Antidepressiva - en Vã Gledning Fã R Patienter

[Type text] www.rxisk.
org
DBM DATABASERAD MEDICIN

Antidepressiva: en vgledning fr patienter
Frfattare: Dr. David Healy
INNEHLLSFRTECKNING
ANTIDEPRESSIVA LKEMEDEL ...................................................................................................................... 2
ALLMNNA FRGOR ..................................................................................................................................... 3
LKEMEDEL OCH KEMISKA SUBSTANSER ................................................................................................. 3
VILKA STUDIER HAR GENOMFRTS NR DET GLLER DESSA LKEMEDEL? ............................................ 3
VILKA DATA LIGGER TILL GRUND FR ATT MAN ANVNDER DESSA LKEMEDEL? ................................. 3
FINNS DET NGON SOM HAR TILLGNG TILL ALLA DATA? ...................................................................... 3
VILKA PUBLIKATIONER FINNS ANGENDE ANVNDNINGEN AV DESSA LKEMEDEL? ............................ 4
HUR BRA R STUDIERNA? ......................................................................................................................... 4
FINNS DET NGRA PROBLEM OM MIN LKARE FLJER OFFICIELLA RIKTLINJER? ................................... 5
DE ANTIDEPRESSIVA LKEMEDLENS FRDELAR ........................................................................................... 5
FUNGERAR ANTIDEPRESSIVA LKEMEDEL? .............................................................................................. 5
VAD R DET SOM ANTIDEPRESSIVA LKEMEDEL GR EGENTLIGEN?...................................................... 6
HUR KOMMER ANTIDEPRESSIVA ATT PVERKA MIN FRMGA ATT FUNGERA I ALLMNHET? ............ 7
HAR ANTIDEPRESSIVA BARA PLACEBOEFFEKTER? .................................................................................... 7
ULTRAKORTA KLINISKA PRVNINGAR MEN LNGTIDSBEHANDLING ...................................................... 8
VAD SKA JAG TNKA P OM JAG VERVGER ATT ACCEPTERA BEHANDLING?...................................... 8
FINNS DET NGRA FALLGROPAR NR DET GLLER LKEMEDELSKOMBINATIONER?.............................. 9
HUR SKA JAG KUNNA BLI BTTRE OM JAG INTE TAR TABLETTER?........................................................... 9
MYTER OM ANTIDEPRESSIVA.................................................................................................................. 10
FRGOR ATT STLLA TILL DIN LKARE........................................................................................................ 11
VAD VET DU OM MINA PRIORITERINGAR? ............................................................................................. 11
VILKA ALTERNATIV FINNS FR MIG? ...................................................................................................... 11
VAD HNDER OM JAG INTE VILL TA MEDICIN? ...................................................................................... 12
FINNS DET NGRA LIKHETER MELLAN PATIENTERNA SOM DELTOG I DE KLINISKA PRVNINGARNA
OCH MIG?................................................................................................................................................ 12
Copyright 2011-12 Data Based Medicine Limited. All rights reserved. 1

[Type text] www.rxisk.org
HUR VET DU VILKET ANTIDEPRESSIVT LKEMEDEL SOM JAG BR F? ................................................. 12

HUR LNGE SKA JAG BEHVA TA MEDICIN? .......................................................................................... 12
VILKA RISKER FINNS DET? ....................................................................................................................... 12
DE STRSTA RISKERNA............................................................................................................................ 13
HUR STOR R SANNOLIKHETEN ATT JAG SKA DRABBAS AV BIVERKNINGAR? ....................................... 13
VILKA RISKER SOM MAN INTE HAR ERKNT KAN DET ND VARA RIMLIGT ATT MISSTNKA? ............ 13
RISKPERIODER ......................................................................................................................................... 13
KAN ANTIDEPRESSIVA ORSAKA PROBLEM? ............................................................................................ 14
KOMMER JAG ATT KUNNA SLUTA MED MEDICINEN? ............................................................................ 14
SAMMANFATTNING .................................................................................................................................... 15
BEHANDLINGENS DYNAMIK .................................................................................................................... 16
ANTIDEPRESSIVA LKEMEDEL
Den som funderar p att ta eller skriva recept p ett antidepressivt lkemedel har troligen ftt
intrycket att det mesta som vi behver veta om dem r knt, och att eftersom s mnga
mnniskor tar dem s mste de vara skra och effektiva.
Antidepressiva utgr en vrdefull grupp lkemedel, och frfattarna till denna vgledning skriver
ut flera av dem rutinmssigt. Men vi tror att en sker anvndning av dessa lkemedel hotas av
fretagens desinformation och frskrivarnas sjlvbeltenhet. Denna vgledning understryker
den bristflliga evidens som ligger bakom bruket av dessa lkemedel. De flesta riktlinjer snarare
dljer n uppmrksammar oklarheterna. I dagens lge innebr detta att man lmnar
vrdansvaret till lkemedelsfretagen.
Denna vgledning frn vr grupp Data Based Medicine bygger p just medicinska data, men
den innehller kunskapsluckor dr evidens saknas, eftersom data saknas. Denna brist p data
tvingar oss till kliniska vervganden, men vi redovisar principerna bakom dessa vervganden,
s att lsaren kan ana p vilket stt ytterligare evidens torde kunna ligga till grund fr en mer
tillfrlitlig vgledning. Vissa omrden r dock s komplexa att behovet av ett gott kliniskt
omdme med rge vervger vrdet av en en skriftlig vgledning eller kliniska riktlinjer. Fr att
en behandling ska vara sker och effektiv behvs framfrallt en observant patient och en klok
lkare de borde sllan eller aldrig prioritera fretagens publikationer fre ett gott kliniskt
omdme.

ALLMNNA FRGOR
LKEMEDEL OCH KEMISKA SUBSTANSER

Lkemedel bestr av kemiska substanser som kan vara anvndbara vid behandlingen av ett
medicinskt tillstnd. Frr var det lkare och patienter som bestmde vad som skulle betraktas
som sjukdomar och vad som behvde behandlas nufrtiden r det allt oftare
lkemedelsfretagen som bestmmer detta. P 1950-talet upptckte den medicinska
vetenskapen att kliniska prvningar kunde vara en metod fr att utrota ineffektiva behandlingar.
I dessa prvningar tog patienter p sig risken att testa potentiellt farliga nya lkemedel, till gagn
fr sina familjer och fr samhllet, och befriade oss drigenom frn mnga av de gissel som i
rtusenden hade skrdat barnaliv eller lemlstat mnniskor. Med andra ord: fretagen skapar
kemiska substanser i sina laboratorier, men vi skapar lkemedel inom vra kliniska
verksamheter.
Till en brjan fungerade detta s bra att kliniska prvningar anammades som en marknadsportal
fr nya lkemedel. Det som borde ske r att frivilliga patienter vl informerade om riskerna
fr antingen det nya lkemedlet, eller ett gammalt lkemedel, eller placebo. Prvningens
resultatet positiva eller negativa publiceras i en akademisk artikel, samtidigt som alla rdata
grs tillgngliga s att andra forskare kan utvrdera saken. Fretagen lmnar sina prvningar till
tillsynsmyndigheten (t.ex. Lkemedelsverket) och sker godknnande fr att marknadsfra
lkemedlet X som en behandling av tillstndet Y. Tillsynsmyndighetens krnuppdrag r att
kontrollera marknadsfrarens pstenden det r inte att se till att man mr bra av lkemedlet,
eller att lkemedlet r lika bra som andra, redan godknda lkemedel.
Drfr sker inte heller detta. Och ingen verkar sledes ha uppdraget att se till att patienter mr
bra av ett lkemedel, eller att lkemedlet r lika bra som andra tillgngliga behandlingar.
VILKA STUDIER HAR GENOMFRTS NR DET GLLER DESSA LKEMEDEL?

Nstan samtliga studier p antidepressiva lkemedel har genomfrts av eller p uppdrag av
samma lkemedelsfretag som producerar dem. Det finns ett frsvinnande litet antal
sjlvstndigt utfrda studier. Inget statligt organ eller sjlvstndig myndighet bedriver sdana
studier. Det r som om hotellgare eller biltillverkare skulle gra utvrderingar av sina egna
produkter.
VILKA DATA LIGGER TILL GRUND FR ATT MAN ANVNDER DESSA

LKEMEDEL?
Rdata frn de studier som genomfrts med antidepressiva r nstan helt och hllet
otillgngliga undangmda av fretagen trots att ingen som deltog i dessa prvningar gav sitt
samtycke till att deras data skulle gmmas undan.
FINNS DET NGON SOM HAR TILLGNG TILL ALLA DATA?

Ingen har sett eller haft tillgng till alla data, inte ens FDA. Materialet frvaras i fretagens
kassavalv och r dolt till och med dr.

VILKA PUBLIKATIONER FINNS ANGENDE ANVNDNINGEN AV DESSA

LKEMEDEL?
Det finns flera tusen publikationer baserade p ver 1 000 kliniska prvningar med
antidepressiva.
Bland publicerade studier frefaller det troligt att flertalet 50-90% - r skrivna av s kallade
spkskrivare dvs de r skrivna av professionella frfattare p uppdrag av ett
lkemedelsfretag och drefter publicerade med uppgift om att de frfattats av inflytelserika
lkare som kanske inte ens har lst texten.
Nr det gller de antidepressiva som oftast skrivs ut r 40-50% av studierna opublicerade.
I upp till 30% av publicerade studier som hvdar att ett lkemedel fungerar bra, drar oberoende
experter (t.ex. tillsynsmyndigheten) slutsatsen att lkemedlet inte fungerade nr de har ftt
tillgng till de data som ligger bakom en viss studie.
Medan somliga studier frblir opublicerade, leder andra till multipla publiceringar rekordet
verkar vara 234 publikationer som har sitt ursprung i fyra studier p Zyprexa (olanzapin). Ingen
av dessa publiceringar innehller en tydlig bild av viktuppgngen, de frhjda blodfetterna,
blodsockerniverna och sjlvmordsfrekvensen som detta lkemedel kan ge upphov till med
andra ord publicerar man om frdelarna vid multipla tillfllen, medan problemen hlls dolda.
En anledning till att det finns ganska f artiklar som handlar om riskerna med antidepressiva
(eller andra fortfarande patentskyddade lkemedel) r att de medicinska tidskrifterna oroar sig
fr att de ska bli stmda av lkemedelsfretagen. En annan anledning r att det finns en allmn
motvilja mot att publicera till och med vertygande fallstudier nr de berr riskerna med
behandling.
HUR BRA R STUDIERNA?

ven om samtliga studier publicerades av verkliga frfattare istllet fr spkskrivare, skulle det
finnas problem. Nstan samtliga prvningar har genomfrts under bara ett ftal veckor. De tar
inte sikte p resultat som betyder ngonting fr de mnniskor som kommer att ta tabletterna,
som t.ex. om jag lever eller dr, eller tergr till arbete, eller fr en hgre livskvalitet. De
utvrderingsskalor som anvnds fr att bestmma om lkemedlen faktiskt fungerar kan visa p
en frbttring p en depressionsskala ven om det enda som har hnt r att patienten nu lider
av biverkningar.
Studierna tittar allts inte p vad som hnder med den som tar dessa lkemedel under lngre
tid n ngra enstaka veckor. Vaksamhet r ndvndigt. Det finns upptckter kvar att gra en
annan sjukdom eller ett annat problem kan pltsligt g ver eller dyka upp, eller s kanske det
uppstr personlighetsfrndringar. Det r som om patienten efter ungefr 8:e veckan bytte frn
ett lkemedel till en kemisk substans. Lkemedel r kemiska substanser om vilka vi har
information, men eftersom studien inte ger oss information om tiden efter studiens avslut (8
veckor, ibland 12 veckor), br behandlingen frn den tidpunkten knnetecknas av samma
frsiktighet som vi skulle iaktta om vi administrerade kemiska substanser istllet fr lkemedel.

FINNS DET NGRA PROBLEM OM MIN LKARE FLJER OFFICIELLA

RIKTLINJER?
Enligt vr uppfattning r det viktigaste kriteriet p riktlinjer med hg kvalitet att de r baserade
p alla data, snarare n p det som r publicerat och som kallas evidens. Med utgngspunkt
frn detta kriterium finns inga officiella riktlinjer fr depressionsbehandling som frtjnar hgre
kvalitetspong n 1 p en skala frn 1 till 10.
Man brukar tnka att oberoende riktlinjer r bttre n riktlinjer som utgr frn
lkemedelsfretagen. I sjlva verket r de ofta identiska, och det kan hnda att oberoende
riktlinjer r farligare just fr att man betraktar dem som oberoende.
Nr Cochrane Centre (oberoende organ i England som granskar bl.a. lkemedel, likt Sveriges
SBU) granskade antidepressiva kom de fram till att sertralin (Zoloft) hrde till de mest effektiva
och skraste, men nr de tog hnsyn till opublicerade data hamnade lkemedlet bland de minst
effektiva.
Nr Cochrane Centre gjorde sin frsta granskning av antidepressiva fr barn, kom de fram till
att dessa lkemedel var skra och effektiva, men nr stmningsanskningar mot fretagen
medfrde att opublicerade data blev tillgngliga blev det uppenbart att de inte var det.
Nr Cochrane Centre gjorde sin frsta granskning av evidensen fr Tamiflu, drog de slutsatsen
att den var terapeutiskt vrdefull, men nr opublicerade data blev tillgngliga var de tvungna att
ndra sin uppfattning.
DE ANTIDEPRESSIVA LKEMEDLENS FRDELAR

FUNGERAR ANTIDEPRESSIVA LKEMEDEL?
Om frgan som man stllde i de kliniska prvningarna hade varit: Leder SSRI-lkemedel till
knslomssig bedvning, skulle svaret ha varit Ja. Om man testar dem fr dessa effekter, r det
lika enkelt att skilja p SSRI och placebo som det r att skilja p alkohol och placebo och vi
behver inga kliniska prvningar fr detta. Prvningar med antidepressiva behvs eftersom det
rder oskerhet kring frgan hur vrdefull en effekt som knslomssig bedvning r vid
depression.
Frutom nr det gller att studera de antidepressiva lkemedlens skerhet, behvs inte kliniska
prvningar nr det r uppenbart att en behandling medfr ngot positivt t.ex. att anvnda
aktivt kol vid frgiftning med stryknin, eller penicillin vid sepsis eller mindre positivt, t.ex. att
anvnda SSRI fr att frndra den sexuella funktionen. Prvningar grs primrt nr oskerhet
rder kring frgan huruvida det finns en effekt vare sig den r positiv eller negativ. Nr det gller
antidepressiva har kliniska prvningar gjorts fr olika tillstnd eftersom det rder oskerhet kring
i vilken utstrckning dessa lkemedel fungerar vid dessa tillstnd.

Fr de flesta mnniskor r innebrden av pstendet att en viss behandling fungerar just att
den rddar liv, eller att den gr det mjligt att terg i arbete, eller att den minskar risken att
terinsjukna.
Vid de kliniska prvningarna med antidepressiva som fram till r 2006 hade genomfrts med
ver 100.000 patienter pvisades flera ddsfall hos dem som fick antidepressiva n hos dem
som fick placebo [opublicerade data enligt meddelande frn FDA].
Det finns ingen evidens fr att antidepressiva medfr att folk tergr i arbete ingen har
ngonsin frskt studera frgan. Livskvalitet har anvnts som ett mtt p resultat, men
resultaten r nstan helt opublicerade.
Det finns en del evidens fr att antidepressiva kan medfra strre risk fr terinsjuknande i
depression.
VAD R DET SOM ANTIDEPRESSIVA LKEMEDEL GR EGENTLIGEN?

De rttar inte till ngon avvikelse. Antidepressiva r uppdelade i flera grupper med olika
verkningsmekanismer.
SSRI-lkemedel selektiva serotininterupptagshmmare hindrar terupptag av serotonin.

Som ett resultat snks ngestnivn, medan bengenheten att reagera och frmgan att uppleva
och visa knslor minskar. Det medfr dessutom ett mtt av likgiltighet eller avtrubbning.
En del antidepressiva hmmar terupptaget av katekolaminen noradrenalin. Effekten r kad

vaksamhet, medan bengenheten att reagera och frmgan att uppleva och visa knslor kar.
ter andra lkemedel hmmar terupptaget av svl serotonin som katekolamin. En del
hmmar ingendera.
Flertalet antidepressiva utvar effekter ven p receptorer fr histamin, acetylkolin, serotonin,

liksom p adrenerga och andra receptorer. Effekter p dessa receptorer kan utnyttjas fr att
terstlla aptiten eller frbttra smnen. En del ldre tricyklika som utvar sina effekter p alla
dessa receptorer fungerar p mnga stt som ett tonikum.
De olika effekterna rrs ihop i lkemedelsfretagens prvningar, vilket fr en uppsttning

ganska olika lkemedel att verka likadana. Detta beror p att fretagen vill ha evidens fr att
kunna marknadsfra lkemedel, inte evidens fr att kunna rkna ut vad lkemedlen faktiskt gr
och vem som bst skulle tjna p att f behandling med ett visst lkemedel.
Mnga antihistaminer, bensodiazepiner, centralstimulantia, antikolinergika, antipsykotika, nikotin

och opiater har vid kliniska prvningar visats ge en lika stor antidepressiv effekt som SSRI-
lkemedel. De klassificeras inte som antidepressiva helt enkelt fr att de inte marknadsfrs som
antidepressiva. Men samtliga kan utva effekter som kan utnyttjas. Bensodiazepiner minskar
fysisk och psykisk spnning. Centralstimulantia ger kad energi. Antikolinergika kan verka
euforiserande. Antipsykotika lugnar. Det viktiga r att anpassa behandlingen till patienten att
anvnda ett lkemedel bara fr att det marknadsfrs som antidepressiva duger inte.

HUR KOMMER ANTIDEPRESSIVA ATT PVERKA MIN FRMGA ATT FUNGERA

I ALLMNHET?
Om du lider av en svr depression, och fr en av de ldre tricykliska antidepressiva lkemedlen,
kan behandlingen p ett dramatiskt stt frkorta episoden, rdda ditt liv, eller ditt ktenskap, och
gra det mjligt fr dig att terg i arbete.
Om du inte r lika svrt deprimerad och du frbttras, r det sannolikt att din terhmtning mer
n ngonting annat hnger samman med att tiden har ftt ha sin gng, eller med en
placeboeffekt, och problemet i det lget blir snarare att se till att du faktiskt lyckas avsluta
behandlingen. Om du kan identifiera en mycket tydlig frdel med behandlingen t.ex. en
ngestdmpande effekt r det tnkbart att det r det antidepressiva lkemedlet snarare n
placeboeffekten som har gett skillnaden.
Om du lider av en kronisk depression r det mer sannolikt att lkemedelsbehandling ger

biverkningar n att de ger ngonting positivt. Vid mttlig depression gller i allmnhet att det r
mer sannolikt att lkemedel ger biverkningar n att de ger positiva effekter. Mnga biverkningar
gr att st ut med, men en del skulle kunna kosta ditt liv, eller ditt ktenskap, eller ditt jobb.
Om du str p en cocktail med olika lkemedel, br du kanske stlla din doktor frgan hur han
sjlv skulle fungera p samma cocktail, och om svaret r inte s bra, r det troligt att det ven
gller dig.
HAR ANTIDEPRESSIVA BARA PLACEBOEFFEKTER?

I mnga publikationer hvdar man att 5 av 10 mnniskor svarar p antidepressiva och att 4 av
10 svarar p placebo, vilket kan ge intrycket att de antidepressiva lkemedlens effekter bara r
ett fantasifoster. Men det r de inte. Vad dessa siffror visar r att mnga av oss tillfrisknar utan
vare sig lkemedel eller terapi.
Att urskillningslst ge antidepressiva p grundval av dessa kliniska prvningar skulle vara lika
rimligt som att ge alkohol. Precis som man kan hvda att alkohol i en viss mngd passar en viss
person p en viss plats och vid en viss tidpunkt, s finns fr en viss individ med nervsa besvr
det rtta lkemedlet och den rtta tidpunkten att ge det men frsiktighet och omdme krvs
fr att det ska bli rtt.
Precis som alkoholens risker hindrar oss frn att anvnda den som en behandling, s ger de
antidepressiva lkemedlen biverkningar som inte alls r fantasifoster risken fr beroende, fr
fosterskador, sexuella strningar, stroke, benbrott, sjlvmord och drp, och hos barn
tillvxthmning.
Det kan vara rimligt att ta dessa risker om behandlingen ger en uppenbar vinst. Men vad
prvningarna visar r att nr en patient tillfrisknar under behandling antar mnga doktorer att
det r behandlingen som har gett resultat utan att frga patienten om hon har noterat att
lkemedlet tillfrt ngot av vrde.
Biverkningar andra sidan skyller man grna p sjukdomen istllet fr tabletterna.

ULTRAKORTA KLINISKA PRVNINGAR MEN LNGTIDSBEHANDLING

De frsta kliniska prvningarna med antidepressiva p 1960-talet utgick frn att de liknade
antibiotika, och prvningarna varade under ngra f veckor. Prvningar idag varar fortfarande
bara i ngra f veckor, fastn mnga mnniskor antagligen kommer att ta antidepressiva under
mnader eller r. Studier som r s korta ger en antydan om att ett lkemedel kanske fungerar,
snarare n evidens fr att det faktiskt fungerar. Om lkemedlet klarar sig igenom sdana
prvningar och slpps p marknaden, r det dags fr forskningen att ta vid med frgan om vem
som har nytta av just det lkemedlet men den forskningen ger aldrig rum.
Kroniskt intag av ett lkemedel kan vara att utmana det. Precis som med nikotin, HRT, alkohol
eller andra droger som anvnds under en lngre tid, r det praktiskt taget skert att signifikanta
problem kommer att upptrda hos en del av dem som tar antidepressiva i ratal.
VAD SKA JAG TNKA P OM JAG VERVGER ATT ACCEPTERA BEHANDLING?

En mild till mttlig och okomplicerad depression sjlvlker i de flesta fall inom 12 16 veckor.
Inga av de forskningsstudier som jmfr antidepressiva och andra behandlingsalternativ har
jmfrt alla fr- och nackdelar med tablettbehandling inklusive de allvarliga problem som ofta
uppstr vid frsk att avsluta tablettbehandling med alla fr- och nackdelar som finns vid
andra behandlingar, till exempel samtalsterapi och optimering av den fysiska hlsan med tanke
p kost, motion, smn, alkoholvanor osv.
Prvningar p 80-talet visade att tricykliska antidepressiva var klart mer effektiva n SSRI-
lkemedel vid svr depression. Vid psykotisk depression har man funnit att ett antipsykotiskt
lkemedel som tillgg till tricyklika kan gra nytta. SSRI och andra nyare antidepressiva har inte
visats fungera vid svr depression.
Jmfrt med andra grupper av antidepressiva r SSRI-lkemedel betydligt mer anvndbara vid
vissa andra psykiska strningar, som till exempel OCD.
Det finns en viktig skillnad mellan svr depression och en depression som inte svarar p
behandling. Renodlad svr depression svarar p behandling men depressioner som inte
svarar p behandling kan komma att betraktas som svra p grund av att de inte svarar. Mnga
vars depression inte svarar p behandling befinner sig i en livssituation med komplexa sociala
omstndigheter, som ju inte kan svara p tablettbehandling.
Mnga doktorer tar till favoritkombinationer av lkemedel fr de fall som inte svarat p
behandling t.ex. lgger de till litium eller ett lkemedel mot epilepsi nr ett antidepressivt
lkemedel inte verkar fungera. Att doktorn vljer en sdan kombination beror ofta p att han har
noterat en del dramatiska resultat av kombinationen, eller lst artiklar av andra som har sett
goda behandlingsresultat. Men inga av dessa kombinationer har i kontrollerade prvningar
visats fungera tillfrlitligt.
Om du inte inom ngra f dagar upplever en frbttring vid tillgg av ett nytt lkemedel, br du
antagligen inte fortstta med kombinationen under en lngre tid. Det r troligare att ngonting i

kombinationen eller ngot annat av dina lkemedel hindrar en frbttring, n att kombinationen
pltsligt kommer att gra nytta.
FINNS DET NGRA FALLGROPAR NR DET GLLER

LKEMEDELSKOMBINATIONER?
Ja, det finns det. Anledningen till att man ger kombinationer r att man antar att det i kliniska
prvningar har visats att varje lkemedel fr sig fungerar. Men prvningarna har inte visat att
lkemedlen fungerar de har visat att det inte vore korrekt att hvda att lkemedlen saknar
effekt.
Om det visar sig att du inte hller p att m bttre, skulle det kanske vara vettigt att ge dig 4-5
lkemedel som alla fungerar. Men det r inte srskilt vettigt att en patient fr 4-5 lkemedel om
vilka vi vet ganska litet, frutom att ingen har underskt vilken effekt det fr att kombinera dem.
HUR SKA JAG KUNNA BLI BTTRE OM JAG INTE TAR TABLETTER?
Fr mnga mnniskor kan den bsta hjlpen best i att man konstaterar att deras svrigheter
inte beror p en sjukdom.
Vid psykiska besvr som inte enbart handlar om svrigheter i livet kan svaret vara:
Tid: De flesta mnniskor som r deprimerade eller oroliga eller som upplever ngest lider av ett
tillstnd som kommer att sjlvlka inom 12-16 veckor med eller utan behandling.
Fysisk hlsa: Det verkar hjlpa att fokusera p fysisk aktivitet, diet och smnhygien, och att
begrnsa intaget av alkohol och andra substanser.
Problemlsning: Att tackla problem inom relationer eller p arbetet verkar gra skillnad
tminstone vad gller ens energi.
Fr den som sker fr depression eller ngest inom primrvrden, dvs. vid en vrdcentral, r
belggen fr att dessa faktorer hjlper starkare n fr tabletter eller samtalsterapi.
Om din lkare berttar fr dig att du lider av en mild till mttlig depression, och om han eller hon
ocks freslr behandling med antidepressiva, t.ex. ett SSRI-lkemedel, br du kanske kolla
frst vad doktorn har fr frvntningar nr det gller hur lng tid som du kommer att behva st
p medicin, och hur man ska lsa de ibland allvarliga problem som kan uppst nr man slutar ta
medicin.
Ju svrare besvr (svr depression, depressiva psykoser) desto starkare belgg fr vrdet av
tricykliska antidepressiva jmfrt med placebo. SSRI och andra antidepressiva fungerar inte vid
svra s kallade melankoliska depressioner.
Om ett tillstnd blir mer lngvarigt, blir behandlingsalternativen mer komplexa, och kan variera
nda frn frndringar nr det gller arbete eller relationer, till en fullstndig utredning av den
fysiska hlsan. Man br alltid vervga om ens nuvarande medicinering kanske frlngsammar
tillfrisknandet. ven om 9 av 10 svarar som frvntat vid behandling med lkemedel, finns alltid

1 av 10 som fr den rakt motsatta reaktionen. Det enda sttet att klargra detta r att stta ut
behandlingen.
MYTER OM ANTIDEPRESSIVA
Myt nr 1. Depression beror p fr lga mngder serotonin eller p en kemisk obalans.
Man lade ner denna id redan i brjan av 70-talet, men den terupplivades nr det var dags att
marknadsfra SSRI-lkemedel idn r dock ingenting annat n marknadsfring.
Det frefaller tmligen skert att det vid svr s kallad melankolisk depression finns ngon form
av fysisk strning men ingen vet vad det skulle vara fr en strning.
Mer n 90% av kroppens serotonin finns i magtarmkanalen och i blodomloppet. Det innebr att
lkemedel som pverkar terupptaget av serotonin sannolikt fr kraftfulla effekter verallt i
kroppen t.ex. i form av dmpad sexuell funktion, omformning av skelettet, kad
bldningsbengenhet.
Myt nr 2. Det tar flera veckor innan antidepressiva fr ngon effekt.
Detta stmmer inte alls. Bde positiva och negativa effekter av dessa lkemedel syns redan
timmar eller dagar frn det att behandlingen inleds. Det kan ta flera veckor innan ett kliniskt
syndrom mattas av men det r en helt annan sak. Att det skulle ta tid fr lkemedlet att verka
frs fram som en del av ett juridiskt frsvar mot den som gr gllande att ett antidepressivt
lkemedel har utlst ett sjlvmord eller annat vld.
Myt nr 3. Antidepressiva r inte beroendeframkallande.
Mnga antidepressiva lkemedel har den effekten att mnniskor fastnar i dem det blir omjligt
eller mycket svrt att sluta ta dem. Studier har visat att dessa lkemedel inte r attraktiva fr
missbrukare, eftersom de inte ger ruseffekter. Men p samma stt som nr det gller mnga
andra lkemedel, mr patienter ofta mycket dligt nr de slutar ta antidepressiva, och bttre nr
de terigen brjar ta tabletterna. Dessa negativa effekter som kan upplevas nr man slutar ta
tabletterna, som omfattar bde psykiska och fysiska besvr, ser man inte bara hos patienter,
allts mnniskor som man antar har haft en sjukdom, utan det drabbar ven helt friska frivilliga
frskspersoner, allts mnniskor som man vet inte hade en sjukdom nr de stllde upp p att
testa medicinerna i en lkemedelsprvning.
Negativa effekter i form av psykiska och fysiska besvr som drabbar den som slutar ta en
substans kallas fr abstinens, eller abstinensutveckling. Om en mnniska som tar en substans
regelbundet fr en abstinensutveckling nr hon slutar ta substansen, r detta ett av flera mjliga
tecken p att hon har varit beroende p substansen.
En del lkemedel r vrre n andra, men eftersom lkemedelsfretagen har frnekat att det
finns ngot problem i detta avseende, r det svrt att veta vilka antidepressiva som r vrst och
hur man ska hantera problemet.

Fretagen och deras experter anvnder begreppet utsttningssyndrom men det r bara ett
annat ord fr abstinensbesvr, i ett frsk att undvika den negativa klang som omger begreppet
och fenomenet abstinens. Men numera medger t.o.m. nationella tillsynsmyndigheter att det kan
vara omjligt att avsluta behandling med vissa antidepressiva.
Myt nr 4. Antidepressiva br inte ges vid bipolr sjukdom.
Depression vid manodepressiv sjukdom r identisk med helt vanlig depression och bda
depressionstyper svarar p likartat stt p lkemedlen. En del experter freslr att de patienter
som riskerar att bli sjlvmordsbengna vid behandling med antidepressiva r bipolra patienter
som har feldiagnosticerats och som borde ha stllts in p s kallade stmningsstabiliserare. De
freslr ven att antidepressiva lkemedel medfr ett mindre stabilt lge vid bipolra strningar,
och utlser ett strre antal episoder. Men stmningsstabiliserare kan utlsa sjlvmord, ven hos
individer som inte lider av en psykisk strning, och nr det gller bipolr sjukdom har man inte
lyckats pvisa en minskning av antalet episoder fr ngon stmningsstabiliserare (V.g. se
Stmningsstabiliserare: en vgledning).
Myt nr 5. Mediciner med s kallade antikolinerga effekter ger urinstmma och andra allvarliga
biverkningar.
Denna trossats har figurerat i lrobcker och versikter sedan snart 50 r. Den saknar all grund.
Nr antidepressiva ger urinstmma, dvs medfr svrigheter med eller ofrmga att tmma
urinblsan, beror det p deras effekt p katekolaminsystemet (katekolaminer r t.ex. adrenalin
och noradrenalin). Att ett uppenbart misstag av det hr slaget hade kunnat betraktas som helig
skrift borde vara orsak nog att vervga vilken del av resten som kan sakna grund.
Det r inom sdana omrden myter om kemiska obalanser och beroendeutveckling som
lkare och patienter behver hjlpa varandra komma ifrn den fngenskap som fretagens
marknadsfring lyckats stadkomma med sdan framgng att mnga hpnar nr de upptcker
att saker som de har betraktat som sjlvklara saknar all vetenskaplig grund.
FRGOR ATT STLLA TILL DIN LKARE
VAD VET DU OM MINA PRIORITERINGAR?

Vad vet du om vilka risker som jag kanske skulle kunna tnka mig leva med, och vilka inte, och
hur viktig en frbttring r fr mig jmfrt med andra saker i livet, t.ex. mitt krleksliv? Med
utgngspunkt frn vad du vet om dessa mediciner, kan du hjlpa mig med dessa frgor?
VILKA ALTERNATIV FINNS FR MIG?

Vid mild till mttlig och okomplicerad depression, borde din lkare vara beredd att som ett
alternativ till medicin erbjuda ett lyhrt bemtande och regelbunden uppfljning med tta
kontakter i synnerhet fr yngre patienter. Hr r det viktigt med de rd som berrdes ovan
angende kost, motion, smn, alkoholvanor osv.

VAD HNDER OM JAG INTE VILL TA MEDICIN?

Jag vill veta om du fortfarande vill ha mig som din patient.
FINNS DET NGRA LIKHETER MELLAN PATIENTERNA SOM DELTOG I DE

KLINISKA PRVNINGARNA OCH MIG?
Mnga av de individer som deltog i prvningarna med antidepressiva rekryterades genom
annonsering, andra anmldes som frivilliga av sin doktor i stllet fr att anmla sig frivilligt p
egen hand, ingen gav informerat samtycke till att deras data skulle komma att hllas
undangmda, och en del av individerna var uppdiktade: de existerade inte alls. Du kanske lider
av en svr depression men nstan inga patienter med svr depression deltog i prvningarna.
Du kanske redan behandlas fr ngot annat frutom depression men endast ett litet antal
sdana deltog i prvningarna.
HUR VET DU VILKET ANTIDEPRESSIVT LKEMEDEL SOM JAG BR F?

Det finns ingen forskning kring denna mycket angelgna frga.
HUR LNGE SKA JAG BEHVA TA MEDICIN?

Hlften av dem som stts in p antidepressiva slutar inom en mnad bl.a. p grund av
biverkningar.
Det finns ingen forskning som syftar till att gra det mjligt fr en lkare att matcha en viss
patient med en optimal behandlingstid. Den ursprungliga kliniska uppfattningen var att om
lkemedlet fungerade skulle 3 4 mnader vara tillrckligt. Under senare r har
industripverkade sikter skiftat, frn 6-12 mnader, till ver 1 r, och numera till behandling
under obestmd tid.
VILKA RISKER FINNS DET?

Listan ver biverkningar i fretagens bipacksedlar talar om illamende, krkning, smnighet,
frstoppning, svimning, hjrtklappning, svettningar, skakighet, huvudvrk, dimsyn, hudutslag,
viktuppgng, overklighetsknsla, frvirring, mani och psykos.
Bipacksedlar r skrivna av lkemedelsfretagen. De br anvndas med frsiktighet. De kan

variera dramatiskt frn ett land till ett annat nr det gller vilka problem som frknippas med ett
visst lkemedel sledes kan ett lkemedel i ett land ha potentiellt livsfarliga biverkningar som
inte ens nmns i ett annat land.
Beroende p vilket lkemedel det gller kan antidepressiva ocks ge upphov till:
strd sexuell funktion hos ver 50% - detta kan kvarst efter avslutad behandling
beroendeutveckling, med signifikanta abstinensbesvr hos upp till 50%
ngest eller agitation (uttalad rastlshet och oro) med svrt frlopp hos 20%
fosterskador en frdubbling jmfrt med bakgrundsfrekvensen
missfall - en frdubbling jmfrt med bakgrundsfrekvensen
sjlvmord upp till 1 av 100 kommer att utfra en sjlvmordshandling

vld upp till 1 av 100 kommer att utfra en aggressiv handling

desinhibering (bristande terhllsamhet som kan visa sig genom t.ex. kad impulsivitet och
kat risktagande) och personlighetsfrndring. Vi vet inte allt om hur detta ger rum och vi
behver bra beskrivningar av vad det r som frndras hos mnniskor nr en medicin ger
denna effekt. Personlighetsfrndringen kan vara positiv eller negativ.
DE STRSTA RISKERNA
De strsta problemen med antidepressiva mediciner beror p biverkningar som din doktor
kanske tror och som lkemedelsfretagen brukar hvda hrstammar frn dina besvr.
Sjlvmordsbengenhet, ngest, personlighetsfrndringar, fosterskador, sexuella strningar,
smnlshet nstan vad som helst kan psts vara en aspekt av eller orsakad av
depressionen. Utmaningen fr din doktors del blir att tydliggra sambanden, vilket kan vara
svrt. Folk blir verrumplade av dessa biverkningar: du kanske inte ser ett samband mellan
medicinen och premenstruella spnningsbesvr tills problemet har gtt ver. Att trappa ut
medicinen kan vara det enda sttet att rkna ut vad det r som egentligen sker.
Samma problem drabbar mnniskor med astma vars mediciner kan ge upphov till
andningsbiverkningar, eller mnniskor med tarmstrningar som Crohns sjukdom vars
behandling kan medfra tarmbiverkningar. ven om du blir vertygad om att det finns ett
samband, kan det vara svrt att vertyga din lkare. Receptbelagda lkemedel r alltid
oskyldiga och patienten r skyldig. Receptfria lkemedel eller illegala droger dremot betraktas
alltid som potentiellt farliga.
HUR STOR R SANNOLIKHETEN ATT JAG SKA DRABBAS AV BIVERKNINGAR?

Det r ingen som vet. Fretagens svar r att om en biverkning intrffat en enda gng s mste
den tas med i biverkningslistan. Om en viss biverkning rapporteras in av ganska f lkare tyder
det p att biverkningen r sllsynt, men i sjlva verket samlar man inte in biverkningsdata p
rtt stt. Det bsta exemplet hr r SSRI-lkemedlens biverkningar fr t.ex. Zoloft uppger
FASS att strd utlsning frekommer hos upp till 14% av mnnen, medan fr andra sexuella
biverkningar uppger fretagen att de intrffar hos mindre n 1-10%, nr de i sjlva verket
intrffar hos 50 - 100% av patienterna.
VILKA RISKER SOM MAN INTE HAR ERKNT KAN DET ND VARA RIMLIGT
ATT MISSTNKA?
Vid marknadsintroduktionen borde antidepressiva ha mrkts med tydlig information om riskerna
fr beroendeutveckling, abstinens, fosterskador och andra problem. Vi vet helt enkelt ingenting
om vilka positiva eller negativa effekter som kan upptrda vid kronisk pverkan p
serotoninsystemet.
RISKPERIODER
Precis som nr det gller rymdfrjor, upptrder mnga av de dramatiska problemen som
orsakas av antidepressiva vid start och landning. Behandlingsstart kan knnetecknas av
agitation (svr rastlshet och oro) av varierande grad som till och med kan sluta med sjlvmord.

Problem kan upptrda ocks nr dosen reduceras, eller strax efter det att behandlingen
avslutas, eller verhuvudtaget vid dosjusteringar under behandlingens gng.
Frutom sdana riskperioder finns lngtidsproblem som kan upptrda under behandlingens
gng och som i vissa fall kvarstr lngt efter det att behandlingen upphrt.
KAN ANTIDEPRESSIVA ORSAKA PROBLEM?

Fretagen brukar frneka att deras lkemedel kan orsaka problem. Nyckelordet hr r orsaka.
En taktik som fretagen tar till r att vidhlla att ingen medicin orsakar ett problem om inte en
klinisk prvning har p ett statistiskt skerstllt stt visat att lkemedlet r frknippat med
problemet oftare n placebo. Men om ett fretag aldrig genomfr en klinisk prvning fr att
underska ett visst problem, kan de frneka ett samband i all framtid trots vertygande bevis
fr att problemet dyker upp i samband med behandlingsstart, frsvinner nr behandlingen stts
ut, och terkommer nr behandlingen terinstts.
Nr en hndelse som t.ex. ett sjlvmord intrffar, brukar fretagen sga att deras lkemedel inte
kan ha orsakat att personen tog sitt liv, och de gr det p ett sdant stt att man fr intrycket att
de tror att deras medicin aldrig kan orsaka ett sjlvmord. Stller man en direkt frga kan er
medicin orsaka sjlvmord? r de juridiskt skyldiga att svara Ja. Motsvarande ger rum nr det
gller mnga andra biverkningar.
Fretagen kan ocks styra frgorna till medicinska akademiker, som till skillnad frn fretagen
fr sga precis vad de vill, och fretagen kan lita p att mnga av dem kommer att frneka att
lkemedlen kan orsaka problem.
Slutligen, nr det gller frgor som patienter stller om risker, frn beroendeutveckling till
fosterskador, freslr ofta fretaget: Prata med Din lkare. Men lkarna har bara tillgng till
redan offentliggjord information som frnekar samband med problem, och de kommer att vara
helt omedvetna om att fretagen i mnga fall kan ha faststllt internt att lkemedlet visst ger
upphov till problemet ifrga. Detta r ett stt att drabba lkaren med det juridiska ansvaret fr
problemet.
KOMMER JAG ATT KUNNA SLUTA MED MEDICINEN?

Att ta ett antidepressivt lkemedel och sedan inte lngre ta det r inte samma sak som att aldrig
ha tagit det. Antidepressiva kan ge betydande abstinensproblem och lngtidseffekter.
Beroende p vilket antidepressivt lkemedel det gller kan upp till 50% av patienterna f
abstinensbesvr (V.g. se DBM Nedtrappning: en vgledning). Man kan ofta minska eller
eliminera abstinensbesvren genom att trappa ut medicinen lngsamt oftast betydligt
lngsammare n det str i fretagens officiella rekommendationer. Nedtrappning sker enklast
nr lkemedlet kan ges i form av oral lsning. I Sverige finns Fontex oral lsning 4mg/ml; Zoloft
koncentrat till oral lsning 20mg/ml; Cipralex, orala droppar, lsning, 20mg/ml. Eventuellt kan en
speciell s kallad ex tempore beredning bestllas p Apoteket av din lkare nr det gller
vriga mediciner. Medan vissa sger att abstinensen under nedtrappning av antidepressiva r

svrare n abstinensen vid heroin- eller alkoholberoende, verkar det fr en del inte g att sluta
med medicin ens genom nedtrappning.
Frloppet kan kompliceras av lngtidseffekter av antidepressiva. En del mnniskor verkar

utveckla en nedstmdhet som liknar s kallad dystymi (lngvarig och lggradig nedstmdhet)
som allts upptrder i samband med att de frsker avsluta behandlingen. Detta verkar inte
vara ett abstinenstecken. Detta problem liksom stressintolerans eller minnessvrigheter kan
kvarst i flera r efter det att behandlingen har upphrt. En del kan uppleva en utdragen sexuell
dysfunktion.
SSRI-antidepressiva kan ge en avtrubbning av normala knslor - t.ex. ilska. Att avsluta

behandlingen kan leda till att dessa knslor terkommer hos en individ som inte lngre r van
vid att hantera dem, vilket kan medfra stora problem.
Slutligen finns en hel del data som pekar p att behandling med en del antidepressiva kan ka
risken fr terfall i depressiva episoder frgan r inte helt avgjord nr det gller detta.
Nr du nu har lst denna vgledning, kommer du kanske att vilja sluta med dina mediciner p
en gng. r det ofarligt att gra det? Svaret r ofta eller till och med alltid Nej. Ingen kan utan
vidare sga vad som fr tillfllet r det skraste att gra det bsta skyddet som du kan ha r
en lkare som str p din sida.
Om du r en ldre patient som tar flera olika lkemedel gller fljande: om din doktor efter
noggrann avvgning av fr- och nackdelar med respektive lkemedel kan stta ut ngra av
dem, kommer det i mnga fall att ka din frvntade livslngd samt minska din risk fr att
hamna p sjukhus. Men frndringar nr det gller dina mediciner br alltid ske i samrd med
din lkare.
SAMMANFATTNING
Tills helt nyligen betraktade lkarna alla mediciner som potentiella gifter. De skulle anvndas
med stor frsiktighet avgrande fr din doktor var att handla s att sjukdomens risker var
strre n de odiskutabla risker som det innebar att ta det potentiella gift som du strax skulle f.
Fretagens marknadsfring har ndrat uppfattningarna, s att dessa kemiska substanser idag
betraktas som ett slags gdningsmedel som ska strs ut lite verallt. Denna frvandlingsakt har
kunnat iscensttas delvis genom att man har marknadsfrt rdsla och risk: vi informeras om att
vrt tillstnd om det inte behandlas kommer att ge upphov till alkoholism, drogmissbruk,
sjlvmord, skilsmssa, en misslyckad karrir och andra problem. Det stmmer dock mycket
sllan fr en kande andel av oss r risken strre att behandlingen snarare n tillstndet ger
sdana resultat.
I allt detta borde vra doktorer vara vra allierade, men receptrttigheter har medfrt att de kan
bli vra tillfngatagare. Om antidepressiva skulle vara tillgngliga utan recept, skulle de sljas
som m-bra-piller eller som ett gammaldags tonikum som johannesrt eller Malvitona
(receptbelagd kombination av bl.a. B-vitaminer), men fr att han ska kunna ge oss Fontex eller

liknande mediciner mste doktorn frst ge oss diagnosen depression eller bipolr sjukdom eller
ngon annan sjukdom. Och nr han vl har gett oss diagnosen, frmodar han att vi r utsatta
fr alla de risker som hnger samman med sjukdomens vrsta form.
BEHANDLINGENS DYNAMIK
Stockholmssyndromet beskrevs efter gisslandramat vid Norrmalmstorg r 1973. Tillstndet
upptrder nr en mnniska r tillfngatagen, isolerad och i livsfara och tillfngatagaren
upptrder snllt. Personen identifierar sig till slut med sin kidnappare och vill hlla honom/henne
p gott humr.
Vid sjukdom konfronteras vi med fara och vi isoleras, och lkare nufrtiden r alltmer skolade i
att upptrda snllt gentemot patienter. Men en medicinsk utbildning tar inte i beaktande att till
och med den mest sofistikerade patienten, trots mycket allvarliga problem p grund av
behandlingen, sannolikt sger sin tillfngatagare att behandlingen flyter p.
Det finns ett ytterligare problem. Nr vi r sjuka vill vi grna rcka ver vrdansvaret p en
frlder som vet bst. Doktorer vill ocks knna att det finns ngon drute som ser efter dem.
De tror att tillsynsmyndigheten gr detta men det r inte tillsynsmyndighetens uppdrag.
Fretagen hller flertalet lkare gisslan nufrtiden, genom de gvor som de ger och de riktlinjer
som de styr. Ingen vet hur det kommer att g till att befria lkarna ur detta gisslandrama.
Det r drfr som dina frgor till doktorn r viktiga, men ocks drfr som du mste behandla
din doktor lika frsiktigt som du hoppas att han behandlar dig. Istllet fr att betrakta oss alla
som offer, finns en risk att din lkare betraktar denna vgledning och dig som frvaren och sig
sjlv som offret.

Antidepressiva - en Vã Gledning Fã R Patienter

Transféré par

Informations du document

Titre original

Copyright

Formats disponibles

Partager ce document

Partager ou intégrer le document

Options de partage

Avez-vous trouvé ce document utile ?

Ce contenu est-il inapproprié ?

Droits d'auteur :

Formats disponibles

Antidepressiva - en Vã Gledning Fã R Patienter

Transféré par

Droits d'auteur :

Formats disponibles

[Type text] www.rxisk.

DBM DATABASERAD MEDICIN

Copyright 2011-12 Data Based Medicine Limited. All rights reserved. 1

HUR VET DU VILKET ANTIDEPRESSIVT LKEMEDEL SOM JAG BR F? ................................................. 12

Copyright 2011-12 Data Based Medicine Limited. All rights reserved. 2

LKEMEDEL OCH KEMISKA SUBSTANSER

VILKA STUDIER HAR GENOMFRTS NR DET GLLER DESSA LKEMEDEL?

VILKA DATA LIGGER TILL GRUND FR ATT MAN ANVNDER DESSA

FINNS DET NGON SOM HAR TILLGNG TILL ALLA DATA?

Copyright 2011-12 Data Based Medicine Limited. All rights reserved. 3

VILKA PUBLIKATIONER FINNS ANGENDE ANVNDNINGEN AV DESSA

Nr det gller de antidepressiva som oftast skrivs ut r 40-50% av studierna opublicerade.

HUR BRA R STUDIERNA?

Copyright 2011-12 Data Based Medicine Limited. All rights reserved. 4

FINNS DET NGRA PROBLEM OM MIN LKARE FLJER OFFICIELLA

DE ANTIDEPRESSIVA LKEMEDLENS FRDELAR

Copyright 2011-12 Data Based Medicine Limited. All rights reserved. 5

VAD R DET SOM ANTIDEPRESSIVA LKEMEDEL GR EGENTLIGEN?

SSRI-lkemedel selektiva serotininterupptagshmmare hindrar terupptag av serotonin.

En del antidepressiva hmmar terupptaget av katekolaminen noradrenalin. Effekten r kad

Flertalet antidepressiva utvar effekter ven p receptorer fr histamin, acetylkolin, serotonin,

De olika effekterna rrs ihop i lkemedelsfretagens prvningar, vilket fr en uppsttning

Mnga antihistaminer, bensodiazepiner, centralstimulantia, antikolinergika, antipsykotika, nikotin

Copyright 2011-12 Data Based Medicine Limited. All rights reserved. 6

HUR KOMMER ANTIDEPRESSIVA ATT PVERKA MIN FRMGA ATT FUNGERA

Om du lider av en kronisk depression r det mer sannolikt att lkemedelsbehandling ger

HAR ANTIDEPRESSIVA BARA PLACEBOEFFEKTER?

Biverkningar andra sidan skyller man grna p sjukdomen istllet fr tabletterna.

Copyright 2011-12 Data Based Medicine Limited. All rights reserved. 7

ULTRAKORTA KLINISKA PRVNINGAR MEN LNGTIDSBEHANDLING

VAD SKA JAG TNKA P OM JAG VERVGER ATT ACCEPTERA BEHANDLING?

Copyright 2011-12 Data Based Medicine Limited. All rights reserved. 8

FINNS DET NGRA FALLGROPAR NR DET GLLER

Copyright 2011-12 Data Based Medicine Limited. All rights reserved. 9

Myt nr 2. Det tar flera veckor innan antidepressiva fr ngon effekt.

Myt nr 3. Antidepressiva r inte beroendeframkallande.

Copyright 2011-12 Data Based Medicine Limited. All rights reserved. 10

Myt nr 4. Antidepressiva br inte ges vid bipolr sjukdom.

FRGOR ATT STLLA TILL DIN LKARE

VAD VET DU OM MINA PRIORITERINGAR?

VILKA ALTERNATIV FINNS FR MIG?

Copyright 2011-12 Data Based Medicine Limited. All rights reserved. 11

VAD HNDER OM JAG INTE VILL TA MEDICIN?

FINNS DET NGRA LIKHETER MELLAN PATIENTERNA SOM DELTOG I DE

HUR VET DU VILKET ANTIDEPRESSIVT LKEMEDEL SOM JAG BR F?

HUR LNGE SKA JAG BEHVA TA MEDICIN?

VILKA RISKER FINNS DET?

Bipacksedlar r skrivna av lkemedelsfretagen. De br anvndas med frsiktighet. De kan

Copyright 2011-12 Data Based Medicine Limited. All rights reserved. 12

vld upp till 1 av 100 kommer att utfra en aggressiv handling

HUR STOR R SANNOLIKHETEN ATT JAG SKA DRABBAS AV BIVERKNINGAR?

Copyright 2011-12 Data Based Medicine Limited. All rights reserved. 13

KAN ANTIDEPRESSIVA ORSAKA PROBLEM?

KOMMER JAG ATT KUNNA SLUTA MED MEDICINEN?

Copyright 2011-12 Data Based Medicine Limited. All rights reserved. 14

Frloppet kan kompliceras av lngtidseffekter av antidepressiva. En del mnniskor verkar

SSRI-antidepressiva kan ge en avtrubbning av normala knslor - t.ex. ilska. Att avsluta

Copyright 2011-12 Data Based Medicine Limited. All rights reserved. 15

Copyright 2011-12 Data Based Medicine Limited. All rights reserved. 16

Vous aimerez peut-être aussi