Veronica Bordea

Examinationsuppgift A
Enkter r en typ av surveyunderskning som anvnder sig av frgeformulr fr att samla in data
frn vissa informanter och kan distribueras p olika stt ssom genom post, internet, telefon eller
ansikte mot ansikte.
1. Den frsta allvarliga bristen jag har tnkt p r att den mentala anstrngningen som krvs fr att
besvara en enkt inte minimeras alls och detta kan leda till otillfrlitlighet genom att informanterna
inte svarar p alla frgor eller till lg svarsfrekvens och bortfall, nr informanterna inte svarar alls.
Till att brja med r den frsta aspekten som bidrar till att enkten inte r anvndarvnlig att den
inte fljs av ett informationsbrev som berttar fr informanten vem den som gr underskningen r
och vilket syfte den har. Informationsbrevet ska ocks lta informanterna f veta att deras svar r
viktiga och gr en skillnad genom att pverka ngonting de r intresserade av (Denscombe, 2016,
s.50-51). Det finns ingenting i enkten som skulle kunna motivera informanterna att svara p
frgorna som till exempel terkoppling i form av en inbjudan till att f veta vilka resultat
underskningen kommer att f. I bakgrundsinformationen ska informanterna dessutom frskras om
att all information som samlas ska hanteras konfidentiellt och detta har att gra med dem etiska
reglerna som forskaren mste ta hnsyn till.
Det ska ocks frklaras hur man fyller i frgeformulret med ett relevant exempel. I den hr enkten
finns det vldigt lite information som dessutom r missledande eftersom den sger att man ska
markera endast ett svarsalternativ men det finns frgor dr flera svar r mjliga nmligen frga 4
som handlar om bostad. Hr kan man till exempel vlja i en lgenhet i en stor stad som ocks r
bostadsrtt. Eller frga 6 dr man bde kan vara studerande och yrkesverksam. Man kan ocks ha
flera modersml (frga 8). Det finns ocks frgor dr inte alla mjliga svar inkluderas ssom frga
12: personer som inte motionerar alls har inget svarsalternativ.
En annan brist r att det finns frgor som inte knns relevanta fr forskningen nmligen frga 17
(om hur mycket man vger) som ocks kan sgas tar upp ett knsligt mne som vissa informanter
kan vara obengna att prata om. Enligt Denscombe ska man bara stlla frgor som r absolut
ndvndiga fr forskningen (2016, s.246). Det r dessutom helt orealistiskt att det finns mnniskor
som vger s lite som det som anges i dem frsta tv svarsalternativ. En sdan aspekt kan inte
tyckas vara en allvarlig brist men det pverkar studiens trovrdighet och kan allts leda till att
informanterna inte tar sitt deltagande p allvar. Detta kan minska svarens validitet nmligen hur
rliga informanterna r. Frgan 17 finns frresten tv gnger och detta kan orsaka inkorrekt
datainsamling.
En annan brist som hjer den mentala anstrngningen r att ngra frgor r fr lnga och innehller
svra begrepp som till exempel frga 15 som kan vara svr att frst ven fr personer som gr
kursen. Denna frga r ocks dubbel och fr frsta delen i frgan (Lser du just nu en kurs...?)
finns det inget svarsalternativ. Hr kunde man ha haft en fljdfrga: om man svarar nej br man
f G vidare till frga 17 (Frgan om hur mycket man vger) och allts hoppa ver frgorna som
har att gra med kursens ml eller organisering, inklusive den andra frga 17 som gller tidpunkten
fr kurstillfllena.
Flera frgors utformning r dessutom vldigt otydlig och ogenomtnkt. De frsta tv frgorna som
handlar om kn kan sls ihop till en med tv svarsalternativ, man/kvinna. Frga 3 missar tre rtal,
mellan 1925 och 1930. Det r dessutom osannolikt att det finns respondenter som fddes p 1800-

Veronica Bordea
talet och brjan av 1900-talet som fortfarande r vid liv och tillgngliga fr enkten. Mnniskor
fdda 2012 r andra sidan ofrmgna att ens lsa frgorna. Samma rtal anvnds tv gnger i fyra
svarsalternativ, 1917 och 1950, och detta leder till inkorrekt kvantitativ datainsamling. Som
otydligheter kan man ocks nmna frga 11 dr tre svarsalternativ kan verlappa: tekniskt
gymnasium kan vara bde 2- och 3-rligt. En annan otydlighet finns ocks i frgorna 12 och 14 dr
bde snedstreck och prepositioner anvnds fr att markera frekvens: En gng/dag och Ngra
gnger i veckan. I frga 4, som dessutom knns irrelevant, finns ocks ett dubbelsvar, 1 ggr/r,
och en blandad svarsordning som frsvrar valet. Otydlig r ocks frga 16 som handlar om
kvalitativ data: det tredje svaret, Beror p ____, r helt ondigt med tanke p att svaret redan
beror p informantens sikt. Otydligheter finns ocks i frgan 18 genom anvndningen av ord och
uttryck ssom nog och en hel del. Negationen inte anvnds i frgorna 19 och 21 och detta br
man undvika fr att underltta frstelsen. Frgan 20 r ledande och kan pverka informanternas
val eftersom den innehller vrdeladdade uttryck: skrdar tusentals ddsoffer. Frga 21 har ocks
ett dubbelt svarsalternativ: Vet ej och r osker kan tyckas vara ungefr samma sak.
Sammanfattningsvis kan man sga att denna enkt kan frvntas ha lg svarsfrekvens, bristande
validitet och generera inkorrekt kvantitativ data.
2. Fr att ett frgeformulr ska vara produktivt mste forskaren anvnda det fr att samla in
okomplicerad information (Denscombe, 2016, s.240) nmligen undvika knsliga mnen och vara
kort och tydlig. Med tanke p detta kan en enkt vara bra fr att ta reda till exempel p vilka
strategier vuxna andrasprksinlrare anvnder fr ta sig genom en ny text. Studien handlar i detta
fall om lsfrstelse och kan bidra till att skapa information fr inlrare angende studietekniken.
Till att brja med kan forskaren g igenom redan befintliga teorier om andrasprksinlrning och se
vilka strategier som stdjer en snabb och korrekt frstelse av nya texter som innehller oknda ord.
Hr kan man ocks gra en kvalitativ frstudie baserad p intervjuer med en liten grupp
framgngsrika inlrare dr man direkt frgar dem om deras tillvgagngsstt vid lsningen av olika
nya texter ssom sknlitteratur, lrobokstexter i undervisningssammanhang, instruktioner,
myndigheternas informationsmaterial, osv. Efter att ha systematiserat denna information kan man
skapa ett frgeformulr som ska underska hur spridda dessa strategier r bland ett strre antal
framgngsrika inlrare. Urvalet kan gras med hjlp av olika SFI skolor frn hela landet och
frgeformulret kan skickas bde med vanlig post och p internet. Hr kan informanterna sjlva
vlja vilket stt de vill svara p och p s stt missar man inte mnniskor som inte har tillgng till
internet eller som inte knner sig bekvma med att svara online. Om urvalet grs p ett bra stt,
nmligen om man nr en tillrckligt stor andel inlrare som har valts ut slumpmssigt, kan man
generalisera fynden och skapa en informationsbroschyr som kan hjlpa alla inlrare som har
lsfrstelserelaterade problem.
Som nackdelar med denna enkt kan man nmna att den r tids- och resurskrvande. Frstudien, fr
att samla relevanta teorier, och intervjuerna kan ta ganska mycket tid. Distributionen av
frgeformulret kan innebra hga kostnader fr det frsta eftersom att man mste n ganska mnga
skolor och fr det andra om det finns mnga informanter som vljer att f formulret genom posten.
Andra risker r att forskaren inte kan kontrollera hur sanna informanternas svar r eftersom ingen
ansikte mot ansikte kontakt sker (Denscombe, 2016, s.260).

Veronica Bordea
Examinationsuppgift B
En etnografisk studie innebr en beskrivning av en viss grupp mnniskor. I denna typ av forskning
samlar forskaren in kvalitativ data genom observation. Syftet r att f en djupgende bild av hur
gruppens medlemmar uppfattar sin verklighet (Denscombe, 2016, s.126) och knnetecknas av ett
holistiskt perspektiv dr s mnga aspekter som mjligt tas hnsyn till.
Litteracitet inom en familj r ett ganska komplex omrde som innefattar konkreta aktiviteter som
handlar till exempel om vilka typer av texter som anvnds och i vilka kontexter. Dessutom tittar
man p vilka vrderingar och attityder informanterna har fr dessa anvndningar. Om man tnker p
flersprkiga familjer d gller det att underska anvndningen av dem olika sprken som talas inom
familjen nmligen till vad, nr och varfr dessa sprk anvnds. En annan aspekt man kan titta p,
beroende p fall, r hur en familjemedlem utvecklar sin litteracitet i andrasprket medan hen
tillgnar sig detta sprk, bde som anvndningar och vrderingar. Med tanke p att detta sker i en
svensk kontext kan man ocks ta hnsyn till hur majoritetssprket pverkar informantens litteracitet
i frstasprket och till och med hens identitet.
Som del av forskningsdesignen mste forskaren vlja en metod fr att samla in information och den
mest lmpliga metoden i en etnografisk studie r observation. Med tanke p att studiens syfte r att
f tag i kvalitativ data r deltagande observation den mest passande metoden. Den handlar om att
samla information om livsstilar, kulturer och vertygelser ssom de frekommer i sin naturliga
milj, att f ett inifrnperspektiv medan man frsker stra den naturliga miljn s lite som
mjligt (Denscombe, 2016, s.304-305). Eftersom studien handlar om en familjs situation r det
vldigt svrt fr observatren att helt dlja sin identitet och intentioner. Jag freslr hr deltagande
som observatr dr alla informanter knner till forskarens identitet och hen kan flja informanterna
runt i deras vanliga liv och observera hur deras litteracitet fungerar. Ett sdant skuggande betyder
att forskaren ska utfra fltarbete och dessutom br vara p plats s lnge som mjligt (s.307) och
observera olika aspekter av informanternas litteracitet. Med tanke p att minnet r selektivt och
det r ltt att glmma bort vissa saker (s.294) br forskaren gra fltanteckningar s snart som
mjligt. Sdana anteckningar kan pverka informanternas rutiner och ka deras knsla av att vara
iakttagna och detta kan resultera i observatrens effekt. Denna effekt gr att mnniskor reagerar
annorlunda bara fr att ngon tittar p dem. Drfr br forskaren gra dessa anteckningar utan
informanternas knnedom, utanfr sjlva handlingsarenan (s.308).
Som ytterligare en metod kan man tnka p korta samtal som fljer vissa hndelser dr forskaren
vill ha lite mer information och detta fr att komplettera dem dokumenterade observationerna.
Dessa samtal kan ha formen av en ostrukturerad intervju dr forskaren ingriper s lite som mjligt
s att informanten kan utveckla sina ider och fullflja sina tankegngar (Denscombe, 2016,
s.266).
Fr att forskningen ska flja vedertagna vetenskapliga normer mste man ocks ta hnsyn till etiska
aspekter. I en sdan situation, dr man har ftt tillgng till att observera en familj, kan det hnda att
forskaren kommer ganska nra familjens medlemmar och p s stt fr tag p knslig information.
Om materialet r viktigt fr studien mste forskaren noggrant reflektera ver tillvgagngssttet s
att ingen skadas genom anvndningen av denna information. Eftersom forskarens identitet r helt
knd i detta fall och ingenting frloras om man frgar, kan man direkt be om tilltelse fr att
inkludera denna knsliga information i studien. Forskaren ska frsts bertta fr informanterna att
deras identiteter ska hllas hemliga och att all information ska behandlas konfidentiellt
(Denscombe, 2016, s.309).

Veronica Bordea
Vad gller problem med observation kan man frst och frmst nmna observatrens paradox dr
forskaren vill f tillgng till information angende mnniskors faktiska beteende i en naturlig milj
utan att pverka situationen. Men denna information kan enbart samlas in genom systematisk
observation som har en viss effekt p informanternas uppfrande. Fr att minimera detta problem
kan forskaren frska smlta in i bakgrunden genom att undvika interaktion s mycket det gr och
genom att spendera lng tid runt familjen s att hens nrvaro blir bekvm och man inte lngre
lgger mrke till den. Hr kan man ocks tillgga att om forskaren vill f djupare information om
vissa hndelser och anvnder samtalet som en ytterligare metod kan det hnda att allt arbete man
gr fr att bli osynlig gr frlorat. ven om dessa samtal r korta och helt ostrukturerade
pminner forskaren sina informanter om att hen finns dr och observerar.
Ett annat problem med mina metoder kan vara att f tilltrde till miljn dr observationerna och
samtalen ska ga rum. Med tanke p att det gller en ganska intim milj nmligen att vara hemma
hos familjen och att flja och observera vad medlemmarna gr, kan det vara svrt att frst hitta och
sedan att vertala hela familjen att vara del av studien. Hr kan man frska motivera informanterna
genom att erbjuda dem tillgng till forskningsrapporten och genom att tydliggra hur viktiga sdana
studier r fr att till exempel hjlpa andrasprksinlrare i deras sprkutveckling och
identitetsskapande i den nya litteraciteten.
Eftersom en etnografisk studie samlar in kvalitativ data och baseras p observationer av enstaka fall
som vljes p ett subjektivt stt kan man inte strva efter reliabilitet och generaliserbara resultat.
Detta betyder att det r svrt att reproducera studien med exakt samma frutsttningar fr att kunna
kontrollera dess resultat. Hr mste ocks nmnas att resultaten frutstter forskarens tolkning av
den insamlade datan eftersom hens identitet, frestllningar och vrderingar inte gr att ta bort frn
denna tolkning (Denscombe, 2016, s.137). Det enda man kan gra hr r att diskutera p vilket stt
forskarens person kan ha pverkat datainsamlingen och fyndens tolkning fr att uppmrksamma
studiens lsare p rollen som dessa aspekter spelar i underskningen (s.138).

Veronica Bordea
Examinationsuppgift C
Rapporten Kartlggning av svenska som andrasprk innehller flera delar: en inledning som
motiverar kartlggningen, en frstudie om mnet som tar upp mnets bakgrund,
andrasprksinlrningsaspekter, sjlva mnet svenska som andrasprk, mnets historik och
styrdokumenten som gller mnet. Frstudien avslutas med en sammanfattning som samlar ganska
mnga frgor angende mnet som ska besvaras i dem fljande tv delarna av kartlggningen. I
nsta del presenteras en enkt som undersker mnets organisation, elevurval fr mnet och vilken
kompetens svenska som andrasprkslrarna har. Alla tre aspekter undersks p tv niver:
grundskola och gymnasieskola. Den fjrde delen av kartlggningen innehller tre fallstudier dr
skolledare, lrare och elever p tre skolor intervjuas. Detta fljs av en konsekvensanalys dr
problemet med att ha tv svenskmnen diskuteras och det fresls att man avskaffar mnet svenska
som andrasprk och att man reformerar mnet (modersmls)svenska. Slutligen finns flera bilagor
med frgeformulren som anvnds under enkten och med information om urvalet. Allts kan man
sga att de anvnda forskningsmetoderna r frgeformulr och intervju.
I frstudien har jag inte hittat ngon kritisk stllning angende statistiken och teorierna forskarna
anvnder sig av fr att utforma sina frgor. Nr de tittar till exempel p aktuell statistik
(Myndigheten fr skolutveckling, 2004, s.11-13) upptckte de att det fanns en skillnad p nstan
25% mellan tv kllor som angav antalet elever som deltog i undervisningen i svenska som
andrasprk. Rapporten nmner detta men diskuterar inte vad den hr stora skillnaden har fr
konsekvenser fr slutsatserna forskarna dra frn denna statistik (s.16). Ett problem till som jag
tnkte p r att inte alla frgor som stlls under sammanfattningen av frstudien tas upp senare i
enkten och fallstudierna.
Det frsta problemet med enkten r att rapporten inte preciserar vem som besvarar
frgeformulret. Svaren kommer alltid frn skolorna eller en viss skola som helhet med det finns
ingen tydligt information om vilka personer p dessa skolor som har svarat. Metodens tillmpning
beskrivs inte heller. Distributionen nmns inte heller. Hur fick skolorna frgeformulret? Skickades
det med post eller via internet? Kan man hr tnka p vissa problem som beror p den valda
utdelningsmetoden? Delades det ut p skolor med hjlp av skolledningen? Kunde detta ha pverkat
hur lrarna svarade p frgorna med tanke p att det var rektorn som frgeformulret kom ifrn?
Sedan sger rapporten att ungefr 85% av skolorna som valts ut fr enkten svarade och detta anses
vara en tillrckligt stor andel fr att ge ett gott statistiskt underlag (Myndigheten fr
skolutveckling, 2004, s.19) men bortfallet, skolorna som inte svarade, diskuteras inte. Fick de valda
skolorna information i frvg? Skickade forskarna en pminnelse fr att ka svarsfrekvensen?
Forskarna tar heller inte upp hur detta bortfall kan ha pverkat studiens resultat. Kan man hr tnka
sig att skolorna som valde att inte ing i enkten har gjort s p grund av att mnets frutsttningar
var s dliga att skolledningen inte ville avslja dem? Om detta var fallet s skulle d detta
verkligen pverka enktens resultat eftersom mnets organisation, metoderna fr elevurvalet och
SVA lrarnas formella kompetens ju r det som enkten undersker. En annan stor brist i enkten r
att den inte alls tar upp frgor betrffande sjlva klassrumsundervisningen p grund av
avgrnsning och tidsbrist (s.47) men slutsatserna som dras angr reformeringen av sjlva
undervisningen i (modersmls)svenska.
Fallstudierna anvnder intervju som metod fr att samla in kvalitativ data. Med tanke p att
kartlggningen var bestlld av myndigheten fr skolutveckling och att detta kan ha pverkat sttet
som informanterna svarade p frgorna skulle det ha varit intressant att ta upp och diskutera

Veronica Bordea
intervjuareffekten men detta grs inte i rapporten. Enligt kartlggningen anvnde man sig av
halvstrukturerade intervjuer och detta innebr att svaren r ppna och informanten fr mjlighet
att utveckla sina ider. Det skulle ocks ha varit bra att ha en lista p vilka frgor som stlldes p
intervjun i bilagorna.
Ett annat problem med fallstudierna r urvalet. Bara tv skolor har valts, en grundskola med en
fjrdedel flersprkiga elever i en mindre stad och en gymnasieskola med ungefr 50% flersprkiga
elever i en frort till en storstad. Enbart dessa tv skolor kan inte vara representativa fr alla skolor i
hela landet med tanke p att det finns s mycket mer mjliga kombinationer av dessa faktorer
nmligen grund-/gymnasieskola, antal flersprkiga elever och lokalisering. Den tredje skolan var
inte ens del av det frsta urvalet utan valde ut sig sjlv genom att vilja vara med i studien eftersom
det fanns en oenighet vad gller mnet svenska som andrasprk p skolan (Myndigheten fr
skolutveckling, 2004, s.28). P den hr skolan kan man organisera aktionsforskning med tanke p
att det ligger i personalens eget intresse att frbttra arbetet, men detta fall skulle inte ha varit en del
av studien som har som resultat att ett helt mne ska avskaffas. Det knns lite som om att denna
skolans problem passade perfekt in med resultaten forskaren ville komma fram till och det var
drfr skolan fick vara med i studien.
Det finns ocks en gruppintervjun med i studien och hr berttar frfattarna att ljudkvaliteten var s
dlig nr de frskte spela in den att de inte kunde transkribera vad som sades (Myndigheten fr
skolutveckling, 2004, s.29). andras sidan anger de inte om det gjordes anteckningar under
intervjun. Hr preciserar forskarna inte heller om denna gruppintervju anvndes i studien i alla fall
och i s fall vilka konsekvenser faktumet att inspelningen inte kunde bidra till senare frklaring och
som std fr anteckningar, om dessa gjordes, kan ha.
Det mest allvarliga problemet med denna kartlggning, tycker jag, r att slutsatserna som
presenteras i slutet r frhastade. Forskarna tittade p endast tre skolor vilkas urval inte r sunt och
de generaliserar frn fynd som kommer frn fallstudierna av dessa tre skolor. I detta fall handlar det
om kvalitativa studier som gr p djupet med vissa aspekter, hr skolledningens, vissa lrares och
ngra elevers sikter och attityder, fr att f en komplex bild av informanternas vertygelser. Just
eftersom det handlar om specifika fallstudier r dessa svra att reproducera och p s stt r det
svrt att kontrollera deras validitet. Detta leder till att resultaten inte kan generaliseras. Som
Denscombe sger: Fyndet frn en fallstudie anvnds i stllet fr att utveckla teori och det gr inte
att betraktas som slutligt eller absolut (2016, s.100-101).
Hr kan man ocks nmna att denna studie anvnder sig av metodkombination. Enkten samlar in
kvantitativ data och fallstudierna, kvalitativ data. Men det r inte skert att fynd frn olika metoder
bekrftar varandra (Denscombe, 2016, s.231). D mste forskaren fortstta underskningen fr att
ta reda p vad som orsakar dessa resultat, nmligen varfr r svenska som andrasprk ett lgprestige
mne och detta grs inte av kartlggningens frfattare.

Veronica Bordea
Referenser:
Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken fr smskaliga forskningsprojekt
inom samhllsvetenskaperna. (3:e reviderade upplagan.) Lund: Studentlitteratur.
Myndigheten fr skolutveckling (2004). Kartlggning av svenska som andrasprk.
Stockholm: Myndigheten fr skolutveckling.