sve

10
 Kurt Lscher, Andreas Hoff, Gil Viry & Eric Widmer, Mariano Snchez,
Giovanni Lamura & Marta Renzi, Andrzej Klimczuk, Paulo de Salles Oliveira,
gnes Nemnyi, Enik Veress, Cecilia Bjursell & Ann-Kristin Bostrm,
Graina Rapolien & Sarmit Mikulionien, Sema Olak & Aye Canatan

Generationen, Generationenbeziehungen, Generationenpolitik

Generations, intergenerational relationships, generational policy
Gnrations, relations intergnrationelles, politiques de gnrations
Generaciones, relaciones intergeneracionales, poltica generacional
Generazioni, relazioni intergenerazionali, politica generazionale
Pokolenia, relacje midzypokoleniowe, polityka relacji
midzypokoleniowych
Geraes, relaes intergeracionais, poltica geracional
Nemzedkek, nemzedkek kztti kapcsolatok, nemzedki politika
Generaii. Politici generaionale i relaii intergeneraionale
10. Generation, relationer mellan generationer, generationspolicy
Kartos, kart santykiai, kart politika
Kuaklar, kuaklararas ilikiler, kuak politikas

Ein mehrsprachiges Kompendium

A multilingual compendium
Un abrg multilingue
Un compendio multilinge
Un compendio multilingue
Wielojzyczne kompendium
Um compndio multilngue
10
Tbbnyelv kompendium
Un compendiu multilingvistic
Ett mngsprkigt kompendium
Daugiakalbis kompendiumas
ok dilli bir Rehber
 GENERATIONES
Generationes r ett ntverk bestende av forskare frn olika lnder och discipliner med det
gemensamma intresset fr analys av omrden inom relationer mellan generationer gllande
teori, metod, forskning och policy. Ntverket erhller finansiellt std frn excellenscentrum Cul-
tural Foundations of Social Integration, University Konstanz.

Generationes ist ein freies Netzwerk von Wissenschaftlerinnen und Wissenschaftlern, in unter-
schiedlichen Lndern und Disziplinen, die sich mit aktuellen Fragen der Generationenanalyse in
Theorie, Methodologie, Empirie und Politik beschftigen. Es wird vom Exzellenzcluster Kulturelle
Grundlagen von Integration der Universitt Konstanz gefrdert.

Generationes is a free network of scholars from different countries and disciplines concerned
with the analysis of intergenerational issues in theory, methodology, research and policy. It is
financially supported by the Center of Excellence Cultural Foundations of Social Integration,
University Konstanz

Edition 2016

Universitt Konstanz 2016

This book is distributed under the terms of the Creative Commons Attribution 4.0 International
License (http://creativecommons.org/licenses/by/4.0/), which permits use, duplication, adap-
tation, distribution and reproduction in any medium or format, as long as you give appropriate
credit to the original author(s) and the source, provide a link to the Creative Commons license

10 and indicate if changes were made.

ISBN 978-3-89318-074-5

Downloads:
www.generationen-compendium.de

Untersttzt von:

218
Introduktion
Som nmndes i frordet har vi i det hr projektet tagit ett av flera mjliga perspektiv i analy-
sen av begreppet generation. Det r inledningsvis lgligt att ppeka fljande: nr mnniskor
upplever sig sjlva eller nr andra upplever dem att tillhra en generation, s bekrftar det
att begreppet generation har betydelse fr individens sociala identitet och drmed fr dennes
handlingar. I vilken utstrckning det hr sker beror p var och ens specifika situation, uppgiftens
karaktr och den sociala omgivningen. En sdan synvinkel r srskilt lmplig nr det gller livet
i ett postmodernt samhlle, dr frgor om hur mnniskor utvecklar sin personliga och sociala
identitet r av vikt.

Den hr utgngspunkten erbjuder ett konceptuellt ramverk fr analys av generationer. Det kny-
ter an till Karl Mannheims vlknda heuristiska verktyg Generationslagerung Generationen-
zusammenhang Generationeneinheit dr betydelsen av medvetenhet och identitet indikeras
men under andra antaganden.

Ett sdant perspektiv drar uppmrksamheten till relationer mellan olika generationer och dyna-
miken i dessa relationer, som behver ett specifikt fokus p socialisering och generativitet. Fr
detta syfte freslr vi en specifik terminologi. Erfarenheten av den mnskliga frgngligheten,
frstelsen av generativitet och slutligen skandet efter mening r alltid relevant. Detta r bde
historiska och aktuella teman. Den motsgelsefulla dynamiken mellan nutid och framtidens os-
kerhet frstrker intresset fr det nuvarande generationsproblemet (med referens till Karl
Mannheim, grundaren av generationsteorin).

Detta perspektiv r annorlunda i jmfrelse med ett som uppfattar generationer som sociala
kategorier eller grupper, jmfrbart med sociala klasser (historisk definition av generationer).
Frgan r om sdana gemensamma erfarenhetsbaserade samhllsgrupper kan observeras
ver huvud taget. Ett annat perspektiv fokuserar p familjegenerationer (slktforskningsdefini-
tion p generation).

Vrt perspektiv tillter ett utforskande av gemensamma nmnare mellan dessa tv uppfattning-
ar. Eftersom relationer mellan generationer mste organiseras, s mste man likvl ta hnsyn till
strukturella och demografiska faktorer. P detta stt kommer ocks den politiska dimensionen
in, vilket klargrs genom det nya begreppet generationspolicy. Det ger ocks mjlighet till en
fortsatt utveckling av rttigheter i relationer mellan generationer.

Genom att betona ett av flera tnkbara perspektiv, s antyder det mjligheten att utvidga de 10
omrden som borde utforskas utfrligare. Vi avser att frdjupa oss i de socio-kulturella aspek-
terna samt ett livslngt perspektiv1 i framtiden. Kommentarer r mer n vlkomna.

Varfr ett flersprkigt kompendium? Det r ett vlknt faktum att vetenskap sker p global niv,
vilket r uppenbart i nstan varje kandidatexamen. Det r uppenbart att engelska har fretrde.
Den enhetlighet som detta ger sken av r ofta frrdisk eftersom den gmmer de subtila skillna-
1
I den tyska texten anvnds begreppet Lebenslauf (Eng. life-course) vilket hr verstts till livslngt perspektiv fr
att frtydliga kopplingen mellan relationer mellan generationer och det livslnga lrandet.

219
 derna som finns i olika kulturer och sprk. En kad konvergens i institutionella och juridiska reg-
leringar p europeisk niv samt liknande social trender i europeiska lnder dljer den fortsatta
existensen av kulturella skillnader. Dessa skillnader uttrycks i olika frstelse av (en till synes)
likartad, eller till och med likadan, generationsterminologi.

Vr uppfattning r att flersprkighet stder en bttre frstelse av fenomen och deras teoretiska
utforskande inom generationsforskning. Subtila skillnader vcker fortsatta funderingar. Srskilt
utmanande r termer som inte har en direkt versttning.

10

220
Kommentarer till den svenska versionen
Den hr versttningen till svenska kan ses som sprungen ur ett samspel mellan frfattarna och
tidigare sprkversioner av detta kompendium. Utgngspunkten har varit den engelska versionen
av texten men vid tvekan om hur ett ord eller hur en mening skulle versttas gick vi ocks till
de tyska, spanska och franska versionerna av texten. Detta gav en bredd i frstelse infr ver-
sttningen. Genom en fokuserad interaktivitet mellan frfattare och text, samt mellan de tv
frfattarna, var syftet hela tiden att balansera mellan en versttning som lg nra originaltexten
och en sprkligt och innehllsmssigt meningsfull versttning. Det hr frhllningssttet delar
vi med flera av de andra frfattarna i kompendiet.

Olikheter i ordfljd r en anledning till att meningarna mste byggas upp p olika stt. Hr har
vi generellt sett frskt anvnda oss av den ordfljd som r vanlig i svenskan. Det kan dock vara
svrt att ta ett steg tillbaka frn den text p engelska som vi har haft som utgngspunkt och det
r mjligt att vissa meningar fljer en engelsksprkig meningsuppbyggnad p grund av detta.
En annan problematik handlar om att vissa engelska uttryck kan krva flera ord, och drmed
upplevas som en rad olika begrepp istllet fr ett uttryck, fr att sga samma sak p svenska.
Ett konkret exempel r intergenerational relationships som vi har versatt till relationer mel-
lan generationer. P andra stllen har vi valt att verstta flera ord till ett enda begrepp, som
exempelvis generationspolicy som en versttning av intergenerational policy. P ngot stlle
har vi valt att behlla de engelska begreppen i den svenska versttningen. Vgledande har varit
att p bsta stt kommunicera budskapet frn den ursprungliga texten.

Vr sista kommentar gller sjlva fltet relationer mellan generationer, som vi vill hvda r ett
outforskat omrde i Sverige. Hela det svenska vlfrdssystemet har byggts s att individen inte
ska vara beroende av andra utan kunna f statligt std fr att leva ett sjlvstndigt liv. Det hr har
gjort att p vissa omrden kan det upplevas som om individen r helt fristende frn familj och
slkt. Samtidigt r familjen en stor och viktig del i mnga mnniskors liv. Det finns ocks luckor
i vlfrdssystemet dr familjen ibland mste kliva in och ta ansvar fr yngre, samtida eller ldre
generationer. Upplevelsen av att ing i ett familjesystem och/eller ett statligt vlfrdssystem
ser olika ut frn individ till individ. Samtidigt vill vi pst att det bland mnga individer finns en
instllning att det r staten som ska lsa sociala problem, inte familjen. I en tid d det statliga
trygghetssystemet svajar r det mer aktuellt n ngonsin att se p hur generationer, bde inom
familjen och i allmnhet, kan stdja varandra fr en positiv utveckling.

Cecilia Bjursell och Ann-Kristin Bostrm 10

221
 Generationsbegreppet
Aktualiteten i relationer mellan generationer

10.01Uttryck som konflikter mellan generationer, solidaritet mellan generationer och

pensionsbrdan r exempel p begrepp i den samhlleliga diskursen som berr omrdet rela-
tioner mellan generationer. Detta r uttryck fr en retorik som speglar den samhlleliga dis-
kursen kring hur relationer mellan generationer uppfattas och bedms. Det som karaktriserar
retoriken kring relationer mellan generationer r en antagonistisk struktur mellan idealisering
(solidaritet) och hotfullhet (konflikt) dr skillnader mellan generationer ofta dramatiseras. Meta-
forer r viktiga element i retoriken kring relationer mellan generationer. Fljande metaforer kan
urskiljas (enligt J. Bilstein 1996, Metaphorik des Generationenbegriffs. In Liebau/Wulf: Genera-
tion. Weinheim) Se tabell 1:

Varianter p generationsmetaforer Exempel

Utveckling Skapandet av den nya mnniskan
Cykler och processer Generationskedjor, livets rstider
Regler Generationskontraktet
Frbttring Lraren som trdgrdsmstare, ungdomen r
framtiden
Frmlingskap och splittring Krig mellan generationer

10.02Enligt L.L. Nash (1978. Concepts of existence. In: Daedalus 107, 1) hrrr det grekiska
ordet genos ur verbet genesthai, som betyder att bli till och beskriver att kliva ver den
stndigt frnderliga trskeln till livet. Genom barns fdsel uppstr en ny generation, som r
annorlunda n frldrarnas. Detta repeteras vid uppkomsten av varje ny generation. Detta ske-
ende upprepas om och om igen, men r i grunden samma freteelse. I det antika Rom fick
den grekiska termen generatio betydelsen begynnelse, skapelse, fortplantning. Drmed
skapar skaparen sin egen avbild, men nr det gller mnniskan r skapelsen annorlunda n sin
skapare om n inte som egen art. Dessutom pekar J.Bilstein p att termen bygger p tv grund-
lggande ider begynnelse och skapelse liksom kontinuitet och cykliska processer, med andra
ord skapelse och tillhrighet vilket ocks speglas i dess metaforiska anvndning. De hr grund-
lggande spnningarna visar p en potential i ambivalens och en upplevelse av ambivalens i rela-

10 tionen mellan generationer, som manifesteras i polariseringen i retoriken kring relationer mellan
generationer S. Wiegel (2006. Genea-Logik) betraktar generation som ett nyckelbegrepp i olika
akademiska discipliner i skrningspunkten mellan evolution och tradition, ocks gllande skillna-
der mellan naturvetenskap och humaniora. Detta terspeglas i rdande forskningsmetoder dr
generationer antingen rknas eller berttas.

10.03Fr att frst vikten av begreppet generation r det ndvndigt att kort betrakta dess
historia och skillnader i anvndning. vertygelsen om att ngot kan utvecklas frn ngot existe-
rande r sjlva krnan i begreppet generation. Avgrande r att den nya generationen r distinkt
tskild frn den tidigare och samtidigt delar gemensamma knnetecken med den fregende.

222
Begreppets historia kan d med viss frenkling indelas i faser (att frena begreppet med
antropologi, biologi, historia och sociologi r drfr viktigt).

10.04De tre faserna i begreppets historia

1. Den frsta fasen inkluderar antiken och medeltiden och karaktriseras av anstrngningar
att frst nutiden baserat p dtiden och traditioner. Det antas att det finns analogier mel-
lan den temporra strukturen i individens liv och samhllets utveckling, som uttrycks genom
familj och slktskap. Redan i denna tidiga fas erknns kunskapsverfring frn generation till
generation och lgger p s stt grunden fr en pedagogisk frstelse fr relationer mellan
generationer.

2. Den andra fasen brjar med modern tid. Den hr fasen karaktriseras av en vervgande
anvndning av begreppet generation fr att signalera vergngen till en ny och ppen fram-
tid. Generation ses som vgen till framgng. Fokus r p konst och vetenskap. Betoningen av
begreppet gr hand i hand med en uppfattning om relationer mellan generationer som foku-
serar p lrar-elev modellen fr kunskapsverfring. Som en kontrast r generationsskiftet
inom familjen frgivettagen och har vxt fram som ett borgerligt ideal. P samma stt som i
den frsta fasen handlar de flesta exempel om mn.

3. Den tredje fasen frstr generation utifrn en nrliggande historisk tid, dr generationsbe-
greppet anvnds som ett diagnostiskt verktyg fr att beteckna en tidsperiod. Det hr uttrycker
ett frndrat perspektiv p relationer mellan dtid, nutid och framtid. Framtiden ses som
osker, trots inriktningar som r frankrade i det frflutna och i traditioner som fortfarande
r verksamma. Denna inre motsttning r tydlig i postmoderna analyser av samhllet. Bristen
p visshet har ocks bidragit till att vidga vyerna fr att frst generationer: generationsskiftet
i familjer och samhllet stlls i relation till varandra. Det hr r mest tydligt inom social policy
som rr frgor om att omfrdela rttigheter mellan generationer som en del i vlfrdsstatens
sammanhang (och dess reformer). Begreppets nuvarande mngfald

10.05Det postmoderna uppmrksammar genusstrukturer vilket fljaktligen fr konsekven-

ser fr den socio-politiska analysen. Kvinnors roll erknns och relationen mellan de tv knen
diskuteras. Diskursen r ptagligt pverkad av en allestdes nrvarande media och hur vi hante-
rar den. Det hr ger terigen konsekvenser fr samberoende mellan generationer och kn, som
exemplet omsorg (Eng. caring) visar.
10
Begreppets nuvarande mngfald
10.06Det nuvarande intresset fr generationsfrgor terspeglas i ett antal publikationer
delvis under nya beteckningar som konkurrerar om uppmrksamhet. Nedan frsker vi sys-
tematisera dessa med avseende p begreppets historia genom att anvnda titlar p aktuella
publikationer.2
2
Med tanke p att det finns ett begrnsat antal publikationer p svenska som behandlar relationer mellan generatio-
ner s refererar vi ven till litteratur p andra sprk, med tonvikt p texter skrivna av svenska forskare p engelska.

223
 1. Generationer i slktforskning, slktskap, frfder och familjeroller:
Exempel p litteratur:
Kunskapscenter. Hur lng r en generation? Hmtad den 7 mars 2016 frn http://www.
ancestry.se/learn/learningcenters/default.aspx?section=lib_Generation

2. Generationer i pedagogik, utbildningsrelationer och roller i skolor, fretag (exempelvis

mentorskap) och i samhllet och kulturen i stort.
Exempel p litteratur:
Bjursell, C. (2015). Organizing for Intergenerational Learning and Knowledge Sharing.
Journal of Intergenerational Relationships, 13(4): 285301.
Bostrm, A-K. (2010). Klassmorfar i skolan, ett framgngsrikt exempel p generations-
verskridande lrande och socialt kapital. Stockholm: Frfattarnas Bokmaskin
Bostrm, A-K. (2003). Lifelong learning, intergenerational learning and social capital. Diss.
Stockholm: Institute of International Education, Stockholm University.
Brundin, E., Johansson, A. W., Johannisson, B., Melin, L. & Nordqvist, M. (Red.) (2012).
Familjefretagande: affrer och knslor. Stockholm: SNS frlag.
Karlsson, A. (2000). Familjen & firman. Diss. Stockholm: Handelshgskolan: Stockholm.

3. Generation i socio-kulturell och historisk betydelse, som

a) krig, ekonomisk och politisk oro och hur det prglar kollektiv identitet
Exempel p litteratur:
Bjrnsson, Anders (2005). Generationen utan uppdrag: politiska journaler. Stockholm:
Hjalmarson & Hgberg.
Odn, B. (1985). De ldre i samhllet-frr. Arbetsrapport 22 frn projektet ldre i
samhllet-frr, nu och i framtiden.

b) trendsttande kulturella rrelser, stilar och arbete

Exempel p litteratur:
Parment, A. (2013). Generation Y vs. Baby Boomers: Shopping behavior, buyer invol-
vement and implications for retailing. Journal of Retailing and Consumer Services,
20(2): 189199.
Parment, A. (2012). Generation Y framtidens konsumenter och medarbetare gr
entr. Stockholm: Liber.
Rosander, R. (2014). Generation X och Y deras behov av ledarskap i arbetslivet. Vs-

10 ters: Mlardalens hgskola.

c) vlfrdsstatens regleringar, rttigheter och skyldigheter (exempelvis finansiering av

ldres trygghet)
Exempel p litteratur:
Batljan, I., & Lagergren, M. (2000). Kommer det att finnas en hjlpande hand: Bilaga 8
till Lngtidsutredningen 1999/2000. Stockholm: Fritzes.
Ronstrm, O. (1998). Pigga pensionrer och populrkulturer. Stockholm: Carlssons.
SOU 2013:25. tgrder fr ett lngre arbetsliv. Socialdepartementet. Pensionslders-
utredningen.

224
 SOU 2002:29. Riv lderstrappan! Livslopp i frndring. Diskussionsbetnkande av den
parlamentariska ldreberedningen. Stockholm: Fritzes.

4. Definition av generation som en specifik undergrupp som betonar en livsstil eller en idealtyp
som kopplas till en viss generation.
Exempel p litteratur:
Bjursell, C. & Hultman, S. (Red.) (2012). Leva hela livet. Hestra: Isaberg frlag.
Hellman, J. & Lindgren, A. (2005). Vad varje 40-talist br veta! Stockholm: Wahlstrm &
Widstrand.
Kristoffersson, B. (2005) Pensionr aldrig i livet! Elva 40-talister om sina liv och sin fram-
tid. Stockholm: Bokfrlaget Langenskild.
Rasmusson, L. (2008). ldersupproret: man r inte fr gammal bara fr att man r ldre.
Stockholm: Natur och kultur.

Andra uttrycksstt kan handla om begreppet generation i metaforisk betydelse, till exempel som
generation i lkemedel, apparater och teknik.

10

225
 Begreppsliga grunder
Utgngspunkt

10.07Begreppet generation anvnds ofta som ett tolkande ramverk dr dess mening antas
vara knd eller kan utlsas ur sammanhanget. Om begreppet ska anvndas i forskning r det
dock ndvndigt att beskriva vad det betyder och att ge det en teoretisk frankring. I ett frsk
att systematisera begreppets mngtydighet genom att anvnda robusta definitioner, s tillmpar
vi en modifierad version av den s kallade semiotiska triangeln. Enligt den r begreppets bety-
delse resultatet av den lnk som uppstr i en tolkande ansats mellan en term och det som refe-
reras till (som r baserat p teoretiska antaganden och praktiska ml). Utifrn detta perspektiv
kan definitioner tolkas som heuristiska hypoteser. Begrepp innehller teoretiskt baserade anta-
ganden om att ngot frvntas ske. Om s r fallet, r det rttfrdigat att arbeta med begreppet.
Begreppet kan dock behva ndras, frfinas eller kompletteras.

10.08Vr utgngspunkt r grnsverskridande relationer mellan generationstillhrigheter

och tillskrivelser av identitet, som kan frsts utifrn etymologi och begreppets historia, som
lyftes fram i introduktionen. Detta stter fokus p sociala relationer mellan individer och grup-
per eftersom de ur ett sociologiskt perspektiv konstruerar identiteter. Det kan dessutom
tillmpas p de privata och offentliga livssfrerna och kan uttryckas som individuell och kollek-
tiv livsstil. Gestaltningen av relationer mellan generationer i traditioner och sedvnjor, liksom i
juridiska verenskommelser, indikerar ndvndigheten av ett kontinuerligt skapande av en ny
generationsordning, det vill sga politiska dimensioner av generationer. Det inre sambandet
mellan dessa grundlggande fakta antyder att vi kan referera till detta som ett begreppsmnster.
Vi freslr drfr tre grundlggande definitioner: generationer och generationsidentitet, relatio-
ner mellan generationer och generationsordning och policy. Dessa kan sedan bli referenspunk-
ter fr en stegvis definiering av andra fakta.

Generationer och generationsidentitet

Grundlggande definitioner
10.09Begreppet generation uppfyller syftet att analysera identitetsrelevant samspel mellan
handling och sociala relationer med anknytning till specifika demografiska kohorter, slktskap,

10 organisatoriskt medlemskap eller erfarenheten av historiska skeenden. Fokus ligger p tnka,

knna, vilja och agera, p individers och kollektivs livsformer och livsfrlopp.

10.10Vi talar om generationstillhrighet som en tillskriven social identitet fr att undvika

fllan av en essentialistisk definition och fokuserar p handlingar som kan observeras empi-
riskt. Tidvis kan detta ske i en verfrd betydelse genom att referera till handlingar i kollektiv,
till exempel sociala grupper eller grupper med gemensamma upplevelser (bestende av hela
generationer). Tanken om identitet r relevant ven i detta avseende.

226
10.11Genom en sjlvreflekterande tillskrivelse av generationsidentitet skulle man kunna
sga genom att parafrasera Johann Wolfgang Goethe i sjlvbiografin Dichtung und Wahrheit
att om en person fddes vid en tidpunkt tio r tidigare eller senare n den givna skulle den
ha blivit en helt annan person med hnsyn tagen till hans/hennes utbildning och pverkan frn
omvrlden. Fdelsekohort, lder, tillhrighetens varaktighet och historiska hndelser inkluderar
sociologiska definitioner av tid.

Skillnader mellan generationer

10.12Uppfattningen att det finns identifierbara generationer antyder med ndvndighet en
distinktion frn andra generationer. Skillnader mellan generationer kan drmed identifieras i
termer av formativa erfarenheter liksom frndringar i livet och samhllets historia, och drmed
i termer av knslor, tankar, kunskap och handling. Bakgrunden till skillnader mellan generationer
uppstr genom dominerande knnetecken i det gemensamma samhllets historia. Skillnader
mellan generationer kan identifieras mellan individer liksom mellan generationer som grupper
med gemensamma upplevelser.

Att tillhra mer n en generation: generationsmngfald

10.13Varje individ kan i princip tillhra flera generationer samtidigt. Det hr kan erbjuda
mjligheter svl som pfrestningar i sociala relationer. Till exempel kan ldre syskon ta p sig
frldrauppgifter (omsorg och fostran) gentemot yngre syskon. Slktens yngre generationer kan
tillflligtvis ta rollen som lrare gentemot de ldre generationerna utifrn deras hgre kompe-
tens gllande anvndandet av kommunikationsteknologi, medan de fortstter att vara beroende
av de ldre generationerna gllande frsrjning eller i fretagshierarkier. Frldrar som studerar
kan tidvis anta rollen som student medan vid andra tidpunkter antar de frldrarollen gentemot
sina barn.

10.14Generationsmngfald r karaktristiskt fr varje individ. P detta stt blandas slkt-

skap, sociala och kulturella influenser. Det hr kan ge upphov till rollkonflikter och upplevda
motsttningar.

Socialisering i generationssammanhang: generativ socialisering

10.15Vad r det som utmrker individuella och kollektiva relationer mellan generationer? I
regel gr de hand i hand med inlrningsprocesser som r kopplade till ett gemensamt genomfr- 10
ande av uppgifter liksom anstrngningar att upprtthlla och utveckla relationer mellan genera-
tioner ver slktled. Det hr antagandet illustreras p fljande stt: nr gamla och unga, till exem-
pel mor- och farfrldrar och barnbarn, gr ngonting tillsammans kopplas detta ofta till lrande.
Referenser till lder eller generationstillhrighet r ocks relevant fr mnga former av lrande.
Genom detta aktualiseras en tredje faktor, nmligen verfringen, anpassningen och utveck-
lingen av det materiella, sociala och kulturella arvet. Dessa r specifika socialiseringsprocesser.

227
 10.16Generativ socialisering kan definieras som utvecklingen av olika nyanser i social iden-
titet vid generationsverskridande lrande och ett kritiskt beaktande av deras gemensamma
ekonomiska, sociala och kulturella arv.

Generativitet
10.17Generativitet anvnds ofta synonymt med generativt beteende i demografi. Enligt Erik-
son frsts det inom psykologin som en bengenhet frn den ldre generationen att ta hand om
de yngre. Vi freslr en mer omfattande frstelse bestende av tre steg:

En frsta generalisering lnkar frestllningar om generativitet till idn att mnniskor har en
frmga att begrunda existensen av efterfljande generationer i tanke och handling. De kan
kontrollera sitt generativa beteende i hg grad. De flesta kan fatta ett beslut om att ing i
frldraskap.

En andra generalisering r att mnniskor har kapaciteten att ta hnsyn till kommande genera-
tioners vlmende och agera drefter. Det hr kan antas vara en skyldighet och ett ansvar fr
bde individen och samhllet.

En tredje generalisering, som nyligen har introducerats i debatten, tar hnsyn till erfarenheten
och insikten att ven unga kan, individuellt och kollektivt, utveckla en medvetenhet om ldres
vlmende.

10.18Enligt ovanstende, freslr vi fljande definition: generativitet hnfr till den mnsk-
liga frmgan att vara individuellt och kollektivt medveten om det msesidiga beroendet mellan
generationer och att ta hnsyn till detta i sina handlingar. Den hr tolkningen av generativitet
betonar potentialen fr individens och samhllsgruppers skande efter mening.

Dimensioner i relationer mellan generationer

Grundlggande definition
10.19Sociala relationer mellan individer frn tv eller fler generationer, liksom inom en och
samma generation, karaktriseras av en medvetenhet om generationstillhrigheten med dess

10 likheter och skillnader (relationer inom och mellan generationer).

10.20Dessa relationer konkretiseras genom msesidig och reflekterad inriktning, vertygel-

se, utbyte och lrande. Strukturen och dynamiken hos relationer mellan generationer r bland
annat beroende av institutionella uppgifter (att skra frsrjningen, omsorg och uppfostran).
Samtidigt r det viktigt att bevara och utveckla sjlva relationerna.

10.21Vr definition baseras p beskrivningen av (individuella eller kollektiva) sociala relatio-

ner som ett stndigt pgende samspel som ramas in p detta stt och som drmed inte r
unika. I mnga fall stts ett ramverk frn brjan genom uppgifter som mste genomfras tillsam-

228
mans eller genom sociala roller dr vi mter varandra. Mest intressanta r relationer mellan
fregende och efterfljande generationer.

10.22I ett antal teoretiska och empiriska analyser stller man sig frgan huruvida man kan
identifiera en social logik kring hur relationer mellan generationer uppstr. I vilken utstrckning
kan reglerna om utbyte och msesidighet tillmpas? r detta en annan utmrkande egenskap
fr relationer mellan generationer?

10.23I detta sammanhang r uppskjutandet av msesidighet eller frverkligandet av mse-

sidighet mellan fregende och efterfljande generationer av srskilt intresse. P vilket stt tar
dessa regler form gllande verfring av olika slag mellan fregende och efterfljande gene-
rationer? Hur ser relationen ut mellan privat och offentlig verfring? Tre begrepp, konflikter
mellan generationer, solidaritet mellan generationer och ambivalens i relationen mellan gene-
rationer, tillhandahller en begriplig inriktning fr att nrma sig dessa frgor.

Konflikter mellan generationer

10.24Begreppet konflikter mellan generationer baserar sig p en uppfattning att dynamiska
skillnader mellan generationer oundvikligen leder till konflikter.

10.25En allmn uppfattning i traditionell och populr litteratur r att konflikter mellan unga
och ldre r en mer eller mindre naturlig del av den (sociala) karaktren i dessa relationer.
Hur detta tar form blir en drivkraft fr samhllets inneboende system-struktur. Maktstrukturer
i familj och slkt frsts som en naturlig utgngspunkt. Konflikter mellan unga och gamla har
p senare tid diskuterats i relation till frdelningen av samhllets resurser och deltagande i vl-
frdssamhllets institutioner.

Solidaritet mellan generationer

10.26Solidaritet mellan generationer kan beskrivas som ett uttryck fr ovillkorligt frtroende
mellan individer i samma eller olika generationer.

10.27Begreppet solidaritet mellan generationer har i frsta hand blivit allmnt knt genom
forskning om ldrandet och relationer mellan generationer i USA, delvis som en reaktion mot
frestllningen om en isolerad krnfamilj, en frsvagning av familj och slktskap och en ensidig
uppfattning om behovet av ldres std. Ofta hnvisas till modellen utvecklad av Bengtson och 10
Roberts (Intergenerational solidarity in aging families. Journal of Marriage and Family, 1991:
856870) dr sex dimensioner urskiljs: (1) associational solidarity (interaktioners frekvens och
mnster), (2) affectual solidarity (typ, omfattning och msesidighet gllande positiva knslor),
(3) consensual solidarity (omfattningen av verenskommelse gllande attityder, vrderingar och
vertygelser), (4) functional solidarity (omfattning av givande och tagande av std och resurser),
(5) normative solidarity (styrkan i tagandet i familjeroller och taganden) och (6) structural
solidarity (strukturella mjligheter fr relationer mellan generationer, s som familjens storlek
eller geografisk nrhet).

229
 10.28Det br sgas att denna frestllning om solidaritet endast rr relationer mellan gene-
rationer inom familjen. Kritiker menar att givande och tagande, eller att vara involverad i gemen-
samma aktiviteter, ven kan ske ofrivilligt och under tvng. Det finns dessutom en risk fr en
normativ idealisering av relationer mellan generationer. Drmed kan man fresl att typologin
ses som ett frslag till en dimensionering av relationer mellan generationer. Det blir dock proble-
matiskt att generalisera till samhllsniv. Det mngsidiga solidaritetsbegreppet vilar i allmnhet
p en vertygelse av att betydelsen av relationer mellan generationer i frsta hand definieras
genom dess bidrag till en kad sammanhllning i samhllet. Genom detta blir avgrande aspek-
ter av den inre dynamiken i relationer mellan generationer frbisedda. P samma stt blir de
sociala betingelser som formar dem underskattade. Det hr blir uppenbart i design, insamling
och analys av empirisk data.

Ambivalens i relationer mellan generationer

10.29Begreppet ambivalens i relationer mellan generationer syftar p det faktum att mik-
ro-sociologiska och makro-sociologiska relationer mellan generationer samtidigt kan uttrycka
motstridiga och sammanhllna attityder och beteenden, s som krlek och hat, oberoende och
beroende, nrhet och distans. Detta har sitt ursprung i erknnandet av samhrighet och varia-
tion. Vrt frslag till definition r:

10.30Begreppet ambivalens i relationer mellan generationer hnfr i en allmn mening till

erfarenheten av pendelrrelsen mellan tv motsatta poler av knslor, tankar, behov och sociala
strukturer i skandet efter mening i sociala relationer, fakta och texter, som r viktiga fr nyanser
inom jaget och fr handlingsfrmgan.

10.31Begreppet ambivalens har sitt ursprung i psykoterapi liksom i Simmels begrepp indivi-
dualitet och socialitet. Det mste betonas att den vetenskapliga frestllningen om ambivalens
(i kontrast till hur begreppet anvnds i vardagen) inte per automatik har en negativ konnotation
erfarenheter av och att hantera ambivalens kan drmed ses som en utmaning fr att hantera
relationer. Det hr kan ske p ett socialt, kreativt och innovativt stt. Inflytande, makt och auk-
toritet kan ocks vara betydelsefullt. Fljaktligen kan olika stt att hantera ambivalens urskiljas,
s som solidaritet, frigrelse, isolering och symbios.

10.32Generationsbegreppets etymologi hnfr till spnningen mellan kontinuitet och inno-

10 vation. Den parallella intimiteten och distansen resulterar ocks i sdana spnningar gllande
relationer mellan generationer.

10.33En generell heuristik hypotes kan postuleras enligt fljande: av strukturella skl nm-
ligen en intim och oterkallelig karaktr fr relationer mellan generationer en hg potential fr
upplevd ambivalens. De r dock inte alltid, och i alla fall, ambivalenta.

230
Relationer mellan generationer och sociala strukturer
10.34Att tilldela en generationsidentitet sker inom en demografisk, social och kulturell struk-
tur. Det ger ett ramverk till faktiska relationer mellan generationer fr individer, grupper, orga-
nisationer och andra sociala enheter. De hr strukturella enheterna kan kallas relationer mellan
generationer p samhllsniv.

10.35Den hr beskrivningen skiljer sig frn de som enbart avser relationer som en mikro-
social interaktion och samhllsrelationer som makro-social betingelse. Vi mste beakta att
det ocks kan finnas (abstrakta) relationer mellan makro-sociala enheter, som manifesteras
genom faktisk interaktion mellan dess medlemmar. Generationsbegreppet r drfr lmpligt
fr att skapa band mellan mikro- och makroniv, trots olikheterna. Indikationer av detta kan
terfinnas i Mannheims konceptuella mnster, nmligen generationsposition faktisk genera-
tion generationsenhet.

10.36Ur ett demografiskt perspektiv r fdelsekohort den viktigaste strukturella enheten. De

definieras som alla mnniskor fdda under en given tidsperiod. I organisationssammanhang r
kohort alla mnniskor som blev medlemmar i organisationen under en given tidsperiod.

10.37Enligt definitionen av generation ovan, r fdelsekohort generationer om de ingende

mnniskorna, eller andra, kopplar fdelsedatum, lder eller intrde i en organisation med biogra-
fiska eller historiska erfarenheter av ngot slag som r relevant fr deras identitet och handling.

10.38Analysen av strukturella relationer och dynamiken mellan mnniskor frn olika genera-
tioner kan ocks srskiljas baserat p tid. ena sidan finns det generationer som lever i samma
tid (synkronisk). andra sidan finns det generationer som inte delar liv (diakronisk), liksom
samberoendet mellan synkronisk och diakronisk generationserfarenhet.

10.39Generationer bildar ett komplext system av sammansatta sociala och tidsmssiga

strukturer och relationer. Dessa kan observeras i den mngsidiga generationstillhrigheten hos
individer och i relationer mellan generationer. De kan kulminera i upplevelser av ambivalens om
den senare inkluderar en fas av reflektion kring motstridiga mjligheter. Detta situeras i fre-
gende generationers arvsfljder och deras frlngning in i framtiden. Det saknas fortfarande
forskning med analyser av generationer och relationer mellan generationer utifrn en tidsdi-
mension, och det r drmed ett lovande omrde fr teoriutveckling och forskning om relationer
mellan generationer.
10
Element i generationsordning och generationspolicy
10.40Med tanke p barnets lngvariga beroende av de gamla liksom ldre mnniskors
beroende av omsorg frn de unga, kommer relationer mellan generationer att handla om
att arrangera en naturlig socio-kulturell uppgift som krver regler och frordningar. Det hr r
ett uttryck fr frstelsen av dessa uppgifter och frhandlingen om variation och inflytande.
Ett exempel r hur begreppet frldraauktoritet har ersatts av begreppet frldraomsorg vilket
indikerar en historisk frndring i generationsordningen.

231
 10.41Termen relationslogik hnfr till en etablerad form fr att arrangera sociala relatio-
ner, deras institutionella situering i ekonomiska och politiska maktrelationer och deras rttfr-
digande genom traditioner, vanor och normer. De hr reglerna, som ingr i sociala strukturer,
hnvisar till en generationsordning.

Grundlggande definition
10.42En generationsordning kan definieras som summan av existerande regler fr att orga-
nisera relationer mellan generationer i samhllet och dess uppdelning i tradition, vanor och
regler. Detta uttrycks genom lagar och som element i relationslogiken. Bda r ocks uttryck fr
existerande makt och auktoritetsstrukturer.

Generation och kn
10.43Generation och kn r analytiskt och empiriskt nra sammanbundna. Bda dessa kate-
gorier hnvisar till biologiska fakta som krver sociala, politiska och kulturella organisationer.
Generativitet avgrs utifrn knsrelationer. En historisk terblick visar att generationsbegreppet
frmst har anvnts fr tolkning av mn. Detta terspeglas i regleringar liksom i den asymmetriska
frdelningen av (vardagliga) uppgifter. Dynamiken i pstdd och faktisk frndring av knsroller
under de senaste decennierna r drfr nra frbunden med hur relationer mellan generationer
organiseras. Det bsta exemplet r hur omsorgsuppgifter organiseras.

Rttigheter i relationer mellan generationer

10.44Frestllningen om rttvisa inkluderar sociala normer liksom individens dygd. Det hr
gller ocks nr relationer mellan generationer organiseras. Utifrn denna frestllning r rtt-
visa relevant i mikro-sociala (till exempel lrande i vardagen) och i makro-sociala (till exempel
gllande frdelningen av samhllets resurser) sammanhang. Utifrn Aristoteles tes, som har
varit vgledande fram till idag, kan vi urskilja tv olika dimensioner av rttvisa.

Den frsta dimensionen handlar om frfaranderegler. Hr krvs att regler i samhllsordningen

tillmpas rttvist och likvrdigt, vilket ocks gller fr relationer mellan generationer.

Den andra dimensionen syftar p innehllet.

10 10.45Ett rttvist utbyte postulerar att man br sikta p en jmlik nyttofrdelning i frhllande
till individernas prestationer. I litteratur inom statsvetenskap och nationalekonomi kan detta
ven anges som rttvis frdelning. Vidare kan frdelningsrttvisa referera till en individs posi-
tion, vrde eller frtjnst i frhllande till staten. Behovsbaserad rttvisa r ett annat begrepp
fr detta.

10.46Nyligen har en pragmatisk frndring observerats i den filosofiska och etiska diskursen.
Krnan handlar om ett fokus p sociala sammanhang, som resulterat i postuleringen av delta-
ganderttvisa eller inkluderingsrttvisa.

232
10.47Nr detta appliceras p organiseringen av relationer mellan generationer betyder det-
ta: frldrar tillhandahller materiella och immateriella tillgngar till sina barn som inte omedel-
bart, och ibland inte alls, terbetalas, om det ens r mjligt. Drmed handlar det om mer n bara
ett rttvist utbyte. Det r dock viktigt att ta hnsyn till de olika behoven hos barn och frldrar.
Bda formerna av rttvisa r grundade i tanken att barn fr vidare det materiella och immate-
riella arv som de har erhllit till sina barn. Samtidigt kan en efterfrgan uppst p att frtjnster
som tillfrs inom och av familjer till samhllet, fr kat vlmende och i form av humankapital,
erknns av samhllet exempelvis i form av en pensionsfrskring.

10.48Rttvisebegrepp r dessutom relevanta fr relationer mellan generationer som lever

nu, och i framtiden, gllande anvndning av naturresurser, omfattningen av statsskulden och
uppskattningen av det kulturella arvet. Fr att ta itu med den mngdimensionella frstelsen
av rttvisa mellan generationer freslr vi en normativ beskrivning av generationspolicy som
r orienterad mot allmnna mnskliga rttigheter och som samtidigt pekar p det msesidiga
beroendet mellan generationer och de skyldigheter som detta innebr. Barnkonventionen r ett
viktigt dokument fr detta arbete.

10.49Rttvisebegrepp spelar ocks en roll i vardagen. Dr blandas de bland annat med upp-
fattningar om rttvisa och jmlikhet. Ett viktigt kriterium r relationen mellan jmlikhet och
ojmlikhet, som det uttrycks i talesttet krver rttvisa att jmlikhet bemts med jmlikhet och
ojmlikhet med ojmlikhet.

10.50I uppfattningen om rttvisa r det viktigt med frstelsen av det frflutna (exempel-
vis infrskaffandet av tillgngar), nutiden (nuvarande anvndning och kning av tillgngar) och
framtiden (att fra detta vidare). Fljaktligen fr frgan om rttvisa mellan generationer paral-
lellt med det vxande intresset fr generationsfrgor stor uppmrksamhet. Rttvisa mellan
generationer r ocks av betydande intresse fr politiska initiativ. De refererar ofta till filosofiska
och politiska studier som nstan uteslutande behandlar generationer som sociala kollektiv (och
ofta enbart i meningen lderskohort).

10.51Det r ven viktigt att skilja p rttvisa mellan samtida generationer och rttvisa fr
pfljande generationer. Det frsta betyder relationer mellan generationer (eller ldersgrupper)
som lever samtidigt och det andra betyder relationer mellan generationer som tidsmssigt fljer
p varandra i framtiden. Hr finns en debatt om hur lngt fram i tiden vi behver tnka och om
de nu levande generationerna ska ta med skyldigheter mot en fjrran framtid i berkningen eller
inte. Uppmrksamhet riktas ocks mot den typ av relationer som finns mellan dagens generatio- 10
ner och framtida generationer, vars existens direkt eller indirekt beror p de beslut som fattas av
nuvarande generationer. Ett frslag har varit att perspektivet ska inkludera fljden av tminstone
tre generationer (Laslett: intergenerational tri-contract).

Kontrakt mellan generationer

10.52Kontrakt mellan generationer kan vara en metaforisk beskrivning av ett pay-as-you-
go-system (betalning sker vid anvndning) i det offentliga pensionssystemet dr den arbetande

233
 generationen betalar fr pensionsersttningar till den pensionerade generationen genom sina
pensionsavsttningar. Hr anvnds vlfrdsstatens generationsbegrepp. Genom den demogra-
fiska frndringen s prvas det vletablerade pay-as-you-go-systemet, vilket franleder dis-
kussioner om den fortsatta hllbarheten gllande en rttvis frdelning mellan generationer.

Mnsklig kapacitet (Humanvermgen)

10.53Alstrandet av mnsklig kapacitet innefattar verfring och alstring av livskompetenser,
till exempel allmnna frmgor att orientera sig i vrlden och interagera med andra individer.
Termen vital kapacitet framstr som den mest lmpliga termen fr detta. En annan betydelse
refererar till kunskap och frdigheter som mjliggr att individen kan arbeta, till exempel arbets-
kapacitet i ordets vidare betydelse. Bda r i frsta hand en frutsttning fr all ekonomisk,
social och kulturell interaktion i samhllet. Tvetydigheten i det tyska begreppet Vermgen
r avsiktlig. Om vi uttrycker vr kapacitet att gra ngot, kan detta referera till materiella
frutsttningar samt till frdigheter och kunskap. Bda formerna av kapacitet r beroende av
varandra.

Generationspolicy
10.54Generationspolicy i nnu en betydelse av ordet r resultatet av insikten om nd-
vndigheten att det finns samhllsorganisationer fr relationer mellan generationer. Dr igenom
kan outtalade och uttalade generationspolicys urskiljas.

10.55Utifrn den nuvarande analysen gllande socio-politisk praktik, freslr vi fljande tes:
Generationspolicy terspeglar aktuella insatser fr rttvisa mellan generationer, bde frn stat-
liga och icke-statliga institutioner som frdelar resurser mellan generationer. Tv definitioner
fresls.

10.56Beskrivande generationspolicy: Generationspolicy inkluderar alla insatser fr att insti-

tutionalisera individuella och kollektiva relationer mellan generationer i det privata och offentli-
ga rummet. Vidare mste vi frtydliga i vilken grad insatser p andra policyomrden r avsiktligt
eller oavsiktligt relevanta.

10.57Programmatisk generationspolicy: Skapandet av generationspolicy medfr etableran-

10 det av frutsttningar som tillter skapandet av privata och offentliga relationer mellan gene-
rationer i nutid och i framtid p ett stt som garanterar utvecklingen av en ansvarsfull och sam-
hllsorienterad personlighet ena sidan och samhllsutveckling andra sidan.

10.58Ett omrde av kande betydelse inom tillmpad generationspolicy handlar om pro-

jekt under den vergripande rubriken dialog mellan generationer. Individer frn tv eller fler
ldersgrupper, som representerar olika generationer, engagerar sig i gemensamma aktiviteter
och deltar i projekt som bidrar med samhllsnytta. P samma gng motiveras mnga deltagare
av mjligheten att vidareutveckla sig sjlva. Enligt antagandet att lrande (generativ socialise-
ring) r en specifik karaktristik i relationer mellan generationer, kan dessa aktiviteter ses som

234
 utbildningsprojekt. Dessa aktiviteter fr ytterligare politisk betydelse eftersom de ofta bygger p
initiativ i civilsamhllet. Om de fr std frn staten r detta ofta i form av bidrag.

Diagram ver en integrerad generationspolicy

10.59Fljande diagram summerar frstelsen av generationspolicy. Krnan handlar om att
etablera sociala frutsttningar fr ett ppet och vidsynt skapande av relationer mellan genera-
tioner. Dessa frutsttningar r en ndvndig betingelse fr att individen ska kunna utveckla en
oberoende och samhllsorienterad personlighet. Flera andra socio-politiska argument hnvisar
till detta. De r en ndvndig frutsttning fr ett individuellt sjlvfrverkligande i utvecklandet
av en oberoende och samhllsorienterad personlighet. De krver kontinuerlig reflektion i ljuset
av faktisk och nskad samhllsdynamik. Eftersom detta rr utvecklingen mot en hel mnniska,
r det ndvndigt med en sammanstllning av alla de statliga och icke-statliga organisationer
som direkt eller indirekt pverkar organiseringen av relationer mellan generationer p struktu-
rell och institutionell niv. De r grundade p specifika normativa argument som r internt sam-
gonblicksbild. Den involverar intensivt och aktivt samarbete istllet fr enbart
manlnkade av mer generella argument (pilarna). Den hr frstelsen inkluderar mer n enbart
koordination, och attDen
en gonblicksbild. hlla gonen
involverar p gemensamma
intensivt vergripande
och aktivt samarbete ml. Detta
istllet fr enbart krver en
koordination,
och att hlla gonen p gemensamma vergripande ml. Detta krver en social och kreativ
social och kreativ hantering av spnningar, sociala olikheter och intressen. P s vis ger en
hantering av spnningar, sociala olikheter och intressen. P s vis ger en konceptuell integrerad
konceptuell integrerad
generationspolicy generationspolicy
viktiga viktiga
impulser till en allmn impulser till en allmn samhllspolitik.
samhllspolitik.

Sammanstllning av specifika generati0nspolicyomrden

Barndom/ungdom/familj/lderdom/utbildning, etc.

Aktiviteter/uppgifter
Hushllsarbete omsorg socialisering

Skapande av relationer mellan generationer inom olika livsomrden i

nutid och framtid

Personlighetsutveckling identitet handling

10
Allmnna politiska och etiska argument

Mnskliga rttigheter
Rttvisa
Skyldigheter
Plitlighet
Generativitet
Genuskodning (gendering)

Utblick
235
10.60 Generationer berttas och rknas (S. Weigel). Allestdes nrvarande fakta,
vanligen kallat generationer och relationer mellan generationer krver mngvetenskapliga
 Utblick
10.60Generationer berttas och rknas (S. Weigel). Allestdes nrvarande fakta, vanligen
kallat generationer och relationer mellan generationer krver mngvetenskapliga perspektiv.
Det tillter samtidigt att broar byggs mellan teori, praktik och policy. Det hr krver olika meto-
der fr forskning och kunskapsverfring. Att frklara detta p en lmplig detaljniv skulle krva
ytterligare ett kompendium. Den hr texten visar dock att frgor om relationer mellan genera-
tioner r ett flt som r akademiskt fascinerande och efterfrgat i praktiken.

10

236