Justitiedepartementet

Enheten fr migrationsrtt

Stockholm 2017-01-09

Remissvar p utkast till lagrdsremiss- Uppehllstillstnd fr studier p

gymnasial niv
Sammanfattning
UNICEF Sverige vlkomnar frslagen kring en ny grund fr uppehllstillstnd fr studier p gymnasial niv. Det
ger en mjlighet fr ungdomar att beviljas ett lngre uppehllstillstnd fr att fullflja sina studier och ka
mjligheterna till arbete och etablering p arbetsmarknaden. Vad gller frslagen kring lngre uppehllstillstnd
fr studier fr personer som har beviljats skyddsstatus ser vi dock en risk att asylrtten urholkas genom att
villkora uppehllstillstnden. Vi ser ocks att den grundlggande principen om icke-diskriminering har sidosatts.
Lagfrslagen mste kunna skerstlla att de barn som har skyddsskl och av olika anledningar inte kan eller vill
studera ges en hllbar varaktig lsning.
UNICEF Sverige frordar istllet att Sverige tergr till beslut om permanenta uppehllstillstnd som
utgngspunkt fr en varaktig hllbar lsning fr barn och unga som har skyddsskl. Att bevilja permanenta
uppehllstillstnd ger ett starkare skydd som frmjar barns rtt till trygghet och skydd och en hllbar varaktig
lsning fr den enskilde. Trots att frslagen ppnar upp fr nya mjligheter till lngsiktigare lsningar fr barn p
flykt ser vi med oro p syftet och inriktningen av frslagen. Huvudsyftet r att uppmuntra till studier p gymnasiet
fr ungdomar snarare n att strka barns rttigheter i asylprocessen. Vi anser vidare att formen fr
uppehllstillstnd r ej behovsanpassat utan gynnar de som har frutsttningar att studera och lyckas.
Icke-diskriminering av och mellan barn en grundlggande rttighet enligt barnkonventionen. Utifrn ett
likabehandlingsperspektiv ser vi problematiskt p att freslagen innehller olika regler beroende p barns
formella status och tidpunkt fr registrering av sin asylanskan. Utifrn ett icke-diskrimineringsperspektiv br
bestmmelserna glla lika fr alla barn oberoende av skyddsgrund och tidpunkt fr nr asylanskan registrerades.
Frslaget br ven frtydliga att man inte stller hgre krav p barn som vistas i Sverige med uppehllstillstnd
p grund av studier n vriga barn i Sverige.
Likabehandlingsprincipen kan ven ifrgasttas vad gller frslag p krav p anstllning inom sex mnader efter
studentexamen fr beviljande av fortsatt uppehllstillstnd. Vi freslr att regeringen ser ver eventuella
lttnader i anstllningsform fr ungdomar i likhet med vad vriga ungdomar med gymnasiekompetens rimligen
kan erbjudas fr arbete p den svenska arbetsmarknaden fr att inte stlla hgre och orimliga krav p
ungdomarna.
Utver uppfyllande av barnkonventionens grundprinciper belyser barnkonvention att barn p flykt har srskilda
rttigheter. Vra synpunkter p lagrdsremissen som presenteras nedan fokuserar p asylskande barn och deras
rtt till uppehllstillstnd med utgngspunkt ur barnkonventionens bestmmelser.

2 (5)
Frslag enligt lagrdsremissen:
4. Lngre uppehllstillstnd fr studier
4.1 Lngre uppehllstillstnd fr den vars tillstnd ska tidsbegrnsas enligt den tillflliga lagen. En utlnning
som beviljats uppehllstillstnd och vars uppehllstillstnd ska tidsbegrnsas enligt den tillflliga utlnningslagen
ska kunna f ett lngre uppehllstillstnd om han eller hon fyllt 17 men inte 25 r och studerar p ett nationellt
gymnasieprogram. Tillstndet ska glla i sex mnader utver den tid som terstr av utbildningen.
4.2 Lngre uppehllstillstnd fr ensamkommande barn som anskt om uppehllstillstnd senast den 24
november 2015. Giltighetstiden fr ett uppehllstillstnd som beviljats ett ensamkommande barn p grund av
verkstllighetshinder fr att det saknas ett ordnat mottagande i hemlandet, och som fyllt 17 r, ska vara fyra r
om han eller hon studerar i gymnasieskolan, inklusive introduktionsprogram.
4.3 Lngre uppehllstillstnd fr ensamkommande barn som anskt om uppehllstillstnd efter den 24
november 2015. Giltighetstiden fr ett uppehllstillstnd som beviljats en utlnning p grund av
verkstllighetshinder fr att saknas ordnat mottagande i hemlandet, och som fyllt 17 r samt studerar p ett
nationellt gymnasieprogram, ska vara sex mnader utver den tid som terstr av utbildningen.
(Introduktionsprogram utgr inte per definition ett nationellt gymnasieprogram.)
UNICEF Sveriges kommentarer:
UNICEF Sverige vlkomnar regeringens initiativ till frslag som mjliggr fr unga asylskande att f lngre
uppehllstillstnd i Sverige. Detta ser vi som ett steg framt i arbetet med att tillgodose mer lngsiktiga lsningar
fr barn p flykt. Vi vill dock betona betydelsen av permanenta uppehllstillstnd som utgngspunkt fr en
varaktig hllbar lsning fr barn och unga som har skyddsskl. Vi frordar drmed att Sverige tergr till beslut
om permanenta uppehllstillstnd till barn och deras familjer som huvudregel. Att bevilja permanenta
uppehllstillstnd ger ett starkare skydd som frmjar barns rtt till trygghet och skydd och en hllbar varaktig
lsning fr den enskilde. Utver uppfyllande av barnkonventionens grundprinciper belyser barnkonvention att
barn p flykt har srskilda rttigheter.1 FN:s barnrttskommitt har uttryckligen ptalat att stater ska strva efter
hllbara och lngsiktiga lsningar fr barn som r p flykt och sker en fristad.2 Att ha asylskl men nd inte ges
en permanent fristad som barn r inte frenligt med denna rekommendation.
Frslagen kan till viss del innebra att barn kan knna sig trygga med att de kommer att f avsluta sina
gymnasiestudier. De kan dock fortfarande inte garanteras permanent uppehllstillstnd i landet. Utifrn ett
barnrttsperspektiv r oro och otrygghet, ovisshet den verhngande konsekvensen av den nuvarande tillflliga
utlnningslagen med tillflliga uppehllstillstnd som regel. Fljande frslag ger utrymme fr en viss respit kring
lngden fr uppehllstillstnd men frslagen innefattar en hg risk fr att man i praktiken skjuter upp oron fr
utvisning och tervndande till studentdagen n tidigare 18-rsdagen. Det r fortfarande oskert vad som fljer
efter uppehllstillstndet p grund av studier har lpt ut. Det r inte skerstllt att permanent uppehllstillstnd
senare kommer att beviljas. Drmed kvarstr oskerheten fr barn som har skyddsskl och har rtt till en
lngsiktig hllbar lsning.
Trots att frslagen ppnar upp fr nya mjligheter till lngsiktigare lsningar fr barn p flykt ser vi med oro p
syftet och inriktningen av frslagen. Huvudsyftet r att uppmuntra till studier p gymnasiet fr ungdomar snarare
n att strka barns rttigheter i asylprocessen. Asylrtten mste fortsatt vara i fokus och en individuell prvning
med noga utreda asylskl mste alltid komma i frsta hand. Uppehllstillstnd fr studier kan erbjudas som ett
alternativ men de asylskande som har skyddsskl mste kunna f ett lngsiktigt skydd som inte villkoras med
krav p studier. Lagfrslagen mste ven kunna skerstlla att de barn som har skyddsskl och av olika
anledningar inte kan eller vill studera ges en hllbar varaktig lsning.

1
2

Art 22 barnkonventionen
FN:s barnrttskommitts allmnna kommentar nr 6 (CRC/C/GC/6)

3 (5)
Vi anser vidare att formen fr uppehllstillstnd r ej behovsanpassat utan gynnar de som har frutsttningar att
studera och lyckas. Fr att skapa ytterligare incitament att pbrja studier p ett nationellt program har
exempelvis lngre tillstnd beviljas till de som studerar p nationellt program jmfrt med de som befinner sig p
ett introduktionsprogram. De som befinner sig p introduktionsprogrammet utstts fr en strre pfrestning och
press att fullflja dessa studier p en utsatt tid fr att f stanna kvar i landet. Rimligheten i detta kan ifrgasttas
Utifrn ett likabehandlingsperspektiv ser vi problematiskt p att freslagen innehller olika regler beroende p
barns formella status och tidpunkt fr registrering av sin asylanskan. Enligt lagrdsremissen anses det till
exempel rimligt att regelverket ska vara genersare fr de barn som kommit innan 24/11 2015. Utifrn ett ickediskrimineringsperspektiv br bestmmelserna glla lika fr alla barn oberoende av skyddsgrund och tidpunkt fr
nr asylanskan registrerades. Frslaget br ven frtydliga att man inte stller hgre krav p barn som vistas i
Sverige med uppehllstillstnd p grund av studier n vriga barn. I praktiken innebr frslaget skolplikt fr
gymnasieungdomar som vistas hr med detta tillstnd. Detta gller inte fr andra barn i Sverige.
Utifrn ett icke-diskrimineringsperspektiv vill vi ven betona vikten ver att se ver bestmmelserna fr de barn
som r under 17 r som kommer Sverige som asylskande och saknar ordnat mottagande i hemlandet. Dessa
barn undantas visserligen i dagslget Migrationsverkets rttsliga stllningstagande angende praktiska
verkstllighetshinder men ger enbart tillflliga uppehllstillstnd frutom i mycket begrnsade undantagsfall.
5. Uppehllstillstnd fr studier p gymnasial niv
5.1 Ett tidigare uppehllstillstnd har tidsbegrnsats enligt den tillflliga lagen. En utlnning som har beviljats
ett uppehllstillstnd som har tidsbegrnsats enligt den tillflliga lagen ska kunna f ett uppehllstillstnd fr
studier p gymnasialniv om han eller hon studerar p ett introduktionsprogram i gymnasieskolan. Tillstndet ska
glla i tretton mnader alt 24 mnader och kan bara beviljas en gng. En utlnning som har beviljats ett
uppehllstillstnd som har tidsbegrnsats enligt den tillflliga lagen ska kunna f ett uppehllstillstnd fr studier
p gymnasial niv om personen fyllt 18 men inte 25 r och studerar p ett nationellt program i gymnasieskolan.
Uppehllstillstndet ska glla i sex mnader utver den tid som terstr av utbildningen.
5.2 Ensamkommande barn vars anskan har registrerats hos Migrationsverket senast den 24 november 2015
och som har ftt, eller annars skulle f, ett av- eller utvisningsbeslut med uppskjuten verkstllighet kan beviljas
ett uppehllstillstnd fr studier p gymnasial niv. Uppehllstillstndet ska glla i fyra r.
5.3 Ensamkommande barn vars ursprungliga anskan har registrerats senast den 24 november 2015 och som
hunnit bli vuxna nr en ny anskan om uppehllstillstnd prvas ska kunna beviljas ett uppehllstillstnd fr
studier p gymnasial niv. Uppehllstillstndet ska glla i fyra r.
5.4 Ensamkommande barn vars anskan har registrerats hos Migrationsverket efter den 24 november 2015. En
utlnning som beviljats ett uppehllstillstnd p grund av verkstllighetshinder med anledning att det saknas ett
ordnat mottagande i hemlandet, ska kunna beviljas ett uppehllstillstnd fr studier p gymnasial niv om han
eller hon har fyllt 17 men inte 25 r och studerar p ett introduktionsprogram i gymnasieskolan.
Uppehllstillstndet ska vara tidsbegrnsat och glla i tretton mnader och kan bara beviljas en gng. En
utlnning som har haft ett uppehllstillstnd p grund av verkstllighetshinder som bestr i att det saknas ett
ordnat mottagande i hemlandet, ska kunna beviljas ett uppehllstillstnd fr studier p gymnasial niv om han
eller hon har fyllt 17 men inte 25 r, studerar p ett nationellt program i gymnasieskolan. Detsamma ska glla den
som har haft ett uppehllstillstnd fr studier p gymnasial niv fr studier p ett introduktionsprogram, dock ska
den nedre ldersgrnsen d vara 18 r. Uppehllstillstndet ska vara tidsbegrnsat och glla i sex mnader utver
den tid som terstr av utbildningen.
6. Uppehllstillstnd fr fortsatta studier. Om en utlnning haft ett uppehllstillstnd p grund av studier eller
ett uppehllstillstnd fr studier p gymnasial niv och inte har fullfljt utbildningen ska kunna beviljas ett
uppehllstillstnd fr fortsatta studier 13 mnader i taget.

4 (5)
UNICEF Sveriges kommentarer:
UNICEF Sverige ser positivt p frslaget om en ny grund fr uppehllstillstnd till ungdomar fr studier p
gymnasial niv. Det ger en mjlighet att fullflja sina studier och ka mjligheterna till arbete och etablering p
arbetsmarknaden.
Utifrn ett icke-diskrimineringsperspektiv ser vi det dock som problematiskt p att freslagen innehller olika
regler beroende p barns formella status och tidpunkt fr registrering av sin asylanskan.
Fr att ungdomar som beviljas uppehllstillstnd fr studier ska ges en rimlig chans mste ordentliga stdinsatser
under utbildningen sttas in fr de ungdomar som har behov av det. Detta gller framfr allt fr studerande som
gr p introduktionsprogram fr att f behrighet till ett nationellt program. De incitament som lagfrslagen vill
skapa fr inte innebra en orimlig belastning fr den asylskande och ge upphov till orimlig stress och press fr
individen. Konsekvenserna av frslagen fr inte leda till att man stller hgre krav p barn som vistas i Sverige
med uppehllstillstnd p grund av studier n vriga barn i Sverige.
7. Uppehllstillstnd efter fullfljd utbildning
Samtliga frslag freslr att ungdomarna efter fullfljd gymnasial utbildning ges sex mnaders
uppehllstillstnd fr att ska och bli erbjuden anstllning fr att beviljas frlngt uppehllstillstnd i Sverige.
UNICEF Sveriges kommentarer:
Krav p anstllning inom sex mnader efter studentexamen stller hga krav p ungdomar och kan i praktiken ses
som en nst intill omjlig uppgift. Det r inte lmpligt att stlla orimliga krav p ungdomar att tvingas bli
etablerade p arbetsmarknaden inom en s kort tidsperiod som sex mnader. Vi freslr att regeringen ser ver
eventuella lttnader i anstllningsform fr ungdomar i likhet med vad vriga ungdomar med gymnasiekompetens
rimligen kan erbjudas fr arbete p den svenska arbetsmarknaden.
Vi freslr ven att regeringen ser ver mjligheten fr uppehllstillstnd p grund av hgre studie som en
naturlig fortsttning fr de ungdomar som vill fortstta studera fr att etablera sig p arbetsmarknaden.
11. Fljdndringar i etableringslagen och bosttningslagen
Den som har beviljats uppehllstillstnd fr studier p gymnasial niv, fr fortsatta studier eller efter fullfljd
utbildning ska ing i mlgruppen fr etableringslagen och lagen om mottagande av vissa nyanlnda invandrare
fr bosttning.
UNICEF Sveriges kommentarer:
Vi freslr att lagfrslagen br frtydliga hur boende och annat kringgende std till ungdomarna med
uppehllstillstnd fr studier skerstlls fr att skapa faktiska frutsttningar att studera och leva under en sklig
levnadsstandard.
12.3 Undantag frn frsrjningskravet om skanden r ett barn
Det ska inte stllas ngot frsrjningskrav som villkor fr uppehllstillstnd p grund av anknytning om
skanden r ett barn som har ftts i Sverige och den som barnet beropar anknytning till r frlder till barnet
och sammanbor med barnet i Sverige.
UNICEF Sveriges kommentarer:
Vi ser positivt p frslaget att tydliggra i den tillflliga utlnningslagstiftningen att ven barn som fds i Sverige
r undantagna frsrjningskrav fr sina frldrar. Detta har tidigare varit en otydlighet i lagen som drmed
behver tgrdas.

5 (5)
14. Kostnader och andra konsekvenser- barnkonsekvensanalys
Vi ser positivt p att frslaget till lagrdsremiss uppvisar en barnkonsekvensanalys. Detta r ett framsteg frn
tidigare lagrdsremiss gllande den tillflliga utlnningslagen. Analysen anser vi dock inte r fullstndig utan
saknar mnga viktiga aspekter utifrn ett barnrttsperspektiv. Grundlggande principer s som ickediskriminering och barns rtt till delaktighet r frgor som verhuvudtaget inte omnmns vilket r beklagligt.
Principen om barnets bsta i frhllande till frslagen br ven utvecklas nrmare och berra de avgrande
konsekvenser fr barn och deras rttigheter som frslaget innebr. Att behandla barn olika baserad p
skyddsstatus och tidpunkt fr registrering av asylanskan samt att villkora uppehllstillstnd r exempel som inte
r frenliga med barnets bsta eller en hllbar lngsiktig lsning fr barn p flykt.
vrigt
Rttsskerhetsgarantier inklusive ldersbedmningar
Frslaget pekar vid ett flertal tillfllen p att personer som har skyddsskl alltid fr stanna i Sverige. Vi anser dock
att det fortfarande r oklart hur lnge och p vilka villkor. De olika frutsttningar och asylprvningen inklusive
ldersbedmningar mste frbttras utifrn ett barnrttsperspektiv fr att anses vara rttsskra fr den enskilde.
Om ett asylskande ensamkommande barn till exempel har ftt sin lder uppskriven till 18 r och saknar asylskl
kommer den personen inte omfattas av frslaget om lngre uppehllstillstnd fr gymnasiestudier och inte ha
mjlighet att verklaga beslut eftersom uppskrivning av lder inte r ett formellt beslut.
Komplex och svrbegripligt lagfrslag
UNICEF Sverige anser att frslagen som presenteras r mycket komplexa och svrvergripliga. Vi freslr att
regeringen br se ver kring hur det kan frenklas fr en mer effektiv och rttssker tillmpning. Detta fr att
underltta fr myndigheterna att tillmpa och fr de skande att begripa. Rent principiellt br regeringen driva
fram en permanent human asylrttslagstiftning snarare n stifta fler tillflliga lagar.

UNICEF Sverige

Vronique Lnnerblad
Generalsekreterare

Underlaget r framtaget av Karin dquist Drackner, barnrttsjurist UNICEF Sverige. Fr kontakt och eventuella
frgor: karin.odquist@unicef.se