Ajvideboplatsen

Rapport frn arkeologisk underskning

2004 av fornlmning nr. 171 p fastigheten
Ajvide 2:1 i Eksta socken, Gotland.

Hgskolan p Gotland
Institutionen fr kultur och samhlle
Cramrgatan 3
621 67 Visby
FORNLMNING 171, AJVIDE 2:1 EKSTA SOCKEN, GOTLAND

Freliggande rapport r en sammanfattning av underskningarna vid Ajvide, r 2004, utfrda

av Hgskolan p Gotland inom ramen fr fltkurser i arkeologi. Detaljerad dokumentation
finns i databasen fr Ajvideprojektet. Materialet lmnas till Gotlands Fornsal p det stt som
museet krver. Sammanstllningen av rapporten har gjorts av fil mag Johan Norderng. Den
osteologiska analysen r gjord av fil mag Margareta Kristiansson.

Visby den 11 april 2006

Inger sterholm
Prorektor
Fil dr, lektor i Arkeologi
Hgskolan p Gotland
Institutionen fr kultur och samhlle

------------------------------------------------------------------

1
Inledning

Den arkeologiska underskningen vid Ajvide, Eksta sn genomfrdes inom ramen fr

Hgskolan p Gotlands fltkurser i arkeologi. Ansvarig fr underskningen var fil.dr Inger
sterholm. Utgrvningen r en fortsttning av tidigare underskningar p platsen (1983-1987
samt 1992-2003) och ingr i projektet Gotlands stenlder (sterholm 1989, 1996). Syftet med
rets underskning var att fullflja frra rets intentioner att kunna avgrnsa det fyndfrande
kulturlagret och gravfltet i sder och nordvst.

Tekniska uppgifter

Stenlderslokalen r registrerad p fastigheten Ajvide 2:1 i Eksta socken, Gotland, och har
fornlmningsnummer 171. Enligt tidigare avgrnsning med hjlp av fosfatkartering strcker
den sig ver ytterligare fastigheter. Det lokala koordinatntet lades ut 1983 med teodolit. Y-
axeln har stigande vrden t norr och X-axeln stigande vrden t ster. Grvningens fixpunkt
ligger p 13.21 m h. Fixpunkten bestr av ett fast stenblock som i det lokala
koordinatsystemet har koordinaterna; X+30.52, Y-140,61, Z 13,21.

Sedan 1997 anvnds digital teknik fullt ut ocks fr dokumentation i flt. Inmtning sker med
totalstation och alla fynd erhller ett unikt ID-nummer och i samband med detta lagras alla
fynddata och mtvrden i en databas.

Avtorvningen har skett manuellt och fyndmaterialet har registrerats per m2 och 10-cm lager.
Anlggningar har grvts separat. Alla artefakter har registrerats med exakta X, Y och Z-
vrden.

Plan- och profilritningar (sektioner) har ritats i skala 1:20 och anlggningar i skala 1:10.

Fotografering har utfrts dels i lodfototeknik och dels som snedfoto. All dokumentation sker
fortlpande med hjlp av digital kamera.

Underskningsperiod, personal och medverkande studenter

rets grvning genomfrdes under tv perioder. Totalt medverkade cirka ett 70-tal studenter.
Personal i flt bestod av: fil. mag. Johan Arvidsson, fil. mag. Margareta Kristiansson samt fil.
mag. Johan Norderng, samt under jun/jul fil. lic. Gunilla Hallin.

3/5-28/5 Studenter frn Hgskolans AB-kurser i arkeologi (ntburen och campus).

28/6-16/7 Studenter frn Hgskolans sommarkurs Arkeologi i teori och praktik samt
elever frn Gotlands folkhgskola i Hemses arkeologikurs.

2
Underskta ytor

Bild 1. 2004 rs sju schakt markerade i grtt.

Totalt undersktes en yta av 82m2 frdelade p 7 schakt. Schakt 3 belget i den nordvstra
delen av gravfltet och vriga i den sydvstra. Samtliga schakt lades i direkt anslutning till
tidigare rs grvda ytor. versiktsbild p hela den grvda ytan med rets schakt ses ovan
(Bild 1).

3
Schaktens storlek:

Schakt 1 16m2
Schakt 2 10m2
Schakt 3 14m2
Schakt 4 16m2
Schakt 5 4m2
Schakt 6 14m2
Schakt 7 8m2

Schaktet i nordvstra omrdet

Schakt 3

Schaktet i nordvstra delen av gravfltet lades i nord-

sydlig riktning i direkt anslutning till fregende rs
schakt. Schaktet mtte 2x7, detaljbild till vnster Bild 2
Schakt 3 (jmfr Bild 1 ovan). Avsikten med schaktens
placering var att frska avgrnsa gravfltets
utbredning i nordvstlig riktning.

Kulturlagrets tjocklek varierade ngot i profilerna mot

syd, vst och norr men var i medeltal cirka 35-40 cm. I
mellersta delen av schaktet var vre delen av
kulturlagret ngot strt av ett tckdike som ocks
tydligt syntes i profilen mot vst. Tckdiket
konstaterades ven i intilliggande ytor vid fregende
rs underskning (Schakt 1 och 2 r 2003). Tckdiket
gr i stvstlig riktning tvrs ver gravfltet och kan ha
skadat ytligt liggande gravar. Ytterligare en strning i
schaktet konstaterades och detta utgjordes av ett antal
jrnspikar som terfanns i Lager 1. Om dessa kommer
frn tckdiket eller annan sentida konstruktion kan i
nulget inte avgras. Kalkstenshllen nddes tidigt i
lager 6.
Bild 2. Placeringen av Schakt 3 i den norra
delen av utgrvningsomrdet.

4
Schakten i sdra omrdet

Alla schakt i det sdra omrdet r en utvidgning av ytor underskta under fregende rs
utgrvningar. Med ett undantag fr Schakt 4 som r en utvidgning av Schakt 1, se bild 3.
Syftet var att avgrnsa det fyndfrande kulturlagret. De senaste tre ren har mngder av
spridda mnniskoben terfunnits i kulturlagret. Lsfynd av mnniskoben i kulturlagret
fortsatte ven detta r och totalt terfanns ett 60-tal, huvudsakligen i Schakt 1 och 6. Fynden
av keramik, bde i antal och vikt per kvadratmeter r betydligt hgre i det sdra omrdet n i
det norra, mer om detta i Keramikfynd nedan.

Schakt 1

Schaktet mtte 8x2 m i stvstlig

riktning. Ngon profil ritades inte
mot sder eftersom en utvidgning
tidigt planerades i den riktningen. I
Schakt 6 Schakt 5
profilen mot vst, dr Schakt 7
sedermera kom att lggas, kunde
ingen skiktning ses i det cirka 30 cm
Schakt 7 jmntjocka kulturlagret.
Schakt 1 Kalkstenshllen nddes tidigt i lager
4.
Schakt 4

I schaktets vstra del mellan

koordinaterna:

Schakt 2 X-10,9 Y-174 X-12,1 Y-174

X-11 Y-172,65 X-12 Y-172,95

Bild 3. Schakten i det sdra omrdet.

framkom en ovalt formad mrkfrgning i jorden redan i lager 1. Denna mrkfrgning blev
sedan mycket tydlig i de djupare lagren och den sg ut att fortstta sderut i den yta som
sedan utvidgades. Det mrka omrdet var mycket fyndfattigt i jmfrelse med kringliggande
rutor i schaktet. I den stra delen av schaktet terfanns ett omrde med en strre stenpackning
(anlggning 1 p planritning) varav tv ovala omrden utgjordes av skrbrnd sten. Tv
kolprover togs under de skrbrnda stenarna fr C14 analys, ID 119540 och 119981.

5
Bild 4. Stenpackning i Schakt 1. Omrden med skrbrnd sten frstrkt med ljusare oval markering.

I ett strre omrde norr om Schakt 1 har under de senaste rens underskningar en stor mngd
spridda mnniskoben som inte kunnat knytas till gravanlggningar terfunnits i kulturlagret
och detta fortsatte ven i r. I schaktet terfanns totalt 52 fynd av mnniskoben i kulturlagret.
Se vidare resonemang i den osteologiska analysen sid. 9.

Omrdet med spridda mnniskoben fortstter alltjmt sderut och omfattningen av gravfltets
utbredning i sydlig riktning kan drfr nnu inte sgas vara faststllt.

Schakt 4

Schaktet var en 8x2 m utvidgning av schakt 1 i samma orientering som detta. Kulturlagret i
profilen mot sder varierade mellan 20 0ch 30 cm och hllen nddes tidigt i lager 4. Den
tydliga mrkfrgning som konstaterats i den vstra delen av Schakt 1 och som sg ut att
fortstta in i Schakt 4 gjorde dock inte det, d inga spr av mrkfrgning kunde konstateras
dr. ven i detta schakt terfanns lsfynd av mnniskoben dock inte i samma omfattning som
i Schakt 1.

6
Schakt 2

Schaktet var 5x2 m och gick i nordsydlig riktning. Profiler ritades mot sder, ster och vster
men ngon skilland mellan kulturlager och den verliggande odlade jorden kunde inte
urskiljas. Kalkstenshllen nddes efter ngra cm i lager 4. Inga anlggningar eller mer
anmrkningsvrda fynd konstaterades med undantag fr tv mnniskotnder ID 120031,
120323.

Schakt 5 och 6

Schakt 6 mtte 7x2 m i stvstlig riktning och detta utvidgades sedan med Schakt 5 i ster
med 2x2 m. Ett flertal ben frn mnniska terfanns i kulturlagret, frmst i rutorna X 18 Y
169 och X 19, Y 169. Se detaljer i den osteologiska analysen p sid. 9. Profiler ritades mot
sder och vster men ingen synlig stratigrafisk skiktning kunde ses i dessa. Hllen nddes i
slutet av lager 4.

Schakt 7

Schaktet var 4x2 m och gick i nordsydlig riktning. Profiler ritades mot sder och vster, men i
dessa kunde ingen tydlig stratigrafisk skiktning iakttas. Hllen nddes i slutet p lager 4. Tv
strre stenar terfanns i de tv rutorna X 14 Y 174 och X 14 Y 173, kring stenen i den
senare rutan fanns ett strre svartfrgat mycket fyndfrande omrde med stora mngder
djurben.

Fynd

Fyndmngden p ajvideboplatsen r, ur volymsynpunkt, mycket stor och delas upp i tv

huvudkategorier. Massmaterial bestr av djurbensrester, keramikfragment, ej retuscherad
flinta samt flintavslag, frn kulturlagret. Detta insamlas per m2 och 10 cm lager.

Mer anmrkningsvrda fynd mts in med exakta koordinater och fynd frn denna kategori
benmns Inmtt fynd. I vissa fall terfinns sdana artefakter under frhllanden som inte
mjliggr inmtning, till exempel vid sllning eller fyndsortering. Fyndet behandlas d som
Inmtt fynd dock blir registreringsexaktheten reducerad till kvadratmeterruta och lager. Denna
kategori benmns Ej inmtt fynd.

7
 Utver massmaterialet kan nmnas ngra
mer anmrkningsvrda fynd bland annat det
vlbehllna miniatyryxan frn Schakt 2 som
pryder omslaget p denna rapport,
ID 120318.

I Schakt 1 terfanns ett ganska ovanligt

fynd, en ryggkota frn en tumlare, ID
120235 (Bild 5 till vnster).

Bild 5. Kota frn tumlare

Massmaterial

Som nmnts ovan insamlades och registrerades fyndmaterialet i tv huvudkategorier,

detaljinmtta fynd med X-, Y- och Z-vrden samt massmaterialet frn boplatsens kulturlager.
Det sist nmnda samlades in och registrerades per 10 cm lager och kvadratmeterruta. Totalt
registrerades 1532 fyndposter i fynddatabasen. I Tabell 2 nedan redovisas en sammanstllning
av rets fyndmaterial utan ingende detaljbeskrivning.

Fyndtyp Antal registrerade Antal Vikt i gram

fyndposter
Detaljinmtta fynd 261 Ca 300 (vgs ej i flt)
Ornerad keramik 255 2623 26006
Oornerad keramik 408 52262 93487
Djurbensmaterial 453 (rknas ej) 132882
Flintavslag 262 4163 8648
Tabell 1. Fyndfrdelning 2004

8
Osteologisk analys av humanmaterialet

Analysen r sammanstlld av Fil. Mag. Margareta Kristiansson

Vid rets utgrvning ptrffades ovanligt mnga skelettdelar av mnniska. En yta p 82 m

undersktes, frdelade p sju schakt, ett i den nordvstra delen av boplatsomrdet och vriga i
den sdra. 81 fyndposter i databasen har registrerats som fynd av mnniskoben och
sammanlagt ptrffades 102 skelettdelar. Endast 34 av dessa var hela och oskadda.
Spridningsbilder p de norra respektive sdra schakten nedan, Bild 5 och 6.

Bild 5. Spridning av mnniskoben i de sdra schakten.

Skillnaden mellan de olika schakten var stor. Schakt 1 dominerade med 52 fragment av
mnniska, och 48 av dessa tillhrde kraniet. I den stra delen av schakten var jorden vldigt
svart och fet, vilket gjorde att benen ocks var helt svarta, och vid frsta anblick sg vissa
kraniefragment brnda ut vilket dock inte var fallet. I lager 2 framkom ocks en stenpackning
i den svarta jorden och en del av dessa stenar var skrbrnda. P flera stllen fanns ocks kol.
Fynden lg relativt spridda ver schaktet med ngon vervikt i den stra delen. I de
omkringliggande schakten framkom endast ett ftal fynd, och Schakt 7 saknade helt fynd av
mnniska.

9
Schakt 6 avvek frn de vriga schakten. Hr lg de 25 fynden av mnniska relativt samlade
inom ngra meter. Det var vervgande delar frn underkroppen, och 21 av dessa var hela
benelement. Fragment av kranium saknades helt. Inga tydliga spr av ngon nedgrvning eller
annan synbar gravanlggning kunde urskiljas, och inte heller framkom ngra specifika
gravgvor runt om. De artefakter som fanns i och runt ansamlingen av benen var tv sm
delar av fiskekrokar, en liten del av ett ljuster samt en flintspets. Inga av skelettdelarna lg i
anatomisk position. Utifrn dessa fyndomstndigheter har en bedmning gjorts att inte
registrera detta som en grav.

I schakt 3, bilden till vnster, som lg i den nordvstra

delen ptrffades ocks skelettdelar. Benen var ljusa i
frgen och kraniefragmenten var mycket sm. ven hr
var fynden spridda ver hela schaktet, och mnga av
benfragmenten ptrffades redan i ploglagret, ca 10 cm
under grstorven. I det hr schaktet syns tydligt att ett
dike grvts under senare tid, och det har ven varit
synligt ver en stor del av omrdet i st-vstlig riktning
under tidigare rs underskningar.

I angrnsande schakt fregende r terfanns ett antal

ben frn en vuxen individ (Norderng 2004:5). Om
dessa och rets fynd kommer frn samma individ kan
inte sgas utan ytterligare osteologisk analys.

Vid sammanstllningen av alla ptrffade skelettdelar

frn 2004 framkom att det rr sig om minst tre individer
frn det sdra schaktomrdet, och en individ frn det
nordvstra. Hr har en bedmning gjorts att de
skelettdelar som ptrffats i nordvst inte tillhr ngon
frn det sdra omrdet d avstndet r ca 70 m.
Bild 6. Schakt 3 i det
nordvstra omrdet

10
Schakt Antal mnniskoben
1 52
2 3
3 19
4 2
5 1
6 25
7 0
Tab 2. Mnniskoben per schakt.
Lager Antal mnniskoben
0 17
1 25
2 47
3 13
Tab 3. Mnniskoben per lager.

Sammanfattning

Ett vergripande syfte med rets underskning var att avgrnsa kulturlagrets och gravarnas
utbredning i nordlig och sydlig riktning. Tidigare har det konstaterats att det i stlig riktning
troligen inte r meningsfullt att ska gravar samt att kulturlagrets mktighet snabbt avtar.

Kulturlagrets tjocklek i den norra delen av gravfltet konstaterades fortfarande betydande och
fyndttheten hg. Mngden lsfunna mnniskoben i kulturlagret gr att gravfltet ej kan sgas
vara avgrnsat i nordlig riktning.

Det omrde med spridda mnniskoben i kulturlagret som konstaterats i den sdra delen av
gravfltet tidigare r (2001-2003) fortstter i sydlig riktning. Fynd av mnniskoben terfanns i
alla schakt men med en klar vervikt fr tv rutor i Schakt 5 samt spritt i ett strre omrde i
Schakt 6. Ngon samlad analys av alla lsfynd av mnniska frn 2001-2004 har nnu ej
gjorts, men det str klart att de kommer frn flera individer. Gravfltet kan ej heller med
skerhet sgas vara klart avgrnsat i sydlig riktning, ven om berghllen dr ligger grunt och
kulturlagret avtar.

11
Referenser

sterholm, I. 1989. Bosttningsmnstret p Gotland under stenldern : en analys av fysisk

milj, ekonomi och social struktur. Theses and papers in archaeology. New series, A, 3

sterholm, I. 1996. Boplatsen vid Jakobs/Ajvide, Eksta sn. Gotland. En versikt av

underskningarna 1983-1996. Gotlndskt Arkiv.

Otryckta kllor

Kristiansson, M. fil.mag. Osteologisk analys.

Norderng, J. 2001. Ajvideboplatsen. Rapport frn arkeologisk underskning av fornlmning

nr. 171 p fastigheten Ajvide 2:1 i Eksta socken, Gotland. (Rapporten avser underskningarna
2000).

Norderng, J. 2002. Ajvideboplatsen. Rapport frn arkeologisk underskning av fornlmning

nr. 171 p fastigheten Ajvide 2:1 i Eksta socken, Gotland. (Rapporten avser underskningarna
2001).

Norderng, J. 2003. Ajvideboplatsen. Rapport frn arkeologisk underskning av fornlmning

nr. 171 p fastigheten Ajvide 2:1 i Eksta socken, Gotland. (Rapporten avser underskningarna
2002).

Norderng, J. 2004. Ajvideboplatsen. Rapport frn arkeologisk underskning av fornlmning

nr. 171 p fastigheten Ajvide 2:1 i Eksta socken, Gotland. (Rapporten avser underskningarna
2003).

12