Svenska Akademien[redigera | redigera wikitext]

Fr musikgruppen med samma namn, se Svenska Akademien (musikgrupp).

Svenska Akademien

Frkortning De aderton
Motto Snille och smak
Grundad 20 mars 1786
Typ Kungliga akademier
Syfte/fokus att arbeta upp svenska sprkets renhet, hghet och styrka
Stndig sekreterare Sara Danius
Kansliansvarig Odd Zschiedrich
Huvudorgan Sammankomster
Frivilliga 18 ledamter
Webbplats Svenskaakademien.se
Svenska Akademien instiftades 1786 av Gustav III med syftet att "arbeta upp
Svenska Sprkets renhet, styrka och hghet".[1] Akademien utser rligen mottagare
av flera priser och stipendier, dribland Nobelpriset i litteratur. Antalet
akademiledamter r arton, utom nr en ledamot har avlidit och nnu ingen
eftertrdare hunnit vljas in. Akademien kallas drmed ven De Aderton. Dess
valsprk r "Snille och smak".[1]

Innehll [dlj]
1 Historia
1.1 Stndig Sekreterare
2 Verksamhet
2.1 Nobelpriset i litteratur
2.2 Stora priset
2.3 vriga priser och stipendier
2.4 Svenska Akademiens ordlista
2.5 Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien
2.6 Frdigstllande av Svenska Akademiens ordbok
2.7 Bokutgivning
2.8 Talertt rrande Klassikerskyddet
3 Ledamter
3.1 Nuvarande ledamter
4 Se ven
5 Referenser
6 Externa lnkar
Historia[redigera | redigera wikitext]

Svenska Akademien har lokaler i Brshuset i Stockholm.

Gustav III var son till drottning Lovisa Ulrika som 1753 instiftade
Vitterhetsakademien. Gustav III delade sin mors intresse fr kultur och den 20 mars
1786 meddelade han i egenskap av kung sitt beslut att inrtta: ett Samhlle af
Aderton Herrar ock Mn, till Svenska Sprkets stadgande ock upodlande, samt till
fning fr Vltaligheten ock Svenska skaldekonsten: Hvilcket Samhlle skall nu ock
evrdeligen bra namn af Svenska Academien. Dessa arton mn skulle vljas frn tre
kategorier: sknlitterra frfattare, lrde och herrar. Med herrar avsgs mn som
genom sin brd, samhllsstllning och umgngsvanor kunde representera god smak
ett syfte som speglas i akademiens valsprk Snille och smak.

Gustav III hade ursprungligen tnkt att Svenska Akademien skulle best av tjugo
ledamter, i enlighet med den Franska akademien som var den stora frebilden. Att
det blev arton sgs bero p att han tyckte att De Aderton klingade mer hgtidligt
nr det uttalades.[2] Gustav III utsg sjlv Akademiens tretton frsta ledamter,
resterande fem ledamter skulle Akademien sjlv vlja, med godknnande av kungen.
De tretton frsta av kungen utsedda ledamterna var:
Anders Johan von Hpken
Carl Fredrik Scheffer (avled innan han tagit intrde)
Olof Celsius d.y.
Johan Henric Kellgren
Mattias von Hermanson
Johan Wingrd
Axel von Fersen den ldre
Johan Gabriel Oxenstierna
Gudmund Jran Adlerbeth
Anders af Botin
Nils von Rosenstein
Elis Schrderheim
Gustaf Fredrik Gyllenborg
Vid instiftandet i Brshuset i Gamla stan den 5 april 1786 hll dessa sina
intrdestal och frrttade sedan inval av de terstende fem ledamterna, nmligen:
Gustaf Mauritz Armfelt, Carl Gustaf Nordin, Carl Gustaf af Leopold, Johan Murberg
och Nils Lorens Sjberg. Dessfrinnan hade Abraham Niclas Edelcrantz invalts som
eftertrdare till Carl Fredrik Scheffer som avlidit innan han tagit sitt intrde.
[2]

Baksida av medalj utgiven av Svenska Akademien 1837.

Akademiens stadgar r till en stor del frfattade av kungen sjlv och pminner om
Franska akademiens stadgar. Enligt stadgarna r den frmsta uppgiften att arbeta p
svenska sprkets "renhet, styrka och hghet" (p nutida sprk ungefr 'klarhet,
uttrycksfullhet och anseende'). Fr att uppn detta startade man utgivningen av
Svenska Akademiens ordbok (SAOB), anordnade tvlingar samt brjade ge ut en rlig
utmrkelse till en framstende svensk person. Redan frn brjan fanns ambitionen
att ge ut en normativ ordbok som skulle leda till svenska sprkets ytterligare
utveckling och frfining. Denna skulle dock inte bli verklighet frrn mnga r
senare.

I valsprket Snille och smak ansgs Snille syfta p begvningens skapande kraft och
smak p de mer intellektuella frmgenheter som behvs fr att bearbeta
inspirationen. Enligt Akademiens egen historieskrivning inkluderade valsprket
slunda bde en apollinsk och dionysisk aspekt.

Akademiens situation frsmrades efter Gustaf III:s dd 1792, och 1795 blev
ledamterna avstngda i tv r. Trots detta behll Akademien sin stllning som
Sveriges hgsta auktoritet i litterra och sprkliga frgor. Under 1820-talet
avmattades Akademiens verksamhet, mycket p grund av ett angrepp frn fretrdare
fr den nya litteraturen.

Frste stndige sekreteraren Nils von Rosenstein satt i rekordlnga 38 r, 1786

1824, och var bde blind och senil p slutet.[3] Den kraftfulle Bernhard von Beskow
var stndig sekreterare mellan 18341868 och frbttrade Akademiens stllning.
Efter Beskows dd 1868 fljde en lngre period d Akademien saknade en verklig
ledare, innan Carl David af Wirsn tilltrdde posten som stndig sekreterare r
1884.

Under det fljande decenniet utvecklades den svenska litteraturen starkt. Detta
tilltalade inte Wirsn vilket gjorde honom mindre populr bland den yngre
generationen frfattare. Akademien och dess ledamter var under den den s kallade
Strindbergsfejden stndiga mltavlor fr kritik.

r 1912 ersatte Erik Axel Karlfeldt Wirsn som stndig sekreterare. Under
Karlfeldts 18 r p posten moderniserades Akademien och ppnades upp fr den nya
tidens frfattare. Bland annat valdes den frsta kvinnliga ledamoten, Selma
Lagerlf, in efter en stadgendring r 1914.
r 1989 valde tv ledamter, Lars Gyllensten p stol nr 14, och Kerstin Ekman p
stol nr 15 att sluta delta i Akademiens arbete i protest mot vad de uppfattade som
feghet frn Akademiens sida i samband med Salman Rushdie-affren (Werner
Aspenstrms senare avhopp, vilket ibland lnkas till Rushdie-affren, hade
emellertid mer personliga orsaker). Att denna affr ensam r orsak till att
Gyllensten och Ekman var och en fr sig valde att inte delta i Akademiens arbete
har sedan dess med jmna mellanrum ifrgasatts.[4][5]

r 2005 meddelade Knut Ahnlund p stol nr 7 att han lmnade Akademiens arbete i
protest mot att Nobelpriset i litteratur 2004 gick till Elfriede Jelinek,[6] men
Ahnlund hade vid denna tidpunkt under flera r avsttt frn att delta i Akademiens
arbete.[7]

Att ledamter inte har mjlighet att uttrda om de s nskar har vllat en del
debatt. En konsekvens av gllande stadgar om livstids ledamotskap innebr att en
"avhoppares" stol inte nybestts frrn innehavaren avlidit. Stadgarnas ppning fr
nybesttning efter uteslutning har inte tillmpats i ngot av de fyra aktuella
fallen. Efter Ahnlunds frnflle i november 2012 r det nu bara Ekmans stol som i
praktiken str tom.

Stndig Sekreterare[redigera | redigera wikitext]

Gustav III bestmde att stndige sekreteraren i Svenska Akademien skulle sitta p
sin post livet ut, men denna princip har vergetts. En tid in p 1900-talet antogs
regeln att stndige sekreteraren ska avg senast det r hon eller han fyller sjutti
r om inte Akademien annorlunda beslutar, men ven denna regel har med tiden
luckrats upp.[3][8][9] Den 1 juni 2015 tilltrdde Sara Danius som stndig
sekreterare som frsta kvinna p posten.[10]

Nils von Rosenstein 17861824

Frans Michael Franzn 18241834
Bernhard von Beskow 18341868
Johan Erik Rydqvist 18681869 (tillfrordnad)
Ludvig Manderstrm 18691872
Carl Gustaf Strandberg 18721874 (t.f.)
Henning Hamilton 18741881
Bror Emil Hildebrand 18811883 (t.f.)
Carl David af Wirsn 18831884 (t.f.); 18841912 (ordinarie)
Hans Hildebrand 1912 (t.f.)
Erik Axel Karlfeldt 19131931
Per Hallstrm 19311941
Anders sterling 19411964
Karl Ragnar Gierow 19641977
Lars Gyllensten 19771986
Sture Alln 19861999
Horace Engdahl[11] 19992009
Peter Englund 20092015
Sara Danius[12] 2015
Verksamhet[redigera | redigera wikitext]
Akademiens syfte r enligt stadgarna att: arbeta upp Svenska sprkets renhet,
styrka och hghet, s uti vetenskaper, som serdeles i anseende till Skaldekonsten
och Vltaligheten uti alla dess tillhrande delar, jemvl uti then, som tjenar att
tolka de Himmelska Sanningar.

Akademiens ledamter sammantrder ett 30-tal gnger per r. Vid varje mte
disponerar man 18 stycken silverjetonger att jmnt frdelas p ledamterna som
bidrag till resekostnader med mera fr deltagande i sammantrdena. Jetongerna kan
bytas mot kontanter, i dagens mynt omkring 100 kronor. Deltagarna fr drtill
bidrag fr att tcka kostnader direkt hnfrbara till sammankomsterna.
Utver dessa slutna sammankomster hlls varje r en offentlig sammankomst p
akademiens hgtidsdag den 20 december, Gustav II Adolfs fdelsedag (med berkning
av den nya stilen). Till en brjan hlls offentliga sammankomster ven d en ny
ledamot tog sitt intrde i akademien, men sedan 1837 har dessa
intrdeshgtidligheter vanligen frenats med rshgtiden.[13] Under flera r har
hgtidssammankomsten den 20 december direktsnts i Sveriges Radio.[14]

Nobelpriset i litteratur[redigera | redigera wikitext]

Illustration av nr Selma Lagerlf tar emot nobelpriset frn Gustav V den 11

december 1909
r 1900 tog sig Akademien efter viss tvekan uppdraget att enligt Alfred Nobels
testamente utse mottagare av Nobelpriset i litteratur. Rtt att nominera
pristagarkandidater tillkommer Svenska Akademiens ledamter, ledamter i
motsvarande utlndska sammanslutningar samt tidigare nobelpristagare. P senare tid
har man varje r haft att ta stllning till mellan 200 och 300 frslag, vilket gett
akademiledamterna ett betydande arbete. Man har ungefr ett halvr p sig att
komma till beslut. Inom den tiden mste man stta sig in i och bedma kandidaternas
samlade produktion, som i en del fall kan vara p ngot udda sprk, och som
akademiledamterna endast har begrnsad kunskap om. Om kandidatens produktion finns
versatt till ngot mer allmnt knt sprk kan man g den vgen, men terstr d
att p ett eller annat stt bedma huruvida versttningen ger frfattaren
rttvisa.

Akademiledamoten och stndige sekreteraren Erik Axel Karlfeldt (invald 1904 till
stol 11) blev ett r sjlv nominerad som pristagare men avbjde kandidatur. r 1931
blev han nd postumt tilldelad priset.

Av tradition skall beslutet om rets utsedda litteraturpristagare offentliggras en

torsdag i oktober, d Akademiens stndige sekreterare punktligt kl. 13:00 uttrder
frn Akademiens sammantrdesrum och mter ett stort uppbd av journalister frn
svensk och utlndsk press och television.

Stora priset[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Stora priset
r 1786 instiftade Gustav III Stora priset, som anses vara Akademiens frnmsta,
och bestr av en guldmedalj. Stora priset har delats ut till bland andra Selma
Lagerlf (1904 och 1909), Herbert Tingsten (1966), Astrid Lindgren (1971), Evert
Taube (1972) och Tove Jansson (1994).

vriga priser och stipendier[redigera | redigera wikitext]

Akademien delar ut ett knappt 50-tal olika priser och stipendier, de flesta
rligen. Gemensamt fr samtliga r att de utdelas utan tvlan och utan anskan.
Antalet priser beskrev under 1900-talets andra hlft en stigande kurva, med kulmen
under 1980-talet d tio nya priser tillkom. Under de tv senaste decennierna har
ytterligare ett knappt tiotal instiftats. Nedan listas ett stort urval av
Akademiens samtliga priser och stipendier. P Akademiens webbplats finns en
fullstndig frteckning ver samtliga priser och stipendier.[15]

Anna Sjstedts resestipendium

Axel Hirschs pris
Bellmanpriset
Beskowska resestipendiet
Birger Schldstrms pris
Blomska stipendiet
Doblougska priset
Eric och Ingrid Lilliehks stipendium
Gerard Bonniers pris
Gun och Olof Engqvists stipendium
Johan Lundblads pris
Kallebergerstipendiet
Karin Gierows pris
Kellgrenpriset
Kungliga priset
Lydia och Herman Erikssons stipendium
Margit Phlsons pris
Ole och Ann-Marie Sderstrms pris
Schullstrmska priset fr barn- och ungdomslitteratur
Schckska priset
Signe Ekblad-Eldhs pris
Stiftelsen Natur & Kulturs versttarpris
Stipendium till Harry Martinsons minne
Stipendium ur Lena Vendelfelts minnesfond
Svenska Akademiens bibliotekariepris
Svenska Akademiens esspris
Svenska Akademiens Finlandspris
Svenska Akademiens gustavianska stipendium
Svenska Akademiens nordiska pris
Svenska Akademiens pris fr versttning av svensk litteratur, instiftat 2017[16]
Svenska Akademiens sprkforskarpris
Svenska Akademiens stipendium till yngre sprkforskare
Svenska Akademiens svensklrarpris
Svenska Akademiens tolkningspris
Svenska Akademiens teaterpris
Zibetska priset
Svenska Akademiens ordlista[redigera | redigera wikitext]
Svenska Akademiens ordlista ver svenska sprket (SAOL) r en koncentrerad ordbok,
endast delvis med ordfrklaringar, i ett band. Frsta upplagan utgavs r 1874 och
den fjortonde och senaste r 2015. Till och med den sjunde upplagan r 1900 var
verkets namn Ordlista fver svenska sprket.

Vad gller stavning har SAOL alltid uppfattats som normerande. Dremot avsg den
ursprungligen inte att vara ett rttesnre fr "gott sprk", utan skulle avspegla
det svenska sprket ssom det anvndes i verkligheten. Detta ndrades med den
trettonde upplagan.[17]

Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien[redigera | redigera wikitext]

Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien (frkortas SO) utkom i september 2009
och r det mest kompletta hjlpmedlet fr att frst orden i svensk text, fr att
lra knna deras lder i det svenska sprket och, direkt eller indirekt, deras
etymologi. Ordboken, som bestr av tv band, innehller ver 100.000
ordbeskrivningar, och hrtill bland annat ver 20.000 mer exakta
konstruktionsuppgifter.

Frdigstllande av Svenska Akademiens ordbok[redigera | redigera wikitext]

Svenska Akademiens ordbok (SAOB) r ett etymologiskt uppslagsverk ver det svenska
sprket som ges ut av Svenska Akademien. Det r det strsta uppslagsverk som givits
ut i Norden.

r 1786 bestmde Svenska Akademien att en ordbok skulle skrivas. Med vissa avbrott
har arbetet pgtt sedan dess. Det frsta bandet var frdigt 1898. I augusti 2014
hade akademien kommit till ordet vedersyn. Sista bandet berknas komma 2017.

Bokutgivning[redigera | redigera wikitext]

Svenska klassiker i samarbete med Bokfrlaget Atlantis
Nobelklassiker i samarbete med Brombergs bokfrlag
Minnesbiblioteket i samarbete med Bokfrlaget Atlantis
Akademien utger ocks andra bcker om det svenska sprket, bland annat

Svenska Akademiens grammatik

Svenska Akademiens sprklra
Svenska Akademiens handlingar har givits ut sedan grundandet 1786, oftast i form av
rsbcker med bland annat tal och texter frn Akademiens rliga hgtidssammankomst
(bl. a. nyinvalda ledamters intrdestal).[18]

Talertt rrande Klassikerskyddet[redigera | redigera wikitext]

Svenska Akademien har exklusiv talertt[19] att enligt 51 upphovsrttslagen (det
s kallade Klassikerskyddet) vcka talan i domstol om en avliden upphovsmans
litterra verk terges offentligt s att det krnker "den andliga odlingen".[20]

r 2009, 49 r efter dess tillkomst, hade klassikerskyddet nnu aldrig tillmpats,

men kan nd vara ett medel fr ptryckningar i enskilda fall.[21] Svenska
Akademiens juridiska rdgivare kommenterade 2005 att klassikerskyddet vore mycket
svrt att tillmpa bland annat p grund av de hga beviskrav som skulle stllas.
Att det vore svrt att bevisa att en part har krnkt den "andliga odlingens
intressen" nr knappast ngon kan frklara innebrden i uttrycket "andlig odling".
[22]

Ledamter[redigera | redigera wikitext]

Nya ledamter vljs in genom sluten omrstning bland Akademiens ledamter.
Ledamotskapet r p livstid och man kan inte trda ut. Dremot kan ngon uteslutas
om vederbrande anses ha brutit mot lag eller moralens bud eller brutit sin
tystnadsplikt i frga om Akademiens interna angelgenheter. Svenska Akademien har
18 ledamter p numrerade stolar. Varje halvr vljs en direktr (ordfrande) och
en kansler (vice ordf.). En av ledamterna utses till stndig sekreterare.
Stndigheten upphr vid 70 rs lder, svida inte Akademien bestmmer annat. P
Svenska Akademiens webbplats finns ett register med korta biografiska texter om
samtliga Akademiens ledamter sedan begynnelsen.[23]

Nuvarande ledamter[redigera | redigera wikitext]

Lotta Lotass (fdd 1964), frfattare, invald 2009
Bo Ralph (fdd 1945), professor, invald 1999
Sture Alln (fdd 1928), professor, invald 1980, stndig sekreterare 19861999
Anders Olsson (fdd 1949), professor, invald 2008
Gran Malmqvist (fdd 1924), professor, invald 1985
Tomas Riad (fdd 1959), professor, invald 2011
Sara Danius (fdd 1962), professor, invald 2013, stndig sekreterare 2015
Jesper Svenbro (fdd 1944), forskare/poet, invald 2006
Vakant (dessfrinnan Torgny Lindgren (1938-2017), frfattare, invald 1991)
Peter Englund (fdd 1957), professor, invald 2002, stndig sekreterare 20092015
Klas stergren (fdd 1955), frfattare, invald 2014
Per Wstberg (fdd 1933), frfattare, invald 1997
Sara Stridsberg (fdd 1972), frfattare, invald 2016[24]
Kristina Lugn (fdd 1948), frfattare, invald 2006
Kerstin Ekman (fdd 1933), frfattare, invald 1978, deltar inte sedan 1989
Kjell Espmark (fdd 1930), professor, invald 1981
Horace Engdahl (fdd 1948), professor, invald 1997, stndig sekreterare 19992009
Katarina Frostenson (fdd 1953), frfattare, invald 1992
Se ven[redigera | redigera wikitext]
Lista ver Svenska Akademiens samtliga ledamter genom tiderna
Lista ver Svenska Akademiens stndige sekreterare
Akademiinvest
Kungliga Musikaliska Akademien "Musikaliska Akademien"
Kungliga Akademien fr de fria konsterna "Konstakademien"
Referenser[redigera | redigera wikitext]
^ [a b] Historisk versikt Svenska Akademiens webbplats
^ [a b] Lotta Lotass. Svenska Akademien. Litteraturbanken.
^ [a b] Hgtidssammankomst 20 december 2008 Arkiverad 25 november 2011 hmtat frn
the Wayback Machine. Svenska Akademien
^ Peter Englund den motvillige eftertrdaren Dagens Nyheter, 27 september 2009
^ Kerstin Ekman: Fel om Rushdie och akademin, Englund Dagens Nyheter, 30
september 2009
^ Knut Ahnlund: Efter Jelinek r priset delagt Svenska Dagbladet, 11 oktober
2005
^ Ahnlunds avhopp - en enastende pseudonyhet Sourze, 11 oktober 2005
^ Horace Engdahl avgr Dagens Nyheter, 20 december 2008
^ Peter Englund slutar GP, 20 december 2014
^ http://www.svd.se/kultur/peter-englund-slutar-som-standig-sekreterare-i-svenska-
akademien_4206431.svd
^ Engdahls tal p hgtidssammankomsten Dagens Nyheter. Publicerat 2008-12-20. Lst
2015-06-01.
^ Sara Danius erstter Peter Englund som Svenska Akademiens stndige sekreterare,
Sveriges Radio. Publicerat 2014-12-20. Lst 2015-06-01.
^ Svenska akademien i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1918)
^ Tabl P1 torsdag 20 december 2012
^ Fullstndig frteckning ver Akademiens priser Arkiverad 14 juli 2017 hmtat frn
the Wayback Machine. Svenska Akademiens webbplats
^ Svenska Akademiens pris fr versttning av svensk litteratur, Svenska Akademiens
webbplats, 30 maj 2017.
^ Trettonde upplagan av SAOL Arkiverad 11 juni 2015 hmtat frn the Wayback
Machine. Svenska Akademiens webbplats
^ Svenska Akademiens handlingar Arkiverad 25 januari 2013 hmtat frn the Wayback
Machine. Svenska Akademiens webbplats
^ 6 (1993:1212)
^ 51 (1960:729)
^ Martin Fredriksson. "Skapandets rtt", 269ff., ISBN 978-91-7173-301-6. Hmtad den
15 april 2014.
^ "Hgtidssammankomst 20 december 2005", Svenska Akademiens webbplats (arkiverad p
Internet Archive frn originalet). tkomst den 7 juli 2016.
^ Ledamotsregister Arkiverad 15 mars 2014 hmtat frn the Wayback Machine. Svenska
Akademiens webbplats
^ "Ny ledamot i Svenska Akademien", Akademiens hemsida 2016-05-13
Externa lnkar[redigera | redigera wikitext]
Wikiquote-logo.svg
Wikiquote har citat av eller om Svenska Akademien.
Officiell webbplats
SAOB Svenska Akademiens ordbok online
SAOL Svenska Akademiens ordlista online
Svenska Akademien: Bcker om svenska sprket
Artiklar om alla nuvarande ledamter p Svenska Akademiens webbplats
[Visa]
v r
Svenska Akademien
[Visa]
v r
Svenska kungliga akademier
[Visa]
v r
Nobelpriset
Katalogreferenser
WorldCat VIAF: 157826502 LCCN: n80030526 ISNI: 0000 0001 2097 7108 GND:
1001476-7 SELIBR: 130540 SUDOC: 026425475 BNF: cb11867519d (data) NLA:
36544899
Kategorier: Svenska AkademienOrganisationer bildade 1786
Navigeringsmeny
Inte inloggadDiskussionBidragSkapa kontoLogga
inArtikelDiskussionVisaRedigeraRedigera wikitextVisa historikSk

Sk p Wikipedia
G till
Huvudsida
Deltagarportalen
Skriv en ny artikel
Bybrunnen
Senaste ndringarna
Slumpartikel (bot)
Ladda upp filer
Std Wikipedia
Kontakta Wikipedia
Hjlp
Skriv ut/exportera
Skapa en bok
Ladda ner som PDF
Utskriftsvnlig version
P andra projekt
Bilder & media
Citat
Verktyg
Sidor som lnkar hit
Relaterade ndringar
Specialsidor
Permanent lnk
Sidinformation
Wikidataobjekt
Anvnd denna sida som referens
Sprk

English
Espaol

Bahasa Indonesia

Suomi

34 fler
Redigera lnkar
Sidan redigerades senast den 30 juli 2017 kl. 06.11.
Wikipedias text r tillgnglig under licensen Creative Commons Erknnande-dela-lika
3.0 Unported. Fr bilder, se respektive bildsida (klicka p bilden). Se vidare
Wikipedia:Upphovsrtt och anvndarvillkor.
Wikimedias integritetspolicyOm WikipediaFrbehllUtvecklareCookie statementMobil
vyWikimedia Foundation Powered by MediaWiki