Projekt Sociolingvistik

Behovet av sprkinlrning.
2016

Svenska som andrasprk 3

Innehllsfrteckning
Inledning ...3
Syfte och Frgestllning .3- 4
Avhandlingsdel.5

Vilka svrigheter och hinder mter vuxna invandrarstudenter?

Vad har ett sprk fr betydelse fr en individs inlrning?
Hur kan lrare medverka och stimulera invandrarstudenternas sprkutveckling i skolan?
Vilka faktorer r mest betydande och pverkande fr andrasprksinlrning

Avslutning......................................................................................................................9

Kllfrteckning..............................................................................................................10

Sprket r ett mirakel, som tillter mnniskor att kommunicera med varann.
(Vad r sprk? 2006 Mikael Parkvall och Bokfrlaget Natur och Kultur, Stockholm )

Inledning

Nufrtiden str utbildningen framfr nya utmaningar som krver en ny pedagogisk metod.
Frekomsten av studenter som har invandrat frn frmmande lnder med annorlunda sprk och
kultur har skiftat skolenheten till en kulturell mtesplats. Den rdande ensprkiga och
endimensionella utbildningspolitiken verkar inte ha anpassat sig till att frmja och bidra nyalnda
barn och ungdomar. Tvrtom miskredikeras deras sprkliga och kulturella bakgrund.
En majoritet av europeiska samt globala utbildningssystem har avskaffat eller ingorerat en invids
modersml trots att vissa studier hvdar att det har en positiv inflytande over ens sprkinlrning nr
det gller bde skolprestation och kommunikation.
Under min personliga erfarenhet som andrsprksinlrare nr det gller att lra mig ett frmmande
sprk, speciellt det svenska sprket, har knslor som rdsla, brist p tillit fr mig sjlv och mnga
tankar uppstt om hur jag ska kunna lra mig det nya sprket utan hinder.
Till skillnad frn de flesta andra europeiska lnder, erbjuder Sverige en uppsj av mjligheter fr
nyalnda invandrare fr att lra sig det svenska sprket. De lokala statliga myndigheter som t.e.x
kommunerna erbjuder svenska lektioner avgiftsfritt fr nyanlnda Svenska fr Invandrare (sfi)
(skolverket.se). Dessa lektioner kan fullbordas p 1 eller 2 r beroende p vilken niv eleven nskas
n. Ett exempel p utbildningsplanen r att den frsta sfi-nivn varar mellan 10-20 veckor och
avslutas med ett skrftligt prov. Om en elev inte klarar av nivn eller provet kan man brja om frn
brjan. Efter Sfi kan eleven fortstta studer svenska upp till SVA3 p KOMVUX motsvrande
Gymnasieskolans Svenska 3 vilket ger behrighet fr intrde till universitet fr studier p
akademisk niv (http://www.utbildningsinfo.se/utbildning-for-vuxna/sfi-utbildning-i-svenska-forinvandrare-1.4076).

Idag inriktar sprkforskarna sig alltmer p det politiska, sociala och kulturella inflytande
ver andrassprkutveckling. Synstt och metoder har pverkats av sociolingvistiken, grenen inom
sprkvetenskapen som forskar i hur sprket anvnds och samspelas mellan mnniskor. En av den
viktigaste utmaningen en elev mter nr det gller andrasprkssinlrning r det nya landets
akademiska sprk eftersom den hnvisar till utmrkt skolprestation. Dessutom kar frmodlingen
den sprkliga variationen som en fljd av invandringen och invandranas svrigheter inte bara med

det svenska sprket men ocks de nordiska grannsprken. Invandringen innebr numera att mnga
andrasprksinlrare har rikssvenskan som andrasprk.
Svrigheter som uppstr:
- andrasprkstalare har (i genomsnitt)mindre ordfrrd
- sprkvariationen kar (multietnisk varietet)
- sprk av mottagande landet blir viktigare n grannsprken

Syfte och Frgestllning

Sociolingvistikens krnomrde utgr enligt en vanlig uppfattning av forskning inom sprklig
variation och frndring i sociala heterogena sprksamhllen. Man har kunnat faststlla att
mnniskor talar annorlunda beoroende p hrkomst, lder, socialgrupper samt situatuioner. I och
med att the sprk, en varietet, en konstruktion, ett srskilt uttal r eller uppfatts det som typiskgt fr
en viss grupp mnniskor och dess mnniskor kan identifieras andra sprkbrukare som tillhrande en
viss soical grupp, fr sprket och sprkformerna och social signifikans. Detta innebr att en
individs stt att utrycka sig i skriftlig och verbal form har en social inebrd och sociala fljder i
form av andras attityder och beteende mot den individen. Sprkfrndringar och sprkinlrningar r
tyvrr ofta en lngsamm process och oftast mrker sprkbrukarna sjlva inte att de r mitt inne i en
frndringsprocess. Drfr har jag valt att frdjupa mig i invadrarstudenters sprkinlrning fr
personligen anser jag att det r en aktuell frga. Syftet med denna uppsats r att diskuterra vilka
svrigheter och hinder en inavndrare mter gllande sprkilrning och hur lrare och pedagoger kan
stdja och bidra till all eleverna fullborda sina studier utan hinder. Genom att referera till olika
kllor kan jag lsa fljande frgor och komma fram till ett resultat och svar p frgorna:

Vilka svrigheter och hinder mter vuxna invandrarstudenter?

Vad har ett sprk fr betydelse fr en individs inlrning?
Hur kan lrare medverka och stimulera invandrarstudenternas sprkutveckling i skolan?
Vilka faktorer r mest betydande och pverkande fr andrasprksinlrning

Avhandlingsdel
Bakgrunden till Svenska som Andrasprk r direkt kopplad till invandrare och arbetskraft
som immigerade til Sverige under 50-. och 60-talet. Gratis svenska lektioner anordnades under 60talet fr immigranter och detta syftades till att hjlpa dem bde att anpassa sig till arbetsmarknaden
och livet p landsbyggden. Medel frn riksdagen tillhandahlls lokala kommuner fr att erbjuda
svenska undervisninf fr nyanlnda. Under rens lopp har undervisning och inlrning av svenska
blivit en central del av den Svenska regeringens integrationspolitik. Idag organiseras och bedrivs
Svenska fr Invandrare frmst av de lokala myndigheterna genom KOMVUX. Utblidningen bestr
av Svenska fr Invandrare (SFI) och Svenska som Andrasprk (SAS). Ett av syftena med detta
kommunala kurserna r frvrvet av kunskaper och frdigheter som kan utnyttjas i samhllet och
deras framtida arbetsliv. Vuxna invandrare frvntas delta i dessa kurser speciellt Svenska fr
Invandrare (SFI).
I och med att Svenska som Andrasprk etablerats som en sjlvklar del av en invadrares
integration i det svenska samhllet s har sprkforskarna inriktat sig att forska i hur
sprkinlrningen anvnds inom sociopollitiska sammanhang. Det sociopolitiska sammanhanget dr
lrandet sker har bde struktuella och begrnsande inflytande ver invandrarens frmga att lra sig
ett andrasprk och integration i samhllet. Dessa institutioner och deras process har en frmga att
hindra och producera icke konstruktiva invandrare med kuturella och och symboliska insatser
(Cooke, 2006). Enligt Cooke, som diskuterar sprkprogramen speciellt i Storbritaninen, r att deras
ml r att skerstlla att talare med annat sprk frutom engelska, r att frvrva sprket i muntlig
och bruklig form fr att kunna fungera som sjlvstndiga medborgare och potententiella
medlemmar p arbetsplatsen (2006:58). Sdana ml r identiska med mlen i Svenska fr
Invandrare (SFI) program som syftar till att hjlpa vuxenstuderande utveckla sin frmga att
kommunicera i tal och skrift svenska i vardagliga situationer, olika sociala sammanhang och i
arbetslivet.
David-ne (2008: 31) hvdar att det finns tre kategorier av sprkbehrighet som br omfattas i en
kort tid s dessa studenter kan ansluta sih till samhllet och vanliga klasser.
Behovet av att lra sig att anvnda sprket i och utanfr skolan fr kommunicera.

 Behovet av att lra sig sprket skolan fr att f kunskap.

Behovet av att knna den sociokulturella dimension sprk till frst kulturen i det land dr
de r och de kan skapa broar mellan de tv kulturerna, som i ursprungslandet andra, och
vrdlandet.
I Storbritannien, anklagas invandrare frn frmmande lnder fr att var ovilliga att lra sig
eneglska och drigenom misslyckas i sina uppgifter som ansvariga medborgare (Cooke, 2006). En
sdan instllning till invandrare ses ven i Sverige, dr de invandrare som inte talar bra svenska kan
anses som ovilliga att lra sig sprket. I andra fall, invandrare som inte talar "bra svenska" ses av
vissa som dumma, lata och nonchalanta och deras ofrmga att behrska det svenska sprket
betraktas som deras individuella ansvar (Kotsinas, 2005). En del sprkforskare gr till verdrift och
hvdar att vuxna inte kan lra sig eller behrska ett frmmande sprk. Sprkfrmgan yttrar sig utan
undervisning och att det r egenskaper som alla naturliga mnskliga sprk delar s.k. Universell
Grammatik (Chomsky, 1986). Tvrtom, enligt Cooke (2006) r vuxna invandrare i Storbritannien
mycket motiverade att lra sig engelska drfr att det r viktigt fr deras vlbefinnande och
framgng. Med att sa ver invandrare enbart med anvsvaret ver sprkinlrningen leder till att
ignorera de sociokulturella och politiska faktorer som pverkar processen fr sprkinlrning. Det r
viktigt att undvika maktrelationer och ojmlikhet som utgr enorma hinder fr invandrare i deras
anstrngningar att lra sig ett annat sprk och integreras i resten av samhllet bde p makro- och
mikroniv.
Utsttning av det nya sprket r en oumbrlig del av sprkinlrningen. En sdan utsttning
erbjuder enorma frdelar fr elever i alla frmmande sprk. Mnga invandrare har tyvrr "f
mjligheter att anvnda det andra sprket i naturlig kommunikation utanfr klassrummet "(Lindberg
& Sandwall, 2007:87) Detta beror p det sociala avstndet som finns i mnga lnder mellan
invandrare och de som talar majoritetssprket som modersml. Begrnsad kontakt med infdda
talare innebr en motsvarande begrnsad mjlighet fr invandrare att va sprket (Kotsinas, 2005).
Detta innebr att mnga invandrare lr sig ett andra sprk som svenska i klassrummet men aldrig
har tillrckligt tillflle att tala med infdda talare. Frnvaron av en sdan kontakt visar att
frhllandet mellan den infdda befolkningen och invandrargrupper ytterligare speglar de sociala,
ekonomiska och politiska realiteter och relationer i samhllet.

Frrutom den ovannmda isolering och brist p kommunikation en sprkinlrare kan erfara,
finns ocks studier som fokuserar p de sociokulturella och affektiva andrasprksinlrning bidrar till
trauma en s.k kulturchock nr en invandrare utstts till ett annat sprk och kultur (Yule, 1999).
Symptomen p kulturchock kan vara bde knslomssiga och fysiska och dess rtter har sina i
invandrarens rdsla fr att nervderas och frsvinna i den nya vrdkulturen. Vuxna invandrare
uttrycker sina frustrationer, frvirring, och att brja ett nytt liv frn brjan som sm barn i en
process att lra sig ett nytt sprk. Stress och trauma som upplevs av invandraren kan i vissa fall leda
till skapandet av negativa attityder gentemot vrdlandet och mlsprket och fljaktligen resulterar i
en brist p intresse eller en anmrkningsvrd minskning av invandrarens "motivation att lra sig
mlsprket. Invandrare som att lra sig sprket i vrdlandet lever ofta i en orolig och osker
situation, en situation som kan beskrivas som "kaotisk" (Cooke, 2006). Drfr r det vldigt
viktigt att ha kunskap om eleven bakgrund och levnadsstt fr kunna frst dess eventuella inverkan
p inlrningsprocessen. Svra dagliga situationer en invandrare mter som t.e.x deras kamp att hitta
arbete, f sina kvalifikationer frn hemlandet utvrderat samt deras kontakt med statliga
myndigheter b.l.a.
Mot bakgrund med de ovannmnda argument har lraren en absolut ndvndig uppdrag.
Lrare mste engageras i en process av kontinuerlig professionell utveckling menar (Cook, 1989).
De mste strva efter kritisk bedmning av ideet och tformade utbildningsmaterial som gagnar
eleverna i klassrummet (Cook, 1989). Nedan fljer ngra frslag fr lrare som undervisar ett
frmmande sprk baserad p diskurs principer. Frslag med mngsidiga strategier som kan vara
effektiva i ett klassrum:
Multisensorik Undervisning:

lra ut sprket med hjlp av flera indata/utdata strategier visuell, auditiv, taktil och
kinestetisk. Anvnd flera inlrningskanaler samtidigt. Forskningsresultat har visat att hra,
se och sga ett ord (koncept) samtidigt frbttrar minnet.

Repetition:
Ge eleven mjligheter att va och granska ett begrepp ofta fr att frskra automatik. Exempel kan
vara att trna att bilda bokstver och meningar med korrekt stavning, icke-fonetiska ord och
granska stavning mnster.
Bilda par verksamhet dr de kan va och strka ett koncept, para ihop en stark student med en
svagare student.

Struktur:

Undervisa sprk begrepp i en logisk utveckling och hjlp studenten kategorisera begrepp.

Ge strukturerad, tydlig versikter av det material som omfattas. Exempel: studieplanner av

dagens aktiviteter, versikter, och grafiska representationer.

Direkt och tydligt undervisa grammatiska, syntaktiska och morfologiska mnster engagera
alla inlrningskanaler fr bsta resultat.

Bokstavera:

Lr eleven direkt sprkets ljud och deras ljud sekvenser de representerar. Brja med de flest
frekomande ljud mnster och fortstt till de flest minst frekomand ljud s att eleven kan
Framsteg frn de flesta ofta till minst frekommer ofta brev-ljud mnster s att eleverna kan
ha bra resultat s snabbt som mjligt.

Studenter som kanske har sprkinlrningssvrigheter kan behva mer intensiv undervisning n den
som anges i de generella utbildningsplanen i klassrummet. Denna undervisning kan vara i form av
extra privatlektioner eller en std grupp med andra elever med liknande problem. Lrarna mste ta
hnsyn till elever som behver extra tid och vning fr att behrska ett exempel och kanske drfr
minska kursbelastningen fr eleven. En utmaning fr eleverna kan vara att hitta lmpliga lrmiljn
fr deras srskilda behov. Elever behver ibland extra tid att lra sig ett frmmande sprk koncept,
speciella aspekter av det utlndska sprket, ssom ljud och speciella symboler av sprket och
grammatiska regler och instruktioner. Och det r lrarens ansvar att frmja en inlrningsmilj som
utrycker vgledning fr att lra sig det svenska sprket och integreras i det svenska samhllet.

Avslutning
Med vgen av flyktingar som anlnder till sverige r undervisningen av Svenska som
Andrasprk mer ndvndig n ngonsin. Fr att nyanlnda immigranter ska kunna bli en del av
samhllet mste de kommunicera. En kommunikation som bara kan frekomma och uppst om man
talar samma sprk och kan gra sig frstd nr man t.e.x. besker en lkare eller vill handla mat.
Det svenska sprket r ocks viktigt fr att det ska g snabbare att hitta ett arbete. Bara d kan en
nyanlnd integreras och assimileras i samhllet. Att lra sig det svenska sprket betyder ocks att
man lr sig samhllets normer. Stora och sm egenheter som fr en svensk r sjlvklara.
Sprkforskarna mste granska tidigare litteratur fr att fr en versyn som bddar fr en frstelse
av de sociokulturella och politiska sammanhang fr andrasprksinlrning bland invandrare.
Forskning inom rdande diskurser, metoder, egenskaper och likheter som finns i olika samhllen.
Detta i sin tur vgleder forskarna till en bttre frstelse av de sammanhang och utmaningar som r
frknippade med invandrare och andrasprksinlrning.

Kllfrteckning

Eva Sundgren red. 2013 Sociolingvistik, Liber

Svenska timmar sprket, Lennart Waje - Svante Skoglund och Gleerups
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/38551/1/gupea_2077_38551_1.pdf
http://www.diapolis.auth.gr/diapolis_files/drasi9/ypodrasi9.2b_2013/2_%CE%98%CE%B5%CF
%89%CF%81%CE%B7%CF%84%CE%B9%CE%BA%CE%AC%20%CE%9A%CE%B5%CE
%AF%CE%BC%CE%B5%CE%BD%CE%B1/2.1_%CE%93%CE%BB%CF%8E%CF%83%CF
%83%CF%83%CE%B1%20-%20%CE%9B%CE%BF%CE%B3%CE%BF%CF%84%CE
%B5%CF%87%CE%BD%CE%AF%CE%B1/%CE%9F%20%CF%81%CF%8C%CE%BB%CE
%BF%CF%82%20%CF%84%CE%B7%CF%82%20%CE%BC%CE%B7%CF%84%CF%81%CE
%B9%CE%BA%CE%AE%CF%82%20%CE%B3%CE%BB%CF%8E%CF%83%CF%83%CE
%B1%CF%82%20%CF%84%CF%89%CE%BD%20%CE%B1%CE%BB%CE%BB%CE%BF
%CE%B4%CE%B1%CF%80%CF%8E%CE%BD.pdf
http://www.diapolis.auth.gr/diapolis_files/drasi9/ypodrasi9.2b_2013/2_%CE%98%CE%B5%CF
%89%CF%81%CE%B7%CF%84%CE%B9%CE%BA%CE%AC%20%CE%9A%CE%B5%CE
%AF%CE%BC%CE%B5%CE%BD%CE%B1/2.1_%CE%93%CE%BB%CF%8E%CF%83%CF
%83%CF%83%CE%B1%20-%20%CE%9B%CE%BF%CE%B3%CE%BF%CF%84%CE
%B5%CF%87%CE%BD%CE%AF%CE%B1/%CE%9F%20%CF%81%CF%8C%CE%BB%CE
%BF%CF%82%20%CF%84%CE%B7%CF%82%20%CE%BC%CE%B7%CF%84%CF%81%CE
%B9%CE%BA%CE%AE%CF%82%20%CE%B3%CE%BB%CF%8E%CF%83%CF%83%CE
%B1%CF%82%20%CF%84%CF%89%CE%BD%20%CE%B1%CE%BB%CE%BB%CE%BF
%CE%B4%CE%B1%CF%80%CF%8E%CE%BD.pdf