Foto Boken

MICHEL THOMAS DEN FOTOGRAFISKA BILDEN
Daguerrotyp frn sekelskifte

2016_selfies
DEN FOTOGRAFISKA BILDEN

TEKNIK. SKAPANDE. UPPLEVELSE

VAD R FOTOGRAFI?
En kort historia
Det mekaniska gat
Anvndningsomrde
Teknik
Skapande

FRORD
Genom det fotografiska medier fngar vi gonblick och tillfredsstller vr

behov att kommunicera. Alla vi strvar efter det perfekta bilden men detta
krver teknisk kunnande, skapande frmga och hrt arbete.
Mnga fotografier har blivit ikoner som har hetsat sig fast i vr kollektiva
minne. Fotografi pverkar , engagerar och visar oss vrlden som den ha varit
som som den r idag.
JAG BRJAR MED EN KORT TILLBAKABLICK

Fotografin officiella fdelsedatum r 1839. D skrev man Vrlden kom-
mer aldrig mer att bli vad den varit. Mellan 1850 och 1900 talet gav det
fotografiska media uppskov till en helt ny stt att fnga verkligheten.
Under den period blev ocks portrttfotografiet ett nytt fenomen som
fngslade en hel vrld.
Under 1900 talets frsta hlft blir kameror och film billigare och enklare
att anvnda. Allt fler skaffar sig kamera och skildrar sina nra och kra.
Samtidigt utvecklas fotografiet till massmedia. Under samma period s
dokumenterar fotoreporter det industriella samhllets framfart; de var p
plats under ryska revolution, under andra vrldskriget och p barrika-
derna i Paris 1968.
Efter andra vrldskriget fr dokumentr fotografi liksom de framgngsrika
modefotograferna stort inflytande. I och med utveckling av de digitala
medier blir fotografi ett anvndbart konstnrligt verktyg fr att manipu-
era den slutgiltiga bilden.
DET MEKANISKA GAT

Fotografi handlar ocks om den tekniska utveckling. Genom rtionden av
experiment frfinas processen att f fram en allt bttre fotografisk bild.
Kemister, optiker och ingenjr hittade lsningar fr gra bttre kameror,
ljusknsligare objektiv och enklare framkallningsmetoder.
Hr fljer ngra viktiga datum och namn du kan ska p Internet:

1826 Frsta fotografi. N. Nipce.
1839 J. Daguerre, Daguerreotypin.
1839 W. Talbot, Negativet.
1884 George Eastman Kodak. Film.
1904 Brderna Lumiere, Autochrome.
1910 Oskar Barnack, Smbildskamera.
1934 Kodak, 135-kassett film.
1936 Spegelreflex.
1959 Automatiska kameror.
1957 Russel Kirsch. Frsta digitalbilds verfringen.
DEN FRSTA FOTOGRAFI (r 1826)

Joseph Nicphore Nipce (fransk) lyckades 1826 ta den frsta permanent avtryck av naturen.
Bilden frestller utsikten frn Niepces vindfnster i Saint-Loup-de-Varennes, Bourgogne, Frankrike.
Plten var 20 cm x 16.5 cm och p baksida kan man lsa: Point de vue de la fenetre. (sv. Utsikten frn
fnstret).
Uppfinningen kallade han sjlv fr Hliografi (sv. solteckning).
Hliografiet r gjort p en tennplt som gjorts ljusknnslig med en lsning av bitumen of Judea (en
grafisk asfalt) och lavendelolja och sedan framkallad i en blandning av lavendeloja och terpentin. Fr
att f lgre exponeringstid och bttre kontrast anvnde han senare jodngor fr att svrta hliogra-
fierna. Exponeringstid fr bilden var ca 8 timmar.
VAD R FOTOGRAFI?
En enkel definition lyder s dr: Den fotografiska bilden har en frmga
att, med maximal skrpa och frgtergivning, terge det som finns fram-
fr kamerans objektiv i exponerings gonblicket.
Man kan ocks definiera fotografi p ett mer subjektiv stt.

Fotografi kan jmfras bde med ett fnster och en spegel. Ett fnster
mot omvrlden som visar oss vrlden utanfr men ocks som en spegel
av fotografen sjlv, hans val av vinklar och hans fokus p en viss mne.
Fotografi blir en reflexion, den visar oss det som har varit, vilka vi r och
var vi r p vg. Den fotografiska bilderna r ocks personliga minne frn
det som har varit, en lnk tillbaka till vra frfder och en lnk till framti-
den ocks.
VAD R EN BRA BILD?

Ibland kan det vara svrt att stta ord p varfr man gillar en bild? r det
motivet, knslan, de tankar den vcker?
Det finns inga tydliga bestmda regler som avgr om bilderna r bra el-
ler dliga, men det finns vissa grundegenskaper som alltid finns hos bra
bilder och som saknas hos dliga.
En bra bild ha en hejdande frmga, r slagkraftig, den berttar en histo-
ria, den knns kta och den har en mening. Fotografi r en knslig, per-
sonlig media dr sm nyanser pverkar bilden helhetsintrycket.
ANVNDNINGSOMRDE
Fotografi r inte bara konst eller lanskapsfotografi. Bilder anvnds
av mnga inom skilda yrke.
Bruksfotografi
Bruksfotografi har som syfte att tjna ngot annan yrke. I olika delar av
samhllet s anvnds fotografi som objektiv, kta dokument, bildbevis.
Bilder anvnds p brottsplats av polisen, medicins forskning eller rymd-
vetenskap, dessa bilder r vldigt tekniska och har en specifik syfte, de r
opersonliga och har sitt vrde endast i det fngslade fremlet.
Privata bilder
Amatr fotografi r minnesbilder av personer och platser fr privatbruk.
Mnga av dessa bilder har sitt vrde i slutna sllskap dr betraktaren kn-
ner till motivet och personerna som avbildades.
Press och dokumentr bilder

Press, reklam och dokumentrfoto speglar mer fotografens stllningsta-
gande och hans personliga val. Reklamfotografi avbildar produkter till en
viss mlgrupp. Skapande r viktig men tema p reportaget och budskap
viktigt. Man rapportera till andra mnniskor vad man har sett eller upp-
levt.
Ett fruset gonblick i Paris (r1938)

Bilden som kom att kallas Boulevard du Temple var en av de fotografier som Daguerre
tog i Paris under 1838. Detta r den som tros vara den ldsta fotografi som lyckats fnga
en person p bild. Fotografiet r en avbildning av en gata, med hus i frgrunden och en
trdall som frsvinner bort i stadsvyn, i nedre vnstra kant kan man se en man som fr
sina skor polerade, stendes med ena foten upp mot den person som putsar. Den perso-
nen har allts sttt stilla tillrckligt lnge fr att fngas p bild under de tio minuter som
den exponerade.
Konstfoto
Skapande fotografi r gonblick i verkligheten som r valda p ett sdan
stt att de frsker vcka vissa knslor och leda till eftertanke hos betrak-
taren. Det viktigaste r att visualisera fotografen egen subjektiv synstt.
FOTOGRAFIN SRART
ven om dagens digitala kameror srskiljer sig mycket frn grdagens
teknik s r principer detsamma. En kamera r en lda som fnga ljuset p
ett ljusknsligt medium. Bilden exponeras p en fotografisk film eller p
en digital sensor. Objektivet brnnvidd, sensor kapacitetet, kamera instll-
ningar, allt pverkar slutbilden. Ju mer man lr sig om tekniken, ju mer
kan man styra bilden utseende.
LJUSET
Den fotografiska bilden skapas tack vore ljuset. Genom fotografi kan du
lra sig att uppskatta och bemstra hsten slpande ljus, dimman mjuka
toner eller sommar skarpa kontrast. Du lr dig att utnyttja ljuset, skug-
gorna och ven mrkret fr att skapa spnnande portrtt och landskaps-
bilder.
FRG
Frglra och kunskap om hur frger pverkar bilden r avgrande fr re-
sultatet. Frger kan vara vldigt dominerande, de kan ta ver hela bilden.
Samtidigt s tycker att en bra frgfoto har en otrolig kraft som srskiljer
sig frn det svart-vita fotografi.
KOMPOSITION
Genom komposition organisera du bildens olika delar. Det r ett stt att
leda betraktaren blick till huvudmotivet.
SKAPANDE
Mlet r att skapa bilder med djup, balans och harmoni. Genom att stu-
dera andra fotografer bildsprk lr man sig hitta sitt eget sprk och stt
att fota.
UPPLEVELSE
Den fotografiska bilden r ocks ett kommunikation redskap. Bilden
sfinns verallt och anvnds som dagboksanteckningar i sociala medier, en
bild ger sger en tusen ord, den har en budskap och den kan analyseras.
ANALYS
Den fotografiska bilden fr sin mening i ett specifik sammanhang. En
bild frn Afrika, till exempel kan ha som avsikt att illustrera en artikel om
fattigdom eller vara en minne frn semester. Budskapet blir annorlunda
beroende p var och hur den visas. Fr att n din publik s behver du
kunna kommunicera fram ditt budskap.
FOTOGRAFERNA
Mnga av de mest knda fotografer har egen stil. Man kan srskilja de
som tar bilder i reportage till exempel och de som skapar bilder i studio
eller i uppbyggda scenografi, frn verklighet till teatraliska grepp fr att f
fram det rtta uttryck.
Inflytelserika fotografer under perioden 1850-1900
jacob A.Riis
Nadar
Eugen Adget
Alexander Rodchenko
August Sander
Henri Cartier - Bresson
Robert Capa
Robert Doisneau.
Ansel Adams
Christer Strmholm
Anders Petersen
Nan Goldin
Larry Clark
Robert Mapplethorpe
Cindy Sherman
Ernst Haas
Lennart Nilsson
Inflytelserika fotografer under perioden 1990- 2013
Cindy Sherman
Andreas Gursky
Wolfgang Tillmans
Lars Tunbjrk
Erwin Olaf
Edouard Lev
Alex Prager
David Lachapelle
Hiroshi Sugimoto
Philip-Lorca diCorcia
EGET ARBETE
Numera r fotografier tagna med Iphone, konpaktkamera eller system-
kamera och lggs ut p Internet. Dessa bilder refleterar vr tid av extrem
snabb kommunikation men ska du fram rtt knsla med dina bilder s
krvs det att du lr dig hantera tekniken, planerar dina bilder, tnker i
bilder, fotograferar mycket och utvecklar en egen stil.
2013 MICHEL THOMAS
FOTOGRAFI
Fotohistoria
Michel Thomas
En parallell historia om det tekniska utveckling genom 200 r sam-
mankoplade till den viktiga hndelse inom fotografi.
2013 MICHEL THOMAS
FOTOHISTORIA
Fotohistoria brjar med en solteckning och den frsta kemisterna
trvande experiment. Det handlar om glasplt och filmrullar. Men fo-
tohistoria handlar ocks om vr ondlig behov att dokumentra, kom-
municera och skapa. Bilder av naturen omkring oss, dokument ver
industrisamhlle framfart, revolutioner men ocks bilder av mnniskor
i gldje och i sorg. Fotografierna finns i albumar av familjer som inte
lngre finns. Fotografi, som en spegelbild, visar oss det som har varit,
vilka vi r och var vi r p vg.
Fotohistoria handlar om uppfinnare som strvar efter att frfinna
fototekniken med ml att f fram allt skarpare bilder och ljusstarka
kameror.
Kompendium r inte tnkt att vara exakt referens eller objektiv indexering
av hela det fantastiska fotohistorian. Jag har sammankopplad det tek-
niska utveckling med relaterade hndelser genom historia i kronologisk
ordning. Jag har ocks skrivit om inflyttesrika fotografer.
Kompendium kommer att revideras och korrigeras allt eftersom.
Jag har glmt hften. Jag skulle vilja skriva om Robert Frank, Annie Leibo-
vich, Doisneau, Depardon, Brassai och andra. Jag har glmt en avdelning
om modefoto...Jag skriver inte heller om mlerikonsten underbara vrld
som fortstter med egen kraft att sambo med det fotografiska konsten.
Jag har skt material frn Wikipedia, Google image och skrivna bcker. Se
kllfrteckning. Resten r eget fri val, skivelse och iaktagelse.
Kompendium ska inte kopieras eller sljas utan mitt tillstnd. Detta r
personligt sammanstllning och med egna anteckningar.
Senast uppdaterad. Malm 2013.10.15
Michel Thomas.
Hr brjar det.
En mnniska i en grotta ristar en bild...
__________________________________________________________
URBILDEN
{5000 f. Kr)
Bilden och den mnkliga tecken ursprung kan hittas s lng tillbaka
som till stenlder. I grottmlningar ville mnniskorna dr beskriva
verkligheten, men ven pverka den. Bilden r formogligen redan d
ett vertyg fr frndringen och tilltnkt ny insikt om mnniskan sr-
egen plats i universum.
Det skapades en knslan av realism genom anvndning av den natur-
liga bergsformen, genom frgernas intensitet som fyller de inre ytorna
(rd, svart, gul, brun) och den teknik som anvnts fr mlning av ytan
och typen av ristning som definierar konturerna p den avbildade
2013 MICHEL THOMAS
2013 MICHEL THOMAS
djuren eller mnniskan.
CAMERA OBSCURA
(300 f. Kr)
Aristoteles skrev redan 300 r fre Kristus i sitt verk Problemata att
solstrlar som passerar en liten fyrkantig ppning ger upphov till en
rund bild av solen oberoende av hlets form. Han var den som frst
med att frklara sambandet mellan blndarppningen och skrpan i
camera obcura.
Camera obscura (latin, mrkt rum) r ett ljusttt rum med ett litet hl
i vggen som fungerar som ett ljusobjektiv. Om det i ett mrkt rum
faller in ljus genom ett litet hl i vggen kan det p motsatta sidan av
rummet uppst en svag, uppochnedvnd bild av det som finns utan-
fr hlet. Camera obscura som princip r en fregngare till de tidiga
kamerorna.
BOKEN OM OPTIK
(r 1036)
Principen av Camera Obsura beskrevs r 1036 av den arabiske mate-
matikern Ibn Al-Haitham i hans verk Boken om optik.
Redan vid 1000-talets brjan anvndes tekniken fr astronomiska n-
daml. Tekniken anvndes frn 1500-talet som hjlpmedel fr konst-
nrer fr att gra skisser och perspektiv, under 1600- och 1700-talet
med hjlp av lins, till exempel av mlarna Canaletto och Jan Vermeer.
1540
HLKAMERA
Hlkamera (ven kallad nlhlskamera) r den enklaste formen av en
kamera, utan lins. Hlkameran bestr i sin enklaste form av en lda
med en liten ppning p ena sidan. Bilden blir ljussvag och inte sr-
skilt skarp. Denna form av camera obscura uppfanns 1540 av Erasmus
Reinhold i Nrnberg, som drmed kunde iaktta en solfrmrkelse.
Den lilla diametern hos hlet ger en liten relativ ppning (ljusstyrka),
ofta 1:400 - 1:200. Drfr blir exponeringstiden hundratals gnger
strre n vid anvndning av moderna kameraobjektiv.
OBJEKTIVET
(r 1550)
Objektivet och den blndaren upptckt redan r 1550. Girolamo
Cardano skrev i De subtilitate att camera obscuraprojektionen blev
skarpare om man satte en bikonvex lins i ljusppningen. Idn med
utbytbara blndare fr att f bttre skrpedjup var Daniello Barbaro
frst med d han 1568 avhandlade detta i en artikel i La Pratica della
Perspectiva.
2013 MICHEL THOMAS
2013 MICHEL THOMAS
FOTOKEMI
(r 1725)
Det hela brjade en solig dag 1725 d anatomiprofessorn Johan Hein-
rich Schulze blandade kalk och salpetersyra. Han gjorde experimentet
nra ett fnster, d han frvnades av att blandningen p ena sidan
bytte frg till lila. Efter en lite nrmare titt p kemikalierna upptckte
han att salpetersyran innehll lite silver. I ett ytterligare experiment,
fast den hr gngen nra en eld bevisade han att frndringen inte
berodde p vrmen.
Schulze blev av ett misstag frst med att gra en ljus teckning men
han frstod inte upptcktens betydelse ej heller kunde han fixera bil-
den. Den svenske kemisten Carl Wiliam Scheele gjorde 1777 den frsta
upptckten som skulle kunna ha lett till en fixeringsmetod, nmligen
att ammoniak inte kunde lsa exponerad silverklorid.
ALLT R P PLATS REDAN D...

(r 1760)
Redan r 1760 beskrev Tiphaigne de la Roche i stora drag tekniken
bakom fotografi dock var det terstende problemet det kemiska fr-
farandet; att gra bilden varaktig samt att inkludera den klara optiska
bilden som man fr med en camera obscura.
__________________________________________________________
JOSEF NICPHORE NIPCE. DEN FRSTA FOTOGRAFI
(r 1826)
Det var i Frankrike som de frsta fotografi togs och det r hr den
egentliga fotohistorian brjar. Joseph Nicphore Nipce lyckades
1826 ta den frsta bilden eller rttare sagt den frsta permanent
avtryck av naturen med en tta timmars exponeringstid. Bilden
frestller utsikten frn Niepces fnster i Saint-Loup-de-Varen-
nes, Bourgogne och metoden kallade han Hliografi (solteck-
ning).
As early as 1793, the brothers had discussed the possibility of
using light to reproduce images.
S tidigt som 1793-talet pratade Nicphore Nipce och hans bror
Claude Nipce. om mjligheten at anvnda sig av ljuset fr att repro-
ducera en bild. Men det r bara 1815 som Nicphore Nipce ftt upp
intresset fr fotokemiska metoder. Han anvnde klorsilverbelagt pap-
per som han bara delvis lyckades fixera med salpetersyra. Klorsilver
r ett av de ljusknsliga mnen som anvnds i dagen negativprocess.
Nipces frsta bilder blev allts negativa men han gjorde frsk att
gra positiva kopior.
Efter flera rs experiment vergick han till substanser som istllet fr
att bli mrka/ljusa av exponering blev hrda.
2013 MICHEL THOMAS
2013 MICHEL THOMAS
Frst 1826 lyckades han anvnda metoden tillsammans med en came-

ra obscura, och det frsta bestndiga fotot togs. Hliografiet r gjort
p en tennplt som gjorts ljusknnslig med en lsning av bitumen of
Judea (en grafisk asfalt) och lavendelolja och sedan framkallad i en
blandning av lavendeloja och terpentin. Fr att f lgre exponeringstid
och bttre kontrast anvnde han senare jodngor fr att svrta hlio-
grafierna. Nicphore Nipce dog 1835.
DAGUERREOTYPIN
(r 1839)
1829 trffades Nicphore Nipce och Louis Jacques Daguerre i Paris och
bildade kompanjorskap. Medan Nipce fortsatt med experiment att
fixera camera obscurabilderna medan Daguerre utvecklade en bttre
camera obscura.
1835 tv r efter Nipces dd upptckte Daguerre att det uppkom en
osynlig latent bild p plten som man senare kan framkalla med kvick-
silverngor. Det drjde dock tv r innan han lyckade fixera den bilden
till det anvnde han en koksaltlsning blandad med varmt vatten. Den
metoden kallade han fr Daguerrotypie. Detta p grund utav att han
trodde att metodens huvuddrag skilde sig frn hliographien vilket
den dock inte gr.
Objektiven som anvndes i de tidiga daguerreotypikamerorna slppte
inte in speciellt mycket ljus och exponeringstiderna blev lnga i pro-
cessen. Daguerre fortsatte att utveckla metoden och kom under 1838
fram till ett resultat som kallades fr mirakulst av omvrlden.
S hr beskrev han processen: En frsilvrad kopparplt, frdigkpet,
gjordes ljusknslig med jodngor som bildade jodsilver p plten. Ef-
ter exponering i kameran framkallades den latenta bilden med kvick-
silverngor som upphettats ver en spritlampa. Kvicksilvret fastnar
d p delar av jodsilvret som hade pverkats av ljus. Bilden fixerades
med fixernatron och skljdes med destillerat vatten. Resultatet blir en
detaljrik positiv bild med mtlig yta, som mste skyddas mot ntning
med en glasskiva och frseglas fr att frhindra oxidering genom kon-
takt med luften. Daguerreotypin var en glasplt som visade en positiv
bild, bilden fanns sledes endast i ett exemplar och gick inte att ko-
piera och bilderna fr sin karaktristik genom att silverpltarnas sidor
oxideras av infallande ljus.
Ett r senare kom den frsta betydande frbttringen nmligen meto-
den att tona bilden med guldklorid. Detta gjorde att kvicksilvret fste
bttre samt att kontrasten kades markant.
Ett fruset gonblick i Paris

Bilden som kom att kallas Boulevard du Temple var en av de fotogra-
fier som Daguerre tog i Paris under 1838. Detta r den som tros vara den
2013 MICHEL THOMAS
2013 MICHEL THOMAS
ldsta fotografi som lyckats fnga en person p bild.

Fotografiet r en avbildning av en gata, med hus i frgrunden och en
trdall som frsvinner bort i stadsvyn.
Genom att exponera en bild ver en lngre tid exempelvis i tio minuter
som i fotografiet Boulevard du Temple kunde de objekt som rrde sig
inte registreras.
Bilden av mnniskan r nedre vnstra kant. Dr kan vi se en man som
fr sina skor polerade, stendes med ena foten upp mot den person som
putsar. Den personen har allts sttt stilla tillrckligt lnge fr att fngas
p bild under de tio minuter som den exponerades fr det inkommande
ljuset.
FOTOGRAFI OFFICIELLA FDELSESDATUM

(19 augusti 1839)
1839 skte Daguerre han patent fr uppfinninen och frskte utan
framgng slja licenser p metoden. Med hjlp av astronomen
Franois Aragos slde han metoden till franska regeringen. (Han fick en
livstid ln p 4000 fr)
19 augusti 1839 tillknnagav franska staten Daguerrotypin me-
toden. Detta r den dag som officiellt rknas som fotografins
fdelse. Franska staten sknkte drefter metoden till hela vrlden
i hopp om att det skulle leda till en snabb utveckling.
1939
FRSTA PORTRTT
Den frsta knda fotografiska portrtt av en mnniska r en sjlvpor-
trtt av Amerikanen Robert Cornelius P baksidan av bilden str det
skrivet: The first light picture ever taken.
Den engelske astronomen Sir John Herschel hade brjat experimentera

med fotografi 1839. Redan efter en vecka hade han lyckats att ta sitt
frsta fotografi gjort p silverkarbonat och fixerats med fixernatron.
Det frmsta bidraget fotografin fick av Herschel var inom terminolo-
gin. Vi har honom att tacka fr ord som t.ex. photograph, photograp-
hic, photography, negativ/positive samt tjugo r senare ven snap
shot.
TALBOT UTVECKLAR NEGATIVET

(r1840)
Daguerre utvecklade de frsta fotografiska pltarna, men hans process
anvnde kvicksilver fr att fixera bilden, och det gjorde den hlsofarlig.
Talbot utvecklade i stort sett samtidigt en process med silverklorid,
som gav negativ, och det var den som kom att ta ver. Han fortsatte
att utveckla sin metod och 1840 upptckte han en latent bild som
2013 MICHEL THOMAS
2013 MICHEL THOMAS
uppstod redan under kort exponeringstid vilken han lyckades fram-

kalla med silvernitrat samt gallussyra (vars effekt redan var knd).
Metoden var nu lika snabb som daguerrotypin men erbjd mjlighe-

ten att frn ett negativ kunna gra obegrnsat antal positiva kopior.
Tidens fotografer ansg dock i allmnhet att direktpositivmetoden var
verlgsen d den krvde frre moment.
Redan 1841 tog W. H. F. Talbot patent p en teknik som innebar att
man fr frsta gngen kunde kopiera ett fotografi frn ett negativ.
Mnga anser att Talbot r den som lagt grunden till den moderna
tekniken som bygger p mjligheten att mngfaldiga bilder. Nr
man brjade anvnda Talbots teknik att framstlla fotografier p
papper kunde man gra dem i massupplagor.
STEREOSKOPI
(r 1840)
Stereoskopi eller 3D-bilder, tredimensionella bilder r teknik och an-
vndning av bilder avsedda att betraktas i stereo, med en platt tvdi-
mensionell bild fr vardera gat.
Metoden uppfanns av Charles Wheatstone 1840. Stereobilder anvn-
des inom stereofotogrammetri, genom produktion av stereogram och
i speciellbyggda kameror.
CARTE DE VISITE
(1850-1900 talet)
Daguerreotypin kom att bli mycket populr fr framstllning av por-
trtt. Tack vare detta billiga och snabba stt att f ett portrtt gjort
skaffade sig nu varje frnm borgare en daguerreotypibild av sig sjlv
eller sin familj. Men det krvdes att de satt absolut stilla p en stol
under den lnga slutartid exponeringstiden p minst en halv minut.
Fotolampor fanns inte utan man utnyttjade dagsljuset som kom in
genom ateljfnstren. Nr Daguerreotypin vergavs fr nya tekniker
med ett glasnegativ frn vilket man kunde gra kopior popularisera-
des portrttfotografiet.
1854 patenterade fransmannen Disdri metoden att, med flera kame-
raobjektiv, ta upp till tta bilder p ett negativ. Bilderna, portrtten,
hade samma storlek som ett visitkort, 6 x 9 cm, och kallades Carte de
visite. Det blev nu mjligt fr borgare och arbetare att bli portretera-
de. Fotografierna blev mycket populra och byttes mellan vnner och
beskare. Fotografier p prominenta personer sldes av fotografer och
pappershandlare och blev till samlarobjekt och fyllde fotoalbumen.
Detta blev brjan p massproduktionen av fotografiet.
Kortet framstlldes vanligen enligt ggvitemetoden som var den do-
minerande metoden fr framstllning av fotografiska kopior fram till
2013 MICHEL THOMAS
2013 MICHEL THOMAS
omkring 1890-talet. Ett tunt fotografi monterades p en tjockare papp.

Fotografiets monterades p ett pappkort med mtt 6,4 x 10,4 cm.
Till Sverige kom modet omkring 1860.
I brjan av 1870-talet tillkom de s kallade kabinettskorten, som ocks
oftast var gjorda som albumintryck, men strre, monterade p papp-
skivor. Kabinettkorten behll sin popularitet fram till tidigt 1900-tal.
Portrttfotograferingen blev en industri frst i Paris men ledde
sen till en vrldsomspnnande fotograferingsboom. S populrt
blev det att bli fotograferad att portrttmlarna skrev brev till
riksdagen och klagade ver konkurrensen.
FOTOREALISM VERSUS MLERIKONSTEN

(1850-1900 talet)
Fotografi anss ta ifrn mlarna deras funktionella betydelse att figura-
tivt dokumentera verkligheten s realistiskt som mjligt.
Allegoriska foton var vanliga under den tiden, d man direkt tog de
ider som konstnrerna hade utvecklat och verfrde dem till fotot.
Detta betraktas av mnga som en tervndsgrnd i fotots historia men
konstnrer och dess representant sg faror med fotografi framfart:
Varfr behvdes det ett nytt bildsprk till detta nya medium, fotorealis-
men fanns redan hos renssansmlarna? Deras bildsprk hade ju redan
utvecklats under en lng tid och resulterat i ett avancerat kompositions-
tnkande!
Den stora skillnaden mellan det tidiga fotografiet och konsten var att
renssansmlningar krver flera r av utbildning och erfarenhet. Detta
faktum uteslt alla som inte var skolade och kunde flja reglerna.
Fotografin tillgnglighet blev fr mnga ett stt att kunna uttrycka sig.
Mot slutet av 1800-talet blev i och med att kameran allt vanligare fll
en annan hantverk ur modet. Silhuettklippningen. Att klippa portrtt
var ett annan omttligt populrt tidsfrdriv hos den tidens borgerlig-
het och de svarta silhuetterna fanns verallt. De anvndes ocks som
illustrationer i bcker och tidningar.
PICTORALISM, PURITISM OCH TURISM

(r 1850 -1920 talet)
Men i fotografiets tidlder s uppkom ocks nya mjligheter och
riktningar inom konsten. Impressionisterna kunde studera rrelse i
bilden och f nya insikt om vad som uttryckte verkligheten.
tergivningen av ljuset blev drvid central; eftersom rena frger inte
terger knslan av ljus skte Impressionisterna experimentera med
olika frgkontraster, varigenom de bland annat upptckte att gult och
violett ger starkare kontraster n svart och vitt. Med fotografiet upp-
tckte Impressionisterna att ven en stillbild kan terge rrelse genom
att fnga ett gonblick av rrelsestadium.
2013 MICHEL THOMAS
2013 MICHEL THOMAS
I det sena 1800-talet utvecklades tv olika tendenser inom fotografin.

Piktorialismen skte fotografiska uttryck bestende av effekter medan
den andra riktningen gick mot ett ett puritiskt ideal med rena och raka
uttryck. Det gr att flja en pendelrrelse i fotohistorien mellan dessa
riktningar.
Julia Margaret Cameron stod fr de allra frsta frsken att skapa och
formulera sig kring en konstnrlig fotografi. Piktorialismen uppkom
med inspiration frn impressionism, symbolism och naturalism samt
optiska och bildmssiga frgestllningar och blev den frsta interna-
tionella konstfotorrelsen med andra framtrdande namn som Nicola
Perscheid och de svenska fotograferna Henry B. Goodwin, Ferdinand
Flodin och Ture Sellman.
Den nya fotografiska tekniken innebar ocks tidigt mjligheter till ex-
periment eller att skildra mrkliga fenomen. Mest bermd r Eadweard
Muybridges studier av rrelse ur hans serie Animal Locomotion.
Landskap, natur och arkitektur var andra mnen som togs upp av de
frsta fotograferna. Den kade turismen gjorde att bilder av histo-
riska monument efterfrgades. Ett exempel r den svenske fotografen
Pehr Vilhelm Guillaume Berggren som under 1880-talet fotograferade
knda platser runt Bosforen. Den amerikanska vstern intresserade
ocks mnga fotografer bl.a Carleton E. Watkins som dokumentaterade
Yosemite dalen.
Under samma epok portrtterade August Sander olika yrkesgrupper i
det tyska samhllet under Weimartiden. Han fretrder en nysaklighet
och har blivit sedan dess en frgrundsfigur inom det dokumentra
fotografi.
FRSTA KRIGSBILDER
(r 1855)
Fotografi brjar anvndas bland annat fr att pverka opinionen, sle-
des skickades Roger Fenton ut 1855 till Krimkriget p uppdrag av den
brittiska regeringen fr att visa upp positiva bilder av kriget som var
starkt kritiserat p hemmafronten.
FOTOCOLLAGE
(r 1856)
Oscar Gustave Rejlander var en svenskfdd fotograf som verkade i
Storbrittanien. Han skapade den bermda alegori Two ways of life,
ett fotografi som framstllts av 39 negativ och som berttar om en ung
mans livsval. Bilden som vckte stor uppmrksamhet 1857 i en sexuellt
pryd era inkptes samma r av Drottning Victoria som sknkte den till
sin make prins Albert.
Oscar Gustave Rejlander var under tiden 1855 - 1875 en av Storbritta-
niens mer uppmrksammade fotografer. Hans verkfrteckning omfat-
2013 MICHEL THOMAS
2013 MICHEL THOMAS
tar portrtt och iscensttningar av klassiska uppstllningar( tableaux

vivant) som han lnade ur mlerikonsten med vilken han var vl
frtrogen.
KODAK OCH AMATRFOTOGRAFI

(r 1884)
Torrpltarna hade fortfarande en nackdel, de var tunga och skra.
Fototekniken med negativet p en film uppfanns av George Eastman
1884. Det var papper som var negativmaterialet i den frsta Kodakka-
meran, som kom 1888. Filmbasen som introducerade av The Eastman
Co var gjuten p vldigt tunn cellulosanitrat, vilket kom att dominera
marknaden.
Under mottot: You press the button, we do the rest fddes amatr-
fotografin. Nu behvde fotografen och gemeneman inte lngre tunga
och omstndiga utrustning med glaspltar utan kunde anvnda sig av
den behndigare filmen.
FRSTA FRGFOTOGRAFI
(r 1861)
JC Maxwell fick fotografen Thomas Sutton att fotografera ett skotskru-
tigt band tre gnger, varje gng med olika frgfilter framfr linsen. De
tre svart-vita bilderna kunde sedan projiceras samtidigt p en skrm
med tre olika projektorer, som var frsedda med samma frgfilter som
anvnts fr att ta respektive bild. Nr de tre bilderna sammanfll bil-
dade de en komplett frgbild. Maxwells tre fotografiska pltar frvaras
nu i ett litet museum i Edinburgh, huset dr Maxwell fddes.
Gabriel Lippmann tilldelades Nobelpriset i fysik 1908 fr sin metod fr
att terge frger fotografiskt med interferens. Lippmanns mest bekan-
ta arbete, varmed var sysselsatt frn 1890, var frgan om fotografering
i naturliga frger.
FRSTA TRYCKA BILD I TIDNING

(r 1873)
William Fox Talbot kom med idn om halvton utskrift redan 1850-talet.
Han freslog fotografiska skrmar eller sljor tillsammans med en
fotografisk djuptryck process.
Flera olika typer av skrmar har freslagits under de fljande decen-
nierna. En av de vlknda frsken var av Stephen H. Horgan som
arbetar fr New York Daily Graphic.
Den frsta tryckta fotografiet var en bild av Steinway Hall i Manhattan
offentliggjordes den 2 december p 1873.
NATIONAL GEOGRAFIC SOCIETY

(r 1888)
2013 MICHEL THOMAS
2013 MICHEL THOMAS
National Geographic Magazine r en mnatlig engelsksprkig tidskrift

som ges ut av National Geographic Society, som grundades 27 januari
1888 i USA. Tidningen utkom frsta gngen samma r med syftet att
ka intresset fr geografi.
Tidskriften, som ltt knns igen p sin gula ram, har kommit att bli en
av vrldens mest vlknda, srskilt fr sin fotojournalistik. National
Geographic har haft frgbilder sedan i brjan av 1900-talet, d detta
nnu var ovanligt.
__________________________________________________________
1900-talet
FRSTA SMBILDKAMERA
(r 1910)
Ursprunget till detta format r frn omkring 1910-talet. Oskar Barnack
som var utvecklingschef hos optikfirman Leitz i Wetzlar, var en inbi-
ten amatrfotograf. Han tyckte att det blev besvrligt att behva ta
s mnga bilder med sin stora glaspltskamera innan han blev riktigt
njd med resultatet. P den tiden tillverkade de flesta fotografer sjlv
sina glaspltar; man gjorde i ordning s mnga man trodde sig behva
innan man gav sig ut p en expedition. Frst vid framkallning (ute p
fltet) sg man resultatet. Glaspltar var tunga att bra, s han upfann
en liten behndig kamera som laddades med 35 mm biograffilm kino-
film. Den anvnde han som en slags exponeringsmtare; nr bilden
blev rtt exponerad, visste han att samma instllningar kunde anvn-
das fr glaspltarna.
Andra fotografer blev mycket intresserade av denna uppfinning och
eftersom Barnack satt i en idealisk position, togs det fram en riktig
kamera med ungefrligen samma konstruktion som Barnacks Urleica.
Denna kamera fick bttre optik fr att kompensera fr det vsentligt
mindre bildformatet och kallades fr Leica, Leitz Camera. Man behll
filmformatet eftersom biograffilm numera fanns verallt p grund av
spelfilmens alltmer kande popularitet. Biograffilmens perforering
medgav exakt matning av filmen mellan exponeringarna. Som lmp-
ligt negativformat valdes en liggande bild med sidofrhllande 2:3,
vilket gav upphov till negativstorleken 2436 mm.
Frsta kameran introducerades frst 1925 fr allmnheten.
ALFRED STIEGLITZ
(1864-1946)
Alfred Stieglitz var en knd amerikansk fotograf, och anses vara en
stor personlighet inom utvecklandet av fotograferingskonsten.
Han fddes i New Jersey och vxte upp i New York. Han studerade
fotografi i Berlin
Efter att ha flyttat tillbaka till New York var Stieglitz bde medlem och
ledare av flera fotoklubbar och redaktr fr olika fotografitidskrifter.
2013 MICHEL THOMAS
2013 MICHEL THOMAS
Stieglitz hade en spontanitet i sina fotografier som var populrt i

dtidens fotografier. Han menade att fotografering handlade om att
observera vrlden. Ett av hans med knda fotografier r The Steerage
frn 1907, dr man ser klasskillnaderna p dcket av ett transatlantiskt
fartyg. Bilden kallas ofta fr det frsta genuina reportagefotografiet.
Han introducerade ocks publiken i New York de europeiska fotografi-
erna.
DOROTHEA LANGE
(18951965)
Dorothea Lange var en av pionjrerna inom den moderna amerikan-
ska dokumentrfotografin. Efter utbildning i New York tjnade hon sitt
uppehlle som portrttfotograf i San Francisco. Under det tidiga 1930-
talets depressionsr lmnade hon sin fotoatelj och brjade med stort
socialt patos fotografera mnniskor och platser mrkta av misren.
Lange deltog 1935 i ett kaliforniskt projekt som dokumenterade sta-
tens gstarbetare och deras utsatta situation.
P det professionella planet gjorde rapporten och Langes bilder stort
intryck nr dessa ndde Washington myndigheterna insg nu vidden
av den mnskliga tragedi som utspelade sig i Kalifornien. Hon arbe-
tade sedan inom Farm Security Administration (FSA), det amerikanska
jordbruksministeriets foto- och filmavdelning.
ANTROPOLOGI
(r 1920 talet)
Antropologifotografer hade som sin uppgift att dokumentera lands-
bygdsbefolkning, sluminnevnare samt icke europer till frmn fr
utbildningscentrumen i Europa s som London, Berlin och Paris.
Mnga av dem ansg att urbefolkningen var p utdende och var i
behov av att dokumenteras medan det var mjligt. Mnga av dessa
fotografer utgick fr att vara antropologer men i sjlva verket var de
enbart amatrmssiga d deras studier gick ut p att ett visst utse-
ende tydde p t.ex. lg intelligens.
P 1920-talet brjade antropologerna i sin tur dokumentera sina stu-
dier med hjlp av kameran. Deras fotografi var en fregngare till den
nya typen dokumentrfotografi.
NIKON ELEKTRONIK
(r 1917)
1914 brjade Oscar Barnack utveckla en kamera t sin arbetsgivare,
tyska Leitz. Nikon grundades 1917.
FRSTA BLIXTLAMPAN
(r 1923)
2013 MICHEL THOMAS
2013 MICHEL THOMAS
Harold Edgerton uppfann blixtlampan r 1923. Blixtar hade funnits

lngt tidigare, men de anvnde ett brnnbart pulver och kunde vara
farliga. Leitz brjar slja Leica-kameran 1925.
135-FILM
(r 1934)
Kodak hade gjort pankromatisk film tillgnglig fr filmfotografer redan
1922, men 1932 kom en ny process fr frgfilm: Technicolor, som lade
ihop tre svartvita negativ fotograferade genom olika filter i samma
kamera.
135-film introducerades av Kodak 1934 med lanseringen av Retina-ka-
meran samma r, och kom snabbt till att bli standard fr smbildska-
meror. Lnge fick man ladda kassetter sjlv i mrkrum genom att kpa
film p rulle och kassetterna varierade i utfrande mellan exempelvis
Leica, Contax och Agfa. 1936 lanserades Kodachrome, den frsta prak-
tiskt anvndbara frgfilmen; ret efter lanserade Agfa sin Agfacolor-
film.
Smbilsformatet blev populrt och blev senare det dominerande for-
matet fr stillbilder.
1936
SPEGELREFLEX
Tack vara prima kan fotografen se motivet rttvnt genom objektivet.
Den frsta spegelreflexkameran, Contax S frn Zeiss, kom 1936. Det
var den frsta spegelreflexkamera som anvnde ett pentagrammatiskt
prisma i skaren. Innan dess hade alla kameror separat skarfnster.
BILDEN AV DET NYA VRLDORDNING

(19201980 talet)
Hos mnga dokumentrfotografer har det varit en stark drivkraft att
bertta om hndelser, platser och mnniskor i deras vardag. Fr vissa
r det ett livslngt uppdrag att avslja och visa upp samhllets orttvi-
sor. Fr andra r det ett stt att dela med sig av sina egna erfarenheter
och att utveckla den dokumentra fotografin mot mer personliga och
konstnrliga projekt.
Genom kameran har fotografer haft mjlighet att komma i kontakt
med utsatta, ibland gmda eller glmda, grupper och miljer. T.ex
Larry Clarks intrngande och kontroversiella fotografier av sina miss-
brukande vnner i hemstaden Tulsa. Samma tematik finns i Nan Gol-
dins livslng skildring av hennes vnner och bekanta.
I den dokumentra traditionen arbetade ven Christer Strmholm och
hans elever. Anders Petersen har frt Strmholms arv vidare i bland an-
nat serien frn Caf Lehmitz i Hamburg (196770). Andra fotografer
som under ren utvecklat olika stt att se p det svenska samhllet r
2013 MICHEL THOMAS
2013 MICHEL THOMAS
JH Engstrm, Catharina Gotby och Lars Tunbjrk.

Fotografen Inta Ruka har dokumenterat det gamla Riga sedan 2004.
Under 1900-talet slut frhll hon sig och anpassade sig till Sovjetu-
nionen, sedan dokumenterade frndringarna i Lettland under den
post-sovjetiska tiden.
Genom hela fotohistorien har fotografer valt att under lnga perio-
der g in i andra mnniskors vrldar och livserfarenheter. Men fr att
kunna gra det och samtidigt frsrja sig har mnga fotografer arbe-
tat parallellt med de egna projekten och med olika typer av kommersi-
ella uppdrag. Detta har lett till frskjutningar mellan social reportage,
dokumentra projekt, portrttfotografi, reklam och fotobaserad konst.
BILDKOOPERATIVET MAGNUM
(r 1947)
Henri Cartier-Bresson grundade den ansedda bildbyrn Magnum
Photos tillsammans med fotografer som Robert Capa, David Seymour,
George Rodger och Bill Vandivert. Magnums fotografer har bevakat
de flesta av de gngna decenniernas historiska hndelser och tagit
mnga av de mest framtrdande bilderna.
HENRI CARTIER BRESSON

(r1908-2004)
Fr Henri Cartier-Bresson var fotografi ett stt att bertta historier om
livet. Han var p plats i Spanien under inbrdeskriget, i Tyskland nr
drrarna ppnades till koncentrationslgren, i Kina d Kuomintang
fll och Mao tgade in i Peking, och han upplevde de radikala vnster
under studentrevolten i Paris 1968.
Henri Cartier-Bresson hade en frmga att med sin Leica fnga gon-
blick ur livet. Han myntade begreppet det avgrande gonblick-
et konsten att med perfekt tajmning, p exakt rtt brkdel av
en sekund, trycka ned slutaren.
Kameran r fr mig ett skissblock, skrev Cartier-Bresson, ett intui-
tionens och spontanitetens verktyg. Fr att det ska bli meningsfullt
mste man vara engagerad i det man betraktar genom skaren. Detta
krver koncentration, disciplin, lyhrdhet och viss knsla fr geometri.
Henri Cartier-Bresson beskar exempelvis inte sina bilder, istllet kompo-
nerade han dem i skaren.
ROBERT CAPA
(r1913-1954)
Robert Capa, fdd som Endre Ern Friedmann 22 oktober 1913 i Buda-
pest, Ungern, dd 25 maj 1954 i Thai Binh, Vietnam, var en amerikansk
av ungerskt ursprung, en av 1900-talets kanske mest bermda inom
krigsbilder. Capa bevakade flera olika krig; det spanska inbrdeskriget,
2013 MICHEL THOMAS
2013 MICHEL THOMAS
Japans invasion av Kina, och stora delar av det andra vrldskriget r

alla historiska hndelser som dokumenterats av honom.
Capa brjade fotografera 1930. Till en brjan arbetade han t Ullstein-
Verlag och bildbyrn Dephot. Under 1936 och 1937 tog han sig runt i
Spanien och fotograferade det spanska inbrdeskriget frde med sig
till civilbefolkningen. Dr skapade han sitt mest knda verk, Loyalist
Militiaman at the Moment of Death, och dr avled ocks hans kollega
och livskamrat, Gerda Taro, i en stridsvagnskrock r 1937.
Fr bilderna drifrn blev han 1938 kallad fr The Greatest War Photo-
grapher in the World (Vrldens bsta krigsfotograf ) av brittiska Pic-
ture Post. Under andra vrldskriget reste han med den amerikanska
armn, och fotograferade t Life, Illustrated och Colliers. Han hade
dock inledningsvis mycket svrt att f tillstnd att ka frn USA till
Europa fr att arbeta som krigsfotograf. Han var visserligen sjlv jude
och avskydde nazismen[klla behvs], men han var nd medborgare
i Ungern, ett land som var allierat med, och senare ockuperat av, Nazi-
tyskland.
Ngra av hans mest knda bilder togs den sjtte juni 1944, Dagen-D,
d han landsattes vid Normandies kust, tillsammans med den andra
vgen av amerikanska soldater.
r 1946 blev han amerikansk medborgare och 1947 grundade han
Magnumtillsammans med Henri Cartier-Bresson
Efter en kort tids vila efter andra vrldskriget reste han - p uppdrag av
tidningen Life - till Sydostasien dr de franska trupperna hade slagits
i tta r i det frsta Indokina-kriget. Den 25 maj 1954 fljde Capa med
ett franskt regemente. Klockan 14:55 tog de sig igenom ett farligt
omrde i djup skog.[klla behvs] Capa trampade p en landmina som
exploderade varefter han avled.
HASSELBLAD
(r 1948)
Victor Hasselblad introducerade sin frsta kamera 1948 men slkten
Hasselblad har en lng historia inom fotografin nda sedan mitten av
1800-talet. Hasselblads egen kameratillverkning startade r 1941 efter
en order frn svenska krigsmakten p en flygspaningskamera. Den
kameratyp som idag kallas Hasselblad konstruerades av Victor Hassel-
blad och formgavs av Sixten Sason. Kameran r en s kallad mellanfor-
matskamera och anvnder 120-film vilken ger en 6x6 cm negativfor-
mat.
Den frsta civila kameran lanserades den 6 oktober 1948 av Victor
Hasselblad p New York Athletic Club i New York, infr ett tjugotal av
USA:s ledande fotoskribenter. Modellen hette 1600 F. Det blev vrl-
dens frsta engda spegelreflexkamera i mellanformat (6x6 cm) med
utbytbara objektiv och magasin.1600 syftar p kamerans snabbaste
2013 MICHEL THOMAS
2013 MICHEL THOMAS
slutartid, 1/1600 sekund, och F str fr Focal plane shutter, det vill sga
ridslutare. Nsta stora steg kom 1957 d modellen 500 C kom. De
efterfljande ren har en mngd modeller introducerats. Alla ingr i
Hasselbladsystemet, vilket innebr att man kan kombinera magasin,
skare, kamerahus och objektiv.
Hasselblad anvndes i stor omfattning av NASA och var bland annat
den frsta kameran p mnen.
POLAROID
(r 1954)
Nr Edwin H. Land uppfann Polaroidkameran 1947 fddes ett nytt be-
grepp direktbilden. Frst 1963 kunde man ta frgbilder med en po-
laroidkamera. Samma r, allts 1963, introducerade Kodak sin Instama-
tic kamera som laddades med en kassett med negativ frgfilm. Denna
kamera blev en revolution fr amatrfotografin och fotohandeln.
FRSTA AUTOMATISKA KAMEROR

(r 1959)
1959 kom den frsta automatiska kameran frn Agfa, och 1963 kom
Kodaks Instamatic som inte krvde ngra instllningar alls. Samma r
presenterade Nikon den frsta undervattenskameran.
IRVING PENN
r 1917-2009)
Irving Penn var en stillbildande Amerikansk studiofotograf.. Medan
han fortfarande var en student arbetade Penn med Brodovitch p
Harpers Bazaar som publicerade flera av Penns teckningar. Nr Penn
tervnde till New York efter ett r i Mexico s erbjd Alexander Liber-
man honom en position som layoutare fr tidningen Vogue. Senare
blev han fotograf dr.
Irving Penns frsta omslag fr tidningen Vogue publiceras oktober
1943. Penn fortsatte att fotografera omslag, portrtt, stilleben och
mode.fr tidskrifter under hela hans karrir.
Han r otnkbar utan New York, skrev en gng svensk fotografis
frmste kritiker, Ulf Hrd af Segerstad. Han sg Penn som ett kronvitt-
ne som sakligt och iskallt gav oss den perfekta bilden av vr egen tid:
Penn portrtterar de mktiga och de utsatta med samma blick,
de vackra och de fula visas med samma sensualitet. En cigarett-
fimp fotograferas med samma skrpa som en kvinnas mun...
Han var i fyrtiotv r gift med Lisa Fonssagrives-Penn frn Uddevalla.
Sverige.
IMATERIELLA BILDER
(1990-2010 talet)
Under perioden s experimenterade visa fotograf med digitala in-
2013 MICHEL THOMAS
2013 MICHEL THOMAS
grepp och skapade nya verkligheter och nya virtuella vrldar men
under 1980 talet frtydligades den konstnrliga tillmpningen.
Sedan slutet av 1970-talet har Cindy Sherman frkltt sig i klichfyllda
kvinnliga identiteter fr att frst hur en specifik identitet r samman-
satt.
I takt med den digitala tidslderns explosionsartade framsteg sam-
manblandas information och underhllning. Den tidigare tydliga
uppfattningen av tid och rum blir mer diffus.
Begreppet identitet r inte lngre enbart knutet till plats, etnicitet, kn
och klass. Det kan istllet konstrueras utifrn sammanblandningar av
givna frutsttningar och tagna frebilder.
IDENTITET KRISEN
Frn 1970-talet och framt ifrgastts idn om konstens och fotogra-
fiets uppgift att visa fram ofrfalskade identiteter. Istllet anvnds
kameran fr att understryka rollspelets mjligheter och hur begreppet
identitet kan konstrueras.
Massmediernas mngfaldigande av verkligheten har radikalt omdanat
frutsttningarna fr vra liv. I synnerhet blev kameran ett anvndbart
konstnrligt verktyg fr att underska identitetet med. Genom att ma-
nipulera avbildningen som om den vore verklig uppmanade konstn-
rerna oss att bli kritiskt vaksamma p hur bilder i allmnhet anvnds.
Frndringarna resulterade i ett brett spektrum av fotografiska pro-
jekt. Traditionellt orienterade fotografer frfinade sina estetiska meto-
der till vackert frkonstlade bilder. Till exempel Robert Mapplethorpe
som terknt till klassiska sknhetsideal fr att underminera de sociala
frdomarna gentemot homosexualitet.
FRSTA DIGITALA BILDVERFRING

(r 1957)
Den frsta digitala bildverfringen gjordes av Russel Kirsch 1957, d
presenterades den frsta skanner, som sprade ljusvariationer ver
ytorna av ett fotografi . Russel Kirsch gjorde den frsta digitala bilden
genom att skanna ett fotografi. Den digitala bilden bestod av 30976
pixlar och mte 5 cm 5 cm.
Dagens bilder av planeter, solen och av jordensyta skickas frn rym-
den tillbaka till oss tack vore den digitala bildverfring.
FRSTA SENSOR
(r 1973)
1973 lanserade Fairchild Semiconductor ett CCD-chip, med 100 x100
punkter. Den frsta digitalkamerna med en CCD-sensor kom 1975.
Den frsta megapixel-sensorn kom 1986 och var utvecklat av Kodak.
2013 MICHEL THOMAS
2013 MICHEL THOMAS
FRSTA DIGITAL KAMERA

(r 1991)
Den frsta kommersiella digitalkameran kom inte frrn 1991, d Ko-
dak presenterade en modifierad Nikonkamera med elektronik istllet
fr film. 1999 slppte Nikon den frsta digitala systemkameran som
var utvecklad fr digital fotografering frn brjan. Olympus och Canon
presenterade de frsta digitala kompaktkamerorna r 2003.
FRSTA AUTOFOCUSKAMERA
(r 1985)
De frsta autofokuskamerorna kom frn Minolta r 1985. Canon EOS,
den frsta spegelreflexkameran med elektronik i objektivet, kom 1987.
PHOTOSHOP
(r 1990)
Adobe Photoshop lanserades 1990, och de frsta websajterna med
fotografi som tema brjade komma 1993.
FRSTA MOBILKAMERA
(r 2000)
Den frsta mobiltelefonen med inbyggd kamera lanserades r 2000 av
J-Phone i Japan. Dagens digitala sensor och mobil applikationer til-
lter alla att ta bilder och att dela med sig av sina bilder och portrtt i
det global ntverk.
HISTORIAN OM FOTOGRAFI R SLUT

(r 2010 och framt)
Det digitala utvecklingen r en revolution fr det fotografiska medier.
Den kemiska processer och uppfinnar som har gett uppskov till foto-
grafi har ersatt och digitala ettor och nollor.
Det silverbaserade film (originalet) finns inte lngre. Detta undermi-
nerar bilden trovrdighet nnu n gng och tenderar att frintetgra
den fotografiska bilden egenart.
Underskningen av bilden olika betydelse r i fullt gng, ngra sger
att slutet r hr.
Fotografi har ftt konkurens av 3D bilder, Fotografi eller photoshop?
r det frgan? Fotografi sprids via Internet. r det vgen att vandra?
Fotografi har blivit det nya twitter. r det ord mot bild nu? Bilden och
orden i en duell-p skrm? D har bilden en chans...
Vi kan redan se hur bilden ssom datorer lever under egna premisser.
Kan vi frutsp en renssans av bildmedia? Ja tack vore det fotogra-
fiska bilden utbredning i sociala medie. Dess universalitet ger frdelar
mot vra olika sprk.
Bildsprket har bibehllit sin kraftoch sin vitalitet och har ftt nytnd-
2013 MICHEL THOMAS
2013 MICHEL THOMAS
ning genom konsten som har tagit fotografi i sin famn.

Enligt min mening r det slutet av frsta boken men det r ocks
brjan till en ny. Fotografi har en frmga att anpassa sig till omgiv-
ning och frnya sig sjlv hela tiden. Detta har vi kunnat se i fotografis
korta historia.
S lnge solen strlar som Niepce skulle kunna sga.
Eller Under gatlyktorna i Paris skulle Braisai kunnat svara.
eller La vie est belle enligt Doisneau eller Cest le punktum som
Barthes skulle uttrycka det.
Fotografi br vr egen tillvaron, vr mening, vr liv. En sdan bl dag
man vill g ut och freviga.
Den visar oss vilka vi r och, genom bilderna av det frflutna, frvan-
nar oss om vilka vi kan bli. Fotografi har fortfarande rollen av budbra-
ren. En svepduk som pminnelse (vad det dr det brjade egentligen?)
Vr verklighet frevigad. r det inte det vi vill
2013 MICHEL THOMAS

KAMERA INSTLLNINGAR
Kameran
Menysystem
Lge / Mode
Ljusmtning
Hr r jag i London. Klockan r 17. 30. Londonbo stressar mot tunnelbana nedfarterna. Jag str
bara dr vntar. Jag vntar p gonblicket. Som fotograf r man fri! Fri att observera, fri att fnga
tiden. Bilderna finns dr. Solljuset r slppande. Jag sert taxi frare bakom rutan. Han blir blndad
men det r inte jag. Jag har min 80-200 mm p min Nikon. Jag hinner endast ta 2 bilder. Klick. f/8
1/250 s ISO 200. Fotograf Michel Thomas
KAMERA MODE
Dagens digitala kameror r fullt av finesser och elektronik men principen r

detsamma som de tidigare kameror. De viktigaste instllningar i kameran
fr att f en bra bild r exponering och skrpa. Kamerans handbok r bra att
ha nra till hands under kursens gng d olika instllningar kan srskilja sig
beroende p mrke och modell.
SYSTEM KAMERAN
En Digital system kamera fngar ljuset och bilden registreras p en sen-
sor (film). Det finns mer eller mindre avancerade typ av kamera och flertal
tillverkare, Canon, Nikon, Fuji etc.
Under kursens gng arbetar vi med systemkamera eller s kallad spegel-
reflex.
En systemkamera kallas ocks fr spegelreflex p grund av spegel som
finns inbyggd i kameran. Tar man bort objektivet s ser man tydligt spegel
som finns in i kamerakroppen. Denna spegel tillter anvndaren att se
bilden rakt genom objektivet till skaren. Vid exponeringstillflle flls
spegel uppt och tillter ljuset att trffa sensor.
Det som skiljer en systemkamera frn kompaktkameror r att systemkam-
eran r en del av ett system. Man kan plocka av objektivet p en systemka-
mera och stta p ett annat, eller andra tillbehr, till exempel fr extrema
nrbilder. Det finns mnga olika objektiv med olika egenskaper, en del av
dem har mycket stor ljusstyrka.
Med en systemkamera kan man f mycket kort skrpedjup om man har

objektiv med stor ppning. (jag terkommer om detta). En systemkamera
kan man ocks alltid gra alla instllnigar manuellt med, medan mnga
kompakter har ganska f kontroller, s att man kanske inte sjlv kan vlja
slutartid och blndare eller knslighet (ISO). Systemkameror har ocks
automatiskt lge, men det gr alltid att styra allting sjlv nr man har en
systemkamera, medan man ofta r utlmnad till automatiken om man har
en kompaktkamera.
Bekanta dig med ngra av de viktiga reglage p kameran.
Skardisplay
Dr kontrollerar du alla instllningar genom olika menyer.
Samtidigt anvnds displayen fr att se dina bilder.
Menyer
Kamerans menysystem bestr av 5-6 flikar beroende p kameramodell.
Lr dig hitta rtt i menyerna fr att enkelt kunna stlla in kameran nr du
fotograferar.
Dagens digitala kameror r fullt av finesser och elektron-

ik men principen r detsamma som de tidigare kameror.
Det som skiljer en systemkamera frn kompaktkameror

r att systemkameran r en del av ett system.
Mode
Dr vljer olika instllningar fe exponeringen av bilden.
Program och automatik bland andra.
Rattar
Rattar fr exponeringskontroll. Hr kan du ndra blndare och slutaren.
Sensor
Sensor registrerar bilden och finns inuti kameran bakom spegel.
Minneskort
Fr att lagra bilderna behver du ett avtagbar minneskort. Dessa kommer
med olika lagringskapacitet och verfring hastigheter.
MENYSYSTEM
I bruksavisningen till din kamera kan du lsa om alla de olika instlln-
ingsmjligheterna. Glm inte bort att du kan anvnda hjlpknappen
under tiden du navigerar i menysystemet. Denna funktion ger dig en kort
beskrivning om det menyalternativ du markerat. Du kan f hjlp i menyn
nr frgetecknet visas i nedre vnstra hrnet p skrmen.
Visningsmenyn
Hr justerar du visningsinstllningar, hanterar bilder och kr bildspel.
Fotograferingsmenyn
Hr ndrar du fotografiska instllningar som bildstorlek, bildkvalitet,
frginstllningar och vitbalans.
Anpassningsmenyn
Hr anpassar du din kamera genom att stlla in t.ex. knappfunktional-
itet, LCD-timers och autofokus-instllningar. I vissa kameramodelller har
denna flik tagits bort och funktionerna hittar du istllet i fotograferings-
menyn eller instllningsmenyn.
Instllningsmenyn
Hr stller du in grundlggande kamerainstllningar som datum, tid och
sprk, formaterar minneskort och vljer filnumreringsalternativ.
Retuscheringsmenyn
Hr kan du redigera dina bilder direkt i kameran. Du kan t.ex. ta bort rda
gon, beskra och konvertera dina bilder till svartvitt. Nr du retuscherar
en bild behlls alltid originalet, och en redigerad kopia av bilden sparas
p minneskortet.
Instllningshistorik/Min meny
I instllningshistorik-menyn listas de senast anvnda menyalternativen fr
att du snabbare ska kunna komma t de instllningar du gr oftast. I vissa
kameramodeller kan du gra denna flik till din egen meny (Min meny). Du
I bruksavisningen till din kamera kan du lsa om alla de olika instllningsmjligheterna.
Vilken lagringskapacitet har din minneskort?

kan d vlja precis vilka menyalternativ som ska visas, och ven ordnin-
gen p dessa.
EXPONERINGSLGE
Fr att ange hur kameran stller in slutartid och blndare har du olika
mjligheter att vlja du olika alternativ lge / mode. Jag terkommer om
detta i nsta lektion.
P Lge / Mode (Nikon / Canon)

I detta lge justerar kameran slutartid och blndare automatiskt fr att f
en optimal exponering i de flesta situationer. Du anvnder P lge nr
du knner dig osker p ljusfrhllande och nr du vill lta kamera skta
exponeringen.
Anvndningsomrde:
Till exempel fr gonblick bilder d du inte hinner stlla in vrde.
P*
P lge kan du vlja olika kombinationer av slutartider och blndare
genom att vrida kommandoratten t hger (om du vill ha strre blndare
eller kortare slutartid) eller t vnster (om du vill ha mindre blndare eller
lngre slutartid).
A/Av Lge / Mode

Du vljer blndare. Kamera anpassa slutartid automatisk.
Du anvnder A lge nr du vill ha kontroll ver blndarppning och
skrpedjupet.
S/Tv Lge / Mode

Du vljer slutartid. Kamera anpassa blndare automatisk.
Du anvnder S lge nr du vill ha kontroll ver slutartiden och foto-
grafera rrliga motiv.
M Lge / Mode
I manuell expoeringslge bestmmer du sjlv slutartiden och blndaren.
Som hjlpmedel s har kameran en en exponeringsindikator dr du kan
kontrollera exponeringen.
Beroende p vilken kameramodell har du olika exponeringslge som

underlttar fr dig vid specifika situationer. t. ex sport / portrtt / natur. I
dessa lge vljer kameran automatiskt det bsta vrde fr en specifik situ-
ation. Du anvnder dessa lge nr du vill lta kamera skta exponeringen.
I manuell exponeringslge bestmmer du sjlv slutartiden och blndaren. Som hjlpmedel s har
kameran en en exponeringsindikator dr du kan kontrollera exponeringen.
Fotograf Michel Thomas f5,6. 1/60 s. ISO 400
UPPLSNING (Bildstorlek)
Det frsta du stller in p kameran r upplsningen. Du kan vlja mellan
tre lgen, Large (L), Medium (M) och Small (S). Upplsningen bestmmer
hur stor bilden kan bli nr du skriver ut den. Ska du bara fotografera fr
att lgga upp sm bilder p en webbsida, rcker en relativt lg uppls-
ning.
Men vet du inte vad bilderna ska anvndas till, vljer du s hg
upplsning som mjligt. Begrnsa dig inte vid fotograferingstillfllet!
Upplsning och komprimering vljs bara nr du fotograferar i filformatet
JPG. Nr du fotograferar i filformatet NEF (RAW) kan dessa alternativ inte
vljas d kameran i detta lge automatiskt anvnder hgsta upplsnin-
gen.
Large (L) 10 megapixel Small (S) 2,5 megapixel
Utsnitt: ca 80x80 pixlar = 6 400 pixlar
Utsnitt 40x40 pixlar = 1 600 pixlar
KOMPRIMERING (Bildkvalitet)
Nr du fotograferar i JPG-format sker alltid en komprimering av bilderna.
Denna funktion r till fr att spara minne eller fr att gra bilderna
mindre utrymmeskrvande som datafiler. Du kan i kamerans FOTO-meny
stlla in hur mycket bilderna ska komprimeras. Vid komprimeringsinstlln-
ing gller samma tumregel som med upplsning: Vet du inte vad du ska
ha bilderna till, vlj s lg komprimering som mjligt. Du kan vlja mellan
tre olika komprimeringsalternativ:
Fine: Hg bildkvalitet (lg komprimering)
Normal
Basic: Lgre bildkvalitet (hg komprimering)
10 megapixel (Fine) 10 megapixel (Basic)
ISO
Fabrikens grundinstllning fr ISO-talet automatiskt men du ska ndra vid
tillflle till ett manuellt vrde. ISO-vrde (ljusknslighet)
ISO-vrdet r ett mtt p kamerans ljusknslighet. Du kan vlja mellan
ISO- automatik och manuell ISO-instllning. Ju hgre ISO-vrde, desto
hgre ljusknslighet. Priset du betalar med ett hgt ISO-vrde r ett tydli-
gare korn (brus) i bilden. D slutartid, blndare och ISO-vrde samverkar
fr att ge den slutliga exponeringen kan du genom att aktivt arbeta med
ISO-vrdet ndra omfnget av anvndbara slutartider som ger korrekt
exponering.
Testa att stta ISO p 100 / 200 / 400 etc
Med ett hgt ISO-vrde kan du ta bilder under lg ljusfrhllande (utan blixt) men d
blir det ett tydligare korn (brus) i bilden. f4. 1/60 s. ISO 2000 Fotograf Michel Thomas
LJUSMTNING
Kameran har en inbyggd ljusmtare men du kan stlla in lite olika mt-
metoder p var exakt din kamera mter ljuset. Fr att bilden ska bli rtt
exponerad har du en ljusmtare till din hjlp. I skaren fr du en
indikation p om dina instllningar kommer att ge en underexponerad
(fr mrk), verexponerad (fr ljus) eller korrekt exponerad bild.
Blixten kontrollerar du sjlv och du mste manuellt flla upp den om du

vill anvnda den.
Din kamera mter d ljuset genom ett flertal olika sensorer.

Spotmtning
Spotmtning innebr att kameran mter ljuset frn 1-5% av mittenytan
av bilden. Detta kan vara ett bra stt att mta om du har stora skillnader i
ljusfrhllandet mellan huvudobjektet och omgivningen, exempelvis en
sngare med ljus i ansiktet p en mrk scen.
Centrumvgd mtning
Centrumvgd mtning innebr att den mter flertal punkter i bilden men
lgger tyngden p att berkna exponeringen utifrn de sensorer som lig-
ger mitt i bilden.
Matrismtning
Matrismtning innebr att kameran mter mnga punkter i bilden och
exponerar efter ett genomsnitt. Denna mtmetod r bra att anvnda som
standardmetod om du r osker p hur du skall mta.
EXPONERINGSKOMPENSATION
Ibland kan kamerans exponeringsmtare bli lurad, vilket kan resultera i fr
ljusa eller fr mrka bilder. Du kan d anvnda exponeringskompensation
fr att korrigera detta i fotograferingstillfllet. Knappen fr exponering-
skompensation r mrkt med och sitter bredvid avtryckaren. Kompen-
sationen anges i exponeringsvrdessteg dr +1 betyder att dubbelt s
mycket ljus nr bildsensorn
och 1 att hlften s mycket ljus nr bildsensorn. Eftersom kameran inte
vet vad du fotograferar och hur du vill att resultatet ska se ut, behvs
ibland lite hjlp p traven. Genom att ta flera bilder av samma motiv, men
med olika exponering, kan du f precis det bildresultat du vill ha.
11
0 EV
-1 EV
+1 EV

OBJEKTIV & SKRPA
Hr pratar vi om objektivet och dess pverkan p slutbilden.
Brnnvidd
Bildvinkel
Skrpa
Frkortningar
Jag sitter i en observationspost och bevakar grnsen. Tiden gr lngsamt men vi har utrustning fr
att se lngt. En kikare med 1000 i brnnvidd. En sak ska man absolut inte gra med s lng optik och
det r att se rak in i solen (man kan brnna ornhinna frutom d solen r p vg ner i horizonten.)
Jag testar i alla fall att stta min kamera mot gonmusslan och tar ngra bilder. Nr jag framkallar
bilderna blir jag glad verraskad nr jag ser att bilden av solen fastnade p negativet. I frgrunden
kan man se det turkiska postering p bergslutningen.
OBJEKTIV
Objektivet: Latin- objectivus, objicere (kasta fram).

Objektivet r det utbytbara del av din systemkamera. Ju bttre kvalit p
optik ju bttre skrpa fr du. Genom att byta objektiv kan du fnga olika delar
av motivet. Ett objektiv r mestadels sammansatt av ett flertal linselement,
oftast av olika glassorter fr optimal korrigering av olika brytningsfel (aberra-
tioner). Ett objektiv har en anordning fr skrpa och en inbygd blndare.
BRNNVIDD
Olika objektiv har olika brnnvidd som kan varierar frn 6mm till 1000
mm och mer. Objektiv med brnnvidd 50 kallas fr normal, normaloptik.
Objektiv med brnnvidd under 50 mm kallas fr vidvinkel.
t.ex 35 mm, 28 mm, 20 mm.
Objektiv med brnnvidd ver 50 mm kallas fr teleobjektiv.
t.ex 100 mm 135 mm 200 mm 300 mm
BILDVINKEL
Bildvinkeln hos ett objektiv rknas tack vore brnnvidden och av bild-
formatets storlek. Ett objektiv med en brnnvidd som ungefr motsvarar
bildformatets diagonal brukar anses som normalobjektiv med en hor-
isontell bildvinkel p cirka 45.
Objektiv med strre bildvinkel kallas vidvinkel objektiv (t.ex ett objektiv
med 24 mm brnnvidd har en bildvinkel p 84) och med mindre bildvin-
kel teleobjektiv. (t.ex ett objektiv med 200mm brnnvidd har en bildvinkel
p 12)
FAST OBJEKTIV
Fast objektiv (kallas ocks fr fast optik) har endast en breddvidd och r
ofta mer ljusstarka och anses vara skarpare n zoom objektiv.
ZOOM OBJEKTIV
Zoom objektiv har flera brnnvidd och r smidigt att anvnda i mnga
situation och billigare. De r ofta mindre ljusstarka n fasta objektiv.
VIDVINKELOBJEKTIV
Med ett vidvinkelobjektiv fr du mer av rummet eller av landskapet n
med en normaloptik. Vidvinkel passar till exempelvis fr naturfoto,
gruppbilder och fr fr att fota interirbilder.
Med vidvinkel och stativ frskrar jag mig att skrpedjupet finns hela vggen
f/ 16 1/15 s 200 ISO. Michel Thomas. Malm
Man br vara uppmrsam p att en vidvinkeloptik kan frvrngda motiv-

et och inte har samma proportioner som i verkligheten. Anvnder du ett
vidvinkelobjektiv vid exempelvis portrttfotografering p nra hll s br
du vara extra uppmrksam p dessa frvrngningar i bilden.
Skrpedjupet r oftast mycket lngre med vindvinkel r med teleobjektiv.
TELEOBJEKTIV
Med ett teleobjektiv kommer du nrmre ditt motiv. Dessa objektiv kom-
primerar sjlva bilden och trycker ihop den, jmfrt med ett vidvinkelob-
jektiv.
Dessa sorters objektiv passar sport, djurfoto och portrtt. Man brukar
sga att det ultimata portrtt objektiv r mellan 85 mm och 135 mm. Tele-
objektiv lmpar sig till portrtt r fr att den hjlper till att isolera motivet
frn bakgrunden och p grund av det korta skrpedjupet.
MACROOBJEKTIV
Macroobjektiv har mjlighet att avbilda motivet i skala 1:1 och nnu
nrmare. Macroobjektiv har extrem bra nrgrns. Det finns macroobjektiv
med brnnvidd 60 mm och 100 mm t.ex.
FISH-EYE
Fish-eyeobjektiv r ett extrem viddvinkel optik med vinkel upp p 180
Dessa anvnds fr att skapa speciella effekter och i specifika fall.
SHIFT TILT
Shift tilt objektiv anvnds frmst inom arkitektur fotografi d man vill
rtta vinklar t.ex i byggnader tagna underifrn.
TELECONVERTER
En teleconverter stter mellan objektivet och kamerahuset fr att kar
brnnvidden. Faktor 1.4x multiplicerar brnnvidden med 1,4.
Ett 200 objektiv fr d brnnvidd 280mm.
Faktor 2x som multipliceras brnnvidden 2 gnger.
Ett 200 objektiv fr d brnnvidd 400 mm.
Nackdelen r att man frlora ett blndarsteg och att kvalit p bilderna
kan bli ngot smre n med original optik.
BILDSTABILISATOR
Bildstabilisator r ett system fr att motverka effekterna av kameras-
kakningar finns i professionella teleobjektiv och i digitala kameror.
Tips: En regel r att frska f lngre slutartid n den brnnvidden du
Med vindvinkel objektiv fr man mer av scenen som utspelar sig framfr. 18 mm f4. 1/60 ISO 400
Sevilla. Spanien Fotograf Michel Thomas.
anvnder d kan bilderna bli ngot oskarpa. T. ex. med brnnvidd 50mm
anvnder du 1/50 sekund.
ATT VLJA OPTIK

Det finns mnga objektiv i olika prisklasser och kvalit att vlja mellan.
Som regel kan man sga att fasta eller zoom objektiv som tillter hg
ljusstarka blndare som f1,4 f2.0 och f2,8 r bst men kostar ocks d-
refter. Ett bra objektiv r ofta en bra investering som man har gldje av i
mnga r och som du kan anvnda fast du byter kamerahus.
SKRPA. FOKUS
Genom att stlla skrpa kan man f freml p olika avstnd att avbildas
skarpt. Fokusering sker genom att hela eller delar av objektivet flyttas
fram och tillbaka. Detta kan ske manuellt eller automatiskt (autofokus).
Det r viktig att behrska hur man fokuserar med dagens digitala kam-
eror. Dessa kameror har ett flertal olika fokus funktioner och instllningar
och fr att lyckas med sina bilder mste man knna till hur och nr de
olika fokuseringsmetoderna anvnds.
Autofokus, manuell fokus, olika fokus punkter och autofokus lgen.
En systemkamera kan fokusera p antingen automatisk vg, eller manuell
vg. Detta stlls in med en liten knapp p sjlva objektivet och r egentli-
gen inte beroende av programvalet p kameran.
En bra autofokus r snabb, tyst och exakt i sin lsning.
MANUELLT CENTRERAD FOKUS PUNKT

Nr man fokuserar i det helautomatiska programlgets grundinstllning
s tnds lite olika, godtyckliga fokus punkter i skaren. Ibland hamnade
fokus i mitten och ibland hamnade fokus p kanten. Kanske fokuserade
kameran d och d p flera punkter. Detta beror p att kameran r instlld
p att automatiskt vlja godtycklig fokus punkt. Denna automatik kan
vara jtte bra men ocks vara vldigt bekymmersam, eftersom kameran
inte vet exakt vad du vill fokusera p. Kanske vill du ha en oskarp frgrund
medan kameran tror att den ska vara skarp? Kameran gissar - ibland rtt
och ibland fel. Drfr br du ta kontrollen ver detta och stlla in s att
fokus alltid r i mitten av bilden.
ndrar fokus punkt p din kamera och stll in den p den mittersta punk-
ten. Det r ofta bra att centrerad fokus punkt som grundlge och om det
behvs ndrar man den fr den specifika situationen.
Det r viktigt att stlla skrpa p rtt punkt.. Nr det gller portrtt eller djur som i detta fallet s frsk att stta
skrpa p gonen. F/16. 1/125 ISO 200 Brisbane. Australia Fotograf Michel Thomas
Nr den centrala punkten r aktiverad som fokus punkt anvnds en speci-

ell fokusera-komponera-teknik:.
Brja med att sikta p det som ska vara skarpt. Hll in avtryckaren till
hlften s att fokus lser i mitten. Komponerar om bilden efter nskeml.
Se till att inte slppa avtryckaren, fr d fokuserar kameran om p nytt.
Nr du r njd s trycker du in avtryckaren hela vgen.
Autofokus instllningar
Om du har objektivet instllt p autofokus s fokuserar du genom att
hlla in avtryckaren halvvgs ner. Trycker du drefter ner avtryckaren i
botten s tas bilden. Det finns i huvudsak tv instllningar av autofokus
p lite mer avancerade kameror.
Ibland kan man ven vlja i hur mnga och vilka punkter i bilden som
anvndas fr fokuseringen. Vljer man flera punkter brukar kameran anse
att det nrmaste fremlet (inom dessa punkter) som r viktigast.
S - engngs autofokus
Kameran mter skrpan i vald fokus punkt och lser den. Avtrycket r
sprrat tills skrpan r lst. Nr skrpan r lst kan man sedan komponera
om bilden.
C - kontinuerlig autofokus
Kameran stller in skrpan kontinuerligt i vald punkt. Detta anvnds
frmst fr motiv som rr sig och har en ren bakgrund. Avtrycket r nor-
malt inte sprrat om skrpan r fel. Det finns tillfllen d automatisk fokus
punkt r att fredra.
Vissa kameror har automatik som vljer mellan dessa beroende p motiv-
ets rrelse.
MANUELL FOKUS
Nr autofokus r bortkopplat (grs ibland p kameran och ibland ocks
p objektivet beroende p modell) hnder ingenting nr avtryckaren
trycks ner halvvgs. Fokuseringen stlls istllet in genom en ring p sjlva
objektivet. Obs! Det kan det vara ltt att rka snurra p zoom ringen istl-
let fr fokus-ringen.
I fljande situationer r manuell fokus speciellt bra att anvnda:
Nr autofokusen inte knner av detaljen som ska vara i fokus.
Andra svrfngade motiv kan vara fotografering nr det r mrkt eller en
plan yta utan ngot att fokusera p.
Nr objektet rr sig riktigt fort hinner inte autofokus med. Att stlla skrpa
tar en viss tid och under den tiden kan ett objekt i rrelse hinna frflytta
Nr huvudmotiv r i rrelse eller inte i mitten av bilden kan det vara aktuellt att byta till manuell fokus
F/2,8. 1/500 ISO 200 Stockholm Fotograf Michel Thomas
sig s pass mycket att det hinner ur bild eller tminstone ur fokus. Det kan
till exempel rra sig om en snabb bil. Alternativet r att manuellt stlla in
fokus i frvg och vara frberedd. Fokus mste stllas mot ett objekt som
befinner sig p samma plats dr bilen kommer kra frbi.
Vid makrofotografering krvs millimeterprecision. Ofta anvnds stativ och

allt r vldigt noga och exakt. Fokusens placering r extremt viktig och
endast manuell fokusering kan ge den exakthet och precision som krvs.
Obs! Sensorstorlek pverkar brnnvidden

I dagslge finns det 2 typer av digitala systemkameror (DX kamera)
med mindre sensor15x23 mm. och FX kamera (full size) med sensor
24x36. Det innebr att ett och samma objektiv drfr ger en snvare
bildvinkel med digitalkameran n med en andra. Ett 35 mm objektiv,
vidvinkel p en DX kamera fr samma bildvinkel som ett 55 mm nor-
malobjektiv p en FX kamera. Var varsamt om detta. DX och FX optik
r inte kompatibla.
FRKORTNINGAR TAMRON
CANON DI II - Anpassade fr mindre sensorformat.
EF - Passar ven fullformatskameror (passar DI - Passar ven till kameror med fullformatsensor
alla kameror). (passar alla kameror).
EF-S - Passar inte fullformatskameror (Inget VC - Bildstabillisator.
man behver ta hnsyn till som nybrjare) IF - Intern Fokus. Fokuserar inuti objektivet, allts rr
IS - Bildstabillisator. sig inte llinsen (lite mer exklusivt).
USM - Objektiv med snabb och nstan LD - Lg Dispesion, motverkar kromatisk aberration.
ljudls fokusering. SP - Dessa objektiv har bttre prestanda.
L - Luxury. Objektiv med frkortningen L XR - Hgre kvalitetsobjektiv.
har bttre kvalitet n vriga objektiv.
DO - Diffractive Optical. Teknik med dif- SIGMA
fraktiva optiska element som gr det mjligt DC - Anpassade fr mindre sensorformat. Kompakt
att tillverka mindre och lttare objektiv men och ltt konstrukton.
nd behlla bildkvaliteten. DG - Passar ven till fullformatskameror. Ljusstarka
objektiv med jmn ljusfrdelning.
NIKON OS - Bildstabillisator.
DX - Anpassade fr mindre sensorformat HSM - Snabb och ljudls autofokus.
VR - Bildstabillisator. IF - Intern Fokus. Fokuserar inuti objektivet, allts rr
AF - Inte Autofokus! Dessa objektiv passar sig inte llinsen (lite mer exklusivt).
endast till kameror med inbyggd aoutofokus APO - Lg Dispesion, motverkar kromatisk aberration.
i huset. (Ej D3000, D5000, D3100 m.f. - med Fr bsta skrpa och kontrast.
dessa kameror kan du d endast fokusera EX - Sigmas mest pkostade objektiv fr bsta pres-
manuellt) tanda.
AF-S - Inbyggd (tyst) autofokus i objektivet, ASP - Frbttrad prestanda och kompakt storlek.
passar allts alla Nikons kameror.
IF - Intern Fokus. Fokuserar inuti objektivet, TOKINA
allts rr sig inte llinsen (lite mer exklusivt). AT-X - Hgre kvalitet-optik
ED - Bttre skrpa och minskad kromatisk SD - Bttre skrpa och minskad kromatisk aberration.
aberration.
D - Har ett speciellt mtningssystem fr blixt
och exponering, som r mer korrekt n i
vriga objektiv.
G - Ungefr samma som D,men objektivet
har ingen blndarring.

EXPONERING
Blndaren
Slutaren
ISO
Skrpedjupet
Ljuset
Hr satt jag i en golfbil klockan r 06.45, det r mrk n. Jag vntar p ljuset.
Jag r tidigt ute fr att fnga de frsta solstrlarna. Uppdraget gr ut p att ta fram bilder p golfbanan till en ny
websida. Mlet r att bilderna ska tilltala beskarna.
Jag har min Nikon 800 D fullformat instlld fr att ta ras format och jpg hgsta, kamera r p stativ. Jag har satt
p min 14-24 mm zoomobjektiv. Jag vill f skrpedjup i bilden och vljer blndaren 16. ISo r instlld p 100 och
jag fr slutartider p 1 sekund. Vitbalans r instlld p auto. Efter ngra minuter s gr solen upp i rosa, lilla, och
rena nyanser ver den grna banorna. Jag tar 5 bilder och gafflar genom olika tider. Dr r bilden jag ville ha.
Hemma bearbetar jag bilderna i lightroom och i photoshop. Jag levererar de tio bsta sparade som jpg 200 dpi.
EXPONERING. LJUSET
I Programlge s justerar kameran slutartiden och blndare automatiskt.

I manuell exponeringslge bestmmer du sjlv slutartiden och blndaren.
Det finns mnga kombination av blndare och slutare. Allt r beroende av
ljusfrhllande vid exponeringstillflle och hur du sjlv vill att din bild ska vara
exponerad i slutndan.
EXPONERING
Hr lr du dig exponera en bild och anpassa instllningar fr olika foto
tillflle.
Vid exponeringstillflle s trffas sensor av en viss ljusmngd och skapa
en bild som sparas sedan p minneskortet.
Tre instllningar pverkar exponering och kan stllas in i en mngd olika
kombinationer:
Blndarppning, slutartiden och knslighet, ISO.
Kombination av dessa tre instllningar pverkar om bilden blir rtt eller fel
exponerad. Valet av blndare / slutare pverkar hur mycket ljus som nr
bildsensor. Valet av ISO pverkar bildkvaliteten och tillter ocks bttre
kombination av blndare och slutare. ( mer om det lngre fram i kapitel)
Blndarppningen och slutartiden samverkar och vid fotografering-

stillflle anpassas fr det aktuella ljusfrhllande. Rtt justering ger rtt
exponering och i slutndan en bild som r rtt exponerad, vaken fr ljus
eller fr mrkt.
BLNDAREN
Blndaren sitter i kamerans objektiv. Den kan likna ett hll som kan vara
liten eller stor. Blndaren reglerar hur mycket ljus som trffar
bildsensorn under exponeringstillflle.
Blndaren visas som ett tal som du sjlv kan ka eller minska.
Exempel p olika steg / blndare f/2,8, f/4, f/5,6, f/8, f/11, f/16, , f/22 osv.
En stor blndarppning slpper in mycket ljus och kallas fr en stor bln-
dare. En liten blndarppning slpper in lite ljus, kallas fr en liten bln-
dare.
OBS! En stor ppning / blndare = t.ex f/2,8 Lgre blndartal
OBS! En liten ppning / blndare = t.ex f/22 Hg blndartal
Blndaren anvnds fr att styra exponeringen men pverkar nmligen
Genom att ta samma bild med olika blndare frskra du dig om att bilden blir rtt exponerad.
f/ 8 1/15 s 200 ISO. Michel Thomas. New York.
ocks skrpedjupet i bilden (Skrpedjupet r det omrde i djupled fram-

fr och bakom huvudmotiv som r skarpt). Se mer lngre fram i kapitel.
Anvndningsomrde:
1- Vlj en liten blndare om du vill ha lng skrpedjup. Vlj slutartid d-
refter. Kombination kan se ut som fljande: blndare f/16 och slutare 1/60
Anvndningsomrde: Fotograferar du landskap och du vill ha en lng
skrpedjup.
SLUTAREN
Slutaren sitter i kameran. Det kan likna en rid . Vid exponeringen pp-
nas slutaren en bestmd tid. Slutaren reglerar hur lnge ljuset trffar
bildsensor under exponeringstillflle.
Slutartider delas av en sekund.
Exempel p olika steg / slutartider: 1 sekund, 1/15 s 1/30 s 1/60 s 1/125 s
1/ 250 s 1/500 s 1/1000 s
r slutaren ppen lnge slpper den in mycket ljus och kallas fr en lng
slutartid. r slutaren ppen en kort tid slpper den in lite ljus och kallas fr en
kort slutartid.
Slutaren anvnds fr att styra exponeringen men pverkar nmligen
ocks rrelse oskrpa, tergivning av rrelser.
Anvndningsomrde:
Nr du ska exponera en bild vlj en kort slutartid om du vill frysa en
rrelse. Vlj blndaren drefter.
Kombination kan se ut som fljande: blndare f/4 och slutare 1/500
Anvndningsomrde: Fotograferar du sport och vill undvika rrelse os-
krpa.
SKRPEDJUPET
Begreppet anvnds frmst av fotografer nr man talar om hur lngt skr-
pan gr framfr och bakom fokus punkten. Skrpan avtar gradvis p bda
sidor om det fokuserade avstndet. Exakt hur mycket r beroende p
mnga faktorer. Ngra regel r dock bra att knna till.
Man brukar sga att skrpedjupet r en 1/3 framfr motivet och 2/ 3 ba-
kom.
Med vinkelobjektiv har du strre mjligheter att f en lng skrpedjup n
med teleobjektiv.
Blndarinstllning pverkar skrpedjupet i bilden.
T.ex t.ex f/4. Stor blndare ger en kort skrpedjup.
T.ex f/22. Liten blndare ger en lng skrpedjup.
f 2,8 1/500 ISO 100. Stockholm. Fotograf Michel Thomas.

Slutaren anvnds fr att styra exponeringen men pverkar nmligen ocks rrelse oskrpa,
tergivning av rrelser.
LJUSET
Inom fotografi r det ljuset som skapar bilden. Ljus r den viktigaste fr-
utsttning fr att kunna fotografera ver huvudtaget. Utan ljus ingen bild.
Utan ljus inga frger.
Ljuset gr i rak linje. Den belysta sida av ett objekt absoberar det mesta
av ljuset och reflekterar det terstende. Eftersom ljuset gr i rt linje
kommer ytan bakom objektet inte f ngot ljus och en skugga uppstr.
Ljuset kan bjas. Om man riknar ljuset genom en prisma kommer ljus-
strlar att bjas, detta kallas fr refraktion. Detta beror p att ljuset gr
lngsammare genom glas n genom luft
Ljuset kan reflekteras. Olika typer av ytor reflekterar olika mngd ljus.
Vatten och glas slpper genom ljus medan tr eller metall absorberar lju-
set. En blank polerad yta t.ex en spegel reflekterar det mest av ljuset
Oregelbunda ytor, t, ex moln eller papper i olika tjocklekar, sprider sprider
ljuset i alla riktningar d det reflekteras, det mjuka ljus som uppstr kallas
diffuserat.
RTT LJUS
Rtt ljus och skugga formar du bilden frn en platt yta till djup. Med hjlp
av ljuset skapar du stmning och knslor, lugn, fara, krlek eller stress. Lju-
set frmedlar ocks information om frutsttningar omkring. Dag o natt,
dimma eller sol, ute eller inne. Under mnsken kan man ocks fotografera
med hjlp av lnga tider.
Ett bra fotografisk ljus r givetvis en relativ term. Det finns dock ngra
generella regler fr vad som definieras bra ljus i fotografi.
Ett mjukt ljus r ofta ett bra ljus d det skapar en lgre kontrast som ger
mjuka vergngar mellan ljusa och mrka partier i bilderna. Med ett
mjukt ljus behller du dessutom detaljer och textur i bde skuggpartierna
och i de ljusare delarna av bilden.
LJUSET RIKTNING
Du vill styra ljuset fr att ge bilden det uttrycket du vill frmedla.
Soljuset kan man inte pverka s mycket i fall det dligt vder, moln eller
regnvder. Under fullt solsken har man visa redskap som kan dmpa eller
reflektera ljuset.
DIREKTLJUS
Direkljus r direktinfallande, ofta hrd och skapar hrda skuggor och kon-
trast eller utsltad. En stt att motverka detta eller att ta till vara p detta
r att vlja rtt tidspunkt p dagen till exempel p morgon d solen r ca
30 upp ver horizonten. Finns det dessutom lite diss i luften s slipper
man de hrda skuggorna som direkt ljus skapar.
INDIREKT LJUS
Indirekt ljus reflekteras frn en yta. Denna typ av ljus blir mjukare och mo-
dellerar fram motivet. I fall man har mjlighet s skapar indirekt ljus bttre
frutsttningar att skapa bra bilder.
f /16. 1/8 ISO 200 land. Fotograf Michel Thomas

Summering: Rtt val och kombination av blndare med slutartid avgr om bilden blir rtt exponerad.
Du vljer sjlv eller lta kameras program mta ljuset helt. Blndarppning pverkar skrpedjupet.
Slutartiden pverkar tergivning av rrelser. Valet av knsligheten pverkar bildkvaliteten.
BLANDLJUS
Anvnd befintligt ljus till din frdel. utnyttja ljuset frn gatan, skyltbelys-
ning eller andra ljuskllor.
MOTLJUS
Motjus lyser rakt i kameran och motivet framtrder som en silhuett. Men
exponerar man efter motivets kan motljus skapa spnnande optiska ef-
fekt. Motjus r utmanande.
Det ger starka kontraster och r ett relativt enkelt stt fr att skapa drama-
tik i en bild.
SIDOLJUS
Sidoljus modellerar fram motivet och dess volym. Sidoljus r det mest
anvndbara ljuset som ett fnster i ett rum eller en extern blixt.
SLPPLJUS
Slpljuset och sidoljuset modellerar fram och tar fram struktur i bilden.
Detta anvnds speciellt fr husfasad. Ljuset strycker ltt ver en yta och
kastar lnga skuggor. Varenda stuckatur framtrder klart och tydligt. Det
blir ett djup i byggnadens fasad som inte framtrder det alls om ljuset
trffar byggnaden rakt framifrn.
LJUS UNDERIFRN
Ljuset underifrn skapar mrkliga skuggor p modeller och r anvndbar
endast i enstaka fall.
SKUGGOR
Skuggorna frankrar motivet i bilden. Skuggorna r en del av ljuset och
ger djup i bilden.
KONTRAST
Kontrast r skillnad mellan hgdalar och skuggdelar eller hur snabbt hg-
dalar faller i skugga. Hur stor kontrast r beror oftast p ljusklla storlek.
f /5,6 1/60 ISO 200 Versailles. Fotograf Michel Thomas

Fotografi handlar ljus. Hr r solljuset dmpad av dimman och skapar stmningen.
Ta vara p morgon eller kvllljuset i dina bilder.
SOLLJUSET
Ett dygn bestr av 24 timmar och lika mnga ljussituation. Ljuset har olika
karaktr olika tider p dygnet och under olika rstider och varierar bero-
ende p var vi r i relation till ekvatorn p jorden. Att terskapa en vacker
vy r svrt men med rtt ljus kar chanserna betydligt att f en bra bild.
Fotografi r en lxa i seende och i talamod. Har du mjlighet s vnta
in den rtta ljuset. tervnd grna till samma plats tidigt p morgonen
mitt p dagen, sen eftermiddag och p kvllen. Hr fr man anpassa sig
och lra knna olika naturliga ljusfrhllande. Om du stressar blir du kan-
ske besviken nr du tittar p bilderna hemma p skrmen. Det r bttre
med en bra bild, n flera som du r halvnjd med.
Att f tajmingen rtt r vldigt viktigt. Leta efter lgt sidoljus vid dagens
brjan och slut fr att ta fram textur och form i din bild.
MORGON LJUS
Tidiga morgon ger en mjuk ljus. Se vad ljuset gr med vrlden, mtet
mellan ljuset och naturen, olika typer av ljus. Vinters frostig ljus skapar
vita hgdalar, atmosfr och knslan av frnyesle. Vren morgondimman
dmpar frgerna och skapar en mlerisk, romatisk stmning.
MITT P DAGEN
Nr solen str som hgst blir bilderna platta och trkiga, skuggorna blir
korta och hrda, skarpa kontraster och skuggor men du kan experimen-
tera med starkt ljus och nd f riktig bra resultat.
Prova att fotografera i skuggan fr att f en intressant brytning. Ett annat
tips r d att anvnda blixten eller reflektor fr att ltta upp skuggorna
och jmna ut ljuset.
EFTERMIDDAG
Det vackra ljuset strax p sen eftermiddag gr att juset blir varmare och
frgerna blir mustigare, ljuset modellerar fram konturer.
SKYMNING
Det vackra ljuset strax efter solnedgng erbjuder ocks spnnande mj-
ligheter. Exponera efter himmel om du vill jobba med konturer.
NATTFOTO
Det gr att fotografera p natten ocks men krvs det stativ och lnga
exponeringstider.
MOLN
Molnen som tcker hela himlen dmpar ljuset. Det ger ett jmnt och
mjukt ljus oavsett tidpunkt under dagen. En solig dag med sljmoln ger
ocks ett fint portrttljus.
REGN
Regn skapar atmosfr och kan ge fina effekter i form av reflektion. Detta
kan man anvnda sig av fr att skapa olika stmning.
f /2,8. 1/60 ISO 4000 Malm Fotograf Michel Thomas

Numera kan man ha en vldigt hg ISO tal och ta till vara det befintliga ljuset. Bruset r hg men
kan ven den skapa en knsla i bilden.

BLIXTLJUS
Hr pratar vi om blixtljus och olika instllningar..
TTL mtning
Ledtal
Blixtvinkel
Sluatartid
Jag gillar att leka med blixtljus och lnga tider. Hr tog jag bilden i en discotek
med mnga sm ljuskllor i bakgrund. Manuell exponering. 1/30 sekund. TTL
blixt F /8. Foto Michel Thomas
BLIXTFOTO
Blixtar kan anvndas i mnga olika situationer, men det vanligaste r att
de anvnds dr det helt enkelt r fr lite omgivande ljus, exempelvis vid
fotografering inomhus och att du fr fr lnga slutartider fr att fotogra-
fera. Blixten kan vara speciellt bra om du har ett ljussvagt objektiv, om du
skall fotografera rrliga motiv eller skapa spnnande ljuseffekt.
Anvnds blixten p rtt stt r den ett kraftfullt verktyg fr att f fram
texturer, karaktrsdrag och djup, framfr allt i portrtt, men ven i bilder
med andra motiv. Du kan ven anvnda blixten p mnga kreativa stt,
exempelvis genom att kombinera blixtar med lnga slutartider fr att
frysa motiv men nd lta ljusa objekt fortstta att mla p din sensor.
INBYGGD BLIXT
Mnga kameror idag har en inbyggd blixt. Det finns mjlighet att
snka effekt i kamera instllningar. Visa gnger kan du stta p frg-
filter eller en bit smrpapper t.ex fr att f den mjukare.Du kan ven
vlja att stnga av den helt genom att tjepa fast den.
Navndningsomrde:
- Den inbyggda blixten kan vara bra att anvnda nr man behver
extra ljus i total mrker fr att fokusera och f en bild.
- Den inbyggda blixten kan vara bra att anvnda som uppltningsblixt.
- I motljus situation kan det ocks vara bra att anvnda kamerans
inbyggda blixt.
Nackdelar:
- Den inbyggda blixten r mycket svagare i jmfrelse med en extern
blixt. Den fungerar bara p ngra meters avstnd innan ljuset brjar
avta och det r ju helt ok s lnge du vet om detta. Visa fotografer
anvnda sina inbyggda blixtar p motiv som str mycket lngre bort, eller
till och med i en arena, vilket inte fungerar.
- Den inbyggda blixten r alltid riktad exakt rakt mot mot motivet. En
blixt rakt framifrn genererar skarpa och fula skuggor bakom ditt mo-
tiv och ofta ett mycket trkigt och platt ljus. Ditt motiv blir ofta fr ljust
och din bakgrund fr mrk.
- Den inbyggd blixt sitter fr nra objektivet, vilket r den strsta an-
ledningen till varfr de personer du fotograferar fr rda gon.
Rda gon beror p att ljuset som skjuts in i ett ga reflekteras dr
det finns massor av blodkrl. Ljuset frgas rtt och studsar tillbaka ut
genom pupillen och in i din kamera. Detta problem uppstr i princip
endast ifall vinkeln mellan blixtljuset och objektivet r litet.
Modellen skall framtrda i ett bra ljus.

2 blixtrar i studio. Michel Thomas
Det bsta sttet att frhindra rda gon r att anvnda en ls blixt
som sitter en bra bit ovanfr objektivet och/eller studsa blixten mot
vggen eller i taket.
TTL MTNING
Dagens blixtsystem anvnder system som kallas fr TTL (Through The
Lens), ett stt fr kameran att ljusmta hur mycket blixtljus behvs fr
att bilden skall bli rtt exponerad.
En Digital TTL p en modern digital systemkamera skjuter frst flera
frblixtar som reflekteras och studsar tillbaka in i kameran som d
mter ljuset och rknar ut hur kraftig huvudblixten skall vara fr att
generera en rtt exponerad bild.
Drefter skjuter den ivg den riktiga blixten. Allt detta sker s snabbt
s att det mnskliga gat uppfattar det som en enda blixt.
Systemen kallas lite olika hos olika tillverkare och kan exempelvis heta
E-TTL, D-TTL, i-TTL, P-TTL, FP-TTL
Analogt TTL-system fungerarlite annorlunda. Kameran har en sensor
som mter blixtljuset som kommer in genom objektivet. Nr sensorn
tycker att det finns tillrckligt med ljus s stryps helt enkelt blixten och
bilden blir d rtt exponerad.
Principen r dock alltid densamma, kameran mter ljuset som
kommer in genom ditt objektiv.
LEDTAL
Alla blixtar har ett ledtal som indikerat blixtens styrka. Ett hgre tal
indikerar att blixten r kraftigare.
Ledtalet brukar oftast kunna utlsas frn blixtens modellnamn och
p lsa kamerablixtar r ett ledtal mellan 30 och 60 relativt normalt.
Jmfr detta med ledtalet p en inbyggd blixt som oftast bara ligger
mellan 5 och 10.
En starkare blixt nr inte bara lngre, den ger dig ven strre mjlig-
heter att utnyttja blixten p ett bra stt fr att skapa ett mjukare och
jmnare ljus, exempelvis genom att studsa den i ett tak. En starkare
blixt ger dig helt enkelt bttre kontroll ver ljuset.
Ifall du knner till blixtens ledtal, avstndet till motivet och vilket ISO-
tal du har instllt p din kamera kan du rkna ut vilken blndare du
skall anvnda fr att exponera rtt.
Frr i tiden var fotografer tvunga att hlla koll p allt detta, mta av-
stnd, ledtal och berkna blndare med en formel som lyder:
blndare = roten ur ISO/100 * ledtal/motivavstnd.
Viken blndare fr du :-)?
Detta r dock relativt ointressant formel idag eftersom dagens blixtar

och kameror skter allt detta automatiskt genom TTL.
BLIXVINKEL
Situationen du befinner dig i och motivet avgr ofta vart du kan rikta
din blixt och vilken effekt du kan/vill f fram.
Olika blixtvinklar
En blixt som skjuts direkt frn kameran, rakt mot ett motiv ger ett hrt
ljus, rda gon och skarpa, fula skuggor bakom motivet. Skjut den rakt
upp i taket eller in i vggen, ljuset blir mjukare, ser naturligare ut och
du fr frre eller inga trkiga skuggor bakom motivet.
r du utomhus r det givetvis svrt att rikta blixten mot ngot. Det
bsta kan d vara att snka kraften i blixten, skjuta den rakt p och
anvnda den som upplttning och/eller anvnda ngon form av dif-
fusor som gr blixtljuset mjukare. Du kan ven vinkla blixten lite fr att
undvika det absolut hrdaste ljuset.
Blixten riktad rakt t vnster. Ljuset faller frn vnster. skuggan blir n-
got tydligare igen. Nr du riktar en blixt rakt t vnster s blir ljuskllan
nd inte speciellt riktad eftersom ljuset nd sprids s pass mycket i
rummet.
Blixten riktad uppt och bakt ger det bsta resultatet. Ljuset r som
mjukast och skuggorna frsvinner nstan helt.
BLIXTSYNKTIDEN
Enkelt uttryckt innebr det att det finns en maximal snabbhet p
slutartiden du kan anvnda fr att inte dina blixtbilder skall f svarta
kanter. Det r nmligen s att p korta slutartider s exponeras inte
hela din sensor samtidigt, vilket gr att blixten d inte nr hela sens-
orn. Detta resulterar i att kanten p din bild blir svart.
Frre tiden s lg blixtsynktiden p 1/60 sek. Numera s ligger blixt-
synktiden ngonstans runt 1/200 sek.
Blixtsynk p frsta eller andra ridn?

I samband med att du brjar anvnda din blixt kommer du snart upp-
tcka att det finns en instllning fr om du vill ha blixtsynk p frsta
eller andra ridn. Detta r en instllning som du frmst anvnder om
du kombinerar din blixt med lnga slutartider och beskriver egentli-
gen ifall blixten skall avfyras i brjan eller slutet p exponeringen.
Synk p frsta ridn

Frestll dig att du skall fotografera en bil i mrker med baklyktorna
p. Du har valt en slutartid som gr att bilen precis hinner rra sig frn
vnster kant till hger kant i din bild. Vljer du att blixtsynkronisera p
frsta ridn s kommer blixten avfyras i brjan p exponeringen, vilket
ju fryser bilen i vnster kant, drefter kommer de rda bakljusen slpa
genom bilen. Detta beror p att ljusen r det enda som r tillrckligt
ljust fr att pverka sensorn d blixten har slocknat.
Synk p andra ridn

Vljer du dremot att avfyra blixten i slutet p exponeringen s kom-
mer ju bakljusen frst slpa genom bilden och bilen kommer d
istllet frysas i hger kant. Ljusen kommer allts inte att slpa genom
sjlva bilen. Vilket du vljer r givetvis upp till dig, vilken effekt du vill
uppn och vilken situation du befinner dig i.
LNG SLUTARTID
Praktisk och enkel blixtfotografering inomhus.
- Stll in kameran p M fr manuellt
- Stll in slutartiden p blixtsynktiden eller lgre.
- Stll in blndaren p vad som helst.
- Stll in blixten p auto /TTL.
- Tryck av
Blixten knner sjlv efter ljuset, vilken blndare du har, vilket ISO du
stllt in och blixtrar s mycket som behvs helt enkelt. Blir det lite fr
mrka bilder s kan du ndra din blndare ngot. Slutartiden pverkar
inte ditt blixtljus.
UPPLTTNINSBLIXT
En upplttningsblixt r en svagare blixt vars syfte r att ltta upp
motivet utan att ta bort det naturliga ljuset i bilden.
Skuggor blir ngot mindre mrka och kontrasterna minskar. I motljus
kan du anvnda uppltningblixt fr att f rtt exponerad bakgrund
och frgrund. Vill du jobba med upplttning mste du prova dig fram
fr att f till exakt rtt mngd ljus. Fr du fr mycket blir ljusets karak-
tr underligt i kontrasten mot det naturliga ljuset och motivet kan d
ofta se inklippt ut.
DIFFUSOR
I en studio anvnder fotografer s kallade soft boxes fr att sprida ut
blixtljuset med syftet att gra det mjukare. Ju strre diffusor du har, ju
bttre sprids ditt blixtljus och ju mjukare blir det.
Ett bra tillbehr fr kamera externa blixtrar r en s kallad omniboun-
ce diffusor, en bit plast som du trycker p blixten och som direkt gr
ditt blixtljus mjukare.
Kapitel handlar om olika digitala format.
PIXLAR
Bildstorlek
Sensor
Bildformat
Frgrymd
Pixel eller bildpunkt r det minsta delen av den rastergrafik som anvnds fr att visa bilder p en skrm.
Ordet pixel kommer av engelskans picture element, dr pix r en frkortning av pictures. Ofta anvnds
frkortningen px och nr det talas om pixlar i vardagen s anvnds oftast ett SI-prefix, som till exem-
pel megapixel.
En pixel kan betraktas som en punkt med viss frg och placering.
Hur verklighetstrogen en bild uppfattas beror inte endast p antalet frger och p upplsningen, utan
ven p upplsningsttheten, eller antalet pixlar per lngdenhet.
MICHEL THOMAS
PIXLAR
Ett digitalt foto r uppbyggt av pixlar.

En pixel r den digitala bilden minsta del och kan beskrivas som en punkt med
viss frg och placering. Varje pixel kan anta en frg bland 16.7 miljoner eller
fler.
BILDSTORLEK
Nr du ska fota kan du vlja olika olika storlek p bilden.
Ju bttre kvalit du vill att bilden ska ju mer pixlar vill du den ska innehl-
la.
Hr kan du vlja antal pixlar i instllningar
Stor / Mellan / liten
Kolla dina instllningar
Till exempel str det :
Stor: 4800 x 3125 = 15 000 000
D innehller din bild =15 000 000 pixlar
Storleken p bilden r = 15 megapixel
FILSTORLEK
Filstorleken visar hur mnga Megabyte data en blid r.
Hur mycket utrymme bilden tar dr den ligger p hrddisken.
Lite mer matematik.
En megapixel r ca 2,86 megabyte stor.
Enligt exempel ovan blir d:
15 x 2,86 = 43
En bild p 15 megapixel blir d 43 megabyte stor.
Vill du veta mer?

Om bilden r sparad i formatet tiff r bild- och filstorleken identiska.
Men r bilden sparad i jpeg- format r den komprimerad fr att inte ta s
mycket plats. Filstorleken r d avsevrt mindre n bildstorleken. Frst nr
jpeg-bilden ppnas och packas upp i ett bildbehandlings program gr
det att se hur mnga megabyte data den egentligen innehller. Med RAW
bilder vljer du sjlv vilken storlek du vill ppna bild.
En datorskrms upplsning anges ocks i pixlar.
t.ex. 1600x800 vilket innebr 1600 pixlar vgrtt och 1200 pixlar lodrtt.
MICHEL THOMAS
SENSOR 1
Hur mnga pixlar din kamera klarar av beror p sensor i din kamera.
En sensor bestr av ett visst antal ljusknsliga pixlar som anges i antal
miljoner.
Till exempel en kamera med en sensor som har 15 miljoner pixlar
benmns i allmnhet som 15 megapixel.
BILDUPPLSNING
Upplsning beskriver hur fina detaljer som terges i en fotografisk bild.
Upplsningen anger hur ttt pixlarna eller bildpunktrna ska visas nr
man ska skriva ut eller trycka en bild. Ju ttare de sitter desto mer detalj
finns i bilden.
Man mter upplsning i pixlar per tum, PPI (pixels per inch).
Ska du visa din bild p en skrm s rcker det om bilden r 100 PPI
Ska du trycka bilden erfordras att bilden skapas med minst 150 dpi fr
tidningar upp till 300 dpi i bcker.
BITAR
Digitala bilder kan sparas i 8, 12, 14 eller 16 bitar frg. Vra gon kan up-
pfatta upp till 3 miljoner nyanser av frg. Digitala bilder innehller mycket
mer n s.
8 bitar r det vanligaste. Redan dr fr vi tillgng till 16,8 millioner frger.
256 nyanser av rd x 256 nyanser av grn x 256 nyanser av bl.
16 bitar bilder innehller 65,536 x 3 lika med 281 trillion mjliga frger.
Format anvnds nr du redigerar bilder fr vldigt specifika ndaml.
RGB
Rd, Grn och Bl
Alla frger p skrmen blandas med utgngspunkt frn dessa tre grund-
frger. Fr bilder som enbart ska visas p skrmen eller som ska tryckas
digital kan RGB anvndas som frgmodell i de flesta fall.
CMYK
Cyan, Magenta, Gul och Svart.
En bild som ska till tryckeri anvnder subtraktiva frgmodellen Svart r
en s kallad key-color och anvnds enbart fr att gra en frgpunkt helt
svart.
FRGPROFIL
Bilden frgprofil anvnds nr du ska trycka bilden. olika tryckerier anvn-
der sig av olika frgprofil fr deras tryck. Vill man vara p det skra sida
om en bild ska tryckas i en bok till exempel anvnder du samma frgprofil
MICHEL THOMAS
som tryckeriet fr att f s bra verensstmmelse som mjligt mellan det
som visas p skrmen och den tryckta bilden.
FRGRYMD
I kamera instllningar kan du vlja olika frgrymd.
Hr finns olika standard
sRGB r en frgrymd som togs fram fr att motsvara de frger som en
vanlig bildskrm kan visa
AdobeRGB togs fram av Adobe fr att motsvara kraven fr professionella
grafiker och innehller fler nyanser n vad vanliga skrmar kan visa.
BILDFORMAT
Nr du fotar s kan du i vlja olika format vanligtvis r format och/ eller
jpeg. Med digitala systemkameror sparar du bilden i minneskortet. Antin-
gen att spara den som en jpg-bild vilket oftast ger en fullt tillrcklig up-
plsning. eller som en rbild.
JPEG
(Joint Photographic Experts Group)
De flesta bilder som enbart anvnds fr visning p internet r sparade i
jpeg format.
JPEG bilderna kan sparas i olika kvalit frn stor / mellan / liten fr att
frminska filstorlekar.
jpeg bilderna r komprimerade och filerna blir mycket mindre n R
bilder och tar drefter mycket mindre plats i kameran och i dator. Forma-
tet r anvndbart de flesta fotograferingstillflle. Det syns dock inte fr
gat om man vljer den bsta komprimeringen.
RAW (R)
R-bildfiler kan jmfras med ett digital negativ. De fyller samma roll som
negativen gjorde i det analoga fotografi. Det vill sga, negativet r inte
direkt anvndbart som bild, men det innehller all information som krvs
fr att skapa en bild.
Frdelen med en bild sparad i R r att den r inte komprimerad vilket
kan vara anvndbart under situationer i professionell fotografi dr man
vill undvika frlust i bildkvalitets.
Nackdelen med r bilder r att det blir vldigt stora filer.
Adobe har frskt skapa ett universellt ppet format, DNG, men de stora
tillverkarna som Nikon, Canon och Sony hller fortfarande fast vid sina
egna format.
MICHEL THOMAS
Varje kameratillverkare har sitt egna format p r filer:
Nikon NEF
Canon CR2 / CRW
Sony SR2 / ARW
Fujifilm RAF
Olympus ORF
Pentax PEF
Samsung PEF
ANDRA FORMAT
Andra viktiga format att knna till r PSD TIFF GIF
Har du vll ppnat din bild i data och brjat bearbeta bilden finns det
olika format att spara om bilden till. Hr fljer ngra av dessa.
bild.psd (Adobe PhotoShop file)
Har du brjat arbeta med din bild i photoshop kan du spara bilden som
psd. En okomprimerande format som behller all info och lager medan du
jobbar med bilden
bild.tiff Tagged Image Format, r ett av de dominerande bildformaten fr

24-bitars grafik. TIFF anvnds mycket av tryckeribranchen tack vare sin
hga kvalit, men anvnds sllan i websammanhang.
bild.gif Graphics Interchange Format, ett mycket vanligt format som

tillsammans med JPEG anvnds p webben. GIF har en begrnsning i
256 frger maximalt, jmfrt med miljoner i JPEG-format. GIF-filer anvn-
ds fr mindre ikonbilder och i animeringar.
bild.png Portable Network Graphics, Triljoner av frger i en bild. Detta

format anses av mnga som en ersttare av GIF-formatet.
bild.pict Bildformat fr Macintosh som tillter 1- till 16-bitars frgdjup.
bild.bmp r en frkortning fr bitmap, och formatet kan terge stor

frgdjup, men anvnder ett fast frgsystem. verfr man en bild frn ett
annat format, med ett annat frgsystem, kan de resulterande frgerna av-
vika frn det ursprungliga formatets.
MICHEL THOMAS
SENSOR 2
ldre systemkamera hade en filmformat p 24 x 36 och brnnvidd och
bildvinkel r utrknad och baserad p detta.
Numera finns det flera alternativa sensor storlekar p marknaden.
FX-format
Storleken p FX-formatsensorn r 24 x 36 mm. Ocks kallad Fullformat.
Sensor storlek tillter mindre brus och strre omfng. FX-optik r base-
rade p det gamla film format drfr kan man anvnda gamla objektiv
utan frvrngning.
FX-objektiv
Den strre FX-bildsensorn har samma storlek som 35 mm smbild format
vilket innebr att objektivets brnnvidd blir nstan lika stor i bda for-
maten. Det gr allts att anvnda mnga olika ldre objektiv fr autofokus
och manuell fokusering med FX-formatkameror.
Men anvnder du ett ldre objektiv eller objektiv med FX-format med en
DX-kamera blir en frstoring av objektivets brnnvidd med faktorn 1,5x
med Nikon kameror och de vanligaste mrke.
Ett 35 mm-objektiv motsvarar en brnnvidd p 50 mm
Storleken p DX-formatsensorn fr Canon r 19 x 29 mm.

Frstoring av objektivets brnnvidd blir d 1,3x.
Ett 200 mm-objektiv motsvarar en brnnvidd p 260 mm.
DX-format
DX systemkameror med mindre sensor: 16 x 24 mm (Nikon) eller 19 x 29
(Canon). Kvalit i bilderna kan bli i vissa situation blir smre. En hel serie
billigare, lttare FX-optik skapades fr systemet.
DX-objektiv
DX objektiv har utformats fr 16 x 24 mm-sensorformatet. Den mindre
bildcirkeln gav mjligheter inom optisk design som ultra vida brnnvid-
der, strre zoom omfng samt mindre och lttare konstruktioner som
tidigare var dyrare eller komplicerade att erhlla.
DX-objektiv p en FX-kameror tcker inte bildytan hela sensorn, du kan f
en cirkelyta med svart utanfr.
MICHEL THOMAS

FRG
Frger i kameran men ocks om dess subjektiva upplevelse.
Vitbalans
Frgtemperatur
Frgassociationer
Frg r en viktig element av det fotografiska bilden. Olika frger associerar till olika upplevelse.
Rtt till exempel vcker knslor. Rtt kan visa ilska och aggressivitet men rtt r ocks krlek.
Foto Michel Thomas.
FRG
Olika ljus har olika temperaturer.. Kamera rknar ut automatisk frgtempera-

tur men du kan ocks pverka detta sjlv.
Frgupplevelsen r viktig fr oss. Frger vcker knslor.
Frger r en viktig del i de rum vi vistas i. Rtt val av frg kan skapa rymd. I
sprker anvnder vi frger fr att beskriva hur vi knner oss, vita som lakan
av rdsla och ser i nattsvart frtvilan. Vad olika frger str fr kan skilja sig
mellan olika kultur och det mest fantastiska r att upplevelse av frg r helt
personlig.
VITBALANS
Jmfr man ljuset frn en gldlampa med ljuset en solig sommardag
mrker man att gldlampsljuset r betydligt varmare och gulare medan
solljuset har en mer blaktig ton.
gat och hjrnan kompenserar fr ljusets frgtemperatur och vi kompen-

serar automatiskt frgerna s att vi uppfattar de p rtt stt.
En kamera behver anpassa sin vitbalans fr att bilderna ska bli bra och
f rtt ljus utan olika frgstick.
Trots att en vit skjorta ser vit ut bde i dagljus och i artificiellt ljus , finns
det frre bl och fler rda vglngder i ljuset frn en gld lampa. Bilden
blir fljaktigen ngot gulaktig.
FRGTEMPERATUR
Frger mter man p en skala som kallas Kelvin skalan frgtemperatur.
Olika ljuskllor har olika temperaturer vilket kan ge varierande frgstick
p bilderna. Detta mste man tnka p eftersom vra gon r betydligt
tolerantare n sensor vi anvnder.
Frgtemperaturen mts i Kelvingrader, och ju hgre temperatur en ljus-
klla har desto blare (kallare) blir bilden. Vanlig vitbalans r avstmd fr
5500 kelvingrader vilket r normaltemperatur fr dagsljus och blixtar.
Hr fljer andra cirka frgtemperaturer vid olika ljusfrhllanden.
Stearinljus 1900 K
Gldlampa 2800 K
Tungsten (konstljus) 3200 K
Kvlls och gryningsljus 4000 K
Lysrr 4000 K
Dagsljus 5200 K
Solljus 5500 K
Fotoblixt 6000 K
Molnigt 6000 K
Skugga 7000 K
Disigt 9000 K
Klarbl himmel 11000 K
VITBALANS
Grundinstllning i kameran r instlld p auto vitbalans dvs kameran
frsker att kompensera felaktiga frger och terskapa rtt frg
Grundinstllning i kamera r anpassad till dagsljusfrhllande vid mid-
dagsljus , fljaktingen blir ljuset p kvllen ngot gulare , samma sak gl-
ler med en lampa .
Vidare kan man stlla vitbalans fr inomhusfotografering . Men om de
anvnds utomhus s fr bilden blstick. Fr vissa bilder r det ven frga
om kreativ tolkning av vitbalansen. Det kanske r mer intressant vad som
knns spnnande bildmssigt n vad som r tekniskt korrekt.
AUTO VITBALANS
Auto / vitbalans instllning r mycket anvndbart nr det r svrt att hitta
frgsticket sjlv.
De flesta kameror r en bra auto-vitbalans men det r inte alltid kameran
det blir rtt och d fr man ta till egna instllningar.
Om man ska stlla in vitbalansens vrde sjlv s gller fljande; ju hgre
vrde desto varmare. Man kan tnka sig att nr man kar vrdet s kar
man temperaturen. De lgsta vrdena ger ofta en blaktig bild medan
hgre vrden ger varma toner i grnt, rtt, magenta osv.
Vill man exempelvis f bort det gula lysrrssjuset i en bild s fr man allts
snka vitbalansvrdet tills frgerna blir mer neutrala eller tills man uppnt
den effekt man vill ha.
Sm skillnader i frgerna fixar man i bildbehandlingsprogram, dr kan
man gra en bild varmare eller kallare.
MANUELL VITBALANS
Prova vitbalanslgen ssom skugga, dagsljus, molnigt, gldlampa vol-
fram, tungsten, lysrr och blixt.
Vidare kan du mta vitbalans genom att fotografera en neutral yta (t.ex.
ett vitt eller grtt papper) som du lter tcka strre delen av motivet. (Hr
skiljer sig kamerorna ganska mycket rent praktiskt ls manualen.)
Genom detta har kameran lrt sig att det frgfel som eventuellt syns, t.ex.
att det vita papperet r svagt gulaktigt, ska det framver kompenseras fr
s att bilderna blir neutrala.
Problemet men denna instllning r att den ibland blir fr tekniskt perfekt
man vill grna ha lite gulaktighet i bilden fr att skapa inomhusknsla.
VITBALANS I RAW
Jobbar man med RAW-formatet styr du vitbalansen i efterhand.
Du kan ndra frger ven om bilden fotograferas som JPEG, men du fr
inte slutkvalitet drfr att RAW-bilden innehller s mycket mer bildin-
formation (frgnyanser och kontrastomfng). Det r ltt att JPEG-filen
spricker vid stora frgjusteringar S r ej fallet med RAW-
bilden efter justering.
Se hur frgen anvnds i frpackningar och i reklam i stort.

Foto Michel Thomas
Att fotografera i RAW-format r allts det skras te du kan gra om du

vill ha ett perfekt resultat men r osker p vilken vitbalansinstllning du
behver fr ditt motiv.
FRGER
Vitt ljus bestr av alla frger. Med hjlp av ett prisma kan man dela upp
det vita ljuset s att man ser alla frger. I ena nden av regnbgen finns
rtt (lngvgigt ljus) och i andra nden finns violett (kortvgigt ljus). Alla
andra frger finns dremellan. Det r de frger det mnskliga gat kan
uppfatta. Utanfr detta spektrum finner man infrartt och ultraviolet .
FRGLRA
Man kan skriva om frger och frgassociationer. I Goethes frglra finner
det berringspunkter med fysik, psykologi, konsten och kulturhistoria.
Frger fljer oss genom livet och det krvs att man inse dess srart.
Neutrala frger
Vitt - renhet, upplysning, oskuld, det goda
Svart - dominans, mystik, det onda
Varma frger
Rtt - aggressivitet, passion, blod, frbud, levande, stark
Orange - gldje, positivitet, upplyftande, vrme
Gult - solen, lekfull, vrme
Kalla frger
Grnt - natur, ung, frisk, lugnande, balans, sundhet, frnuft
Bltt - havet, avstressande, plitlig, djup, ondlig, kall
Violett - vrdighet, kunglighet, lugnande,
Hr fljer ngra spr och tankar runt frgassociationer. Fyll grna p sjlv
med egna funderingar runt en frg.
RTT
Att se rtt!
Rtt vcker knslor. Rtt r levande, rtt r pulserande.
Rtt kan visa ilska och aggressivitet. Rtt r kraftfullt.
Rtt r ocks krlek, passion. Rtt r hetta, lava
Rtt uppfattas tydligt.
Rtt kan ocks varna, rtt sger STOPP! Rtt visar frbud.
Rtt r mustigt julejuligt.
Falurda hus knns trygga och kta.
En sdan bl dag man glmmer sin ddlighet Fotograf Michel Thomas

ORANGE
man blir positiv!
Orange r en varm, vnlig och glad frg. Orange knns upplyftande
Orange r kvickare! Orange aktiverar.
Orange r apelsiner! Orange innehller energi
Det blir fest med orange (och orange revolution)!
GULT
Gult r kvickare, gult r ocks en varm frg, men har nrmat sig de kalla
frgerna och visar sitt slktskap med dem genom sin kyligare framtoning
jmfrt med rtt och orange.
Gult sticker nstan i gonen, man blir nervs!
Gult ger uppmrksamhet och energi.
Getingens svartgula kropp. Gult r precist, trffskert.
Gult gr en glad och piggar upp.
GRNT
Grntstr fr tryggheten i naturligheten.
Grnt r milj och ekologi och kretslopp.
Grnt r sundhet och frnuft. Grnt r friskt.
Grnt r tilltet, det r grnt
Grnt r neutralt, stter sig inte med ngon.
Grnt r ocks ungdomlighet, p grn kvist.
Grnt r vnligt.
Grnt ger ocks balans och omdme.
BLTT
Den stora bl!
Bltt r den populraste frgen i alla underskningar
Bltt r en proper, formell och seris frg.
Bltt r strikt, konservativt, korrekt.
Bltt r klassiskt, plitligt. Den bl frgen r populr i bank och inom
strre fretag.
Bltt r ocks kungligheternas frg
Bltt har djup och tyngd. Bltt r ocks friheten. Det stora bl havet, svva
upp i det bl
Bltt r rymd och evighet, hjd och djup.
Bltt r kraftfullt som rtt, men p motsatt vis.

KOMPOSITION
Gyllene Snittet
Tredjedelregel
Linje
punkter
Former
Komposition handlar om hur de olika delarna av en bild r ordnade, det handlar om linjer, ytor, frg.
Genom att frst komposition kan man frklara hur bilden r sammansatt och upplagd.
Foto Michel Thomas
KOMPOSITION
Genom komposition lr man sig ocks hur de olika delarna av en bild r ord-
nade, det handlar om linjer, ytor, frg. Genom lran om komposition kan man
frklara hur bilden r sammansatt och upplagd. Precis som det finns ordning
i det skrivna sprket. s r det frst nr man frstr grammatiken / komposi-
tion som bilden berttar sin historia, blir slagkraftig och blir lsbart.
Vana fotografer anvnder sig av och komponerar sina bilder fr att

orientera och leda betraktarens uppmrksamhet till en vis punkt i
bilden. Genom komposition organisera du bildens olika delar. Det r
ett stt att leda betraktaren blick till huvudmotivet. Mlet r att skapa
bilder med djup, balans och harmoni.
KOMPOSITION I MLERI
Jag tar avstamp i mlerikonsten och knda konstnrer msterverk fr
d som nu r komposition avgrande fr det slutliga resultat.
Ngra konstverk r viktiga att knna till. Se hur dessa mstare bems-
trade ljuset, komposition i motivet. Se hur konstnrerna anvnder sig
av perspektiv lra under Barok och Renssans i fljande verk.
Jean van Eyck. Makarna Arnolfinis trolovning 1434
Fra Angelico. Bebdelse 1440
Sandro Boticelli. Venus fdelse 1480
Leornado Da Vinci. Nattvarden 1495
Leornado Da Vinci. Mona Lisa1503
Raffaelo Sanzio. La scuola dAtente1509
Caravaggio. Sick Bacchus 1593
Rembrandt. Sjlvportrtt 1661
Jan Vermeer. Flickan med prlrhnge 1665
Jan Vermeer. Mlarskolan 1666
PERSPEKTIVET
Central perspektiv har anvnds sedan antiken och under renssans. I
foto r det det vanligaste stt att komponera en bild. Central perspek-
tiv r nr alla linjer i en bild lper mot mitten. Central perspektiv r en
punktperspektiv fr att alla linjer gr mot en punkt i bilden. Tvpunkts-
perspektiv ger tv syftpunkt i bilden (ett bord sett frn sidan t.ex) Tre-
punktsperspektiv ger tre syftpunkt i bilden (en vinklad byggnad t.ex.)
Central perspektiv. Centralperspektivet kan beskrivas som att parallella linjer i en bild, som r riktade bort
frn betraktaren terges med allt mindre avstnd; skalan minskar i proportion till avstndet.
Foto Michel Thomas
TREDJEDEL REGEL
Fr att skapa dynamik kan du dela upp bilden i tredjedelar bde
lodrtt och vgrtt. Huvudmotiv placeras vid dess skrningspunk-
ter. Blicken dras till det hgra flt av bildyta. Gyllene snittet r en bra
grund att utg ifrn .
Bygg upp din bild med frgrund, mellanplan och bakgrund. Djupkns-
la bygger du genom att ha freml i alla plan.
Nr vi tittar p en bild kan vi anvnda frhllandet fr att rita upp bde

vertikala och horisontella linjer. P s vis uppstr skrningspunkter
dr linjerna mts. Sjlva krnan i resonemanget r att ngonting ska
hnda i dessa skrningspunkter ett objekt med betydelse ska be-
finna sig dr, eller ngon form som drar till sig uppmrksamhet ska
placeras just dr.
Samtidigt r de linjer som delar upp bilden i flera gyllene snitt ocks
intressanta. Genom att placera horisonter, byggnader eller perspek-
tivets djup i dessa linjer fr vi harmoniska frhllanden mellan olika
element i bilden.
Men det tar inte slut med linjer och skrningspunkter. Man kan g yt-
terligare ett steg och blanda in gyllene trianglar och gyllene spiraler.
Tnk p en ormbunke som drar ihop sina blad s fljer den formen av
en gyllene spiral. Denna kurva kan du sedan lgga ver exempelvis en
bild, och d vill du att hndelser i bilden ska placeras efter spiralkurvan
fr att f en viss dynamik, och bygga upp ett frhllande mellan objekt
i bilden.
KOMPOSITIONS BESTNDSDELAR
Komposition i bilder bestr av linjer och former som ger en djupkns-
la, leder blicken och skapar rrelse. En utav de frsta frgor du kanske
stller dig i fototillflle r: Var placerar jag motivet? Redan d r du i
gng med kompositionsarbetet.
LINJER
Horisontella linjer
Horisontlinjer r brande. r horisonten mitt i bilden s bilden statisk.
Lgg horisontlinjer vid 2/3 av bildytan s framhver du och frstrker
du djupknslan.
Vertikala linjer
Den vertikala linjen skapar en stark rrelse. Blicken stannar bara om
ngot intressant finns lngst denna linje.
En stende mnniska r till exempel urtypen fr en vertikal linje. Om
det finns ett flertal vertikala linjer i bilden upphr rrelsen och bilden
blir mer statisk.
Fr att skapa dynamik kan du dela upp bilden i tredjedelar bde lodrtt och
vgrtt. Huvudmotiv placeras vid dess skrningspunkter. Blicken dras till det
hgra flt av bildyta.
Foto Michel Thomas
Diagonala linjer
Diagonala linjer skapar spnning i bilden. Genom att anvnda paral-
lella diagonala linjer som leder in i bilden fr man en knsla av djup.
En diagonal som gr frn det nedre hgra hrnet till vre hgra har en
framtskridande riktning.
En diagonal som gr frn det nedre vnstra hrnet till vre hgra
knns mer baktstrvande n sin motsvarighet.
Om tv diagonala korsas skapas oro men ocks spnning i bildytan.
Led linje
En uppdelning enligt gyllene snittet leder blicken . Komponera om din
bild s att huvudmotiv inte r i mitten.
I motsats centrera huvudmotiv i en bild om du vill ge intryck av lugn
och statisk vila.
S-kurvan
S-kurvan r en tnkt linje genom fotot. Genom att anvnda den ser
bilden mer intressant ut och ges rrelse. S-kurvan kan ocks anvndas
fr helbild portrtt och poser.
FORMER
Triangel
Trianglar har stark riktningsverkan. Triangel r symbol fr universums
trefaldiga natur: himmel, jord, mnniska; far, mor, barn och mnniskan
som kropp, sjl, ande. Triangeln med basen vnd nert ger en knsla
av stabilitet. Vnder man p den fr den mer dynamik
Kvadrat
Det kvadratiska formatet upplevs som statiskt och mindre spnnande
men den ocks utgr en universell symbol fr fullndning och ofrn-
derlighet genom symmetrin i dess horisontella och vertikala axlar.
Cirkel
En cirkelkomposition associerar till en ondlig rrelse. Den skapar en
knsla av harmoni och lugn. Cirkel r en universell symbol fr helhet
och fullndning. Ovalen tillhr samma formfamilj.
PUNKTER
En punkt p rtt stlle i en bildyta drar omedelbar blicken dit. Punkten
kan vara liten eller best av flera enheter. Strst genomslags kraft fr
den om den placeras i gyllene snittets mittpunkt. Punkten r en detalj
som fngar gat.
BESKRNING
Hur du beskr dina bilder r ocks ett stt att komponera. Utsnittet r
begrnsning av format i bredd och hjd format. En rektangulr bild
bygger p gyllene snitt och r drfr tilltalande fr betraktaren jmfrt
till exempel med det statiska kvadratisk formen. Det stende rektang-
Fotografi r mtet mellan gonblick och geometri

Foto och Text Henri Carttier Bresson.
ulra formatet r ocks vanligt och skapar dynamik i hjd led. Stende
portrttbilden granskas aktiv uppifrn o ned men format kan ocks
upplevas trng och svr att hantera.
MELLANRUMMET
Mellanrummet r det tomma utrymme som finns mellan objektet i
bilden. Den mste du vara medveten om. Lmnar du plats dr uppfat-
tas den av betraktaren som en del av bilden.
NEGATIVA RUMMET
Det negativa rummet r det som finns utanfr sjlva bild ursnitt men
som antas vara dr. Om vi har bara en del av kroppen i bilden s antar
vi att resten finns dr. :-)
SYMMETRI ASYMMETRI
Vljer du en symmetrisk komposition med huvudmotivet i mitten ska-
par du balans o ordning. Denna komposition form kallas den axiala
eller central perspektiv fr den utgr frn det centrala axel. Bilden ut-
strlar lugn och harmoni. I visa sammanhang kan det vara just det du
r ute efter. Men man kan uppleva symmetrin som trkig och drmed
strva efter en mer dynamisk komposition.
Asymmetri i kompositionen skapar dynamik, den skapar spnning
mellan konstrast ytor och mellan alla element i bilden.
GROD OCH FGELPERSPEKTIV

I grodperspektiv ser man motivet underifrn och i fgelperspektiv ser
vi det ovanifrn. En bra tips r att lgga horisont linje lgt nr du fotar
med grodperspektiv och att att lgga horisont linje hgt nr du fotar
med fgelperspektiv.
GYLLENE SNITTET
Gyllene Snittet r en knd begrepp inom mleri, arkitektur och foto-
grafi.
Gyllene snittet har varit knd enda sedan antiken och det r knt att
Pythagoras (ca 580 f.Kr.) knde till och anvnde sig av det gyllene snit-
tet.
Gyllene snittet finns verallt i naturen. Det sgs vara frhllandet som
styr harmoni och sknhet i vr tillvaro och igr givetvis i fotografi
komposition. Vi kan dela upp en bild efter gyllene snittets frhllande
p flera olika stt. Bland annat kan vi rita en gyllene rektangel, som i
sin tur kan bilda en gyllene spiral. Och allt vxer fram frn gyllene snit-
tets frhllande 1,618. Sk grna p ordet p Internet.

SKAPANDE
Kapitel handlar om det skapande process
Skapargldje
Bildsprk
Enkelhet
Tankar
Tips
En skapande fotograf ska ska nya vgar att uttrycka sina inre knslor och vara nyfiken p livet.
Foto Michel Thomas
SKAPANDE
Fr fotografen r mlet att berra publiken inre knslor, att pverka sinnes-
intryck. Lika vl som en frfattare har en mngd verktyg att vlja mellan fr
att uppn bsta resultat s mste fotograf utveckla en personlig still fr att
uttrycka en speciell id. En skapande fotograf ska ven ska nya vgar att ut-
trycka sina inre knslor och vara nyfiken p livet.
You dont take a photograph, you make it.

Ansel Adams
SKAPARGLDJE
Dr gr du p stranden, Luften r varm. Du ser att solen r p vg ner.
Du ta fram kameran med tanke att freviga scenen. Frn den gon-
blick brja du observera som en fotograf. Det finns en skapargldje i
fotografi. Det r ocks ett tillstnd av djup koncentration som ger oss
mjlighet att glmma allt omkring oss. Man fokuserar p uppgiften;
vnligen att f bsta resultatet under de rdande frhllande.
Fr att f bilden s intressant och tilldragande som mjligt s har du

mjligheter att frndra bilden utseende genom att prva nya vinklar
som pverkar helhetsintryck. Inget r rtt eller fel nr det gller ska-
pande bilder. Det viktiga r att f bra bilder.
Skapande process r en strngt privat frlopp fram till dess att den blir
till en bild. Betraktaren av bilden lgger sedan egna vrderingar och
slutsatser.
BILDSPRK
Den skapande fotografer finner sitt eget bildsprk. Dessa fotografer
visar oss en vg, en riktning och en maner.
De flesta ider handlar om frnimmelse, mnster eller knslor. Nr du
fotograferar ser du vrlden genom dina erfarenhet, din uppvxttid,
utbildning, sociala tillhrighet, personliga lggning och intellekt. Dr
genom mste du hitta din egen stil. Val av motiv kanske inte det avg-
rande nr det gller bildsprket. Du kan f ledtrd genom att frga dig
VARFR du fotar.
Mnga av de mest knda fotografer har en egen stil som man kan
knna igen men de kan ha arbetat i mnga olika flt som reportage,
portrtt eller landskap fotografi.
Fotografi r ett sprk. Se t.ex om du vill lra dig prata franska s br-
jar du med enklare grammatik. Sen bygger du p ditt ordfrrd. S
smningom s kan du stta ihop meningar. Men du kommer inte att
Vad gillar du? vad fr du lust att fotografera? Mnniskor, landskap, arkitektur. Det gller att hitta sitt eget sprk.
Foto Michel Thomas
kunna prata flyttande p ngra r, nnu mer tid kommer att krvas fr
att frstr nyanser i sprket.
Tnk, jmfrt med fotografi; dr lr du dig instllningar, du lr dig
komposition, du tar bra bilder men innan du vill kunna uttrycka dig,
frfina, lra sig att f rtt uttryck i dina bilder tar tid. Att ha ett eget
bildsprk tar tid. Det krvs mnga rs erfarenhet av bild skapande och
tanke fr att kunna anvnda sig av medium till sin fullo. Mnga bilder
idag r gjorda utan intresse. Innan man tar en bild ska man frga sig:
varfr tar jag den hr bilden? Kan den att vara av intresse fr dem
som rkar se den?
VAD SKA DU FOTOGRAFERA?

Bildsprket anvnder man nr man har ngonting att sga. Ingen
mnniska skulle kunna tnka sig att anvnda sprket i tal och skrift
utan att knna att man har ngot att frmedla och som kan vara till
intresse fr andra.
Process med att veta VARFR man tar en bild kan vara lng eller kort
men det finns alltid en handledning fr att vi trycker p avtryckaren.
Den rtta frgan kanske inte r HUR man ska fotografera utan VAD
man ska fotografera?
All denna vntan. All denna tid d det inte blir ngot. Att fotografera r
vntans poesi. Ibland har jag rest bort, varit borta flera mnader och inte
ftt ihop mer n typ tv bilder. Det duger inte att bara ta bilderna. De ska
innehlla ngot, en slags trovrdighet, en slags kta knsla.
Fotograf Micke Berg.
ENKELHET
Det enkla i en bild kan vara det som ger den uppmrksamhet och ska-
par en slagkraftig bild. I takt med att kamerorna blir allt mer sofistike-
rade, kar tendensen att anvnda komplicerade teknik och utrustning
stark. Likvl r mindre utrustning vanligtvis bttre. Om du brjar du
med en kamera och ett objektiv s ger det dig mjlighet att ha kon-
troll ver situationen och motivet, du kan koncentrera dig p det som
verkligen r viktig, hur bilden ska se ut. Enkelheten r ocks att du r
vljer ETT motiv, dvs att du inte behver f med allt i bilden, g nr-
mare in p ett motiv och isolerar det frn en distraherande bakgrund.
Ofta r de mest slende bilder de som har ett enda klart budskap.
Enkelhet i sttet att se r ocks viktig. Du behver inte ka jorden runt
fr att f bra fotografier. Kanske kan du fnga dina bsta bilder i din
egen trgrd. Att behandla det enklaste motiv, det mest banala med
stark engagemang, det r det som r att vara kreativ.
Det gller att hitta det ovanliga i vardagen.

Foto Michel Thomas
KOMPONERA OCH VNTA

Komponera och vnta Detta kan lta mrkvrdigt men det kan vara
en del i skapande process. Stanna i ett gathrn 5 minuter eller 50
minuter eller lngre. Se ljuset frndras, se mnniskor omkring, se
mnster och fota. Du kommer att kunna ta bttre bilder fr att du har
lr knna omgivningen och ha sett den bsta vinklar.
TANKAR
Hr fljer olika etapper som du br tnka p innan sjlva fototillflle.
Dessa 5 punkter redovisades av Ian Fleiminger i boken Skapande
fotografi frn 1950 och r fortfarande lika aktuella idag .
Intresse. Den livgivande faktorn. Endast ett genuin intresse fr ett mo-
tiv kan stimulera en fotograf till att gra ett inspirerad arbete.
Kunskap. Grunden fr en personlig uppfattning. Intresse befrmjar vil-

jan att lra sig mer om ens motiv och att ska efter fakta och kunskap
rrande mne. Vill man skapa verkningsfulla bilder s r det bst att ha
kunskap och skaffa bakgrundsinformation om personen eller motivet.
sikt. Fotografen subjektiva sprk. Med kunskap och frstelse skapar

man sin egen uppfattning. Det r lika viktigt i sin tur att utveckla en
personligt sikt eller stllningstagande om i sin tur speglas i det tnka
resultatet.
Trots att kameran fngar bilden p sensor s r det fotografen vilja
som syns genom. Alla fotografer reagerar, tnker, ser och knner olika.
Bilden r knappast objektiv. Den reflekterar fotografens personlighet
och uppfattning. Detta r aktuell i foto journalistisk dr subjektivitet
styrka r nra frbunden med fantasi och eget bildsprk.
Knsla. Knslan man fick fr att n det rtta uttrycket. Efter att ha gtt
genom dessa inre funderingar r det dax att verstta dessa till den
fotografiska konkreta form. Detta sker genom egen personlig knsla
eller kontakt med motivet Mnga kanske bara rikta kamera och trycker
av. Vill man skapa betydande bilder mste man ha en speciell kontakt
fr motivet. En knsla av krlek, sympati eller hat men aldrig av likgil-
tighet. ndamlet r att det frmedlade knslan leder till intresse och
knslor ven hos betraktaren.
Teknik. Kamera instllningar. Det sista moment handlar om TEKNIKEN.

Hr mste fotografen tekniska frdigheter anvndas till att n det
bsta resultatet. Fotografen genom sina tidigare erfarenhet vljer ob-
jektiv, vinkel, vljer var fokus ska vara, vljer omsorgsfullt exponering.
Detta sker i samklang med personliga stllningstagande.
Tack, Fotograf Michel Thomas

TILL SIST...
Ngra tips och trick som kan vara bra att anvnda fr att skapa spn-
nade, tilltalande bilder:
Det finns inget dlig vder. Ta med din kamera nr det regnar ute. D
har du en frdel att ni inte blir s mnga ute o fotar samma motiv. Se
ljuset reflekteras i regndroppar p marken.
Trolla med kameran. I grund och botten r bilden platt. Genom att
anvnda dig av skrpedjup kan du leka fram mrkliga fenomener. Tnk
p alla som fota sigsjlva som hller i tornet i Pisa...
Lek med skuggor. Fnga din skugga eller andra skuggspel som till-
kommer under stark solljus.
Lek med speglinglar. Se djupverkan i skyltfnster, genom fnstret, i
speglar. Tnk p de nr du inte hittar spnnande komposition.
Lek med bokstver i stan. Bokstver och typografi kan skapa kraffulla
budskap och linjer som r rorliga att leka med.
Lek med kreativ oskrpa. En bild behver inte vara skarp. Kreativ
oskrpa kan skapa intressanta mnster med frg och form. Bilder kan
vara abstrakta och subjektiva. Du vljer sjlv vad du vill fnga. Brytt
reglarna.
Lek med vinklar. Former. Frger. Ljuset
Fnga former i stadsmilj, Se hur ljuset faller p ett hghus, fnga
skuggor i skogen...
Se likheter / olikheter. Stor liten, svart vit, blank matt, lugn och stor-
mig. Allt detta skapar intressanta motsttningar som kan fngas p
bild.
Mngfald skapar mnster som r fanscinerande att fota. Alla skor i
hallen, en lda med leksaker eller mat i mngfall.
Hitta nya vinklar p knda motiv. Det krvs anstrningar fr att skapa
bra bilder. Alla fotar, det gller fr dig att hitta det innovativa, det
ovntade. Sk efter nya vinklar p ditt favorit motiv, lgg dig p mar-
ken eller klttra i trd fr att fnga nya perspektiv.
Enkelhet i meddelande r effektiv budskap. Fokusera och vlj endast

ett motiv i bilden. Fr mycket information gr ofta bilden rrigt och
svr att tyda.
Du behver inte ka till Afrika... motivet finns i hemmet ocks. Bilden

finns dr. Bara du har kameran med dig. Jag vet inte vem som sa att
Den bsta kameran r den du har med dig. Motivet finns verallt, det
gller att vara beredd att fnga den, fr gonblicket varar inte lngre
n...ett gonblick :-)

DOKUMENTR FOTOGRAFI
Bakgrund
Fotografer
Svenska fotografer
Bildsprk och Projekt
Michel Thomas. Eget arbete och projektet om om nattliv i Malm som pgick under 3 rstid.
Vad vill du bertta med dina bilder?

Hr redovisar jag ngra regler och egna tankar som du kan ha nytta av nr du ska doku-
mentera ett mne. Under sjlva fotografering ska du fnga knsla, kontrast och spn-
nande vinklar men att ha ett eget bildsprk r viktigast.
Detta gr vi genom hr i kapitel Dokumentr fotografi. h / Michel Thomas
FOTOGRAFISk BILD Fort- Distans

Malm night Michel Thomas
MICHEL THOMAS
Dokumentr fotografi har ett budskap och ett ml: att visa och kommentera,
med frstelse och empati, mnniskornas liv, oavsett var de bor och hur de le-
ver.Dokumentr handlar sllan om enstaka fotografier men om serier av bilder
som tillsammans bygger en kraffull helhet.
BAKGRUND
Dokumentrfotografi r en relativ term som myntades redan i brjan av
1900-talet av kritiken Sadakichi Hartmann. Hartmann var hgst kritisk till
den tidens fotografer som ofta hmtade inspiration frn mlarkonsten.
Ett viktig kriterium fr dokumentrt fotografi r att inget fr vara arranger-
at. Det man avbildar fr inte vara uppstllt eller tillrttalagt. Begreppet i sig
har mnga likheter med fotojournalism och gatufotografi och skillnaden
mellan dessa kan vara svrt att definiera.
Fotojournalism handlar om uppdrag och samhllsskildringar. ena sida
kan dokumentrtfoto skildra Gngkrig i Los Angeles och kan ocks i sin
frlngning ven bidra till visa vrlden allt mellan krigets galenskaper till
frndringar i ekosystem.
Gatufotografi i sin tur handlar mer om enstaka mte och tillflle. andra
sida kan skildringen vara av privat karaktr som Mormors sista resa eller
dagboks liknande bilder Ett r i Afrika.
Fotodokumentr handlar om mnniskan, humanism och om det verkliga
livet. Dokumentrfotografi frvntar sig vara kta och representera sannin-
gen, men trots att kameran fngar verkligheten s r den knappast objek-
tiv. Fotografi r ett subjektivt media som reflekterar fotografens personlig
stllningstagande. Alla vi fotografer reagerar, tnker, ser och knner olika.
Genom ditt eget bildsprk engagerar du din publik och pvisar din egen
uppfattning i mnet du skildrar.
P 1970-talet var den hr typen av fotografering ett dominerande inslag

fast med en viktig social realistisk prgel.

MICHEL THOMAS
FOTOGRAFER
Studera, sk och lr dig av fljande fotografer som med sregen bildsprk
dokumenterade sin samtid. Dr kan du ocks se hur dokumentr fotografi
kan vara av privat karaktr eller skildra en tid.
Se t.ex Fotografi som kta dokument. Jacques-Henri Lartigue doku-
menterade sin familj och det privata sfren i 1900 talet sekelskifte.
Under hela sitt liv s fotograferade Eugene Adget systematisk Paris gator
och torg.
Dokumentr fotografi kan ha som ml att vcka betraktaren knslor.

Jacob Riis visade levnadsvilkor fr fattiga i New-York slum. Walter Evans
och Dorothea Lange som arbetade med BSSA, sociala frgor p landbygg-
den i USA.
Mnga dokumentr fotografer arbetade i ett humanistisk tradition.

Andr Kertsz fotograferade livet fr de fattigaste i mellan krigstiden i
Europa. Henri Cartier Bresson skildrade mnniskorna i alla kontinent , han
myntade ven begreppet: Det avgrande gonblick d komposition och
rrelse samspelade fr att forma en harmonisk bild.
Se ven W. Eugen Smith knda serie om lkare p landsbyggden.
Ngra fotografer arbetade med samma dokumentr under hela deras

livstid. Robert Frank kte runt i USA med sin kamera under en 3 rsperiod.
Boken som publicerades drefter The americans fick stor uppmrksamhet
tack vore Robert Frank personlig bildsprk. Han har bidragit till en frnyelse
av dokumentr fotografin. Utgende frn 30- talskonstens sakliga realism
har han konsekvent utvecklat sitt bildsprk fr att ska sanningen. Hans
bilder har haft avgrande pverkan p generationer av fotografer, mlare
och filmskapare.
Ngra av vra samtida fotografer utgr ifrn sitt eget liv som kommen-
tar till samhlle de lever i. Se Nan Goldin frn USA. Kameran blev hennes
stllfretrdande minne och hennes foto r ett tidsdokument. Nan Goldin
fotograferade sina vnner nr de var som mest levande, och sedan nr de
var dende, fr att hlla kvar minnet av dem. Styrkan i hennes produktion
ligger inte s mycket i enskilda lysande bildklassiker, snarare handlar det om
en helhetsverkan. Hon vill spegla komplexiteten hos en mnniska genom
en mngfald av bilder. Detta visar hon med full effekt i bildspelet Balladen
om sexuellt beroende med sitt jmna flde av 750 bilder.
Till sist vill jag ven nmna Martin Parr, fotojournalist som r knd fr sina
dokumentr ver det exentriska i det moderna England. I hans bilder an-
vnder han ironi, extrema vinklar och frg som ett viktig del av hans bild-
sprk.

Robert Frank
Nan Goldin Balladen om sexuellt beroende

MICHEL THOMAS
SVENSKA FOTOGRAFER
Den svenska fotografen Christer Strmholm arbetade ocks i den doku-
mentra traditionen. Hans verk sammanfaller med fotografins definitiva
genombrott som konst i Sverige, ngot som han har kmpat fr sedan
1949. Speciellt knd r han fr reportaget om de transsexuella frn Place
Blanche i Paris. Han bildade skola med Anders Petersen och J H Engstrm
som arvtagare. Anders Petersen arbetar med en subjektiv skildring av sin
omvrld. Hans arbeten utgr alltid ifrn det personliga ven om motiven
i hgsta grad bestr av mnniskor han trffar och vrldar han mter. Han
beskriver sig som intuitiv, irrationell och okontrollerad nr han fotograferar
och menar p hur viktigt det r att g lite vilse och inte behlla fullstndig
kontroll.
Om J H Engstrm arbete:
Mnniskor och miljer, runt om i vrlden, personligt och visuellt gestal-
tade, en fotografisk helhet som rymmer bde det dokumentra och det
konstnrliga. S ungefr brukar det beskrivas, det dr specifikt engstrmska
bildsprket som lett till bermmelse och internationellt erknnande.
Det tog lng tid innan jag accepterade att man kunde leva p att gra
bilder. Det konstnrliga var inget sjlvklart i den milj jag vxte upp. Det var
en process p skert tio r innan jag erknde fr mig sjlv att det var okej.
Han lutar sig mot prmhyllan och gr ett frsk att frklara skillnaden mel-
lan att laga en trasig bil och att ta bilder.
Det r ju ett konstigt jobb. Fr mig var det lnge nt kul man gr p
helger, inte ett yrke. Bilden r ju bara en pappersbit. Som dessutom gr att
kopiera. Kanske vore det annorlunda att mla tavlor, att gra ngot med
handen och i ett exemplar, funderar han. Fast nu r det gat han anvnder.
Eller bda, de mrka bla, magnetiska.
JH r rdd om sitt, och sin integritet. Han vill kunna jobba ostrt. Leva ocks
fr den delen. Med barnen, med sig sjlv och med nya krleken (..)
BILDSPRKET
Bildsprket anvnder man nr man har ngonting att sga. Ingen mnniska
anvnder sprket i tal och skrift utan att knna att man har ngot att frmedla
och som kan vara till intresse fr andra.
Att hitta sitt eget bildsprk tar tid och krver arbete.
(Repetition frn kapital skapande, grundkurs)
Om du skulle vilja lra dig franska sprket t.ex. brjar du med enklare
grammatik, sen bygger du p ditt ordfrd och s smningom kan du stta
ihop meningar. Men du kommer inte att kunna prata flyttande p ngra r,
nnu mer tid kommer att krvas fr att skriva poesi.
Detsamma gller fr fotografiet. Du lr du dig kamerainstllningar, du lr

Christer Strmholm Vnnerna frn Place Blanche
J H Engstrm Sketches of Paris
MICHEL THOMAS
dig komposition, du tar bra bilder men att f rtt uttryck och knsla i dina
bilder tar tid.
Ska du dokumentera ngot s krvs det att du r intresserad av mnet.

Detta kan lta sjlvklart men det r bara frsta steget i en tankeprocess som
r viktig innan sjlva fotograferingen.
De mest intressanta bilderna handlar om frnimmelse, mnster eller kn-
slor men mnga bilder idag r gjorda utan intresse. Nr du fotograferar ser
du vrlden genom dina erfarenheter, din uppvxttid, utbildning, sociala
tillhrighet, personliga lggning och intellekt.
Innan du tar en bild ska du drfr frga dig varfr du tar den.
Processen kan vara lng eller kort men det finns alltid en andledning fr att
vi fotar. Du ska inte frga hur ska jag fotografera utan Varfr tar jag den
hr bilden? Vad ska jag fotografera?
Hr fljer ngra viktiga punkter som kan leda dig i processsen:
INTRESSE
Endast ett genuint intresse fr ett motiv kan stimulera dig som fotograf till
att gra ett bra arbete.
KUNSKAP
Ditt intresse frmjar din vilja att ska efter fakta och kunskap. Detta r grun-
den fr en personlig uppfattning. Vill du skapa verkningsfulla bilder s ska
du skaffa dig bakgrundsinformation om personen eller motivet.
SIKT
Med intresse och kunskap skapar du dig en egen sikt i mne du vill doku-
mentera. Detta r aktuellt i foto journalistisk dr subjektiv styrka r nra
frbunden med fantasi och eget bildsprk.
KNSLAN
Efter att ha gtt genom dessa inre funderingar r det dax att verstta
dessa till den fotografiska konkreta formen. Detta sker genom egen person-
lig knsla eller kontakt med motivet.
Mnga kanske bara riktar kameran och trycker av. Vill man skapa betydande
bilder mste man ha en speciell knsla fr motivet. En knsla av krlek, sym-
pati eller misstro men aldrig av likgiltighet.
TEKNIK
Endast nu kan du brja tnka p kamera instllningar. Hr mste dina
tekniska frdigheter anvndas fr att tolka dina ider. Dr vljer du ob-
jektivet som passar, vinkel och rtt exponering fr ndamlet. Detta sker i
samklang med ditt personliga stllningstagande.

Martin Parr
All denna vntan. All denna tid d det inte blir ngot. Att fotografera r vntans poesi. Ibland har
jag rest bort, varit borta flera mnader och inte ftt ihop mer n typ tv bilder. Det duger inte att
bara ta bilderna. De ska innehlla ngot, en slags trovrdighet, en slags kta knsla.
Fotograf Micke Berg.
MICHEL THOMAS
PROJEKT
Att gra en fotodokumentr krver planering men har du ngon id
som du har gtt och tnkt p s genomfr det!
Du kanske redan vet hur bilderna ska se ut... Din vinkeln p historian r vik-
tig. Hur ska du skildra mnniskorna, vilken knsla vill du terge? melankoli?
drmsk? dramatisk? Positiv eller negativ utstrlning? Inget r rtt eller fel,
det viktiga r att vara konsekvent i ditt bildsprk och str fr dina ider.
Vill du frverkliga ett foto projekt s kan det vara bra att arbeta med det un-
der en lngre tidsperiod och jobba fram en serie som hller ihop. Projektet
br dock vara avgrnsad i mnet men ocks i tid.
FORMULERING
Formulera din id. Gr en synopsis. Ge den en titel, t.ex. Gteborg och
havet eller Stureplan nya rika. Arbeta med upprepning av motivet och
utveckling i kronologisk ordning och i rummet.
Frskra dig att dina bilder svarar p frgorna:
Vem? Vad? Var? Nr? Hur och Varfr.
Kontakta de inblandade. Det r viktig att f komma in i den miljn som ska
skildras och att bli accepterad. Ta dig tid att trffa och prata med mnnis-
korna som r i bild. Frklara din syfte. Tnk p att f frtroende kan krva
mnga mte.
FOTOTILLFLLE
Hr fljer ngra riktlinje som kan vara bra att ha i tanke:
Ta dig tid att vnta rtt gonblick. Detta kommer att ge dig bttre bilder.
Teknsik stt s frsk att hitta olika perspektiv, anvnd mnga optik, teleob-
jektiv normaloptik och vidvinkel.
Tnk p ordsprket: Om bilden inte r bra, s var du inte tillrklig nra.
Var stter du huvudmotiv? Hitta kontrast i motiv. Liten och stor, gammal
och ung, natt och dag. Traditionell dokumentr fotografi har lnge haft s/v
som utgngspunkt men se p Martin Parr eller Lars Tunbjrk bilder s
frstr du hur frgfoto pverkar slutresultatet.
Speciella effekt eller bildbearbetning r sllsynt i dokumentr fotografi.
Det ska finnas bilder som visar vilken plats du vill dokumentera.
Den viktigaste bilden r inledningsbilden. Den ska vcka uppmrksamhet
och nyfikenhet. Dessutom mste den innehlla det vsentligast av hela
berttelsen.
Ta mellandistans bilder som berttar och nrbilder som frstrker knslan
du vill t. Den sista bilden i serien br vara terspeglande.

SAMMANSTLLNING
Berttelsen mste flyta och hnga ihop. Den mste ha kontinuitet i tid och
rum. Ge dig sjlv delml fr att se hur allt utvecklas och att projektet hller.
Under tiden br du alltid omprva om hur du ska f fram det bsta resul-
tatet. Frga dig drfr om vad som r krnan i ditt budskap? kan du ta bort
ngonting? Kan du lgga till nya vinklar?
Sammanstll allt, bearbeta i data och presentera endast dina bsta bilder
som du binder ihop genom en tydlig presentation och teman.
Printa ut dina bsta bilder, det r alltid bra att se och hlla i bilderna p
riktigt.
Frut kunde man endast visa sina dokumentra bilder via tidskrifter eller
bcker men numera finns flertal sajter p Internet dr du kan publicera dina
bilder, bl.a. Behance och Flickr. Du kan ven med frdel blogga om dina
bilder.
J H Engstrm Sketches of Paris
MICHEL THOMAS

BILD ANALYS
Bakgrund
Stimuli
Tolkningar
Media analys
Den fotografiska bilder kan tolkas p olika stt. Vad r det vi ser? Vad associerar man till? Vad berr dig i bilden?
Michel Thomas
Bildanalys
Hr diskuterar vi bildens innehll. En svrt kapitel kan det tyckas men viktig om man ska lra sig
tyda fotografin inre vsen. Jag visar exempel p semiotiska bildanalys. I slutet lgger jag en text av
Susan Sontag.
Ett foto r ett gonblick av verklighten fngat av en kamera och man ser vad de fre-
stller. Detta krver vll ingen analys...
S kan man tycka men vill du frdjupa dig i fotografiets inre vsen krvs det att du
skaffar dig verktyg och modeller fr att tyda en bild. Du ska kunna stta ord p dina
knslor och kunna frklara varfr en bild knns bra eller dligt. Varfr en bild berr dig
eller inte? Drfr r det s viktigt att kunna analysera fotografier.
Den fotografiska bilden visar inte bara det man direkt kan se utan fungerar p olika
plan. Det handlar lika ofta om att bilden framstller icke synliga hndelser och hjlper
oss att konkretisera det vi tnker och funderar omkring eller vill bertta om.
Ultimately - or at the limit - in order to see a photograph well, it is best to look away or
close your eyes.
Roland Barthes, Camera Lucida: Reflections on Photography
BILDANALYS
Det finns en generell uppfattning att bildanalys r svrt men s behver det inte
vara. Det kan ocks knnas paradoxalt att beskriva bilder genom analys. Fotogra-
fiet tillhr ju visuella medier och det kan ibland vara svr att stta ord p en knsla
och tolka bilder.
Genom analys frsker man frst helheten genom att beskriva varje bestnsdel
och dess relation till varandra. Nr man frdjuper sig i en bild, ser man element
som man inte tnker p i frsta gonkastet. Man kan f fram inre knslor och tolk-
ningar som man kan ltt gr miste om utan denna eftertnksamhet.
I en bildanalys vill vi ta fram vilket budskap som bilden egentligen snder, bde
som helhet och i personliga tolkningar.
STIMULI
Det frsta som hnder nr vi ser p bilder r att gat tar emot visuella stimuli, som
med hjlp av synnerven skickas vidare till hjrnan. Redan hr kan vi faktiskt se
vissa skillnader mellan olika personer, d till exempel en del personer har nedsatt
synfrmga eller r frgblinda.
Det andra r att vi bearbetar information och fr en personlig knsla och bedm-
ning av bilden. Hr beror vr reaktion mycket p vra tidigare erfarenheter och vr
bakgrund, som givitvis skiljer sig mellan olika personer.
Det tredje vi gr r att tolka bilden p ett personligt plan. Hur den ser ut beror till
stor del p vr bildvana, kunskap och kultur.

En bild tolkas i olika niver: Ikoniska och plastika. Michel Thomas
Intentionanalys av mediabilden handlar om att tyda bildens pverkan. Michel Thomas

TOLKNINGAR
Nr man tolkar bilder av olika slag utgr de flesta analyserna frn tv niver som
kallas fr det ikoniska och det plastiska.
Den ikoniska nivn handlar om vad vi kan lsa i bilden. Vi tittar p bildens olika de-
lar, fr att se hur dessa relaterar till varandra, med andra ord det konkreta motivet
som finns i bilden.
Den plastiska nivn handlar om bildens form och frg. Vi tittar p vilka former, tex-
turer och frger som bilen r uppbyggd av, hur markant respektive del r och hur
dessa pverkar vr tolkning av bilden. Det plastiska skiktet handlar om abstrakta
betydelser ssom stmningar och knslor.
Exempel p ikoniska niver kan vara: Ett bl himmel med vita moln.
Exempel p plastiska niver kan vara: Bltt ger en frihetsknsla och molnen ger
ett mjukt intryck.
MEDIA ANALYS
I Media sammanhang, nyhets eller reklambilder, r det viktigt fr fotografen sjlv,
bestllaren och fr bekraktaren att kunna tyda budskapet i bilden.
Metoden gr ut p att f svar p ngra enkla frgor.
Vad frestller bilden? Hur r den uppbyggd? I vilken kontext upptrder
bilden? Vem r sndaren och vilket syfte har bilden?
Bildanalys bestr av tre delar som gr ut p att bekriva bilden i alla dess bestnds-
delar bde form och innehllsmssigt fr att frst dess budskap.
Nranalys av fotografens bild, intentionsanalys som omfattar bestllarens bild och
receptionsbild som omfattar betraktarens bild.
Nranalys omfattar:
Bildens allmmna utseende: Stor / liten, mrk / ljus, svartvit / frg
Bildmanr: Fotografi, grafik, manipulerad
Bildkategorier: Fakta, information, reklam, journalitisk
Bildkomposition och innehll.
Intentionanalys omfattar:
Bestllarens identitet / intention / sammanhang och utfrande.
Receptionsanalys omfattar:
Betraktarens upplevelse / reaktioner / handlande.

Denotation r det frsta enkla beskrivningen av bilden. Konnotation r en egen tolkning.

Michel Thomas
SEMIOTISK ANALYS
Semiotik r en vetenskap som handlar om hur vi mnniskor kommunicerar med
hjlp av olika tecken. Namnet semiotik kan hrledas frn det grekiska ordet se-
maion som betyder tecken. Semiotisk analys r den klart vanligaste analysen som
anvnds inom bildforskning och inom fotoutbildning.
Enligt den semiotiska bildanalysen tolkas bilden i tre steg. Det detonativa
det konnotativa och det privata. Detonation betyder den direkta betydel-
sen och konnotation betyder den indirekta betydelsen. Privata associationer
r hgst personliga upplevelser. I verkligheten uppfattar vi mer eller mindre
dessa betydelser samtidigt utan att reflektera ver det.
Denotation
Denotation r den frsta enkla beskrivningen av bilden. Tolkningen r ofta re-
lativt entydig s lnge vi pratar om bildens grundbetydelse. Med detta avses det
innehll som bilden har och denna del brukar de flesta betraktare tolka p ungefr
samma stt. Denotationen sker i den vnstra hjrnhalvan.
Vad ser du? Vad hnder i bilden?
Vad man ser t.ex. miljn, mnniskor, fremlen, situationen, placering.
Hur det ser ut: t.ex. beskrivning, bildvinkel, ljussttning, frg, skrpa.
Exempel p denotatativa iaktagelse:
- En kvinna i rd jacka och en man i gr kostym - Gr betong vg. -Bilar som kr
frbi - Solljus som kommer frn vnster lite bakifrn.
Konnotation
Konnotation r en egen tolkning av bilden. Bildens association blir med en gng
mycket svrare att enas om i en tolkning. Detta beror p att den s starkt prglas
av betraktarens bakgrund, erfarenhet och kunskap. Att associera r en av hger-
hjrnans mest typiska egenskaper och drfr blir tolkningarna ofta mngtydiga.
Vad uttrycker bilden? Vad associerar du till?
Vad man upplever: En positiv knsla, en knsla av obehag. Jag associerar till hunger,
gldjestund, fattigdom.
Exempel p konnotativa upplevelser:
Tv mnniskor som trffas av en slump - Staden som mtesplats - Det knns kallt...
Privata associationer
Ibland har ven en bild s kallade privata associationer. Dessa r vi ensamma om
och de associerar till bilden p den privata nivn. Fotografier frn vrt eget foto-
album eller fotografier tagna med personer vi knner ger ofta privata tolkningar
av innehllet. Grnsdragningen mellan den gemensamma och den privata tolk-
ningen av en bild r ngot flytande. Dock br grnsen gras tydlig om en bilds
budskap ska analyseras.
Hur associerar bilden till mitt eget liv?
Det pminner mig om farmors lgenhet, bilden associerar jag till min barndom...
Exempel p privata associationer:
- Min resa till London d jag blev sjuk - Damen pminner mig om min Mamma...

Bilden som analyseras enligt fljande exempel..

Hr fljer ett exempel p semiotisk analys du kan utg ifrn i ditt eget analys.
Beskrivning av bilden:
Jag ser en gigantisk sten. Den lutar och ser ut som om den skall tippa ver nr som
helst. Det sitter mnniskor i skuggan av stenen och tre av dem str under den och
hller sina hnder uppstrckta mot stenen. Mnniskorna r mrkhyade. Marken
runtomkring r kal dr det ocks ligger ngra fler mindre stenar. Lngre bort sky-
mtar trd/skog. Det r starkt ljus, soligt. Ljuset i bilden r nstan vitt.
Denotation:
Det man frst ser och som r det centrala i bilden r stenen. Den tar upp strst
plats i bilden. Den blir som en stor form. Sen ser man mnniskorna. De blir som
myror i frhllande till den stora stenen. Det r soligt. Det ser varmt ut. Mnniskor-
na r i skuggan av stenen. Ngra sitter ner medan tre av dem str upp och hller
sina hnder mot stenen. Det ser ut som om de hller upp den stora stenen. Foto-
grafen har beskurit stenen ganska snpligt. Skulle nska att hela stenen var med
p bilden och kanske ocks skuggan av stenen. Kameran skulle kunna tiltas s
ven det blir lite mindre himmel. Skulle ocks vilja ha lite mer utrymme till hger i
bilden, s personen lngst till hger inte sitter i bildkanten.
Konnotationer:
Ser ut att vara ett sllskap p bilden, kanske en familj/slktingar. Sitter i skuggan av
stenen - mnniskorna skyddas av den stora starka stenen. Mnniskorna ser ut som
myror i frhllande till stenen - hur sm vi r i frhllande till naturens under. Ser
ut fr mig som att det r tre barn som str under stenen och hller upp den. Vad
hnder om de slpper? Kommer stenen att vlta? Hot, ngot farligt. Fr tankarna
till utsatta barn i vrlden. Mnga barn i vrlden har mycket att ta emot och bra
p. De kan krossas om de inte fr hjlp. I sdant fall... Tror att bilden r en turistbild.
Tagen av Mamman kanske? Var r vi ngonstans? r vi i en ken? r det en oas vi
ser lngre bort? Kan inte sga var vi r. Kan vara var som helst.
Gemensamma associationer: Nr jag ser en s stor sten p en udda plats, s as-

socierar jag till istiden. Tnker att det r s den har hamnat just dr. Men eftersom
istiden bara skedde i Europa, s kanske ngon utanfr Europa skulle tnkt helt
annorlunda. Kanske de inte ens knner till den hndelsen. De skulle associera till
ngot helt annat.
Personliga associationer: Mktigt!Tycker att det r fascinerande och mrkligt

att denna stora sten str och lutar som den gr. Hur gr det ihop? Borde den inte
tippa ver? Hur hamnade den dr? Ser ut att vara fr varmt fr att vara i Europa.
Stller mig frgande. Tnker p stora stenar som man kan se i Sverige mitt p en
ker mts av en stor sten.

Punctum handlar ofta om en liten detalj i bilden som fngar intresset, vcker knslor och fastnar i
minnet. Hr skulle det kunna vara klockan utan siffror eller kvinnan ruttiga vskan. M Thomas
Hr skulle punctum kunna vara mobiltelfonens anten. Michel Thomas

PUNCTUM
Punctum r ett begrepp som myntades av den franske forskaren Roland Barthes.
I sin bok La chambre claire (Det ljusa rummet) talar han om punctum och dess
motsats studium som tv stt att uppleva bilder.
Det intressanta med Barthes upptckt r att han som analytiker pstr att punc-
tum inte kan finnas genom en srskild analys.
I sin bok beskriver R. Barthes punctum som knslan av att ngonting i bilden at-
tackerar medvetandet och skjuter pilar genom den annars slta bildytan.
Det r elementet som sticker ut och rycker tag i betraktaren. Det handlar ofta om
en liten detalj i bilden som fngar intresset, vcker knslor och fastnar i minnet
lngt efter att blicken lmnat bilden i frga.
Punctum r inte en del av bilden, utan en upplevelse som fds i betraktarens med-
vetande, hgst subjektiv och personlig.
Vissa bilder som anses srskilt starka, vcker punctum hos flera mnniskor, men
enligt Barthes teori ligger punctum helt utanfr fotografens kontroll och skapas
efter betraktarens egen vrldsbild och tidigare upplevelser.
Att finna ett punctum i en bild kan ske snabbt, men ofta krvs det en viss anstrng-
ning hos betraktaren. Det r ofta svrt att stta fingret p bildens punctum och i
betraktande stund r det svrt att bedma. Det r frst i efterhand, d insikten om
vilken detalj som hnger kvar i tanken som begreppet klarnar och vxer i styrka.
Punctum i en bild kan upplevas bde positivt och negativt. Det kan vara en detalj
som hnfr betraktaren, som strker bilden och gr den vacker. Likvl kan pun-
ctum verka i motsatt riktning. Det kan vara en strande faktor i en annars vacker
bild. En detalj som en felknppt skjorta, ett ansiktsuttryck eller liknande som str
bildupplevelsen. Hur betraktaren n frsker ta in resten av bilden, leds blicken till
samma strande detalj. ven det rknas som punctum.
The necessary condition for an image is sight, Janouch told Kafka; and Kafka smiled
and replied: We photograph things in order to drive them out of our minds. My stories
are a way of shutting my eyes.
Roland Barthes, Camera Lucida: Reflections on Photography

Counter Strike Michel Thomas

FOTOGRAFI ESTETIK
-Fotografi r framfr allt ett stt att se. Fotografi r inte seendet som sdant. Detta
stt att se, som vid det hr laget har en lng historia, styr vad vi sker efter och r
vana vid att finna i fotografier. Fotografi r ofrnkomligen ett modernt stt att se.
I ett modernt samhlle utgr bilder frn kameror vr huvudsakliga klla till verk-
ligheter som vi inte har direkt erfarenhet av. Vi frvntas ta emot och registrera ett
obegrnsat antal bilder som vi saknar direkt erfarenhet av. Kameran definierar vad
vi godtar som verkligt och fortstter att vidga grnserna fr det verkliga. Foto-
grafer tnjuter en srskilt stark beundran om de avsljar dolda hemligheter om sig
sjlva eller om mindre knda sociala konflikter, oavsett om de intrffar nra eller p
lngt avstnd frn betraktaren.
Enligt den moderna erfarenheten mste det finnas bilder fr att ngot ska bli verk-
ligt. Fotografier identifierar hndelser. Fotografier frlnar hndelsernas betydelse
och gr dem minnesvrda. Fr att ett krig, en ogrning, en farsot eller en natur-
katastrof ska framst som angelgna mste hndelsen n folk genom de olika
system frn television och internet till dagstidningar och tidskrifter som frmedlar
fotografiska bilder till miljontals mnniskor.
I enlighet med det moderna seendet r verkligheten frst och frmst en frga om
sken. Ett fotografi registrerar skenet. Fotografiets vittnesbrd r en vittnesbrd om
frndringen; det vittnar om frstrelsen av det frflutna. Att vara modern r att
inse att alla identiteter r konstruerade.
Fotografier r detaljer. Ett fotografi r ett fragment - en glimt. Vi lagrar glimtar och
fragment. Vi skapar mentala arkiv av hundratals bilder som vi gonblickligen kan
framkalla fr vrt inre. Alla fotografier strvar efter att vara minnesvrda - allts
ofrglmliga.
Mot bakgrund av den expanderande bildvrlden ligger fotografins mening inte i

den sociala eller moraliska agitationen, som manar oss att knna och agera, utan i
en konstaterande verksamhet. Vi ser, vi lgger p minnet, vi bekrftar. Detta r ett
svalare seende.
De frmsta socialt engagerade fotograferna klandras ofta i den mn deras verk

pminner allt fr mycket om konst. Och fotografi som betecknas som konstnrligt
klandras ofta fr det omvnda - att det bedvar engagemanget.
Kalla det kunskap, kalla det en bekrftelse - en sak kan vi vara skra p nr det
gller detta srprglat moderna stt att uppleva ngot: seendet, och lagrandet av
seendets fragment, kan aldrig slutfras.
Det finns inget slutgiltigt fotografi.
Susan Sontag som ger hr sin syn p fotografins estetik.


BILDEN SOM FRNIMMELSE
Bakgrund
bilden av det som har varit
Sjlvportrtt
Vem r mannen p bilden? Den fotografiska bilder skapas ofta som minne men in-
nehllet krver en bild text eller en frklaring annars kan den ltt falla i glmska.
Det fotografiska bilden som minnesbrande, som sjlvfrverkligande?

Hr diskuterar vi privata bilder, frn mormors gamla album med bilder frn en svunnen tid,
bilder frn semester, sjlvportrtt. Bilder som visa vr sanna jag och vr verklighet...eller?
Under grundkursen visade jag exempel p portrtt och hur viktig bilden av mnniskan r
fr oss. Det handlade om teknik men ocks om psykologi.
Bilder av mnniskor r det den absolut vanligaste vi tar, de finns i byrldor, i fotoalbum
eller p Facebook. Denna bildskatt bestr av semesterbilder eller mer formella bilder p
brllop men ocks mnniskor i reklambilder, portrtt som illustration fr tidskrifter eller
mode. Bara se dig omkring i affrer, i tidningshyllan eller p reklamskyltar. Hr frdjupar
vi oss i mnet minne, Identitet, vra privata bilder och sjlvportrtt.
En sjunken vrld av ljus, dofter och ljud. Om jag r stilla och just ska somna kan jag g ur
rum in i rum, jag ser varje detalj, jag vet och knner. I stillheten hos mormor ppnade sig
mina sinnen och jag beslt mig fr att bevara allt detta fr alltid.
Ingemar Bergman. Lanterna magica.
Nr Staden Joplin i USA blev helt frstrd av en tornado s flg tusentals

privata fotografier ivg i vinden. En frening bildades fr att samla ihop
bilderna och terlmna dessa till dess rtta gare. Fr mnga av dessa r det
det enda som finns kvar av deras godelar. En bild av barnbarn fick ett ldre
par att grta och minnas. De sa att bilderna var det viktigaste de fick tillbaka.
En annan berttade: When the pictures are gone, memories are gone and
almost life itself.
BILDEN AV DET SOM HAR VARIT

Fotografi har ibland beskrivit som konsten att se fr att bevara.
De flesta bilderna som tas idag anvnds som ett komplement till minnet och inte
som ett medel i sig. Bilder finns verallt och berttar vra privata historier. Minne
av det som har varit. Minnesbilden kan blekna och detta frsker vi rda bot p
genom vra fotografier men precis som minnesbilder kan fotografiet ocks den
frsvinna helt.
Under en tid s arbetade jag p en framkallningslabb i Stockholm och sg 1000

och ter 1000 tals privata bilder passera framfr mina gon och jag kan minnas
dessa korta gonblick, fragment av det lyckliga livet som alla dessa amatrfoto-
grafer frevigade. Vad har hnt sedan dess med alla dessa barn, ungas par, frld-
rar? Fotografi fngar tiden men tiden fortstter att g trots det, vi blir ldre, barnen
blir ldre, nya generationer kommer och allt som blir kvar r utntta kopior, ngra
skoldor med negativ och gulnade bilder.
When I look at my old pictures, all I can see is what I used to be but am no
longer. I think: What I can see is what I am no more. Aleksandar Hemon
En bra bild blir aldrig utntt. koudelka
Fotoalbum frn 1920 talet.

Fotografen Micke Berg skriver: Nr jag kommer hem gnar jag alltid minst tv
timmar att kolla p mina gamla bilder och mina nya. De nya r inte s viktiga. De
kommer jag lngsamt att kolla p allt mer. Jag vljer snabbt ut de bsta bilderna.
Det r en enkel sak, tar ngra sekunder, men att se om de hller fr framtiden tar
tid. Mnader, r, och drfr kollar jag alltid p mina gamla bilder hela tiden. I vissa
fall efter fyrtio rs tid fr att se om de fortfarande hller.
Jag minns en Koudelkabild ocks, den med hsten och ngeln. Jag sg den igen,
har sett den tusen gnger om och den slog mig till marken med sin sknhet. En
bra bild blir aldrig utntt. Aldrig!.
Vissa bilder fastnar i vr minnesbank. Det r svrt att stta punkt p varfr en
bild gr det och inte det andra. Om det r kvalit, komposition, eller om bilden
stmmer verrens med personliga vrderingar eller om vi har en egen relation till
motivet.
I am interested what any time present will look like as the past Walker Evans
All photographs are memento mori. To take a photograph is to participate in

another persons mortality, vulnerability, mutability. Precisely by slicing out this
moment and freezing it, all photographs testify to times relentless melt.
Susan Sontag
ALLA R FOTOGRAFER
Den absolut vanligaste bilden i alla de fotoalbum som finns i vra hem r bilder p
mnniskor men uttrycket i dessa bilder skiljer sig i framstllningsstt ver tid. Det
privata fotograferandets utvning kan ses som en egen art.
Trots den frihet som finns i detta r det frmst konventionerna som styr innehllet
i bilderna vi sparar. Bilder frn vardags- och arbetslivet saknas nstan helt i privata
samlingar. P ett plan r vra foton en sann bild av vr eget verklighet som sedan
vergr till dtidens familjhistoria. P ett undre plan, r det en regisserad verk-
lighet d det alltid blir ett samspel eller en pverkan mellan fotograf och objekt.
Fotoalbum r hela tiden en bekrftelse p en socialt accepterad livsfring som ger
inblick i det kollektiva minnet.
I mnga avseende s regiserar vi vr verklighet och skapar vr egen sanning, men
p ett omedvetet plan. Det r inte vi som individer i frsta hand som manipulerar
vr verklighet genom vra bilder, utan det r de konventioner vi lever i som styr.
I de tidigaste albumen domineras portrtten av ateljbilder tagna av en yrkesfoto-

graf. D r personerna uppkldda och uttrycket i bilderna spnt och fr modellen
situationen obekvm. Portrtten kallades fr Carte de visite och frblev populra
fram till tidigt 1900-tal.
Portrtterna byttes mellan vnner och familjer. Fotografier p knda personer
sldes av fotografer och pappershandlare och blev till samlarobjekt som fyllde
fotoalbumen. Detta blev brjan p massproduktionen av fotografiet.
Fotografi som frnimmelse av det som har varit. Michel Thomas
Skandet efter det extraordinra Michel Thomas

Kodak och Leica

Fototekniken med negativet p en film uppfanns av George Eastman 1884. Under
mottot: You press the button, we do the rest fddes KODAK och amatrfoto-
grafi. Nu behvde fotografen och gemeneman inte lngre tunga utrustning med
glaspltar utan kunde anvnda sig av den behndigare negativfilmen.
Ursprunget till smbildformat r frn 1910-talet. Den behndiga kameran ladda-
des med 35 mm biograffilm kinofilm. Denna kamera fick bttre optik fr att kom-
pensera fr det vsentligt mindre bildformatet och kallades fr Leica, Leitz Camera.
Frsta smbildkameran introducerades frst 1925 fr allmnheten.
I och med Kodak och Leicas tillkomst blir familjfoto och portrtt spontanare, den
fotografiska arenan flyttar in i folks hem. Fotografierna tas av amatrfotografer
i bekantskapskretsen och det r ocks den personen som klistrar in och ordnar
bilderna i albumen.
Personerna p bilderna r ofta fotograferade mitt i vardagen, men det r nd
tydligt hur medvetna de avbildade r i fotograferingssituationen. De r minst lika
villiga att posera och att mta betraktarens blickar som de personerna som r
avfotograferade i de tidigaste albumen.
Skandet efter det extraordinra

Vad r syftet med fotografering under resor och hemma? Alltfr ofta kan den re-
sande fotografen se tillbaka p hans resebilder och konstatera att de minnesbilder
som han hade hoppats bevara var misslyckade d han producerat nnu en klich.
Hr krvs det kunskaper om bildberttande, komposition och frghantering fr att
srskilja sig ifrn andras bilder av klassiska vyer.
Familjens status
Andra bilder manifesterar familjens status och bekrftar en socialt accepterad
livsstil. De bilderna r tagna p en fotograferingsarena utanfr hemmet, men ingr
nd i den privata sfren. Det r ocks bilder p olika hgtidsdagar dr slkten r
samlad. Likavl som i de tidigare som i de senare albumen r detta de bilder d
flera generationer samsas p samma bild. Familjealbumen kompenserar det kade
fysiska avstndet mellan familjens medlemmar. Till skillnad frn tidigare generatio-
ner s r det vanligare idag att slkten lever tskilda rent geografiskt.
Den tredje typen av bilder, som dyker upp kring andra vrldskriget, r bilder som
visar upp oss i olika sociala sammanhang. Det r bilder frn semestrar och fester.
Dessa bilder visar att vi lyckat, mnniskan r en social varelse och familjealbumet
bekrftar med fotografiets tydlighet att familjen lyckats, inte i frsta hand ekono-
miskt, men socialt.
Nu i vr tid har synen p det som r socialt accepterat blivit mer liberal. Vnner,
grannar, tillflliga relationer har ftt ta plats i albumen. Fotoalbumet vcker minne
och tankar. Vi lser in det som hnde ven mellan bilderna. Besvikelser kommer
upp till ytan och vi blir pminda om bde sorg och gldje. Tidens gng ger sig
pmind och vrdet ligger i en historia bakt i tiden.
Fotoalbum frn 1950 talet
1840. Hippolyte Bayard. Self Portrait as a Drowned Man.

SJLVPORTRTT
Ett knt Strmholm-citat frn 1983 lyder: Nr jag tnker efter och tittar
noga p mina bilder s r de alla, p sitt speciella stt, ingenting annat n
sjlvportrtt
Man kan sga att identiteten r det som definierar en unik mnniska, men vad
innebr det egentligen? Vem r du? Vad vill du visa? r din passbild en verklig bild
av dig?
Antropologi
P 1900 talet ansg antropologerna som sin uppgift att dokumentera landsbygds-
befolkningen, sluminnevnare samt icke europer fr utbildningscentrumen
i Europa och i USA. Mnga av dem ansg att urbefolkningen var i behov av att
dokumenteras nu nr det var mjligt. Mnga av dessa fotografer var i sjlva verket
enbart amatr antropologer d deras studier gick ut p att ett visst utseende
tydde p t.ex. lg intelligens. P 1920-talet brjade antropologerna i sin tur doku-
mentera sina studier med hjlp av kameran. Deras fotografi var en fregngare till
den nya typen av dokumentrfotografi.
De tv frsta portrtt som r knda r faktiskt sjlvportrtt. Det frsta

fotografiska portrttet av en mnniska r ett sjlvportrtt av Amerikanen Robert
Cornelius tagen 1839, p baksidan av bilden str det skrivet: The first light picture
ever taken.
1840 fotade Hippolyte Bayard sig sjlv i bilden Self Portrait as a drowned Man.
Dessa tv exempel kan ses som systomatiska fr hur vi dokumenterar vra liv, bde
i spontana gonblick men ocks i iscensatta bilder.
Sjlvportrtt stller frgor om identitet, knsroller och konventioner.
r det viktigt att ett sjlv portrtt r fotografiskt likt? Hur kan man veta att portrt-
tet ger en sann bild av den avportrtterade?
Vad r ett portrtt? Mste ett portrtt vara av en person? Kan en landskapsbild
vara ett portrtt? Kan en sak vara ett portrtt?
August Sander tog portrtt p mnniskor han mtte p landsbyggen och i
stderna i stra Tyskland och sa Fr mig tar de egentligen bara sina egna
sjlvportrtt.
Identitet
Identitet handlar om en mnniskas yttre och inre delar och hur vi upplever oss
sjlva och hur andra ser oss. Ett sjlvportrtt r ett eget personligt val hur man vill
visa sig vara utt. Sjlvportrtt visar vad du tnker, hur vi vill bli uppfattad.
I sjlvportrttet r vi bde den som tar bilden och subjekt. Detta ger oss alla mj-
ligheter att pverka slutresultatet.
Duncan Thomson berr i sin artikel Self-portraiture sjlvportrtt ur en historisk
kontext. I sin artikel belyser han det faktum att nstan alla konstnrer, framfrallt
1900-talets konstnrer, vid ngot skede i sin karrir portrtterat sig sjlva. Dremot
innebar 1900-talet en frndring som frmst beror p att konstnrerna lmnat
de traditionella formerna fr sjlvportrtt och istllet brjat anvnda sig av nya
medier.
Han skriver ocks om portrtt som en reflektion av sociala situationer dr portrt-
2013. Group Selfie. Barak Obama
My Facebook. Varje dag under ett r fotograferade jag mig sjlv och la ut bilden som
profilbild p Facebook. Det brjade som ett stt att ska jobb och nya uppdrag; Vem r det
som efterfrgas? Vem kan jag vara/bli? Hur presenterar jag mig sjlv?
Det resulterade i 365 bilder, 365 mjligheter.
Men bilderna r inga sjlvportrtt i dess ursprungliga betydelse, utan varje bild frkroppsli-
gar en reflexion, en id, en tanke. De gestaltar mina personliga knslor och iakttagelser, men
kommenterar samtidigt aktuella hndelser och nyheter, knda tavlor, filmkaraktrer och fo-
tografiska ikoner. Projektet vxte fram dag fr dag, vecka fr vecka och successivt tog det sig
an olika teman: Clownen, ekologi, kontor killen, manipulerade bilder, fotografiska manrer,
olika -ismer inom mleri etc. Fredagar och lrdagar var mer privata, medan sndagarna
hade en religis underton.
Bilderna togs i studio mot vit bakgrund och egen rekvisita, med undantag fr ngra veckor
i augusti och november d jag var i Frankrike. Processen utvecklades i dialog med mina
vnner p Facebook till en dagboksliknande levnadsteckning, ett virtuellt experiment, dr
globala nyheter och mina personliga sinnesstmningar reflekterades.
tet kan ses som ett resultat av interaktionen mellan skaparen och motivet. Han
pstr ocks att den sorts interaktion som skapas inte r mjlig i ngon annan
konstform. Portrtt kan ocks ses som ett stt att memorera ngot eller ngon.
Richard Brilliant skriver i sin text Portraiture hur portrttkonsten genom fotogra-
fiet har frndrats. Brilliant skriver om hur fotografer har en frkrlek till iscenstt-
ning. Denna karaktrisering sker ibland till priset av bildens identifierbarhet. Det
ndvndiga sambandet mellan bild och portrtt frsvinner.
Ina Loewenberg skriver om hur kvinnor genom sjlvportrtt behller kontrollen
ver den egna representationen. Den kontrollerade representationen innebr
bland annat att hon verkligen avbildas som ett subjekt och inte ett objekt.
Selfies
Selfie r ett fotografiskt sjlvportrtt, typiskt fotograferad med en handhllen digi-
talkamera eller mobiltelefon.
Termen selfie myntades omkring 2005. I augusti 2013 kom termen in i Oxford
Dictionary dr den definierades som a photograph that one has taken of oneself,
typically one taken with a smartphone or webcam and uploaded to a social media
website.
Selfies i modern mening r starkt frknippade med sociala ntverk. Bilderna tas
antingen med kameran hllen p armslngds avstnd eller genom en spegel.
Typiskt fr en selfie r att de antingen visar fotografen eller flera personer kallade
group selfies.
Knsroller, sexualitet och integritet.

Selfies r populra bland flickor och unga kvinnor. Sociologen Ben Agger har
beskrivit trenden kring selfies som the male gaze gone viral. I en rapport frn Sta-
tens Medierd 2014 noteras en knsskillnad i den bild som avsndarna tycks vilja
frmedla i sina selfies: Att pluta med munnen och gra sig tillnglig fr kameran,
och det r en position fr tjejer. Fr killar r idealet ett stoneface. D handlar det
om att framst som oberrd och samtidigt handlingskraftig.
r 2013 presenterade Museum of Modern Art en utstllning kallad Art in Transla-
tion: Selfies vid vilken beskare fick utnyttja en digitalkamera fr att fotografera
sig sjlv i en stor spegel.
Konventioner
Privat bilder r exempel p hur minnen och samlingar kan vara bde individuella
och kollektiva. De r individuella i det faktum att de r privata till sin karaktr och
finns hos de flesta individer och familjer.
De r i regel endast intressant fr de nrmast berrda, de som sjlva r represen-
terade eller knner personerna p bilderna. I den meningen r de privata, inte att
frvxlas med personliga. Men de r samtidigt kollektiva d det r samma konven-
tioner som br upp utseendet p albumet.
Detta innehll som vi kan kalla det kollektiva gemensamma r mycket tydligt och
vissa likartade drag kan man spra frn albumets fdelse fram till dagens internet-
baserade familjebilder.

BILDKOMMUNIKATION
Bakgrund
Massbilden
Reklambilder
Kontextr
Hur trovrdig r den digitala bilden? Hur pverkas vi av bildflde i sociala medier?
Michel Thomas
I dagens mediebrus frmr inte alla foto, texter, filmer och ljud att bilda en relevant helhet.
Sjlva kontexten, frmgan att kunna bertta en historia och att hitta den rtta strukturen r
avgrande.
Detta mste du, som fotograf vara medveten om fr att kunna n din publik under en minut,
30 sekunder eller den 0,3 sekunder (den tiden som vi brukar titta p en bild i tidningen.)
En tidning utan bilder. Hur ser vi p det?

Den fotografiska bilden har frdelen att kunna berra och kommunicera oav-
sett var i vrlden man befinner sig och oavsett sprket man pratar. Bildkommu-
nikation r faktiskt ett universell och direkt media men s har det inte sett ut.
Stora delar av samhlle har faktiskt lnge levt utan bilder. Frn jordbrukssam-
hllet fram till fotografiets fdelse p 1850- talet s fanns det vldigt lite bilder
att beskda. Det mesta var kyrkmlningar, skulpturer i stadshus och vggbon-
ader i hemmen. Det var nog bara p slott och herrgrdar det fanns tavlor och
portrtt.
I och med fotografiet och negativets uppkomst har bilden kunnat reproducer-
ats i det ondliga. frn 1900 -talets brjan s blir nyhetsbilder en sjlvklarhet
och allmnheten har kunnat ta del av den information som bilden kommu-
nicerar.
MASSBILDEN
Den fotografiska bilden, rrliga bilder, text och musiken utgr idag det vi
kallar fr massmedia. I denna sammanhang kallas fotografi fr massbild.
Massbilden har sin ursprung i tryckindustri och mjlighet att sprida bilden i
stora upplagor i stora geografiska omrde.
Massbilden skapas oftast i ett specifikt syfte, nmligen att bertta om en
allmnt intresse eller att slja en vara. Massbilden r i mnga avseende ett
kommunikations redskap t.ex. som informationsbrare i samhllsdebatt
och i lrobcker, som nyhetsbilder i tidningar, som illustration i tidskrifter,
som budbrare i varumrkeskampanjer eller som meddelande p bloggar
och internetsajter.
DIGITALA MEDDELANDE
De senaste rets utveckling av digitala kameror samt Internets globala
utbredning har gett den fotografiska bilden nytt sndarkontext (se sidan 6)
och nya anvndningsomrden. Bilderna p internet anvnds numera som
sociala lnkar. Vi delar bilder med varandra med omedelbar verkan. Kame-
ran har blivit minnenas maskin och mobilkameran anvnds som anteck-
ningsbok.
Vi fotograferar som aldrig frr och till och med etablerade media koncern
utmanar oss att skicka vra egna bilder av strre evenemang.
Numera r vi inte lngre konsument av information utan vi deltar och bidrar
sjlva till informationsfldet.
Reklambilder syfte r i grund och botten att ka frsljningen av olika varor och tjnster..
Michel Thomas
De sociala medierna har de senaste ren revolutionerat all mediekonsum-

tion. http://facebook.com och http://instagram.com bl.a har blivit makt-
faktorer och gett den fotografiska bilden ny kraft. Vi mts av vra vnner
och bekantas privata bilder, semester, fester, nyfdda och fdelsebilder
beblandas med dagensrtt. Men dr finns ven bilder frn oroligheterna i
Egypten, politiska debatt eller aktuella dansbandkonsert i Sverige som alla
nr ut med sina olika budskap. Fretagen har ocks insett vilken potential
de sociala medierna har att n ut till rtt mlgrupp.
Vr nya bildverflde skapar problem ocks. Den fotografiska bilden

frlorar delvis sitt ursprungsvrde och banaliserar uttrycket. Debatten
pgr med fler frgor n svar: Hur ser vi p vr integritet med Google som
kartlgger vra resevanor tack vare vra geotaggar och turistbilder?
Hur pverkar Facebookbilderna vra relationer? Hller bilden p att bli en
hinna framfr verkligheten, ett substitut fr erfarenhet och verklig mtet?
Hur trovrdig r den digitala bilden?
BILDKOMMUNIKATION
Bildkommunikation har en egen retorik. Bildskapare mste kunna p
bsta tnkbara stt n sin uppdragsgivares publik. Detta r ofta ett krav
frn bestllaren och samtidigt ett diffust pstende. Reklambilder har som
ml att slja en produkt och att ka frsljningen och detta utmanar etik i
reklambilder. Hur ser vi p genusperspektiv i Modebilder?
Kravet p frsjlningssiffror kar trycket p fotografen att skapa drama-
tiska bilder. Hur sanningsenliga r nyhetsbilder?
NYHETSBILDER
Nyhetsbilder syfte r att informera och granska p ett tydligt och sanning-
senligt stt. Bilderna kan vara informativa eller dramatiska beroende p
fotografens eget bildsprk. Nyhetsbilderna sammankopplas oftast med
rubriker och illustrerar ett skeende.
Under lng tid har kvllstidningarna haft en starkt visuell framtoning med
mnga och stora bilder. Nyhetsbilden har kat i betydelse men dess stlln-
ing har samtidigt frsvagats. P ett flertal mediehus minskar bildredaktion-
erna och skrivande journalister fr nu ofta uppdrag att fotografera.
REKLAMBILDER
Reklambilder syfte r i grund och botten att ka frsljningen av olika varor
och tjnster. Fotografierna som skapas i reklamsyfte r ofta mngtydiga,
srskilt nr det handla om varumrkets positionering. Bilderna r inte alltid
sammankopplad med sjlva produkten man sljer en livsstil. Reklamfoto-
grafiet krver stor teknisk kunnande och stora resurser i studio och utrust-
ning. Fotografen arbetar ofta i samarbete med Art-director p reklambyrer.
Kontext: Vad frmedlar de olika komponenterna som bilden r uppbyggd av?

Vilka tecken eller associationer innehller den? Michel Thomas
Nyheter eller propaganda, reklam eller konsumtion av underhllning, spektaklet stter ramarna fr
modellen till vrt sociala beteende. (La Socit du spectacle) Guy Debord.
PROPAGANDABILDER
I samma anda som reklambilder s frsker propaganda bilder att ge sken
av sanning. Dessa frvrngda verklighetsskildringar kan pverka en hel
nation och en stat kan rttfrdiga deras ideologi i frhllande till ett annat
samhllssystem. Dessa bilder har anvnds av flertal mer eller mindre to-
talitra regeringar t.ex under andra vrldskriget, kalla kriget och ven just
nu i pgende konflikt med tv helt annorlunda stt att skildra verklighet-
en.
KONTEXT
Bilden upptrder aldrig ensam utan i en viss kontext och oftast i samspel
med text och rubrik.
Med begreppet kontext menar man vilket sammanhang bilden frekom-
mer i. I bildsammanhang brukar man skilja p bildens inre och yttre kontext
och p sndarkontext och mottagarkontext. Detta r viktig att kunna fr att
senare kunna analysera och lsa av fotografiet sprk.
INRE KONTEXT
Till bildens inre kontext rknas allt som r en del av bildrummet. I ett foto-
grafi betyder det allt som fanns framfr kameran nr bilden togs.
I den inre kontexten ser vi hur elementen har arrangerats och strukturerats.
Till exempel komposition, bildriktning och ljussttning.
Vad frmedlar de olika komponenterna som bilden r uppbyggd av?
Vilka tecken eller associationer innehller den?
YTTRE KONTEXT
Till bildens yttre kontext rknas bildtexter och annan information som
presenteras i bildens nrhet och p bildens yta och som pverkar hur bilden
ska tolkas. I vilket sammanhang upptrder fotografiet och hur anvnds det?
SNDARKONTEXT
Sndarkontext avser det sammanhang som omger sndaren av en bild.
Vetenskapen om sndaren pverkar vr tolkning av ett budskap.
Till exempel tidningen, tevekanalen, fretaget eller organisationen som
str bakom. Genom att fundera ver sndarkontexten kan man ofta finna
bildens syfte eller tnkta budskap. Sndarkontexten fr en JC-reklam r
ursprungligen fretaget JC.
MOTTAGARE KONTEXT
Alla lsare, tittare eller lyssnare har olika bakgrunder som medfr att de
tolkar tecken eller kombinationerna av dessa p olika stt. Mottagarnas
slutgiltiga tolkning beror helt och hllet p vilka kunskaper de har, deras
tidigare erfarenheter, vilken kultur man kommer ifrn mm.
DRAMATURGI OCH UPPLEVELSE

Visuell kommunikation innebr hur man i praktik, genom en bild i ett
visst sammanhang, vill n fram med ett budskap och drefter f en
respons.
I ett frsk att n sin publik s behver fotografer kunna kommunicera fram
sitt budskap. Om detta inte sker s r det stor risk att bilden frsvinner bland de
miljoner andra som skickas ut p internet varje timma.
Inom journalismen hvdas det sakliga ha en verlgsen kraft.

I reklamsammanhang frsker man alltid att hitta ett avsnitt som man kan
dramatisera. Det dramatiska triangel anvnds ofta som utgngspunkt i
kommunikation. Till exempel Rd luvan, offret; vargen som frfljaren och
jgaren som r rddaren i sagan.
Ett annan stt att kommunicera bygger p delaktighet frn publikens sida.
Genom att skapa emotionella upplevelse s bygger man en relation till sin
publik. Upplevelsen av en personlig knsla, en bearbetning av intrycket
samt en reaktion eller ett slags gensvar.
Det gller fr fotografen att berra publikens inre knslor, att pverka sin-
nesintryck genom en upplevelse.
Du som fotograf behver kunskap, nytnkande och anpassning till det

nya sammanhang. Du mste frst premisserna fr den fotografiska
bilden, kontexten och effekt av bilden i mediautbudet.

FOTOGRAFI I KONSTEN
Bakgrund
PICTORALISM
FOTOFORM
IDENTITET
Eget arbete. Parafras p Eugene Delacroix 1800 talet mlning Friheten leder Folket
Den utskrivna bilden blev 2x3 meter. Revolution Michel Thomas
Hur anvnds det fotografiska bilden i konsten?

Detta mne kan ltt misstolkas, fr hr handlar det inte om konstfotografi, om fina natur eller
teknisk perfekta portrttbilder utan hr handlar kompendiet om nutida fotografiska verk. Hr
presenterar jag viktiga, inflyttesrika konstnrer som anvnder det fotografiska media i syfte att
synligra en id. Bilder som tolkar vr verklighet och fotografi som utmanar.
I frsta kompendiet har ni ftt bekanta er med dokumentra fotografer som

Nan Goldin, Christer Strmhom och Martin Parr. Ett kriterium fr dokumentrt
fotografi r att inget fr vara arrangerat eller tillrttalagt. I andra kompendiu-
met skrev jag om bilder som anvnds fr att kommunicera en tjnst eller fr att
pverka ett kpbeslut.
Dagens kompendium handlar om fotografi i konsten, dr stilen kan i visa fall
liknas vid det dokumentra; Dr bilderna iscenstts som i reklamsammanhang
men inte fr att slja en produkt utan fr att pvisa en id.
Den fotografiska bilden terger det som finns framfr kameran men fotografiet
kan ocks jmfras bde med ett fnster och en spegel. Ett fnster mot om-
vrlden men ocks som en spegel av fotografens intention.
Under senaste rhundradet utvecklas fotografiet och konsten estetik i tv parallel-

la spr och har inspirerat varandra. Idag utgr mnga konstnrer ifrn en id och
anvnda sig av det fotografiska mediat fr att gestalta det. t andra sidan finns det
mnga fotografer som anvnder sig av koncept och ider i sina bildserier.
PICTORALISM
Den frsta internationella rrelsen som tog upp optiska och subjektiva fotogra-
fiska frgestllningar r foto rrelsen Pictorialism som skapas av Julia Margaret
Cameron och Henry B, Goodwin. De ville se fotografiet som en sregen konst-
form. Pictorialismen uppkom under perioden 1850-1900 med inspiration frn
impressionismen, symbolismen och naturalismen. De ville arbeta med frskning
och ideal, de ville f sina bilder bedmda som konst och drfr frskte de att
efterlikna det samtida mleriet.
Allegoriska foton var ocks vanliga under den tiden, d man direkt tog de ider
som konstnrerna hade utvecklat och verfrde dem till fotot.
Konstnrerna sg faror med fotografiets framfart. Fotografiet ansgs ta ifrn m-
larna deras funktionella betydelse att dokumentera verkligheten s realistiskt som
mjligt: Varfr behvdes det ett nytt bildsprk till detta nya medium, realismen
finns redan hos renssansmlarna? Deras bildsprk har ju redan utvecklats under
en lng tid och resulterat i ett avancerat kompositionstnkande.
Den fotografiska tekniska utvecklingen gav dock fotograferna helt nya mj-
ligheter att skildra vrlden och att uttrycka sig med annorlunda premisser n
den mlade konsten. Ett nytt bildsprk fds.
Se hur A. Rodchenko anvnder sig av diagonala linjer fr att frtydliga budskapet.

Alexander Rodchenko
Hr kan du se mellanrum som en del av bilden. Rayogram Man Ray

Hr fljer ngra inflytelserika fotografer frn denna tidiga period.

Alfred Stieglitz anses vara en stor personlighet inom utvecklandet av fotografe-
ringskonsten.
Stieglitz hade en spontanitet i sina fotografier som blev populrt i dtidens foto-
grafiska kretsar. Han menade att fotografering handlade om att observera vrlden.
Han introducerade ocks det europeiska fotografiet fr publiken i New York.
Man Ray fddes 1890 i Philadelphia, USA. Han var konstnr, filmare och fotograf
och verkade inom bde dadaismen och surrealismen. Man Ray r en av 1900-talets
mest mngsidiga och uppfinningsrika konstnrer.
Man Ray brjar gra Photograms 1921 genom att ljusstta olika objekt direkt
p fotopapper. Under hela hans karrir s experimenterade han med abstrakta
fotokompositioner. Han banade vgen fr framtiden och ett helt nytt stt att se p
konst.
Alexander Rodchenko var en rysk avantgarde konstruktivist. Redan tidig insg
han fotografiets potential genom dess moderna teknik. Han anvnde sig av extre-
ma vinklar ver staden, riktar kameran nert, utsikter utan horisontlinje. Bilderna
blir till metaforer fr det nya industrialismen i det ryska samhllet p 1920 talet.
FOTOFORM
Efter andra vrldskriget blev Fotoform det mest framstende gruppen av avant-
gardistiska fotografer. Gruppen grundades 1949 av fotografen Otto Steinert,
Peter Keetman och Christer Strmholm. De gjorde fotografiska experiment och
frskte uppmrksamma de kreativa mjligheterna med fotografering som hade
frsvunnit under nazismens kulturpolitik. Tanken var att fotografiet r ett stlln-
ingstagande av fotografen i motsatt till exakt avbildningen av verklighet.
POPKULTUR
Efter andra vrldskriget fr det dokumentra fotografiet och det subjektiva foto-
grafiet stort inflytande. Man kan flja utvecklingen frn de tydligt dokumentra
projekten t.ex i Chris Killip skildring av arbetarklassen till de mer subjektiva, sur-
realistiska bilden som i Ralph Gibson och i Duane Michals fotografier.
P 1960 talet s dominerar fortfarande det socialrealitiska bildreportaget men p
1970 talet s brjar alltfler ifrgastta det traditionella antagandet att fotografiet r
objektivt och en sann representation av verkligheten.
Fr mnga konstnrer blir fotografiet ett medium fr att skapa fiktiva vrldar. Det
r inte lngre kameran som tar bilden utan konstnren som manipulerar papper-
skopior, polaroider eller kontaktkartor som sregna objekt.
Under 1970 talets popkultur s brjar Andy Warhol massreproducera ikoniska
bilder, symboler frn populrkultur, vardagliga ting och reklambilder som parafra-
ser fr 1970 talet komsumtionssamhlle.
Film still Cindy Sherman. C. Sherman projekt har pgtt i ver 30 r nu.
J. Wall bilder r iscensatta och ljussatt som i filmer med skdelspelare och rekvisita Jeff Wall
IDENTITET I UPPLSNING
P 1980-talet och framt brjar fotograferna att anvnda kameran fr att under-
stryka hur begreppet identitet r konstruerat. I hans fotografiska grningar ut-
manar Robert Mapplethorpe de sociala frdomarna gentemot homosexualitet.
Cindy Sherman r en av vrldens frmsta representanter fr det iscensatta foto-
grafiet. Hon spelar en nyckelroll i konceptkonstens ifrgasttande och omdefinier-
ing av den konventionella bildens uppbyggnad.
Med sig sjlv som modell har hon skapat en rad bildserier dr srskilt kvinnans
villkor har underskts. Hennes konst tar upp sjlva grunden fr kvinnors mjlighet
att skapa sig en sjlvbild. Genombrottet kom med en serie svartvita fotografier
med titeln Untitled Film Stills.
Genom att hon sjlv om n sminkad och utkldd knns igen p alla bilderna,
gjorde hon det mjligt fr skdaren att se de kvinnotyper hon framstllde som
retoriska formler eller klicher.
Cindy Sherman anser sig inte vara intresserad av kamerans sanning utan de
lgner den mjliggr.
P 1980-talet skapade hon en serie bilder med ngest och apati som motiv, med
det amerikanska hemmet som bakgrund. Senare har hon utforskat teman som
aptit, illamende, sjukdom och vld. I en stor serie enorma frgfotografier har hon
under ren omkring 1990 arbetat med iscensttningar av knda konsthistoriska
tabler.
Genom manipulation och iscenstta s frtydligas den konstnrliga tillmpningen

av fotografiet. Se till exempel Andres Serrano serier Djvelens sknhet som be-
handlar den dda kroppen eller bilden Piss Christ som utmanar den kristna tron.
Wolfgang Tillmans arbete som knnetecknas av personliga bilder och observa-
tioner ver vr tid, r en pgende kritik ver det fotografiska mediets grunder.
REPRESENTATION OCH ISCENSTTNING

Utvecklingen i flertal fotoskolor i England, Tyskland och i Frankrike gr mot real-
istiska knnbara representationer av veklighet i bilden. Hr skildras icke-platser
som tidigare inte visades i gallerier t.ex. flygplatser, varuhus och urbana landskap i
allt i strre tavelformat.
Andreas Gursky utbildad vid Dsseldorfs Konsthgskola r knd fr sina stora ko-
pior, med motiv av arkitektur och landskap. Fotografiet 99 Cent II Diptychon blev
2008 den dyraste fotografiet ngonsin d det sldes p Sothebys fr tre miljoner
dollar.
Jeff Wall fotografier r oftast mycket noggrant iscensatta, ungefr som en scen i
en film, med total kontroll ver alla detaljer. Bildernas komposition r viktig, och
han lnar ofta frn klassiskt mleri, till exempel frn douard Manet. Mnga av
hans bilder kan vara 2 meter stora genomlysta bilder placerade i ljusldor. De te-
man han tar upp r sociala och politiska, till exempel vld, rasism, fattigdom, kns-
och klasskonflikter.
Marilyn Andy Warhol
99 cent Andreas Gursky

GRNSVERSKRIDANDE FOTOGRAFI
I de grnsverskridande disciplinernas historia, konst, religion och vetenskap, har
Hiroshi Sugimoto framgngsrikt kombinerat sterlndska ider med vsterlnds-
ka kulturella motiv. Inspirerad av renssansens mleri och det tidiga 1800- talsfoto-
grafiet har Hiroshi Sugimoto skapat ett konstnrskap som betonar hans frkrlek
fr detaljer och hans fascination ver tidens paradoxer.
2010 fick konstnren Sophie Calle Hasselbladspriset. Detta kan tolkas som en
bekrftelse att fotografiet ftt en ny riktning mot konstvrlden. Motivering lyder:
I mer n tre rtionden har den franska konstnren Sophie Calle ifrgasatt och
utmanat frhllandet mellan text och fotografi, det privata och det offentliga,
sanning och fiktion p ett nyskapande och i hgsta grad sjlvstndigt stt. Hennes
konceptuell inriktade verk skildrar mnsklig utsatthet och undersker svl det
inbrdes sambandet mellan identitet och intimitet som den officiella historiens
konstruktion.
Verken frammanar berttelser, sinnesrrelser och knslor som berr betraktaren
p djupet och fr denne att reflektera ver fotografins mjligheter och begrn-
sningar. Hennes bidrag till frstelsen av fotografin som medium har inspirerat och
fortstter inspirera yngre generationer av konstnrer ver hela vrlden.
MNFALDIGAD VERKLIGHET
Det digitala utvecklingen blev en revolution fr det fotografiska medier. Den ke-
miska processen som har gett upphov till fotografi har ersatt av digitala ettor och
nollor. Detta pverkar traditionellt fotografi.
Det mngfaldigande av verkligheten pverkar frutsttningarna fr bildmedia,
den tidigare tydliga uppfattningen av tid och rum genom bilden blir alltmer diffus.
Men fotografer fr ocks en verktygslda som r strre n ngonsin. Visa

fotografer vljer att experimentera med digitala ingrepp fr att dekonstruera
verkligheten och skapa nya virtuella vrldar.
Konsten och fotografiet har ingtt ett framgngsrik partnerskap som ifrgas-
tter vr verklighetuppfattning, utmanar vra sociala beteende och upplyser
vra samhllsnormer.
Change Bilden r tnkt att spegla tonrstiden, en tid av frndring.

Open Art i rebro. Bilden r 5 x 12 meter vepa print. Michel Thomas.
REFERENS
JAN -ERIK LUNDSTRM. TANKAR OM FOTOGRAFI
Tankar om fotografi r den frsta antologin p svenska som p allvar tar itu med
den fotografiska kommunkationen, med den samtida teori-bildningen och tnk-
andet kring fotografisk bild. Anslaget r brett - fotografin ges historiskt perspektiv
och det spekuleras i dess framtid; den betraktas som konstform svl som massme-
dium, familjespektakel och maktinstrument dessutom belyses fotografins filosofiska
frutsttningar.
r fotografi ett medium, en teknologi, en specifik disciplin bland mnskliga kulturella
praktiker, en kommunikationsform, ett projekt, en stil, en vana, en fantasi, en ldrad
och ldrande bild-teknologi lngt frn sin en gng s sjlvklara position som en
definierande teknologi?
Sk grna ocks p dessa nutida inflytelserika och stilbildande fotografer.
David Lachapelle. USA

Erwin Olaf. Holland
Reklam eller konst?
Anna Clarn Sverige

Philip-Lorca diCorcia USA
Vardags estetik.
Wang Qingsong China

Alex Prager. USA
Gregory Crewdson USA
Cimema scenografi.
Edouard Lev. Frankrike

Mohamed Bourouisa Frankrike
Filosofi och frortens scenografi.
Tv andra fotografer frn Dsseldorfs Konsthgskola

Thomas Demand som arbetar med iscensttning
Thomas Ruff manipulerade storformat portrtt.

KONSTRUERAD VERKLIGHET
Bildmanipulering
fotomontage
Propaganda
Imatriella bilder
Fotomontaget r skapad i bildbehandlingsprogram Photoshop. Utgngsmaterialet r mina egna

bilder: Bakgrunden r tagen i Brasilien, Aporna r frn Indien, lvverket i frgrund r frn Thailand,
Vattenfallet och duvan r frn Malm, statyn bakom vattenfallet r frn Indonesien, elefanten r frn Af-
rika, papegojorna r frn Australien och modellen fotade jag i Studio. Fotomontage Michel Thomas
Fotografi har ingenting med verkligheten att gra.

Pstende kan verkar verdrivit men i alla tider har fotograferna manipulerat sina bilder i egen
syfte. Hr fr du lsa hur utveckling har lett frn tidiga fotocollage till dagens digital retuscherade
bilder.
Alla fotografier r konstruktion p ett eller annat stt. Redan nr du fotograferar vljer
du ett utsnitt av verklighet. Du vljer ocks ljus, komposition fr att skapa ett tillta-
lande bild. Sedan behandlas bilden genom delfrstoringar, val av kontrast, frgter-
givning fr att passa dina personliga ml.
I alla tider har vi experimenterat och manipulerat vra bilder. Photogram, fotocollage,
dubbelexponeringar, maskering, retusch; bilder som bearbetas i mrkrummet. Idag
arbetar man med kompositbilder: bilder byggda av olika delar fotograferade var och
en fr sig och sammansatta i bildbehandlings program.
Retuschering anvnds fr att ta bort element i en bild eller fr att frskna motivet
men fotomanipulation kan ocks anvndas fr att frvrnga och ge en missvisande
bild av verklighet.
BILDMANIPULERING
Bildmanipulering anvnds oftast fr att frstrka en visuell id. Genom att ndra
ett originalfoto eller negativ s fr bilden ett nytt innehll och en ny betydelse.
Manipulation kan ocks innebra att stta samman flera fotografier till en ny
komposition till exempel genom att dubbelexponera en bild. Numera anvnds
oftast Photoshop vertygsldor, effekter och lagerteknik. Men ven dr klipper man
element och klistrar in andra delar fr att gra nya digital fotomontage.
Men fotomontage och collage har en lng visuell tradition. Budskapet har varit
surrealistiskt, satiristiskt eller innehlla en humoristisk underton.
Fotogram
Bildmanipulering och collage av fotografiska bilder r lika gammalt som foto-
grafiet sjlv. 1830 gjorde Fox Talbot vad han kallade photo-genic painting. Han
gjorde en direkt kopiering av lv och blommor. Metoden som har ftt namnet
fotogram gr ut p att man lgger ett eller flera freml direkt p ett fotopapper
som belyses med frstoringsapparatens lampa. Resultatet efter framkallningen blir
vita silhuetter av fremlen mot svart bakgrund.
P 1920 talet blev Fotogram knd som en konstform och en skapande proces som
som utvades av Man Ray, Schad och Moholy-Nagy. Man Ray skapade ven Ray-
gram d man tnder ljuset mitt i framkallningsprocessen istllet.
Fotografik
Fotografik r en annan mrkrumsteknik som gr ut p att frenkla, renodla fo-
tografiska element till bilder som pminner om traditionella grafiska manr. Ett
terkommande inslag r anvndningen av hrdarbetande s kallad lithfilm, som
egentligen r avsedd fr den grafiska industrin. Intresset fr Fotografik avtog
snabbt i och med digitalisering och nya verktyg fr manipulering av bilder.

Two ways of life, ett fotografi som framstllts av 39 negativ 1856 Oscar Gustave Rejlander
Fritz Lang Metropolis 1926.

Fotocollage
Oscar Gustave Rejlander var en svenskfdd fotograf som under tiden 1855-75 var
en av Storbritaniens mer uppmrksammade fotografer. Han iscensatte klassiska
uppstllningar tableaux vivant (levande tavlor) som han lnade ur mlerikonsten.
1856 skapade han den bermda alegori Two ways of life, ett fotografi som fram-
stllts av 39 negativ! Bilden berttar om en ung mans livsval.
Under samma period blev skapandet av konstiga och omjliga varelser, bland
andra vykort av mnniskor med djurhuvuden, srskilt populra i Viktorianska
England.
FOTOMONTAGE
Fotomontaget utvecklades i brjan p 1900 talet i en rad olika kontexter. Den an-
vndes i Dadaismens fantasivrldar men ocks i surrealistiska konsten. Fotomon-
tage anvnds ocks med stor genomslagskraft i politisk propaganda och senare i
reklambilder.
Fotografimontage skapades frst i reaktion mot oljemlningar som representerade

det unika. Fotomontage var lnken mellan det revolutionra ny vrdsordningen
och industrins tekniska framfart. Termen Photomontage brjade anvndas frst
1925. I boken Malerei Fotografie Film skrev Lszlo Moholy-Nagy: The contem-
porary art of cutting up photographs and putting the pieces next to one another.
This careful organisation of the pieces is what distinguishes the first photomon-
tages of the Dadaists from a more developed form of montage, namely photo-
plastic montage. Moholy-Nagy var sjlvlrd som konstnr och blev 1923 lrare p
Bauhaus skola. Han sg sig sjlv mer som ingenjr men tyckte att en sammanslag-
ning av konst och teknologi var ndvndig.
Dadaism
Dadaisterna som motsatte sig allt som hade med traditionella figurativa mlningar
att gra, anvnde sig av fotomontage ssom abstraktion. Montagen var d en
sammansttning av bild fragment, tidningar och typografiska element som till-
sammans formade kraftfulla bilder.
Surealism och Konstruktivism

1924 kunggjorde Andr Breton det surrealistiska manifestet, dr argumenterar
han om att visioner, drmmar och hallucinationer mste rknas som den verklig-
heten som konsten mste n fram till. Surealisterna anvnde sig drefter av de
tekniska och skapande mjligheterna som fotomontaget erbjd. De surrealistiska
bilderna fick tack vare fotografiet ett skimmer av autenticitet.
Under samma premisser utvecklas Konstruktivism i Sovjet Unionen. Bilderna blir
parafraser p det moderna industrisamhllet. De var ocks hyllningar till revolutio-
nen. Detta har ni kunnat se i frra kompendiumet med fotografer som Rochenko
och Ed Lissitzky.
Arkitektur
Fotomontage fungerar bra att skildra genom modeller och uppbyggda stads-
mijer. Fritz Lang Metropolis r ett klassiskt exempel p montage av tilltnkta
framtida stder. Idag anvnds montage til exempel fr att skdligra naturtrogna
fotografier av byggnader fr stadsplanering.

En av John Hearfield anti-nazism fotomontage.
Retuscherad fotografi frn Sovjetstiden.

POLITISK PROPAGANDA
Gustav Klutsis skrev: Fotomontage r ett ny sorts konstagitation. Under hela
1900 talet och srskilt under kalla kriget har bilden manipulerats i proganganda
syfte. Budskapet och bildsprket skildes sig t beroende p vilken sida av muren
fotograferna verkade.
Anti-nazism
John Heartfield gjorde anti-nazistiska fotomontage mot de tyska ledarna. Han
var sjlv tysk och pionjr inom fotomontaget och en av grundarna av Dadaismen i
Berlin p 1910-talet. Han fddes i Berlin som Helmut Herzfelde men ndrade sitt
namn 1916 som en protest mot den tyska propagandan i England och mot det fr-
sta vrldskriget. 1933 brnde nazister fotomontageboken han utgivit tillsammans
med frfattaren Kurt Tucholsky, Deutschland, Deutschland ber alles under de
landsomfattande bokblen.
Han skriver sjlv: Ett fotografi kan, genom att addera en oviktig frg punkt, bli ett
fotomontage och ett sjlvstndigt konstverk. Tekniken r inte det viktigaste. Id-
erna, budskapet man frmedlar genom frndringar i bilden. Det r det viktiga.
Sovjet censur
Mnniskor som kom i ond hos Stalin blev rutinmssigt bortretuscherade i offici-
ella sovjetiska bilder. Den 5 Maj 1920 hll hans fretrdare Vladimir Lenin ett tal fr
sovjetiska trupper dr Leo Trotskij deltog. Senare blev Trotskij bortretuscherad frn
alla bilder drifrn.
1936 blev Nikolai Jezjov chefen fr den sovjetiska underrttelsetjnsten. Han
ledde en av de mest brutala anti-sovjetiska rensningarna dr de skickade hundra-
tusentals mnniskor till dden. Hans kampanj var s brutal att till och med Stalin
tog avstnd frn honom. Han avrttades 1940 och retuscherades bort frn 140
officiella pressbilder.
Kapitalism
Fotomontaget teruppstod p 1960-talet med popkultur och vid antikrnkraftsr-
relsen p 1980-talet. Bildmontage brjar ocks anvnds flitigt i reklamvrlden. Re-
klambilder blir ofta iscensatta och visar ett manipulerat och terigen konstruerad
verklighet. Bilderna byggs utifrn skisser och visar frsknade tillgjorda miljer.
Collage, montage, retusch, nstan allt r tilltet fr att vertyga och slja.
I modeindustrin retuscheras modellers kroppar fr att se betydligt smalare och
yngre ut. Detta har skapat skarka reaktion och debatt.

Mnga gnger s anvnds olika fotografiska element fr att sakpa ett nytt grafisk helhet.
Fotomontage Michel Thomas
IMMATERIELLA BILDER
I takt med den digitala teknikutvecklingen har bildbearbetning blivit en del av
den fotografiska processen. Numera r post produktion en del av bildsprket och
fotografer kan skapa helt nya imaginra vrldar.
Under senare tid har flertal nyhetsfotografer blivit ertappat fr att ha frndrat
sina bilder i efterhand . Drefter har nyhetsredaktioner infrt regler om att deras
nyhetsbilder inte fr bildbehandlas i dator. Numera mste ocks tidningar skriva
om bilden r manipulerat.
Koncept konst
Som jag har beskrivit i tidigare kompendium om fotografi i konsten s har flerta-
let nutids konstnrer anvnt sig av fotografier som utgngspunkt i deras verk. Se
bland andra Jeff Wall, Petros Meyer och Andres Gursky.
Photoshop
Adobe Photoshop lanserades 1990 och revolutionerade fotografiet ter igen. Jag
kommer ihg sjlv, efter mer n 10 r i mrkrummmet att kopiera bilder,
blanda kemi och gra experimentella bilder, nr jag provade photoshop fr
frsta gngen. Jag blev helt betagen av alla de nya mjligheterna som pro-
grammet gav mig. Dagens digitala sensor och mobila applikationer tillter alla att
bearbeta fotografiet direkt i telefonen och i kompaktkameror.
Original och kopior

Som vi har sett s har bilden alltid varit objekt fr mjliga collage men digitalise-
ring gr att bildmanipulering blir mycket lttare. Skapandet sker i olika led.
Analogt fotografi registrerar ljusintensitet genom de fysikaliska frndringarna i
kemikalier medan digitala bilder r resultatet av att ljus p elektronisk vg ver-
stts till en kod. Konsekvensen av det hr r att varje enskild pixel senare kan
frndras genom att koden frndras.
Genom en knapptryckning kan bilderna redigeras och sammanfogas. Genom klo-
ning kan delar av bilden kopieras utan att sjlva manipuleringen mrks.
Numera r det omjligt att spra om en bild har varit behandlad fr att det inte
finns ngon ursprungsbild lngre. Med analoga bilder hade man ett original
negativ som referens.
Datagenerade bilder kan imitera fotografiets utseende frn grunden, (visste du att 50
% av bilderna i IKEA katalog r gjorda i 3D program). Fr nrvarande ser 3D bilder av
mnniskor fortfarande ut som skyltdockor men hur lnge drjer innan vi inte kan se
ngon skillnad?

Konstruerad verklighet.
Mnga av dagens manipulerade fotografier liknar mer design n det som vi har kallat
fotografi frr i tiden. P stt och viss har fotografiet nrmat sig den mlade bilden
som den tog avstnd ifrn i brjan p frra seklet.
Detta har lett till en vsentlig utmaning fr traditionell uppfattning om fotogra-
fi som verkligt dokumentr bildbevis. Digitalt manipulerade bilder kan anvn-
das fr att vilsefra men detta lter oss ocks kritiskt granska, se och frst mer
av fotografiets inneboende mening.
I brjan av konpemdiumet skrev jag Fotografi har ingenting med verkligheten
att gra. Detta kan vara en halvsanning. Fotografi avbilder delar av verklighet-
en, det r vi som fotografer som bygger vr egen verklighet kring avbildningen.
Det finns flertal exempel av bilder som psts visa gonblicksbilder men som i sjlva verket r
manipulerade och eller iscensatta. Hr r tv exempel:
Autenticitet av bilden Death of a loyalist soldier r ifrgasatt. Somliga menar att bilden r iscensatt av
fotografen sjlv och att soldaten agerade i sjlva gonblicket. Robert Capa
Bilden Le baiser de lhotel de ville har lnge ftt berm fr att vara en utav de finaste gonblicksbilder som ta-
gits. Det visade sig senare att paret var betalda skdespelare som poserade fr fotografen i olika delar av Paris.
Robert Doisneau.
LNKAR
John Heartfield and the Political Image.
3 filmer
https://www.youtube.com/watch?v=pTSOEDCLAJk
https://www.youtube.com/watch?v=MwIl7eSY2Fs
https://www.youtube.com/watch?v=naIlrVM1irc


PORTRTT
Kapitel handlar om porttt.
Bakgrund: de frsta bilderna
Fbredelse
Fotografering
PORTRTT
Nr Staden Joplin i USA blev helt frstrd av en tornado s flg tusental

bilder ivg i vinden. En frening bildades fr att samla ihop bilderna och
terlmna dessa till dess rtta gare. Fr mnga av dessa r det det enda
som finns kvar av deras godelar. En bild av barnbarn fick ett ldre par
att grta och minnas. En man berttade: When the pictures are gone,
memories are gone and life itself.
Portrttfoto r konsten att ta en bild som visar en persons individu-

ella karaktrsdrag och uttryck. Det omfattar allt mellan passfoton och
arrangerade ateljportrttet.
Ngra frgor mste du ha svar innan sjlva fotografering.
Vad r syftet med din bild?
Ska du fota semesterminne? Ska du marknadsfra en produkt med
hjlp av modeller? Behver din vn en portrtt till cv? till fretagspre-
sentation? julkort? dokumentrbilder?
Syfte med portrttet pverkar hur du vljer ljus, vinklar, kldsel,
posen, attityd.
BAKGRUND
DE FRSTA PORTRTT FOTOGRAFI
Den frsta fotografiska portrtt som vi knner till, r en sjlvportrtt av
Amerikanen Robert Cornelius P baksidan av bilden str det skrivet:
The first light picture ever taken. Det var en sjlvportrtt.
1854 patenterade fransmannen Disdri en metoden att ta upp till tta
bilder p ett negativ genom flera optik. Det blev nu mjligt fr borga-
re men ocks arbetarfamiljer att f en bild i handen. D blev portrtt-
fotografi populr. Portrtten hade storlek 6 x 9 cm, Det tunna fotografi
monterades sedan p en tjockare pappkort.
Den kallades fr Carte de visite. (visitkort). Portrtterna byttes mellan
vnner och familjer. Fotografier p knda personer sldes av fotografer
och pappershandlare och blev till samlarobjekt som fyllde fotoalbu-
men. D r personerna uppkldda och uttrycket i bilderna spnt och
fr modellen situationen obekvm men detta blev nd brjan p
massproduktionen av portrttfoto.
1880-talets kom torrpltar. Nu kunde fotografen ta med sig ngra
paket pltar, ta sina bilder och framkalla dem vid hemkomsten eller
nr det passade. Mrkrum behvde inte lngre medfras. Drfr blev
fotografering utanfr ateljn nu vanligare och det r frst frn den hr
tiden som det finns bilder av stadslivet mnniskor ute p gatorna, i
arbetet. Fotohistoria drefter kommer att handla till stor del om bil-
den av mnniskan. Portrtt i gldjestunder men ocks i sorg och alla
viktiga hndelse i livet.
BILDEN AV MNNISKAN
Numera r bilder av mnniskan den absolut vanligaste bilden vi tar, de
finns p ntet, p Instagram, Flicker eller p Facebook.
Det strcker frn enkla semesterbilder eller mer formella bilder p
brllop eller student.
Andra portrtt kan vara reklambilder, portrtt till fretag, bilder som
illustration fr tidskrifter eller mode. Bara se dig omkring i affrer, i
tidningshylla eller p reklamskyltar.
FRBEREDELSE
KLDER MAKE UP BAKGRUND
Stmningen i studio r viktigt: Musik? kaffe? Det ska knnas bra fr

den som ska bli fotad!
Det handlar inte om vem du fotar men hur DU fotar!
Tnk p klderna. Enfrgade klder med nyansering r riktigt bra och

kan t.ex lyfta fram gonfrgen.
Smink och hr r ocks viktig delar som gr att fixa med extra hjlp.
Tnk p bakgrunden. Vad hnder bakom modellen? Detta r viktig,

oavsett om du r ute eller inne s vill du inte ha en brokig bakgrund
som str slutbilden.
Om du kan s vlj backgrund som gr ihop med klderna och ansikt

tonen, men undvik svart och vitt, om detta inte r ndvndigt fr high
eller low key effekt.
Den avportrtterades hnder r ocks viktig, vad ska han / hon gra
med sina hnder? Hlla i ngot? Visa hnderna p bilden, de brukar
tillfra mycket i bilden.
Se frs. Tnk efter. Gr din bild i frvgg, Komponera i huvudet. lt ite

kamera bstmma. Kamera vinkel r viktigt fr slutbilden. Uppifrn ner?
eller motsats?
FOTOGRAFERING
SKAPA EN KNSLA
Ha en dialog med den du ska fota. Bekanta er med varandra, tala bil-
der, visa exempel p tidigare arbete. Instruera honom eller henne om
hur du tnker. Bilderna ska frmedla knslorna hos modellen, livaktig-
het, sjlvmedvetandet, humor, vermod osv.
Lycksam portrttkonst fordrar en kombination av tekniskt kunnande,

intresse fr och gensvar frn mnniskor och frstelse fr de hm-
ningar, som kameran kan frambringa. Det r viktig att f modellen att
knna sig avkopplad men ocks medveten om sin egen image.
Knslorna som speglas i ett mnniskoransikte r subtila, snabba och

varierande och frmedlas direkt av gon och mun. genom att ta med
hnder framhvs motivets sinnesstmning. Tar du in extra detaljer i
bilden ska de fylla en funktion.
Det spontana gonblicket r det naturligaste vi kan fnga p bild.

Fnga det spontana gonblicket nr modellen egentligen inte hade i
tanke att det skulle fotograferas. De dr sm gonblicken nr model-
len absolut lyser upp med hela sin tillvaro. Fota nr personen brister ut
i skratt, pratar eller rr p sig. Det r oftast de spontana bilderna som
berttar ngot om personens karaktr och ger intressantare och livful-
lare portrtt.
Brja med enkla bilder framifrn. Naturlig. Kolla dina instllningar en
gng till och ta sedan mnga bilder med sm frndringar.
Belys s att skuggorna frn ett hll och ordna s att modellen har en
viss rrelsefrihet. Informella portrtt kan ge anknytning till miljn,
arbetsmilj. Samtidigt kan man inte ta inte samma hnsyn till ljusstt-
ning. man mste fnga rtt tillflle som fngar bde utryck och kropp-
stllning. Att placera modellen i en fr henne bekant milj underlttar
att ta informella portrtt.
Anvnd hela bildyta nr du fotograferar, man fr mycket bttre djup
och knsla nr bilden fylls ut.
gonen r sjlen spegel, fokusera p de och frsk att f glimten i

gat d blir bilden bra!
Ett klick rcker oftast inte fr att f till ett bra och spnnande portrtt.
Ta dig tid och ta mnga bilder nr ljuset r rtt. Fortstt arbeta tills du
brjar knna dig njd med resultatet. Prova tv eller tre poser, ljusstt-
ning. Ta pauser mellan. Ha kaffe p. Musik p. Alla detaljer r viktiga fr
slutresultat.
STUDIO TEKNIK. UPPSTTNING
LJUSET OCH UPPSTTNING
Det mest kontrollerbara fotograferingen sker i studio med blixtaggregat.

Hr har du helt kontroll ver ljuset, du bestmmer om du vill ha hrt eller
mjukt ljus, hrd kontrast eller motljus.
Inom fotografi r det ljuset som skapar bilden oavsett om du r ute i natu-
ren eller i studio. Ljus r den viktigaste frutsttning fr att kunna fotogra-
fera ver huvudtaget. Utan ljus ingen bild. Utan ljus inga frger.
LJUSETS EGENSKAPER
Solen r den himlakropp i vars ljus vi lever och fr ljus av. Solljuset r ett
naturligt ljus. P solens yta r temperaturen 5600c, detta karakteriserar
solens spektrum. Man kallar solen fr en temperaturstrlare eftersom
det utsnda ljusets intensitet och spektrum bestms av en konstant tem-
peraturen.Direkt solljus mitt p dagen har en frgtemperatur som r ca 5
300 p kelvin skala. Nr det gller Studio fotografering med blixtrar s har
dessa samma desfrgtemperatur som solen.
Ljuset gr i rak linje.

Ljuset frmsta egenskaper r att att den gr i rak linje. Eftersom ljuset gr
i rt linje kommer ytan bakom objektet inte f ngot ljus och en skugga
uppstr. (om du inte visste det :-) Den belysta sida av ett objekt absoberar
det mesta av ljuset och reflekterar det terstende.
Ljuset kan bjas.

Om man riknar ljuset genom en prisma kommer ljusstrlar att bjas, detta
kallas fr refraktion. Detta beror p att ljuset gr lngsammare genom
glas n genom luft. ( inte aktiuell i Studio)
Ljuset kan reflekteras.

Olika typer av ytor reflekterar olika mngd ljus. Vatten och glas slpper
genom ljus medan tr eller metall absorberar ljuset. En blank polerad yta
t.ex en spegel reflekterar det mest av ljuset.
Ljuset kan spridas.

Oregelbunda ytor, t, ex moln eller papper i olika tjocklekar, sprider ljuset i
alla riktningar; det mjuka ljus som uppstr kallas diffuserat.
RTT LJUS?
Med rtt frhllnade mellan ljus och skugga formar du bilden frn en platt
yta till djup. Ett bra fotografisk ljus r givetvis en relativ term. Det finns
dock ngra generella regler fr vad som definieras bra ljus i fotografi.
Ett mjukt ljus r ofta ett bra ljus d det skapar en lgre kontrast som ger
mjuka vergngar mellan ljusa och mrka partier i bilderna. Med ett
MICHEL THOMAS
mjukt ljus behller du dessutom detaljer och textur i bde skuggpartierna
och i de ljusare delarna av bilden.
Du vill styra ljuset fr att ge bilden uttrycket du vill frmedla. Med hjlp av
ljuset skapar du olika stmning i dina bilder.
DIREKT LJUS
Direkljus r direktinfallande, ofta hrd och skapar hrda skuggor och kon-
trast eller utsltad.
INDIREKT LJUS
Indirekt ljus reflekteras frn en yta. Denna typ av ljus blir mjukare och
modellerar fram motivet. Indirekt ljus bttre frutsttningar att skapa bra
bilder.
SIDOLJUS
Sidoljus modellerar fram motivet och dess volym. Sidoljus r det mest
anvndbara ljuset som ett fnster i ett rum eller en extern blixt.
MOTLJUS
Motjus lyser rakt i kameran och motivet framtrder som en silhuett. Men
exponerar man efter motivets kan motljus skapa spnnande optiska
effekt. Motjus r utmanande. Det ger starka kontraster och r ett relativt
enkelt stt fr att skapa dramatik i en bild.
SLPPLJUS
Slpljuset och sidoljuset modellerar fram och tar fram struktur i bilden.
Ljuset strycker ltt ver en yta och kastar lnga skuggor. Varenda stucka-
tur framtrder klart och tydligt.
KANTLJUS
Kantljuset som kommer snett bakifrn kommer troligtvis att ge olika re-
sultat p olika personer. Det finns en pong med att inte ha det fr lgt d
det kan lysa upp hakan underifrn bakifrn fr mycket, och d frsvinner
skuggan under hakan som r rtt bra att ha dr.
LJUS UNDERIFRN
Ljuset underifrn skapar mrkliga skuggor p modeller och r anvndbar
endast i enstaka fall.
MICHEL THOMAS
STUDIO LJUS
BLIXT
Blixt eller B-ljus (halogenljus)? Vad r skillnad? Enkelt uttryckt, en blixt
tnds endast under kamerans exponering medans ett B-ljus lyser kon-
stant. ( anvnds i filminspelningar)
Vi arbetar med blixtljus fr att blixt har en rad frdelar. Lg vrmeutveck-
ling, enkel att justera upp och ned i uteffekt, hgre ljusstyrka n B-ljus,
frgtemperatur liknande dagsljus, bekvmare fr motivet vid portrttfoto-
grafering.
Det finns tskilliga mrke och utforningar och styrka p studioblixtrar. Jag
sjlv anvnder Elinchrom pga av frhllnde kvalit / pris.
Hr fljer vanliga frgor om studioblixtrar: ( klla Aifo.se)
Vad r skillnaden mellan Ledtal och Wattsekunder (Ws)?
Svar: Vanliga kamerablixtars styrka anges oftast som ett Ledtal fr att
frenkla berkningen fr hur stark blixt man behver (Blndaren = Led-
talet delat i Motivavstndet). Denna berkning bygger givetvis p att
kameran och blixten har samma avstnd till motivet.
Eftersom en studioblixt sllan placeras tillsammans kameran och dessut-
om kan frses med en rad olika ljusformare (reflektorer, softboxar etc) s
anges inte deras uteffekt som Ledtal. Istllet talar man om Wattsekunder
(Ws) eller Joule (J) (1 Ws r samma som 1 J). Dessa bgge enheter anger
hur stor lagringskapacitet blixtens kondensatorer har.
Hur stark blixt behver jag?

Svaret beror givetvis p vad som ska fotograferas och hur men hr lite
rekommendationer:
100Ws: Portrtt, Helfigur, Parfoto, Mindre till medelstora produkter
200Ws: Portrtt, Helfigur, Parfoto, Familjeportrtt, medelstora produkter
300Ws: Portrtt, Helfigur, Parfoto, Familjeportrtt, Produktbilder
400Ws: Helfigur, Parfoto, Familjeportrtt, Gruppbild ca 12 personer, Pro-
duktbilder, Mindre interirer
600Ws: Helfigur, Parfoto, Familjeportrtt, Gruppbild ca 18 personer, Pro-
duktbilder, Interirer
1200Ws: Stora grupper, Stora interirer, Produktfoto
Brinntid
Brinntiden anger hur lnge blixtrret r tnt. Brinntiden har stor betydelse
fr hur skarpt ett motiv i rrelse terges. Man kan med andra ord sga att
brinntiden r blixtens slutartid. Det gr dock inte att direkt omstta blix-
tens brinntid till kamerans slutartid efersom blixtrrets upptndningsfas
och nedtoningsfas till viss del pverkar bilden.
En tumregel r att ta 1/3 av blixtens brinntid fr att f motsvarande slut-
artid fr kamera, d.v.s. en brinntid p 1/1000 sek motsvarar en slutartid p
ca 1/350 sek.
MICHEL THOMAS
Blixtens laddningstid
Uppladdningstid r den tid det tar att ladda upp kondensatorn till vald
uteffekt mellan varje blixtutlsning.
Slavtndning och Eye-Cell

Svar: P Elinchroms blixtar finns det en fotocell, s.k. slavcell, som knner av
nr andra blixtar lses ut varp blixten med slavcellen aktiverad lser ut.
Denna funktion kan vara pslagen eller avslagen.
En intelligent variant av slavcell finns numera p flera Elinchrom model-
ler, Eye-Cell. En blixt med en standard slavcell kan inte utlsas av moder-
na kamerablixtar, frn t.ex. Nikon/Canon, eftersom dessa kamerablixtar
alltid avfyrar ett antal frblixtar (ej synliga med blotta gat) som hjlper
kameran med exponering, fokusinstllning etc. Dessa frblixtar kommer
att utlsa blixtens slavcell vilket innebr att nr kameran exponerar s har
redan blixten med slavcell utlst och kommer ej med p bildresultatet.
Vissa Elinchrom blixtar, t.ex. D-Lite it, BX-Ri, Ranger RX Quadra, har en
smart slavcell som kallas Eye-Cell. Dessa blixtar kan frprogrammeras,
automatiskt eller manuellt, s att de undviker frblixtarna frn kamera-
blixten och istllet utlser nr exponeringsblixten lser ut.
Effekt
Det viktigt att ha klart fr sig att mttenheten wattsekunder inte direkt
motsvarar vilken ljusmngd som nr motivet. Olika aggregat med samma
effekt kan ge olika mycket ljus. Det beror p en mngd olika faktorer:
blixtrrets utformning, blixthuvudets konstruktion, reflektorerna mm.
Blixtens stabilitet
Elinchroms samtliga blixtar r mycket stabila vad det gller uteffekt,
frgtemperatur och brinntid, d.v.s. oavsett vilken uteffekt som stllts in p
blixten kommer den avge rtt mngd ljus, brinntid och samma frgtem-
peratur vid upprepade exponeringar. Och om du anvnder flera blixtar
kommer de att ge samma uteffekt om du stllt in samma numeriskt tal p
blixtens styrpanel. Detta r mycket viktigt, du kper ju studioblixtar fr att
du vill ta kontroll ver ljuset.
Instllningsljus
Blixtaggregat har futom ett blixtrr ven en instllningsljus som vid
behov kan tndas och ge ett kontinuerligt ljus. Instllningsljuset kan stl-
las s att det lyser proportionerligt med blixtstyrkan eller med full styrka.
Denna funktion frenklar placering och instllning av blixten innan expo-
nering.
MICHEL THOMAS
ETT LJUS
Vi startar ljussttning med en paraply eller en bouncer snett ovan/baki-
frn. Den hr ljussttningen r en enkel startpunkt som man kan modi-
fiera i ondlighet. Ibland r det enklaste ocks det bsta, bde nr det
gller portrttfotografering och ljussttning. Fr att en ljussttning skall
verka naturlig mste vi medvetet eller undermedvetet knna igen sollju-
set. Som grund lgger vi drfr ett mjukt huvudljus. Det mest praktiska r
om det kan fungera som en grundljussttning man kan bygga vidare p
beroende p vilken milj man hamnar i.
Lr knna ditt grundljus.

Flytta runt ljuset med endast ngra centimeter kring motivet.
Lr dig att betrakta ljuset. Se efter vad som hnder nr du flyttar ljuset.
- Testa att stta ljuset nra motivet och lngre och lngre bort.
Nra, lngt ifrn. Hgt och lgt. frn sidan och framifrn.
Man vill dela upp ansikte in ngra olika planomrden med vl definierade
kanter. Notera redan nu att ju nrmre motivet du kommer med ditt ljus ju
mjukare blir ljuset.
- Testa att vrid hela ljuset s att endast en strimma bestrycker ditt motiv
med ljus. Mycket viktigt att du registrerar och lgger p minnet vad som
hnder i motivet. Har du full teckning? Blir motivet jmnt uttecknat neri-
frn och upp.
- Komplettera vningen genom att reflektera grundljuset frn bouncern
med hjlp av olika reflexmaterial. Frigolit ger dig ett frgtemperaturms-
sigt rent reflekterat ljus. Vita pappskivor och liknande vilka reflekterar ett
orent ljus tillbaka till ditt motiv.
- Prva ocks att absorbera ljuset. Spnn upp svart sammet ver en frigo-
litskiva, fr det mot ditt motiv och se vad som hnder.
I regel vill man ha stora ytor av reflekterande eller absorberande material.
Detta fr att man skall ha mjlighet forma speglingar i motivet som knns
kta.
MICHEL THOMAS
MICHEL THOMAS
REMBRANDT
Ljussttning r uppkallad efter den hollndska konstnren,
Rembrandt och den knnetecknas av en belyst triangel under
gat p modellen, p mindre upplysta sidan av ansiktet.
Lamporna som skapar den inverterade triangeln kommer ocks
att skapa liv i modellen gon och kommer att ge liv och form i
din bild. Men det r ocks en ganska hrd ljus som krver fill-in
ljus
Det handlar om att huvudljuset ska belysa en liten bit under

gat p skuggsidan, triangeln r allts ljus som slpps fram
ver nsryggen nr man har standarduppstllningen med hu-
vudljuset i ungefr 45 vinkel frn sidan och uppifrn.
MICHEL THOMAS
MICHEL THOMAS
RIM LIGHT
Rim ocks kallade Profil ljus anvnds nr motivet huvud vrids 90 grader
frn kameralinsen . Det r ett ljus som anvnds fr att belysa modellen
och skapa en dramatisk linje mellan subjektet och bakgrund

Huvudljus placeras t sidan och bakom motivet s att det lyser upp
profilen och lmnar ett fint linje i kanten av ansiktet . Huvudljus kommer
ocks att belysa hr och hals i mnet. Man br vara aktsam att brytning av
ljuset r centrerad i ansiktet och inte s mycket p hret eller halsen .
Fyll-in ljus flyttas till samma sida av kameran som nyckeln ljus och en
reflektor anvnds fr att fylla i skuggorna
Hr -och bakgrunds Lights . Ett valfritt hr ljus kan anvndas p den

motsatta sidan av nyckeln ljus fr bttre separation av modellens hr frn
bakgrunden. Bakgrunden ljus anvnds normalt .
MICHEL THOMAS
MICHEL THOMAS
PARAMOUNT LJUS
Paramount belysning , som ibland kallas fjril belysning, r en traditio-
nellt kvinnlig ljusmnster som ger ett symmetriskt , fjrilsliknandeskugga
under modellen nsa . Det betonar hga kindben och bra hud . Det r
mindre vanligt frekommande p mn.
Huvudljus placeras hgt och direkt framfr motivets ansikte , parallellt

med den vertikala linjen av nsan . Ljuset mste vara hg och nra moti-
vet fr att ge nskad butterfly skugga.
Fill-in ljus . Fyllnings ljus placeras vid motivets huvudhjd direkt under
huvudljus . Eftersom bde huvudljus och fill-in ljus r p samma sida av
kameran , mste en reflektor anvndas emot dessa lampor och i nra mo-
tivet fr att fylla i de djupa skuggor p nacken och skuggade kinden .
Hr-ljus ska anvndas mittemot huvudljus och lysa endast hret
Bakgrunden ljus , anvnds lg och bakom motivet s att tonen i bakgrun-
den blir mrkare.
MICHEL THOMAS
MICHEL THOMAS
STUDIO TEKNIK. GRUND
Studio blixt
Studio utrusning
Kamera instllningar
FOTO STUDIO
STUDIO UTRUSTNING
STATIV
Du mste ha stativ till dina lampor men det r ocks en frdel att ha stativ
till kameran. Har du mjlighet s anvnd stativ p hjul till dina softbox.
Stativet blir lttare att manvrera och det finns mindre risk att den vlter.
Lttast r det om du har bouncern monterad p en giraffarm med vevan-
ordning fr bde horisontell och vertikal vridning. Med andra ord du skall
kunna utfra en centimeterjustering av ditt bouncerljus utan att rubba
ngon annan vinkel.
PARAPLY
Paraply r en klassik ljusspridare som r enkelt att anvnda. Den r bra fr
att belysa stora ytor och anvnds fr att studsa ljuset fr att p s vis f ett
brett allmnljus.. Paraply kommer i alla mjliga storlek och kan ha vitt,
silver eller guld reflekterande yta. Andra typ av paraplyer diffuserar ljuset.
med transparent duk som man belyser igenom, likt en softbox.
SOFBOX
Softbox ger ett mjuk och riktat ljus. Ju strre softbox, ju mer omslutande
blir ljuset. Det anvnds fr portrtt, modeller, bilar och produkter. Mjukt
ljus r det ocks mycket lttare att bemstra. Stora mjuka ljuskllor r
frltande, och eftersom motivet r insvept i mjukt ljus, minimeras retu-
schering.
REFLEKTOR
Reflektor anvnds fr att ltta upp skuggor i bilden. Dessa finns i olika
utforming och storlek. Det r en utav de mest anvndbara tillbehr nr
det gller att fota portrtt bde i studio men ocks utomhus.. I sm lokaler
kan takhjden vara lg d kan man alltid lta de som ska fotograferas sitta
p en stol, och kanske vid ett bord som d kan anvndas som reflexskrm.
Alternativt placera modellen hyfsat nra en vit vgg, s behver man
ingen extra utrustning.
TRDLS FJRRSTYRNING
Skyport Transmitter Speed monteras i kamerans tillbehrssko fr trdls
MICHEL THOMAS
fjrrstyrning av blixtar. Skyport Transmitter Speed kan utlsa blixtar p
ett avstnd av ca 120 m utomhus och ca 60 m inomhus.
BAKGRUND
Vad hnder bakom modellen? Vilken frg vljer du?
Detta r viktig, oavsett om du r ute eller inne s vill du inte ha en brokig
bakgrund som str slutbilden.
KAMERA INSTLLNINGAR
MANUELL
I studio kan du inte arbeta med kameran automatik eller program. Hr
stller du in din kamera p M och stller in blndare och slutaren sjlv. Till
vr hjlp har vi en ljusmtare. Har du ingen sdan kan du prova dig fram.
SLUTAREN
Kortaste exponeringstid med studioblixtrar r 1/200 sekund om man vill
ha fullt synkronisering. Men det gr bra att anvnda 1/125 sekund och
1/160 sekund ( 1/250 del om man anvnder hot-shoe blixtrar)
BLNDARE
Nr det gller portrttfoto s kan man utg ifrn f/11 som grund instll-
ning. D blir modellen skarp. Sedan r det bara att experimentera med
ljus och strre blndare f/ 8 f/ 5,6 fr att f kortare skrpedjup.
ISO
I studio gr det inte att anvnda Auto ISO heller. Du ska stlla in den sjlv
p 100 eller lgre (LOW) fr du vill ha det bsta kvalit p dina bilder och
fr att blixtrar ger s mycket ljus.
OBJEKTIV
Vanligaste objektiv fr portrtt r kortare teleobjektiv frn 60 mm till ca
135 mm fr att f bra proportioner men det finns ingen rtt eller fel nr
det gller objektiv. ter igen r det knslan du vill t.
Vill du anvnda en teleobjektiv som t.ex. 200 mm gr ocks bra om du vill
str lngre ifrn modellen. D blir bilden plattare.
Med vidvinkel kommer du nra och f med mycket av omgivningen som
kan intressant.
Tack vore det det stora vinkel s kan du ocks f med helfigur och arbeta
med gruppbilder. Nr du r nrmare r det ocks lttare prata med perso-
nen. Du undviker stela poser och personen hamnar i blickfnget.
Glm inte att anvnda vertikalt lge eller det s.k portrttlget nr du fotar
en enda individ i bde helkropps och en nrportrtt. Hitta spnnande
vinklar. Anvnd hela bilden nr du fotograferar, man fr mycket bttre
djup och knsla nr bilden fylls ut med hela ansiktet.
MICHEL THOMAS
SKRPA
Stll din fokus p gonen. Det r den som drar till sig uppmrksamhet i en
portrttbild. De flesta kameror har instllningar fr att flytta och justera
autofokuspunkterna, oftast brukar den aktiva (eller de aktiva) autofokus-
punkterna markeras med rtt ljus (i skaren) och vanligtvis brukar dessa
kunna flyttas med ett av din kameras reglage.
Mer avancerad: Stll om din kamera s att du inte aktiverar autofokus med
samma knapp som du tar fotografiet med. I mnga fall kanske detta kan
vara en bra id, men mnga gnger r det ocks en av orsakerna till varfr
fokus hamnade snett. Kameror har mjligheten att konfigurera en separat
knapp fr att aktivera autofokus, p Canon-kameror anvnds ofta knap-
pen som har en stjrna (*), och p Nikon-kameror s str det t.ex. AF-ON
p knappen ifrga.
Att ha full koll p hur autofokus fungerar gr att du samtidigt har kontroll
ver dina bilder.
Generellt fungerar ett portrtt bst om gonen r i den vre tredjedelen
av bilden. Om modellen har glasgon hj kameran, hj belysning, vrid
modellen.
Stll in ett kort skrpedjup / stor blndare Det framhver mnniskan fram-
fr kameran och tar bort det ondiga som inte framhver budskapet.
MICHEL THOMAS

Foto Boken

Transféré par

Informations du document

Copyright

Partager ce document

Partager ou intégrer le document

Options de partage

Avez-vous trouvé ce document utile ?

Ce contenu est-il inapproprié ?

Droits d'auteur :

Foto Boken

Transféré par

Droits d'auteur :

MICHEL THOMAS DEN FOTOGRAFISKA BILDEN

Daguerrotyp frn sekelskifte

DEN FOTOGRAFISKA BILDEN

DEN FOTOGRAFISKA BILDEN

Genom det fotografiska medier fngar vi gonblick och tillfredsstller vr

JAG BRJAR MED EN KORT TILLBAKABLICK

DET MEKANISKA GAT

Hr fljer ngra viktiga datum och namn du kan ska p Internet:

DEN FRSTA FOTOGRAFI (r 1826)

Man kan ocks definiera fotografi p ett mer subjektiv stt.

VAD R EN BRA BILD?

Press och dokumentr bilder

Ett fruset gonblick i Paris (r1938)

djuren eller mnniskan.

ALLT R P PLATS REDAN D...

Frst 1826 lyckades han anvnda metoden tillsammans med en came-

Ett fruset gonblick i Paris

ldsta fotografi som lyckats fnga en person p bild.

FOTOGRAFI OFFICIELLA FDELSESDATUM

Den engelske astronomen Sir John Herschel hade brjat experimentera

TALBOT UTVECKLAR NEGATIVET

uppstod redan under kort exponeringstid vilken han lyckades fram-

Metoden var nu lika snabb som daguerrotypin men erbjd mjlighe-

omkring 1890-talet. Ett tunt fotografi monterades p en tjockare papp.

FOTOREALISM VERSUS MLERIKONSTEN

PICTORALISM, PURITISM OCH TURISM

I det sena 1800-talet utvecklades tv olika tendenser inom fotografin.

tar portrtt och iscensttningar av klassiska uppstllningar( tableaux

KODAK OCH AMATRFOTOGRAFI

FRSTA TRYCKA BILD I TIDNING

NATIONAL GEOGRAFIC SOCIETY

National Geographic Magazine r en mnatlig engelsksprkig tidskrift

Stieglitz hade en spontanitet i sina fotografier som var populrt i

Harold Edgerton uppfann blixtlampan r 1923. Blixtar hade funnits

BILDEN AV DET NYA VRLDORDNING

JH Engstrm, Catharina Gotby och Lars Tunbjrk.

HENRI CARTIER BRESSON

Japans invasion av Kina, och stora delar av det andra vrldskriget r

FRSTA AUTOMATISKA KAMEROR

FRSTA DIGITALA BILDVERFRING

FRSTA DIGITAL KAMERA

HISTORIAN OM FOTOGRAFI R SLUT

ning genom konsten som har tagit fotografi i sin famn.

DEN FOTOGRAFISKA BILDEN

Dagens digitala kameror r fullt av finesser och elektronik men principen r

Med en systemkamera kan man f mycket kort skrpedjup om man har

Dagens digitala kameror r fullt av finesser och elektron-

Det som skiljer en systemkamera frn kompaktkameror

I bruksavisningen till din kamera kan du lsa om alla de olika instllningsmjligheterna.

Vilken lagringskapacitet har din minneskort?

P Lge / Mode (Nikon / Canon)

A/Av Lge / Mode

S/Tv Lge / Mode

Beroende p vilken kameramodell har du olika exponeringslge som

Blixten kontrollerar du sjlv och du mste manuellt flla upp den om du

Din kamera mter d ljuset genom ett flertal olika sensorer.

DEN FOTOGRAFISKA BILDEN

Objektivet: Latin- objectivus, objicere (kasta fram).

Man br vara uppmrsam p att en vidvinkeloptik kan frvrngda motiv-

ATT VLJA OPTIK

MANUELLT CENTRERAD FOKUS PUNKT

Nr den centrala punkten r aktiverad som fokus punkt anvnds en speci-

Vid makrofotografering krvs millimeterprecision. Ofta anvnds stativ och

Obs! Sensorstorlek pverkar brnnvidden

DEN FOTOGRAFISKA BILDEN

I Programlge s justerar kameran slutartiden och blndare automatiskt.

Blndarppningen och slutartiden samverkar och vid fotografering-