Mlgruppsanalys fr Bjuvs- och storps kommun i

jmfrelse med Riket, Skne och Helsingborgs kommun

hsten 2016.

Roger Trnqvist
Frbundschef
Sdersens Samordningsfrbund
storp 170116, rev 170309
Inledning.
Bakgrunden till mlgruppsanalysen r att Sdersens samordningsfrbund har i sin
verksamhetsplan en punkt under inriktning, dr man ska efterstrva att de fem
samverkande parterna fr en gemensam bild av vilka mlgrupper inom de tv kommunerna
som bedms vara i strts behov av rehabilitering.
Mlgruppsanalysen r ett verktyg fr att f en bild av var behovet finns av samordnade
rehabiliteringsinsatser och hur de olika frutsttningarna ser ut i Bjuvs- respektive storps
kommun i jmfrelse med riket, Skne och Helsingborgs kommun. Genom att revidera
mlgruppsanalysen en gng om ret fr man ocks en sammanfattning ver hur
utvecklingen r i Bjuvs- respektive storps kommun.
Alla statistikuppgifter r hmtade frn officiell statistik utom nr det gller unga vuxna med
aktivitetsersttning, som r framtagen av Frskringskassans avdelning fr analys och
prognos. Vissa statistikuppgifter r sedan bearbetade fr att tydliggra jmfrelser.

Sammanfattning.
I mlgruppsanalysen redovisas fljande omrden:

Arbetslshet
Befolkning
Ekonomiskt bistnd
Ohlsotal
Unga som varken arbetar eller studerar
Utbildning.
Socialstyrelsen gr en rlig sammanstllning i en rapport som heter ppna jmfrelser av
ekonomiskt bistnd dr man har tagit fram en socioekonomisk sorteringsnyckel. Nyckeln
ger en indikation p kommunernas socioekonomiska frutsttningar, ssom invnarnas
ldersfrdelning, arbetsmarknadsanknytning, inkomst och utbildningsniv mm. Den
socioekonomiska sorteringsnycklens grupp 1 indikerar en relativt lg risk fr ekonomiskt
bistnd och grupp 8 en relativt hg. Bjuvs kommun placeras i grupp 7 och storps kommun
placeras i grupp 8.
Ohlsotalet (r 2015) i Bjuvs- och storps kommun ligger hgre n fr riket som helhet och
tittar man speciellt p ldersgruppen 20-29 r r den procentuella skillnaden som strst nr
man jmfr med riket som helhet.
Unga vuxna med beviljad aktivitetsersttning (dec 2015) per 1000 invnare r ett annat
omrde dr antalet r strre i svl Bjuvs- som storps kommun n jmfrt med riket som
helhet.
Andelen unga som varken arbetar eller studerar (r 2014) r betydligt hgre i Bjuvs- och
storps kommun n jmfrt med riket som helhet.
Andelen med frgymnasial utbildning r betydligt strre i Bjuvs- och storps kommun n
jmfrt med riket som helhet.

sida 2
Innehllsfrteckning
Sida
1 Arbetslshet
1.1 Andel arbetslsa, olika grupper 4-8
1.2 Antal arbetslsa, olika grupper 8-12

2 Befolkning
2.1 Demografi mm 13
2.2 Befolkningsutveckling 14

3 Ekonomiskt bistnd
3.1 Mnadsstatistik fr ekonomiskt bistnd 15-16
3.2 rsstatistik fr ekonomiskt bistnd 17-18

4 Ohlsotal
4.1 Ohlsotal 19-22
4.2 Sjukpenningtal 23
4.3 Aktivitetsersttning 24

5 Unga som varken arbetar eller studerar

5.1 Andel unga som varken arbetar eller studerar 25-26

6 Utbildning
6.1 Utbildningsnivn fr 25-64 ringar 27

6.2 Andel avslutade elever i grundskolan med behrighet

till gymnasieskolan. 28

6.3 Andel elever som fullfljt gymnasieutbildningen 29-30

6.4 Andel elever som etablerat sig p arbetsmarknaden

eller studerar 2 r efter fullfljd gymn. utb. 30-31

sida 3
1 Arbetslshet
Klla: Arbetsfrmedlingens mnads- och veckostatistik.

Mnadsstatistiken r frn oktober mnad 2016 respektive 2015.

Veckostatistiken r frn v 43 2016.

1.1 Andel arbetslsa, mnadsstatistik oktober mnad 2016 och 2015

Nr det nedan beskriver andelen arbetslsa (i procent) innefattar det bde ppet arbetslsa
och skande i program med aktivitetsstd och det redovisas som andel av befolkningen.

Kommentar: Svl Bjuvs- som storps kommun har en hgre andel arbetslsa okt 2016 n
riket men en lgre andel n i Helsingborg. Nr det gller jmfrelsen med Skne okt 2016 har
Bjuvs kommun en lgre andel arbetslsa medan andelen i storps kommun ligger ngot
hgre n Skne. Generellt sett r andelen arbetslsa ngot lgre i oktober 2016 n
motsvarande period fregende r.

sida 4
Kommentar: Generellt sett r andelen arbetslsa kvinnor ngot lgre n bland mnnen,
undantaget hr r Bjuvs kommun dr andelen kvinnor r ngot lite hgre n andelen mn.

Kommentar: Generellt r andelen arbetslsa betydligt hgre fr utrikes fdda jmfrt med
hela gruppen (svl inrikes fdda som utrikes fdda) arbetslsa. Bjuvs kommun har en ngot
lgre andel utrikes fdda som r arbetslsa n riket till skillnad frn storps kommun som
ligger lite hgre. storps kommun har ocks en tydlig kning jmfrt med motsvarande tid
fregende r.

sida 5
Kommentar: Generellt r arbetslsheten bland utrikesfdda kvinnor ngot lgre n fr
mnnen.

Kommentar: Bjuvs kommun redovisar en hgre ungdomsarbetslshet r riket medan storps

kommun nstan r p rikets niv. Ungdomsarbetslsheten har sjunkit fr alla redovisade,
dock har nedgngen varit strst i storps kommun.

sida 6
Kommentar: Generellt r ungdomsarbetslsheten bland mn betydligt hgre n fr kvinnor.
storps kommun har den minsta skillnaden mellan knen bland de redovisade.

Kommentar: Generellt sett r ungdomsarbetslsheten bland utrikesfdda betydligt hgre n

jmfrt med hela gruppen (svl inrikes fdda som utrikes fdda) arbetslsa. Svl Bjuvs
kommun som storps kommun redovisar en lgre ungdomsarbetslshet bland de ungdomar
som r utrikes fdda, jmfrt med riket.

sida 7
Kommentar: Generellt sett r ungdomsarbetslsheten betydligt hgre fr utrikes fdda mn
n fr kvinnor, undantaget r i storps kommun dr ungdomsarbetslsheten r lite hgre
fr utrikes fdda kvinnor.

1.2 Antal arbetslsa, veckostatistik vecka 43, 2016.

Nr det nedan beskriver antalet arbetslsa innefattar det bde antalet ppet arbetslsa och
antalet skande i program med aktivitetsstd.

Kommentar: Antalet arbetslsa r fler i storps kommun (694 personer) n i Bjuvs kommun
(605 personer) samtidigt som antalet personer som varit utan arbete i 6, 12 eller 24
mnader r ngot fler i storps kommun.

sida 8
Kommentar: Antalet arbetslsa med funktionsnedsttning r betydligt fler i storps kommun
(139 personer) n i Bjuvs kommun (98 personer). Tittar man dremot endast p gruppen
ppet arbetslsa r antalet ganska lika mellan kommunerna.

Kommentar: Antalet arbetslsa som r utrikes fdda r betydligt fler i storps kommun (437
personer) n i Bjuvs kommun (313 personer). Antalet personer som varit utan arbete i 6
respektive 12 mnader r ocks betydligt fler i storps kommun n i Bjuvs kommun.

sida 9
Kommentar: Antalet unga vuxna (18-29 r) som r arbetslsa r ngot fler i Bjuvs kommun
(191 personer) n i storps kommun (177 personer), tittar man dremot p hur lnge man
varit utan arbete i 6 respektive 12 mnader r antalet ngot fler i storps kommun.

Kommentar: Antalet unga vuxna(18-29 r) med funktionsnedsttning som r arbetslsa r

lika mnga i vra jmfrda kommuner (22 personer) medan antalet som varit utan arbete i 6,
12 eller 24 mnader r betydligt fler i storps kommun n i Bjuvs kommun.

sida 10
Kommentar: Antalet unga vuxna (18-29 r) som r utrikes fdda och r arbetslsa r fler i
storps kommun (97 personer) n i Bjuvs kommun (74 personer). Antalet personer som varit
utan arbete 6,12 eller 24 mnader r ocks betydligt fler i storps kommun n i Bjuvs
kommun.

Kommentar: Antalet ungdomar (18-24 r) som r arbetslsa r fler i Bjuvs kommun (111
personer) n i storps kommun (90 personer).

sida 11
Kommentar: Antalet ungdomar (18-24 r) med funktionsnedsttning och som varit utan
arbete i 6, 12 eller 24 mnader r betydligt fler i storps kommun n i Bjuvs kommun.

Kommentar: Antalet ungdomar (18-24 r) som r utrikes fdda och som varit utan arbete i
6,12 eller 24 mnader r betydligt fler i storps kommun n i Bjuvs kommun.

sida 12
2 Befolkning
Klla: SCB befolkningsstatistik, personer som r folkbokfrda i respektive kommun.

2.1 Demografi mm.

Kommentar: Andelen unga (0-17 r) r lite hgre i svl storps- som Bjuvs kommun jmfrt
med riket samtidigt som andelen som r 65 eller ldre r lite lgre.
Andelen utrikes fdda (151231) r hgre i svl storps kommun (22,7 %) som Bjuvs
kommun (21,1 %) jmfrt med riket (17,0 %).

sida 13
2.2 Befolkningsutveckling

Kommentar: Den procentuella befolkningskningen i storps kommun r strre n i svl

Bjuvs kommun som riket bde i ett kortare perspektiv och i ett lite lngre tidsperspektiv.

sida 14
3 Ekonomiskt bistnd
Klla: Socialstyrelsens ppna jmfrelser av ekonomiskt bistnd fr 2016 (baserat p
rsstatistik fr 2015), samt Socialstyrelsens mnadsstatistik fr september 2016 och
september 2015

3.1 Mnadsstatisk fr ekonomiskt bistnd sept. 2016 och sept. 2015

Kommentar: Antalet bistndshushll per 1000 invnare (sept. 2016) r lite lgre i Bjuvs
kommun n snittet fr riket medan antalet r lite hgre i storps kommun. Antal
bistndshushll per 1000 invnare har kat i sept. 2016 jmfrt med sept. 2015 i svl Bjuvs
kommun som storps kommun.

Kommentar: Antalet vuxna bistndsmottagare per 1000 invnare har kat sept. 2016 i svl
Bjuvs kommun som storps kommun jmfrt med sept. 2015, till skillnad frn riket dr man
ser en liten minskning

sida 15
Kommentar: Andelen av vuxna bistndsmottagare som r utrikes fdda inkl. flyktingar r
ngot frre i svl Bjuvs kommun som storps kommun, jmfrt med riket.

Kommentar: Andelen vuxna bistndsmottagare med arbetshinder sociala skl som

frsrjningshinder r betydligt hgre i Bjuvs kommun n fr svl riket som storps
kommun. Andelen vuxna bistndsmottagare med frsrjningshinder arbetslshet r hgre i
storps kommun n fr svl riket som Bjuvs kommun.

sida 16
3.2 rsstatistik fr ekonomiskt bistnd.

Kommentar: Andelen vuxna bistndsmottagare med lngvarigt respektive mycket lngvarigt

ekonomiskt bistnd r 2015 r mindre i svl Bjuvs kommun som storps kommun, jmfrt
med riket.

Kommentar: Andelen barn (av totalt antal barn) i familjer med ekonomiskt bistnd r ngot
lgre i storps kommun jmfrt med riket och Bjuvs kommun. Andelen barn (av totalt antal
barn) i familjer med lngvarigt ekonomiskt bistnd r lgre i svl Bjuvs kommun som
storps kommun, jmfrt med riket.

sida 17
Kommentar: Andelen unga vuxna (18-24 r) som tagit del av ekonomiskt bistnd under r
2015 r ngot hgre i svl Bjuvs kommun som storps kommun, jmfrt med riket.

sida 18
4.0 Ohlsotal
Klla: Frskringskassan
Ohlsotalet r Frskringskassans mtt p frnvarodagar som erstts frn sjukfrskringen
under en 12 mnaders period. I detta ingr antal utbetalda dagar med sjukpenning,
arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjukersttning/aktivitetsersttning
frn socialfrskringen relaterat till antalet registrerade frskrade (befolkningen) 16-64 r.
Alla dagar r omrknade till nettodagar.
Sjukpenningtalet r definierat som antalet nettodagar frn sjuk- och rehabiliteringspenning
dividerat med antalet inskrivna frskrade minus antal personer med hel sjuk- eller
aktivitetsersttning.

4.1 Ohlsotal fr r 2015 och r 2014 och fr olika ldersgrupper

Kommentar: Ohlsotalet r hgre i svl Bjuvs kommun som storps kommun, jmfrt med
riket. Ohlsotalet fr kvinnor r betydligt hgre i svl Bjuvs kommun som storps kommun,
jmfrt med riket.

sida 19
Kommentar: I denna ldersgrupp (20-29 r) finns det en stor skillnad p ohlsotalet mellan
riket och svl Bjuvs kommun som storps kommun. Kvinnorna som grupp har ett betydligt
hgre ohlsotal i Bjuvs kommun jmfrt med kvinnor i storps kommun medan nr det
gller ohlsotalet fr mn som grupp r det hgre i storps kommun n i Bjuvs kommun

Kommentar: I denna ldersgrupp (30-39 r) r ohlsotalet hgre i svl Bjuvs kommun som
storps kommun jmfrt med riket.

sida 20
sida 21
Kommentar: Ohlsotalet kar fr varje ldersgrupp. Gr man ett medelvrde av ohlsotalet i
Bjuvs kommun och storps kommun fr varje ldersgrupp och jmfr med rikets ohlsotal
kan man konstatera att de strsta procentuella skillnaderna finns i ldersgruppen 20-29 r,
jmfr man dremot skillnaden i antal dagar r den strst i ldersgruppen 60-64 r.

sida 22
4.2 Sjukpenningtal fr sept 2016 i jmfrelse med sept 2015.

Kommentar: Antalet sjukpenningdagar totalt fr mn och kvinnor r i september 2016 p

samma niv fr storps kommun som fr riket dremot r antalet sjukpenningdagar fler i
Bjuvs kommun.
Sjukpenningtalet r generellt sett ganska mycket hgre fr kvinnor n fr mn.

sida 23
4.3 Unga vuxna (19-29 r) med aktivitetsersttning

Antal personer med aktivitetsersttning i Riket och Skne

under tiden 2011-2015.
Antal
40000
35000
30000
25000
20000
15000
10000
5000
0
2015 2014 2013 2012 2011
Riket Skne

Kommentar: Utvecklingen av antal personer med aktivitetsersttning mellan r 2011 2015

visar p en kning av antal personer med ca 37 % 2015 i frhllande till 2011. Fortstter
motsvarande kning kommer ver 50000 personer ha aktivitetsersttning r 2020.

Antal personer med aktivitetsersttning per 1000 invnare i

Antal
december 2015.
(Befolkningsuppgift 151231, hela befolkningen)
5,00
4,50
4,00
3,50
3,00
2,50
2,00
1,50
1,00
0,50
0,00
Riket Skne Bjuv Helsingborg storp

Kommentar: Antal unga vuxna (19-29 r) med aktivitetsersttning per 1000 invnare (hela
befolkningen) r betydligt fler i svl Bjuvs kommun som storps kommun, jmfrt med
riket som helhet.

sida 24
5 Unga som varken arbetar eller studerar
Klla: Myndigheten fr ungdoms- och civilsamhllesfrgor. Ung idag.
Avser unga 16-29 r som under ett helt kalenderr:

Inte haft inkomster ver ett basbelopp (44000 kronor 2014)

Inte haft studiemedel
Inte varit utbildnings registreras eller studerat SFI mer n 60 timmar
Inte arbetspendlat till Norge och Danmark

5.1 Andelen unga som varken arbetar eller studerar

Kommentar: Andelen unga som varken arbetar eller studerar r betydligt hgre i svl Bjuvs
kommun som storps kommun, jmfrt med riket.
Andelen unga som varken arbetar eller studerar r betydligt hgre fr i ldersgruppen 25-29
r n i ldersgruppen 16-24 r, detta mycket beroende p alla som gr gymnasiet i
ldersgruppen 16-24 r.

sida 25
Kommentar: Andelen tjejer som varken arbetar eller studerar r betydligt hgre i storps
kommun n jmfrt med riket. Andelen utrikes fdda tjejer r betydligt hgre i storps
kommun jmfrt med riket, medan andelen utrikes fdda killa r betydligt hgre i Bjuvs
kommun, jmfrt med riket.

Kommentarer: Jmfrt med riket r andelen kvinnor som varken arbetar eller studerar
betydligt hgre i Bjuvs kommun och andelen mn r hgre i storps kommun n jmfrt
med riket. Nr det gller gruppen utrikes fdda kvinnor som varken arbetar eller studerar r
andel lgre i storps kommun n jmfrt med riket.

sida 26
6 Utbildning
Klla: SCB och Skolverket
Redovisar utbildningsnivn fr 25-64 ringar, behrighet till gymnasieskola, andel
gymnasieelever med examen, andel elever med grundlggande behrighet till hgskola och
andel elever som r etablerade p arbetsmarknaden respektive studerar p
hgskola/universitet.

6.1 Utbildningsnivn r 2015 fr ldersgruppen 25-64 r

Kommentar: Svl Bjuvs kommun som storps kommun har en betydligt hgre andel med
frgymnasial utbildning n riket som helhet, i ldersgruppen 25-64 r.

Kommentar: Svl Bjuvs kommun som storps kommun har en hgre andel utrikes fdda
med frgymnasial utbildning n riket som helhet, i ldersgruppen 25-64 r.

sida 27
6.2 Andel avslutade elever i grundskolan med behrighet till
gymnasieskolan.

Kommentar: Andelen avslutade elever i grundskolan med behrighet till yrkesprogram p

gymnasieskolan r lgre i storps kommun (lsret 2015/2016), jmfrt med riket som
helhet. Andelen behriga elever har sjunkit i svl Bjuvs kommun som storps kommun
mellan lsren 2014/2015 och 2015/2016.

Kommentar: Andelen avslutade elever i grundskolan med behrighet till

hgskolefrberedande program p gymnasieskolan r lgre i storps kommun (lsret
2015/2016), jmfrt med riket som helhet. Andelen behriga elever har sjunkit i svl Bjuvs
kommun som storps kommun mellan lsren 2014/2015 och 2015/2016.

sida 28
6.3 Andel elever som fullfljt gymnasieutbildningen

Kommentar: Andelen elever som fullfljt utbildning och med examen inom 3 r (examen
2015) r i storps kommun p samman niv som riket som helhet medan i Bjuvs kommun r
andelen ngot lgre n riket som helhet.

Kommentar: Andel gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 4 r inkl. IM r lite
lgre i storps kommun och Bjuvs kommun jmfrt med riket som helhet.

sida 29
Kommentar: Andel elever med grundlggande behrighet till universitet och hgskola inom
3 r inkl. IM r betydligt lgre i Bjuvs kommun jmfrt med riket som helhet, medan i
storps kommun r det lite hgre n riket som helhet.

6.4 Andel elever som etablerat sig p arbetsmarknaden eller studerar

2 r efter fullfljd gymnasieutbildning.

Kommentar: Andelen ungdomar som r etablerad p arbetsmarknaden eller studerar 2 r

efter fullfljd gymnasieutbildning (vren 2012) r lika mnga i Bjuvs kommun som i riket
medan andelen frn storps kommun r lite hgre n riket som helhet.
Frklaring: Etablerad p arbetsmarknaden r man om man har en arbetsinkomst p minst
183 000 kr/r samt r sysselsatt i november mnad.
Studerar p hgskola/universitet eller p annan studiemedelsberttigande utbildning.
Folkbokfringsort 2012.

sida 30
Kommentar: Andelen ungdomar som r etablerade p arbetsmarknaden 2 r efter fullfljd
gymnasieutbildning (vren 2012) r betydligt fler i Bjuvs kommun jmfrt med storps
kommun och riket som helhet.
Frklaring: Etablerad p arbetsmarknaden r man om man har en arbetsinkomst p minst
183 000 kr/r samt r sysselsatt i november mnad.
Folkbokfringsort 2012.

Kommentar: Andelen ungdomar som studerar p hgskola/universitet 2 r efter fullfljd

gymnasieutbildning (vren 2012) var betydligt frre i Bjuvs kommun jmfrt med riket som
helhet men nr det gller andelen i storps kommun var den lite hgre n riket som helhet.

sida 31