str vid ena lngsidan, vnd
mot den lilla skara journalister som samlats
kring bordet. Med glasgonen uppskjutna i
pannan och hnderna i fickorna lutar han sig
mot vggen samtidigt som han pratar snabbt
och hgt.
Det hr r lika vanligt som att bygga broar,
vi jobbar efter best practice, sger han.
Byggprojektet har sttt p kritik, och hur trden
hanteras har ifrgasatts.
Visst kan man ha kritik och sga att man r tveksam
till vissa projekt, men att man svartmlar best practice
och anvnder rena lgner, det tycker jag r dligt, sger
han.
Kungsparkens trd i hjd med Haga ska flyttas. De
mste gra plats fr en ny pendeltgstation - en del av
infrastrukturprojektet Vstlnken. Parken som idag r
ett smalt strk mellan tv hrt trafikerade vgar r en av
stadens ldsta. Den anlades i mitten av 1800-talet och
blev ett promenadstrk fr den flanerande borgarklas-

sen. Parkidealet var engelsk stil med slingrande gngar,

ppna och slutna rum.
Idag utgr Kungsparken ett riksintresse som kulturmilj,
vilket gr att frndringar i parken mste gras frsiktigt. Totalt pverkas 180 trd av den nya hllplatsen.
Vissa av dem flyttas till en dep fr att sedan flyttas
tillbaka, andra ska bevaras p platsen med skyddskonstruktioner. Ngra erstts helt och en del strre trd
flyttas till nromrdet. Fem trd fr under veckan sina
rtter kapade fr att utveckla ett starkt rotsystem innan
de kan placeras ngonstans i nrheten.

Jag tnkte, vad r det hr

fr vrld egentligen?
De som stllt sig p gng- och cykelbanan invid avsprrningarna r ett tjugotal personer i sextiorsldern.
De tillhr Ntverket Trdplan som samlat till demonstration fr att visa sitt missnje med att trden ska flyttas.
Anita Hansson hller upp ett av de grngula plakaten.
Tillsammans med sin srbo Carl-Mikael Hector studerar
hon arbetet med hstkastanjen.
Det r frfrligt. Trden r vra stora luftrenare,
sger hon.
Fr lngesen var hon engagerad i Greenpeace. Sen
hon hrde talas om Trdplans aktioner i Gteborg frsker hon vara med s ofta hon kan. Hon kisar i vinden.
Fr bara ett r sen fanns en stor alm p Kommendrsgatan i Majorna, intill huset dr hon bor. Bredvid
en poppel och en kastanj vxte det gamla trdet, som
Familjebostder ville ta ner fr att bygga bostder. Nr
Anita Hansson fick hra talas om att den skulle huggas
ner blev hon upprrd.
Jag tnkte, vad r det hr fr vrld egentligen? Vad
hller de p och stller till med?
Det var i brjan av maj, d almens knoppar precis
slagit ut och fglarna har sin hckningstid. Tillsammans med boende i omrdet verklagade hon i flera
instanser fr att rdda almen. Men beslutet att sga
ner trdet med flera armslngders omkrets kunde
inte stoppas. Med plakat i hnderna och lagtexter om
artskyddsbestmmelser uppsatta p ett stngsel sg
hon p nr polisen sprrade av omrdet runt almen

Demonstranter, nyfikna och informatrer r p plats frsta

dagen som trden frbereds.

60

REPORTAGE

Anita Hansson
och Carl Mikael
Hector vill grna
att Kungsparken
ska se ut som
den gr idag.

och gren fr gren fll till marken.

I min vrld r ett snt gammalt trd ett mirakel, tnk
att orka bli s gammal. Ingen utav oss mnniskor blir
150 r, s ngot som r s mycket ldre n ngon kan
bli mste aktas och vrdas. Det r brist p respekt att
sga ner det. Istllet kper folk sig luftrenare nr det
liksom finns ngot som stod dr och var s vackert,
sger hon.
Trden i Kungsparken r inte de frsta som vcker
starka knslor. Hsten 2012 meddelade Park- och
naturfrvaltningen i Gteborg att ngra av trden lngs
Linngatan och Vasagatans aller skulle tas ner. Manifestationer hlls och frvaltningen backade tillflligt frn

sitt beslut. Istllet inleddes medborgardialoger, och det

drjde ett och ett halvt r innan tretton rtskadade trd
togs ner i alln.

En trdkonflikt som blivit ikonisk i svensk trdhistoria

var almstriden i Kungstrdgrden i Stockholm 1971.
Almarna, som skulle lmna plats fr en ny tunnelbanestation frsvarades av aktivister som klttrade
upp i trden. Konflikten blev vldsam nr trdfllare
under beskydd av polisen startade sina motorsgar.
Demonstranterna frskte forcera avsprrningarna
och flera skadades av batonger, hstar och hundar.
Polisen avbrt fllningarna p grund av vldsamheterna. Politikerna, som frst stlsatte sig att ndra

61

REPORTAGE

beslutet, backade senare och almarna str idag kvar i

Kungstrdgrden.
Har trden vl ntt upp till en viss storlek berr de
s mycket, s d fr man vara otroligt frsiktig nr man
gr in och frndrar miljer. Nr det hnder ngot ser
man ju hur upprrda folk blir och hur mycket de lagt ner
av knslor i de dr trden som ska bort, sger Allan
Gunnarsson som forskar vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Hela sitt yrkesliv har
han intresserat sig fr
trd och de tankar
och knslor som de
vcker.
Han r vertygad
om att trden
har en srskild
betydelse.
Det r nt
med trdens
storlek och
tyngd. Tryggheten
som skapas, tider
som
byggs ihop. Det
Planen r att kulturmiljn i
som
har
varit och det
tllas
ters
ska
Kungsparken
som ska komma, sger
nr bygget r klart,
han.
sger Karin Malmqvist.
Hans arbetsplats i Alnarpsparken i
Skne omges av ekar. Deras lder r svr att bestmma, men de ldsta trden r troligen upp emot 300
r. I stammarna syns spr frn avsgade grenar. De
kommer frn en tid av nd, nr mnniskor omgivna av
nattens mrker klttrade upp i trden och sgade av en
bit ved. Ett minne av fattigdom och desperation.
Inte minst i en lite rotls tid som vr, s str trden fr nn sorts varaktighet, trygghet. De har sett
dels andra tider, de kommer kanske st dr efter oss
och binder ihop p ett stt som vi behver i vr tid nr
allting r s flyktigt och instant. De lnga frloppen har
vi inte riktigt tid med, men trden representerar det och
bromsar ner oss p nt stt, sger han.
Invid Hagakyrkans hllplats fortstter demonstranterna
att visa sitt missnje. En kvinna i gr kappa har stllt
sig p refugen mellan vergngsstllena, viftar med det
gulgrna Rdda trden-plakatet medan hon med andra
handen frsker fnga bilfrarnas uppmrksamhet. Hon
ropar till demonstranterna som str kvar p andra sidan.
Alla visar tummen upp!

62

Hon hller upp plakatet nr journalister tillsammans med

delprojektledaren Karin Malmqvist gr frbi till en annan
del av Kungsparken. Dr str en bok som r ett av de
strre trden som ska flyttas. Den r frmodligen betydligt ldre n 50 r gissar Karin Malmqvist. Protesterna
den hr dagen r ingenting som frvnar henne. Trd
vcker knslor, konstaterar hon.
Trden lever oftast lngre n vad vi gr, de kan bli
150, 200 r och har kanske varit med sen 1800-talet.
Jag tror det r mycket det, att de verlever mnniskor
flera generationer.
Karin Malmqvist br en gul vst med Trafikverkets
logga, och r bara en av ett dussin representater frn
kommunen och Trafikverket som bemannar byggarbetsplatsen den hr mndagen. De ska st hr hela
veckan, nr arbetet fortstter norrut i parken med en
bok, tv lindar och ytterligare en hstkastanj. Minst tre
personer jobbar i tvtimmarsskift fr att informera om
vad som hnder med trden. Ett halvr tidigare gjordes
ett liknande arbete och ven d fanns demonstranter
p plats. Bemanningen r ett svar p de upprrda
knslor och sikter som finns kring byggprojektet.
Mnniskans relation till olika delar av naturen r inte likvrdig menar forskaren Allan Gunnarsson. Det r ngot
visst med trden. Upprtta nr de lngt ver mnniskors huvuden.
Om det hade varit en svamp, ett grs eller en
jordloppa som hade varit hotad s hade ju inte folk stllt
upp p samma stt. Det hade bara noterats i en liten
spalt i tidningen, sger han.
Trdet har alltid varit livsviktigt fr mnniskor. Tret som
virke och vxtligheten som mat. Dess frmga att ta upp
vatten, producera syre och
Gisela Andrn r
vara ett hem fr djuren. I
tveksam till att det gr att flytta
berttelser och religion
s stora trd som de i Kungsparken.
fr trdet ofta symbolisera livskraft,
tillvarons krna. Knt frn
fornnordisk
mytologi r
vrldstrdet
Yggdrasil
som breder
ut sina grenar
ver vrlden.
Rtterna delas
i tre och gr till

REPORTAGE

Sten Jonsson minns almstriden i Stockholm p 70-talet. D var det mer ungdomar som gjorde motstnd till skillnad frn idag, sger han.

Men med en fortlpande urbanisering frndras

mnniskans nrhet till naturen. Trdet som livsviktigt
r nog inget mnga mnniskor tnker p, menar Allan
Gunnarsson. Kanske har den enskilda mnniskan ett
mer abstrakt frhllningsstt till trd idag n tidigare.
Jag tror att den urbana mnniskan ser mer statiskt
p trden. Trd vxer dr och ska alltid vxa dr fr s
r det bestmt. Jag mter mnniskor som ser att varje
individ som ftt utrymme att bli en liten planta absolut
ska f vxa vidare. Fr mig r det en orimlig tanke.
Landskapet r ju under snabb och stndig frndring,
stadslandskapet ocks.
Trots att det pratas mycket om trds betydelse och vrde kommer det grna ofta i sista hand nr man genomfr byggprojekt, menar Allan Gunnarsson. Frttningen
av stderna gr det svrt fr stora trd att f plats med
sina rotsystem. Det ger lsningar som att trd ofta str i
sm containrar eller ldor ovanfr marken, och har mindre mjligheter att ta upp nring. Trots tidigare trdkonflikter och tal om att det grna ska prioriteras, underskattas ofta mnniskors knslomssiga bindning till de
stora trden, menar Allan Gunnarsson. Men relationen
till trd handlar inte alltid om trdet i sig.
De kompenserar fr andra brister. Man lgger mer saker i dom n vad som p nt vis r rimligt. Man kanaliserar
sin vrede ver hur vrlden styrs, hur klimatet r, hur naturen hanteras eller nnting annat. Jag tror de fr st som
symboler fr ganska mycket av det vi inte tycker r rtt i
tillvaron, hur samhllet byggs och hur vi frvaltar allt detta
vi har omkring oss.

betyder jttemycket positivt fr mnniskors psykiska

hlsa. Utan naturen finns inte vi mnniskor.
ven om trden ska flyttas och planen r att de ska
verleva, tycker hon det r synd att ndra p miljn i Kungsparken. Trden str fr livskraft
och r ngot alldeles srskilt levande, sger hon och fortstter:
Att det r s sinnrikt
konstruerat r ju
alldeles mirakulst
och fr bara av
oss mnniskor inte
frstras. Det gr
s ont i mig att se
trden stympas och
sras. Det r min
kamp i stan och min
vila i skogens
famn p
landet.

S GAMLA BLIR TRDEN

gudarnas hemvist i Asgrd, jttarnas vrld i Jotunheim

och till underjorden i Nifelheim.

Anita Hansson brukar promenera i Kungsparken, och

hennes srbo bor alldeles intill p Haga Kyrkogata.
Nu fr tiden ker hon ut till sitt lantstlle s ofta hon fr
chansen. Som pensionr r hon mycket i naturen, och
har mer tid att betrakta och knna in sin omgivning n
tidigare.
Jag har jobbat inom psykiatrin, och vet att naturen

63

Stjlkek - 1000 r
En - 1000 r
Tall - 800 r
Lind - 800 r
Lrk - 600 r
Alm - 500 r
Bok - 400 r
Klibbal - 300 r
Bjrk - 300 r
Hstkastanj 300 r
Gran 300 r
Ask - 250 r
Lnn - 150 r
Avenbok - 150 r

REPORTAGE

64

REPORTAGE

Uppkopplad upplevelse
Tekniken har blivit en del av vra liv. Nu fljer den
med verallt. P muset, p kafeet och ut p
skattjakt!

efter. Sedan gr de in i skogen med mobilerna i varsitt

stadigt grepp. Fortsatt uppfr.
Lena Hartman och Pekka Stenberg r bda i femtiorsldern och de r ute p jakt. P skattjakt. Numera
finns skatterna lite verallt i Sverige. Plastbehllare
med lnga listor i dr man kan notera att man har varit
dr. De sysslar med Geocaching en GPS-baserad
skattjakt som blivit allt mer populr. Det var s Pekka
Stenberg och Lena Hartman lrde knna varandra,
och geocachandet gr att de ofta hamnar p nya olika
stllen i naturen och inne i stan.
Det r sknt att komma ut i naturen och cacha. D
fr man rra p sig ocks, sger Lena Hartman.
Det vanligaste sttet att geocacha r genom mobilen
vilket kan innebra problem. Om tckningen frvinner
blir det svrt att hitta skatten. Drfr har Pecka Stenberg alltid med sig sin GPS ocks. Och varken han eller
Lena Hartman tycker att deras digitala hjlpmedel frtar
naturupplevelsen, tvrtom.

text & foto: Victor blomdahl

tt uppfr. Det r bara att vandra p.

Jag gillar egentligen inte att promenera, men
nr man har ett annat ml s r det roligt, sger Pekka
Stenberg.
Backen kantas av pastellfrgade villor som lyser i
eftermiddagssolen. Man kan ana vren i luften, men
kylan i blsten vittnar om att det inte var lnge sedan
vintern hade Mlndal och Toltorpsdalen i sitt grepp.
Pekka Stenberg gr med sin vandringsstav tillsammans
med vnnen Lena Hartman fortsatt uppfr. Uppe p
toppen tar skogen vid, men innan de ger sig in i grnskan bjer Lena Hartman p huvudet och tittar ner i sin
mobiltelefon som hon haft i handen sedan de lmnade
busshllplatsen.
Vad heter den vi ska hitta, undrar hon.
Pekka Stenberg, som nu tittar ner i sin egen telefon tar
upp ytterligare en skrm en GPS.
Nra Sdermalm heter den, sger han.
Efter ett par klick p skrmen fr Lena upp det hon letar

Ibland tycker jag att mobilerna fr ondig skit. Som

nr mnniskor sger att ungdomar eller frldrar tillbringar alldeles fr mycket tid med sin mobil.
Det sger Beata Jungselius, doktorand p avdelningen fr lrande, kommunikation och IT vid Gteborgs

Dagens frsta geocach, inrullad i en flaska

65

REPORTAGE

universitet. Hon forskar om hur

mnniskor anvnder sig av sociala
medier och har bland annat gjort
studier om hur man kopplar beteenden p internet till fysiska platser. I
en studie gjord p Naturhistoriska
muset i Gteborg underskte hon
tillsammans med andra forskare hur
mnniskor frenar Instagram med
sitt museibesk. Dr mrkte forskarna att det fanns olika specifika
platser i muset dr mnga beskare
tog bilder och lade upp.
Folk tog bild p en bjrn med en
kompis, dr personen p bilden gjorde samma min som bjrnen, sger
Beata Jungselius.
Enligt henne verkar det som att
mnniskor engagerar sig mer genom
mobilerna fr att kunna ta del av
utstllningen. En majoriytet av alla
svenskar har idag smarta mobiler vilket gjort att vi frndrat vrt beteendemnster. Att integrera telefonerna
med andra aktiviteter har blivit mer
naturligt.

Geocaching
En slags skattjakt dr gmda objekt
kan hittas med hjlp av GPS och
ledtrdar. Ngot som gr att allt
som behvs fr att kunna utfra
sporten r en GPS-sndare. Ngot
som finns i de flesta smarta mobiler.
Den frsta geocachen gmdes
och hittades i USA r 2000 efter att
amerikanska myndigheter tagit bort
en strningssignal som tidigare hmmade civila gps-anvndare till att f
precisa signaler.
Idag finns fenomenet i hela vrlden och hur mnga cachar som
finns dr ute r i lget oklart.
Geocaching.com r, enligt den
svenska hemsidan, i regel ovilliga till
att publicera statistik kring sporten.
F reda p mer p
www.geocaching.se

66

Mobilerna r en allt mer aktiv del

av upplevelsen.
Jag brukade vara ute och
fota ofta frr, men det gr jag inte
nu nr jag r ute och geocachar,
sger Lena Hartman.
Hon har ntt toppen p kullen och
vntar p sin vn. Pekka Stenberg
har en bit kvar. Han tar sig upp
steg fr steg. Fr ett par r sedan
drabbades han av en hjrnbldning vilket gr att han ftt problem
med balansen. Ibland tappar han
fotfstet men aldrig kontrollen. Nr
Pekka Stenberg kommer upp till
toppen glnser svetten i pannan.
Drifrn r det en fin utsikt ver
dalen som badar i solljuset, men
de tv skattletarna tittar inte p
den. De r fortfarande koncentrerade p sina mobiler och vandrar
fram bland buskarna, vars knoppar
nrsomhelst kommer att sl ut.
Till slut nr Lena Hartman en stor
mossbekldd sten. Hon bjer sig

REPORTAGE

ner och sticker in armen under den och lyckas f tag i

en stor svart flaska. Skatten r funnen och inuti ligger
en stor mintgrn lista. De skriver ner Lajnen och
iso61, deras Geocach-alias. Frst nu kan de ta en
paus och titta sig omkring. De str och smpratar vid
stenen och tittar ut mot Toltorpsdalen.
Bda arbetar inom Gteborgs kommun som konsulter kring information och kommunikationsteknik inom
utbildningsomrdet. Men det var frst genom skattjakten de lrde knna varandra. Numera r de tre stycken
som brukar leta tillsammans i Gteborgsomrdet.
Det r vldigt olika vilken typ av grupp av
mnniskor som geocachar, sger Pekka Stenberg.
De gemensamma drag som mnga geocachare har
r att de ofta r intresserade av friluftsliv och har en
viss ventyrsnerv. Han och Lena Hartman har bda
bakgrund inom skolan. Hon arbetade tidigare som frskolelrare och det var d hon upptckte geocaching.
Jag hrde om den hr skattjakten och tyckte det lt
mrkligt. D blev man vldigt nyfiken, sger hon.
Efter att hon brjade geocacha kunde hon ven ta med
sin frskoleklass ut p utflykter och ventyr.

Beata Jungselius berttar sjlv hur Instagram kan

resulterat i sociala sammankomster. Att vara del av
en Insta-walk innebr att man trffar flera hngivna
instagrammare fr att under ett par timmar promenera
och ta kort p olika stllen.
Men fotograferandet r underordnat det sociala nr
man insta-walkar, sger hon. Istllet fungerar tekniken
som ett stt att trffas.

Beata Jungselius studie genomfrdes fr fyra r sedan

och vrt digitala liv har frndrats i grunden. Det r betydligt fler mnniskor som anvnder Instagram, Facebook eller Snapchat idag.
Sociala medier r ingen ungdomskult lngre. Det r
vldigt olika anvndare beroende p vilket medie man
r p, sger hon.

Anledningen till att Pekka Stenberg gillar att syssla

med geocaching, utver sjlva skattelandet, r just fr
gemenskapen. Tillsammans har Geocachingen gjort att
de bland annat hamnat i mrka tunnlar under Sahlgrenska och i vergivna njesparker.
Nr de sitter och vilar efter att ha hittat dagens andra
skattgmma, vid en porlande bck i en snka i skogen,
tar han fram en knallgul reflexvst.
Det kan vara bra att ha nr man ska klttra p lite
mrkliga stllen, som skyltstllningar. Sdana som gr
ver en vg. D ser det ut som att man arbetar dr,
sger han och skrattar. Oftast r det Lena Hartman
som fr klttra.
Enda gngen jag hll p att hamna i problem var
jag var och letade vid Liseberg. D kom tv vakter och
undrade vad jag sysslade med. Jag sa som det var,
sger Pekka Stenberg.
De tar upp sina mobiler igen. Dags fr nsta skatt.
Vandringen tar dem till en de grusstig och ner fr
en grsbekldd sluttning. Mobilerna har de stndigt i
handen. D och d stannar de upp fr att tillsammans
kolla p sina skrmar fr att konferera ver vart det br
av hrnst.

Exempelvis r det allt fler mnniskor i medelldern och

ldre p Facebook numera medan de yngre ldrarna
sprider ut sig p flera sociala medier, enligt Beata Jungselius. Men tiden man lgger p ntet r fortfarande
ungefr densamma som nr hon gjorde sin studie.
Yngre delar upp sin tid p plattformar. Dessa fungerar som en social aktivitet och ingen teknisk aktivitet.
Det sociala har bara flyttat in i mobilen, sger hon.

I takt med att mobilerna och de sociala medierna fr en

allt mer given plats i tillvaron ser Beata Jungselius att
det kan komma en motreaktion.
En australiensisk tjej slutade med att stndigt vara
uppkopplad, efter att hon skapat en bild av sig sjlv
p sociala medier som hon inte identifierade sig med,

Den andra geocachen lg under en stubbe, tckt med mossa

67

REPORTAGE

Pekka
Stenberg och
Lena Hartman har
geocachat tillsammans
sedan 2009

sger Beata Jungselius. Nr det generella anvndandet

av sociala medier mognar och normaliseras kan det
mycket vl bli s att anvndandet avtar menar hon.

vilse, men trots dlig tckning r det bara den digitala

tekniken som kan ge dem ledtrdar till vart de ska g.
Till slut vgar de sig ut i vildmarken frn grusvgen. De
stannar upp ibland och konfererar tekniken. Att ta hjlp
av mobilerna fr att orientera sig r ngot som de tv
geocacharna r vana vid.
De finns ju de burkar som r jkligt svra att hitta,
sger Pekka Stenberg p vgen.
Ibland kan det resultera i timmar av letande utan resultat, trots tekniken.
Det fr mig att vilja kncka nten nnu mer, sger
han.
D hller han ofta koll p olika geocaching-forum fr att
se om andra skattletare hittat vad han letar efter eller
om det finns ngra tips att tillg och sedan frsker han
igen.
Till slut nr de bda skattletarna civilisationen igen.
Det r rtt sknt det ocks, konstaterar Lena
Hartman medan hon och Pekka Stenberg gr ner fr
backen.

Men att sluta med tekniken r inte aktuellt fr Pekka

Stenberg och Lena Hartman.
Jag har alltid med mig min jobbtelefon och min
vanliga telefon, sger hon.
Det blir tydligt hur viktig tekniken r ven nr man r ute
i naturen. De tv geocacharna hittar den tredje skatten
gmd i en lgt uppsatt fgelholk p en ansprksls
bjrk mitt i den sluttande skogsidyllen. terigen tar de
en vlbehvlig paus och smpratar i ljuset frn den
brandgula solnedgngen. Platsen hr skulle ltt kunna
vara en bra knutpunkt fr sociala medier med den vackra naturen. Men just nu har Pekka Stenberg och Lena
Hartman lagt undan telefonerna.
Att mnniskor vill dela med sig av bilder frn olika upplevelser genom mobiler och sociala medier handlar om
att ska bekrftelse.
Det r ngot ironiskt med att man lgger upp en
bild om att det r s sknt i naturen samtidigt som man
stndigt r uppkopplad, sger Beata Jungselius.
Trots det menar hon att det numera ligger i det naturliga
beteendet istllet. Att tekniken bidrar till en frstrkning
av upplevelser. Drfr blir det ven en del av den fridfulla naturupplevelsen fr anvndaren.

Webbexklusivt
Vill du lsa mer? G in p element.jmg.gu.se och ls
Per Hallns bsta geocaching resetips!

Nu r det dags att vandra tillbaka mot civilisationen.

r det t det hr hllet vi ska, undrar Lena Hartman
nr de kommit ut p den ensliga grusvgen igen.
De tv vnnerna blir oskra och tittar sig omkring. Kanske har det stndiga mobilberoendet gjort att de gtt

68

DUNKEL
Ett magasin om natten och det du inte ser.

Natten r ett faktum och p magasinet Dunkel

tar vi till vara p den. Vi drar nytta av det oknda, rtar ut frgetecken, riktar strlkastaren
mot det som varit dolt. Fr vi tror att de bsta
historierna r de du inte hrt drfr berttar
vi om det ni inte ser.

dunkel.jmg.gu.se

Det ena vxte fram p Hawaii under 1400-talet. Det andra brjade som ett militrt
forskningsprojekt p 1980 talet. Det ena utvas p vatten, det andra
sker digitalt. Tv vitt skilda saker. Samma namn.

Element reder ut:

Fr ngra tusenlappar fr du en hyfsad surfbrda och en vtdrkt

som hller dig varm. Gr ngonting snder s kper du nytt, inte
svrare n s. Enkelt och utan krngel, inga jobbiga kablar eller
dolda avgifter. Men vill du brja resa s kan det bli dyrt. En veckas
surfresa till Portugal kostar 5999kr, no breakfast included.
Vi vet vad du frestller dig. Vgsurfing - hukandes brunbrnda kroppar i perfekt tubformade vgor. Men lt oss vara rliga,
verkligheten ser annorlunda ut. Sllan r det 25 grader och sol.
Sllan serveras cocosdrinkar i pausen. I Sverige snackar vi tjocka
vtdrkter, hrda vindar och iskallt vatten. Inget fr den bekvme
med andra ord.

Gemenskap
Pris

Nr man sitter och guppar p en surfbrda i vntan p nsta vg

r det ltt att knna samhrighet med sina fellow surfare. En tid fr
reflektion och rliga samtal skulle vissa sga. Men det gemytliga
skenet kan bedra. Fr din surfkompis r ocks din vrsta fiende
och din strsta konkurrent. Ni r ute efter samma vgor. r du
verkligen villig att ge bort dagens bsta vg? Fr lite vnskap?

Bekvmlighet

Visst, 40 kilometer i timmen kanske inte lter s mycket. Men i

verkligheten knns det lngt snabbare n s. Frestll dig en stor
vattenvgg som nafsar dig i nacken, ramlar du s kommer det
gra ont, vldigt ont. Och ser du inte upp fr de dr stenarna som
kommer nrmare och nrmare s kan det vara den sista vgen du
tar.

Hastighet

Var r egentligen hetast att surfa 2016,

i havet eller p internet?
Internethastigheten i svenska hushll har kat explosionsartat
de senaste ren. Minutkostnad, 56K-modem och tlmodighet r
ett minne blott. I dag gr det fort. Hll i hatten om du trycker p
gasen. Fartgalningarna har slt sina Ferraris och skaffat 100 mbit
fiber.

Hrligt, dina likasinnade r bara tv googlingar bort. Tycker du

om hstar? Politik? Bilar? Det finns ett forum, vi lovar. Det r
bara att registrera ett anvndarnamn och brja posta mysinlgg.
Ibland behver inte ens uppge ditt riktiga namn! Men, de andra
anvndarna r inte dr fr att lra knna dig. Likt heroinister p
jakt efter nsta sil sker de ngot annat profilbildslikes.
En internetuppkoppling i sig r inte srskilt dyr, inte heller en
surfdator som fungerar. Men fllorna online r mnga. Om det
inte r ett mejlerbjudande p bantningspiller s r det en gratis
prenumeration p DN, som inte alls r gratis utan skitdyr. Det
gller att hlla i kortet och lmna bankdosan i kksldan.
Om du sitter fr lnge p din kontorsstol s kan du f ont i ryggen. Och se upp fr att fmusarm! Nstan varannan datoranvndare drabbas av den nya folksjukdomen. Det r i nget man
skmtar bort. Utsatta punkter r nacke, axelparti, armbge och
handled.

Elements domslut:
Det finns skert surfspel p Appstore. Ladda ner det och surfa online
istllet. Det knns mer 2016. Vinnaren r Internet.

70

QUIZ

gruppen
Eldslandet ligger sder om
Sydamerika. De chilenska och
argentinska arna skiljs frn
kontinenten av ett sund som r uppkallat efter
en upptcktsresande som passerade sundet 21
oktober 1520. Vem var det?
1. Francis Drake 2. Vasco da Gama
3. Ferdinand Magellan

1.

3.

I tv-serien Twin Peaks r

Fire walk with me ett
terkommande citat.
Skdespelaren som spelar Agent
Cooper spelar ven maken till en
av fruarna i Desperate Housewives.
Vilken hemmafru?
1. Gabrielle Solis 2. Edie Britt
3. Bree Van de Kamp

Sommaren 2014
drabbades Sverige
av en omfattande
skogsbrand som kom
att kallas fr branden i Vstmanland.
Vilket av fljande landskap grnsar
INTE till Vstmanland?
1. Nrke 2. stergtland 3.
Vrmland

2.

1883 hade
en vulkan ett utbrott
som var s kraftigt
att explosionsljudet
hrdes 4800 km bort frn
vulkanen och skapade en global
temperatursnkning under ngra r.
Vad heter vulkanen?
1. Krakatu 2. Yellowstone
3. Hekla

4.

5.

Ett av mnga band

som sjungit om eld r
Sarek som slog igenom
i Melodifestivalen med Genom
eld och vatten. Vilket r var det
de stllde upp med denna lt?
1. 2001 2. 2002 3. 2003

The Land of
Fire r ett smeknamn
p ett asiatiskt land.
Vilket r landet?
1. Azerbajdzjan
2. Nordkorea
3. Indonesien

7.

6.

Under 1700-talet trodde

vetenskapsmn att det
fanns ett mne i alla
brnnbara ting, vilket skulle vara det
som frsvann nr fremlen brann.
Vad kallades mnet?
1. Karbon 2. Flogiston
3. Plasma

8.

Vilket
av fljande
mnen r mest
lttantndligt?
1. Fotogen 2. Metanol
3. Diesel

Facit p sida 74

71

KIRSKLSPESTO
Ingredienser:
En stor bunt kirskl (ca 4 gnger 4 cm i omkrets)
4 kvistar frsk basilika
1 stor vitlksklyfta (eller tv sm)
1/2 dl pinjentter
1/2 dl cashewntter
1,5 dl olivolja
1,5 tsk salt
peppar efter smak

Recept: Karin Frid & Sophia Garcia Hasselberg

Foto: Karin Frid & Sophia Garcia Hasselberg
illustration: Karin frid

Gr s hr:

Brja med att sklja kirsklen vl. Eftersom den ofta plockas i
parker i staden r det extra viktigt att f bort smuts och smkryp.
Lt kirsklen rinna av medan du frbereder de andra ingredienserna.
Hll olivoljan och kryddor i en bunke, men var sparsam med saltet. Det r bttre att krydda mer senare n att det blir fr mycket
frn brjan.Pressa sedan ned vitlken. Hacka cashewntterna
grovt innan du lgger ned dem tillsammans med pinjentterna. P
s vis riskerar inte ntterna att flyga ivg nr du sen brjar mixa.
Tillstt drefter basilikan
och sist men inte minst kirsklen.

Skr bort ungefr halva stjlken frn bladen s blir inte peston
alltfr besk. Hacka sedan bladen grovt fr att de lttare ska f
plats i bunken. Sen r det bara att mixa ihop det hela till en smet
med hjlp av en stavmixer. Var noga med att ntterna verkligen
mixas, det ger peston dess krmiga konsistens! Smaka av med
salt och peppar, och servera som dippss eller med en god pasta.

Kirsklen (som ven kallas skvallerkl) brjade odlas i Sverige cirka

500 f.Kr. Klen odlades av munkar
bde som grnsak och lkevxt.
Som grnsak har den ven odlats
p slott och herrgrdar, och det
r frmodligen drifrn dagens
anvndning hrstammar. ven om
kirsklen idag, helt missfrstdd,
frmst ses som ett svrbekmpat
ogrs.
Smak? Kirskl har en ganska mild
smak som ibland kan vara lite
skarp. Undvik drfr de strsta
bladen och stjlkarna som r mer
beska. Satsa p de mindre, spda
bladen som r mjuka och snlla i
smaken.
Var? Kirskl vxer som ogrs i
nstan alla trdgrdar och finns
att hitta i flera parker och runt
omkring bostadsomrden. Det r
bara att g ut och leta! Kirsklenutmrker sig genom sina trefingrade, parvis upptrdande och
tandade smblad.
Hur? Bladen r nringsrika och
kan anvndas p ungefr samma
stt som bladspenat i till exempel
omelett eller stuvning. Bladen r
ocks goda att anvnda i sallad
eller soppa.
Frvaring? Kirskl frvaras i kylskpet dr det hller sig i ungefr
tv dagar. Det gr ocks utmrkt
att frysa in bladen.
Kllor:
Skogsskafferiet, Naturhistoriska
riksmuseet

EGET SOMMART
Att gra sitt eget t r lttare n man kan tro. I den hr blandningen har vi anvnt tre rter och en brbuske, plus lite citron fr
att f igng smakerna ordentligt. Det kan drickas varmt som kallt
och passar bra med lite honung i.
Ingredienser:
Pepparmynta
Svarta vinbrsblad
Timjan
1/2 citron
Gr s hr:
Om du har kryddor vxande i din trdgrd, eller om ngon du knner har en
svartvinbrsbuske
r det bara att plocka s mycket du vill
ha. Du kan antingen torka bladen genom
att lta de ligga i ett tunt lager p en
bricka ver natten, eller anvnda bladen
frska.
Till en kanna kan det rcka med en liten
kvist timjan och mellan tv och fem blad
frn myntan och svartvinbrsbladen.
Lgg allt i en kastrull med vatten och
tillstt sedan en halv citron i skivor. Koka
upp och lt koka p svag vrme i ungefr
tio minuter. Sedan r det klart att silas
och drickas. Teet blir starkare och beskare ju lngre bladen fr ligga i vattnet.

Webbexklusivt
Se en kort instruktionsvideo
www.element.jmg.gu.se

slutord

Naturen kan vara bde hrd

och obehaglig

tt jobba med
magasinet Element
har varit en lng process.

Frn idarbete och

planering till
reportageskrivande
och redigering. Med
en hel del redaktionsmten dremellan.
Drfr knns det s
mrkligt nr det ntligen r klart vrt allra frsta
nummer! Och jag r bde stolt och glad ver de texter
och inslag som vr redaktion har producerat.

Vra liv r sammanvvda med naturen, vem du r och

var du n bor. Alla har ngon sorts relation till den. S
jag hoppas och tror att du har hittat
ngot spnnande att lsa hr.
Fortstt grna utforska vrt magasin ven p webben
dr du hittar massa spnnande webbexklusivt material.
Tack fr att du lser
magasinet Element.

I naturen finns krafter som pverkar oss p olika stt.

Sm processer och stora skeenden. Och det r precis
det som vi p magasinet Element vill visa. Det lilla och
det stora. Och samtidigt stta mnniskans relation till
naturen i fokus.
Bilder av lummiga trd, skogsglntor, bljande hav, bla
himlar eller dimmiga heder r en sorts fantasier som
existerar i de flesta mnniskors medvetande. Men nr
man vl ger sig ut i naturen r det inte alltid s drmskt,
naturen kan vara bde hrd och obehaglig.
Vder och vind kan verraska, eld och vgor kan frgra, och obekanta djur kan skrmma. Trots det r det
ngot med naturen som r oerhrt
fngslande.

Sophia Garcia Hasselberg / Chefredaktr

QUIZFACIT: Eldquizet, hur het blev du egentligen?

0-2 rtt iskallt
Brrrr. Riktigt kyligt resultat. Du
borde bra en varningstext,
fr din kunskap om eld gr
dig nrmast brandfarlig!

3-5 rtt ljummet

Jaha. Lite mellanmjlk sdr. Det
var knappast dina anfder som
upptckte elden men man kan
nd knna sig relativt sker kring
ppna lgor nr du r involverad.
Hett men nd inte!

Frgornas facit:

6-8 rtt superhett

Det mrks att du brinner fr detta
element. Du r eldens mstare och
du kan orovckande mycket om
mnet. Du r vl inte pyroman?

1: 3, 2: 2, 3: 3, 4: 1, 5: 3, 6: 2, 7: 1, 8: 2

74

nsta nummer

75

ELEMENT
element.jmg.gu.se
Twitter & Instagram: @element_magasin
Facebook: Magasinet Element
Magasinet ELEMENT
Box 710
405 30
Gteborg