Försvarsutbildaren 5-2015 v4

FRSVARS
UTBILDAREN
SVENSKA
FN-SOLDATER
I MALI
Military Camp
en succ
Decenniets strsta
armvning
Nr 5, 2015
FRSVARS ledare
UTBILDAREN
Frsvarsutbildarvnner,
SVENSKA
FN-SOLDATER MILITARY Det r en instabil tid. Klimatfrndringarna r hr; ven
I MALI CAMP om de skerhets- och geopolitiska konsekvenserna nnu
bara har kunnat sknjas.
Samtidigt ser vi ett Ryssland med kande makt-
ansprk, med en ambitis militr upprustning och ett
allt aggressivare vningsmnster ven i vrt absoluta
ARMN VAR
nromrde. Tillkommer gr ocks de historiskt stora
flyktingstrmmarna som en konsekvens av en fasansfull
utveckling i Syrien och Irak. Och som om detta nu inte
var tillrckligt s har olika jihadistgrupperingar flyttat
Nr 5, 2015 fram sin vidriga vldsutvning till mitt i Europa en
ideologi byggd p hat och omnsklighet.
Mitt i allt detta kan vi som medlemmar i en frivillig
frsvarsorganisation bidra till en kad skerhet i sam-
FRSVARS hllet. Det kan gras p mnga olika stt. Ett r alla de som engagerar sig i flykting-
mottagandet endera organiserat som frsvarsutbildare eller som privatperson.
UTBILDAREN Nr 5, 2015
I en mer traditionell form s har Frsvarsutbildarnas rliga utbildningstrff fr
funktionrer hstkonferensen genomfrts. Samlingen med vra 23 regionala och
Frn 15 rikstckande frbund r omistlig fr att samla tankar och ider. Inte minst gller det
Svenska Frsvarsutbildningsfrbundet i en tid fylld av frndringar. Men konferensen r ocks viktig fr att klarlgga prio-
Ansvarig utgivare: riterade ml och uppgifter, med syftet att bidra till samhllets motstndskraft frsvar
Generalsekreterare Bengt Sandstrm och skerhet.
Chefredaktr: Vr mest prioriterade uppgift r att personalfrsrja vra 1 250 avtal till std fr
Informationschef Per Klingvall Frsvarsmakten och krisberedskapssystemet. Men rekrytering omfattar s mycket mer;
e-post: info@forsvarsutbildarna.se
att rtt elever och i rtt antal genomfr vrt vriga kursutbud, att vi omhndertar alla
Redaktr: de som genomfr prova-p-succn Military Weekend, att attrahera nya ungdoms-
Tommy Jeppsson
grupper och skerstlla behovet av funktionrer och instruktrer. Det r en utmanande
Redaktionssekreterare:
Anna Karlsson
uppgift men vi r framgngsrika ven om utmaningar inte saknas!
Men en hllbar rekrytering frutstter att vi inte enbart riktar oss till dem som ut-
Annonschef:
Kontakta 08-587 742 00 eller bildas mot avtal. Medlemskapet behver ocks ge mervrden. Naturligtvis finns vr
info@forsvarsutbildarna.se tidning och vra frsvarsinformationstillfllen, men allt viktigare fr nya medlemmar
Omslagsbild: r att sjlv kunna bidra med kunskaper och frdigheter fr samhllets skerhet.
En Black Hawk (helikopter 16) landar under Som ett pilotprojekt kommer Frsvarsutbildarna drfr att avstta medel fr att
armvningen 2015. Foto: Stefan Bratt frbunden ska kunna ge utbildningar fr att ka robustheten i samhllet utbildning i
Adress: HLR, tgrder p trafikolycksplatser, kunskap om pverkansoperationer mm.
Karlavgen 65, Stockholm ver hela landet och i en kande omfattning kommer vi att bidra med kunskap
Postadress: fr att kunna agera vid vardagsolyckor och pfrestningar i samhllet. Vi ska utgra en
Box 5034, 102 41 Stockholm tydlig motpol till filmgamarna en Frsvarsutbildare r aktiv!
Telefon: En del i det kande ansvaret fr samhllets skerhet r ocks den av oss Frsvars-
08-587 742 00
utbildare utvecklade aktiviteten Military Camp. Den vnder sig till gymnasieungdomar
Telefax:
som svar p en uppfattad lg frstelse fr och kunskap om totalfrsvaret. Men den ska
08-587 742 90
ocks ses som ett alternativ till en pliktad totalfrsvarsinformation och dr vi Frsvars-
Postgiro:
69310-1
utbildare r vana att mta medlemmar p dennes villkor fr att mjliggra att ocks
vardagen gr att lsa.
E-post:
forsvarsutbildaren@forsvarsutbildarna. se
Hemsida: Jag nskar Er alla en God Jul och ett Gott Nytt r!
www.forsvarsutbildarna. se
Originalframstllning/Tryck:
Tryckerigruppen AB
Adressndringar: Bengt Sandstrm
adressandring@forsvarsutbildarna.se Generalsekreterare
Manusstopp fr Frsvarsutbildaren nr 1/16 r
den 16 dec-15. Nr 1 kommer ut den 17 feb-16.
Upplaga 30 000 ex/utgivning, 5 nr under 2015.
2 Frsvarsutbildaren 5/2015
chefredaktren har ordet
Var kllkritisk och Fr din skerhet!

Nu r vi p vg in i en efterlngtad jul- frsk frst vem som har nytta av det du systemet ser ut, enklare sjukvrds- och
ledighet dr god mat och terhmtning lser s kommer du lngt. Det hr berr i verlevnadsmoment och inte minst
frhoppningsvis str fr drren. Den hr mngt och mycket sociala medier dr det information om kommunikation vid kris.
julen finns det dock en massa orovckande r enkelt att dela information och artiklar Det sista r ju i allra hgsta grad aktuellt
saker som sannolikt gr sig pminda ven men det berr ven traditionellt trovrdiga just nu.
d vi r lediga. I den hr tidningen kan du medier med stora redaktioner som TV, Frn och med i brjan p nsta r
lsa om terrorattackerna i Paris i november radio och morgontidningar. I dagens kommer vi att slppa loss vra nyutbildade
och om det samtidigt frhjda terrorhotet snabba medieflde s hinns tyvrr inte all informatrer ute i frbunden och de
i Sverige parallellt med att vi str infr om- fakta kontrolleras ven om de allra flesta kommer att ska upp bde medlemmar och
fattande flyktingstrmmar som pverkar av vra etablerade journalister frsker olika grupper ute i samhllet s att de kan
det svenska samhllet. Utver detta s det. Med den tid och de resurser de har till ta del av paketet Fr din skerhet!. Med
finns det omfattande exempel p att det i frfogande s blir det inte alltid rtt d det den kunskapen i bagaget kommer du ocks
olika medier, bde sociala och traditionella, kolliderar med behovet att vara frst med att kunna hjlpa andra som r drabbade.
konstant pgr frsk att frvrnga fakta en nyhet. Nu r ju inte allt kris och elnde ven
och skapa oskerheter kring vad som sker i Frutom att vara kllkritisk kan du ven om det ser mrkt ut. Med det hr numret
enskilda hndelser runt om i vrlden. Den hjlpa till med att inte dela allt som finns s vill vi ocks nska alla en God Jul och
hr formen av pverkanskampanjer och p Facebook och p Twitter. Om du gr ett Gott Nytt 2016 med mnga mjlig-
informationsfrvrngning pgr hela tiden det s var noga med att frska kontrollera heter fr dig som
ute p ntet genom bde text och bild- var ursprungstexterna kommer ifrn s att r medlem i Fr-
manipulation och det r sannolikt bde inte du blir en del av en pverkanskampanj. svarsutbildarna.
stater, organisationer och enskilda som str En kampanj som vi dremot vill att du
bakom detta. skall ta del av r det informationstillflle
Allt detta r ju inget som vi som indi- som vi kallar Fr din skerhet!. Kamp-
vider kan frndra men dremot kan vi anjen syftar till att ka kunskaperna om
vara vaksamma p det informationsflde vad du sjlv kan gra innan och under Per Klingvall
vi alla tar del av. Det enkla budskapet r kriser s att du str bttre rustad. Under ett Chefredaktr
att vara kllkritisk till den information vi dagspass eller tv kvllspass s fr du veta och kommunika-
tar del av. Granska artiklar och inlgg och mer om hur det svenska krisberedskaps- tionschef
G od Jul &
ott Nytt r
Frsvarsutbildaren 5/2015 3
NYHETER NYHETER NYHETER NYHETER
Larmet gr, Arken r igng Klara dig i 72 timmar

Larmet gr p Norrbottens hade kontaktats innan, men p I 19, Under september drev kom- att alla medborgare ska vara s
regemente och beredskaps- r det nog endast ett tiotal som munerna i nordstra Skne kamp- pass frberedda att de i hndelse
vningen Arken var igng. knt till vningen. Alla de friktioner anjen 72 timmar. Den mrktes i av en kris klarar sig i tre dygn, eller
Personal ur 191:a mekaniserade som uppstr nr man inte riktigt radio, biosalonger, p bussar och 72 timmar. Detta utan std frn
bataljonen och 12:e hemvrns- vet vad som ska hnda, det vill vi i utskick. Kampanjen handlade myndigheter. Medborgarna
bataljonen larmades. Efter order- ju ska hnda. P s stt kan vi ju fr- om att vara frberedd och kunna frvntas ha frrd av vatten
givning och lastning bar det av bttra vr plan, sger Mats Ludvig. klara sig under en lngre kris, till och andra frndenheter, liksom
mot Lule och Kallax flygplats. Nr larmet gick befann sig exempel vid ett strmavbrott. frmga att ordna vrme och att
Frden gick genom centrala Lule. stridsfordonsfraren Daniel MSB menar, skriver stra ta till sig adekvat information.
Normalt skulle vi inte g Pettersson och hans eldlednings- Ginge kommun p sin hemsida,
genom stan om vi skulle ka till grupp ute p Bodens sdra skjut-
flygplatsen frn Boden. I dag har flt dr de vade tillsammans
vi dock valt den vgen fr att visa
omvrlden att vi finns och att vi
med Artilleriregementet.
Vi fick mjlighet att lmna vn- Nationell bild av
var, sger vningsledaren vlt
Mats Ludvig p Frsvarsmaktens
ingen s det var bara att packa
ihop och ta sig in till garageplanen flyktingsituationen
hemsida. fortast mjligt. Hittills har det gtt
Bakgrunden till vningen var bra. Fast det ska bli sknt att f vara MSB har bett alla lnsstyrelser Sder, chef fr avdelningen fr
det frsmrade skerhetslget. ledig under nsta vecka, sger han att kartlgga och bedma om samordning och insats p MSB.
Vid en beredskapshjning r innan gruppens stridsfordon samhllsviktiga verksamheter i Samtliga ln lyfter fram olika
Kallax flygplats en strategiskt rullar ivg fr att lastas p dragbil- lnen har frmga att hantera utmaningar som rr tolkning av
viktig plats som ska skyddas och ens slp fr vidare frd mot Lule. flyktingsituationen. Situationen befintliga regelverk fr asylmot-
bevakas. skiljer sig t mellan lnen. De tagandet. Flera efterfrgar std
Fr att va bered- som r mest belastade har gett fr tolkning av lagar och frord-
skapen vid frbanden MSB signaler att de inte p ett ningar. Behov finns ocks av
var vningen i frvg tillfredsstllande stt kan hant- frtydliganden och undantag av
bara knd i en snv krets, era nuvarande antal asylskande praxis eller vad som i dag avses
nmligen Lnsstyrelsen, (13 oktober). som normal handlggning.
polisen och flygplatsen Dessa innebr stora utman- Det r mnga kommuner och
ingar fr mottagande kommuner myndigheter som str infr samma
och myndigheter. Flera ln ser problematik nr det gller lagar
Fordonskolonn p vg. stora utmaningar med situationen och regelverk. MSB gr allt vi kan
Foto: Marcus hln och det behvs frstrkning fr att underltta fr kommunerna
/ Combat Camera / inom ett flertal omrden, frmst och ansvariga myndigheter, vi
Frsvarsmakten nr det gller registrering av kommer att belysa eventuella
asylskande, kvalificerad per- behov av ndringar i lagar och
sonal och snabb tillgng till regelverk, sger Anneli Bergholm
Specialistofficerare boenden, skriver MSB p sin hem-

sida. Belastningen ver landet
Sder och fortstter:
Alla flyktingar som kommer
med erfarenhet r ojmn vilket kan riskera att

resurser anvnds ineffektivt.
till Sverige ska f ett bra omhnder-
tagande. Fr att detta ska ske s
Nr vi har ftt den hr frbtt- effektivt som mjligt behver
18 kadetter har tagit examen ande gruppchef, erfarenhet som rade lgesbilden ver pfrest- ansvariga myndigheter, lnsstyr-
vid Markstridsskolan i Kvarn. De gr att man kan tillbringa en kort- ningarna i lnen, kan vi bttre elser, frivilligorganisationer och
r nu specialistofficerare efter are tid p skolan n den som vljer prioritera var resurser behvs fretag arbeta tillsammans.
anpassad utbildning. att g direkt p grundutbildning som bst, sger Anneli Bergholm
Ni r ryggraden i vra krigs- till specialistofficersutbildning.
frband och ni r efterlngtade Det hr r en nivhjande ut-
p frbanden. Jag ser individer bildning och de hr eleverna har
som har vuxit en hel del sedan ni
kom hit. Men kom ihg att ni inte
tagit den till sig med dmjukhet
och engagemang, sa Stefan
MSB satsar p forskning
r fullrda. Strva alltid efter att
bli bttre och strva alltid efter att
Andersson, chef fr officers-
kompaniet vid Markstridsskolan.
om radikalisering
utvecklas. Det hr r bara brjan, Efter ceremonin delades
sa Markstridsskolans utbildnings- examensbevis ut och represent- Vad fr radikalisering fr MSB vill nu ha in frslag p ny
chef Johan Skild nr han hll sitt anter fr de frband dr de ny- konsekvenser fr samhllet? Hur forskning som kan ge myndig-
tal under ceremonin, refererad utexaminerade specialistofficerarna pverkas vra grundlggande heten kunskap kring olika fakt-
p Frsvarsmaktens hemsida. ska brja arbeta fanns p plats fr demokratiska vrderingar av orer som pverkar radikalisering,
Den anpassade specialistoffic- att vlkomna sina kollegor. att samhllets drabbas av kad men ven kortsiktiga och mer
ersutbildningen r riktad mot Ta hand om era soldater, var social oro? lngsiktiga tgrder som frbtt-
soldater som jobbat ngra r inom noggranna och var fregngs- Det r ngra frgor som kan rad risk- och kriskommunikation
Frsvarsmakten och som vill ta mn. Jag har aldrig under mina bli aktuella i ny forskning inom och frbttrad samverkan mellan
sig vidare in i officersyrket. Det 30 r i Frsvarsmakten ngrat omrdet antagonism och social aktrer.
krvs minst fyra rs tjnstgring, mitt yrkesval och jag hoppas att oro. MSB planerar att satsa 15
varav minst ett r ska ha varit ni ocks kommer att knna s, sa miljoner kronor p sdan forsk-
som gruppchef eller stllfretrd- Johan Skild. ning inom de nrmsta fem ren.
Livsmedelsverket Organisation som ska

startar krisgrupp ge operativ frmga
Livsmedelsverket leder sats- planeringen infr krissituationer
ningen p ett ntverk mellan och startar drfr en samrds-
bransch och myndigheter fr att grupp fr att arbeta med ett mer
ka beredskapen om livsmedels- lngsiktigt krisperspektiv kring
frsrjningen hotas. livsmedelsfrsrjningen.
Den svenska livsmedels- Vid ett frsta mte diskuterades
industrin r knslig fr yttre fakt- frgorna av frutom representanter
orer som oro p oljemarknaden, frn Livsmedelsverket ocks av
strningar i elfrsrjningen och befattningshavare frn Jordbruks-
pandemier. verket, Frsvarsmakten, Sveriges
Sedan 2010 har Livsmedels- kommuner och landsting, lns-
verket samordningsansvar fr styrelser och MSB.
kris- och beredskapsplanering av Ntverket ska, enligt Livsmedels-
den svenska livsmedelsfrsrj- verket, bidra till kad frmga till
ningen. Hittills har ansvaret frmst trygga leveranser av mat, ven
gllt kortvariga kriser upp till tre vid stora och lngvariga samhlls-
veckor. Nu vill myndigheten strka strningar, skriver Food-supply.
Operatrer frn SOG under helikoptertransport p Gotland, strker nytt
frsvar av n, en del av Frsvarsmaktens operativa frmga.
Flygvapnet och
Foto: Jimmy Croona / Frsvarsmakten
Natos krishantering Stridsgrupp p Gotland.

Fler fartygsbesttningar. All
personal krigsplacerad. Nr Fr-
Engelbrektsson p Frsvars-
maktens hemsida.
Frsvarsmaktens organisa-
Frn 1 januari 2016 kommer med flygspaning och luftfrsvar, svarsmakten intar sin nya orga- tionsbeslut stter punkt fr en
personal frn Norrbottens flyg- sger vlt Claes Bernander som nisation efter nyr blir det fokus omfattande genomlysning som
flottilj att st i beredskap fr Natos r chef fr Swedish Fighter Unit p krigsfrbandens tillgnglig- pgtt sedan vren 2013 och
snabbinsatsstyrka. Frbandet, som p Frsvarsmaktens hemsida. het och operativa frmga. som alla frband, skolor och
bestr av 211:e stridsflygdivisionen Lnderna som ingr i reserv- Organisation och personalramar centra aktivt deltagit i. Hr fanns
och 2:a flygbasbataljonen, gr styrkeregistret ska vart fjrde r r faststllda. ocks ett sparkrav frn frra
under namnet Swedish Fighter genomfra en evaluering fr att Som startpunkt vid rsskiftet regeringen p lnekostnaderna
Unit och ska inom 90 dagar skerstlla att de nr upp till Nato- intar Frsvarsmakten en ny med en halv miljard kronor frn
kunna sttas in. standard. Under hsten var det organisation fr att omstta rikt- 2019.
Sedan 2013 ingr Sverige i dags fr Sverige att evalueras. linjerna i det senaste frsvars- Mlsttningen har sedan
Natos snabbinsatsstyrka genom Vi startade redan under flyg- beslutet. Infrandet sker stegvis dess ndrats och regeringen tog
bidrag till reservstyrkeregistret, vapenvningen d vi parallellt under tre r. Frndringsledare r slutligen bort sparkraven i sam-
Response Force Pool. Efter rs- genomfrde en annan vning. generalmajor Karl Engelbrektson band med inriktningsbeslutet
skiftet r det F 21 som ansvarar fr Dr vade vi p att gruppera fr- i sin roll som frbandsproduktions- som kom i somras. Den nya
flygvapnets bidrag med stridsflyg. bandet p en annan plats n den chef. organisationens lnekostnader
Swedish Fighter Unit r en ordinarie, sger Claes Bernander. Det r mnga faktorer som har tckning i ekonomin fr
enhet som bestr av frband ur Fr att ett svenskt bidrag kokades ner i frsvarsbeslutet. frsvarsbeslutsperioden, sger
flygvapnet som vid en eventuell ska kunna bli insatt krvs ett Omvrlden, tidigare utredningar Karl Engelbrektson.
insats har till uppgift att bidra regeringsbeslut. och flerbeflssystemet fr militr
personal. Allt detta ska Frsvars-
makten nu omstta i en mer
optimal och rationell organi-
sation med fokus p krigs-
frbandens tillgnglighet och
operativa frmga, sger Karl
Svar om cyberskerhet
MSB har lmnat remissvar p till nuvarande frhllanden,
de statliga utredningarna om samtidigt som brister och luckor
skerhetsskydd, informations- i gllande lag tgrdas.
och cyberskerhet. MSB ser ocks positivt p den
MSB vlkomnar, skriver freslagna uppgiften att bli stdj-
myndigheten p sin hemsida, en ande myndighet inom det civila
ny skerhetsskyddslag, att lag- tillmpningsomrdet fr den nya
Flygbasjgare str i beredskap fr Natos snabbinsatsstyrka. stiftningen om skerhetsskydd lagen som bereds i betnkandet
Foto: Johan Lundahl / Combat Camera / Frsvarsmakten moderniseras och anpassas bttre SOU 2015:25.
Militra OS Hemvrnet vade p land

Military World Games r ett str i fokus fr vra deltagare s land har varit vningsplats Det r ltt att komma in i
av de strsta idrottsevenemangen finns det ven en mer allvarsam fr 34. Hemvrnsbataljonen. tnket, det r lite mer rimligt att
i vrlden under 2015. Spelen bakgrund dr idrotten r ett vningen utgick frn ett scenario vi befinner oss i den hr gr-
som kallas fr militra OS omfattar medel fr att verka fredsskap- som gick ut p att landet be- zonen, innan kriget bryter ut. Det
cirka 7 300 idrottare och ledare ande. Military World Games r finner sig i ett skymningslge, s knns som att det vi var skulle
som tvlar i totalt 24 idrotter. i grunden ett fredsskapande allvarligt att ett krigsutbrott kunna hnda och drfr knns
Frsvarsmaktens Idrotts- och forum under det internationella nrmar sig. Hemvrnet vet att det det viktigt att va detta, sger en
Friskvrdsenhet (FMIF) var an- militrsportfrbundet (CISM) finns sabotrer inom landet och av de vade, Dennis Eriksson p
svariga fr det svenska deltag- som bildades 1946 och r av FN fr i uppgift att bevaka och skydda Frsvarsmaktens hemsida.
andet med 105 tvlande och erknd partner fr fredsfrmj- vissa platser och att vara beredda Varje r genomfr frbandet
ledare frn hela landet och frn ande verksamhet. p att skydda transporter. en KF. Nu p land.
alla delar av Frsvarsmakten.
Sverige deltog i tta idrotts-
grenar och de svenska
idrottarna tog tv guld och
Tredje brigadstaben
ett silver i Triathlon, tv
guld i marin femkamp och
p Cold Response
tv brons i flygfemkamp.
Ett sextiotal befattnings- och jag tycker att vi har lyckats
ven om det idrottsliga
havare ur tredje brigadstaben frmedla den nya metoden p
har genomfrt en stabstjnst- ett bra stt, sger Lars Karlsson.
vning i Boden med sikte p Drygt 30 av de 60 deltagarna i
Svenskt intg med Frida Cold Response 2016. stabstjnstvningen r reserv-
Holm som fanbrare i Det har varit en mycket bra officerare. Under vningsveckan
Militra OS. Foto: Anton vning. Nu tar vi sikte p brigad- har de tillsammans med stabens
Thorstensson / Combat trningsvningen i november, fast anstllda personal bland
Camera / Frsvarsmakten Vintersol i februari och slutligen annat genomfrt olika taktiska
Cold Response i Norge till vren, spelvningar fr att va de olika
sger v Lars Karlsson, chef fr momenten. Och nr vningen
Gripen p kortbana tredje brigaden p Frsvars-

maktens hemsida.
Huvudsyftet med stabstjnst-
utvrderades var det positiva
ordalag frn deltagarna.
Vi r mycket njda med
Det nordiska samarbetet Norrbottens flygflottilj vade en vningen har varit att utbilda vningen och knner oss trygga
tog ytterligare ett steg d svenska rote Jas 39 Gripen. Piloterna hade all ingende personal, svl fast med resultatet. Det r bra att vi
Jas 39 Gripen landade p en finsk tidigare inte sett vgbasen och anstllda som reservofficerare, fr va tillsammans med hela
vgbas. Sverige har haft ett likn- det var grmulet. p en ny ledningsmetod som staben, bde de fast anstllda
ande baskoncept med helt van- Vi flg ver omrdet p hg bygger p att brigadstaben och vra reservofficerare, sger
liga vgar som reservvgsbaser. hjd, innan vi genomfrde visuell leder frn frmre ledningsplats. vlt Tommy Sjdn som r stabs-
1988 invigdes den ombyggda vg- landning p vgen, sger Daniel Det innebr en mindre, lttrrlig chef vid tredje brigadstaben.
strckan p E4 mellan Ersns och Jannerstad, stllfretrdande ledningsplats med splitterskydd- I mars genomfrs den stora
Antns med en rotestart av JA 37 divisionschef vid 211. stridsflyg- ade fordon relativt lngt framme multinationella vningen Cold
Viggen. ven en Tp 84 Hercules divisionen p Frsvarsmaktens i terrngen. Response i Norge. I vningen
landade p och startade frn den hemsida. Den frmre ledningsplatsen deltar ver 15 000 soldater frn
1 200 meter lnga reservvgsbasen. Svenska och finska flygvapnet ger brigadchefen mjlighet att ett flertal lnder, dribland
Under den vecka d svenska har samvat sedan tidigt 2000-tal leda brigaden p ett mer flex- Sverige. Under vningen kommer
stridsflygplan vade i Finland med flygvningar och divisions- ibelt och enklare stt jmfrt med brigadchefen Lars Karlsson, till-
under Baana 2015 testades ett utbyte. vningen Baana 2015 var ledning frn stabsplats, en led- sammans med delar ur tredje
nytt baskoncept dr en helt speciell d det var frsta gngen ningsplats som grupperar i bygg- brigadstaben och ett antal ut-
vanlig bilvg blir start och land- Gripenpiloter frn Norrbottens nader eller containrar och som lndska stabsmedlemmar, att
ningsbana. Det blev mnga flygflottilj landade p en vgbas, stdjer den frmre ledningsplatsen. leda en multinationell brigad p
touch and go. och d i Finland. Allt har gtt helt enligt plan 4 300 soldater.
211. stridsflygdivisionen frn Helt enligt bde svensk och
finsk politisk
vilja att utka
samarbetet, sger
Joakim Hjort,
stabschef vid F 21.
JAS 39 Gripen, har Cold Response

landat p finsk 2015. Nsta r
vgbas. Foto: r det dags igen.
Alexander Karlsson Foto: Niklas
/ Combat Camera / Englund / Fr-
Frsvarsmakten svarsmakten
Hemvrnsbataljon Hemvrnsoffensiv
var i skrgrdsmilj fr fler soldater
Under en vecka bytte 201. Vi har inte vat i det hr Under tv mnader har hem- Stenungsund, Tanumstrand och
Hemvrnsinsatskompaniet ur omrdet tidigare utan i huvudsak vrnet gtt p rekryteringsoffen- Bengtsfors.
Sannahedsbataljonen milj fr kring rebro. Det r jttekul att siven. Det handlar om tusentals Mlet r att komma upp i 100
att lsa uppgifter i skrgrden f uppleva andra platser och telefonsamtal. Kampanjen r nya hemvrnssoldater, sger
tillsammans med 28. Hemvrns- samva med andra Hemvrnsfr- nationell och i Bohusdalgruppens kn Daniel Andersson till Bohus-
bataljonen och ett kompani ur band och se hur man till- omrde har det varit 3 500 lnningen.
33.e Hemvrnsbataljonen. sammans kan lsa gemensamma samtal. Syftet r att fylla upp vakanser
Sannahedsbataljonen r uppgifter under tillmpade Steg tv, efter samtalet, inne- och visa mnniskor att hemvrnet
hemmahrande i rebro och fr former, sger hemvrnssoldaten br att intresserade kallades till finns.
std frn utbildningsgruppen Caroline Pansarbjrn p Frsvars- informationsmten i Trollhttan,
vid Livregementets husarer, K 3. maktens hemsida.
Bataljonen deltog i vningen Kollegan Tony Andersson upp-
med 180 soldater. skattade ocks vningen och den
Uppgiften som lstes var att samverkan som genomfrdes
frstrka skyddet av basomrdet mellan bataljonerna.
p och kring Berga, sder om Jag har sjlv aldrig vat i
Stockholm. Som en del i vn- skrgrdsmilj vilket r bde
ingen genomfrdes en fordons- roligt och nyttigt. Framfrallt ger
frflyttning frn rebro till utbytet mellan vra bataljoner
Berga. I fordonskolonnen ingick mycket, sger han.
ett tjugotal fordon. Hemvrnet vaktar
skyddsobjekt.
Nu gr man p
rekryterings-
Logistik p marin hstvning offensiv. Foto:

Jimmy Croona /
Frsvarsmakten
Den marina hstvningen bokas upp, tider, platser och vgar
SWENEX. Utver marinen deltog skulle bestmmas, sger major
enheter ur F17, Helikopterflottiljen,
Hemvrnet och K3. Totalt deltog
Martin Myhrberg p Frsvars-
maktens hemsida. Han fortstter: Stefan Pettersson blir chef
fr stridsgrupp Gotland
1 300 soldater, sjmn och civila. Att planera logistiken infr
Det var mycket logistik under en vning eller infr en insats r
vningen. egentligen ingen strre skillnad.
Vi landtransporterade ett fem- Det viktiga r att planerings-
Beslutet har fattats: Det ingen till frbandets nyckelbefatt-
tontal stridsbtar och ett trettiotal arbetet brjar i god tid d det r
blir en gotlnning som fr axla ningar, som blir ett mekaniserat
containrar mellan Ost-och Vst- mnga detaljer som ska synkas
ansvaret som chef fr den nya skyttekompani.
kusten som en del i vningen, och inte bara internt utan ocks
stridsgruppen p Gotland.
fr det krvdes en hel del planer- mellan ibland olika frband och
I frsvarsbeslutet som ger
ingsarbete. Lngtradare skulle andra parter.
ramarna fr Frsvarsmaktens
verksamhet under de kommande
fyra ren, beslutades att det ska
finnas en stridsgrupp p Gotland
frn 2018, 18. stridsgruppen.
Gotlnningen, vlt Stefan
Pettersson blir stridsgruppens
chef med militr bakgrund frn
P 18. Stefan Pettersson, chef strids-
Det frsta Stefan Pettersson gruppen p Gotland. Foto: Anne-
har att gra r att leda rekryter- Lie Sjgren / Frsvarsmakten
Verktyg fr analyser
av risk och srbarhet
MSB arbetar med att ta fram Redovisningsverktyget utgr
ett verktyg fr redovisning av frn freskrifterna fr dessa ana-
risk- och srbarhetsanalyser, lyser. Nu vill MSB att de som gr
RSA. Tanken r att redovisningen analyserna ska uppfylla kraven
Stridsbtar i Swenex, transporterades mellan ost- och vstkusten. ska bli enklare, skrare och att som lagstiftaren stller.
Foto: Carolina L Nilsson / Frsvarsmakten de ska bli enhetliga.
Trots hgre hotniv Spo: Fortstt med vardagen

Skerhetspolisens upp- svenska utbildningsinsatsen i Irak det allvarliga lget. Rdet r inte en juridisk person
maning r att vi inte ska ndra bedmer inte Skerhetspolisen Ett rd som inte r allmnt eller ett formellt uppdrag, men
p vra rutiner, fortstta ka in ska pverka avsikten till attentat. knt men som spelar en viktig har ett uttalat std av reger-
till stan, men vara mer vak- Den franska regeringen varnar roll i dag r Samverkansrdet ingen. Det leds av skerhets-
samma. fr att nya terrordd r att vnta, mot terrorism, det r ett ntverk polischefen Anders Thornberg
Mindre n en vecka efter hur berrs Sverige? Det kan inte som ska frbttra myndig- och samtliga deltagande
Parisattackerna hjde Skerhets- Skerhetspolisen svara p, men heternas samordning fre, under myndigheter representeras av
polisen hotnivn fr terrorism en konkret fljd r att hotbilden och efter ett terroristattentat. sina chefer.
som kan drabba Sverige. Hot- hjs. Skerhetspolisen hjer vak-
nivn ligger nu p 4 vilket r samheten i hela landet, srskilt i
hgt. Skerhetspolisen ger storstadsregionerna.
information om terrorhotet: Kan vi rra oss p samma stt
Utrednings- och underrttelse- som frut? Kan vi ta oss in till stan
arbetet fortstter, nationellt utan att frukta terrorattentat?
och med skerhetstjnster Skerhetspolisen uppmanar
utomlands. Personskyddet fr allmnheten att fortstta sitt
statsledningen strks. dagliga liv utan att frndra
Skerhetspolisen arbetar rutiner, men med kad vaksam-
intensivt p alla niver fr att het. Allmnheten pverkas inte
f en bttre lgesbild av hur nu (19 november) av de polisira
hndelseutvecklingen efter Paris tgrderna, de ska skapa ett
pverkar Sverige. tryggt och skert Sverige trots
P frgan om Sverige r ett
legitimt ml fr vldsfrmjande
islamistiska aktrer, svarar Vi ska fortstta rra oss, men vara
Skerhetspolisen ja. De flesta mer vaksamma. Det sger Sker-
stater i vst r legitima. Men den hetspolisen. Foto: MSB
Pongen var att flytta kriget till Frankrike Trovrdig info

Parisattackerna var ett led studerar omrdet kring Syrien och tiden legat p att skapa ett kalifat. MSB uppmanar allmnheten
i IS krigfring. Terrorgruppen r Irak, menar att attackerna isolerar Sedan koalitionen brjade med att inte sprida spekulationer
vl medvetna om konsekvens- IS i den muslimska vrlden. flygattacker 2014 har IS utsett vst och rykten med anledning av
erna. Det menar Magnus Norell. Det r inget nytt fenomen. som fiende, sger Magnus Norell. den hjda hotnivn fr terror-
Efter Paris har flera bedmare Attacker frn IS har tidigare blivit Agerar IS oberoende av de angrepp. Det skriver Lidkpings-
skt svar p frgan hur IS frdmda av andra muslimska konsekvenser som deras hand- nytt. Myndigheten ger ngra rd
attacker pverkat andra sunnigrupper, sger Magnus Norell, lingar fr med sig? fr hur vi kan f ett bttre grepp
och jihadistgrupper. The skerhetspolitisk expert med fokus Nej. De r vl medvetna om om den information vi fr och
Washington Institute som p terrorism och Mellanstern. vad de gr och vilka konse- hurvida den r trovrdig.
Han ser hur de kvenser som blir fljden. Syftet Innan du delar information,
flesta sunnigrupper med Parisattackerna var ett ngra saker att tnka p:
redan tidigare, innan led i deras krig med Frankrike. Vem ligger bakom, kan du lita
attackerna i Paris, tog Pongen var att flytta kriget till p den ursprungliga kllan?
avstnd frn IS. fransk mark.
Varfr finns informationen?
Det r inte ngon Frankrikes president Hollande Hur pverkar budskapet ditt
frndring. begrde och fick std frn samt- tnkande och agerande?
Attackerna skulle liga EU-lnder, utifrn en klausul
vara dligt tajmade, IS i Lissabonfrdraget. Vad innebr Vem tjnar p att du sprider
str under press frn en sdan frga och det std informationen?
flera arabiska regimer Frankrike kommer att f frn Hur gammal r den? r
som Egypten. Och Europa? den fortfarande relevant?
genom att angripa Det r mycket retorik hr. Hur fick du tag p informa-
Frankrike p hemma- Det r oklart vad ett sdant std tionen? r kllan plitlig?
plan blir vl inte innebr.
resultatet att Frankrike Kontrollera om du kan hitta
EU r frn starten ett freds-
drar ner p sitt engage- informationen i andra kllor.
projekt, str vi nu infr ett EU
mang mot IS i Syrien? som agerar militrt? Verkar informationen fr bra
Fokus har hela Vi ska inte dra fr stora vxlar, fr att vara sann?
men det finns militra dimen- Sk efter information som inte
Vst r fiende till IS
sioner som tidigare inte anvnts. bara bekrftar din stndpunkt.
som nu strider p fransk
mark, sger Magnus Vad tror du om Sveriges bidrag?
Norell, skerhetspolit- Det har jag ingen uppfatt-
isk expert. Foto: Privat ning om, sger Magnus Norell.
B: Det blir strre vningar
Stora bilden: Core Battalion ur NBG var. Fler
och strre vntar med nye B. Foto: Jimmy
Croona / Frsvarsmakten
Lilla bilden: Frsvarsmakten har ftt en ny B.
Foto: Alexander Gustavsson / Frsvarsmakten
ande mlsttningen att strka vr militra

frmga och hja trskeln fr angrepp.
Frsvarsmakten kommer att f fler och
strre vningar. Blir det p brigadniv?
I det inriktningsbeslut vi nu ska
genomfra har medel fr vningsverksam-
het ronmrkts. Nr det gller brigader s
organiseras tv brigader i den organisation
vi intar med start 2016. Det r den struktur
vi s lngt mjligt ska va i de kommande
ren.
I den vningsplan vi nu suc-
cessivt frdjupar ingr Frsvars-
maktsvning 2017 och 2020 som
tv tydliga milstolpar dr utveck-
lingen av vr militr frmga kan
kvitteras. De tv brigadernas stegvisa
utveckling r viktiga delar i denna
process och sjlvklara inslag i Fr-
svarsmaktsvningarna.
Vilka materielinkp kommer att
Nytilltrdde verbeflhavaren general Frdjupade prioriteras?
Micael Bydn stller krav p alla i internationella Vi behver strka flera grundlgg-
samarbeten, i ande materielbehov p kortare sikt.
Frsvarsmakten. vningarna kommer synnerhet med I detta ingr att tillfra personlig
att bli fler och strre. I den akuta vra nordiska grannar, r en del av den utrustning fr vra soldater och sjmn,
situationen med asylskande stttar skerhetspolitiska lsningen fr att mta standardfordon samt att mer resurser fr
utvecklingen i vrt nromrde. Lngst gr materielunderhll avdelas.
Frsvarsmakten Migrationsverket.
vi med Finland, dr samarbete bortom Vi behver ven skaffa kvalificerad
Text: Per Lunqe fredstida frhllanden nu mjliggrs, svarar ammunition, bekmpningssystem samt
general Micael Bydn och fortstter:
modifiera vra stridsfordon och strids-

verbeflhavaren talade vid tilltrdet Bland annat ska vi kunna dela luft- vagnar. Stridsflygets uthllighet ska fr-
om det frndrade skerhetslget lgesinformation och nyttja varandras marin- bttras och ytterligare besttningar till
och att det skrper kraven p och flygbaser. Samarbeten med andra lnder marinens fartyg ska tillfras. Vi tittar ocks
svenskt frsvar. P vilket stt kommer de och organisationer kar vr egen inter- p resurser fr vr undervattensfrmga
kraven att mrkas? operabilitet och frmga, samtidigt som och vissa angelgna frstrkningar inom
De mrks redan nu och de gller alla i det bidrar till att snda en tydlig skerhets- svl logistik som ledningssystem.
organisationen. Frsvarsmaktens frmsta politisk signal till vr omvrld. Hur kan Frsvarsmakten hjlpa Migra-
fokus r att leverera kad militr effekt i Nr kan verbeflhavaren sga att tionsverket med att ta hand om asylsk-
enlighet med inriktningsbeslutet. Det gr Sverige har ett bra frsvar av Gotland? ande?
vi frmst genom fler och mer avancerade Uppdraget r att frsvara hela landet Flyktingsituationen r synnerligen
vningar, mer materiel och mer personal. Vi med militra resurser dr s krvs. Drfr svr och samhllets resurser hrt anstrngda.
br rkna med att det skrpta lget kommer bygger vrt frsvarskoncept som bekant p Det r en sjlvklarhet att Frsvarsmakten
att best en tid. Det ska vi frhlla oss till operativt rrliga frband. Den geografiska ska stdja med det vi kan utan att gra
och bemta. Vr frmga behvs hr och placeringen av vra frband r inte avkall p militr beredskap. Vi frde
nu, svarar verbeflhavaren general Micael avgrande. tidigt en dialog med Migrationsverket och
Bydn. Vi var regelbundet runt och p Gotland andra berrda myndigheter. Hittills har
Samarbetet med Finland har redan fr att kunna agera dr om det skulle be- vi uppltit ca 600 sngplatser och utreder
snabbt kommit igng. Vilken nytta har hvas. Beslutet att ka den militra nr- mjligheten att bist ven med personella
Sverige och Frsvarsmakten av det? varon p Gotland bidrar till den vergrip- resurser, svarar general Micael Bydn.
FN-missionen MINUSMA bestr av
Svensk soldat frn den svenska FN-styrkan
i Mali lnsar Timbuktu p vatten under den bde civila och militrer frn hela
kraftiga regnperiod som landet upplevde
under sommaren 2015. vrlden. Med sin hga materiella och
personella standard har det svenska
truppbidraget blivit en viktig del i
FN:s just nu farligaste FN-mission
MINUSMA.
Text och foto: Richard Kjaergaard/
Frsvarsmakten
D
et svenska bidraget r en del av det
multinationella underrttelse-
frbandet ASIFU (All Sources
Information Fusion Unit) som leds av en
hollndsk chef med hgkvarter i huvud-
staden Bamako.
Utver frbandsledning s tillkommer
tv s kallade ISR Task Forces, dr ISR
str fr Intelligence, Surveilliance and
Reconnaissance, fritt versatt underrttelser,
vervakning och spaning, sger den svenska
kontingentschefen versteljtnant Jonas
Lotsne.
Sverige respektive Nederlnderna str
fr varsitt av dessa Task forces, dr den
svenska r grupperad i den nordvstra delen
av Mali och staden Timbuktu och det neder-
lndska i Gao i den stra delen av landet.
Pussellggande med sensorer

Det r frsta gngen som ett s pass avanc-
erat militrt bidrag i form av ett renodlat
underttelsefrband tillfrs en militr FN-
mission. Det svenska frbandets mng-
facetterade sensorer kartlgger flera olika
arenor, till exempel de sociala, ekonomiska,
mediala, och inte minst de olika militra
grupperingarna.
Det svenska frbandet frfogar ver allt
frn en fjrrspaningsskvadron till obemann-
ade flygfarkoster och telekrigsenheter. Till-
sammans kan de effektivt lgga ett pussel
som blottar sammanhangen.
Chefen, Mali 02, Jonas Lotsne fortstter:
Det handlar om att skaffa s pass
mycket information om lget s att man
Svenska
kan ge ett bra underlag till chefer p olika
niver att planera efter. Det kan handla
om vgarnas beskaffenhet, vilka vpnade
grupper som finns i omrdet eller vem som
sitter som spindeln i ntet nr det kommer
FN-soldater
till smuggling och kriminalitet. Oftast
hnger allt samman, sger Lotsne.
Men det rcker inte med att ha kvali-
ficerade sensorer. Informationen som de
inhmtar mste processas p ett metodiskt
i Mali
stt. Frbandet bestr drfr av en avanc-
erad analysfunktion med ett flertal befatt-
ningshavare med expertis inom olika om-
rden. En del av dessa har under kortare
perioder skickats till andra delar av Mali
fr att hja olika stabers frmga avseende
underrttelsehantering. Svenskarna har
ocks genomfrt utbildning med andra
bidragande lnder inom andra omrden,
exempelvis flygunderstd.
Logistiken en frutsttning
Staden Timbuktu ligger avsides frn det
maliska navet, huvudstaden Bamako. Alla
frndenheter och annat gods mste an-
tingen tas landvgen via farliga vgstrk
eller flygas in med temporra luftbroar. I
Mali r det FN som leder och samordnar
hela logistiken, frutom de nationella fr-
ndenheterna ssom exempelvis reservdelar.
Logistikchefen, tillika trngofficeren
Pontus Werner r en man som mtt mnga
utmaningar under sin tid vid den svenska
FN-styrkan.
Vi r fortfarande i en uppbyggnadsfas.
Det innebr att vi inte har byggt upp lagret
av exempelvis reservdelar. Fr att beskriva
situationen s r det som att tillmpa
nringslivets Just in time-koncept, men
med skillnaden att vgen mellan Bamako
och Timbuktu hrjas av rvare eller att
lastbilarna helt sonika kr fast. I FN finns
inga genvgar som det gr hemma, sger
Pontus Werner. Ett svenskt minrjningsteam fr order att flyga till staden Mopti, 30 mil sder om Timbuktu.
Civilt betonad mission

Man kan ltt tro att FN:s missioner r
renodlat militra eftersom sinnebilden av
soldater i bl hjlmar r stark hos allmn-
heten. Men faktum r att FN r starkt
civilt prglat. Fr att skapa en bild av den
civila tyngden s bestr FN:s hgkvarter i
Bamako av 16 vningar, p 14 av dessa
sitter civila tjnstemn som arbetar med
allt frn logistik till mnniskliga rttig-
heter, genderfrgor och folkrtt.
Det har varit bde intressant och ut-
vecklande att arbeta med den civila FN-
administrationen. Eftersom FN bestr av
arbetstagare frn mnga olika lnder s fr
man ocks deras respektive tillvgagngsstt
och metoder p kpet, sger frbands-
chefen Jonas Lotsne.
Har du ngot hett tips till den som
tnker tjnstgra inom FN?
Att inte hetsa upp sig och helt enkelt
acceptera att allt inte gr enligt svensk
modell. Det mesta lser sig om man r
dmjuk och bjuder p lite vnlighet. Jag
r av uppfattningen att vi svenskar rent
kulturellt har ltt fr det.
Jonas Lotsne vill ven nmna en annan
begrnsande faktor.
Klimatet bjuder ocks p stora utman-
ingar fr personal och utrustning med
temperaturer upp till +50 i skuggan. Det
Fr att beskriva situationen s r det som att tillmpa nringslivets Just in time-koncept
gller att anpassa arbetstempot efter det, avseende lagerhllning, men med skillnaden att vgen mellan Bamako och Timbuktu hrjas av
avslutar han. rvare, sger logistikchefen Pontus Werner.
I samarbete med Allmnna Frsvarsfreningen
Mittt Eller Uncle

Sam blickar sterut igen
USA har under lng tid sttt de balt- att lggas p andra delar av vrlden, icke innehll under vningen BALTOPS-2010.
iska staterna. Redan 1923 hade man minst de militra insatserna i Afghanistan I samband med denna landsteg amerikan-
och Irak. Visserligen hade de baltiska ska marinkrsfrband fr frsta gngen p
erknt deras nyvunna suvernitet staterna blivit medlemmar av Nato 2004, ett kustavsnitt i norra Estland tillsammans
och genom den s k Welles-deklara- men inledningsvis var intresset svalt fr med estniska frband. Om Zapad-10 var en
tionen erkndes inte den sovjetiska ngon mer konkret frsvarsplanering som faktor som bidrog till ett kat amerikanskt
inbegrep dem och detta som en fljd av intresse fr steuropa och stersjomrdet
ockupationen 1940 som bl a innebar
Bushadministrationens instllning att s blev den ryska annekteringen av Krim
att deras ekonomiska tillgngar i USA inte provocera Ryssland. Den plan som och de steuropeiska staternas oro fr en
skyddades. ursprungligen avsg Polen, Operation rysk aggression startskottet fr att USA
Guardian Eagle, kom dock frn 2010 att kom att spela en n mer aktiv roll i omrdet.
Text: Jrgen Elfving
Foto: US Navy photo, courtesy omfatta ven de baltiska staterna. Sanno-
by the Royal Navy by Luron Wright likt mot bakgrund av den ryska vningen Hndelserna i Ukraina 2014
Zapad-2009 plus en god portion baltisk D krisen i Ukraina inleddes var USA den
W
elles-deklarationen kom ocks ihrdighet. En ihrdighet som fick amer- Nato-medlem som agerade snabbast och
att utgra grunden fr det amerikanskt std och vad president Obama med strst kraft. Redan i mars 2014
ikanska frhllningssttet visavi uttalade i Prag 2009 indikerade ocks en ombaserades jaktflyg frn Storbritannien
Baltikum under kalla kriget. Men efter ndrad amerikansk instllning. Ngot till Baltikum fr att ing i Nato:s incident-
Sovjetunionens fall falnade det amerikanska som frutom vad avser utvecklingen av beredskap samtidigt som flyg ven om-
intresset fr stersjomrdet. Fokus kom Guardian Eagle ven fick ett mer ptagligt baserades till Polen. Detta kom att fljas
I samarbete med Allmnna Frsvarsfreningen
stersjregionens betydelse kar. I r deltog gtt med p att tillta frhandslagring av p landsvg av frband ur 2nd Cavalry
17 lnder i vningen BALTOPS 2015. materiel p sina respektive lnders terri- Regiment i mars 2015 frn vningsplatser i
torium. Ngot som ocks mottogs positivt Estland, Lettland och Litauen till fr-
av vriga Nato-medlemmar och dr bandets ordinarie garnisonsort, Vilseck, i
av markstridskrafter ur 173rd Airborne rekognosering av lmpliga platser inletts Tyskland. Bombflygplan av typen B-52 har
Brigade i Italien som frflyttades till Polen redan i januari 2015. sommaren 2015 upptrtt ver stersjn
och de baltiska staterna. Visserligen en Vad det r frga om r frhandslagring inom ramen fr vningen BALTOPS/Sa-
symbolisk styrka om 150 man i varje land, av stridsvagnar modell Abrams, pansar- bre Strike. Sannolikt har vningsverksam-
men ndock ett tecken p att USA tagit skyttefordon Bradley samt bandgende heten vckt ont blod ster Narva och sptt
dessa lnders oro p allvar och en symbol- artilleripjser och vad som benmns p bilden av Nato som en aggressiv allians
handling med udden riktad mot Ryssland. European Activity Set, EAS. Materielen med udden riktad mot Ryssland. Och
Detta blev brjan p Operation Atlantic kommer att frhandslagras i kompani- till paraden i Narva i februari 2015 m a a
Resolve som syftar till att visa allians- bataljonssatser i nmnda lnder samt i Estlands sjlvstndighetsdag dr amer-
medlemmar i steuropa p USA:s fort- Tyskland och anvndas av frband som p ikanska frband deltog var sannolikt inte
satta strvan och agerande fr en varaktig rotationsbasis frlggs till Europa. Carters heller ngot som uppskattades i Kreml.
fred och stabilitet i omrdet. Ngot som besked om frhandslagring mtte naturligt- Frutom frhandslagring och vningar
inte bara omfattar Baltikum utan ven vis kritik frn ryskt hll och det talades om utarbetas ocks planer fr att kunna mta
andra lnder i steuropa. mottgrder utan att det nmndes vad ett ryskt hybridkrig mot de baltiska stat-
dessa skulle best i. Men fretrdare fr en erna. Antingen som del av en Nato-
Frhandslagring rysk tankesmedja gjorde dock bedmningen operation eller att USA agerar enskilt och
I juni 2014 offentliggjorde den amerikanske att detta skulle innebra en frstrkning av dr ven rekognosering genomfrts. Ngot
presidenten i ett tal i Warszawa vad som det ryska Vstra militromrdet. som blev en aha-upplevelse d skog och
benmndes European Reassurance Initiative, Beskedet om frhandslagring i juni 2015 bltmarker uppenbarade att terrngen i
ERI, ett led i de amerikanska tgrderna att kan synas ha varit sent pkommet m h t Baltikum inte var s stridsvagnsframkomlig
mta Rysslands provokativa militra agerande annekteringen av Krim och hndelse- som man kanske trott.
dr Atlantic Resolve r en del. De medel utvecklingen i stra Ukraina, men sanno-
som avdelats fr genomfrande av ERI likt taktiskt frn amerikanskt hll. Genom Snubbeltrd eller?
r betydande, 985 miljoner dollar under att avvakta gavs Nato mjligheten att Genom en kad militr nrvaro i stersj-
2015 och 789 miljoner dollar har skats implementera delar av den Readiness omrdet och Baltikum har USA visat att
fr 2016. Medel som avses fr vnings- Action Plan, RAP, som verenskoms vid man uppmrksammat regionen. ven om
verksamhet, frhandslagring av materiel, toppmtet i Wales. Om USA varit tidigt den politiska ledningen i Tallinn, Riga och
utbyggnad av infrastruktur m m. Det ute med beslutet om frhandslagring kan Vilnius nskat en betydligt strre nrvaro
sistnmnda omfattar i de baltiska staterna ej uteslutas att detta kan ha pverkat, eller s r densamma ndock ett ptagligt bevis
bl a tgrder p flygflten mari, Estland, frdrjt, genomfrandet av RAP. fr att Baltikum inte r en bortglmd del
Lielvarde, Lettland, och Sialuliai, Litauen. av vrlden i Washington. Hrigenom finns
Vad som kanske tilldragit sig strst vningar och annan verksamhet ocks en snubbeltrd i fall av rysk aggress-
uppmrksamhet r frhandslagringen av Utver frhandslagring har den amerikanska ion, men om den kommer att fungera kan
amerikansk krigsmateriel i steuropa. militra nrvaron i Baltikum ocks kat diskuteras. Kommer USA att st ensamt d
Detta var ngot som nmndes i samband genom en mer intensiv vningsverksamhet. Nato av olika skl inte kan enas om att
med Nato-toppmtet i Wales 2014, men Och det r inte f vningar och annan agera enligt artikel 5 eller blir det en enad
fram till juni 2015 hade ingenting hnt. verksamhet som genomfrts i vrt nr- Nato-front? Och vilken amerikan r
D den amerikanske frsvarsministern omrde av amerikanska frband. beredd att d fr Narva? Tnks mjligen
Ashton Carter beskte Tallinn i juni 2015 vningsverksamheten har ocks inne- dessa tankar i Moskva och knner man till
redovisade han att de baltiska staterna hllit flera spektakulra inslag. vningen att den rda sidan vann nr man spelade
jmte Polen, Bulgarien och Rumnien Dragoon Ride som var en frflyttning p de amerikanska planerna?
DU gr som hon g Elfsborgsmarschen!

Upplev Gteborg samtidigt
som du genomfr Elfsborgsmarschen!
INTERNATIONELL 2-DAGARS MARSCH DEN 11 - 12 JUNI, 2016 WWW.ELFSBORGSMARCHEN.SE
Military Cam
Frn vnster till hger, uppifrn och ner: Frsta dagen r allting nytt. Foto: Gustav Idhammar / Maria Andersson och hunden Bravve frn Brukshundsklubben visar
Spnnande att beska P4 och f klttra i Stridsfordon 90. Foto: Gustav Idhammar / S hr sitter man i terrngbil 20. Foto: Per Klingvall / En krislda i passet Fr din
Det r ett entusiastiskt men ngot med medfinansiering frn MSB. Idn r Teori och praktik
avvaktande gng som samlats vid att ge ungdomar en omfattande bild av Kursens frsta moment r en frelsning
samhllets skydd vid kriser och krig, p temat Fr din skerhet, dr allt frn den
grindarna till Gteborgs garnison fr
liksom en uppfattning av hur de sjlva klassiska krisldan till lsenordspraxis p
att bli registrerade och inslppta till kan engagera sig, bde professionellt och internet tas upp. Dagen drp fljer ett mer
Military Camps frsta dag. Deltagarna p frivilligbasis. Frutom att den inte r handfast besk p Skaraborgs regemente,
kommer frn hela landet och har en rekryteringsinriktad kan upplgget liknas dr deltagarna bland annat fr titta nrmare
brokig bakgrund, dr vissa fortfarande vid en frlngd och breddad version av p stridsvagn 122 och stridsfordon 90.
Military Weekend, de mycket populra Utmrkande fr veckan r just blandningen
gr i hgstadiet medan andra redan prova-p-helger som arrangeras sedan en av teori och praktik, dr en skolbnks-
lmnat gymnasiet. Vad som vckt tid tillbaka. sittning kan fljas av en ktur i terrng
intresse fr kursen varierar ocks, allt Frsvarsutbildarna arrangerar mnga med bandvagn, eller instruktioner i frsta
frn datorspel till en vilja att i fram- kurser som syftar till att vara en introduk- hjlpen och hjrt-lungrddning.
tion till Frsvarsmakten, men Military Camp Det r sex intensiva dagar dr flertalet
tiden gra utlandstjnst. av dygnets vakna timmar r schemalagda
r den frsta med ett perspektiv som ven
Text: Gustaf Idhammar omfattar civilfrsvaret och den enskildes med aktiviteter. ven det allra mest rutin-
beredskap att agera vid samhllsstrningar artade, som bddning och uppstllning i
U
tbildningen de ska genomg r helt och olyckor, sger Claes-ke Henricsson, logementskorridorer, r nytt fr nstan alla
ny och framtagen av Frsvarsutbild- major och kurschef. och det r en trtt skara som stupar i sng
arna p uppdrag av Frsvarsmakten nr dagarna r ver. nd r energin ptag-
mp en succ
upp sig. Foto:Per Klingvall / Enklare sjukvrdsutbildning var ocks med. Foto: Anna Torndahl / Transport frn Kns med Stridsbt 90. Foto: Per Klingvall /
n skerhet!. Foto: Gustav Idhammar
lig under besken p frband och myndig- r redan nu instllda p att inleda ett eget Fakta
heter, som utver Skaraborgs regemente engagemang i ngon form.
och flygflottilj ven inkluderar stopp hos Det spnnande med Military Camp Military Camp
bland annat MSB, Polisen, SPO, Rdd- var just omfattningen, att vi fick beska
Riktar sig frmst till gymnasie-
ningstjnsten, Sjukvrdskompaniet och s mnga olika verksamheter. Jag har
ungdomar utan tidigare erfarenhet
Bevakningsbtskompaniet. P varje stlle tidigare genomfrt Military Weekend och
av Frsvarsutbildarnas ungdoms-
mter representanter frn respektive enhet mitt ml r att bli antagen till Frsvars-
verksamhet.
och berttar om verksamheten samt fr maktens grundlggande militra utbild-
svara p en mngd frgor och funderingar. ning (GMU), men kunskap om det civila Syftar till att ka ungdomars
frsvaret tycker jag r viktigt fr alla att intresse och kunskaper fr frsvar
Frdjupad insikt bra med sig, berttar Konrad Persson, och krisberedskap s att de fram-
Nr veckan avslutas p fredagen har den kursdeltagare frn Sdertlje. ver fr en kad frstelse och
ngot tafatta skara som ryckte in p sn- vilja att hjlpa till vid olyckor i
dagen blivit till ett sammansvetsat gng vardagen och vid kriser.
som marscherar i nrmast klanderfri takt. Skapar frstelse och kunskaper
Den avvaktande stmningen r frbytt om samhllets frsvar och skerhet
till kamratskap bde bland deltagare och bland nya och bredare ungdoms-
kursledare emellan. Alla tervnder till grupper.
vardagen med en frdjupad insikt om de
pelare som br upp vrt samhlle, och flera
Ungdomar p Hemvrnets Stridsskola (HvSS).
Ungdomarna framt med ungdomsrdet

I ett rd fr ungdomar ska nya smarta domar som tidigare inte haft erfarenhet av Ungdomsrdet jobbar ocks p att bli
ider fngas upp och spridas runtom det militra fr prva p. En annan frga knda bland landets ungdomsavdelningar.
som ungdomsrdet drivit r avskaffandet Vi har gjort en kommunikationsplan.
i landet. Det nya ungdomsrdet r av kursstegen fr ungdomar, ocks den har Dr vi spaltat upp vad vi ska gra.
under uppstart. nu blivit vardag.
Mycket arbete som ungdomsrdet Mun mot mun
Text och foto: Per Lunqe
gjort har blivit verklighet. Mun mot mun-metoden r en. Men den
E
tt nytt ungdomsrd satsar framt. I Det r frslag och ider som gtt frn tar tid.
slutet av oktober trffades de nya ungdomsrdet till verstyrelsen och Nr vi besker kurser kan vi mta 30
medlemmarna i detta rd fr andra kansliet fr att dr ta fste. ungdomar. Det finns 2 500 aktiva i Frsvars-
gngen. Ungdomsrdet ska jobba med Ungdomsrdet r ett bollplank. Nr utbildarna, s vi mste ocks ha andra
frgor som driver Frsvarsutbildarnas ungdomsavdelningarna har en bra id s metoder.
ungdomsverksamhet framt. ska vi fnga upp den. Vi ska ven vara Det finns en Facebook-sida fr ungdoms-
Vi pratade om hur vi ska organisera remissinstans t verstyrelsen och kansliet, ledarna i Frsvarsutbildarna. Den r ett bra
oss, vem som ska jobba med vad och vad sger Jrgen Fagerstrm. verktyg tycker Jrgen Fagerstrm.
som hnt sedan vi trffades p ungdoms-
ledarkonferensen, sger ungdomsrdets
ordfrande Jrgen Fagerstrm.
Blir verklighet Vill du vara med och utveckla

I samband med ungdomsledarkonferensen
trffade det nya ungdomsrdet det gamla. ungdomsverksamheten?
Agendor kom upp, hur det gamla jobbat
internt och vilka frgor som drivits med
framgng. Sk till Ungdomsrdet!
D visade det sig att flera frgor som
ungdomsrdet tidigare drivit ocks blivit
verklighet. ungdomsradet@forsvarsutbildarna.se
Det var ider om det som senare blivit
Military Camp, en verksamhet dr ung-
Ja. Och genom den hoppas vi f ider
om frbttringar som kan genomfras.
Med officersyrket i blicken
Frn lokal niv
Genom information, eller kommunikation,
ska ungdomsledarna och instruktrerna
kurs p hstlovet
slippa uppfinna hjulet p nytt.
Det finns mnga goda ider. Det r
kanske ngot som ingen annan gr. D ska
det upp frn lokal till nationell niv. 39 ungdomar siktar p officersyrket Frvntningar
Det kan vara ider som oberoende av under en vecka p Karlberg och Vad tycker du r roligast? frgar en annan.
varandra dyker upp p olika hll och i tiden. Roligast r kamratskapet, frbands-
Berga. andan, att f jobba med likasinnade och
Och den stora hndelsen fr ungdomar i
Frsvarsutbildarna r ungdomsledarkonfer- Text och foto: Per Lunqe unga kamrater.
ensen. Det r ett forum fr nya ider. Vad hade du fr frvntningar nr du
F
P den frra var det med ungdoms- r Max Svanhall kan inte hstlovet klev in p Karlberg? frgar Johan Fock
ledare frn ver 20 avdelningar, sger anvndas bttre. Han r 18 r och gr som jobbar p Karlberg som planerings-
Jrgen Fagerstrm. p gymnasiet i Emmaboda, fjrde ret officer och som vid sidan av Johan Nystrm,
Frgor diskuterades som nya ungdoms- och pluggar teknik. Max r ocks med i kurschef frn Frsvarsutbildarna planerat
kapitlet 2:3, det regelverk som r en ram Frsvarsutbildarna och fick nys om informa- den hr veckan.
fr ungdomsverksamhet i Frsvarsutbildarna. tionskursen Officer vid Militrskolan Jag hade bra koll, hade jobbat tv r
Mnga trffade nya ansikten. Ungdoms- Karlberg. i Amfibiebataljonen och jag knde till
ledare som annars mest jobbar i sina av- Jag gillar att plugga s tre r p Karl- officerens roll, sger Douglas.
delningar fick nya och goda ider. berg vore verkligen spnnande, sger han. Han berttar om Amfibiebataljonens
Ungdomsrdet har en roll, tydligt Kursen passar honom som hand i internationella verksamhet. En bordnings-
angiven i ungdomskapitlet 2:3. handske. Han har redan mnstrat och styrka var med Baltops i somras. Flera
Vi ska vara ett sprkrr, goda ider hoppas de frsta ren i Frsvarsmakten bli insatser har bockats av. Douglas nmner
ska lyftas fram, vi ska vara rdgivande och uppdragsspecialist i en helikopterbesttning. Adenviken, Kosovo, Tchad och Afghanistan.
beredande. Men vi r inget vrnpliktsrd. Sedan, det r hans tanke, ska han brja p
Nu vill ungdomsrdet ha in medlemmar Karlberg och officersprogrammet. Att leda Specialistofficer
frn Norrland. andra har han inga problem med. Varfr skickas ni till ken? frgar en vaken
Det ger dem en stor mjlighet att vara Det gr bra nr vi r ute i skogen med tjej.
med och pverka ungdomsverksamheten, ungdomsavdelningen, sger han. Nr det snabbt behvdes ett kompani
sger Jrgen Fagerstrm. i Afghanistan i somras, kte vi. Frbandet
D ska de nya medlemmarna liksom de Berga var dr p tre dagar efter larm. Frra hsten
som redan sitter i ungdomsrdet, vara Max och 38 nya kompisar besker mitt i under underrttelseinsatsen i Stockholms
aktiva ungdomsledare, stllfretrdande veckan Berga. De andra dagarna r de p skrgrd var vi ute efter sex timmar. D
eller instruktrer. De ska ha varit med Karlberg. I en lektionssal berttar fnriken fick vi den frsta signalen en fredagskvll,
ngra r. Douglas Hed om officersrollen. Han fick sger Douglas chef, Patrik Bergo som r
I ungdomsrdet ska vi ha medlemmar sin examen frn officersprogrammet och r kompanichef.
med erfarenhet, sger Jrgen Fagerstrm. nu chef fr en GMU-pluton p Amf1. Ungdomarna sitter uppmrksamt och
Douglas pratar frst om amfibiebatalj- lyssnar. En av dom, Patrik Borelid frn
Kvinnor frebilder onen. P en PowerPoint seglar bilderna Frsvarsutbildarna och Luftvrnsfrbundets
En av de nya medlemmarna i ungdoms- frbi. Det r bataljonens stridsbtar p vg ungdomsavdelning, lyssnar ocks. Men har
rdet r Asterix Ekerow Wittinghoff. Han i skrgrden. Och det ser riktigt stort ut. en annan inriktning i sikte.
r instruktr i UING i Stockholm. Som Vi r specialiserade dr vatten mter Jag kommer att ska till specialist-
15-ring brjade han i denna ungdoms- land, sger han. officer, sger han nr ungdomarna gr runt
avdelning och ser vikten av att ungdoms- Douglas berttar om skyttegrupper och bland stridsbtarna.
ledare i avdelningarna runt om i landet fr plutoner. Sjlv brjade han som skytte- Hans pappa har varit p tv missioner
upp gonen fr nya grepp. Sjlv vill han gruppchef innan han skte till Karlberg, och de pratar ganska mycket om det mili-
arbeta fr att rekryteringsmetoder sprids. kom in, genomfrde utbildningen och tra hemma. Och han vill nd se vad
Vi mrkte i UING att nr vi fick en examinerades i juni i r. D blev han officersprogrammet r. Han r taggad som
kvinnlig instruktr s blev andelen tjejer plutonchef p Amf1. han sger.
bland ungdomarna allt hgre. Tjejer fick Hur ser en typisk dag ut? frgar en av Jag knner mer fr att vara med och
en frebild. Nu ligger vi p femtio-femtio, ungdomarna. rra om i grytan. Men tre rs plugg r lite
sger han. Dagarna varierar. Jag kommer till fr mycket fr mig, sger Patrik.
Asterix menar ocks att det r en fr- jobbet vid halv tta, trffar mina befls- Det tycker Johan Fock r helt ok.
mn att f vara med i ungdomsrdet. kollegor. Vi planerar. Jag tar emot rekryt-
Det r ett ansvar, att vi r frtroende- erna. Det kan vara en dag p skjutbanan.
valda. Och vi ska visa resultat fr dom som Det kan vara information, som den hr.
valt oss, sger han. Vi kan vara i skrgrden, sger Douglas. fortstter p nsta sida...
Medmn
Facebook och andra media r fyllda
med varianter p hur vi alla kan hjlpa
i det som betecknas som den strsta
flyktingkrisen sedan andra vrlds-
kriget. I augusti hade nrmare 5 000
ensamkommande flyktingbarn p
vindlande vgar tagit sig till Sverige.
Migrationsverket (MiV) rknar med
att siffran kommer att ka till ca
12 000 barn nr ret r slut.
Text: Ingela Larsen
Foto: Inger Lagerstrm, Migrationsverket
F
r att klara trycket tar MiV hjlp av
frivilligorganisationer. Paula Hkansson,
Lottakren och Johan Hgfeldt,
Flygvapenfrivilligas Riksfrbund (FVRF),
r tv av dem som hjlpt till.
Efter att ha fljt hndelseutvecklingen
i media visste jag att belastningen p MiV
Med blickarna riktade mot en framtid i Frsvarsmakten.
var stor och att det finns ett stort behov av
hjlp, sger Paula. Jag vill gra skillnad p
fortsttning frn fregende sida... Det kommer bedmningsvis att bli en riktigt och fr mig r det grunden till mitt
fortsttning nsta r. Mottagandet hos engagemang i frivilligfrsvaret.
ungdomarna har varit ver frvntan. Johan fyller i:
Bttre att han vet det nu n att det Stdet till Frsvarsmakten och den civila Vi har en extraordinr hndelse i sam-
blir ett avhopp. krishanteringens personalfrsrjning r de hllet, jag ser det som sjlvklart att stlla upp.
frivilliga frsvarsorganisationernas absolut Vad gr ni, rent praktiskt?
Fler kurser viktigaste verksamhet, vid sidan om sprid- Registrering av ensamkommande
Karlberg vill ha fler kvalificerade skande andet av frsvarsinformation. Vi gr in i en flyktingbarn. Frst med std av ordinarie
till officersprogrammet. Den hr kursen period av bde tertagande och frnyelse. personal och sedan mera sjlvstndigt.
r ett led i den strvan. Ursprungsidn De frivilliga frsvarsorganisationernas be- Personalen kan d komplettera och frdig-
kom frn verste Lars Hammarlund p tydelse kommer att ka gradvis de nrm- stlla akter s asylskandet gr fortare.
Hgkvarteret. Den blev verklighet genom aste ren, det gller bde ungdoms- och Den som ser till att f folk p plats heter
Johan Fock och Johan Nystrm. Samtidigt vuxenverksamheten, ett nra samarbete r Carina Bergh som r lrare till vardags.
gr fler liknande kurser som Frsvars- ndvndigt, betonar Johan Nystrm. Carina tillhr Svenska Lottakren och
utbildarna driver. Det r en med inrikt- r samordnare i syd p uppdrag av Frivilliga
ning luftvrn, en mot sjukvrd och en med frsvarsorganisationernas samarbetskommitt
Max Svanhall
tolkinriktning. I somras fick 17 elever som vill bli officer. (FOS). Mnga organisationer stller upp
var nyfikna p reservofficersbanan en kurs i nr hon hr av sig;
Skillingaryd. Tidigare i hstas genomfrde Svenska Bl Stjrnan, Frsvarsutbildarna,
Frsvarsutbildarna Stockholm och Sder- Civilfrsvarsfrbundet, Brukshundsklubben,
manland en frskskurs med 15 elever p Bilkren, Frsvarets personaltjnst-
Karlberg. frbund, Frivilliga Motorcykelklubben,
De ungdomar som blivit antagna till Frivilliga Radioorganisationen och Frivilliga
Karlbergskursen under hstlovet har minst Automobilkrernas Riksfrbund har alla
varit aktiva i tv r i en ungdomsavdelning. hjlpt till nr jag behvt f folk.
De kommer frn hela landet. Kursledningen
rknade med 25 stycken, men fick ta emot Intensivt arbete
39. Intresset var stort. De kommer frn Fr- Carina berttar om uppdraget p MiV;
svarsutbildarna, Flygvapenfrivilliga, Sjvrns- I Malm jobbar vi p ntterna med att
kren, Frsvarsutbildarnas luftvrnsungdom, registrera ensamkomna barn och ung-
Bilkren och Frivilliga motorcykelklubben. domar samt familjer.
nsklighet har inga grnser
Frberedelser vid en flyktingmottagning i Mrsta (personerna p bilden r inte med i artikeln).
Det ska fotograferas, tas fingeravtryck, kommer att ta sig an uppgifter igen om det Fakta
fyllas i personuppgifter. behvs, Paula:
Allt registreras sedan i MiV:s datasystem. Jag skulle grna ta mig an liknande Frivilliga frsvarsorganisationer stdjer
Det sker p tv platser i Malm och det r eller helt andra uppdrag. Det r mycket MSB och Migrationsverket (MiV) i
cirka 10 stycken som jobbar varje natt. I intressant att f inblick i hur asylprocessen arbetet med att ta emot flyktingar till
Ljungbyhed har vi ocks personal p en gr till, att se "systemet" inifrn. Sverige. Det grs bland annat genom
ankomstenhet, dr vi hjlper till med att ta Det r utmanande och utvecklande att frivilliga resursgrupper (FRG)
emot de som kommer, ge dem mat, vatten, fr en sjlv att hjlpa till s hr praktiskt, hjlper kommuner med mottagning,
hygienartiklar, information m m. Dr r det avslutar Johan. Jag kan bara rekommendera std vid boenden samt kommunika-
12 stycken som jobbar i treskift, dygnet runt. alla kollegor i frivilligrrelsen att gra trer vid MSB. MSB har ven ftt
De har nu under 12 dagar lst uppgiften likadant om tillflle kommer. std med att anstlla en nationell fri-
och har fortfarande personal bde i Malm villigsamordnare och kommande
och i Ljungbyhed. Inga regionala frivilligsamordnare. Fram-
uppgifter finns nnu p ver kommer behoven av frivilliga
hur lnge MiV nskar samordnas p regional niv som vid
anvnda de frivilliga behov kontaktar vra frbund.
resurserna. Under oktober och brjan p november
Carina berttar att hon har det kommit mellan 8 000 och
r imponerad ver det 10 000 flyktingar per sjudagarsperiod
engagemang som finns. till Sverige. Av dessa har upp till 1/4
De frivilliga r varit ensamkommande barn. Flykt-
personer som vljer att ingarna kommer i huvudsak frn Irak
hjlpa till p sin lediga och Afghanistan. Situationen fr
tid mellan familj och Migrationsverket och mnga kommuner
jobb, som fr en tid r besvrlig d det r svrt att f fram
prioriterar bort lediga nya boenden.
kvllar och gr ngot av Vill du gra en insats som enskild, ls
en hjlteinsats, i mina mer p migrationsverkets hemsida,
gon. www.migrationsverket.se.
Johan och Paula
r verens om att de Sovplatser behvs i mngder.
Snart dags fr ersttning av medelrckviddigt luftvrn
Aster eller Iris-T SLM efter Hawk?
Det svenska luftvrnet genomfr just
nu den strsta moderniseringen p
flera decennier. Om ngot r tillfrs
truppslaget robotsystem 98. Ngra
r senare r det dags att erstta en av
Frsvarsmaktens verkliga trotjnare
robot 97 Hawk.
Text: Per Gerdle och Stefan Bratt
Foto: Frsvarets Materielverk
F
r nrvarande pgr fr fullt studier
av vilka system som skulle kunna
erstta Hawk och dessutom utgra en
klar frstrkning av luftvrnets frmga.
Med std av en av Luftvrnets tekniska
experter, major Per Gerdle kan Frsvars-
utbildaren ge en exklusiv inblick i det
pgende arbetet med att studera mjliga
ersttningssystem.
ver 50 r
Det medelrckviddiga robotsystemet Hawk
konstruerades i USA under 1950-talet. Till
Sverige anskaffades systemet i brjan av
1960-talet.
Nr Hawk anskaffades betraktades
systemet med sin rckvidd p cirka fyra mil
och en hjdtckning p arton kilometer
som ett medelrckviddigt system. Idag kan
system med en rckvidd p tio mil beteck-
nas som medelrckviddigt.
Utvecklingen av olika flygsystem har
under de senaste decennierna inneburit att
flygburna vapen kan slppas p allt lngre
avstnd. Som ett exempel kan nmnas att
frifallande bomber numera ofta utrustas med
vingar samt GPS-navigering, vilket innebr
att flygplanen ibland inte behver komma
innanfr luftvrnets port nr vapnen slpps.
Bra yttckning fs med hjlp av mnga
system med kort rckvidd, men bekymret
r att det finns en koppling mellan hjd-
tckning och rckvidd.
Som en grov tumregel brukar man
sga att hjdtckningen r cirka en tredje-
del av rckvidden, exempelvis om ett system
har rckvidd p 45 kilometer r hjdtck-
ningen cirka 15 kilometer. Fljaktligen
kan man inte f hjdtckningen genom att
utnyttja mnga kortrckviddiga system.
Iris T/SLM avfyras Mlskare ett mste
under en prov-
skjutning i Sydafrika. Fr att f tillrcklig precision nr man skall
bekmpa luftml p lngre avstnd n cirka
Franska missilsystemet ASTER SAMP/T r en av de mjliga kandidaterna till missilssystemet som inom kort ska erstta ver 50-riga robot 97, Hawk.
20 kilometer mste luftvrnsroboten vara stora nackdelen med infrard styrning (IR) Rckvidd r fr PAC-1 70 kilometer
utrustad med mlskare. I praktiken har r dess vderberoende. och fr Pac-2 100-150 kilometer.
detta inneburit att luftvrnssystemen vrlden Luftvrnet och Frsvarsmakten efter- Hjdtckning uppges till 50-24 000 meter.
ver bara har ett antal olika systemlsningar strvar ett system som krver liten personal- Den nyaste roboten till Patriot r PAC-3
att vlja mellan. De viktigaste r: styrka, kan anvndas i alla typer av terrng, som har en aktiv radarmlskare. PAC-3
Semiaktiv radarmlskare r svrt att stra, har allvderskapacitet och roboten r dyr, uppskattningsvis 50-80
Aktiv radarmlskare inte har ngon akilleshl, frklarar Per Gerdle. miljoner kronor per robot.
Passiv IR-mlskare P nskan frn Frsvarsutbildaren har De stora begrnsningarna med Patriot,
Semiaktiv radarmlskare innebr att en Per Gerdle plockat ut ett antal av vrlds- liksom alla andra semiaktiva och TVM-
eldledningsradar p marken belyser mlet marknadens system som har en rckvidd styrda system, r att eldledningsradarn
under hela skjutfrloppet. Robotens ml- p minst 40 kilometer (Hawks maximala mste flja mlet under hela skjutfrloppet
skare styr roboten mot den belysta flcken. rckvidd) och som skulle kunna bli en vilket r svrt p grund av terrngen.
Hawk r ett exempel p ett semiaktivt system. ersttare till Hawk. Systemet r dessutom tungt, tar lng tid att
Nackdelen med semiaktiva system r att gruppera och r dyrt.
om mlet under bekmpningsfrloppet, Patriot
sett frn belysningsradarn, flyger bakom ett Patriot brjade utvecklas i slutet p 1960- Aster SAMP/T
terrnghinder kommer roboten att missa. talet och togs i bruk 1976. Systemet (Sol-Air Moyenne Porte/Terrestre)
En variant av semiaktiv styrning r Track anvnder sig av TVM som styrprincip. Frankrike och Italien startade ett samarbete
via missile (TVM), vilket innebr att den Frbandets centrala punkt r radarn 1987 som benmndes FSAF (Future
semiaktiva mlskaren skickar ner sin bild AN/MPQ-53. Robotarna till systemet Surface-to-Air Family) som skulle bygga
av mlet till eldenheten dr den jmfrs har utvecklats i olika steg. Antal samtidiga p en gemensam lvrobot och en multi-
med belysningsradarns uppfattning om robotar i luften kan vara maximalt nio
mlet. Styrkommandon berknas drefter (versionen Pac-2). fortstter p nsta sida...
och skickas upp till roboten via en data-
lnk. TVM-styrning ger mjligheter till
bttre strskydd.
Fakta
Styr mot vrmeutstrlning Iris T SLS och SLM
Aktiv radarmlskare innebr att roboten
har en egen komplett radar. I teorin gr SLS (Rb 98) SLM
detta att systemet har en fire and forget- Rckvidd max > 10 km > 40 km
frmga. Men p grund av att den inbyggda
Rckvidd min < 1 km < 1 km
radarn har kort rckvidd behver roboten
f styrning frn marken tills den r p en Hastighet [Mach] > M2 > M3
till tv mils avstnd frn mlet d den egna Max bekmpningshjd > 5000 m > 20000 m
radarn kan hitta mlet.
Max belastning > 40 G > 40 G
Passiv IR-mlskare innebr att roboten
styr mot mlets vrmeutstrlning. Moderna Upplnk Nej Ja
mlskare r bildalstrande vilket gr dem Mllsning fre avfyrning Ja Nej
svrstrda. ven dessa system behver viss
Mllsning efter avfyrning Ja Ja
styrning frn marken under skjutfrloppet
innan den egna mlskaren kommer till- Robotar/lavett 4 st 8 st
rckligt nra fr att registrera mlet. Den
fortsttning frn fregende sida...
funktionradar (MFR) fr marinen och

luftvrnet. Landapplikationen SAMP/T
baseras p roboten Aster 30.
Systemet bestr av en multifunktions-
radar, elverk p separat lastbil, stridslednings-
enhet i container, integrerade VHF och
Lnk 16- kommunikationssystem samt
lavetter bestende av lastbil med tta robot-
behllare med robotar. Rckvidden r upp
till 12 mil mot lngsamtgende ml, kort-
are mot andra typer av ml.
Roboten har en aktiv radarmlskare.
Mlskaren r srskilt anpassad fr verkan
mot lgt flygande ml.
IRIS-T SLM
IRIS-T r ursprungligen en IR-jaktrobot
utvecklad av ett antal europeiska lnder.
Den har drefter vidareutvecklats till tv
olika varianter av luftvrnssystem:
IRIS-T SLS. I Sverige kommer denna
benmnas EldEnhet 98 och r identisk
med roboten som bestyckar JAS 39
Nya medlemsaktiviteter
Gripen.
IRIS-T SLM. Rckvidden r max 40
kilometer.
p hstkonferensen
IRIS-T SLM r ett vertikalstartande
luftvrnssystem med medellng rckvidd.
Systemlsningen pminner mycket om den
hos Aster med motsvarande frdelar, dock
rets hstkonferens bjd p djup- betydligt lttare att fylla vra kurser. Den
med skillnaden att infrard mlskare inte
dykningar i rekryteringsfrgan och andra delen r naturligtvis att ka medlems-
ger allvderskapacitet.
tillstrmningen s att vi genom nya med-
uppstart av medlemsaktiviteter. lemmar kan lsa de utbildningsuppdrag
MEADS
MEADS var ursprungligen ett samprojekt Text: Per Klingvall vi har. Under konferensen redovisades att
mellan USA, Tyskland och Italien fr att FOTO: Andreas Edholm vi behver ka vr synlighet genom kad
kommunikation mot media och allmn-
D
stadkomma en rejl uppdatering av Patriot-
systemet. USA har nu i stort sett dragit sig et r ingen tvekan om att vi Fr- het. Vi ska visa att vi breddar vr verksam-
ur projektet. Tyskland bestllde dock ett svarsutbildare under de senaste ren het frn att vara en rent militr utbildnings-
antal system strax fr sommaren 2015. arbetat mycket med de utmaningar organisation till att vara en organisation
Tyskland kommer att anvnda IRIS-T SLM som berr rekrytering till mnga olika som strker samhllets skerhet.
tillsammans med MEADS fr att kunna ndaml. Vi har ju stora behov att fylla Det behvs inte bara kommunikation
utnyttja den betydligt billigare IRIS-T SLM nr det gller rekrytering till avtal, kurser utan det r ocks viktigt att visa vilka vi r
roboten mot enklare ml fr att spara p och nya medlemmar. Utmaningarna vi och vad vi str fr. Hr ska de nya med-
de dyra PAC-3-robotarna till de mest str infr handlar inte bara om att vi ska lemsaktiviteterna utgra en viktig grund.
kvalificerade mlen. rekrytera utan ocks hur vi ska profilera Frn nsta r ska det vara mjligt fr fr-
Systemlsningen i vrigt pminner oss i framtiden s att vi r attraktiva fr bunden att p medel frn Frsvarsutbildarna
mycket om den hos Aster med motsvarande bde nya medlemmar och fr vra upp- centralt f genomfra olika medlemsaktiv-
frdelar. dragsgivare. I dagslget har vi en bra rekryt- iteter som inte r uppdrag frn Frsvars-
ering kopplat till nya medlemmar och avtal makten eller MSB utan r till fr att strka
Davids sling/Stunner men vi lyckas inte fylla vra kurser s bra vra medlemmar.
Davids Sling r ett amerikanskt/israeliskt som vi vill. Under hstkonferensen diskut- Sjukvrdsutbildningar, totalfrsvars-
system under utveckling fr bekmpning erades och redovisades drfr olika stt att information, psykologiska operationer,
av alla typer av luftml inklusive TBM. frbttra rekryteringen till kurser. krisutbildning mm r ngra av de exempel
Till stor del pminner systemlsningen Ett stt r att utka ntverkandet med som presenterades under hstkonferensen.
om SAMP/T. Skillnaden r att roboten, andra frivilliga frsvarsorganisationer och Frslagen p medlemsaktiviteter mottogs
Stunner, r utrustad med tv mlskare, en p s stt ka informationsfldet till andra positivt och nu kommer Frsvarsutbildarnas
aktiv radarmlskare och en bildalstrande medlemmar om vra kurser. Alla vra stats- kansli att ta fram mer detaljerade former
IR-mlskare. Detta br bland annat inne- finansierade kurser r ppna fr alla med- fr detta s att vi under 2016 kan pbrja
bra ett frbttrat strskydd. lemmar och nr vi ut bttre till de andra medlemsaktiviteter i frbunden.
Rckvidden sgs vara upp till 20 mil. organisationernas medlemmar s har vi
fr. Hon fick verkligen testa sina teoretiska
kunskaper om krisledningsarbete.
Kunna bidra vid kris

Barbro Odelberg deltog i motspelet med
uppgift att representera och administrera de
veterinrer som fiktivt skickades ut fr att
underska djur och ta prover samt vervaka
avlivning och destruktion av djurkroppar.
Jag fick under vningen mycket bttre
knnedom om vad som kan hnda vid en
allvarlig djursjukdom, vilken beredskap
Jordbruksverket har och vilka resurser som
finns att tillg.
Fr min egen del fick jag knna p hur
det r att jobba i ett kristeam, vilket var
vldigt intressant, sger Barbro.
Barbro beskriver knslan av att kunna
bidra i en kris som mycket vrdefull:
Fr egen del ser jag fram emot att
hjlpa till i ett krislge. Mina egna kun-
skaper frn tidigare krisarbete i en kommun
parade med mina kunskaper som delgare
i ett stort lantbruk med djur gr att jag
knner mig vl frberedd om och nr ngot
allvarligt intrffar. Eftersom jag r pensionr
Braskande rubriker om ett katastrofalt utbrott av den fruktade mul- och klvsjukan. Under Mule r det bra att ha ngot meningsfullt att
2015 vade Jordbruksverkets ledning stabsarbete och samverkan vid kris. Foto: Anna Torndahl
gra. Jag har ju dessutom lttare att komma
ifrn n yrkesarbetande.
vning Ger andra perspektiv
Mule 2015
I vningen ingick ven ett mediespel med
presskonferenser, radiosndningar och
intervjutillfllen med kort frvarning fr
stabsledningen.
Anne-Kathrine Mattsson spelade
reporter och tillhrde drmed motspelet.
Hon ingick i tidningsredaktionen som
skrev artiklar om vningens olika hndelser:
Jag har en bakgrund inom Sveriges
I mitten av oktober deltog Criscom- till Ljungbyhed utan att i detalj knna till
Radio s det blev ven ett par korta interna
medlemmar i Jordbruksverkets vad som frvntades. Clara Osvald, som
sndningar, berttar Anne-Kathrine.
fick en roll inom vningens analysenhet,
vning, Mule 2015, fr att som frivill- Mule 2015 sammanfattades av Jordbruks-
hade frvntningar om att f jobba med
iga frstrkningsresurser gra en in- krisplanering i ett verklighetsnra lge: verket som en mycket nyttig vning i syfte
S blev det, sger Clara Osvald. att va stabsarbete och samverkan vid kris.
sats som kommunikatrer nr myndig- vningsledningen r mycket njd med de
Jag trivdes jttebra med mina upp-
heten trnade stabsarbete under ett gifter. Fr min egen del hade det nog ocks frivilligas insats:
fiktivt utbrott av mul- och klvsjuka. varit nyttigt att ing i informationsgruppen Att arbeta med frivilliga frstrknings-
eftersom det r dr jag har min bakgrund. resurser ger oss en uthllighet vi annars
Text: Ewa Arve
Foto: Anna Torndahl Claras roll under vningen handlade inte har. Vi tar grna in frivilliga i organis-
mycket om att f koll p lget, verblick av ationen det ger oss andra perspektiv. De r
D
e sex kommunikatrerna, som del- antal grdar, smittade djur, att jobba med entusiastiska, kommer med bra frgor och
tog har alla personliga avtal med statistik och lgesbilder. ny input, sger Malin Linder, beredskaps-
Jordbruksverket fr att kunna kallas S sg det ut de frsta dagarna. Senare handlggare och samordnare fr Frivilliga
in vid kris. Att medverka i vningen r hann vi ocks med att gra lgesanalyser Frstrkningsresurser p Jordbruksverket.
en viktig erfarenhet i kommunikatrernas och framtidsprognoser, se ver behov av Jordbruksverket har en utbildningsplan
fortsatta samarbete med myndigheten. material och personal. de fljer fr de frivilliga kommunikatrerna.
vningen i oktober var den frsta fr Clara berttar att hon knde sig som vning Mule 2015 fljs upp redan senare
Criscom-medlemmarna. Drfr kom de en resurs som gruppen hade anvndning i hst.
Att mta hybrida hot r
som att leta efter en skugga
Att leta efter en anonym fiende stller nya krav p frsvaret. Foto: Johan Lundahl / Combat Camera / Frsvarsmakten
Lilla bilden: Vi utstts dagligen fr angrepp av frmmande makt, sger Hkan Gunneriusson p Frsvarshgskolan. Foto: Per Lunqe
Nr angriparen upptrder anonymt krigsmakt IDF slogs mot Hizbollah i sdra stt som inte ger en tydlig avsndare.
blir det knepigt fr den angripne att Libanon. Irreguljra Hizbollah anvnde Ryssland frnekar som bekant aktiv-
ocks reguljra medel, raketartilleri. Hizbollah itet. De har lrt sig av cyberkrigfring.
svara i tid. Hkan Gunneriusson p vann mediakriget och Israels ml att utplna
Frsvarshgskolan var med p ett Hizbollah i sdra Libanon misslyckades. Ingen avsndare
Nato-spel om hybrida hot 2011. Han Hybridkrigfring var d ett mne fr Frutom den stora skada ett cyberangrepp
Nato. Men inte med strre prioritet. kan samka mlet, r det kostnadseffektivt
menar att ett syfte med hybrid krig-
2011 blev det tystare, sger Hkan och ger angriparen mjlighet till anonymitet.
fring kan vara att skapa passivitet. Gunneriusson som r forskningsfretrdare Det r som nr man skriver avsndare
Text: Per Lunqe fr studier om hybrida hot p Frsvars- p ett papperskuvert, man kan skriva vad
hgskolan. som helst.
D
en 22 juli 2014 lade en kritisk fr- Detta r en av hybridkrigfringens stora
svarskommitt fram en lika kritisk Spel om hot frdelar. Det gr inte att sga vem som
rapport fr brittiska parlamentet. Hkan Gunneriusson var med i ett nato- genomfr kriget eller att det r krig.
Oron var uppenbar: Nato var taget p experiment i Tallinn 2011 dr deltagarna Krig r en juridisk term, man kan be-
sngen av den ryska krigfringen i Ukraina spelade med hybrida hot och hur dessa driva hur mycket krigfring som helst utan
och varken Storbritannien eller Nato var skulle mtas. Hybridkrigfring diskuterades att det r krig, sger Hkan Gunneriusson.
berett att mta detta hot. i natokretsar, men inte p allvar. Man kan bara konstatera att det varit krig
Hybridkrigfring var och r det skugg- Med konflikten i Ukraina blev hybrid- nr en ny flagga vajar utanfr parlamentet
lika sttet att angripa ett annat land. Be- krigfring ett begrepp som ocks visade i det angripna landet. D r det klart vem
greppet myntades 2006 nr Israel och dess hur ett land kan angripa ett annat p ett avsndaren r.
men om man nd agerar mot situationen
med reguljra styrkor d kan Ryssland
hvda sin vilja att hjlpa ryssar i utlandet.
Vi utstts dagligen
Ovissheten r att inte veta nr ett angrepp
r inlett, vad skulle det f fr konsekvenser
om Sverige blev angripet p det hr sttet?
Vi utstts fr angrepp dagligen av
frmmande makt. Informationsoperationer
r angrepp, likaledes r dataintrng attacker.
S vr vilja r under stndig attack samtidigt
som knslig data stndigt r eftertraktad.
Ett eventuellt militrt angrepp r i mnga
scenarion slutfasen p en i vrigt lyckad
hybridoperation mot ett land.
Frsvarsviljan
Hur mycket betyder frsvarsviljan i ett
land och vad skulle ett nytt Styrelsen fr
psykologiskt frsvar kunna gra i Sverige?
Vill vi inte frsvara oss finns heller
ingen grund fr frsvaret. Viljan r
grunden fr att agera. Nr vl den finns
kan man brja diskutera frmgan att fr-
svara sig. Ett nytt Styrelsen fr psykolog-
iskt frsvar skulle gra mycket, det finns
ingen motsvarighet idag.
Och uppgiften ligger nu p MSB?
Mycket av totalfrsvaret existerar inte
lngre och uppgifter lggs p MSB som
skert gr ett bra jobb efter sin frmga. Men
att mena att MSB skulle ha kapacitet att
upprtthlla funktioner som det gigantiska
totalfrsvaret hade, det r att bedra sig sjlv.
Det blir en form av placeholder fr att ge
politisk legitimitet fr ett i vrigt bristflligt
totalfrsvar, sger Hkan Gunneriusson.
Bekvmt Ryssland ger ramarna Fakta

En annan frdel med hybridkrigfring P vilket stt skulle USA kunna visa att
r, enligt Hkan Gunneriusson, att den landet med allierade str frenade med Hybridkrigfring bestr av tta faser.
erbjuder passivitet. Ukraina? Frsta fasen riktar sig mot opinionen.
Det r bekvmt fr Nato och EU att De tgrder som erbjuds fr att stdja Fortstter i andra fasen med des-
inte mta den ryska aggressionen i Ukraina. Ukraina kan alla tnkas utlsa mottgrder information till civila och militra
Viljan finns inte att agera militrt och frn Ryssland. Det hotet r reellt, givet att beslutsfattare. I den tredje grs
eftersom det inte rder krig dr Ryssland r Ryssland tydligt visat att de r villiga att ptryckningar mot dessa besluts-
en part behver man inte det heller. starta reguljr krigfring fr fallet Ukraina. fattare. I fjrde och sista steget av
I militra fretag krvs vilja och Utbildning och std av utrustning som icke-militr krigfring kar propa-
frmga, det rcker inte med uttalanden. inte r uttalat militr kan ges, men det r
gandatrycket, en milis etableras. I
Menar du att Nato och EU borde vssa ocks inom de ramar som Ryssland accept-
femte fasen som r det frsta steget
sina militra frmgor fr att kunna mta erar, sger Hkan Gunneriusson.
i militr krigfring stts special-
hybrida hot? Och Nato?
Antingen skaffar man sig en frmga Saken r den att Nato inte har tillrck- frband in som stdjer milisen.
att bemta hybrida hot i en region, eller s lig vilja fr att st enade fr Ukraina som I sjtte inleds militra operationer.
gr man inte det. Men en sdan frmga inte r ett medlemsland. Detsamma bud- I nsta fas anvnds hgteknologiska
krver mer n enbart en militr frmga, skapet har Sverige ftt frn Nato-hll s det vapen. I ttonde fasen fullbordas
totalfrsvar skulle man kunna tala om p r inte s kontroversiellt. Frgan r om Nato hybridkrigfringen d specialtrupper
svenska nr det p engelska talas om agerar om en krimsituation uppstr i rensar bort kvarvarande motstnd.
comprehensive approach. Baltikum. Det r inte en artikel 5-situation
Uppsittning! Ordern frn plutonchef,
ljtnant Thomas Hardings klingar ut ver
vgsklet och delar av Armvning 2015:s
B-styrka frn I 19 i Boden tar sina platser i
stridsfordon 90. Armvning 2015
Strsta
armn p
Det var mer n ett decennium sedan
armns stridskrafter tillsammans
genomfrde en sdan stor vning
som rets Armvning 2015 (A 15).
Totalt vades ungefr 4 500 personer
frn samtliga truppslag understllda
andra brigaden.
Text och foto: Stefan Bratt
S
trax utanfr Skvde vntar brigad-
chefen Anders Svensson p rapport
frn staben.
Armvning 2015 r ett viktigt steg i
armns utveckling av brigadfrmga. Det
r frsta gngen p mnga r som vi vat
fullt ut inom brigads ram. Som truppfr-
ande brigadchef r jag synnerligen njd med
hur vningen r upplagd och, vilket r nog
s viktigt, hur frbanden och personalen
hittills har lst sina uppgifter, sger brigad-
chefen, verste Anders Svensson.
A 15, som genomfrdes i huvudsak p
skjutflten och terrngen kring Skvde och
Borensberg med Markstridsskolan i Kvarn
som vningscentrum, r ocks slutet p en
lngre vningsserie som inleddes redan
tidigt i vras med ledningstrningsvningar
fr staber. I maj genomfrdes en strre
ledningstrningsvning, BrigStri 15 som
direkt frberedelse till Armvning 2015.
90 mils fordonsmarsch
Tv truppslag som varit lite mer osynliga
den senaste tiden men som nu deltog med
en strre stridsgrupp samt hel bataljon var
luftvrnet respektive artilleriet frn Artilleri-
regementet i Boden.
Artilleribataljonen inledde sin lngre
vningsperiod redan i brjan av augusti
med att skjuta p lvdalens skjutflt under
tv olika vningstillfllen d delar av 91:a
artilleribataljonen genomfrde en 90 mil
lng fordonsmarsch frn Boden till lvdalen.
Resten av bataljonens personal och delar av
utrustningen flgs eller tgtransporterades
till vningsomrdet.
vningen fr
p mnga r
Tv dygn efter avmarsch startade batalj- av luftvrnsfrbandet p andra sidan landet
onschefen bataljonsvningen med syfte att tillsammans med Flygvapnet i samband
frbereda en ngot ringrostig bataljon. Fr- med Flygvapenvning 2015.
utom att det frflutit relativt lng tid sedan Robotstridsgruppen hade uppgiften att
regementet vat inom bataljons ram, har ven bde samva och sedan skydda andra brigad-
en stor andel nyutbildad personal som knappt ens strider i Skvde och Kvarn-omrdet. I
hunnit avsluta sin befattningsutbildning plac- detta sammanhang skedde ocks en frstrk-
erats inom bataljonen, frklarar regementets ning av luftvrnets frmga till operativ
bitrdande vningsledare, major Peter Harila. rrlighet d robot 70-plutonerna genom-
frde flera taktiska transporter luftvgen
Brigadunderstdsvning med helikopter 16, Black Hawk.
Direkt efter bataljonsvningen inleddes vningsmoment som studerades mycket
brigadunderstdsvningen Joint Fires. noga av luftvrnsbataljonens chef, verste-
Senast en liknande vning genomfrdes ljtnant Mikael Beck:
var 2003. Till denna vning anslt ocks Genom att kunna transporteras med
bekmpningspersonal och ledningsdelar helikopter p ett skert och effektivt stt
frn flera deltagande frband som andra kan vra robot 70-system snabbt grupperas
brigaden, samt ett flertal mekaniserade inom ett strre geografiskt omrde, vilket
bataljoner och underrttelsefrband. frbttrar vr operativa frmga markant,
Det vergripande mlet med vningen konstaterar Mikael Beck.
var att samtrna brigadens bekmpnings- Helikopterbesttningens beflhavare,
funktion samt att samordna och nyttja kapten Bergstrand med mnga rs erfaren-
funktionen Close Air Support (CAS) som het som helikopterpilot frklarar att det
en del av effektuerande/skjutande frband. finns en minst lika viktig erfarenhetsbit
Just sjlva understdsdelen av Arm- fr helikopterbesttningen att hantera och
vningen r ngot som brigadchefen sprida vidare inom Helikopterflottiljen.
Anders Svensson anser var viktig: Mig veterligen r detta frsta gngen
A 15 var ocks mycket positiv utifrn som vi nu lyfter robot 70 i en helikopter 16.
perspektivet att ven andra stridskrafter del- Drfr r det viktigt fr oss att dokument-
tog och koordinerades och leddes av brigad- era hur vi lastar i en metodanvisning som
staben. I detta fall helikopterfrband men sedan kan utgra en del av de stende order-
ven insats med stridsflyg. De som jag mtt underlag vi arbetar med. Under Arm-
och trffat under vningen har varit positiva vningen har vi ocks mycket fokus p hng-
ver att ntligen r vi igng och var inom last d vi bland annat har lyft granatkastare
brigad. Bara denna positiva instllning och och ltta terrnggende fordon.
attityd gr att vi kommer ytterligare ett steg
i rtt riktning. Det r inte bara materiel som
bygger brigadfrmgan utan det r frmst
mnniskorna inom densamma som tillser
Uppifrn och ner:
att exempelvis olika funktionskedjor hnger En robottropp med robot 70 har precis blivit
samman i ett brigadsystem, sger verste lufttransporterad med helikopter 16, Black Hawk.
Svensson. Artilleribataljonens stllfretrdande batalj-
onschef, major Kenneth Nygren visar en av
Luftvrnet p plats Archerpjsens besttningsmedlemmarna
En sdan funktion som varit mycket osynlig platsen fr tankning- och laddningsomgng,
TOLO i Villingsberg.
under en lng rad av r i armsammanhang
Utbildning infr kommande lufttransporter av
r luftvrnet. I r deltog Luftvrnsregementet luftvrnspersonal.
med en stridsgrupp robot 70 med tillhr- Brigadchef, verste Anders Svensson present-
ande sensorer. Samtidigt vade huvuddelen erar sitt beslut fr vriga staben.
Jag tar beflet, sa Bydn
Enveckasfrsvaret det r sannolikt Frsvarsberedningen och Hgkvarteret avtalet som ska ge Sverige kade mjlig-
det som kommer att bita sig fast i hade en hgre ambitionsniv. heter att ta emot och ge militr hjlp.
Det betyder att Sverige nye B Micael Samtidigt trnger sig frgan om Nato-
minnet av Sverker Granson som B.
Bydn mste sikta in sig p att skalfrsvaret medlemskap p. Alla de borgerliga partierna
Med sin ppenhet kring Sveriges fr- bestr, dvs att frsvaret frblir ihligt. Inte har till slut dragit slutsatsen att ett med-
svarsfrmga i en intervju i Svenska undra p att Bydn, vid presskonferensen lemskap r vgen fr att ka Sveriges sker-
nr Peter Hultqvist presenterade sitt val, het. Det tycker skert Bydn ocks men det
Dagbladet p nyrsafton 2012 bidrog
sade att det var med stor respekt som han kan han frsts inte och ska inte heller
han till att debattlget i ett slag tackat ja. sga.
frndrades till det bttre. Han blott- Vid verlmningsceremonin p Karlbergs Jag tar beflet, sade Bydn beslutsamt
lade blottorna fr svenska folket. slott 1 oktober hll Bydn ett tal i beslut- nr han p Karlberg tog ver verbefl-
sam och positiv anda. Och vad annat hade havarens kommandostav. Frhoppningsvis
Text: Claes Arvidsson han kunnat gra? Men vgen fram lr inte sger B ifrn nr han kan i stllet fr
A
bli ngon sinekur. Problemet r inte att att snllt gilla det politiska lget ven om
tt statsminister Fredrik Reinfeldt det frsvar som vi har r dligt, utan att han inte gillar det.
replikerade genom att beskriva fr- det inte r det frsvar som vi behver. Politikerna behver mothugg.
svaret som ett srintresse strkte inte Frmgebredd och uthllighet saknas. Svenska folket behver f veta.
precis tilltron till alliansregeringens frsvars- Bydns jobb blir inte lttare av att han
politik. Inte heller att frsvarsminister ska leda i en tid nr det svrmar av utred-
Karin Enstrm tyckte att det var OK med ningar p frsvarsomrdet. Det gller allt
en vecka. frn logistik till personalfrsrjningssystemet.
Kanhnda fanns det d fortfarande I jobbeskrivningen ingr att lsa en ekva-
skl att tala om riskbild, men den tiden tion som inte kan g ihop. Inriktningen r
r definitivt frbi. Rysslands krig mot att strka frmgor genom att f organisa-
Ukraina, upprustning, informationskrig, tionen i bttre form, men i nrtid skulle det
politisk krigsretorik hemma och borta, behvas mycket mer av frmgehjande in-
farlig eller aggressiv vningsverksamhet gr satser. Vi blir bttre men samtidigt blir Putin
att frsvars- och skerhetspolitiken mste nnu bttre. Det r faktiskt vldigt dligt.
formuleras i frhllande till hotbilder. Vldigt bra att ha i en tid nr Sverige
Det r allvar och det kan inte alls ute- strker samarbetet med USA r hans bak-
slutas att det blir allvar. stersjregionen grund som attach i Washington och att
har blivit ett hett friktionsomrde. Kriget ha verkat som stabschef vid ISAF
kan komma och d kommer det med fart. i Afghanistan. Det r frsts
Trots hotbilden mktade inte frsvars- bra att ha med sig nr han ska
uppgrelsen mellan den rdgrna regeringen gra Nato-samarbetet nnu
och C, M och KD att vxla upp frsvars- nrmare nr riksdagen fattat
politiken mer n p marginalen. Bde beslut om det s k vrdlands-
Vlkomna att ska bidrag fr tgrder som bidrar till

strkandet av Sveriges frsvar och fredsbevarande tgrder.
Berttigade att ska r frivilliga frsvarsorganisationer och organisationer som verkar fr std
till samhlle och individer. Anskningar till Kllvikenstiftelsen kan gras under tv perioder per r:
1 april 1 september och 1 oktober 1 mars.
Fr anskningsformulr och mer information, se hemsidan.
Kllvikenstiftelsen Pionjrvgen 6 451 34 Uddevalla info@kallvikenstiftelsen.se www.kallvikenstiftelsen.se
LANDET RUNT
MSB behver frivilliga
Sedan i september har Frsvarsutbildarnas frbund Infr 2016 har Frsvarsutbildarna skt medel fr uppdrag
Criscom kommunikatrer p plats hos Myndigheten fr sam- ven hos Lnsstyrelsen i Uppland och i Kronoberg.
hllsskydd och beredskap (MSB) i deras srskilda insats-
Text och foto: Anna Torndahl/Frsvarsutbildarna
organisation med anledning av flyktingsituationen. Hittills har
MSB bett Criscom bemanna med en frivillig kommunikatr
per dag, men det finns en mjlighet att bemanningen utkas
framver.
ven Migrationsverket (MiV) har behvt std av kommun-
ikatrer frn Criscom. Ingela Hjulfors Berg frn Ume har
tjnstgjort hos MiV i Gteborg och just nu tjnstgr Richard
Nystrm hos MiV i Stockholm under en mnad.
Criscom har en basorganisationen med 45 kommunikatrer
som r grundutbildade av MSB och Frsvarsutbildarna. Strre
delen av basorganisationens medlemmar har avtal med flj-
ande myndigheter:
Myndigheten fr samhllsskydd och beredskap
Jordbruksverket Johan Rodensj
Lnsstyrelsen Halland arbetar p fri-
villiguppdrag
De skall dock ven kunna anvndas hos andra lnsstyrelser hos MSB Kris-
och myndigheter vid behov. information.se
Rekordmnga ungdomar!
Sllan har ungdomsskolan i Falsterbo samlat s Under veckan bjds det ocks p en srskild inriktning
mnga ungdomar, drygt 140 ungdomar deltog p hstlovs- med tema Sjukvrd. Hjrt-lungrddning, triage, kompani-
kursen. samlingsplats, tourniquet och mycket kom att hinnas med p
Veckan bjd p fem inriktningar dr grundkursen tog emot en vecka. Dessutom fick ungdomarna se hur man jobbar civilt
nya ungdomar och gav dem grunderna fr att kunna fortstta med akutskadehantering. Detta genom ett besk p akuten
med verksamheten. vid Sknes Universitets sjukhus samt ambulansens besk p
Med std av Sjvrnskrens Vedettbt sthammar och kursgrden.
kompetenta instruktrer fick Frsvarsutbildarnas ungdomar rets upplaga samlade ungdomar frn Sjvrnskren,
stifta nra bekantskap med sjlivet. Allt frn att g vakt, Flygvapenfrivilligas Riksfrbund (FVRF), Frivilliga Motor-
manvrera dcksbt till att kocka i byssan. cykelkrernas Riksfrbund (FMCK), Bilkren och inte minst
Frsvarsutbildarna. Alla frn
hela sdra Sverige.
Text: Bjrn Svensson
Foto: Magnus Starseth
Sjukvrdsmoment var ett inslag.
Ryskt militrt tnkande
Att samtidigt utnyttja politiska, diplomatiska, ekonom-
iska och andra icke militra medel i kombination med anvnd-
andet av militr makt utgr grunden i det nya ryska militrt
tnkande. S frklarar Peter A. Mattsson, fil dir och forskare
vid Frsvarshgskolan, huvuddragen i Rysslands nya militra
doktrin nr han den 28 oktober frelste i Karlstad. Frels-
ningen arrangerades av Allmnna Frsvarsfreningen Vrmland
tillsammans med Frsvarsutbildarna Vrmland och Utrikes-
politiska freningen i Karlstad.
Peter Mattsson har sedan 2011 deltagit i ett tvrvetenskap-
ligt projekt dr bde militra experter och civila forskare stud-
erat reguljr krigfring under det andra Libanonkriget 2006
och femdagarskriget i Georgien 2008. Sedan 2012 r projektet
fokuserat p Rysslands krigfringsfrmga; dess konceptuella,
fysiska och moraliska delar. Hrur berrde Peter under sin
frelsning reformeringen av den ryska frsvarsmakten, rysk
perception av ett nytt krig och vad dessa tv delar innebr.
Text och foto: Bengt Fransson hrarna var mnga och intresserade.
LANDET RUNT
Bohusln-Dal p bettet
Det har genomfrts en Military Weekend under helgen ordning. Lrdag och sndag var fulla av aktiviteter, bl a ett
6-8 november i Frsvarsutbildarnas Bohusln-Dals regi, med fltdygn med frlggning i tlt 20.
std av P4/BohusDalgruppen i Skredsvik. Kurschefen Fredrik Ulla Reimers, personalbefl frn 40:e hv-bataljonen inform-
Nilsson med instruktrsteam tog under fredagskvllen emot erade eleverna om vilka mjligheter och utbildningsvgar det
15 elever. De flesta av dessa kom frn vrt nromrde. finns fr att f en anstllning i Frsvarsmakten. Genom en GMU
Fredagskvllen var det inryckning och uthmtning av den fr att f en anstllning som soldat/sjman, eller en GU-F som
personliga materielen frn FMLOG servicefrrd, som p ett ger mjlighet att vara med i Hemvrnet som specialist, genom
frtjnstfullt stt packat allt i numrerade sckar efter storleks- att vlja att utbilda sig hos de frivilliga frsvarsorganisationerna.
Kurschefen Fredrik Nilsson, med instruktrer, genom-
frde en vlplanerad vning, som var upplagd som en strapats-
slinga med olika inlagda vningsmoment. De flesta av mom-
enten genomfrdes ute i terrngen med tltfrlggningen som
centrum.
Det moment som varade lngst var frlggning i tlt 20,
med allt det kan innebra av strapats ssom att elda och hlla
vrme, hinna sova och laga sin egen mat, s k ration (frys-
torkad). De flesta mltiderna var rations dr eleverna fick
prova de smaksensationer som finns.
Eleverna fick prova p och anvnda delar av den personliga
materiel som Frsvarsmakten tillhandahller till en soldat.
Detta innebar att de ven fick testa hur det r att bra kropps-
skydd (som r ett splitterskydd), under vningsmomenten.
Ett pass med provskjutning av vapnet Ak 4B, gjordes under
lrdag efter lunch. Ngra militra fordon som eleverna fick se
och bli transporterade i, var bl.a. bandvagn 206 och terrngbil 20.
P sndagseftermiddagen var det lite trtta elever, men
naturligtvis med mycket intryck, som kte hem.
Text: Thorsten Flood
Foto: Fredrik Nilsson
Frvntansfulla elever.
Det hnder i frbunden 20/12-20/2
Region Syd Region Mitt (forts.)

Aktivitet Datum Plats Arrangerande Aktivitet Datum Plats Arrangerande
frbund frbund
Utbildningshelg (ungdom) 15-17 jan Halmstad Halland Verksamhetsskerhet 12-14 feb Strngns Stockholm
Utbildningsdag (ungdom) 16 jan Bohusln-Dal Sdermanland
Military Weekend 29-31 jan Revingehed Skne Military Weekend 19-21 feb Fr Gotland
Vintervning (ungdom) 29-31 jan Skredsvik Bohusln-Dal
Ungdomsvning 30-31 jan Gteborg Gteborg Region Norr
Adjutantsutbildning 12-13 feb Tylebck Halland Aktivitet Datum Plats Arrangerande
Informatrskurs Fr din skerhet! 12-14 feb Tylebck Halland frbund
Utbildningshelg (ungdom) 12-14 feb Halmstad Halland Verksamhetsskerhet 20-21 jan Ume Vsterbotten
Regional utbildningskonferens 13 feb Tylebck Halland Verksamhetsskerhet 06 feb Ume Vsterbotten
Military Weekend 19-21 feb Kosta Kronoberg
Utbildningsdag (ungdom) 20 feb Bohusln-Dal Rikstckande frbund
Region Mitt Aktivitet
frbund
Datum Plats Arrangerande
Aktivitet Datum Plats Arrangerande Studiebesk Nordic Centre for Gender in 20 jan Stockholm Militrtolkarna
frbund Military Operations (NCGM)
Vintergatan 23 jan Livgardet, Sthlm Stockholm
Sdermanland
Sverige behver mer patriotism

r Sverige infiltrerat av agenter frn frmmande makt? Vilka ml har de, hur
r de trnade, vilken betydelse har de i en grzon mellan fred och vpnad
konflikt? Knner vrt kontraspionage till dem och vad gr man fr att mot-
verka deras operationer? Frgorna stlls, men svaren frn skerhetspolis och militr
underrttelsetjnst r vaga och mste vara det. Detta inbjuder till privata tolkningar
och tskilliga r de sknlitterra frfattare som har utnyttjat problemets inneboende
dramaturgi.
Ngon mer ingende skerhetspolitisk analys ger sig Per Sjswrd inte in p i
sin nyligen utgivna Som om ingenting hnt. Han utgr frn det ofrnkomliga geo-
politiska frhllandet att Sverige r ett intressant ml fr ryssarna och koncentr-
erar sig p att i thrillerform belysa deras metoder p fltet. Med ett stnk av resigna-
tion och bitterhet lyfter Sjswrd fram den aningslshet som han anser att
svenska myndigheter lider av.
Handlingen r frlagd till tiden omedelbart efter Sovjetunionens upplsn-
ing. Magnus Fjellman, teknologie doktor och direktr i nringslivet, upptcker
under en av sina promenader p Liding hur grodmn simmar iland frn en
miniubt. Detta meddelas Spo och Must, militra underrttelsetjnsten, men
dessa tycks inte ta saken p allvar. Nu vnder sig Fjellman istllet till skolkam-
raten, vnnen och kriminalinspektren Per Haraldsson. Av sina verordnade
fr Haraldsson emellertid direktiv om att lta bli vidare efterforskning. Drfr
fortstter duon i egen regi. Under nattliga expeditioner och med hjlp av s kallade bildfrstrkare och
knsliga mikrofoner lyckas de dokumentera hur utvxlingen av agenter gr till. Men deras privata spaning innebr stora risker. Den rda
trden i Som om ingenting hnt r att vi nnu r ngra som oroar oss fr Sveriges srbarhet medan nationen i vrigt sover. P ett visserligen
ngot nedtonat stt framtrder nd Sjswrd som en patriotismens banrfrare. Det gr han med all rtt! Det finns ett grundlggande
systemfel i den svenska skerhets- och frsvarspolitiken. Budskapet r nyanserat, men mjligen tillrckligt tydligt fr att kulturens grind-
vakter ska kunna avfrda boken som en partsinlaga frn desillusionerad frsvarsvn. Det vore synd p en ovanligt vlskriven och angelgen
lsning, dessutom fr ovanlighetens skull grammatiskt felfri och utan korrekturfel.
Text: Ulf Ivarsson
Boken kan bestllas p: ih384zc@gmail.com Telefon: 0494-231 51 Sjswrds Frlag vra Drttinge 590 46 RIMFORSA.
Priset r 265 kronor inklusive moms och frakt. Likvid till bankgiro 5664-5682, Sjswrds Frlag
POSTTIDNING
2 0 2 7 3 8 7 0
Aktiviteter under hstlovet
Military Camp, Gteborg. Foto: Ulf Hammarlund Ungdom, tema sprk, Uppsala. Foto: Kim Haglund
U
nder skolans hstlov passade ett
hundratal av vra ungdomar p att
g ngon av de centrala kurser som
erbjds i Stockholm, Uppsala, Halmstad,
Skne och Gteborg. Ungdomar frn hela
landet bjds p ett smrgsbord av aktiv-
iteter med olika inriktningar ssom officer,
sprkinriktning, teknisk inriktning och
sjukvrd samt Military Camp fr de som
ville veta mer om totalfrsvaret men nnu
inte kommit i kontakt med oss.
Ungdomsvning, Strngns. Foto: Joakim Andersson Ungdom, tema luftvrn, Halmstad. Foto: Tobias Wallstrm
Military Weekend, Skvde. Foto: Lars Westerstrm Ungdom, tema officer, Karlberg. Foto: Torbjrn Gustafsson
Ungdom, tema luftvrn, Halmstad. Foto: Elias Granqvist Ungdomsvning, Eksj. Foto: Ulf Hammarlund Ungdomsskola, Falsterbo. Foto: Magnus Starseth
Anml ndrad Har du flyttat eller ska du byta adress? Se till att du fr ditt nummer av Frsvarsutbildarna utan avbrott! G in
adress! p www.forsvarsutbildarna.se leta upp Min medlemssida och gr dina ndringar direkt p hemsidan.

Försvarsutbildaren 5-2015 v4

Transféré par

Informations du document

Titre original

Copyright

Formats disponibles

Partager ce document

Partager ou intégrer le document

Options de partage

Avez-vous trouvé ce document utile ?

Ce contenu est-il inapproprié ?

Droits d'auteur :

Formats disponibles

Försvarsutbildaren 5-2015 v4

Transféré par

Droits d'auteur :

Formats disponibles

FRSVARS

Var kllkritisk och Fr din skerhet!

Larmet gr, Arken r igng Klara dig i 72 timmar

Specialistofficerare boenden, skriver MSB p sin hem-

med erfarenhet r ojmn vilket kan riskera att

Livsmedelsverket Organisation som ska

Natos krishantering Stridsgrupp p Gotland.

Militra OS Hemvrnet vade p land

Gripen p kortbana tredje brigaden p Frsvars-

JAS 39 Gripen, har Cold Response

Logistik p marin hstvning offensiv. Foto:

Trots hgre hotniv Spo: Fortstt med vardagen

Pongen var att flytta kriget till Frankrike Trovrdig info

ande mlsttningen att strka vr militra

modifiera vra stridsfordon och strids-

Pussellggande med sensorer

Civilt betonad mission

Mittt Eller Uncle

DU gr som hon g Elfsborgsmarschen!

INTERNATIONELL 2-DAGARS MARSCH DEN 11 - 12 JUNI, 2016 WWW.ELFSBORGSMARCHEN.SE

Ungdomarna framt med ungdomsrdet

Blir verklighet Vill du vara med och utveckla

Frberedelser vid en flyktingmottagning i Mrsta (personerna p bilden r inte med i artikeln).

funktionradar (MFR) fr marinen och

Kunna bidra vid kris

vning Ger andra perspektiv

Bekvmt Ryssland ger ramarna Fakta

Vlkomna att ska bidrag fr tgrder som bidrar till

Kllvikenstiftelsen Pionjrvgen 6 451 34 Uddevalla info@kallvikenstiftelsen.se www.kallvikenstiftelsen.se

Sjukvrdsmoment var ett inslag.

Region Syd Region Mitt (forts.)

Sverige behver mer patriotism

Aktiviteter under hstlovet

Vous aimerez peut-être aussi